Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 803
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aandahl, Hanna
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Tryggare Park: Åtgärdsförslag för Kroksbäcksparken ur ett trygghetsperspektiv2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Kan trygghet skapas? Trygghetsfrågorna har fått ett allt större utrymme i debatten om staden. Forskningen och debatten är långt ifrån entydig och recepten på trygghet varierar kraftigt mellan olika länder. Grovt kan de förespråkade åtgärderna delas in i två läger: säkerhet och trygghet. ”Säkerhet” med framför allt situationell brottsprevention med den filosofin att skadegörelse, våld och stölder leder till otrygghet, vilket i sin tur leder till att människor inte vågar ta plats i det offentliga rummet. Konsekvensen blir att de offentliga platserna mister sin sociala kontroll, och kriminalitet och otryggheten får ytterligare spelrum. ”Trygghet” förespråkar istället skapandet av en levande stad där folk vågar ta plats och på så sätt utöva en social och informell övervakning. I detta arbete undersöker jag hur tryggheten fungerar och hur den kan ökas i en otrygg park i södra Malmö -Kroksbäcksparken,

  • 2.
    Abedini, Margareta Mark och Marcel
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Att upptäcka Mellanstaden: En studie av stadens ytterområden med Kristiansta som exempel2002Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Det är många faktorer som påverkar stadsutvecklingen och som skapar stadens identitet. Medverkande krafter är de offentliga och privata aktörernas intressen, den nationella bostadspolitiken, den befintliga fysiska strukturen samt stadens historiska bakgrund. I en tid då globalisering och kulturella förhållanden skapar en konkurrens mellan städerna kan stadens identitet och ekonomisk utveckling ses som viktiga faktorer i strävan efter att göra staden attraktiv. Avregleringen av bostadsmarknaden har bidragit till att privata aktörer får allt större inflytande över stadsutvecklingen. Olika grupper som till exempel företagarföreningar satsar på stadskärnans förnyelse. Centrumförnyelse och tilltalande bostäder i centrala lägen är aktuella projekt med inriktning på att göra staden tilltalande. Handel, nöjen, kultur, och attraktivt boende är viktiga för staden i kampen om företag, befolkning, turister och andra besökare. I de medelstora och stora städerna finns en form av stadsstruktur som vi här kallar mellanstad. Med mellanstaden menar vi de områden som är belägna mellan den täta stadskärnan och landsbygden. I mellanstaden finns många typer av bebyggelse. Småskalig äldre bebyggelse ?samsas? med storskalig miljonprogramsbebyggelse, villamattor, arbetsplatsområden, bilvårdsanläggningar, externhandel, trafikleder, tomma ytor med mera. Trenden när det gäller attraktivt boende går mot två håll. Det ena är att man väljer att bosätta sig i stadskärnan och det andra är att man väljer ett boende utanför staden, gärna i ?sjönära? läge. De mindre tätorterna kan i många fall erbjuda mycket goda boendemiljöer. Att bo utanför staden har blivit en möjlighet i vårt moderna IT-samhälle. I staden har de olika bostadsområdena fått olika attraktionskraft. Det finns stadsdelar med långa bostadsköer samtidigt som andra områden har tomma lägenheter. En stor del av stadens befolkning bor i mellanstadens bostadsområden. En del av dessa områden besväras av dåligt rykte. Den publicitet dessa får är oftast i negativ form. Den uppmärksamhet, som riktar sig mot staden, berör främst staden centrala delar. Därför vill vi sätta fokus på mellanstaden. Mellanstaden har många resurser, kvaliteter och möjligheter samtidigt som det finns brister och problem. Till resurserna hör närheten till naturen, låga markkostnader och att det ofta finns markreserver. Till nackdelarna och svagheterna hör bilberoende, segregation, storskalighet och minskad närservice. Otrygghet och dålig tillgänglighet kan även höra till mellanstadens problem. Trivsel och livskvalitet i vardagsmiljön är viktig för hela stadens utveckling. En god miljö kan stärka ortens konkurrenskraft och bidra till en positiv stadsutveckling. Vid framtida lokaliseringar av nya arbetstillfällen inom ?high-tech? ses livskvalitet i vardagsmiljön som en viktig utvecklingsfaktor. Även servicenäringarna anses vara beroende av god stadsmiljö. (Sverige 2009) Det finns många olika sätt att verka för en god livsmiljö. Att stadens centrum går mot en renässans är ganska tydlig. Vi frågar oss om stadsutvecklingen stannar i centrum, eller om den berör stadens alla delar. För att få en uppfattning om vilka förutsättningar mellanstaden har gör vi ett nedslag i en medelstor svensk stad, Kristianstad. Vi kommer att söka efter kvaliteter utifrån de boendes perspektiv och deras syn på en god livsmiljö. Det sker främst utifrån barn och ungdomars synvinkel och ur ett ekologiskt perspektiv. Vi funderar även på vad som kan förbättras. Viktiga faktorer att ta hänsyn till i stadsplaneringen är det historiska arvet, infrastrukturen, byggd miljö, landsbygd, välfärd, människors livsformer och vardagsliv. (Sverige 2009) Problemformulering Det finns många åsikter om stadens olika delar och vem som bor var. Centrum är till för ?innefolk? och ungdomar med god ekonomi. I miljonprogramsområdena bor invandrare och människor med olika problem. Villamattor för ?medelsvensson? med Volvo, husvagn och hund. Nyproducerade bostäder i attraktiva lägen för IT-folket och så vidare. Det går att räkna upp åtskilliga fördomar om staden och vem som bor var. Eftersom vi i det här arbetet främst kommer att inrikta oss på mellanstaden kanske vi upptäcker att fördomarna besannas eller att områden som anses som utsatta problemområden kanske inte alls upplevs som sådana av de boende. I dagens svenska städer ligger oftast stadsdelarna som öar runt en centrumkärna som även den är en ö. Centrum har specifika funktioner som ett tätare utbud av handel, kultur och nöjen än vad den övriga staden har. Bostadsområdena knyts till centrum genom trafikleder. Det finns ofta mellanrum mellan själva stadskärnan och övriga områden. Många öar ligger relativt isolerade mellan olika trafikleder. Där blir ofta bilberoendet ett faktum i en tid med förändrad närservice. Utvecklingen har gått mot ett boende där homogena grupper bor i olika stadsdelar. De frågor man kan ställa sig är: · Går det att stärka stadens olika delar så att en helhet uppstår · Kan mellanstaden bli hållbar ur social, ekologisk och ekonomisk synvinkel. · Finns det någon möjlighet att genom planering och politik motverka segregation Syfte Utifrån dessa frågor är syftet med detta examensarbete: - att identifiera stadens olika delar för att se vad mellanstaden har för möjligheter och brister. - att söka idéer till hur man genom planering kan öka trygghet, trivsel och tillhörighet för de som bor i mellanstaden. - att studera om det finns olika möjligheter att knyta ihop stadens öar och stärka mellanstaden och dess samhörighet med centrum Tillvägagångssätt För att identifiera stadens olika delar gör vi först en allmän historisk tillbakablick på Sveriges stadsutveckling. Vi kommer även att beskriva olika drivkrafter som påverkat stadsbyggandet under 1900-talet. Vi kommer även att precisera vilka områden som vi anser ingår i mellanstaden. Därefter kommer en diskussion om nuläget, trender och framtid. Senare i arbetet tar vi upp staden Kristianstad som exempel. För att få en förståelse för hur just den staden kommit till och hur den har växt fram gör vi en kort beskrivning av Kristianstads utveckling och en analys av staden. Efter det visar vi vad vi har bedömt vara Kristianstads mellanstad. I mellanstaden väljer vi sedan ut ett område som vi kommer att arbeta vidare med i en grundligare studie utifrån två synvinklar en ekologisk och en social. Den sista delen av arbetet omfattar förslag som framkommit genom studier av stadsdelen. Förslaget redovisas i form av en ?idékatalog? tillsammans med inspirationsbilder. Arbetet avslutas med en diskussion om mellanstaden och hur man i framtiden bör arbeta för att stärka de kvaliteter som finns där.

  • 3.
    Adhagen, Gustav
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Platser för avskildhet: Att få vara ifred i offentliga rum2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Detta arbete undersöker utifrån ett teoretiskt perspektiv offentliga rum och vilka funktioner dessa platser anses fylla. Det övergripande syftet har varit att studera hur aspekterna mötesplats och avskildhet behandlas i samband med begreppet offentliga rum. Detta genom att först identifiera flertalet relevanta nyckelord utifrån uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Nyckelorden har sedan applicerats på ett empiriskt material, i detta fall Västerås Översiktsplan, för att undersöka vad som framställs som betydelsefullt i och med användningen av offentliga rum. Det som framkommit genom innehållsanalysen är att offentliga rum anses fylla framförallt en viktig funktion i staden. Funktionen som mötesplats. Där människor med olika bakgrund både spontant och planerat ska kunna mötas och umgås. Möten som inte visar sig problematiseras utan enbart ses som något positivt. Undersökningen visar vidare att begreppet avskildhet inte alls lyfts. Liknande begrepp så som rekreation, avkoppling, vila, lugn och ro framhålls dock som viktiga aktiviteter som offentliga rum ska skapa förutsättningar för. Emellertid påvisas att dessa aktiviteter kan komma att hamna i konflikt med andra funktioner, så som mötesplatser, skjutbanor och motorsportanläggningar. Det framkommer slutligen att funktionen av offentliga rum anses bygga på föreställningen om att dessa rum ska utgå från en social grund och att de ska utsätta individer för varandra. Avskildhet och att få vara ifred visar sig istället vara en aktivitet som får utövas i det egna hemmet.

  • 4.
    Adolfsson, Erik
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Vindkraften och landskapet: en fallstudie av vindkraftsplaneringen i Motala kommun2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete vill beskriva de nya förutsättningar för att behandla vindkraftsetablering i tematiska tillägg till översiktsplaner, som uppstått i och med att prövningen av vindkraftsverk 2009 till stor del förts över från plan- och bygglagen till miljöbalken. Examensarbetet omfattar också ett förslag till tema-tiskt tillägg till Motala kommuns översiktsplan. Där prövas en analys av hur estetiska och landskapsrelaterade bedömningar kan göras. Fokus har lagts vid hur bedömningar kommer att hanteras när vindkraftverk som bygglovbefrias enbart genomgår en tillståndsprövning. Reflektioner och slutsatser bygger på egna tankar från utarbetandet av det tematiska tillägget och erfarenheter av efterföljande arbete inom Motala kommun med att omvandla planförslaget till en kommunal produkt Dessutom har intervjuer gjorts med representanter från kommunens stadsbyggnadsenhet, bygglovenhet och från länsstyrelsen. Utifrån redovisade förutsättningar och analys av hur vindkraftens omgivningspåverkan kan komma att bedömas har riktlinjer har utarbetats. Dessa är utformade så att de ska underlätta prövningar enligt plan- och bygglagen och miljöbalken. I examensarbetet redovisas ett förslag till tematiskt tillägg till översiktsplanen. Detta inleds med övergripande information om planprocessen och en beskrivning av prövningsprocesser av vindkraft. Vindkraftens omgivningspåverkan beskrivs generellt ur flera aspekter men med tyngdpunkt på konsekvenser för landskaps-bilden och hur denna påverkan kan bedömas. Både positiva och försvårande förutsättningar för vindkraft i kommunen redovisas i förslaget till tematiskt tillägg till översiktsplanen. Vissa områden är förenade med starka bevarandevärden och redovisas som olämpliga för vindkraft. Detta gäller främst områden med stora natur-, kultur- och friluftsintressen.

  • 5.
    Ahlgren, Lisa
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Vindkraft i Sveriges inland: Vindkraftsplan för Hylte kommun2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Vindkraftsetableringar i Sverige har tidigare endast varit aktuella vid kusten. Stormarna Gudrun och Per visade att det även finns god vindpotential i inlandet. Vindkarteringar över inlandet saknades och därför gjordes en kartering över hela Sverige. Denna visade att det blåser ordentligt på högre höjder även i inlandet. Tack vare ny teknik kan denna vind utnyttjas och därför kan områden som tidigare inte varit aktuella för vindbruk komma ifråga. Riksdagen har satt upp målet att 10 TWh skall komma från vindkraften år 2015. Hylte kommun ligger i Hallands inland och är en brukskommun med ca 10 000 invånare. Karteringar visar att vindkraft lämpar sig väl i stora delar av kommunen. För att undvika en ostrukturerad vindkraftsetablering samt underlätta vid framtida ärenden behöver Hylte en vindkraftsplan. Det finns inget generellt avstånd där vindkraftverken slutar dominera, samverka eller underordna sig landskapet. Lokala förutsättningar tillsammans med anläggningens utformning bestämmer hur stor påverkan ett vindkraftverk har i ett landskap. Vid en vindkraftsetablering finns därför inga generella regler för skyddsavstånd mellan vindkraftverk och byggnader utan varje kommun beslutar hur långt avståndet skall vara. Dock använder de flesta kommunerna ett avstånd på 500-750 m till enstaka hus och 1000 m till samlad bebyggelse. Etablering av vindkraft regleras genom Miljöbalken (MB) samt Plan- och bygglagen (PBL). Styrningen enligt PBL görs i allmänhet av kommunerna medan MB regleras av Länsstyrelsen. Arbetet är uppbyggt i olika delar där bakgrundsdelen ger den grundfakta som gäller generellt för vindkraft vid etableringar. Informationen appliceras på en inlandskommun – Hylte kommun, för att sedan komma fram till ett planförslag.

  • 6.
    Ahlstrand, Anna
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Swang, Heléne
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Prim, Stadsförnyelse i Barcelona2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    This final project discusses renewal and upgrading of the area of Prim. It is discussed how this industrial area can be an attractive neighborhood with a varied range of services and commercial trade. Prim is located 2km north-east of the center of Barcelona. The area boarders to a deep railway valley that historically has separated Prim from its neighboring districts. At present there is almost no housing, services or commercial trade within the area and the industry is discontinued or the existing industrial buildings are derelict. There is also a lack of green recreational areas. Prim is ripe for redevelopment since the municipality of Barcelona is planning to cover the existing railway tracks and build a new train and bus station between the districts. The new station and the covering of the railway lines is a part of the municipality’s future high-speed train project (El AVE). The train is expected to pass Barcelona and Prim by the year 2012 starting in Sevilla/Malaga via Madrid continuing north to Paris. The proposal is preceded by inventory and two analyses: Realistisk Byanalyse and a SWOT-analysis. On the basis of these analyses, areas were identified as the prime needs in the future development of Prim. These elements were: green environments, ecological sustainability, safety and security. These aspects were divided between the authors, by individual interests, into separate segments and makes up the basis for the joint proposal.

  • 7.
    Ahnström, Anna
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    PLANERA FÖR FÖRTÄTNING GENOM PÅBYGGNAD: "Karlsson på taket", saga eller verklighet?2004Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING Det har hittills inte varit så vanligt att bygga ovanpå befintlig bebyggelse i Sverige. Snart kan det dock komma att bli mer vanligt, i arbetet för att åstadkomma hållbar stadsutveckling och i takt med att byggbar mark allt mer blir en bristvara i våra städer och tätorter. Dessutom kan det bli lättare att ta tak i anspråk för bebyggelse genom att den nya lagen om tredimensionell fastighetsindelning trädde i kraft 1 januari, 2004. Det är viktigt att börja planera, redan på översiktsplanenivå, för förtätning genom påbyggnad. Det behövs för att förbereda sig för framtidens byggande och för att skapa en dialog med fastighetsägare och hyresgäster om framtidens bostäder, som snart kanske byggs på deras tak. Vid planering för förtätning genom påbyggnad måste många aspekter beaktas och det måste ses ur flera olika perspektiv. För kommuner som t ex i sin översiktliga planering vill undersöka var det är lämpligt att förtäta genom påbyggnad är det viktigt att all bebyggelse undersöks för att åstadkomma god stadsplanering. Det är i kommunens intresse att planera långsiktigt med ett helhetsperspektiv. Det kan med andra ord innebära en omfattande undersökning av ett mycket stort byggnadsbestånd, som både kan vara svår och tidskrävande. I denna rapport formuleras en metod, för hur man systematiskt kan gå till väga för att identifiera lämpliga byggnader för förtätning genom påbyggnad. Metoden, som formuleras utifrån en checklista med de aspekter som bör beaktas i en sådan här undersökning, kan appliceras på större områden såväl som på enstaka byggnader. Metoden är ett verktyg för att identifiera vilka områden som är lämpliga att förtäta med bostäder, vilka byggnader som har förutsättningar för att bebyggas med bostäder i dessa områden samt hur lämpliga dessa byggnader är att bebygga med bostäder. I rapporten testas metoden i Solna Stad. Solna Stad, som är en av landets till ytan minsta kommuner, är i behov av kraftig förtätning för att kunna tillgodose behovet av bostäder. Eftersom mark har blivit allt mer en bristvara i kommunen är Solna Stad intresserad av att undersöka möjligheterna att förtäta genom att bygga på tak. Resultatet av studien visar att en hel del bostäder skulle kunna skapas i Solna Stad genom att bygga på tak. I de områden som undersöktes, områden som kan anses vara i behov av förtätning och arbetsplatsområden, finns 79 byggnader som skulle kunna vara lämpliga att bebygga med bostäder, vilket motsvarar ca 400 lägenheter minimum. För att tillgodose behovet av bostäder i Solna, ca 600 lägenheter per år fram till 2015, krävs dock fler lösningar än att bygga på tak. Test av metoden i Solna bidrog till viktiga slutsatser om hur metoden fungerar och hur resultatet av den kan användas. Metoden kan utgöra ett stöd för att strukturera arbetet vid en inventering av lämpliga byggnader för påbyggnad med bostäder, så att alla aspekter beaktas, så att inga glöms bort. Framförallt underlättas arbetet genom att metoden ger ett verktyg för att bedöma ett läges lämplighet och hur lämpliga olika lägen är i jämförelse med varandra. Eftersom det ibland kan vara svårt att motivera sina subjektiva bedömningar kan metoden hjälpa till att sätta ord på vad intuitionen säger, för att stärka argument eller ge underlag för kritik. Genom att redovisa undersökningen med metoden erhålls ett transparent material ur vilket det går att utläsa vilka ställningstaganden som gjorts i de olika stegen. Tid och ekonomiska resurser är det som avgör hur omfattande undersökningar som kan göras och hur ett resultat bör användas i olika fall. I mindre områden och enskilda lägen finns det ofta möjlighet att göra mer omfattande undersökningar än på en kommunövergripande nivå. Resultatet av en undersökning med metoden på kommunövergripande nivå används därför lämpligen mer som en första inventering, medan resultaten av undersökningar i mindre områden och enskilda fall ofta kan behandlas mer som ett tillförlitligt beslutsunderlag. Metoden som är en del i diskussionen om framtidens byggande kan ge underlag för såväl fakta som diskussion. Hur medborgarna ställer sig till påbyggnader på sina hus, om några vill bygga bostäder på tak och hur vi bygger potentiella kärnhus i framtiden kommer att utvisa om ”Karlsson på takets” bostad kommer att bli verklighet eller om den kommer att förbli en saga.

  • 8.
    Alborn, Jonas
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    3D och kommunal fysisk planering2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    På senare år har tekniker för 3D-visualisering fått ett allt mer utbrett användande inom kommunal fysisk planering. Detta, plus att jag själv använder tekniken i mitt dagliga arbete som planarkitekt, väckte frågor kring skälet till införandet av tekniken, vilka beslut och förväntningar som legat till grund för införandet och vilket forskningsstöd tekniken har, vad gäller visualisering, tydlighet och kommunicerbarhet i planarbetet. Detta examensarbete i Fysisk planering vid BTH, vill belysa dessa frågor. Arbetet består av litteratursökning efter adekvat forskning i ämnet, en enkät ställd till ett litet urval av anställda och politiker i fyra kommuner som är medlemmar i ett 3D nätverk, en dokumentsökning på samma kommuners hemsidor samt en kompletterande enkätundersökning bland planarkitekter i fem andra kommuner som inte är medlemmar i ovan nämnda nätverk. Forskningsstöd för effektiviteten i eller för- och nackdelar med att använda 3D-modeller för ökad förståelse och kommunikation mellan tjänstemän och politiker samt med allmänheten, i samband med kommunal fysisk planering, saknas. Genom sammanställningar av forskning inom fälten miljöpsykologi och åskådlig planredovisning samt svensk arkitekturforskning kan man ändå få ledtrådar till möjligheter och svårigheter med användningen av 3D visualisering och dess roll som kommunikationsmedel. Rätt använd skulle tekniken kunna stärka möjligheten till åskådliggörande, men det finns också risker, kopplade till användande av tekniken. Det främsta skälet till att kommuner inför 3D-teknik inom fysisk planering, uppges av såväl Planarkitekter, kommuntjänstemän med ansvar för 3D tekniken, samt bland politiker vara önskan om att öka förståelsen hos medborgarna, av förslag till förändring av den fysiska miljön. Något som också oftast motsvaras i kommunernas dokument, där sådana finns. Alla kommuner har inte dokumenterade officiella inriktnings- och policydokument i frågan. Forskningen pekar dock på risker vid användning av visualisering i tidiga skeden av processen. I den avslutande diskussionen berörs arbetets frågeställningar, potentiella problem och möjligheter med användandet av tekniken samt förslag till områden för vidare studier. I slutsatserna konstateras att det finns en diskrepans mellan den övervägande positiva synen på användningen i kommunerna och det som forskningen visar.

  • 9.
    Aldinge, Therese
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    DET OFFENTLIGA RUMMET: EN PLATS FÖR DET PRIVATA? En fallstudie av planeringsärenden i Stockholm2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [sv]

    De offentliga rummen fyller en viktig funktion för människors dagliga liv, även i vindbitna och kalla Sverige. Här sker demonstrationer, politiska tal, hyllningar av idrottshjältar, torghandel,soldyrkan, lek, gatumusik, möten med bekanta men också tiggeri, narkotikahandel och vandalism för att nämna några vitt skilda exempel. I det offentliga rummet sker ständigt en kamp mellan de som besitter rummet och de som försöker ta det i anspråk. De offentliga rummen uppfattas inte alltid som trygga och tilltalande, i syftet att åtgärda dessa miljöer går kommuner ibland samman med privata aktörer för att finansiera åtgärder som de själva inte har råd med. När privata aktörer tillåts påverka den offentliga miljön uppstår dock problem. I och med den privata äganderätten kan människor som inte är önskade avvisas och aktiviteter kan förbjudas. Det offentliga rummet är inte längre helt offentligt. Det här examensarbetet studerar hur konkurrensen mellan privata och offentliga intressen påverkar planeringen av offentliga rum samt allmänhetens tillgång till dessa platser. Arbetet fokuserar på hur aktörer i planeringsprocessen argumenterar för och emot att allmän plats omvandlas till en privat plats med semi-offentlig karaktär i och med byggandet av affärsgallerior. Arbetet ska också undersöka eventuella konsekvenser för det offentliga livet när allmänhetens tillträde till platserna blir begränsat. Metoden som används är en fallstudie, i den studeras två planeringsärenden i Stockholm, Dp93100 över Sergels Torg samt bygglov från 2005 gällande Skärholmen centrums ombyggnad. Innehållsanalys av källmaterial tillhandahållet av Stockholm Stadsbyggnadskontor kompletteras av fältobservationer. Resultatet vilar på en teoretisk grund, en studie av numera klassiska ideal presenterade av Jane Jacobs och Jan Gehl samt mer samtida forskning av Ali Madanipour och Sharon Zukin. De har olika utgångspunkter gällande det offentliga rummet men pekar alla på vikten av det offentliga rummets betydelse i förhållande till påverkan från privata intressen. Examensarbetet resulterar i ett antal slutsatser beträffande offentliga och privata samarbeten i det offentliga rummet. Undersökningen visar att när både offentliga och privata aktörer likställer attraktiva stadsmiljöer med kommers, finns en uppenbar risk för att det det offentliga rummet blir likformigt, samt att det offentliga livet i sig och människors demokratiska rättigheter blir lidande.

  • 10.
    Alexanderson, Klara
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Tryggt och vackert? Hur behandlar kommunala belysningsprogram estetik och trygghet?2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien har varit att undersöka hur svenska kommunala belysningsplaner kan behandla trygghet och estetik samt granska i vilken utsträckning kommunala belysningsprogram finns i Sverige. Arbetet skall visa hur olika kommuner arbetar med belysningsplanering och hur de i sin tur väljer att ta upp trygghetsaspekter och estetik. Den teoretiska ramen för arbetet återfinns i forskningsöversikten vilken beskriver nyttan med ljus och ljusets betydelse för trygghet, estetik och rumslighet etcetera. Efter forsknings-och kunskapsöversikten följer en genomgång av förekomsten av belysningsprogram i 21 utvalda regioner för att få en överblick i hur vanligt förekommande det är att kommuner upprättar planer för belysning. Senare följer en fallstudie av belysningsprogram från Alingsås kommun, Jönköpings kommun och Lunds kommun och därefter en analys och diskussion av dessa. Därefter dras slutsatser och förslag på framtida forskning inom ämnet. Kandidatarbetets fallstudie av de tre belysningsprogrammen för Alingsås kommun, Jönköpings kommun och Lunds kommun åskådliggör att det finns många likheter dem emellan. Studien visar att belysningsprogrammen i flertalet fall innehåller utförliga beskrivningar om hur såväl trygghet som estetik skall behandlas vid utformning av belysning i kommunerna. Det visar sig dock i arbetets analys att det i övervägande delen fall saknas praktiska exempel på hur belysningen skulle planeras för att främja trygghet och det estetiska värdet. Studien har visat att kommunal belysningsplanering har gått från att till hög grad handla om att beskriva ljusets fördelar och nackdelar till en syn där belysningsplaneringen skall vägleda och ge goda exempel för att uppnå trygghet och god estetisk utformning vid belysningsplanering. Det kan tyckas vara lätt att skapa belysningsprogram med informativ text och framföra fakta om hur belysning skall planeras för att skapa trygghet och estetiskt välutformade miljöer, men det är inte jämförbart med att faktiskt exemplifiera dessa medel och visa specifika platser där de informativa råden angående belysning tillämpas. Kandidatarbetets genomgång av förekomsten av belysningsprogram i landets regioner ger en inblick i hur vanligt förekommande det är att svenska kommuner har ett belysningsprogram. Vidare visar studien att de deltagande kommunernas geografiska läge eller kommunernas storlek inte har någon betydelse för om kommunen innehar ett belysningsprogram eller ej.

  • 11.
    Al-hedny, Suhad
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    European Community Measures to Reduce Nitrate Pollution2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    Water protection proves to be a difficult task, whether it is dealt with through legislation or the implementation of a process to reduce further pollution. This study considers how the issue of water pollution from nitrates in agricultural practices has become better understood through the reforms of the common agriculture policy (CAP) and the enactment of various regulations and directives by EU. The implementation of the EC Nitrate Directive is a main focus of this study because it was a major movement towards protecting water against pollution from agriculture, and an important step in implementing the Water Framework Directive. The implementation process is analyzed from both a formal and practical perspective, along with a discussion of the difficulties that arose in the implementation phase. There is a focus on the implementation of the Nitrate Directive in UK, with an emphasis on England as a case study. The study finds that if the distribution of responsibilities (planning, regulating, implementing, and reporting) is shared between national, regional and local bodies, the compliance with political regulations becomes easier. It is also concluded that rearrangements of the existing institutions are necessary to reduce costs, exchange new ideas that could translate to regulative ideas, and create an atmosphere of trust between regulators and implementers. It can be concluded from this study that, despite the traditional centralization of governments, England has taken several steps towards integrating institutions and has tried to be open and responsive to the local communities. Finally, there are several lessons that can be learned from the UK’s approach to control nitrate pollution, which are discussed and outlined in the conclusion of this study.

  • 12.
    Allvar, Jerk
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Banar spår väg för framtiden? En jämförande fallstudie av tre intraurbana kollektivtrafiksatsningar.2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Dagens samhälle är helt beroende av transporter. Av alla de olika typer av transporter som finns inriktar sig denna rapport på persontransporter. Ytterligare preciserat så handlar uppsatsen om intraurbana persontransporter och kollektiva lösningar på detta. Rapporten är en jämförande fallstudie och har som mål att belysa hur olika kommuner motiverar när en större kollektivtrafiksatsning skall göras. Innan fallen presenteras ges en bakgrund i några av de problem och förutsättningar som finns inom ämnet. Människans resande kopplas bland annat till klimatförändring och livsmönster. I genomförandet av fallstudien tillämpas en analysmodell med ett antal rubriker. Modellen gås igenom med sitt innehåll av olika teorier och sätt att se på staden kopplat till kollektivtrafiken. De fall som sedan undersöks är: Stockholm – utbyggnad av Spårväg City Norrköping – utbyggnad av spårvägen Landskrona – nybyggnad av trådbusslinje De olika fallen diskuteras sedan i en avslutande diskussion där analysresultaten jämförs. I arbetet har följande övergripande frågeställning använts. • Hur motiveras valen av kollektivtrafikslag när satsningar inom intraurban kollektivtrafik görs? Hur motiverar staden sitt val? I den avslutande diskussionen besvaras denna fråga. Motiven som har tagits upp i analysen grupperas här efter deras egenskaper.

  • 13.
    Allvar, Jerk
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Staden, planen och marknaden: en studie av offentliga och privata aktörers agerande i stadsplaneringen2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [sv]

    I detta examensarbete fokuseras staden, planen och marknaden. Mer konkret behandlas den offentliga planeringens makt i relation till marknadskrafter i den fysiska planeringen. Detta tema formuleras utifrån iakttagelser från samtiden och underbyggs sedan med svensk och internationell forskning. De huvudsakliga frågeställningarna handlar om 1, den offentliga planeringens användning av det kommunala planmonopolet, 2, hur olika aktörer agerar i planprocessen, samt 3, om förhandlingar påverkar utfallet i planprocessen. Undersökningen genomförs som en enfallsstudie av en aktuell planprocess, en planprocess där just relationer mellan offentliga och privata aktörer förväntats. Fallet som undersöks är processen kring omvandlingen av Norra Backa i Borlänge. Där omvandlas ett tidigare industriområde till en storskalig handelsplats. Vad gäller metoder så byggs undersökningen upp med ett flermetodiskt angreppssätt. Semistrukturerad intervju och kvalitativ innehållsanalys är de metoder som används. En intervju har genomförts med en tjänsteman som varit involverad i det undersökta fallet. Den kvalitativa innehållsanalysen används dels vid en analys av tidningsartiklar ur en lokaltidning men också som grund när planhandlingarnas förändring genom processen undersöks. Dessa tre metodanvändningar ger tre separata resultat som jämförs och analyseras genom en triangulering. Analysen visar hur det undersökta fallet kan förstås med hjälp av begrepp som exempelvis allmänintresse och särintresse samt aktör och struktur. I undersökningen pekas stadens storlek och attraktivitet ut som en avgörande faktorer för det sätt som den offentliga planeringen kan använda planmonopolet. Uppsatsen syftar inte till att diskutera aktörernas agerande i termer av rätt eller fel. Utan snarare till att belysa problemet med att en detaljplaneprocess skall tillgodose många aktörers behov och att hierarkier uppstår mellan aktörer inom planeringsfältet.

  • 14.
    Alm, Sanna
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Hedin, Ylva
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Re:Regional2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    “Re:Regional” is a diploma work by Sanna Alm and Ylva Hedin, for the Master’s Programme in Spatial Planning presented at the Blekinge Institute of Technology, Karlskrona, Sweden. “Greater Helsinki Vision 2050 – International Ideas Competition” was the starting point of this study. The competition was launched the 15th of December 2006 and the closing date was the 31st of May. During the spring term of 2007 we focused on developing and completing our entry. The competition organizers asked for visionary solutions and fresh new-thinking. This gave us, as participants, a great freedom of action and possibilities to form visionary plans for the future. The main assignment was to illustrate a land use plan for the Helsinki region. The regional planning perspective permeates every part of this study. When the entry had been sent to the jury we wanted to gain higher knowledge about different planning models regarding city planning in regional contexts. Our diploma work is therefore divided into two main chapters. The first chapter has a practical orientation and the second chapter is more theoretical: Part 1. Greater Helsinki Vision 2050 – International Ideas Competition: Apart from a presentation of our competition entry, the first part of this study contains information about the competition, the main assignment, required documents e.t.c. Our proposal “Re:Regional”, that is the regional plan and the detailed studies, is presented after a review of our process of thought. We don’t want to see Greater Helsinki develop into a grown-together grey mass with a centralized and standardized monocentric structure. In our proposal the three cities Nummela, Hyvinkää and Mäntsälä are being developed and strengthened. Less pressure is therefore put on the Helsinki metropolitan area regarding the fast building development that is needed. We suggest that today’s big city district develops inwards with different projects and solutions regarding cheaper dwellings, larger living spaces, new living forms and new forms of urban greenery. “Re:Regional” shows Greater Helsinki as a region with a multicentric structure, where old typologies and dichotomies have faded and where centralizing and decentralizing forces are not seen as opposites. We claim that differentiation can create integration, therefore the region is divided into areas with different characteristics and different levels of urbanity. These are the four so called “Regional Blocks”: - Helsinki Metropolitan Area - The mid-dense centres Nummela, Hyvinkää och Mäntsälä - ”Polycentric Space”, an area within the roads that link Helsinki and the mid-dense centres together - Block number four consists of sparse polycentricity, mainly woodland and agricultural landscape The comprehensive idea to form an integrated regional structure, with well-connected cities and smaller communities, can be described as an important task in many regions today – the fast population growth demands flexible and multicentric solutions. Our working method “Regional Blocks” can be developed and applied in other regions where the aim is to create widened but yet coherent structures. Part 2. Study objects/Comparison/Discussion: In the theoretical part of this study we introduce six study objects that we have chosen together and then divided between us. During the selection of objects we first and foremost didn’t look at the physical structures, instead we focused on the underlying aspects – how the cities in the regions have developed due to different trends in society. Our study objects and the literature we have analysed: A CITY CONCEPT - Social City - Sanna Alm – The book “Sociable Cities The Legacy of Ebenezer Howard” from 1998, by Peter Hall and Colin Ward. AN UTOPIAN REFORM - Urban Field - Ylva Hedin – The article ”Urban Field” from ”Journal of the American Institute of Planners” vol. 31: 4 from 1965, by John Friedmann och Johan Miller. A PLAN OF ACTION - The big city region Portland - Ylva Hedin – The homepage: www.metro-region.org (available: 2007-10-10). A DEVELOPMENT PLAN - The Stockholm Region - Sanna Alm – ”Regional utvecklingsplan 2001 för Stockholmsregionen”, by The Office of Regional Planning and Urban Transportation. A STRATEGY FOR URBAN RENEWAL - Urbana England - Sanna Alm – The report ”Towards an Urban Renaissance” from 1999, by The Urban Task Force. A MODEL FOR SOCIETY FORMATION - Linear Grid - Ylva Hedin – A vision for the Helsinki Regions urban structure from 1993, by Arken Arkitekter. First our study objects are introduced and analysed one by one, then follows a text where the objects are compared with each other and with our regional plan “Re:Regional” on the basis of seven factors: Central idea, Density, Green space, Transport network, Social structures, Planning perspective and The future. The conclusions are drawn in the chapter ”Jämförelse och diskussion” (Comparison and discussion). The study objects are also analysed in relation to different trends in society. Through an evaluation of the study objects and our own regional plan interesting points of comparison are being illustrated under the headlines “Att bygga inåt” (To build inwards), “Tydligare flerkärnighet” (Clearer polycentricity) and “Planeringsperspektiv och fysiska strukturer” (Planning perspectives and physical structures). In the last chapter we discuss ecological and social sustainability in a regional context – these two dimensions of sustainable development was focused on during the work with “Re:Regional” and are also discussed in the text where the objects are compared with each other.

  • 15.
    Almenius, Richard
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Stadens flexibla vardagsrum: ett gestaltningsförslag för ökad attraktivitet och nyttjande av Fristadstorget, Eskilstuna2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet är att undersöka hur Eskilstunas centrala stadstorg, Fristadstorget, kan bli mer inbjudande och attraktivt då det idag råder en vedertagen syn bland medborgare och kommun att torget inte är inbjudande nog. Torget brukas inte i den utsträckning som stadens publika vardagsrum kan och bör göras. För att möjliggöra en ökad användning och uppskattning bör torget omvandlads, och det flexibelt. Arbetet är indelat i tre huvuddelar som leder fram till ett gestaltningsförslag vilket konkretiserar hur Fristadstorget kan göras både flexibelt samt inbjuda till en mer vardaglig användning då den flexibla ytan inte fylls av ytkrävande evenemang. Öppna och omöblerade platser har sällan någon dragningskraft och alstrar inte folkliv och attraktivitet, därav uppstår problematik i planeringen av stortorg för de dagar flexibiliteten inte nyttjas fullt ut. Arbetet är en fallstudie som belyser det generella genom att se till det enskilda fallet för att ge svar på varför det efterfrågade i undersökningen inträffar (brist på attraktivitet och låg användning). I den första delen ges det en vetskap utifrån teorier och begrepp som behandlar utgångspunkter för den offentliga platsens liv, torgets rumslighet, avläsning av staden med våra sinnen, rummets möblering samt möjligheter kontra hot för ett folkrikt uteliv. Rådande uppfattningar, företeelser och element som tar uttryck i staden beskrivs här för att i de nästkommande delarna kunna utgöra en grund och förståelse för hur det ter sig väl på plats. I den andra delen skapas en lärdom där två omvandlade och arkitekturprisade stadstorg analyseras för att både finna goda aspekter samt fallgropar i form av användning och utformning. Det ger applicerbara principer gällande hur ett stadstorg i modern tid bör skapas för att generera folkliv och ökad användning med hänsyn till flexibilitet. Analysen visar teorier och begrepp i en faktisk miljö. I den tredje delen presenteras resultatet, vilket innebär att tidigare delars framkomna material sätts i relation till fallet Fristadstorget. Omgestaltningen utgår från rådande platsförhållanden tillsammans med applicerbara tidigare framkomna punkter. Gestaltningen av det nya Fristadsstorget tilldelas målpunkter som kan föra samman och främja kontakt mellan människor samt skapa förutsättningar för uppehåll på torget. Dessa målpunkter görs till stor del flexibla i sitt eget utförande, integrerade och flyttbra, vilket skapar en större sammanhållen fri yta vid behov. I slutdiskussionen ges avslutande tankar som fastslår att människor alstrar människor, vilket ger folkliv. För att människor ska vilja uppehålla sig på en plats bör en tillfredsställande vistelsemiljö ges - vilket även kan utläsas som målpunkter. Dessa kan lätt bli objekt och element som skäl yta, därför måste extra hänsyn och avvägning göras vid planerandet av målpunkter, särskilt om utgångsläget är att skapa en flexibel plats.

  • 16.
    Alsterberg, Matilda
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Olsson, Henrik
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Grönytefaktorn i den urbana staden: Fallstudie på Lövholmen2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Som en motreaktion till 1990-talets planeringsideal urban sprawl uppkom dagens ideal förtätning, vilket syftar till att sammankoppla städer och möjliggöra för en hållbar stadsutveckling. Vid exploatering som möjliggör för sammankopplingar av stadsdelar tas ofta friytor såsom äldre industriområden och grönytor i anspråk. För att utveckla, kompensera och bevara grönstrukturen inom planområden finns planeringsverktyget grönytefaktorn (GYF), vilket några kommuner i Sverige har tagit an för att öka ekosystemtjänsterna i staden.

    Detta kandidatarbete syftar till att övergripande undersöka möjligheten att använda GYF vid förtätningsprojekt för att säkerställa grönytornas kvalitet utifrån hållbarhetsperspektiven ekologiskt och socialt samt hur verktyget används inom fysisk planering. GYF är ännu ingen definierad metod enligt Boverket och de kommuner som tagit an verktyget fokuserar främst på bevarande och kompensering av de ekologiska värdena. Inom Stockholm stads GYF-modell fokuserar de på både ekologiska och sociala värden. Det är utifrån Stockholm stads GYF-modell som detta kandidatarbete utgår ifrån i gestaltningsförslagen och därmed behandlas även hållbarhetsperspektiven ekologiskt och socialt som teoretiska utgångspunkter i arbetet.

    För att förstå de ekologiska och sociala aspekternas värden inom fysisk planering, innebörden av ekosystemtjänster, definitionen av förtätning och dess påverkan på människor och miljön samt användningen av GYF görs en studie över dessa i kunskap- och forskningsöversikten. Även två referensprojekt studeras där GYF har varit ett viktigt verktyg. De referensprojekt som studeras utifrån frågeställningen är Norra Djurgårdsstaden och Västra Hamnen. Denna översikt utgörs sedan som kunskap i de två gestaltningsförslagen. Stockholm stads GYF-modell används som gestaltningsprinciper där ena förslaget fokuserar på hur man kan säkerställa de sociala värdena med GYF och det andra hur de ekologiska värdena kan säkerställas med GYF. Förslagen prövar möjligheten hur planerare kan använda GYF.

  • 17.
    Alström, Rickard
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Kungstorget2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Denna rapport är ett kandidatarbete i fysisk planering inom kursen Stadsanalys. Syftet med arbetet är att med en Realistisk byanalys av Norra Kungsgatan och egen inventering av busstorget Kungsplan i Karlskrona och dess omgivningar se på möjligheterna att skapa ett småskaligt torg på Kungsplan. Även ge rekommendationer till förändringar av Kungsplans omgivningar. Planförslaget skapar ett nytt torg som öppnar upp mot platsen styrkor, Fribergska huset och Hoglandspark och har stängda sidor åt norr och öster med ett L-format hus. Förslaget redovisar beläggning, markmaterial och belysning av platsen.

  • 18.
    Altenius, Johan
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Mölndalsåns dalgång: en länk mellan staden och förstaden2003Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Mölndalsåns dalgång är ett av Göteborgs större och äldre industriområden som inom den närmsta framtiden är aktuell som utvecklingsområde. Dalgången som är Göteborgs kommunikationsstråk mot söder, sträcker sig radiellt från centrum ut mot Mölndal. Området är idag ett relativt osammanhängande och ostrukturerat område med en markanvändning som till största delen utgörs av verksamheter. Genom dalgången rinner Mölndalsån som historiskt sett har fungerat både som transportmedel och kraftkälla. Områdets roll som länk och kommunikationsstråk är även idag minst lika viktig med spårväg, järnväg, bilväg samt cykel- och gångväg som förbinder regionen mot söder. Genom området skär bl.a. E6/E20 samt Västkustbanan vilka båda är delar av viktiga länkar mellan Oslo, Göteborgsregionen och ner till Malmö/Köpenhamnsområdet och vidare till kontinenten. Dalgången upptar en mycket stor yta och sträcker sig mellan både Göteborg och Mölndals kommuner. Då området som en följd av regionens kraftiga befolkningsökning nu står inför en förtätning och fortsatt exploatering, uppstår flera intressanta frågeställningar om områdets framtida roll, stadens struktur och Mölndals identitet. Syftet med följande rapport är därmed att belysa och diskutera staden som struktur, identitet och fenomen, för att ta fram ett förslag till hur Mölndalsåns dalgång mellan Göteborg och Mölndal, kan och bör utvecklas utifrån dess framtida roll i ett snabbt expanderande Göteborg. Rapporten är uppdelad på fem avsnitt. De fyra första avsnitten är stommen i projektet och ligger till grund för det slutliga planförslaget i avsnitt 5. Avsnitt 1 till 5 innehåller följande: Som ett första steg ges en bakgrund till varför dalgången är aktuell i den kommunala planeringen med en beskrivning av den rådande situationen med bakomliggande tankar samt syftet med planen. Uppkomna frågeställningar preciseras och avgränsas. Dagens situation och framtida planer reflekteras i en förutsättningslös visionsstudie, där fyra olika alternativ för områdets framtid presenteras. Vidare görs en mer noggrann beskrivning av området och dess förutsättningar, uppdelat på sju olika rubriker. Mölndalsåns dalgång idag: En beskrivning av området med kartor och fotografier som visar dess läge, karaktär och fysiska struktur. Historia och utveckling: En kort tillbakablick på stadens och områdets historia med hur befolkningen har ökat och staden expanderat. Detta följs av några viktiga stadier i utvecklingen av dalgången. Områdets roll i staden: Vilken roll området har haft och vilken roll den har idag. Tidigare planer och studier i dalgången: En kort redovisning av de strategier och förslag som finns i form av en fördjupad översiktsplan för dalgången, daterad 2000. Utgångspunkter för planering: En beskrivning av befintliga planer och utredningar för Mölndals och Göteborgs kommun samt för hela regionen. Dessutom listas pågående och planerade projekt som berör eller på något sätt kommer att påverka området och en framtida utveckling. Underlag för planering: En inventering av området vilken utgör underlag för vidare analys och planering. Områdets grundläggande egenskaper, fysiska utformning och markanvändning lyfts fram. Struktur: En enkel studie och analys av hur områdets struktur ser ut idag, hur området fungerar, vad som kan utvecklas och förstärkas samt vad som måste förändras och skapas. I avsnitt 3 görs en beskrivning av hur Göteborgs region ser ut idag utifrån en mer planeringsteoretisk synvinkel. Regionens utveckling beskrivs och jämförs med olika stadsformer. Planer och projekt som berör området sammanfattas och blir till övergripande riktlinjer för områdets utveckling. Utifrån riktlinjerna ges en preliminär bild av hur dalgången kan utvecklas med vägar, miljö och bebyggelse. Men för att tydligare förstå områdets framtida roll i staden och regionen och kunna översätta idéerna till en mer konkret plan, ställs tre frågeställningar upp och diskuteras mot två olika teoretiska utvecklingsalternativ. Syftet är att förstå hur olika utvecklingsriktningar och bebyggelsestrukturer kan påverka dalgången och Mölndals identitet som kommun och centrum. Diskussionen grundar sig på litteratur inom planerings- och stadsbyggnadsområdet, bakgrundsstudier samt egna tankar och slutsatser. Diskussionen sammanfattas och de tre frågorna besvaras. Med en bakgrund av avsnitt 2 och diskussionen i avsnitt 3 skisseras några grundläggande idéer för hur området kan planeras. Dessa är uppdelade på trafik, kollektivtrafik & spårväg, parkering, miljö och bebyggelse. Angreppssättet är framför allt i den mer övergripande skalan, och illustrerar bakomliggande tankar, värden och koncept. I det sista och 5:e avsnittet presenteras en övergripande plan för dalgången. Denna redovisar trafiklösningar, grönstruktur och bebyggelse. Planen kan i första hand redovisa en övergripande utvecklingsriktning som förmedlar en idé och ett angreppssätt än den enskilda byggnadens placering. Planen kompletteras med axonometrier och sektioner, samt en strukturplan som förtydligar huvudsakligt innehåll för den nya bebyggelsen. Utbyggnadsetapper diskuteras och övergripande gestaltningsprinciper lyfts fram med enkla skisser, axonometrier och sektioner. En fördjupning av en intressant del av området utvecklas och lyfts fram för att förtydliga angreppssättet. Avslutningsvis sammanfattas kort eventuella konsekvenser av föreslagen plan.

  • 19.
    Altenius, Victor
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    SVÅRBEHÄRSKADE OFFENTLIGA RUM: att bygga med människan i fokus2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Inom arkitektur och samhällsplanering är rummet ett mycket grundläggande och essentiellt begrepp. För att rummet ska utnyttjas och upplevas till fullo av invånare och besökare krävs det att dessa är särskilt utformade efter människan. Det offentliga rummen i staden ska vara tillgängligt för alla oavsett kön, ålder eller etnicitet. Under årens gång har dess användning varierat från nödvändiga aktiviteter till att idag främst bestå av frivilliga och sociala handlingar. En tydlig hierarkisk ordning bland offentliga, halvoffentliga, halvprivata och privata ytor stärker den naturliga kontrollen och stödjer invånarnas medvetande om vilka människor som tillhör platsen. Staden är ständigt under förändring. Den omvandlas, omstruktureras och får ideligen nya sociala och kulturella former. Tydliga horisontella och vertikala skiktningar kan skönjas beroende på vart man befinner sig geografiskt och hur de som vistas där klär och uppför sig. Beroende på hur vi utformar de offentliga platserna påverkas människan olika. Här spelar de sex gestaltningslagarna stor roll för hur vi uppfattar de rum vi befinner oss i. Detta leder oss in i miljöpsykologin som visar att den omgivning vi dagligen befinner oss i spelar en mycket viktig roll eftersom den utgör själva inramningen för våra upplevelser och beteenden. Perceptionspsykologi är ett begrepp för de processer som är aktiva i att tolka de sinnesintryck människan ständigt utsätts för. När vi befinner oss i de offentliga rummen förvandlas sinnesintryck till meningsfull information. Detta gör det möjligt för oss att orientera, känna igen ansikten eller bara bedöma avstånd. Vår möjlighet att kunna samspela med miljön omkring oss bygger på att den bland annat är lätt igenkännbar. För att kunna skaffa oss en inre representation av vår yttre omvärld skapar människan så kallade kognitiva och spatiala kartor. Dessa delar upp miljön vi vistas i och gör det möjligt för oss att exempelvis känna igen oss vid senare tillfällen. Som blivande planeringsarkitekt är det oerhört viktigt att förstå betydelsen av arkitekturen och de offentliga rummen som viktiga byggstenar där vi skapar förutsättningar för människans identitets-skapande och sociala förankring. En stor del av vårt lärande baseras på upplevelser i dagliga vardags-situationer och därför måste vi utforma de offentliga platserna så att de blir en tillgång för människan. Gehl Architects arbetar med en metod de kallar för First life – then space – then buildings. Inventeringsmetoden främjar människan och stadslivet genom att sätta de offentliga rummen i fokus och inte byggnaden eller funktionerna. I Tyresö kommun i Stockholm bor det idag cirka 43 000 människor. Kommunen i sig är attraktiv med bland annat goda kommunikationer och närhet till havet. Dock upplevs vad som borde vara kommunens framsida nämligen Bollmora torg, som en övergiven plats som inte utformats med hänsyn till vad de människor som använder den har för behov. Planförslag under kapitel 4 är en idé på hur man med teoretiska kunskaper inom offentlighet, rumslighet och miljöpsykologi kan omgestalta Bollmora torg med människan i fokus.

  • 20.
    Altybaeva, Altynai
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    EU Innovative programs supporting regional development in UK. A case study on East England and North East, UK2005Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    Thesis on EU innovative programs supporting regional development in UK. A case study on East England and North East, UK. The topic of my project is basically comprises the discussion of EU innovative programs that influences on regional development of UK regions: East England and North East. I discussed how EU programs are contributing to both regions, what measures EU is taking in order to support innovative development in East England and how EU creates/supports North East’s better regional performance.

  • 21.
    Alvemo, Stefan
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för ingenjörsvetenskap.
    Borén, Sven
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för ingenjörsvetenskap.
    Gu, Qing
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för ingenjörsvetenskap.
    The S-E-A-T approach to Strategic Guidance for Planning towards Sustainable Transportation2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    Transportation is good for people, but it needs a social system shift in combination with sustainable technologies in order to move towards a sustainability vision. To explore how that can be done, the authors first found out about both national and municipal sustainability visions and identified a range of social and technological solutions for long and short term use. The exploration of how municipal planning of transportation can be improved lead to the conclusion that planning for transportation in Swedish municipalities can be made more sustainable when conducting the ABCD-method within the framework for strategic sustainable development. To enhance that, the authors merged the five subsystems developed for sustainable traffic solutions and the PESTEL-method. That resulted in the S-E-A-T model that informed the content of a prioritisation tool and also provides structure to the brainstorming sessions within the ABCD-method. The combination of the ABCD method, the S-E-A-T model and the expanded guiding questions form a robust approach for strategic planning of sustainable transportation rooted in a bird´s eye and systems perspective and ultimately based on backcasting from the principles of sustainability. Further testing is though recommended to assess and refine its usefulness and applicability.

  • 22.
    Andersson, Camilla
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Space Syntax ett sätt att se stadsplanering i nya dimensioner En studie på Frihamnen i Göteborg2002Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING Norra älvstranden har sedan industrialiseringen på 1800-talet varit ett område för varvsindustri och blev under 1900-talet en av de viktigaste hamnarna i Skandinavien.Under de tre senaste decennierna har varvsindustrin här gått från framgång till kris och avveckling. I mitten av 1980-talet påbörjades arbetet med en omvandling av norra älvstranden från varvsindustri till en stadsdel med en blandning av olika funktioner,såsom verksamheter,bostäder,handel,service och kultur. Projektet delades in i flera etapper,varav Frihamnen är en etapp som ännu inte utvecklats. Förbindelserna mellan norra och södra älvstranden samt mellan norra älvstranden och centrala delarna på Hisingen aktualiseras ytterligare i och med förändringarna på norra älvstranden.För att integrera de ?nya ? stadsdelarna med centrala Göteborg krävs gena,säkra och effektiva stråk som binder samman stadsdelarna. Arbetet med dessa förbindelser är en viktig förutsättning för Göteborgs framtida utveckling. I detta projekt studeras,utifrån en så kallad Space Syntaxanalys,hur Frihamnen kan integreras med city och de centrala delarna på Hisingen samt vilken betydelse ökade förbindelser över Göta älv har för integreringen av och mellan dessa områden.Space Syntaxanalysen kan kort beskrivas som en renodlad rumslig analys som studerar det fysiska rummets konfigurering i en stad.Detta innebär att analysen fokuserar på relationerna mellan rummen och inte på rummen i sig.Enligt upphovsmannen till teorin,Bill Hillier,avgör det fysiska rummets konfigurella egenskaper uppkomsten för socialt liv.Detta projekt beskriver,redovisar och diskuterar även teorin som analysmetod och planeringsinstrument. Som vägledning genom studien ges här en läshänvisning av de olika delarna i dokumentet.Del I redogör för arbetets syfte och bakgrund samt beskriver områdets historik och förutsättningar.Del II beskriver Space Syntax som teori och metod.Del III diskuterar Space Syntax som analys-och planeringsinstrument samt visar analyser av olika planstrukturer över Frihamnen.Del IV redovisar planförslaget med de nya kopplingarna.Del V ger kommentarer och drar slutsatser kring arbetet med och studien av teorin Space Syntax.

  • 23.
    Andersson, Daniel
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Drottningtorget Trollhättan: att gestalta ett offentligt rum2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Detta kandidatarbetet har gjorts med syftet att förbättra Drottningtorgets kvaliteter ur främst ett estetiskt och funktionellt perspektiv och detta genom att studera den rådande problematiken och förutsättningarna på platsen samt med bakgrund av teoretiska utgångspunkter. Arbetet inleds med teorier från respekterade namn inom stadsbyggnad, fortsätter med inventeringar av platsen och avslutas med ett gestaltningsförlag som skapats i syfte att avlägsna den rådande problematiken samt med bakgrund av de teorier och förutsättningar som diskuterats. I förslaget har stor hänsyn tagits till människors rörelse och olika grepp har tagits i planen för att erbjuda passerande sittmöjlighet i attraktiv miljö och tillhandahålla gröna områden för rekreation.

  • 24.
    Andersson, Elin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Camping: tält eller stuga?2005Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med det här examensarbetet har varit att se hur campingsituationen ser ut i Tanums kommun idag och analysera denna för att ge exempel på hur campingverksamheten kan utvecklas åt ett håll som ger en långsiktigt hållbar verksamhet, och som om det är möjligt tillgodoser de behov som olika intressenter har.

  • 25.
    Andersson, Erika
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Bostadsutveckling på landsbygden -Ortsanalys och planförslag med gestaltningsprogram, Västra Möcklö2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Detta arbete berör kunskaper och frågor kring hur vi använder och har använt oss av landsbygden som bo- och arbetsplats, samt hur dess karaktär och gestaltning upplevs och påverkas av utveckling och ett förändrat användande. Genom ortsanalyser på två mindre landsbygdsorter i Karlskrona kommun registreras och karaktäriseras landsbygdens särdrag, upplevda kvalitéer och begränsningar. Inventering och analys sker genom ortsanalysmetoden Estetisk Byutformning, framtagen av Thomas Thiis-Evensen, samt genom samtal med boende där tankar och upplevelser sammanställs i en mental karta. Adekvat forskning, skriftliga källor, strategier och kommunala planer studeras och skapar tillsammans med analysresultaten en bas för framtida utveckling och gestaltning av landsbygdens bebyggelse. Utifrån insamlat material skapas riktlinjer för framtida komplettering av bebyggelse, dessa i form av utvecklingsprinciper med syfte att bevara och utveckla landsbygdens agrara karaktär. Med dessa utvecklingsprinciper som utgångspunkt föreslås sedan ett planförslag med gestaltningsprogram för bostadsutveckling på västra Möcklö, beläget vid Karlskrona kommuns östra kust.

  • 26.
    Andersson, Jessica
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    MÖJLIGHETER ATT MÖTAS? Hur mötesplatser med handelskaraktär kan förstärkas för social hållbarhet då handeln lämnar, med exempel på Hjo centrum2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Denna kandidatuppsats fokuserar på mötesplatser och dess roll i samhället. Här behandlas handelsplatsens funktion som mötesplats. Handelsplatsen är inte bara till för kommers utan fyller även en viktig funktion som mötesplats. Möjligheter till möten, att integrera med eller betrakta andra människor, är betydande för att stärka samhällets sociala kapital inom demokrati- och hälsoaspekter (Ericsson, 2003). Det har därmed varit relevant utifrån rollen som planeringsarkitekt att se över den fysiska miljön i centrum, och då specifikt vilka möjligheter det finns för platser att fortsätta vara attraktiva mötesplatser. Även då handelsfunktionen minskar i betydelse. Utöver stadens centrum så har det i Sverige under 1900-talet, främst de senaste 50 åren, introducerats nya platser för handel som externa handelsområden och köpcentrum, samt elektronisk handel (Öberg, 2009). Dessa platser är privatiserade till skillnad från den traditionella stadskärnan som är offentlig, vilket påverkar människors frihet att vistas och delta i det sociala livet. Syftet är att studera om och hur centrum i mindre kommuner, som historiskt och geografiskt förenat handelsplats och mötesplats, enligt forsknings och kunskapsöversikt kan bevara och utveckla sin funktion som mötesplats då handeln lämnar centrum. Den övergripande frågeställningen blir därmed; Kan centrum i en mindre stad, som fungerat som handel- och mötesplats, utformas mot en attraktiv mötesplats då handeln stagnerar? Det tillvägagångssätt som använts för att undersöka problem och frågeställningar, har varit genom studier av relevant planeringslitteratur samt genom en fallstudie över Hjo centrum. De metoder som används vid observation av den fysiska miljön i fallstudien har varit en så kallad Lynch analys och inventering. De skriftliga källorna som används har varit relevanta för kandidatuppsatsen syfte och har studerats under Forsknings och kunskapsöversikten. Utifrån Forsknings och kunskapsöversikten presenteras först en historisk beskrivning av vilken roll handelsplatsen haft för staden och hur dess utveckling har påverkat det offentliga livet i denna. Sedan belyses den offentliga platsens roll som mötesplats och hur den kan bidra till att skapa ett socialt hållbart samhälle. Vidare så framhålls de teorier gällande gestaltning av offentliga platser som kan tillhandahållas vid utformandet av ett centrum för att skapa möjligheter att mötas. Teorierna sammanfattas till riktlinjer för att ”röra sig” och att ”uppehålla sig” som används som analysredskap för mötesplatserna i Hjo centrum. I fallstudien för Hjo centrum analyseras och inventeras mötesplatser. Genom en sammanslagning av inventeringar kring mötesplatser och Lynch analysen med Paths och Nodes, går det att urskilja vilka platser i centrum där mest aktivitet äger rum. I dessa så kallade fokuspunkter finns således bäst underlag för möjlighet till möte enligt analyserna. En fördjupad analys görs över tre av dem; Torget, Hamngatan och Korsningen/ Bangatan. I resultat och slutdiskussion framhålls problematiken med att upprustningen av den fysiska miljön skulle innebära att dess funktion som mötesplats stärks. Riktlinjerna för att ”röra sig” och för att ”uppehålla sig” appliceras på de utvalda mötesplatserna och visualiseras genom en illustrationsbild. Om platsen sedan används av fler som mötesplats visar inte resultatet. Dock finns det kanske bättre förutsättningar för möten genom att förbättra människors möjligheter att röra sig och att uppehålla sig på en plats? Oavsett vilket, undersöker denna kandidatuppsats om och på vilket sätt det skulle vara möjligt, med förhoppningen om att det kan leda till ökad social hållbarhet i den lilla staden.

  • 27.
    Andersson, Lina
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Piteå Grönplan- med de sociala aspekterna i fokus2006Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Examensarbete behandlar Piteås grönområden och vattenrum med fokus på Boverkets beskrivning av de sociala aspekterna, vilket menas hur vi människor använder stadens gröna rum. De ekologiska och kulturella aspekterna beskrivs dock även i examensarbetet, detta för att påvisa den samlade vikten av en stads gröna områden. Piteås grönområden har avgränsats till stadsnära rekreationsområden i form av stråk, motionsspår och friluftsområden samt vattenrum och parker. Examensarbetet innefattar även hur dessa ser ut och används vintertid. Genom inventering och analys av Piteås grönområden har det utkristalliserats vilka platser som bör få en ny utformning och nya användningsområden, nya förslag har därför utarbetats för dessa. Grönplanen innehåller även ett avsnitt om betydelsen av ljussatta miljöer i staden, och hur dessa kan göra att människor i större utsträckning rör sig utomhus under kvällstid.

  • 28.
    André, Daniel
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Polycentrism in national spatial plans in Europe: towards a common spatial vision?2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    In this thesis I analyze how national spatial plans that have been adopted in European countries during the last decade have interpreted the polycentric development concept. A survey revealed that fifteen European countries have developed a national spatial plan and the formal influence of the European Spatial Development Perspective (ESDP) is clearly demonstrated in these plans. The development visions presented in the spatial planning documents are, at a formal level, relatively homogenous regardless of national differences regarding the size of the population and the geographical area. In the thesis I also pose the question whether the national spatial plans will contribute towards a polycentric development on a European level. The findings presented in the thesis suggest that even though the national spatial plans have been inspired by the ESDP and its aim of developing a polycentric development the interpretation of polycentrism on the national level seem to be contradictory to the policy aim at the European level. Also, the Swedish planning experience of the 1960/70s highlights the difficult task of prioritising the development in some cities at the expense of others. Thus, it is concluded that even if the spatial plans are better coordinated so that they contribute towards a common spatial vision it is still highly doubtful that they will be able to deliver on their objective to create a more balanced urban system.

  • 29.
    Ankers, Greg
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Smirnova, Olga
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Regional Disparities in Food Retailing2005Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    INTRODUCTION Food retailing in the Baltic States has developed rapidly in recent times. The future structure is expected to become similar to that of other regions in the European Union. However, a similar market structure may not mean that businesses can expand from one region to another without taking differing consumer attitudes and cultures into account. This study examines differences between Baltic and Nordic food retailing and consumer behaviour based on an analysis of Estonia, Finland and Sweden. PURPOSE The purpose of the thesis is to highlight regional disparities between the Nordic and Baltic food retailing sectors in terms of market structure and consumer attitudes towards store types, own-label brands, low price brands and ecological products. METHOD The research has been conducted through a qualitative study of food retailers currently operating on the Estonian, Swedish and Finnish market. A quantitative study of consumer behaviour with students as the target group has also been carried out. Interviews and questionnaires were used to collect data that has been compared to the information collected by the literature study. CONCLUSION The study identified that the market situation in Estonia is still in a period of development with the largest and smallest store formats developing at a faster pace than mid-sized outlets. While the hard-discount format is relatively new for Nordic customers it is already maturing in Estonia. Despite companies’ internationalisation strategies, it is in their own interests to take local differences into account and take a more adaptive rather than standardised approach when expanding into Estonia. Nordic and Baltic consumers in the study group and their preferences for store and product choice are similar with a slightly higher level of curiosity and interest towards ecological products among the Estonians. For the retailers in Estonia, there is a potential to develop own-label and low-price brands which may experience initial success. However, in the longer term Estonian consumer attitudes towards such brands and foreign products could be an obstacle to their growth in the market.

  • 30. Ankre, Rosemarie
    et al.
    Emmelin, Lars
    Zoning and Opportunity Spectrum Planning in a Discontinuous Environment: Planning for Tourism and Outdoor Recreation in the Luleå Archipelago, Sweden2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Zoning is generally used as a planning instrument to handle land use conflicts. In recreation planning in Sweden, zoning systems such as the recreation opportunity spectrum model has been applied in mountain areas. An underlying assumption of the ROS-system is a gradient from the urban to wilderness allowing the planner to provide a spectrum of recreation opportunities. In contrast, the Swedish coastal areas consist of a discontinuous environment which challenges a zoning. Archipelagos are essentially discontinuous with respect to many of the important spatial variables. Zoning in the archipelagos in Sweden has so far followed a zoning logic from physical geography; the assumption being that the gradient from inner, wooded zones to outer treeless would also be a gradient from the more urban or human influenced cultural landscape to a more pristine, “marine wilderness” in the outer. In 2003, a questionnaire survey to visitors was conducted in the Luleå archipelago, Sweden. Based on the results, the study examines the spatialization of the visitor characteristics, the activity patterns etc in relation to the ongoing planning of the area. This paper explores the planning challenges in adapting zoning to cope with recreation and tourism development as well as with the other land and resources uses that municipal comprehensive planning is charged with. Thereby possible conflicts are identified, and the potential of zoning is explored.

  • 31.
    Ankre, Rosemarie
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Forsberg, Lena Petersson
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Emmelin, Lars
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Silence – an article of short supply in outdoor recreation? Handling noise conflicts in Swedish planning2008Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Outdoor recreation areas are exposed to several causes of conflict. Many interests, along with different types of recreation activities, are competing in the same area. In these areas, conflicts are handled by spatial planning and by the separation in space of different functions. One source of conflict is noise. The lack of noise-free areas in the Swedish coastal areas has become an amenity problem. Does this make noise an important problem to consider in planning? An assumption is that the sound environment is relevant for the visitors’ experience; spending time in nature is associated with peace and quiet, where one should not be disturbed. In this study, it will be investigated how silence and noise actually are considered in the Swedish municipal planning. “Silence” is one of the amenity categories reported in the Swedish tourism data base. Is there a discrepancy between the existing municipal planning and the visitors’ opinions, attitudes and experiences? Furthermore, there will be an analysis of how silence and noise could be handled in spatial planning. One possible method is zoning. By excluding certain outdoor recreation activities from some areas, zoning may handle, or at least reduce, the problem of conflicts. The biosphere reserve concept (where zoning is an important part) will for that reason be discussed as a potential tool. A case study of the Blekinge archipelago, Sweden is the foundation of the study, which data consist of planning documents and questionnaire surveys considering outdoor recreation and nature tourism.

  • 32. Ankre, Rosemarie
    et al.
    Forsberg, Lena Petersson
    Emmelin, Lars
    Silence: an article of short supply in outdoor recreation? Handling noise conflicts in Swedish planning2008Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 33.
    Anselmsson, Oskar
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Blandstaden i Eslöv: Möjligheter och hinder med funktionsintegrering2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Examensarbete tar avstamp i programhandlingen för fördjupningen av översiktsplanen för Eslöv - öster om järnvägen. Den har blandstaden som förebild för stadsutveckling för ett stationsnära område som idag består till merparten av industriverksamheter med en viss blandning av bostadsbebyggelse. I kontrast mot denna finns en fördjupning för östra Eslöv som pekar ut bebyggelseexploatering i stadens periferi på god åkermark. Syftet med examensarbetet är att studera, beskriva och definiera stadsbyggnadsbegreppet blandstad samt hur den kan gestaltas i den fysiska miljön. Begreppet sätts i kontrast till funktionsseparering, zonering och stadsutglesning. En blandning av funktioner innebär konflikter. Därför beskrivs hur skyddsavstånd och risker kan hanteras om blandstaden är målet. Tågtrafiken är viktig för Eslöv och pendlingsmöjligheter i regionen är goda. Studier kring det stationära läget och vad som bidrar till ett ökat kollektivtrafikresande är därför viktiga. Utifrån dessa ämnen formuleras en generell blandstadsstrategi som tillämpas i ett förtätningsförslag i två olika skalor. Ett övergripande förslag pekat ut förtätningsytor inom dagens tätortsgräns. En mer detaljerad blandstadsförtätning beskrivs och illustreras i ett direkt stationsnära läge. Förslaget innebär funktionsblandning på stadsdels- och kvartersnivå. Grundtanken är att stadens alla funktioner ska kunna blandas. Förslaget pekar ut ny bebyggelse som kan förväntas utsättas för störning i sin närmiljö och bör därför innehålla mindre känslig användning. Utöver det så är den nya markanvändningen flexibel och styrs inte i detalj då detta kan skapa en låsning i tid och rum och därmed hindra en framtida ändrad markanvändning. Vidare så innebär förslaget nya målpunkter och kopplingar samt en tät blandad bebyggelsestruktur och hög befolkningskoncentration i ett stationsnära läge vilket indikerar på och möjliggör ett ökat kollektivresande.

  • 34.
    Arkebäck, Marie
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Sjöblom, Frida
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Integrera offentlig konst och planering!2005Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Examensarbetet belyser problematiken kring den offentliga konsten och hur den offentliga konsten bättre kan integreras i den kommunala planeringens beslutsprocess med hjälp utav en analys- och samarbetsmetod. Delar av analys- och samarbetsmetoden genomförs i fyra fallstudier i Eskilstuna och Uddevalla.

  • 35.
    Aronsson, Eva
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Ljus och mörker i det offentliga rummet: Om kommunal belysningsplanering och dess trygghetsskapande arbete i den moderna staden2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Våra städer och tätorter skiftar snabbt karaktär efter det att solen gått ned. Befolkningen i Sverige lever och verkar med ett fåtal timmar dagsljus per dygn under en betydande del av året. Utomhusmiljöer som dagtid är behagliga och fulla av liv kan kvällstid kännas hotfulla. Detta kan till stor del härledas till undermålig belysning. Förmågan att känna igen, se sin omgivning och möjligheten till att orientera sig försämras avsevärt när solens naturliga ljus ersätts av konstgjort ljus. Under en lång tid har belysningsplaneringen präglats av mätbara värden och främst varit en fråga för tekniker och ingenjörer. Dock är ljus och upplevelsen av belysning inte alltid mätbar med instrument. Belysningsplaneringen har utöver de praktiska värdena även viktiga gestaltande, och därmed estetiska, värden. Belysningsplanering är en komplex uppgift som kräver mycket kunskap och erfarenhet. Stadens belysning är en mycket viktig del av planeringen av stadens utformning. Ljusplanering ska inte ses som en isolerad företeelse i stadsbyggandet, precis lika lite som trafikplanering, landskapsplanering eller bebyggelseplanering. Som med annan infrastruktur är en belysningsanläggning en kostsam och långsiktig investering som bör bygga på välgrundade avvägningar gällande estetik, energi, ekonomi och trygghetsupplevelser, för att nämna några parametrar. För att uppnå detta krävs större medvetenhet om belysningens betydelse och möjligheter bland oss som ska vara med och planera och utforma framtidens miljöer. Genom att tidigt diskutera sambanden mellan fysiska strukturer och belysning kan belysningens planering integreras i planeringsprocessen redan i de tidiga skedena. Eftersom offentlig belysning ses ha en positiv effekt på upplevelsen av trygghet försöker jag inledningsvis i min uppsats att i korthet beskriva vad trygghet i det offentliga rummet innebär och hur den kan påverkas positivt av belysning. I uppsatsen beskrivs därefter översiktligt vad ljus är och hur vi människor upplever ljus. Vidare behandlas i korthet den offentliga belysningen i ett historiskt perspektiv och hur det har förändrats fram till idag. Exempel ges på hur belysning kan påverka upplevelsen av stadsrummet samt vilka armaturer och ljuskällor som vanligen används för att lysa upp våra tätorter. Analys- och arbetsmetoder tillsammans med en reflektion av planeringsarkitektens roll i belysningsplaneringen avslutar kapitlet. I arbetet har också en studie av ett tiotal kommunala belysningsprogram genomförts samt intervjuer med verksamma tjänstemän med ansvar för belysningsfrågor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Stockholm. Den avslutande delen av examensarbetet är en tillämpning av de kunskaper jag tillskaffat mig under arbetets gång. Tillämpningen är i form av ett förslag till ljussättningsprogram av centrumområdet i ett mindre samhälle i Lerums kommun. Samhällets centrum står inför stora strukturella förändringar enligt ett detaljplaneprogram som kommunen tagit fram. Mitt förslag till ljussättningsprogram är att tänkt att användas vidare i planeringen av Gråbo centrum med syfte att integrera belysningsaspekter redan i ett tidigt skede av planprocessen.

  • 36.
    Aronsson, Maria
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Stadsförbättring Hamnen Malmö2002Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    När det gäller gestaltning och grönska i arbetsområden är det inte lika uppmärksammat som när det gäller grönska bostadsområden eller stadsmiljö. Det är genom forskning bevisat att det är positivt att ha grönska omkring sig även på sin arbetsplats. Det bidrar till bättre hälsa men även till den sociala biten eftersom man ofta går till en park tillsammans eller träffar andra människor på sin promenad. Att ha det grönt utanför sitt fönster där du arbetar påverkar dina sinnen positivt. I Malmö finns det ett grönt sammanhängande nät över hela staden, men i hamnen finns det inte många ytor som är avsedda för grönska och rekreation. I det här arbetet föreslås hur man kan koppla samman hamnen med Ribersborg och Spillepengen för att få ett sammanhängande grönt stråk utmed kusten. Det föreslås också en grön stomme i hamnen där främst huvudgatorna utgör de stora stråken. Utmed stråken utvecklas de lite större gröna områden. Dessa områden utgörs främst av gröna ytor som redan finns i hamnen men inte är tillgängliga och utvecklade idag. För att göra dem attraktiva föreslås att de görs tillgängliga och skapa intressanta objekt på platserna som gör området intressant. Det föreslås även ett utvecklat gång- och cykelnät i hamnen som hänger samman med de gröna platserna för att dessa ska kunna användas som rekreation. Tanken är att invånarna i Malmö ska upptäcka dessa områden, som är rika på bl.a. fågelliv, i hamnen och besöka dem på sin fritid. För att det ska bli möjligt krävs det att de inte exploateras till den grad som de är planerade för idag, utan att man inser värdet och sparar det som är värdefullt och genom plan skydda dem. Efter det har det undersökts om det går att göra Östra Hamnen i Malmö trevligare som arbetsplats. Då har det eftersträvats att skapa platser för att få möten och ha någonstans att gå på sin rast och förstärka huvudstråken. Slutligen undersöks vad man som företagare själv kan göra på sin mark för att få ett grönare område och riktlinjer man kan arbeta efter för att få ett grönare och attraktivare arbetsområde.

  • 37.
    Arvidsson, Mikaela
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Urban Leftovers -Problem eller potential?2003Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    ”Urban Leftovers –Problem eller potential” handlar om stadens överblivna ytor och stadens fragment. Ämnet överblivna ytor i staden är aktuellt och rör sig ofta i gränslandet mellan arkitektur, planering och konst. Man kan förhålla sig till dessa icke-definierade platser på olika sätt men gemensamt är att de i grund och botten berör frågan Vem har rätt till staden? Ofta har de överblivna ytorna inte någon egen funktion utan finns enbart som gränser eller skyddszoner för att skilja andra funktionsområden från varandra. En överbliven yta kan exempelvis vara en slänt mellan cykelbana och bilväg, gränsområdet mellan industri och bostäder, en ödetomt, parkeringsplatsen som aldrig används, kajkanten vid brofästet, ytan mellan oljecisternerna eller flygplatsens periferi. Många av de överblivna ytorna i dagens städer har uppkommit på grund av modernismens stadsplaneideal och på grund av det ökande bilanvändandet. Dagens städer växer och blir alltmer splittrade. Externa köpcentrum växer upp och industriparker och fritidskomplex utgör egna enklaver i staden. Just nu råder på flera håll stadsplaneidealet bygg staden inåt i stället för utåt. När allt fler städer ska expandera inåt och förtäta stadskärnorna kommer plötsligt de överblivna ytorna i en ny dager. Tidigare bortglömd skräpmark blir attraktiv och omdiskuterad. I januari år 2003 började den sjunde Europan-tävlingen med titeln ”The sub-urban challenge, urban intensity and housing diversity”. Tävlingstemat är den fragmenterade staden och hur man läker den. Jag har i mitt examensarbete läst och jämfört sex olika författares syn på de överblivna ytorna. Dessa författare och konstnärer är; Marc Augé, Robert Smithson, Iain Borden, Mats Lieberg, Tom Nielsen och Markus Degerman. Alla sex författarna och konstnärerna har olika bakgrunder och olika förhållningssätt till ämnet. År 2003 bidrar Sverige med tre stycken tomter i Europan-tävlingen och jag har valt att låta mitt examensarbete ta avstamp i ett tävlingsprogram för det utmärkta planområdet i Ringstorp, Helsingborg. Planområdet känns i dag som en fragmenterad del av staden för att det ligger insprängt mellan en rad olika funktioner och har en starkt varierad morfologi. Generellt sett så tror jag att den största kvalitén de överblivna ytorna har är att de främjar en alternativ användning av det offentliga rummet och bidrar till en mångfald och variation i staden.

  • 38.
    Arvidsson, Susanne
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    stadens värden: en studie av mötet mellan den historiska, nutida och framtida staden2007Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    I takt med att samhällets värderingar förändras ändras också synen på stadens historiska, nutida och framtida värden. Hur den rätta avvägningen görs mellan dessa värden är något som dagligen blir aktuellt för dem som jobbar med stadens förändring och utveckling. En avvägning måste ske på ett sådant sätt att stadens alla värden får plats och syns. Värdena måste i sin tur vävas samman till en helhet. Det gäller då att ha en god kunskap vad gäller staden historia och nuvarande identitet men också var staden kommer att befinna sig i framtiden. Detta examensarbete är baserat på Växjös stadskärna. Där upplevs idag en viss intressekonflikt mellan den historiska och den framtida expansiva staden. Den historiska staden är dessutom av riksintresse för kulturmiljö och ska därför skyddas mot påtaglig skada. Riktlinjer angående stadskärnans utveckling anges i Fördjupad översiktsplan för riksintresset rutnätsstaden med Östrabo och Biskopsgärdet. Riktlinjerna fokuserar på en anpassning efter den äldre bebyggelsetraditionen och är därför något som begränsar en större expansion. Samtidigt anges det i måldokumentationer att stadskärnan måste växa för att stärka stadens regionala roll och vara stadens varumärke. En expansion inom riksintresseområdet blir därför nödvändig. Växjö rutnätsstad är av riksintresse för kulturmiljö på grund av sin långa historia och Länsstyrelsens motivering lyder : ”Stifts- och residensstad av medeltida ursprung med dominerande domkyrkoområde och successivt framvuxen rutnätsplan som speglar stadsutvecklingen under 1600- och 1800-talen. (Skolstad)”. Många historiska spår är fortfarande synliga i stadskärnan genom byggnader och hela miljöer. Detta är ett kulturarv som måste hållas levande och en stad med ett levande kulturarv är en stad vars historiska värden är väl sammanflätade med resten av stadsmiljön. Historien, nutiden och framtiden bildar tillsammans staden. Min studie visar att den historiska och den nutida och framtida staden inte behöver stå i konflikt utan att de snarare kan ta hjälp av varandra för att stärka Växjö. Kulturmiljön har visat sig spela en allt större roll i arbetet med att förändra och utveckla städerna och många uppskattar idag städers olikheter och upplevelsen av att förstå stadens identitet. Genom att stärka Växjös tydliga identitet som stiftsstad, handelsstad, skolstad och kommunikationsnod kan även expansiva Växjö gynnas. En ökad aktivitet och modernisering kring de historiska miljöerna skulle dessutom stärka dem, genom att de då får en chans att visa upp sig och berätta sin historia. Rutnätsstaden är också en viktig beståndsdel för stadens identitet då den i mångt och mycket styr upplevelsen i stadskärnan. Rutnätsstadens uppbyggnads- och utformningsprinciper borde med fördel föras in i dagens stadsbyggande för att skapa en attraktivare stadsmiljö. Där det har upplevts en viss intressekonflikt mellan den historiska och den framtida staden har jag genom en volymstudie testat denna. Det visar sig då att riksintresset klarar en större expansion än den som anges i den fördjupade översiktsplanen. Varken den expansiva staden eller riksintresset behöver vara en förlorare i förändringen och utvecklingen av stadskärnan.

  • 39.
    Ask, Andreas
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Dahlberg, Joacim
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Urban återanvändning: Järnvägsverkstäderna i Malmö2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Många äldre industriområden har genomgått en omvandling för att möta dagens behov, men samtidigt har platsernas själ och historia bevarats genom återanvändning av byggnaderna. Malmö befinner sig idag i en övergång från en stad som varit beroende av industrier till att utvecklas mot en kunskapsstad, vilket gör gamla industriområden aktuella för nya användningsområden. Eftersom Malmös invånarantal ständigt ökar, krävs det att mark inom staden utnyttjas för ny bebyggelse. Järnvägsverkstäderna i nordöstra Malmö är ett äldre industriområde från förra sekelskiftet som haft en betydande roll för staden, men med tiden har förutsättningarna ändrats. Förr dominerades de stora ytorna av järnvägstrafik och industrier som utnyttjade tågförbindelsen, men med tidens gång har platsens lokalisering blivit alltmer central och har idag goda utvecklingsmöjligheter. Genom att området har dominerats av järnvägstrafik för industrier kännetecknas området fortfarande av stora byggnader och rälsdragningar. Detta medför problem, men även möjligheter, vid en framtida utveckling. Barriärer i form av upphöjda järnvägsspår och ytkrävande industrier skapar begränsade rörelsemöjligheter. Samtidigt visar området prov på potential då en oanvänd järnvägsstation planeras att åter börja användas. Arbetet har gått ut på att ta fram en vision för hur en framtida bebyggelseutveckling skulle kunna ske i detta industriområde. En urban återanvändning som arbetet utgår ifrån innebär att ta tillvara på och ge nytt liv åt den historiska miljön. De befintliga tegelbyggnaderna ger området en identitet som ska bevaras och i framtiden användas till nya funktioner. Visionen som presenteras har tagits fram för att åtgärda områdets svagheter och förstärka dess styrkor. Därefter har två individuella planförslag gjorts utifrån visionens riktlinjer som illustrerar en möjlig framtida bebyggelseutveckling.

  • 40.
    Assarsson, Emelie
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Tillgänglighet hela vägen - för funktionshindrade men även för alla andra - fallstudie: några service- och rekreationsmålpunkter i Båstad tätort samt större stråk däremellan2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Det är viktigt att alla kan känna sig fria att använda den fysiska miljön. För det krävs bl.a. en god tillgänglighet. År 2001 antog riksdagen en nationell handlingsplan för handikappolitiken som ger riktlinjer om ökad tillgänglighet bl.a. ska enkelt avhjälpta hinder åtgärdas senast år 2010. Rent konkret ledde planen bl.a. till Boverkets föreskrifter och allmänna råd som anger att enkelt avhjälpta hinder ska vara åtgärdade senast år 2010. I examensarbetet har jag undersökt om tillgängligheten gäller hela vägen, d.v.s. mellan samt vid olika målpunkter. Genom att granska några viktiga service- och rekreationsmålpunkter i Båstad tätort har det på flera ställen visat sig flaskhalsar som hindrar hela vägens framkomlighet eller orienterbarhet. En viktig slutsats av arbetet är att nyckeln till god tillgänglig miljö är att hitta de svaga punkterna.

  • 41.
    Axelsson, Daniel
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Hållbarplanering i småort -vad händer när tåget kommer tillbaka till Veberöd?2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Mellan 1960 och 1970 lades många järnvägssträckor ner sin verksamhet i Sverige, spåren revs upp och bilen tog över vår vardags pendling på allvar. Nu när effekterna av bilens framfart blivit kända är tåget åter ett intressant alternativ och olika gamla tågsträckningar vill återupplivas. Simrishamnsbanan är en sådan tågsträcka och är tänkta att åter förena de orter som finns mellan Malmö och Simrishamn. Veberöd är en av de orter som ligger utmed den forna tågsträckan och orten ingår i Lundskommun och mitt syfte med detta examensarbete är att finna svar på hur Veberöd ur ett ekonomiskat, socialt och ekologiskt "hållbart" sätt ska kunna anpassa sig till ett stationsnära läge, med tyngdpunkt på: Bostadsstruktur, Infrastruktur och Grönstruktur. Detta utifrån ett scenario där Simrishamnsbanan realiseras. Examensarbetet börjar med att problematisera hållbarhetsbegreppet och begrepp som täthet och gleshet, därefter följer en omfattande analys av Veberöds historia, bostadsområden, grönstruktur, verksamhet och service. Analysen identifierar olika centrumdelar och centrala stråk i Veberöd och hur en ny station i olika placeringar i byn kan samspela med dessa. Examensarbetet avslutas med fyra olika förslagsscenarion som är tänkta att gynna den fortsatta diskussionen om en ny station i Veberöd.

  • 42.
    Axelsson, Kristina
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Skillingaryd en attraktiv ort i Småland2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Skillingaryd en ort i Vaggeryds kommun med ca 3800 invånare. Det är ett litet samhälle med allt vad det innebär. Varför väljer man att bo så? Vilken sorts livsmiljö är Skillingaryd? Vad är det som gör orten attraktiv? För att besvara frågorna ovan görs en ortsanalys som undersöker vilken typ av livsmiljö Skillingaryd är och som speglar hur Skillingarydsborna ser på sin ort och på sin vardag på orten. För att få en inblick i Skillingarydsbornas vardag tillfrågas en samling personer som bor på orten eller har en koppling till orten om deras syn på samhället. Till ortsanalysen används även tillgängligt statistiskt material och inventeringar gjorda på platsen. Den insamlade informationen leder fram till en sammanställning av planeringsproblem och planeringsmöjligheter för en liten ort. Den lilla ortens förutsättningar skiljer sig från en stads, men vissa av stadens problem och möjligheter finns även på den lilla orten i en annan skala eller i ett annat sammanhang. Vissa av dessa problem och möjligheter har en koppling till fysisk planering och dessa följs upp i ett planförslag som syftar till att stärka Skillingaryds attraktivitet utifrån en planerares syn på orten. Bland annat föreslås ny markanvändning, ny grönstruktur och ny gatustruktur.

  • 43.
    Axelsson, Monica
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Barn och ungdomars behov i den fysiska miljön: skolgårdar i mindre tätorter2003Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING Examensarbetet skildrar hur barn och ungdomar påverkas av den fysiska miljön på skolgårdar samt hur miljön påverkar pedagogik och sociala mönster. Undersökningens främsta syfte är att åskådliggöra vilka utvecklingsriktningar som är aktuella då det gäller förbättringar av skolgårdsmiljöer. Eftersom skolgårdens fysiska utformning även påverkar den sociala miljön, undersöks den fysiska miljöns sammansättning i relation till pedagogiska och sociala behov. Barn och ungdomar vistas på skolgården flera timmar varje dag i många år, därför är det väsentligt att den utemiljö de har att tillgå ger stimulans och rekreation. Dagens debatter handlar till stor del om behovet av att vistas i naturen för att få helhet i undervisningen, träna motorik och kondition, tydliggöra samband samt lära eleverna lyssna till sin intuition. Sådana diskussioner har förts tidigare i historien, men aldrig med sådan uppslutning som nu på 2000-talet. Till skillnad från tidigare debatter verkar det som att berörda parter nu har en gemensam vision om hur de vill att barnen och skolan ska formas. Skolor i små tätorter har ofta större tillgång till naturområden i anslutning till skolan och därmed stora utvecklingsmöjligheter. En resurs som man bör ta vara på. Det har tydligt framgått att t.o.m. små skolgårdsförändringar kan göra stora skillnader i den sociala miljön, och att det även lönar sig ekonomiskt på sikt. I arbetets första del beskrivs olika forskningsresultat och organisationer som haft inverkan på debatter och politiska beslut, samt andra faktorer som bidragit till att skolgårdar ser ut som de gör idag. Där förklaras varför vissa behov måste tillgodoses, samtidigt fungerar materialet som modell för sammanställning av en checklista över viktiga behov på skolgårdar. Del två exemplifierar olika skolgårdsprojekt som är representativa för skoldebattens principer, samt visar hur fyra ordinära skolor i Ronneby kommun tillgodoser elevernas behov med utgångspunkt från en checklista. I samband med det kompletteras checklistan med synpunkter från intervjuer av elever på de aktuella skolorna. I den tredje delen ges slutligen ett utformningsförslag för Hobyskolan, i Bräkne-Hoby, för att illustrera hur en skolgård i en liten tätort kan utformas för att tillgodose barn och ungdomars behov. Viktiga utformningsprinciper för att tillgodose barn och ungdomars behov på skolgårdar är som följer: Skolan behöver en tydlig identitet som ger eleverna struktur och något att vara stolta över. Möjlighet till att genomföra undervisning utomhus, gärna genom någon form av skolträdgård, och/eller experimenterande verksamhet. Eleverna behöver få medverka i skolgårdsprojekt och vara med och bestämma över vad de ska sköta och ansvara för. Få tillgång till platser för kontemplation och avskildhet, möjlighet till att stressa ned och vila huvudet. Gröna stråk i förbindelse med skolans omgivning för att skapa trygga skolvägar och underlätta för motorisk och fysisk aktivitet i angränsande natur. Utökat samarbete med den övriga bygden, låt skolgården få en bredare tillämpning. Frambringa platser för socialt samspel, för vilda respektive lugna lekar samt olika former av mötesplatser.

  • 44.
    Azam, Abdallah
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Boendeformer och segregation: En undersökning om relationen mellan politiska ambitioner, planering och forskning2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [sv]

    Boendesegregationsfrågan har under de senaste åren fått en allt större uppmärksamhet. Den negativa samhällsutvecklingen i samband med koncentrationen av fattiga invånare och minoritetsgrupper i vissa bostadsområden väckte även intresset för grannskapseffekter. När effekterna blir negativa för de boende blir det genast befogat att finna lösningar för att åtgärda problemen. Det har under årens gång därför riktats satsningar mot de utsatta områdena för att motverka boendesegregationen och dess effekter, en typ av satsning som senare fått motstå mycket kritik. Idag råder det en allmän samsyn bland politiker, beslutsfattare och planerare om att boendesegregationsproblematiken kan åtgärdas om de socialt utsatta områdena blir mer socialt blandade. För att uppnå blandningen förespråkas därför ett allsidigt bostadsbyggande, dvs. en blandning av boende- och upplåtelseformer, i stadens alla delar. Detta eftersom politiska partier och kommuner tenderar att se boendesegregationen som en effekt av den fysiska strukturen och det homogena bostadsbeståndet som karaktäriserar vissa områden. Syftet med examensarbetet är därmed att undersöka och redogöra för interaktionen mellan politiska ambitioner, planeringsprocess och forskning genom att analysera den vetenskapliga förankringen av föreställningen om boendeformer som medel för att motverka boendesegregationen i samhället. Undersökningen görs eftersom föreställningen kan liknas vid den s.k. rumsliga determinismen som bygger på en tilltro till att fysiska förändringar på ett avgörande sätt kan förändra och påverka det sociala livet. Flertalet forskare vänder sig mot denna föreställning och hävdar att problemen inte ligger i grannskapen, utan är strukturella och påträffas i bl.a. arbets- och bostadsmarknad, utbildning och näringsliv. Andra hävdar dessutom att den sociala blandningen kan få kontraproduktiva följder eftersom det ligger i människans natur att söka sig till relativt små sociala avstånd i omgivningen. Ambitionen med denna rapport är att bidra till en ökad förståelse av relationen mellan politiska intentioner, planeringsprocess och forskning samt bidra till en omvärdering av den allmänt förespråkade föreställningen om att boende- och upplåtelseformer motverkar boendesegregationen i samhället.

  • 45.
    Azam, Abdallah
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Gjuteriet: Ett planförslag med hänsyn till det kulturhistoriska arvet2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Malmö är idag i en övergångsfas från att ha varit ett industrisamhälle till att bli ett kunskapssamhälle. En sådan övergång leder till att industrierna måste ge plats åt kunskapsföretagen. I samband med dessa industrier i före detta profilerade industristäder som Malmö finns ett stort kulturhistoriskt värde förknippat. Att omvandla kulturhistoriska områden utan att inskränka på dess historiska värde är inte alltid lätt. Därför har regeringen arbetat fram det kulturpolitiska målet där termen kulturmiljövård introducerades som ett samlande begrepp för att bevara och levandegöra kulturarvet samt kunna spegla samhällets och inte minst industrialismens historia. Arbetet har utifrån detta studerat kulturmiljöbegreppet för att sedan göra ett funktionsomvandlingsförslag för kvarteret Gjuteriet i Malmö där Ljungmans verkstäder bedrev sin verksamhet förr med hänsyn till platsens historiska värde. Syftet med arbetet har därmed varit att göra en karaktärisering av kvarteret Gjuteriet i Malmö för att sedan upprätta ett förslag för vilka byggnader som skall bevaras och med hänsyn till dessa byggnaders kulturhistoriska värde bryta upp detta jättekvarter till mindre stadskvarter. Därefter ta fram riktlinjer för området för att sedan bestämma markanvändningen samt ta fram ett förslag på hur kommande exploatering inom området kan utformas.

  • 46.
    Bao, Xiaoming
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    From declined industrial areas to humanized public areas --a renewal practice of preservation and humanized reconstruction of Shanghai Yangpu Auxiliary Equipment factory2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [en]

    This thesis investigates a factory's transformation from declined industrial area to the humanized public space. With the rapid development of China's economy, many old industrial areas in cities gradually fall into the plight of survival and development. In the early time, the renewal ignored the value of the old industrial areas. On the other hand, due to the original characteristics of industrial areas, they are facing challenges to be humanized public areas. This article starts with the background of current industrial areas renewal and points out the problems. In the next section, theoretical framework on the evaluation of old industrial areas, old industrial area preservation and humanized reconstruction are established to be the guide and principle of the case study. The successful case, Shanghai EXPO Urban Best Practices Area is chosen to find out how to seek for the balance between preservation and reconstruction into humanized public areas. Then the article establishes a relatively complete framework for planning and design, and demonstrates the framework through the design proposal of Shanghai Yangpu Auxiliary Equipment factory. This research serves as a practical model for preservation and reconstruction from old industrial area to the humanized public space. In addition, it also discussed and rethinks deeply over the problems of reusing old industrial areas.

  • 47.
    Barnekow, Carl-Henrik
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Can Tourism Boost Development of Sustainable Infrastructure in Nepal?2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [en]

    The purpose of this work is to analyse both the existing planning system in Nepal and how tourism affects the local indigenous population. Furthermore it will try to understand how tourism can be used for poverty alleviation and sustainable development of infrastructure through planning. A study of planning theory has been interspersed with studies of the concept of sustainable development, planning, tourism, and infrastructure while and trying to find linkages between the fields of knowledge. Informal planning is a key function that occurs when the existing planning does not work. Can this form of planning be adapted and accepted as the official planning? Through case studies in three different locations in the Kaski district in Nepal the theoretical framework has been used to analyse how tourism is used and how planning works. The areas were all chosen because of their different preconditions and location. The study analysis both urban and rural areas, which have different challenges when working with achieving sustainable development. The result of the studies shows on a possible connection between sustainable development and infrastructure with tourism as an engine in Nepal. Through studies of literature focusing on planning challenges in Africa knowledge was extracted that could be used and adapted to local conditions in Nepal. But the studies also found grave problems with the existing planning system in Nepal - it is not working as the local administration is not capable of fulfilling its’ responsibilities towards the local population. If tourism is to be used for creating sustainable development in Nepal the regulatory and administrative system has to be adapted to the local context.

  • 48.
    Barnekow, Carl-Henrik
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Hattholmen: en stadsdelsförvandling i Karlskrona2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Karlskrona är unikt i Sverige genom sin geografiska placering i kustlandskapet med de begränsningar det ger för framtida utvidgningar. Centrala Trossö ligger i en ände av staden och under flera århundraden har staden bara kunnat växa in över land. När många städer pratar om stadsformer som ”rund stad” och ”bandstad” har Karlskrona en form av ”tårtbitsstad” med centrum i spetsen och resten av staden i nordöstlig riktning. Staden strävar efter att behålla Trossö som centrum, men har idag problem med att allt fler bor längre och längre från ön. Genom att det geografiska läget är som det är råder det idag brist på utrymme för staden att växa med ny bebyggelse nära centrum, medan vissa industriområden ligger väldigt centralt. Dessa områden kan omvandlas till bostadsområden och de förutsättningar som behövs för att staden skall kunna växa med en tät och hållbar stadsbebyggelse kan skapas. Arbetet har tagit fram ett förslag på hur en framtida stadsbebyggelse på ett centralt industriområde, Hattholmen, kan utformas. För att stärka förslaget har en Space Syntax-analys gjorts över centrala delarna av Karlskrona tillsammans med andra studenter i kursen Stadsanalys på Blekinge Tekniska Högskola under vårterminen 2008. Analysen visar hur svagt integrerat nordöstra Trossö är med resterande delar av centrum. Analysresultatet har tillsammans med inventeringar av det tänkta arbetsområdet varit grund för det framtagna förslaget. Med god utvecklad stadsbebyggelse på Hattholmen växer Karlskrona med en ny stadsdel nära centrum. Förutsättningar för nya allmänna mötesplatser, promenadstråk och parker skapas både i Handelshamnen och på Hattholmen. Genom en bro över Handelsfjärden knyts den nya stadsdelen direkt till centrala Karlskrona och nya attraktiva bostäder på gångavstånd från Trossö. Torgbildningar och parker kan naturligt placeras vid brons landfästen, allt medan staden underlättar och främjar ett miljövänligt rörelsemönster och förstärker stadens kulturhistoriska värden genom den starka kontakten med havet. Efter att förslagets tagits fram har en Space Syntax-analys gjorts med förslaget som grund för att visa hur dess inverkan blir på stadsstrukturen omkring sig. Analysen visar tydligrationen ökar för Handelshamnen omen och stärker nordöstra Trossö.

  • 49.
    Basic, Alisa
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Intryck av Tranås stad från Södra stambanan: En idéstudie avseende omvandlingen av områdena närmast järnvägen2006Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Tranås är en mindre kommun belägen i norra Småland. Invånarantalet i hela kommunen uppgår till cirka 18 000 och 14 000 av dessa bor i Tranås tätort. Kommunen har många fördelar, som till exempel dess geografiska läge vid sjön Sommen, den vackra och viktiga attraktionspunkten Storgatan och de goda kommunikationerna norrut. När kommunikationer förs på tal i kommunen är det oundvikligt att inte nämna Södra stambanan som sträcker sig genom Tranås kommun och Tranås tätort och anses vara av stor betydelse för kommunens framtida utveckling. Varje dag passeras Tranås av 121 tåg av vilka 70 utgörs av persontåg. Hastigheten som tågen håller är hög, uppemot 180 km/h, vilket gör att man som passagerare inte uppehåller sig i Tranås särskilt länge. Men det stora antalet passagerare som dagligen färdas på Södra stambanan har lett till att man i kommunen har ställt sig frågan hur Tranås stad uppfattas just från järnvägshållet, det vill säga av passagerarna på dessa tåg, men också av dem som stiger av tåget i Tranås. Därmed väcker man en annan fråga, nämligen hur man med hjälp av den fysiska planeringen kan arbeta för mer attraktiva och tilldragande järnvägsomgivningar, vars användning samtidigt ska vara ändamålsenlig för dem som vistas i dessa områden. I dagsläget förmedlar järnvägssträckan genom Tranås tätort på många ställen bilden av att vara stadens bakgård. Naturligtvis återfinns också en del spännande bebyggelse längs med järnvägen men det som det finns mest utav, och som därmed blir mest iögonfallande, är slitna och skräpiga verksamhetsområden samt lucktomter utan någon särskild användning. Inventeringen av planområdet förmedlade just den bilden men i stort samma bild förmedlades i min studie av hur andra upplevde Tranås stad. I mångas ögon tycks Tranås vara varken vacker eller ful, utan en småstad bland alla andra. Med andra ord finns det ingenting som får Tranås att sticka ut ur mängden av alla mindre städer som Södra stambanan passerar igenom. För att leda den framtida utvecklingen i områdena närmast järnvägen i rätt riktning krävs det att man tar ett samlat grepp. Genom att sätta upp riktlinjer för framtida utveckling av bebyggelsen, grönstrukturen och kommunikationerna får man ramarna för vad som är önskvärd utveckling men också för vad som inte är tillåten utveckling. Detta är just vad mitt förslag handlar om, det vill säga om att sätta upp riktlinjer för den framtida utvecklingen i järnvägsnära områden i syfte att få mer attraktiva miljöer. Utifrån de utarbetade riktlinjerna föreslår jag åtgärder avseende bebyggelsen, grönstrukturen och kommunikationerna. Var och en av de förslagna åtgärderna beskriver jag sedan mer detaljerat, i både ord och bild.

  • 50.
    Beban, Ana
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Ok, Huseyin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Contribution of Tourism to the Sustainable Development of the Local Community: Case Studies of Alanya and Dubrovnik2006Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    The Mediterranean is the world’s number one tourist destination and the biggest tourism region in the world, which has been visited by 260 million tourists in 1990 and what is more, it is expected that this number will increase to 655 million by the year 2025. In the last 10 years Croatia and Turkey became two of the most popular Mediterranean destinations, and joined the trend of a growing number of European cities that are promoting the development of tourism in order to overcome the post-industrial crisis, or as in the case of Croatia, the post-war crisis. Consequently, today both countries see tourism as their economic future. However, to achieve continuous and sustainable development of tourism, three interrelated aspects should be taken into consideration: economic, social, and environmental. The main question that we tried to answer is in what ways tourism is contributing to the sustainable development of the local community - based on the case studies of Alanya in Turkey, and Dubrovnik in Croatia. Both communities have experienced rapid development of the tourism sector in the last 10 years, which still seems to rise continuously. As a result, various impacts have occurred. Some of them are positive and there is an obvious contribution to sustainable development, while some of the impacts have negative influence on sustainability. Alanya is characterized by the 3S or mass tourism, while Dubrovnik is a world heritage city, which is offering cultural tourism. Notably, mass tourism in Alanya and cultural tourism in Dubrovnik have different impacts on a place. Although Alanya has the opportunity to diversify their tourism, mass tourism is still the main tourism activity. Since mass tourism generally involves a large number of people visiting a small area, it can change an area dramatically. What is interesting about Dubrovnik is that its tourism has suffered a series of devastating events throughout history, such as a major earthquake in 1979 and war between 1991 and 1995, which has left the local tourist economy in tatters. However, cultural tourism in Dubrovnik has been proven as a more sustainable type of tourism than the mass tourism in Alanya, which can be mostly seen through the environmental impacts. In Dubrovnik, tourism is used to increase environmental awareness of the local population, and moreover, the city has recognized the financial values of cultural sites, which are used for the protection and preservation of the heritage.While Dubrovnik is putting a lot of effort to preserve its culture and heritage, Alanya’s main aim is to attract more tourists. For that reason, Alanya is much more sensitive than Dubrovnik concerning the possible threats to become an overdeveloped and overcrowded destination. The rich cultural and historical heritage make Dubrovnik a special and unique tourist destination, and therefore it is facing less risk than Alanya that it will be replaced by the other destinations in the near future. What is important for both communities is to be aware that positive consequences of tourism can arise only if, and when tourism is carried out and developed in a sustainable way. In order to achieve positive correlation between tourism and the local community, an involvement of the local population is essential. In Dubrovnik, the local population has been already involved in the implementation of the tourism, but the potential is still not completely used and there is much more to be done. On the other hand, the priority for Alanya perhaps should be a development of the alternative types of tourism with the special focus on the cultural tourism, which would enable Alanya to become a year-round tourist destination and provide more jobs for the local population, as well as greater income for the community. Moreover, earned money could be used for the protection of the environment and cultural heritage, and involvement of the local population in the planning process would arguably lead to more sustainable tourism.

1234567 1 - 50 of 803
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf