Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 69
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Abarkan, Abdellah
    The study of urban form in Sweden2009Ingår i: Urban Morphology, ISSN 1027-4278 , Vol. 13, nr 2, s. 121-127Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Early research on urban form in Sweden was undertaken before the First World War. After the Second World War research was influenced by the major criticisms levelled at comprehensive urban renewal and suburban mass housing. These criticisms were particularly on the ground that values embodied in the traditional built environment were being ignored. Increased interest in the study of historical urban fabrics was associated with the development of methodologies reliant on the concepts of typology and morphology. These development were dependent on the activities of individual researchers until the very recent development of wider co-ordinating research organizations.

  • 2.
    ABBASIAN, ARMIN
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Importance of Urban Squares as Public Space in Social Life: A New Design of Fisktorget in Karlskrona City2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Nowadays, the impact of technological growth‏ ‏on people’s life and our society is remarkable, ‎inevitable and also worrying. The excessive influence of technology in ‎individuals’ lives has caused our community to change towards more privatisation and ‎secluded life. At this point, the role of urban public spaces in social life has become more ‎prominent and significant. Issues of social life in public spaces and the relations with creating a ‎vibrant and dynamic city has not been given too much attention in urban planning and design. ‎This thesis raises the question of considering public spaces and how urban public spaces ‎‎(especially squares) can encourage/persuade citizens ‎to increase social interaction‎. Initially, it describes a clear definition of public spaces and urban squares. Thereafter, the study addresses ‎effectual factors from the human perspective which can help to achieve the successful design of an ‎urban public square. The aim of the work is to comprehend how it might be possible to improve ‎social life and behaviour in public spaces (squares) and consequently to attain a framework in ‎order to design. Ultimately, a design is proposed for Fisktorget (Fish Square), which is one of most important public places in the Karlskrona city in Sweden. The proposed design is based on studies and analyses that have been done throughout this thesis. 

  • 3.
    Alexander, Bredén-Jonsson
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Att skapa ett varumärke: En granskning av hur Helsingborg framställs genom platsmarknadsföring2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I föreliggande uppsats beskrivs platsmarknadsföring som fenomen och mer konkret studeras det hur platsmarknadsföringen framställts i Helsingborgs kommun. Arbetet undersöker således ett antal större projekt som kan kopplas till platsmarknadsföring. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys har olika plandokument studerats. Den kvalitativa innehållsanalysen har utgått ifrån tre olika motsatspar och har genom detta kunnat synliggöra att där i det empiriska materialet finns en tonvikt mot tillämpade-, platsoberoende- och förändringsorienterade värden.

    Det studerade materialet uppvisar tendenser som kan kopplas till ekonomiska syften och där detta ofta ska uppnås genom förändring och med fokus på ett större perspektiv än den egna kommunen. Materialet uppvisar tendenser som går att koppla till en utåtriktad platsmarknadsföring. Vidare finns där tendenser i analysen som tyder på att där kan finnas en dold maktutövning, detta går dock inte att direkt bekräfta eller konstatera. Slutligen finns där tendenser som tyder på att globaliseringen och den uppfattade konkurrensen kan ha påverkat platsmarknadsföringen i Helsingborg. Detta gör att platsmarknadsföringen i kommunen stämmer överens med vad tidigare forskning på området kommit fram till, där globalisering och den upplevda konkurrensen ses som två faktorer som påverkar platsmarknadsföring 

  • 4.
    Andersson, Ashley
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Rudseter, Line
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Karlsson, Louise
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Användning och utformning av offentliga rum: En fallstudie i Göteborg och Malmö2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I uppsatsen undersöks det komplexa området offentliga rum. Det är de fysiska ramarna i förhållande till hur de påverkar människan som studeras i arbetet. Det finns inga universallösningar för hur offentliga rum ska utformas. Denna studie eftersträvar att mer konkret urskilja vad det är som gör vissa offentliga rum mer attraktiva och välanvända än andra. Arbetet består av en fallstudie där elva offentliga rum i Malmö och Göteborg inventeras, analyseras och observeras. I arbetet genomförs även en litteraturstudie och intervjuer med praktiker som arbetar med offentliga miljöer. I resultatet har det framgått att det finns ett flertal olika aspekter som har betydelse för upplevelsen och användningen av offentliga rum. Det har även framgått att det finns andra förutsättningar än rummets utformning som påverkar hur olika platser upplevs och används. De aspekter som berör utformningen av offentliga rum har ställts mot varandra vilket har gjort att vissa av dem har framträtt som mer betydande än andra vad gäller användningen och upplevelsen av offentliga rum. Bland annat diskuteras, sittplatser, vattenelement, kanter samt rummets form och storlek. 

  • 5. Andersson, Roger
    et al.
    Molina, Irene
    Öresjö, Eva
    Pettersson, Lars
    Siwertsson, Christina
    Large Housing Estates in Sweden. Overview of developments and problems in Jönköping and Stockholm2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Storskaliga bostadsområden, segregation, Ekonomisk och socio-kulturell utveckling

  • 6. Andersson, Roger
    et al.
    Öresjö, Eva
    Pettersson, Lars
    Holmqvist, Emma
    Siwertsson, Christina
    Solid, Dennis
    Large Housing Estates in Stockholm and Jönköping, Sweden: Opinions of residents on recent developments2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Survey-undersökning, bostadsförnyelse

  • 7.
    Arvidsson, Matilda
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Medborgardialog och kommunikation inom fysisk planering2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 8. Ashman, Helen
    Stadsomvandlingsvisioner - förklädd gentrifiering?: En studie av Gamlestaden i Göteborg2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 9.
    Berg, Johanna
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Drömmen om den autentiska staden: Det förflutna som tongivande för stadsförnyelse i Como.2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Städer som föränderliga och sinnebilder av det förflutna är utgångspunkter i denna studie där stadsomvandling och historiebruk i den postindustriella staden är i fokus. I skiftet mot ett postindustriellt samhälle sker en omställning som innebär att en ny stadsidentitet eftersöks och att nya former av tillväxt efterfrågas. Idén om den autentiska staden grundar sig i en förändrad syn på historia och ett ökat intresse för kulturarv. Baserat på de nya förutsättningar som råder för städer problematiserar arbetet innebörden av autenticitet och de rumsliga konsekvenser som tolkningen av autenticitet resulterar i. Sentida forskning visar på en förskjutning kring innebörden av autenticitet, som innebär att betydelsen snarare handlar om att skapa en upplevelse av ursprung istället för att anspela på det faktiska ursprunget. Med utgångspunkt i denna förändring studeras den betydelse som tillskrivs autenticitet i samband med bevarande- och förnyelseprocesser i staden Como, i norra Italien.

    I Como studeras betydelsen av autenticitet genom en kvalitativ innehållsanalys av visionära riktlinjer i kommunala plandokument och i projektet Fisionomie Lariane som drivs av en lokal arkitektorganisation. Semi-strukturerade intervjuer med verksamma politiker, planerare, arkitekter och forskare används för att fördjupa perspektivet på Comos utveckling och de olika föreställningar som finns i relation till stadens förflutna och utveckling. I analysen påvisas diskursiva rekonstruktioner av historia och ursprung på olika geografiska nivåer, på en provinsiell nivå till en platsspecifik nivå. Historia får en stor betydelse och en fundamental roll i stadsomvandling där historiska rekonstruktioner används i syfte att motivera utveckling och generera tillväxt. Den industriella identiteten som Como har haft sedan 1600-talet är viktig på en provinsiell nivå och används som ett legitimt skäl till att staden har utvecklingspotential. På en stadsnivå exkluderas dock dessa miljöer, på grund av att de anses bidra till en diskontinuitet med den historiska stadskärnan. Den autentiska staden framställs som eftersträvansvärd vilket speglas i den tyngd som den historiska stadskärnan får i framtida utveckling. Den betydelse som tillskrivs autenticitet påvisas i strävan som finns att upprätta en historisk kontinuitet, där den historiska stadskärnan blir en referenspunkt för den stadsomvandling som sker i Como. Detta kan även ses som ett sätt för staden att skapa en ny ”image” som riktas mot turistnäringen, vilken pekas ut som stadens framtida näring. I samband med stadsutveckling blir upplevelse av autenticitet en dominerande idé. Studien i Como visar på hur betydelsen av autenticitet förankras i historiska bebyggelsemönster som uppfattas vara ”äkta” och ”ursprungliga”. Föreställningar om autenticitet påvisas även i diskurser där ett hierarkiskt förhållningssätt upprättas angående kulturvärden i centrum och periferi. Fysiska rekonstruktioner av ”autentiska miljöer” sker genom omgestaltning av stadens offentliga platser. Nya element adderas som representerar en symbolisk form av autenticitet. Symboliken uttrycks genom materialitet och rumslighet som anspelar på det förflutna och en slags äkthet. Detta bekräftar att autenticitet i det postindustriella samhället bedöms utifrån upplevelser av platser och föreställningar om historia. I studien framkommer autenticitetsbegreppets komplexa innebörd och hur tolkningen ständigt förändras och får en ny mening beroende på samhällskontext.

    Nyckelord: Autenticitet, platsidentitet, historiebruk, genius loci, kulturarv, stadsomvandling, stadsförnyelse, den postindustriella staden.

  • 10.
    Bergh, Isabella
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Nilsson, Holger
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Bye bye bygden?: En fallstudie om hur svenska kommuner agerar vid befolkningsminskning2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Trots att Sveriges befolkning ökar i stadig takt minskar invånarantalet i väldigt många kommuner, något som pågått under en längre tid. Norrlands inland är ett typexempel på en region som fått erfara stora befolkningsminskningar. Ett sjunkande befolkningsunderlag leder bland annat till försämrat skatteunderlag som sätter den kommunala välfärden i en utsatt situation, vilket i sin tur bidrar till en fortsatt befolkningsminskning.

    Uppsatsen består av en fallstudie som tar stöd i Syssners begrepp tillväxt- och anpassningsstrategier för att på så sätt kunna kategorisera olika åtgärder som forskningen och de undersökta fallen tar upp. Tillväxt har länge varit normen i den kommunala planeringen medan anpassning är ett relativt nytt fenomen, då efterfrågan om en planering mer lämplig för kommuner präglade av befolkningsminskning ökat på senare tid. Med hjälp av en kvalitativ textanalys redovisar uppsatsen de visioner och strategier som de fyra svenska kommunerna Arvidsjaur, Gällivare, Pajala och Storuman tar upp i sina översiktsplaner för att hantera befolkningsminskning. Arbetet studerar även forskning inom området för att därefter redovisa likheter och skillnader mellan kommunernas arbete och forskningen.

    Det har gått att utläsa hur problematiken kring befolkningsminskning är komplex, där alla undersökningsobjekten upplever en missgynnande åldersstruktur samt låg utbildnings- och kompetensnivå som några av de främsta hindren. Det konstateras hur tre av kommunerna, i sina visioner och mål, strävar efter tillväxt men att det inte speglar de underliggande strategierna som utgår från både tillväxt och anpassning. En diskussion förs därefter kring hur det kan bero på planeringens politiska förankring; att de politiska partierna måste sträva efter tillväxt för att attrahera väljare, vilket speglar översiktsplanernas visioner och mål. Den fjärde kommunen är mer återhållsam och har visioner nära kopplade till anpassning, vilket till stor del speglar deras strategier. Det framkommer att tre strategier går att finna i alla översiktsplanerna och även i forskningen, detta i form av marknadsföring (främst genom turism), attraktiva livsmiljöer samt regional och kommunal samverkan. Även om forskningen tar upp rivning och samverkan med civilsamhället är det inget som någon av kommunerna tar upp. Samtidigt arbetar kommunerna med identitetsskapande åtgärder vilket forskningen inte tar upp. Med andra ord finns det flera likheter och skillnader mellan de undersökta fallen och forskningen.

  • 11.
    Blaga, Andreea-Cristiana
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Participation from Theory to Practice: To what extent can Citizens influence the Planning Procedures?: Planning by Dialogue: "The Living Urban Laboratory" Karlskrona (Revedin 2015)2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 12.
    Bleckman, Christian
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Maktdynamiker, rationalitet och planeringsföreställningar2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen antar en kritisk ansats med ambitionen att synliggöra maktförhållanden som formar den offentliga planeringen. I uppsatsen konstrueras en kritisk-teoretisk modell som beskriver hur simultant interna/implicita och externa/explicita ’maktdynamiker’ kopplat till ’rationalitet’ opererar genom ’planeringsföreställningar’. Den kritisk-teoretiska modellen förenar två forskningsfält; ’planeringsföreställningar’ och ’rationalitet-makt-relationer’ i syfte att analysera hur ’maktdynamiker’ opererar inom offentlig planering.

    ’Maktdynamiker’ beskriver övergripande nätverk av makt som yttrar sig på olika skalnivåer genom att individer och grupper ansluter sig till dem. Maktdynamiker är överlappande, motstridiga, beständiga och föränderliga maktstrukturer. Subjektets agerande är involverat i maktdynamiker som både påverkar och påverkas av agerandet och producerar samhälleliga effekter. ’Rationalitet-makt-relationer’ exemplifieras bland annat av kunskapsanspråk, sanningsanspråk, legitimering av processer och politisk koncensus som stabiliserar maktrelationer. Rationalitet-makt-relationer kan både medvetet och omedvetet maskera prioriteringar och maktutövande som ’självklarheter’ vilket gör att de sällan är föremål för öppna konflikter. Trots det har rationalitet-makt-relationer stor betydelse inom demokratiska organisationer och planering. ’Planeringsföreställningar’ utgör planeringens idémässiga förutsättningar och analyseras som det sätt den offentliga planeringen föreställt möjligheten att styra stadsutvecklingen. Sådana föreställningar utgör planeringens möjligheter och begränsningar samtidigt som föreställningarna påverkas av försöken att planera. Planeringsföreställningar härleds till rationalitet utifrån en grundläggande uppfattning om att planering syftar till att styra och påverka samhällsutvecklingen med hjälp av förnuftet – vilket i sig är en rationalitet-makt-relation oavsett problemformulering och övrigt innehåll. Sammantaget beskriver uppsatsens kritisk-teoretiska modell planeringens och rationalitetens omedelbara relation varandra och till makt.

    Analysen involveras i de rationalitet-makt-relationer som formar den offentliga översiktsplaneringen där en exemplifierande fallstudie utgör uppsatsens empiriska kontext. Fallet är intressant dels eftersom lagen ger stora friheter i hur översiktsplanering används. Friheten kan innebära att planeringsföreställningar hos nyckelaktörer inom översiktsplaneringen får stort inflytande över översiktsplaneringens form och innehåll. Analysen visar inte bara hur planeringsföreställningar varierar mellan individer utifrån ambivalensen i och med det tillsynes omöjliga uppdraget att ordna samhället med förnuftet. Planeringsföreställningar kan också variera beroende på vilka övergripande maktdynamiker de relateras till. Analysen är en successivt framvuxen konstruktion av tre ’kritiska belysningar’ där planeringsföreställningar analyseras i förhållande till ’den egna organisationen’, ’marknaden’ respektive ’medborgare’ (samtliga i obestämd, dynamisk och multipel ’form’). I relation till medborgare, politik och andra förvaltningar framhålls planeringssubjektet som autonomt och översiktsplanen legitimeras som ett ’kunskapsanspråk’ eller ’sanningsanspråk’ om stadens utveckling. Rationaliteter i förhållande till dessa föreställningar lägger fokus på bostadsproduktionen och att processerna ska kunna fortgå. Andra förvaltningar ska följa översiktsplanen och medborgare ska få en förståelse för att staden växer. I förhållande till marknaden är föreställningar om möjligheten att styra stadsutvecklingen mer flexibla och anpassningsbenägna då marknaden ses som den ’sanning’ planeringen har att förhålla sig till. Marknadens ’realism’ ska implementeras också för att stärka översiktsplanens ställning. På det sättet beskrivs hur översiktsplaneringen upprätthåller och stabiliserar maktförhållanden utifrån rationalitet-makt-relationer till förmån för bostadsproduktionen.

  • 13.
    Borg, Marcus
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Bostadsbrist trots ökat bostadsbyggande, om ansvar och behov: En fallstudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det råder bostadsbrist i Sverige, trots att det återigen byggs bostäder i högt tempo. Flera orsaker kan förklara den stora bostadsbristen. Sveriges befolkning har ökat med 25% den senaste årtionden, delvis till följd av ökad invandring. Samtidigt pågår en fortsatt urbanisering som ökar trycket på bostäder i storstadsregionerna. Miljonprogrammet ledde till moderna bostäder under 1960-1970-talet, men i början av 1990-talet var bostadsmarknaden mättad. När befolkningen idag återigen ökar saknas det bostäder. I Sverige är det en generell bostadspolitik som varit och är dominerande, vilken bygger på socialistiska grunder där alla skulle ha rätt till bostäder med hög standard. Den bostadspolitiska modellen har sedan 1980-talet utmanats och influerats av nyliberala tankegångar. Den generella bostadspolitiken och nyliberalism står till viss del i motsats till varandra och det är därför av intresse att undersöka hur kommuner och bostadsbolag förhåller sig till det bostadsförsörjningsansvar som lagstiftningen beslutat om. Det kan ge en ökad förståelse för hur det kommunala bostadsförsörjningsansvaret tillämpas.

     

    Syftet med studien är att undersöka Stockholms stads kommunala bostadsförsörjningsansvar i förhållande till bostadsmarknadens behov och den rådande bostadsbristen. Syftet är vidare att förstå bostadsbristens problematik ur den historiska kontexten och samtidens nyliberala influenser. Det har gjorts genom en kvalitativ fallstudie där Stockholms stads bostadsförsörjningsprogram tillsammans med deras kommunala bostadsföretag har studerats för att se hur de omsätter sitt ansvar i praktiken för att möta behovet på bostäder.

     

    Studien visar på att det finns ett visst glapp mellan lagstiftningens intention och Stockholms stads tillämpning. Det delvis på grund av den svängning som skett i svensk bostadspolitik med nyliberala influenser. Tillika har inte behovet av bostäder tillgodosetts på ett tillfredställande vis, något som pekar på att svensk bostadspolitik behöver förändras. Ur resultatet framgår att Stockholms stad i sitt bostadsförsörjningsprogram och deras kommunala bostadsbolag lägger stort ansvar på privata aktörer för att tillgodose bostadsbehovet. Studien visar på att behovet på bostäder inte tillgodosetts och då i synnerhet inte segmentet i bostadsstocken där studien visar att behovet är som störst. 

  • 14.
    Claesson, Christian
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Stad i ljus: En undersökning om bygglovsbefriade solpaneler2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att det finns en pågående klimatförändring kan nog ses som en ganska stor självklarhet av många och en lösning kan vara införande av mer förnyelsebar energi. Solpaneler tycker jag är den mest intressanta, men hur ser regelverken kring bygglov för solpaneler ut och hur välvilliga är kommunerna att införa befrielser i byggloven. Denna undersökningen  handlar om bygglovsbefriade solpaneler i alla Sveriges 290 kommuner. 

  • 15. Denvall, Verner
    et al.
    Henning, CeciliaLieberg, MatsSalonen, TapioÖresjö, Eva
    Välfärdens operatörer. Social planering i brytningstid1997Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sedan slutet av 1800-talet har det varit den socialt engagerade samhällsplanerarens uppgift att ordna goda bostäder, fungerande kommunikationer och sunda levnadsförhållanden. Under sjuttio- och åttiotalen fanns en särskild stor tilltro till att man kunde planera bort svåra samhällsproblem som fattigdom och segregation i förorterna och istället skapa gemenskap och jämlikhet mellan människor. Denna bok berättar om varför det inte lyckades. Författarna har under flera år ingående studerat socialt inriktade och ambitiöst planerade lokala försök att förbättra människors välfärd. Det är historier om marknadskrafternas intåg i den svenska politiken och hur siktet vänds från sociala mål till näraliggande ekonomiska. Men det är också berättelser om hur intressekonflikter, okunskap och snabba ideologiska skiften skapar nya problem snabbare än de gamla hinner redas ut. Allvarlig kritik riktas mot dem begränsade förmågan hos kommunala institutioner att värna om människors trygghet

  • 16.
    Ekman Öhrn, August
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Wirf, Pontus
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Stadsgatans överlevnad: En studie av förhållandet mellan utbud, densitet och urban form2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Staden som en handelsplats har djupa rötter och handelns form i våra städer förändras löpande, i samtiden kanske framförallt genom e-handelns intåg. Arenan för kommersiell service är i ständig förändring och när våra städer förtätas har vi genom planering chans att påverka förutsättningarna för kommersiell service.

    Föremålet för denna studie är förhållandet mellan densitet, service och urban form. Sambandet mellan densitet och urban kommersiell ställs mot en integrationsanalys enligt space syntax för att identifiera om olika områdens urbana form påverkar tillgången till urban kommersiell service.

    Genom fallstudier av Stockholm och Göteborg visar uppsatsen att över- och underrepresentation av urban kommersiell service i förhållande till befolkningsdensiteten framförallt förekommer i de centrala delarna av staden, men underrepresentation oftare i anslutning till större barriärer. Områden med höga integrationsvärden kan i studiens båda fall kopplas till en stor överrepresentation av kommersiell service.

  • 17.
    Frisk, Julia
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Billiga bostäder?: Bostadspolitikens konsekvenser för kommuners handlingsutrymme i den fysiska planeringen2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bostadspolitiken har förändrats historiskt, ifrån att ha varit ett välfärdsprogram med statliga subventioner och förmånliga lån till en allt större tilltro på att marknadens mekanismer ska lösa bostadsbehoven för alla samhällsgrupper. Bostadsbristen för framförallt inkomstsvaga grupper så som nyanlända, unga och studenter är idag ett faktum och den sittande regeringen har därför börjat ifrågasätta marknadens förmåga att tillgodose bostadsbehoven för grupperna. I Sverige har kommunerna planmonopol och därmed den beslutande makten i frågor gällande sin bostadsförsörjning. För att försvara allmänintresset om billiga bostäder försöker staten påverka kommunernas bostadsförsörjning genom lagstiftning.

    Utifrån problematiken avser studiens att undersöka hur svenska kommuner hanterar situationen. Studiens problemformulering lyder: Hur styr kommunal planering för att tillgodose kraven på bostadsförsörjningen för inkomstsvaga grupper och varför väljs dessa lösningar? Studiens forskningsdesign utgörs av en fallstudie där två fall undersöks, Perstorps kommun och Göteborgs stad. Studiens metoder utgörs av semi-strukturerade intervjuer med kommunala tjänstemän samt dokumentstudier av kommunernas bostadsförsörjningsprogram. Studien avgränsas till att studera problematiken utifrån ett styrnings- och maktperspektiv och därför tillämpas de två teoretiska perspektiven governancemodeller och makt som uteslutning och makt som handlingsförmåga.

    Studiens slutsatser visar att det främst är kommunerna som styr och driver frågan om att tillskapa billiga bostäder och att statens krav via bostadsförsörjningslagen inte verkar ha någon påverkan på hur kommunerna styr. Perstorps kommuns styrsätt är en hybrid mellan Jon Pierres governancemodeller välfärdsgovernance, expertgovernance och pro-tillväxt governance. I Göteborgs stad påminner styrningen främst om governancemodellen expertgovernance. Studiens slutsatser visar även att kommunernas handlingsutrymme att tillskapa billiga bostäder beror av hur väl kommunen ligger i linje med den bostadspolitiska idémässiga förutsättningen som bygger på att marknaden och dess prismekanismer lämpligast organiserar bostadsmarknaden. Göteborg som har en stark marknad med många aktörer som vill konkurrera har därmed utvecklat handlingsutrymme att tillskapa billiga bostäder eftersom de kan utnyttja konkurrensen och ställa krav om ett billigt bostadsbyggande. Perstorps kommun som har en svag marknad med få aktörer som konkurrerar har ett begränsat handlingsutrymme att verka för allmänintresset om att bygga billiga bostäder.

  • 18.
    Gustafsson, Emelie
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Norra Sorgenfri skapar stad: Diskursanalys av ett stadsbyggnadsprojekt som del i stadens hållbara utveckling2019Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Många städer och kommuner har under de senaste decennierna fått omformulera identitet och riktning till följd av att industrier flyttat eller lagts ner. För att skapa ny och långsiktig tillväxt för städerna till förmån för invånarna har bland annat hållbar utveckling setts som ett begrepp att arbeta efter. Efterhand har det påvisats att inte alla gynnas av enbart ekonomisk och ekologisk hållbarhet utan fokus har riktats om på social hållbarhet i en allt större utsträckning.

    Det här arbetet fokuserar på hållbar utveckling och social hållbarhet i förhållande till fysisk planering och stadsomvandling. Syftet är att undersöka om och hur en kommun genom tolkning och konstruktion av begreppet hållbar utveckling kan verka för en integrerad och sammanlänkad stad i stadsutvecklingsprojekt. För att uppfylla syftet har ett antal forskningsfrågor framställts.

    Som metod för arbetet har sedan diskursanalytisk ansats använts. Analysmetoden som binder samman teori och metod ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv bidrar med verktyg för att utläsa och undersöka de diskurser som tolkats från empirin. Analysen görs som en fallstudie där den utvalda empirin är Malmö och Norra Sorgenfri.

    Ett antal diskurser om Malmös framtid åskådliggörs och analyseras med teoretiska begrepp i arbetet vilka resulterar i hur en kommun framställer social hållbarhet inom stadsplanering. Stadsdelen Norra Sorgenfri ses som en viktig del i arbetet med social hållbarhet och visionerna om en hållbar samhällsutveckling vilket är ett starkt argument för kommunens val att utveckla området.

    En slutsats utifrån identifierade diskurser är att stadsplaneringen bidrar till möjligheter att uppfylla målen om en socialt hållbar stad. Då det inte finns en entydig sanning inom den diskursanalytiska ansatsen är dock kommunens inställning en tolkning av framtidens stad. I de aspekter som analysen lyfter finns alternativa bilder av den planerade utvecklingens utfall. 

  • 19.
    Hallström, Elin
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Att falla i god jord: en studie om styrningen av markanvändningen2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utbyggnaden på jordbruksmark har kritiseras vara ett hot mot den långsiktiga livsmedelsförsörjningen. Detta eftersom kommunernas intresse för att växa ofta hamnar i konflikt med intresset av att skydda jordbruksmarken. Inom markanvändningsplanering finns det många intressen att ta hänsyn till vilka ofta står i motsättning till varandra, vilket blir särskilt synligt inom hanteringen av jordbruksmark. Hur denna konflikt ska hanteras är upp till kommunerna som genom det kommunal planmonopolet fattar beslut kring vilka intressen som ska prioriteras. Styrningen har dock att kritiseras vara allt för svag då alltmer av jordbruksmarken försvinner.

    I uppsatsen undersöks hur planeringen av jordbruksmark hanteras i sydvästra Skåne genom att undersöka kommunerna Kävlinge, Lund och Trelleborg. Dessutom har även en tjänsteman på länsstyrelsen i Skåne intervjuats och rättsfall undersökts. Problematiken studeras utifrån miljö- och planparadigmet för att undersöka hur styrningen av markanvändningen går till i praktiken och synliggöra vilka argument för bevara respektive exploatera som läggs fram inför beslut ska fattas.

    Studien visar att jordbruksmarkens exploateringen påverkas av tre övergripande faktorer: kommunernas lämplighetsprövning, att det inte finns några lokaliseringsalternativ samt kommunerna intresse för att utvecklas. Uppsatsen synliggör att jordbruksmarken påverkas av varierande typer av intressen. Utbyggnaden påverkas av allt från markägares enskilda intressen till funktioner för samhället i stort. Vad som utgör ett väsentligt samhällsintresse blir därför svårt att definiera och handlar därför till viss del om hur det framställs. Uppsatsen visar på att det har skett en förskjutning mot en ökad regelstyrning. Målstyrningen finns dock fortfarande kvar då det fortfarande är upp till kommunen att fatta beslut gällande jordbruksmarken. Att det skett en förskjutning mot en ökad regelstyrning verkar till stor del bero på att två nya rättsfall hamnat i Mark- och miljööverdomstolen, vilket har ställt jordbruksmarksfrågan ytterligare på sin spets.

  • 20.
    Hansson, Fanny
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Palmgren, Malin
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    "Syns du inte så finns du inte": Platsmarknadsföring inom fysisk planering - en fallstudie i Västervik2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats behandlar platsmarknadsföring inom fysisk planering där en fallstudie görs i Västerviks kommun. Syftet med uppsatsen är att med fokus på den mindre stadens förutsättningar i en konkurrensinriktad och marknadsorienterad samtid, undersöka förhållandet mellan fysisk planering och platsmarknadsföring samt problematisera platsmarknadsföringens betydelse för kommunens utvecklingsarbete och kommunala planeringspraktik. För att besvara detta övergripande syfte görs en kvalitativ innehållsanalys av olika kommunala dokument (Vision Västervik 2025, ÖP 2025 samt detaljplanerna för Slottsholmen och Skeppsbrokajen) utifrån fyra teoretiska utgångspunkter. De teoretiska utgångspunkterna har tagits fram genom en teoretisk syntes av forskningsöversikten och är anpassning/tillväxt, symbolisk/fysisk, inåt/utåt och bevarande/förändring. Därtill intervjuas två tjänstemän på Västerviks kommunala planeringsavdelning för att få insikt i processen bakom framtagandet av två detaljplaneprojekt samt för att undersöka hur kopplingen mellan platsmarknadsföring och fysisk planering kan ta sig uttryck i planeringspraktiken. 

    Resultatet har visat att det finns en koppling mellan platsmarknadsföring och fysisk planering i de kommunala dokument som granskats, där många av de åtgärder och strategier som lyfts fram går att koppla till de teoretiska utgångspunkterna. I samtliga dokument som granskats har Västerviks identitet som skärgårdsstad med närhet till vatten, natur och kultur lyfts fram, vilket överensstämmer med kommunens turismslogan ”Västervik – skärgårdsstaden i Småland”. Denna profiliering kan kopplas till ett varumärkesbyggande som turistort eller boendeort, där fokus ligger på att lyfta fram de värden som anses skapa attraktiva boende- och livsmiljöer. Här är slutsatsen att Västerviks kommun tagit vara på de faktorer som gör platsen unik i sitt sammanhang; det geografiska läget och de utblickar och sammanhang som det skapar. Sett utifrån de teoretiska utgångspunkterna har samtliga dokument en tydlig tillväxtinriktning där bevarandeintresset av Västerviks traditionella identitet som hamn- och skärgårdsstad fungerar som en röd tråd. Gällande målgrupp vänder sig dokumenten både inåt och utåt, även om utåtriktningen överlag bedöms vara den dominerande. Beroende på form av dokument varierar även bedömningen av dokumentets symboliska eller fysiska inriktning. Visionsdokumentet och översiktsplanen bygger framförallt på symboliska strategier, medan detaljplanerna konkretiserar dem till en fysisk form. Överlag bedöms dock den symboliska dimensionen vara viktig för Västerviks identitetskapade, där många värdeladdade ord och sammanhang används för att bygga upp en bild av Västervik som en naturskön stad vid vattnet. Här utmärker sig de detaljplaneprojekt som granskats, eftersom de kan tolkas möjliggöra spektakulära flaggskeppsbyggnader där den fysiska formen och gestaltningen blir viktig för att sätta Västervik på kartan. Här tycks ambitionen vara att med nya inslag i stadsbilden stärka Västerviks identitet som staden vid vattnet. Det är således inte fråga om att byta ut en identitet, utan snarare om att stärka och bygga vidare på den befintliga med moderna tillägg.   

    Sett till planeringspraktiken verkar inte kopplingen mellan plats-marknadsföringen och den fysiska planeringen vara lika självklar. De två informanter som intervjuats har båda sett en koppling mellan verksamheterna som plats- och identitetsskapande, men de är noga med att poängtera att platsmarknadsföring inte är ett uttalat syfte inom planeringsverksamheten, utan snarare ett indirekt resultat. Samtidigt betonar de platsmarknadsföringens betydelse för Västerviks kommunala utveckling, framförallt sett till deras geografiska läge som gör dem beroende av kopplingar till omvärlden eftersom de på egen hand inte kan åstadkomma en positiv tillväxt. I denna kontext är det viktigt att sätta sitt namn på kartan och lyfta fram de värden och kvalitéer som gör staden unik och konkurrenskraftig. Västerviks position som mindre stad på landsbygden gör dem dock mer eller mindre beroende av privata exploatörer och finansiärer för att kunna genomföra större eller spektakulära projekt, vilket blir tydligt sett till de detaljplaneprojekt som granskats. Här har de privata aktörerna både initierat och kunnat påverka projektens utformning och funktion. Men samtidigt har dessa projekt fungerat som ett startskott för större satsningar på de omkringliggande offentliga miljöerna, där den kommunala planeringen varit den drivande aktören. Frågan är om dessa satsningar på den offentliga miljön blivit aktuella utan de privata aktörernas medverkan i projekten.  

    En slutsats för arbetet som helhet är att det verkar finnas ett ömsesidigt beroende mellan platsmarknadsförningen och den fysiska planeringen, där de båda verksamheterna skapar förutsättningar och möjligheter för den andra. Genom att samverka finns även möjlighet att skapa en positiv utveckling för staden och kommunen som helhet. I en globaliserad samtid, där tillväxt och konkurrensen om invånare, företagare och turister blivit central, har det blivit allt viktigare att profiliera sig i syfte att lyfta fram unika konkurrensfördelar och sätta ortens namn på kartan. Det är i denna kontext som platsmarknadsföringen får sin funktion. För syns man inte så finns man inte?

  • 21.
    Haraldsson, Malin
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Förtätning av bostäder vid järnväg: lättare sagt än gjort2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar de intressekonflikter som uppstår vid planläggning av bostadsändamål intill järnvägsspår. Dagens planering är präglad av ett förtätningsideal inte bara i Sveriges större städer utan även på mindre orter. Hand i hand med förtätning eftersträvas ett minskat bilanvändande och järnvägstrafik lyfts fram som ett lämpligare transportsätt utifrån ett miljöperspektiv. Järnvägstrafik påverkar sin omgivning i form av buller, vibrationer och elektromagnetiska fält, samt skapar risker för urspårning av tåg. När järnvägstrafik passerar genom täta urbana miljöer skapas intressekonflikter mellan järnvägens effekter och rådande förtätningsideal, eftersom bebyggelsen påverkas av dessa. Uppsatsen studerar vilka dessa intressekonflikter mellan järnvägen och bostäder är, samt hur de kan ges uttryck med hjälp av en fallstudie. Fallstudien tittar närmare på två fallorter, Växjö och Kungsbacka för att närmare studera vars en detaljplan gällande ny bostadsbebyggelse vid järnvägsspår. Avvägningar mellan intressekonflikterna kommer till uttryck i fysisk planering som blir en medlare mellan intressena. Förhoppningen är att studien kan ge nya insikter och perspektiv på förtätning av bostäder vid järnvägsspår.

  • 22.
    Ismail, Masarrah Mohammad
    Blekinge Tekniska Högskola.
    Play-scapes in Karlskrona City: Guidelines for better playground design and playing experience2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Designing a playground that attracts the child for a long time can be challenging. Studies have found that the best way is to encounter nature with the playing equipment. Natural playgrounds are not only more interesting for the child, but they are also more beneficial for their well-being alongside with incorporating the eco-system in a positive way. Design guidelines were developed based on a study of literature reviews and theoretical work, as well as doing a case study in the city of Karlskrona and a site analysis for the chosen site. Many documents from the municipality were studied and analyzed. The results indicates that there are several techniques and guidelines which have to be implemented in order to achieve the main goal of the paper and to be able to turn the disadvantages into advantages, which should be implemented more carefully by the municipality. Children’s preferences are discussed as a way of making a better understanding and a better planning for the future playgrounds.

  • 23.
    Jeppson, Siri
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Hantering av turism i den fysiska planeringen: En fallstudie av Åre kommun2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 24.
    Jeppsson, Lina
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Vad är hållbar havsplanering?: Synen på hållbarhet på nationell och kommunal nivå2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Havsplanering sker på både nationell och kommunal nivå och båda planeringsnivåer strävar mot målet hållbar utveckling. Kommuner och stat planerar samma havsområde varför det är önskvärt att planeringen stämmer överens. Uppsatsens syfte är att därför att undersöka hur hållbarhet konstrueras på de två planeringsnivåerna och om det finns förutsättningar för överensstämmelse.   

    Genom en fallstudie studeras fallen Kristianstads kommuns havsområde och Norra Bohusläns kommuners havsområde. Dessa kommuners havsområden omfattas av såväl kommunala som nationella havsplaner. De nationella planerna har tagits fram av den statliga myndigheten Havs- och vattenmyndigheten. Dokumentstudier och semistrukturerade intervjuer genomförs för att ta reda på hur hållbarhet konstrueras.   

    Resultatet är att hållbarhet innebär att havet måste bevaras, men också användas. Hållbarhet innebär att använda havets resurser men att göra det försiktigt och att bevara naturen. På den nationella nivån syns ett något större fokus på bevarande. Detta utgör den största skillnaden i synsätt på de två planeringsnivåerna. Gällande de kunskapssyner som ligger bakom så är den nationella nivån influerad av såväl planparadigmet som miljöparadigmet. Det går inte att avgöra vilket paradigm som dominerar. På den kommunala nivån dominerar planparadigmet. Avvägningar mellan olika intressen är mycket centralt på båda nivåer och konstruktionerna av hållbarhet är likartade på de två nivåerna. Det finns förutsättningar för överensstämmelse.

  • 25.
    Jönsson, Gustav
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Nilsson, Matilda
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    En levande vattenfront: Planförslag för Tullkammarkajen i Halmstad2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Dagens städer står inför en förtätning som kommit att bli ett allt mer accepterat ideal inom samhällsplaneringen. Genom att bygga tätt kan den stora efterfrågan mötas som finns på att bo i urbana miljöer. Förtätningen sker ofta genom att hamn- och industri- områden avvecklas i stadens centrala delar vilket frigör attraktiva markområden. Särskilt attraktiva är de områden som ligger vid vattnet, så kallade vattenfronter.

    Bland flera svenska kommuner finns en vision om att skapa det man kallar för levande städer, en vision som kan vara svår att uppnå. I denna uppsats har undersökts hur den fysiska utformningen av staden kan ge ökade förutsättningar för stadsliv. Det har påvisats att en medveten god gestaltning kan främja den sociala aktiviteten mellan människor vilket är grunden för levande städer och stadsdelar.

    Syftet med uppsatsen är att utifrån teoretiska utgångspunkter undersöka hur den fysiska miljön kan utformas för att ge förutsättningar för en levande stad vid vattnet. Detta tar sig uttryck i uppsatsen i form av ett planförslag för stadsdelen Tullkammarkajen i Halmstad.

    I en forsknings- och kunskapsöversikt som grundats på relevant litteratur har uppsatsen kunnat identifiera ett antal utformningsprinciper som bedöms kunna öka förutsätt- ningarna för en levande vattenfront. Vidare har Tullkammarkajen analyserats genom en fallstudie i syfte att urskilja viktiga planeringsförutsättningar som beaktats i planförslaget.

    Uppsatsen visar på att det genom en god fysisk utformning finns möjlighter att öka förutsättningarna för en levande stad. 

  • 26.
    Karlsson, Åsa
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Grönstrukturplanering: En komparativ studie över två stadsbyggnadsideal2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 27. Ketola, Katja
    Araby-projektet. En utvärdering av ett lokalt utvecklingsarbete i bostadsområdet Araby i Växjö1998Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    This report presents an evaluation of the local development work in the housing area Araby in Växjö. Araby is a large-scale housing area with about 4900 inhabitants (1995). The municipal government of Växjö decided in 1996 to begin a local development work in Araby. The evaluation aims to describe the local development work regarding: 1. How the interplay between local, municipality and housing company actors has worked 2. How local initiatives to development has been supported by municipal physical planning 3. How the collabotation within the municipality and between the municipality officials and other actors has worked 4. How civil ascendancy has come to expression and 5. How new forms of physical planning has been used.

  • 28. Ketola, Katja
    I mötet mellan projekt och process. Om samverkan2000Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    This thesis for the degree of Licentiate of Architecture is an inquiry into the possibilities and obstacles for a communicative planning practice in the regeneration of neighbourhoods. Focusing on the planning process it discusses the commonly used concept of collaboration and trust as a prerequisite of collaboration. It draws on communicative planning theory and the institutionalist approach in social science. The study includes a qualitative case study of a regeneration project in the neighbourhood Navestad in Norrköping. The regeneration project was officially described as a continuous process based on a participatory approach and collaboration between different planning levels. The project aimed to break the pattern of prior regeneration projects in the neighbourhood; projects with an ad hoc character based on an instrumental and objective planning approach. The thesis highlights two aspects of trust relations as momentous for collaboration in the regeneration project: the reciprocity in trust and the significance of prior experiences in the judgement of the risk in showing trust in the relationships between different stakeholders in the planning process. Different styles of planning governance within the regeneration project are identified. The analysis of the planning process shows that collaboration was obstructed by differences in the rationality of means between stakeholders acting in different governance styles. The thesis emphasizes that the institutional basis for developing governance forms that facilitate a communicative planning practice is too weak for breaking the pattern of objective and instrumental planning of the previous regeneration projects in the neighbourhood.

  • 29.
    Kinell, Jonas
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Den attraktiva förorten?: Om olika perspektiv på attraktivitet vid förändringsarbete i den storskaliga miljonprogramsförorten2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar attraktivitet i förhållande till förändringsarbete i den storskaliga miljonprogramsförorten. Dokument som berör förändringsarbete har granskats och analyserats. Det som utvärderas är hur förändringsarbete i Gårdsten, Järvafältet och Rosengård beskrivs. En utgångspunkt är att undersöka hur förutsättningarna betraktas och om innerstadsinspirerade tankegångar präglar arbetet med att göra stadsdelarna mer attraktiva. Ambitionen är inte att ge ett entydigt svar av hur förändringsarbetet bör gå till utan att granska och analysera exempel på hur det har gått till. Förhoppningen är att studien kan ge nya insikter och perspektiv på förändringsarbete i miljonprogramsförorten.  

  • 30.
    Klosterling, Natali
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    "Den attraktiva staden": En studie om den attraktiva stadens konstruktion i svensk stadsbyggnadsdiskussion2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den internationella forskningen om styrelseformer finns en allmän uppfattning om att den politiska utvecklingen under 1900-talet indikerar en övergång från government till governance. Nya styrelse- och samarbetsformer har inneburit att den tidigare välfärdspolitiken har omformulerats till en entreprenörsmässig stadspolitik, vilket har skapat en innehållsmässig förskjutning i planeringens grundläggande syfte och mål. Mot bakgrund av globaliseringen satsar numera allt fler städer på att marknadsföra sig som attraktiva för att kunna konkurrera om det internationellt rörliga kapitalet. Problematiken i detta sammanhang är att särskilda handlingsinriktade strategier har blivit dominerande i det planpolitiska arbetet, vilket således får konsekvenser för stadens utformning och stadsbild.

    Den kommunikativa planeringen förespråkar samverkan och dialog mellan alla berörda parter i syfte att skapa konsensus och en samsyn i stadsbyggnadsfrågor. Men beroende på vilka idéer som inkluderas respektive exkluderas från diskursen påverkas därmed vår uppfattning och förståelse av stadens attraktivitet. I den internationella forskningen förefaller begreppet attraktivitet ha en hegemonisk betydelse. Trots detta, verkar det finnas motsättningar i svenska publikationer om vad som utgör stadens attraktivitet och då lika mycket vilken typ av stadspolitik som bör bedrivas i en nutida kontext. Studien syftar till att studera den attraktiva stadens konstruktion genom en diskursanalys. Därmed är avsikten att synliggöra vilka föreställningar som framträder i diskursen och som influerar det samtida planpolitiska arbetet på den kommunala nivån.

  • 31.
    Levin, Hanna
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Almqvist, Rosemarie
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Rumsskapande gestaltning: - en fallstudie av Stora torget i Västervik2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta kandidatarbete behandlar rumsbegreppet och dess komplexa uppbyggnad, bestående av både den fysiska och sociala dimensionen. Tidigare forskning visar att det råder en mångtydig uppfattning om vad som definierar ett rum. Det innebär att det offentliga rummet behöver defineras för varje sammanhang det förekommer i för att det ska kunna förstås. Det offentliga rummet har historiskt sett alltid haft en betydelsefull roll i samhället. Det har utgjort en arena för politik, handel och vardagliga händelser, och verkat som en central mötesplats i staden. Under 1900-talet har samhällsförändringar skett som inneburit att ifrågasättandet av det offentliga rummet väckts. Konkurrerande arenor för möten har uppstått, och trenden för de offentliga rummen är att användningen har minskat. Problematiken återspeglas i Västerviks stadskärna, där Stora torget  idag snarare fungerar som en passage för förbipasserande och utgör inte ett offentligt rum som människor väljer att uppehålla sig i.  

    Med utgångspunkt i det socio-spatiala perspektivet problematiseras förhållandet mellan de offentliga rummens fysiska utformning och de sociala relationer som tar plats i rummet, och till vilken grad fysiska medel kan påverka den rumsliga användningen. Forskning visar att det inte går att fastställa med säkerhet till vilken grad  den fysiska gestaltningen kan bestämma användningen, eftersom den fysiska planeringen enbart kan möjliggöra för användning av offentliga rum, inte styra den. 

    Studien utgår ifrån urbanteoretiska gestaltningsprinciper då förändringar av stadsstrukturen med skiftande paradigm och stadsbyggnadsideal påvisat behovet av urban design. Utifrån verk publicerade av Camillo Sitte, Gordon Cullen, Jane Jacobs och Jan Gehl konkretiseras faktorer som möjliggör för ett mer användbart rum. Dessa har gett upphov till fyra operativa begrepp: rumslig identitet, rumslig användning, rumslig tillgänglighet och rumslig trygghet, som verkar som ett analysverktyg för fallstudien av Stora torget. 

    Utifrån de identifierade operativa begreppen har en platsanalys genomförts av Stora torget. Genom observationer och intervjuer har det offentliga rummet analyserats. Ett gestaltningsförslag har därefter utarbetats för torget med syfte att öka dess fyra rumsliga egenskaper: identitet, användning, tillgänglighet och trygghet.

  • 32.
    Lilja, Emma
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Wisborg, Ebba
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Offentliga rum: Relationen mellan den fysiska miljön och människan2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kandidatarbetet behandlar offentliga platser med inriktning på torg utifrån ett socio-spatialt perspektiv, det vill säga förhållandet mellan människan och den fysiska miljön. Arbetet riktar in sig på vilken påverkan torgens fysiska utformning har på människors val av att vistas på och använda torgen. Camillo Sitte, Jan Gehl, Kevin Lynch och Gordon Cullens arbeten om rums- och gestaltningsprinciper samt två äldre torgs fysiska utformning i Europa, Piazza del Campo i Italien och Praça do Comércio i Lissabon i Portugal studeras med syftet att ta fram begrepp som påverkar människors vistelse på och användning av torgen. En fallstudie görs på tre offentliga platser i centrala Stockholm; Hötorget, Sergels torg och Kungsträdgården med syfte att undersöka de begrepp som har tagits fram i jämförelse med de tre offentliga platsernas fysiska utformning och människors användning av platserna. För att konkretisera de begrepp som tas fram kring den fysiska utformningen kopplat till människors vistelse på och användning av torgen gestaltas ett antal utvecklingsförslag över en av de tre offentliga platserna som anses, utifrån fallstudien, brista i den fysiska utformningen när det gäller appliceringen av begreppen på platsen.

  • 33.
    Ljungberg, Niklas
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Myllrande våtmarker och vektorburen smitta: Våtmarker och dagvattenhantering i planeringen2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En åtgärd som allt mer förespråkas runt om i världen för att uppnå en hållbar utveckling är att planera för öppen dagvattenhantering genom att bland annat återställa våtmarker och uppföra dammar och diken. Att dessa åtgärder även innebär fler potentiella habitat och större populationer av myggor, som kan vara vektorer för smittor, är dock ett problem som sällan diskuteras i planprocessen.

    Planprocessen förutsätts vara en rationell process som tar hänsyn till alla ståndpunkter och leder till den bästa lösningen. I detta arbete framkommer dock indikationer på att planprocessen kring öppen dagvattenhantering snarare går att betrakta som ett utslag av makt där handlingsutrymmet över problemformuleringen varit avgörande. Planprocessen förefaller att genom subtila maktordningar stärka vissa aktörers inflytande på andras bekostnad. Detta har medfört att ett biologiskt och tekniskt synsätt tycks dominera föreställningen om vad öppen dagvattenhantering innebär, vilket lett till att de medicinska synpunkterna inte kommit till uttryck utan exkluderats från planprocessen.

  • 34.
    Lorentzon, Felix
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Jönsson, Martin
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Fysisk planerings möjlighet att hantera köpcenters resiliens.2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Handel är en central del av en stads funktion och utveckling. Den bidrar till stadsliv och lockar människor till staden. Köpcenter påverkar och formar städers handelssituation och är ofta placerade i städers centralare delar. Undersökningar visar dock att köpcenter står inför utmaningar som hotar att lämna tomma lokaler, vilket påverkar stadens stadsliv och drivkraft.

    I denna uppsats undersöks hur svenska kommuner kan påverka köpcenters markanvändning och resiliens. Resiliens är, bland annat, den egenskap eller process som beskriver möjligheter och flexibilitet till att förutse och svara på olika former av kriser i förhoppning om att vidareutvecklas. Kommuners möjlighet till påverkan diskuteras främst utifrån teorier kring handel, köpcenter och det fysiska planeringssystemet. De ger en samlad förståelse över ett köpcenters situation och gör det möjligt att analysera dem och deras resiliensstrategier. Inom ramen för studien har två fallstudier genomförts, den ena behandlar köpcentret Entré i Malmö som fallstudieobjekt och den andra behandlar Galleria Boulevard i Kristianstad.

    Analysen visar på hur omständigheter så som e-handel, konkurrens mellan köpcenter och samarbetet mellan kommun och ägare påverkar fallstudieobjekten och deras nivå av resiliens. Analysen visar att förståelse över köpcentrets situation är en viktig del i en resiliensstrategi samt att kommuner och ägare samverkar i viss mån, men utan större inverkan. Uppsatsen belyser att kommuner visar på en vilja att öka köpcenters resiliens men att beslut inte alltid baseras på relevanta underlags rekommendationer. Därtill visar uppsatsen indikationer på att lagar som reglerar den kommunala fysiska planeringen ibland hindrar kommunen från att hantera köpcenters resiliens. Slutligen antyder analysen att kommuners främsta verktyg för att hantera resiliens är det fysiska planeringsarbetet och kommunikation med viktiga aktörer kopplade till det aktuella köpcentret. Sammanfattningsvis verkar ansvaret för köpcenters resiliens ligga hos deras ägare, men att kommuner kan bidra genom en ökad flexibilitet.

  • 35.
    Mattisson, Johan
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Prop. 2013/14:126: - En studie av kommunernas problembilder och dess förhållande till lagändringarna.2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Regeringen menar genom prop. 2013/14:126 att bostadsbristen riskerar att försätta Sveriges internationella konkurrenskraft på efterkälken. Regeringen menar att detaljplaneprocessen är en orsak till detta då den är en flaskhals för byggandet. Lagändringarna som regeringen lägger fram genom prop. 2013/14:126 syftar enligt regeringen (prop 2013/14:126) att verka som 

    lösningar på delar av de problem som regeringen menar orsakar bostadsbristen. Delar av propositionen röstades igenom i riksdagen, bland annat delar som skulle effektivisera 

    detaljplaneprocessen genom att förändra förfarandena och kriterierna för när dessa ska användas.

    Som nämns ovan så innebär prop. 2013/14:126 ett antal lagförändringar som syftar till att lösa de problem som enligt regeringen står i vägen för ett effektivt byggande.  Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida förändringarna av förfarandena gällande detaljplaneprocessen i prop. 2013/14:126 åtgärdar de anledningar till långa detaljplaneprocesstider som tjänstemännen på kommunerna upplever.

    För att kunna ta reda på det kommunala perspektivet så har en enkätundersökning 

    riktad till Sveriges kommunala plankontor gjorts. Enkätundersökningen undersöker och åskådliggör de anledningar som de kommunala tjänstemännen runt om i Sverige ser till långa detaljplaneprocesser. Resultatet av denna undersökning jämförs i en analys med de förändringar som prop. 2013/14:126 innebär.

    De mest tongivande anledningarna som påvisas i undersökningen är avvägande mellan intressen och de utredningar som är förknippade med avvägandet och processen. Även andra orsaker som bland annat har med de demokratiska förankringarna i kommunerna att göra är enligt respondenterna betydande. Här nämner respondenterna remisstider och oregelbundna kommunfullmäktigemöten, som dessutom hålls mycket sällan, som bidragande orsaker. 

    Flera av de anledningar som kommunerna påvisar som anledningar till långa detaljplane- processtider kommer inte att påverkas överhuvudtaget av prop. 2013/14:126, medan några av anledningarna påverkas mycket lite. Sammanfattningsvis så kommer prop. 2013/14:126 att, utifrån uppsatsens slutsatser, totalt sett få en mycket liten påverkan på den tid det tar att ta fram en detaljplan. 

    Detaljplanen är ett planeringsinstrument som är ett uttryck för all den kontext som finns runt omkring oss. I detaljplanen så blir värderingar och meningsskiljaktigheter fysiska och möjliga att ta på. Denna position som definitiv åskådliggörare av meningsskiljaktigheter kombinerat med dess blandning av rationalitet och politik gör dess roll mycket komplex. Rationalitetens starka ställning som sanningsbärare i vår samtid gör att politiker och intressenter söker efter rationella argument för ställningstaganden i detaljplaneprocessen som egentligen består av åsikter. Detta bidrar till kostnad- och tidskrävande utredningar.

    Detaljplaneringen styrs och regleras av en ramlagstiftning i form av PBL. Förändringarna som prop. 2013/14:126 medger innebär att denna ramlagstiftning förändras för andra gången på fyra år. Detta innebär att kommunerna som 

    inledde detaljplanearbete före 2011-05-02 nu har tre olika lagar att ta hänsyn till i detaljplanearbetet. En ständig förändring av lagarna leder till att en varaktig och beständig praxis som intressenter kan lära känna och förstå inte är möjlig. Detta skapar förvirring och oförutsägbarhet hos de intressenter som berörs.

  • 36.
    Mattisson, Johan
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Visioner i stadsplanering: Roll och funktion ur ett aktörsperspektiv2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I stadsplaneringssammanhang blir det allt vanligare att arbeta med visioner. Visionen kan sägas beskriva en viss formulerad önskvärd framtidsbild. Vidare präglas stadsplaneringen av en utveckling där formationer som kan sägas vara gränsöverskridande mellan privat och offentlig sektor, så kallad governance, blir allt vanligare. Governanceformationer i kombination med visionsplanering kan därför antas påverka inflytandet i processerna och i förlängningen hur staden formas. Framtidsbilder genom visioner kan i stadsplaneringssammanhang sägas vara knutna till en viss geografisk plats. Framtidsbilderna kan även sägas representera en viss önskvärd framtid. Då framtidsbilderna representerar en alternativ projicering så kan det förstås som att platsen som visionen är knuten till kan upplevas genom flera olika alternativa verkligheter. Då förväntningar kan antas påverka aktörernas beteende så kan makten att formulera framtidsbilder genom dessa alternativa verkligheter sägas påverka aktörer och deras handlande även om visionen inte är en juridisk produkt. Makten att formulera framtiden genom visionen kan således sägas vara av stor betydelse. Föreliggande uppsats positionerar den alternativa framtidsbilden i Lefebvres (1991) tänkta rum. Genom att positionera den i ett av rummen i Lefebvres rumsliga teoretiska triad så blir materialet analyserbart och maktperspektiv och prioriteringar genom abstrakta rum synliggörs och analyseras. Det tänkta rummet antas i uppsatsen vara diskursivt format och dominant jämte de övriga rummen då det strävar efter att forma dem. Genom att forma dem kan det också antas utesluta andra uppfattningar om platsen och på så vis dominera platsen så väl diskursivt som materiellt. På så vis präglar diskursen platsen även materiellt (rumsliga praktiker) och associationsmässigt (de levda rummen). Genom de teoretiska perspektiven så undersöker föreliggande uppsats hur inflytandet i processen att ta fram en visionsplan har sett ut, samt hur behovet av en visionsplan ser ut för platsens olika aktörer, samt hur framtidsbilderna genom visionen har präglat platsen och till den knutna aktörer. Uppsatsens forskningsdesign är en fallstudie. Fallet undersöks med hjälp av intervjuer av till platsen knutna aktörer, samt visionsdokument. Uppsatsens resultat och slutsatser visar att det funnits olika sorters tillträde till det arbete som föregick visionen, alltså visionsarbetet, där ett ägande låter aktören konstituera utgångspunkter för den framtidsbild som kommuniceras i visionen. Vidare visar den att utformningen av förslaget huvudsakligen kommer från kommunen och att nätverket snarare har etablerats i syfte att skapa förtroende och tillit. Dessutom visar uppsatsens re att aktörsperspektivet på behovet av en visionsplan, och i förlängningen en förändring av platsen, huvudsakligen kan kopplas till hur aktörernas marknadsekonomiska förhållande till den framtida bild som kommuniceras i visionsplanen ser ut. Även associationer och minnen spelar roll för det upplevda behovet. Vidare så visar uppsatsens resultat och slutsatser hur visionen, genom den förändringsdiskurs den etablerar, exkluderar aktörer från platsen genom marknadslogiska processer. Detta kan förstås som att det tänkta framtida rummet (visionen), genom dialektala rumsproduktioner, har skapat ett nytt socialt rum – ett Norra Sorgenfri som är redo för stadsbyggnadsomvandling. Exkluderingen av aktörerna i processen kan tillskrivas abstrakta rumssyner.

  • 37.
    Månsson, Daniel
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    En socialt hållbar stad?: En diskursanalys av konstruktionen av utbyggnadsområden som socialt hållbara2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete har fokus på social hållbarhet och rättvisa inom den kommunala fysiska planeringen. Utifrån tidigare forskning har det blivit allt vanligare för kommuner att formulera mål om ökad social hållbarhet i sina visioner. Samtidigt verkar det finnas en problematik med detta. Det handlar dels om svårigheten att definiera social hållbarhet men också om svårigheten att mäta sociala värden. Ytterligare aspekter som kan försvåra arbetet mot social hållbarhet är relaterade till den förändring som pågår idag karaktäriserad av globalisering, privata aktörers ökade inflytande i planeringsprocessen och av en allt mer nyliberal politisk styrning.

    För att få förståelse för social hållbarhet men också för den komplexitet som det verkar innebära för kommunal planering att arbeta med strategier för ökad social hållbarhet, har diskursanalys tillämpats som metod. Arbetets empiri utgörs av Hyllieprojektet - ett projekt lokaliserat i stadsdelen Hyllie i Malmö och som utifrån Malmö stad benämns vara ett projekt som ska bidra till social hållbarhet. Med hjälp av diskursanalysen har det varit möjligt att urskilja en tydlig motsättning mellan de diskurser som konstrueras i Malmö stads övergripande visioner jämfört med de diskurser som konstrueras i Hyllieprojektet. Resultaten i detta arbete synliggör att frågor om social hållbarhet och rättvisa tilldelas en dominerande roll i övergripande visioner men att Hyllieprojektet karaktäriseras av ett fokus ekonomisk tillväxt. Motsättningen kan dels förklaras med att det är betydligt enklare att tala om en positiv social utveckling i visioner som berör en framtida utveckling jämfört med i det praktiska utövandet. Men det kan också förklaras med att den politiska styrningen har blivit allt mer nyliberal där ett ökat samarbete mellan kommunala och privata intressen begränsar kommuners visioner för att istället vända utvecklingen till att främst prioritera ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft. Resultaten i detta arbete synliggör att det finns en problematik med att upprätthålla en sammanhållning mellan vision och praktik när det gäller prioriteringen av sociala frågor. För att strategier om social hållbarhet och rättvisa ska förverkligas även utanför övergripande visioner, krävs det troligtvis ett ifrågasättande av hur arbetet mot ökad social hållbarhet sker inom den fysiska planeringen idag.

  • 38.
    Nilzon, Susanne
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Visioner inom fysisk planering: Om hur samhällsförändringar påverkar användandet av visioner2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det har skett en ökning sedan 1980-talet av användandet av visioner inom samhällsplanering. Ökningen kan ses som en konsekvens av olika förändringar. Förändringar både i den fysiska miljön och i tankesätt med vilka samhällsplanering bedrivs som har gett upphov till nya förutsättningar och med det nya behov av framtida utveckling. Mot bakgrund av de förändringar som skett undersöker den här uppsatsen användandet av visioner i svenska kommuner. Genom att beskriva förändringarna över tid går det att kartlägga hur olika anledningar till att använda visioner har uppstått och med det går det även att se vilka behov som visionerna svarar mot. Visioner utrycks inte sällan i vaga former och som uteslutande demokratiska och positiva för alla. Resultatet av det här arbetet visar på att visioner innebär mycket mer än så, trots sina vaga uttryck anger de riktningar och mål och kan liknas vid en rationell planering. Resultatet visar även, trots visioners till synes demokratiska uttrycksform, hur medborgarnas delaktighet är långt ifrån självklar.

  • 39.
    Nord, Catharina
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Högström, EbbaBlekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Caring Architecture: Institutions and Relational Practices2017Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Architecture is hard stuff. It is formed by walls, roofs, floors, all components of hard materials, stone, glass and wood. It distributes people in space and directs their doings and movements. Institutions are even harder stuff. Order is pushed a step further by the coerciveness of discursive architectural models and caring practices, restricting options to certain ways of thinking and acting. This book sets out to illuminate how people and spaces negotiate, and often challenge, regularities and patterns embedded in the meeting between architecture and institutions. It contains a number of essays by authors from disciplines such as human geography, architecture, planning, design, social work and education. The essays discuss different examples from institutions in which care is carried out; assisted living facilities, residential care for children, psychiatric care facilities and hospitals. By adopting a non-representational perspective, emergent practices render visible capacities of being flexible and mouldable, in which institutional architecture is defied, contested and transformed. New situations appear which transgress physical space in partnership with those who populate it, whether humans or non-humans. This book reveals the relational and transformative conditions of care architecture and the way in which institutions transform (or not) into Caring Architecture.

  • 40.
    Oliviusson, Daniel
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Davinder, Kristoffer
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Gemensam plats: En studie i trafiksystemens inverkan på stadsbyggnaden2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The population in Sweden's metropolitan areas is expected to increase sharply and the Nordic is forecast to be among the most urbanized regions in the world in the near future. A effect for the growing population in cities is a greater need for high-capacity transport and high-capacity systems within the city limits. This candidate essay is a consideration to address the contexts that arise when the will and need to build dense and cohesive urban environments are to be combined with traffic systems and transport infrastructure in the city. In the first part of the  thesis, government-published reports, surveys and other relevant literature are studied based on a qualitative analysis methodology to identify the different planning principles used when planning urban development in connection with traffic systems and transport infrastructure. The identified planning principles are then applied in four established plans across the area of ​​Pampas / Tomteboda in Solna and Stockholm municipalities. Thereafter, it is examined how each proposal affects the ability to build dense urban development in Pampas / Tomteboda.

  • 41.
    Olsson, Susanne
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Den samproducerade platsen skolgården: En säker plats för rörelselek och laglek2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats syftar till att undersöka hur plats generellt produceras i relation mellan planering, förvaltning och brukare. För att kunna ta reda på detta har denna uppsats fokuserat på att undersöka hur skolgården produceras som plats. Det undersökta studieobjektet i uppsatsen, som uppsatsförfattaren har haft som utgångspunkt i empiriinsamlingen, är låg- och mellanstadieskolan Tullskolan i Karlskrona kommun.

    Uppsatsen har genom Paulssons (2015) tolkning av det teoretiska perspektivet aktör-nätverksteori (ANT) undersökt hur skolgården som plats produceras i relation mellan dessa tre praktiker. Paulssons (2015) tolkning av ANT har valts som teoretiskt perspektiv eftersom teorin tillåter uppsatsförfattaren att synliggöra relationer mellan människor, men också relationer mellan människor och andra icke-mänskliga ting.

    I uppsatsen påvisas det att de tre praktikerna har olika föreställningar och målsättningar med hur platsen skolgården ska tas i bruk och användas. Det framkommer även att det finns vissa konflikter i dessa målsättningar mellan praktikerna. Slutligen framkommer det att studieobjektet Tullskolans skolgård samproduceras som en säker plats för rörelselek och laglek av de tre praktikerna planering, förvaltning och brukare. Alla tre praktiker påvisar således, på ett eller annat sätt, att den studerade skolgården som samproducerad plats ska vara en säker plats för rörelselek och laglek. Förhoppningen med denna studie är att den ska ändra ett etablerat synsätt inom planering där de tre praktikerna planering, förvaltning och brukare ses som skilda praktiker utan relation med varandra.

  • 42.
    Parker, Peter
    et al.
    Malmo University, SWE.
    Madureira, Ana Mafalda
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Housing context and legitimacy in the transformation of a stigmatized estate: the case of Rosengård2016Ingår i: Journal of Housing and the Built Environment, ISSN 1566-4910, E-ISSN 1573-7772, Vol. 31, nr 4, s. 589-604Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Large housing estates built in the post second world war era have been the object of extensive debates and research in Europe and in North America, due to their social and maintenance challenges but also their high symbolic value. A wide range of regeneration strategies has been employed in addressing issues of segregation and stigmatization of these estates. This paper examines the role of local housing and public management in the selection of regeneration strategies. The paper starts from the concept of housing context as means of explaining the selection of regeneration strategy. The paper is informed by a case study of regeneration efforts in Rosengård, where a minor regeneration effort, the Bokals, led by the municipal housing company, crystalizes a new integrated approach in regenerating the estate. This sets the stage for subsequent developments. We argue that legitimacy, in the sense of management being perceived as a credible agent of change, is critical in the cumulative strengthening and shaping of the regeneration strategy in Rosengård. We put forward the notion of legitimacy trading to capture the mutual and instrumental public support of the main actors. The main contribution of the paper is to demonstrate how including aspects of management legitimacy can develop the concept of housing context, by extending the range of applicability and broadening the range of regeneration strategies that can be accounted for. © 2015 Springer Science+Business Media Dordrecht

  • 43.
    Persson, Ingrid
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Advertising Stories of Second Homes in the Swedish Welfare State2014Ingår i: Tourism Review International, ISSN 1943-4421, Vol. 18, nr 3, s. 193-205Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln avser att diskutera den största expansionen av fritidshus i Sverige under perioden 1960-1980. I fokus är trähusfabrikanters produktannonser för nya fritidshus till salu. Den empiriska undersökningen utgår från en innehållsanalys av alla nummer av det allmänt spridda månadsmagasinet Allt i Hemmet mellan åren 1960-1980. Ett begränsat antal annonser har analyserats närmare från ett diskursanalytiskt perspektiv. De utvalda annonserna berättar historier, ett vanligt grepp inom annonsering. Analysresultatet visar att ett antal berättelser kan konstrueras utifrån materialet; berättelsen om valfrihet och om det moderna livet, berättelsen om dubbel bosättning och om det goda livet, och om familjegemenskap. Berättelserna konstateras ha starka kopplingar till centrala värderingar i folkhemmet, till själva kärnan i den svenska välfärdsstaten.

  • 44.
    Persson, Ingrid
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Second homes, legal framework and planning practice according to environmental sustainability in coastal areas. the Swedish setting2015Ingår i: Journal of Policy Research in Tourism, Leisure and Events, ISSN 1940-7963, E-ISSN 1940-7971, Vol. 7, nr 1, s. 48-61Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln behandlar fritidshus i förhållande till lagstiftning, planeringspraktik och effekter för hållbar utveckling i en svensk kontext. Lagstiftningen innehåller speciella hushållningsbestämmelser för områden i landet, som på grund av sina natur- och kulturvärden anses så värdefulla att de i sin helhet är av riksintresse. Hushållningsbestämmelserna begränsar ny fritidshusbebyggelse men inte ny permanentbebyggelse. Lefebvre's rumsteori används för att diskutera lagstiftning och fysisk planering versus faktisk utveckling av fritidsbebyggelse i kustområden över tiden. Ett diskursanalytiskt perspektiv inspirerat av Laclau & Mouffe har använts för dokumentanalys. Den legala ambitionen att separera bostadsformer tycks vara instabil och oklar. Ett alternativt, pragmatiskt förhållningssätt har utvecklats och tycks öka enligt studien.

  • 45.
    Petersson, Pontus
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Hur skapas välstånd i stagnation?: Vilka tillvägagångssätt förespråkar kommunerna i översiktsplaneringen?2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sveriges befolkning har under de senaste åren som helhet vuxit kraftigt men befolkningstillväxten har varit ojämnt spridd över landet. Detta då det främst är städer och starkare regioner som vuxit. Samtidigt som den totala befolkningen ökat har andra mer perifert belägna områden uppvisat den motsatta utvecklingen och istället minskat befolkningsmässigt. Utvecklingen förstärks ofta av låga fertilitetstal och en allt äldre befolkning. En minskande befolkning ger upphov till speciella förutsättningar för kommunernas möjligheter att skapa en god livsmiljö och ett ökande välstånd för dess befolkning.

     

    Utifrån detta perspektiv syftar denna studie till att undersöka hur kommuner som befinner sig i stagnation tänker sig att de ska kunna utveckla eller bibehålla invånarnas välstånd. Studien har genomförts med den teoretiska utgångpunkten att organisationer och i det här fallet kommuner kan påverkas av olika tankefigurer och planeringsdoktriner. Deras stabilitet och förespråkande av vissa lösningar kan leda till en spårbunden där andra alternativ blir förbisedda. Studien har försökt besvara om stagnerande kommuner påverkas av sådana tankefigurer. 

     

    Studien har genomförts som en fallstudie där sex svenska stagnerande kommuner har utgjort fallen. De olika fallen har studerats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys vilken fokuserat på att djupstudera de utvalda kommunernas översiktsplaner. Det empiriska materialet har studerats genom ett antal analysfrågor vilka legat till grund för vilka delar som varit relevanta att lyfta fram. De nådda resultaten har sedermera analyserats med stöd av den presenterade forsknings- och kunskapsöversikten samt de teoretiska utgångspunkterna.

     

    De dragna slutsatserna visar på att stagnerande kommuner generellt sätt ser stagnation och de effekter som den innebär som något negativt som de anser behöver brytas. Något som de tänker sig ska kunna ske genom att nya människor lockas att bosätta sig i kommunerna genom det som kommunerna betecknar som attraktiva boenden. Studien visar dock på att det överlag saknas tydliga planeringslösningar för hur en sådan utveckling ska kunna ske. Istället kan kommunernas inriktning ses som en slags from förhoppning att utvecklingen snart ska vända. Detta gör sammantaget att mycket av ställningstagandena i översiktsplanen liknar den allmänna politikens strävan efter att attrahera nya invånare och företag vilka ska bidra med tillväxt och därigenom ett ökande välstånd.

     

    Det stora inslaget av allmänna politiska inslag i översiktsplanen visar på att tillväxtdoktrinen har en stor inverkan även på stagnerande kommuners planering. Med utgångspunkten att de studerade kommunerna under en längre tid påverkats av stagnation skulle det kunna varit rimligt att anta att de anpassat sig efter förutsättningarna och försökt hitta andra lösningar för att skapa välstånd. En förklaring till att så inte förefaller vara fallet kan vara tillväxtdoktrinens starka ställning i samhället något som gör att kommunerna inte ser några andra alternativ än att följa denna. Detta gör att kommunerna kan anses sitta fast i den dominerande tankefiguren. 

  • 46.
    Petersson, Tove
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Corkovic, Matea
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Gör om gör rätt! Stadens rätt till grönska: Ett kombinerat arbete om gröna inslag för människors hälsa, välbefinnande och livskvalité2019Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks hur grönskan i staden kan bidra till restorativa värden och med positiva värden för människors hälsa, välbefinnande och livskvalité. Syftet är att undersöka hur gröna inslag kan tillföra människan restorativa värden samt vilka intentioner arkitekturprofessionen har med planering av gröna inslag i staden. Genom design som metod mynnar studien ut i en verktygslåda för implementering av grönska i en befintlig stadsdel. För att undersöka detta har fallet Varvsholmen i Kalmar valts ut där metoden för implementering av grönska testas. Med hjälp av den insamlade teorin samt empirin prövas hur en restorativ miljö kan implementeras genom design på olika skalnivåer.  

    Restorativa miljöer används som studies teoretiska utgångspunkt för att undersöka stadsplanering och implementeringen av grönska i efterhand samt hur grönska kan bidra till människors välbefinnande. Denna studie utgår således från att gröna miljöer i staden kan påverka människors mående. Studien tillämpar aktör-nätverksteori som metodansats där intervjuer genomförs och dokument studeras. Empirin i denna studie utgörs av tre intervjuer av djuplodande karaktär tillsammans med tre plandokument. Utifrån semistrukturerade intervjuer har tillgång till arkitekturprofessionens tankar och erfarenheter fåtts, detta med utgångspunkt i de utvalda plandokumenten. 

    Resultatet av empirin påvisar skillnader i arkitekturprofessionens intentioner med grönska där det identifierats att planarkitekten menar att grönska främst ska bidra till pulshöjande aktiviteter medan landskapsarkitekten snarare menar att grönska ska skapa rumslighet. Gemensamt för de intervjuade arkitekterna samt de analyserade plandokumeten är avsikten att med grönska skapa sociala mötesplatser. Författarna av denna studie identifierar träd, flera träd, växthus/odling, gräs, buske, bänk, flyttbara sittelement, grönt vindskydd, hav samt pergola som gröna element som kan implementeras i ett redan befintligt område och sedan kombineras genom principerna avstånd, mängd, placering och skala, detta för att skapa en restorativ miljö. Huruvida alla aktörer i det identifierade nätverket enrolleras (eng: enroll) ifrågasätts av studiens författare då planarkitektens intresse inte kan anses uppfyllas av de utvalda elementen. Det ifrågasätts också om planarkitekten kan anses ingå i det identifierade nätverket på grund av att planarkitekten har liten möjlighet att påverka implementering av grönska. 

    För att verka för människors hälsa och välbefinnande genom grönska och bidra till att människor upplever restorativa värden av naturen bör kompensation ske när grönska tas i anspråk för bebyggelse. Detta eftersom det skapar möjligheten att säkerställa att ny grönska implementeras när befintlig tas i anspråk. 

  • 47. Pettersson, Lars
    et al.
    Chignier-Riboulon, Franck
    Improving employment and employability2006Ingår i: Regenerating large housing estates in Europe. A guide to better practice / [ed] Kempen, Ronald van; Murie, Alan; Knorr-Siedow, Thomas; Tosics, Iván, Utrecht, the Netherlands: Urban and Regional research centre Utrecht , 2006Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Storskaliga bostadsområden, arbetslöshet

  • 48. Pettersson, Lars
    et al.
    Öresjö, Eva
    Fighting unemployment on large housing estates: an example from Sweden2005Ingår i: Restructuring large housing estates in Europe / [ed] Kempen, Ronald van; Dekker, Karien; Hall, Stephen; Tosics, Iván, Bristol, UK: The Policy Press, University of Bristol, UK , 2005Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 49.
    Predoianu, Denisse
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Visionen om Köpenhamn som koldioxidneutral: En diskursanalys av den hållbara stadsvisionen2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 50.
    Rydbo, Johannes
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Välimaa, Erica
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Stadsplanering i internetåldern: En studie i hur kommuner hanterar handel som förutsättning för en levande stadskärna 2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
12 1 - 50 av 69
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf