Change search
Refine search result
12345 1 - 50 of 223
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Aav, Cornelia
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Stadens mikroklimat: Hur värmeöeffekten och värmeböljor påverkar det urbana livet2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det finns en mängd miljöproblem på global, regional och lokal nivå, kunskap om de lokala miljöproblemen kan bli avgörande för förståelsen av vilka åtgärder som är lämpliga i vilka miljöer. Lokala miljöproblem är också mindre komplicerade och lättare att åtgärda relaterat till de regionala och globala problemen. Sedan urbaniseringens början har landskapen förändrats och ytor av öppen landsbygd har bildat stadsmiljöer för att ge utrymme till bland annat boende och arbetsplatser för människorna i staden. Urbaniseringen har lett till att urbana värmeöar har uppstått på grund av föroreningar från industrier, trafik, bostäder, värmesystem, luftpartiklars återstrålningseffekt, bebyggelsens utformning samt materialval, minskad avdunstningsavkylning, effektiv dränering och mycket mer.

    Flerfallstudien av några av Sveriges kommuners översiktsplaner och andra ledande dokument leder till en inblick i vad som anses vara hållbar stadsutveckling. Förtätning är en återkommande strategi för hållbar stadsutveckling inom ett flertal av Sveriges kommuner, ofta utifrån positiva sociala effekter, såsom ökad säkerhet, närhet mellan målpunkter, ökat underlag för kollektivtrafik etcetera. Det finns en mängd olika åtgärder för att minska stadens klimatpåverkan ur värmesynpunkt, en del är mer kostsamma än andra, samtidigt är en del mer experimentella än andra. En stad som förtätas innebär att outnyttjade eller redan bebyggda områden i staden exploateras, detta innebär att staden växer inåt. Då staden blir tätare och växer uppstår flera lokala miljöproblem, bland annat så ökar den urbana värmeöeffekten. Det talas sällan om de negativa miljöeffekter som uppstår vid olika planeringsprojekt, men att använda konkreta och enkla lösningar för att få fram genomförbara alternativ, kan leda till att värmeöeffekten samt miljöpåverkan minskar i städerna.

    Download full text (pdf)
    Stadens mikroklimat
  • 2. Abdullahi, Malleel
    Klimatanpassning i översiktsplaner: En fallstudie av tre kommuners klimatanpassningsarbete genom den fysiska planeringen2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet har varit att titta på hur kommunerna genom sin översiktliga planering arbetar med klimatanpassning utifrån översvämningar, höga havsnivåer, skyfall, erosion, ras och skred, biologisk mångfald, restriktioner för nybyggnation samt skydd av befintlig bebyggelse. Avgränsningarna inom arbetet, både gällande material och analys av översiktsplanerna, baseras på teorin ekologisk hållbarhet. Teorin syftar till att öka medvetenheten kring att klimatförändringar har en negativ påverkan på samhällets ekonomi, det vill säga den ekonomiska hållbarheten vilket i sin tur har en påverkan på människors hälsa och välmående, den så kallade sociala hållbarheten. Materialet som granskats i arbetet är avgränsat till internationella lagar och riktlinjer, svenska lagar, två förordningar, relevanta publikationer från SMHI, Boverket, Naturvårdsverket samt tre kommunala översiktliga plandokument. Detta gör att arbetet är tydligt avgränsat och analyserat utifrån den information som har framkommit från materialet, dock har relevanta delar varit tvungna att väljas ut från dokumenten för att arbetet har varit tidsbegränsat. Fallstudien har även den avgränsats och baseras på tre specifika fall. Valet av fallstudier har baserats på det geografiska läget samt kommunernas storlek. Fallstudien avslutas i en analys för att se hur de förhåller sig till varandra. Vidare kommer diskussionen där materialet diskuteras gentemot varandra och mynnar ut i en slutsats där forskningsfrågorna besvaras

    Download full text (pdf)
    Klimatanpassning i översiktsplaner - en fallstudie av tre kommuners klimatanpassningsarbete g enom den fysiska planeringen
  • 3.
    Abrahamsson, Evelina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Översvämningsrisker i kustnära städer: Sölvesborg, Karlshamn, Ronneby, Karlskrona2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Agnefeldt, Anton
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Idrottsarenor & Allmänt Intresse: En Fallstudie Över Kalmar Arena2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    BTH2017Agnefeldt
  • 5.
    Allouche, Elias
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Einarsson, David
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Den Förarlösa Staden: gestaltningsprinciper för eldrivna autonoma fordon - en vision om brunnshögs framtida utveckling2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    ”I could either watch it happen or be a part of it.” - Elon Musk

    De autonoma fordonens intåg på svenska vägar är ett stundande faktum med utblick mot 2030. Med dessa förs även förhoppningar om säkrare trafikmiljöer, större utrymme och prioritering av fotgängare och cyklister, mindre trängsel, reducerad miljöpåverkan och förenklade livsmönster. För att dessa positiva konsekvenser ska infalla krävs dock en förebyggande och långsiktig planering. Majoriteten av svenska kommuner har i dagsläget en reaktiv inställning till planering för autonoma fordon, det vill säga att först se utvecklingen äga rum och därefter tillämpa åtgärder. För att utvecklingen ska få ett önskvärt utfall måste kommunerna börja föra en proaktiv planering för autonoma fordons introduktion på marknaden.

    Det som hittills hämmat planeringen är framförallt bristen på konkreta förslag och principer för hur trafik och gatumiljöerna bör anpassas efter de nya förutsättningar som autonoma fordon medför. Samhället står just nu på kanten inför en storskalig omställning av fordonsflottan, där eldrivna autonoma fordon i slutändan förmodligen utgör en majoritet. Syftet med detta projekt är inte att förespråka en omedelbar implementering av åtgärder för fordon som ännu inte existerar, men fenomenet måste börja betänkas, diskuteras och konkretiseras på det långsiktiga planeringsstadiet. År 2050 ses som en relativt säker tidpunkt där autonoma fordon utgör en absolut majoritet av fordonsflottan, under en lång period kommer dock vanliga fordon och autonoma fordon behöva samsas om trafikutrymmet. Inom detta tidsspann råder många oklarheter över hur den fysiska planeringen ska positionera sig.

    De planeringsåtgärder som produceras i detta projekt är menade att utgöra ett första underlagsmaterial som kan börja lappa igen den kunskapslucka som existerar idag. Om kommunerna fortsätter med en reaktiv inställning ökar risken för att de negativa konsekvenser som autonoma fordon kan medföra infaller, såsom kapacitetsbrist i trafikinfrastrukturen på grund av ökade trafikmängder samt ett ökat parkeringsbehov. Sveriges kommuner bör vara med och styra utvecklingen för att privata aktörer och marknadskrafter inte anskaffar enväldig kontroll, och för att målsättningarna ska forma den teknologiska utvecklingen och inte vice versa. Vilket utfall som är mest sannolikt att inträffa beror till stor del på två faktorer; graden av proaktiv planering som bedrivs av de samhällsbyggande institutionerna samt i vilken grad delade lösningar av autonoma fordon anammas av allmänheten. Det är således omotiverat att inte bedriva en proaktiv planering på grund av de osäkerheter kring vilken typ av genomslag de autonoma fordonen får, för att institutionernas arbete kan påverka utvecklingen i den riktning som anses önskvärd.

    Detta projekt bidrar med något nytt till forskningen kring autonoma fordons påverkan på stadsplaneringen inom urbana miljöer, genom att konkretisera nödvändiga åtgärder som behöver tas med hänsyn till denna utveckling. Projektet resulterar i gestaltningsprinciper och förslag på lämplig utformning med hänsyn till autonoma fordon. Förhoppningen är att detta arbete är ett första steg i att möjliggöra en mer proaktiv planering, vilket är ett kriterium för att skapa en framtid med gång- och cykelprioriterade miljöer där delade autonoma fordon har ett reducerat anspråk i det offentliga rummet.

    Download full text (pdf)
    BTH2018Allouche
  • 6.
    Alstäde, Victoria
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Att mötas på mitten - En studie om stadsläkning för ökad integration2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I Stockholms ytterstad präglas många stadsdelar av områdessegregation, där de socioekonomiska förutsättningarna till stor omfattning skiljer sig från område till område. I den fysiska planeringen har få storskaliga insatser genomförts för att förändra denna struktur, då arkitektur och sociala frågor har kopplats samman först på senare tid. Fältet är fortfarande relativt outforskat.

    Denna studie undersöker hur riktlinjer för stadsläkning kan utformas och tillämpas för minskad områdessegregation. Utifrån kvalitativa textanalyser och kategorisering har studien identifierat 6 riktlinjer som bedöms viktiga för att kunna öka områdesintegration på en nivå mellan översiktsplanering och detaljplanering.Riktlinjernas som studien utgår från är:

    • Prioritera det performativa
    • Förändra stadsleder till stadsgator
    • Omlokalisering av skolor
    • Satsa på grön- och rekreationsområden för möten
    • Skapa genomströmning
    • Skapa siktlinjer

    Dessa riktlinjer för stadsläkning har testats genom att de appliceras på två stadsdelar, Tensta och Solhem/Spånga, som har stora socioekonomiska skillnader men enbart ligger ett par hundra meter ifrån varandra. Konceptet ”Vi möts på mitten” gestaltas för att synliggöra och förtydliga hur riktlinjerna kan förändra i städerna. Genom Space Syntax och funktionsanalyser har resultatet från åtgärderna analyserats och visat på hur stadsform och det grundläggande nätverkets förändringar skapar möjligheter för en mer integrerad stadsform.

    Studiens slutsats är att planeraren bör arbeta mer med det performativa i stadsform för att skapa långsiktigt integrerade strukturer. Strategier och riktlinjer för stadsläkning bör vara översiktliga för hela städer och inte områdesbaserade. Riktlinjer mot segregation måste ges mer handlingsutrymme att genomföra storskaliga åtgärder för att kunna göra skillnad och åtgärderna måste genomföras på flera områden samtidigt för att kunna bidra med en mindre segregerad stad.

    Download full text (pdf)
    BTH2018Alstäde
  • 7.
    Altenby Larsen, Malin
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Ekosystemtjänster i urbana miljöer: En prototypsamling av stadstypologier med integrerade ekosystemtjänster2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Ecosystem services are all benefits that nature generates and that we are completely dependent of.

    The world´s population is growing rapidly and most of us will choose to live in urban environments in the future. More land will be claimed to accomodate our needs for housing and infrastructure and the consequence of exploating more land is that ecosystems degrade.Urban green structures are turned into appartment buildings, parkinglots and roads, which leads to the extiction of several species.Nature has the capability to recover and to adapt to new conditions and circumstances but that is only possible if necessary structures are provided where ecosystems can thrive and develop.Urban planning plays a big part in integrating ecosystem services in urban environments to secure sustainable cities for generations to come.

    The study investigates the importance and value of ecosystem services linked to urban planning and the achievement of national and international climate and environment goals.Site analyzes have been carried out to understand and describe the existing ecosystem services in general urban typologies.The study also includes a survey, that reached out to professionals within the urban planning sector. It examines the role and place ecosystem services are given in planning processes.Twenty years ago the concept did not exist in a single regional or municipal strategy and only few ecologists used ecosystem in their professional language. Today, all participants in the survey understand the concept and most can argue for the significance and value.That is a positive development but understanding the concept is not enough.There are obstacles and challenges in the urban planning process that slow down the integration of ecosystem services.The purpose is to identify these and by means of a proposal for action visualized through a design project, contribute with a small piece of puzzle in this complex, wicked problem.

    Keywords: nature-based solutions, urban landscaping, green infrastructure, climate and environmental goals.

    Download full text (pdf)
    Ekosystemtjänster i urban planering. En prototypsamling av stadstypologier med integrerade ekosystemtjänster.
  • 8.
    Andersen, Alexander
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Regional fysisk planering - I vägvalet om att planera enligt PBL eller utanför PBL2021Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats avser att undersöka hur olika institutioner på olika politiska och geografiska nivåer förhåller sig till och tillämpar lagändringen gällande den regionala fysiska planeringen som kom år 2019. Uppsatsen utgår från två frågeställningar: Hur tolkas lagändringen och hur ser argumentationen ut kring en regional fysisk planering enligt plan- och bygglagen (PBL) och utanför PBL samt vilka konsekvenser en lagstadgad regional fysisk planering enligt PBL kan få för kommunerna, kommunalförbunden och regionerna. 

    För att studera detta har jag valt att använda mig av en fallstudie. Fallet som studeras är Västra Götalandsregionen (VGR) som är en region bestående av 49 kommuner och 4 kommunalförbund. I regionen pågår det under tiden för uppsatsskrivandet ett remissarbete, där VGR skickat ut en remiss till kommunerna, kommunalförbunden och de andra aktuella remissinstanserna för att få svar på om regionen skall ansöka om att bli ett regionplaneorgan eller inte. Förutom den frågan vill regionen också ha svar från remissinstanserna på hur de vill att den regionala fysiska planeringen skall utvecklas framöver, främst gällande hur samverkan skall ske och vilka frågor som är aktuella. Det valda fallet ses som ett unikt fall då regionen består av en mängd olika geografier och aktörer, det ses även som ett aktuellt fall då det finns en pågående diskussion inom ämnet. 

    I uppsatsen tillämpas tre olika insamlingsmetoder av data; intervjuer, en enkätstudie och en dokumentstudie. Gällande respondenterna ingår 31 tjänstepersoner och politiker som är verksamma i olika delar av regionen och som är hemmahörande i organisationer på olika nivåer. De dokument som används i uppsatsen är sådana som offentliggjorts online av organisationer så som VGR, Finansdepartementet och Sveriges Kommuner och Regioner. En kvalitativ innehållsanalys har använts för att analysera den data som insamlats. Vilket utgår från det analytiska ramverket som är uppbyggt på Nuissl & Heinrichs governance-koncept och dess fyra analyskategorier som består av aktörer, relationer, institutionella ramverk och beslutsprocessen. 

    I uppsatsen framkommer det att det finns en del argument både för en regional fysisk planering enligt PBL och för en fortsatt regional planering utanför PBL. Det argument som nämns flest gånger på båda sidor är att det leder till en förbättrad samordning. Just vad denna samordning skall baseras på verkar vara den centrala frågan. Ena sidan vill att den ska bygga på frivillighet och äga rum i soft spaces och den andra sidan vill ha en tydligare struktur och att frågan om den regionala fysiska planeringen skall finnas i ett hard space. Trots att det finns en mängd olika argument som tas upp för och emot en regional fysisk planering enligt PBL, är de flesta av respondenterna överens om att de vill se en förstärkt regional fysisk planering som behandlar fler frågor än vad den gör idag. Politikerna sägs dock vara mer negativa mot en regional fysisk planering enligt PBL än vad tjänstepersonerna är, vilket kan bero på en oro att förlora makten när frågor kan bli föremål för rescaling upp till regionen. Slutligen utrycker respondenterna att det finns en otydlighet kring vilka konsekvenser en regionplan hade kunnat leda till. Ett flertal respondenter utrycker även en oro över VGR:s resurser och mognad för att ta sig an ett regionplanemandat. Otydligheten och avsaknaden av ställningstagande om de vill bli ett regionplaneorgan eller inte har inte bidragit till mindre oro, utan snarare mer. En av slutsatserna är att de olika aktiva aktörerna inom flernivåstyrningen av planeringsprocessen bör ta fram former för samverkan och samarbete så snart som möjligt, då flera frågor som till exempel bostadsförsörjningen och klimatet är i akut behov av åtgärder på en högre regional skala än de kommunala- och mellankommunala åtgärderna som finns idag. För att detta ska kunna ske behöver samordningen mellan soft och hard spaces förbättras, då det finns betydliga risker för negativa konsekvenser om den regionala planeringen fortsätter att endast äga rum i soft space vilket i stort sett är situationen idag, eller endast i hard space som kan hända om regionen får ett lagkrav på sig enligt PBL. Frågan om hur en bättre samverkan kan uppnås mellan aktörerna bör vara överordnad frågan om det ska planeras enligt PBL eller inte, då det är en mer akut fråga som mer ligger till grund för hela planeringsprocessen.

    Download full text (pdf)
    Regional fysisk planering - I vägvalet om att planera enligt PBL eller utanför PBL
  • 9.
    Andersson, Amanda
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Seniorgrannskap i Karlskrona: ett gestaltande program för ett grannskap anpassat för seniorer2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Världen står idag inför en demografisk och urban utveckling - vi blir äldre och bor i allt större utsträckning i städer. Detta ställer i sin tur större krav på samhället i fråga om vård och omsorg samt långsiktig planering, då det behövs fler bostäder samt offentliga miljöer som är anpassade för äldre.

    Enligt Boverket saknas det idag bostäder och boendemiljöer som är väl anpassade till de äldres behov. Detta leder till brister i tillgänglighet inom det ordinarie bostadsbeståndet där ett antal kommuner saknar tillräckligt med platser i särskilt boende för att möta bostadsbehovet. Flyttfrekvensen bland de äldre är ganska låg då många av de äldre vill bo kvar i sina bostäder så länge som det är möjligt. Detta kan i sin tur leda till att en inlåsningseffekt uppstår för de äldre som vill flytta men som inte har någon möjlighet till detta.

    Detta kandatarbete syftar till att skapa ett gestaltande program för ett seniorgrannskap i Karlskrona - ett grannskap som är skapad för äldre. Seniorgrannskapet ska bland annat bidra till att flyttfrekvensen bland de äldre ökar. Vidare syftar arbetet till att uppmärksamma seniorperspektivet i den fysiska planeringen och att kunna ge ett bättre planeringsunderlag för framtida planering med äldre i fokus.

    Seniorgrannskapet grundar sig på de riktlinjer som framgår i WHO:s dokument Global age- friendly cities: a guide och på WHO:s definition av en äldrevänlig stad. Utöver detta bygger seniorgrannskapet även på dokument som Karlskrona kommun har tagit fram och på önskemål som brukare har framfört vid intervjuer.

    Download full text (pdf)
    Seniorgrannskap i Karlskrona - ett gestaltande program för ett grannskap anpassat för seniorer
  • 10.
    Andersson, Ida
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Kor, kollektivtrafik och politik: kausala relationer på landsbygden: En ANT-studie om vad som etablerar landsbygd2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    En samhällsutveckling som enbart fokuserar på staden går emot de nationella visionerna och således har planeringen även kommit att behandla landsbygdens utveckling med varierande motiv. Landsbygden har sedan tidigare beskrivits som en rural idyll vilket varit en bevarande värd miljö och betydande resurs för staden men är nu en plats för utveckling. Inom planeringen råder ett hållbarhetsideal som ämnas uppfyllas genom tillämpning av urbana normer som därmed styr samhällets utveckling och där det rurala tillskrivs motsatta värden i en stad-landsbygdsdikotomi. Genom att utveckla landsbygden enligt urbana normer och samtidigt bevara dess rurala idyll uppdagas ett problem i hur dessa båda miljöer och funktioner ska sammanfogas eller om landsbygden ersätts. Denna uppsats syftar därför till att undersöka hur det som definieras som landsbygd kan bestå genom en sådan utveckling. För att göra detta är utgångspunkten vad som utgör landsbygd och vidare hur etableringen av landsbygd består.

    Landsbygden som fenomen undersöks utifrån en aktör-nätversteori (ANT) där perspektivet på hur världen utformas förstås genom dess beståndsdelar och det relationella sambandet mellan dessa. Detta blir studiens teoretiska och metodologiska utgångspunkt där landsbygden analyseras som ett nätverk av ageranden som definierar den. I ANT utgörs världen av ständiga processer där människor och icke-människor agerar. Hur fenomen blir bestående genom dessa processer beror således på hur stabila nätverken är genom dessa föränderliga processer. Därför presenteras resiliens som ett andra teoretiskt perspektiv som belyser hur fenomen kan hantera endogena och exogena, positiva och negativa störningar.

    Denna undersökning har utförts med ett förutsättningslöst förhållningssätt som ANT förespråkar för att beskriva världen så som den är och inte förklara hur den är. Resultatet har blivit en analys inom vilket konstruktionen av landsbygdsnätverket presenteras. Data för nätverket har erhållits genom etnografiska metoder där nätverkets beståndsdelar och de ageranden som sammankopplar dem förnummits genom direktobservation, dokumentstudier och samtalsintervju.

    Slutsatserna visar på att landsbygden varit bestående genom samhällets förändring tack vare dess förmåga att utvecklas och anpassas efter rådande förutsättningar. De ageranden som sker i samband med landsbygdsnätverket både upprätthåller det som ett bestående fenomen och formar det. Landsbygd utgörs således av mer än det som framkommer i stad-landsbygds dikotomin och bör därför ses definieras utifrån rådande system och förutsättningar. Trots landsbygdens resiliens kan den inte vara bestående genom störningar orsakade av politik och planering som omkullkastar hela dess funktionella och strukturella sammansättning utan att utvecklas till ett jämviktsläge där den inte längredefinieras som landsbygd. Detta innebär att dess förutsättningar för att utvecklas och hantera störningar bör tas i beaktning om den ska formas eller på andra sätt påverkas av planering.

    Download full text (pdf)
    Kor, kollektivtrafik och politik: kausala relationer på landsbygden: En ANT-studie om vad som etablerar landsbygd
  • 11.
    Andersson, Ida
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Översvämningsriskhantering i fysisk planering: Vad händer när havet stiger? Fallstudier av Karlskrona och Ystad2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    Översvämningsriskhantering i fysisk planering
  • 12.
    Andersson, Ina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Garden cities of today: En applicering av Garden cities-idealet i en nutida svensk kontext2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta arbete undersöker vad som kan sägas utgöra kärnan i Garden cities-idealet utifrån Ebenezer Howards definition och Johan Rådbergs tolkning av Howard. Vidare undersöker arbetet hur idealet kan tolkas, förstås och appliceras i en nutida svensk kontext. De gestaltningsprinciper som kan sägas vara bärande för idealet används som utgångspunkt för utformandet av en illustrationsplan över Varvsstaden i Malmö. Därmed exemplifieras hur idealet kan förstås konkret i planeringssammanhang och vilka effekter som följer på ett genomförande av idealet i en central stadsdel i en storstad.

    För den teoretiska delen av arbetet används en innehållsanalys och de gestaltningsprinciper som utläses som bärande för Garden cities-idealet skisseras sedan fram i syfte att skapa "visuella verktyg" för den illustrationsplan som arbetas fram.

    Arbetet visar att det är fullt möjligt att utforma en central stadsdel i enlighet med Garden cities-idealet och uppnå ett relativt högt exploateringstal som resultat.  

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Andersson, Klara
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Viberg, Elin
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    En tryggare stad: Gestaltningsförslag för Handelshamnen i Karlskrona utifrån ett trygghetsperspektiv2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Arbetet syftar till att undersöka definitionen av begreppet upplevd trygghet och hur den upplevda tryggheten påverkar platsens användning. Vidare har arbetet identifierat trygghetsfaktorer som sedan har legat till grund för de strategier som sedan har omgestaltat planområdet. För att kunna identifiera trygghetsfaktorer och framställa strategier genomfördes tre metoder: dokumentstudie, platsanalys och enkätstudie. De trygghetsfaktorer som framkom från dokumentstudien var mänsklig närvaro, överblickbarhet, orienterbarhet, belysning, mänsklig skala, trygga gator och möjlighet att kunna stanna upp. De trygghetsfaktorer som visades vara till störst vikt för att öka den upplevda tryggheten framkom i den genomförda enkätstudien. Enkätstudien resulterade i att god belysning följt av mänsklig närvaro och god överblickbarhet gav ökad trygghet i stadsmiljön. Den sista metoden platsanalys genomfördes utifrån Gehls kvalitetskriterier och resulterade i att platsen inte uppfyllde goda trygghetskriterier. De utpekade trygghetsfaktorerna är viktiga för att skapa en tryggare stadsmiljö som på så sätt stödjer de mänskliga livsvillkoren.

    Download full text (pdf)
    En tryggare stad: ett gestaltningsförslag för Handelshamnen i Karlskrona från ett trygghetsperspektiv
    Download full text (pdf)
    En tryggare stad: ett gestaltningsförslag för Handelshamnen i Karlskrona från ett trygghetsperspektiv Bil 1
    Download full text (pdf)
    En tryggare stad: ett gestaltningsförslag för Handelshamnen i Karlskrona från ett trygghetsperspektiv Bil 2
  • 14.
    Andersson, Magnus
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Östra stranden - En ny stadsdel i den historiska staden Sölvesborg: (Alternativt förslag till exploatering av planområdet Ljungaviken)2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Arbetet handlar om en stadsdels exploatering i förhållande till staden som den skiljs från genom ett vattenrum. Stadsdelens placering gör att det är ett avstånd till stadskärnan där alla funktioner såsom handel, service, kommunikationer, nöjen och restauranger med mera finns.

    Regionförstoringen ställer krav på mindre orter och småstäder när avstånd mäts i tid istället för kilometer, samtidigt som kraven på attraktiva boende- och livsmiljöer ständigt ökar i konkurrensen om nya invånare. Förhållandet mellan stad och land är en faktor som spelar stor roll i utvecklingen av de städer och orter som inte är dominerande i regionen.

    Sölvesborg är en småstad med medeltida rötter i Blekinge län som har haft en stor nedgång i sitt näringsliv när den stora arbetsplatsen på orten lade ner under 1980-talet. Sölvesborgs kommun ligger i en expansiv region med stora arbetsgivare i de kringliggande kommunerna vilket har lett till att stora delar av befolkningen pendlar ut ur kommunen för att arbeta. Staden är en trädgårdsstad, som ligger på Sölvesborgsvikens västra sida, som lockar med ett attraktivt boende med närhet till både skog och skärgård. Sölvesborg har goda kommunikationer och flera större städer i närheten.

    För att kunna locka till sig flera invånare har beslut fattats att ett område på den östra sidan av Sölvesborgsviken exploateras. Det innebär att den historiskt sett obebyggda delen av viken skall bli en del av staden. Kommunen har upprättat en detaljplan för ett bostadsområde som har döpts till Ljungaviken och förbinds till staden med en gång- och cykelbro över vattenrummet.

    Jag har valt att analysera kommunens planförslag med hjälp av en ortsanalys som innehöll delar som geografi, karaktär, historia, funktioner, trafikstruktur, bebyggelsestruktur med mera samt en SWOT-analys gav sedan ett antal slutsatser som har legat till grund för mitt planförslag för stadsdelen.

    I planförslaget har det förts ett resonemang om förhållandet mellan stad och land, samt husr stadsdelen kan knyta an till den befintliga bebyggelsen så att det inte skapas barriärer annat än dde geografiska som redan finns. Vilken karaktär stadsdelen skall ha är en annan grundläggande fråga som behövde besvaras. Likaså hur stadsdelen skall möta sina omgivningar och de andra bebyggelseområdena i som finns i dess närhet har lett till resonemang om både strukturen på bebyggelsen och  grönområdena. De slutsatser som ortsanalysen avslöjade gav mig förutsättningar att utveckla stadsdelen i en annan riktning än vad kommunen har gjort vilket innebär att jag har skapat en stadsdel som har fler funktioner än vad som detaljplanen medger. Likaså har planförslaget en stadsmässighet och en koppling till omgivningarna som saknas i kommunens förslag.

    Jag hoppas att detta arbetet skall ses som ett diskussionsunderlag för hur stadsdelar i perifera lägen skall utvecklas.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Andersson, Sofia
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Stad i vind: Ett gestaltande arbete om vind och mikroklimat2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Kuststäder är platser i Sverige som är särskilt utsatta för hårda vindar större delar av året. Enligt Gehl är vind det fenomen som påverkar oss människor mest utomhus vilket gör det viktigt att implementera vindhantering vid planering och byggnation av nya stadsdelar och nybyggnationer. Därför har detta arbete fokuserat på att undersöka och förstå hur man kan utforma bebyggelse och de offentliga rummen omkring bebyggelsen så att den hanterar vinden och dessutom främjar ett bättre mikroklimat på ett bättre sätt. Hur spelar bebyggelsens placering och utformning roll för hur blåsigt eller vindstilla det är på platsen? 

    För att förstå detta så har arbetets kunskapsöversikt brutit ner vind och mikroklimat för att skapa en förståelse för vad de innebär och sedan lagt till bebyggelse i sambandet för att reda ut på vilket sätt, när och varför vinden bryts eller fångas vid den bebyggda strukturen. Kunskapsöversikten mynnade ut i en jämförande lista med konkreta tillämpningar som tillsammans med platsanalyser av två områden i kuststäder där analyser av de bebyggda strukturerna, placeringar och dess utformning sammanställdes till ett gestaltningsprogram. Detta program med konkreta strategier styrde arbetets gestaltningsförslag som undersökte hur utformning och placering av bebyggelse kunde göras annorlunda för att bättre hantera vind och främja ett bättre mikroklimat. 

    Studiens resultat visade att det viktigaste och mest effektiva sätt att hantera vind och främja ett bättre mikroklimat är att bryta vindens framfart. Då en plats mikroklimat är starkt kopplat till vindens hastighet så gynnas mikroklimatet drastiskt genom att man skapar platsbildningar mellan bebyggelse som inte påverkas av vind. Genom att implementera detta möjliggjorde gestaltningsförslaget dessutom för fler upplevelser, funktioner och platsbildningar med behagliga klimat att vistas vid.

    Download full text (pdf)
    Stad i vind – Ett gestaltande arbete om vind och mikroklimat
  • 16.
    Arvidsson, Matilda
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Medborgardialog och kommunikation inom fysisk planering2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 17. Axén, Josefin
    et al.
    Hansson, Axel
    Autopia: en undersökning av den kommunala planeringsverksamhetens inställning till autonom mobilitet2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    BTH2017Axén
  • 18.
    Azuma, Chieko
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Strategic Sustainable Development.
    Coletinha, Elvio
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Strategic Sustainable Development.
    Villoch, Pablo
    An Exploratory Journey into Sustainability Changemakers Learning Programs2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Humanity is facing highly complex challenges at a global scale. A new sort of conscious sustainability changemakers is needed to face the sustainability challenge. However the mainstream entrepreneurship education tends to focus on business as usual skills, with a significant lack of comprehensive understanding of the whole system and the inner work needed to face the mental barriers to become sustainability changemakers. While the Framework for Strategic Sustainable Development was used as a structured approach to the topic, the research design was based on a dynamic research interactive model. Theory U guided the data gathering process that included participatory observation, dialogues with the organizers and participants through the seven progressive schools in Europe. The research aims to identify the common assumptions that guide the design of leading edge learning programs for sustainability changemakers. Building on the findings, the authors present a prototype of a learning tool in a form of self-reflection card game with the intention of helping the next generation of changemakers in their learning journey towards sustainability. Conclusions detail specific guidelines to design a learning program of changemakers towards sustainability.

    Download full text (pdf)
    BTH2016Azuma
  • 19.
    Barla, Astrid
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Planeringens makt: en utforskande studie om maktstrukturer och det offentliga rummet2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This study aims to explore how Swedish comprehensive planning discusses different claims to power and also which claims are able to impact the public space. The study also seeks to examine how underlying power structures are affected by municipal comprehensive planning and how modern-day planning manages inequalities between different demographic groups. The concept of territoriality is used in this research in order to explore different kinds of planning approaches and notions of power. Empirical analysis is used as a tool in order to analyse and dissect two comprehensive plans made by municipalities in the Stockholm area. This is done from a standpoint that favours social sustainability. The results show that although municipal planning has implemented numerous aspects of social sustainability, and many of the planning approaches can be justified by environmental sustainability, both plans have been found lacking in regards to consideration for building structures already in place, many of these established during the post-war period and affected by social alienation. The study concludes that there are other types of power notions that modern day planning does not consider on a comprehensive level, thereby ignoring individual needs of citizens and potentially strengthening present power structures.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download full text (pdf)
    Planeringens makt: en utforskande studie om maktstrukturer och det offentliga rummet
  • 20.
    Barla, Astrid
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Vad innebär det att planera för flexibilitet?: Kommunala strategier för flexibilitet i bostadsplaneringen2022Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Utifrån befintliga och framtida samhälsutmaningar som klimatkrisen, demografiska skillnader samt ekonomiska och ekologiska förutsättningar kan ett behov av motståndskraftiga, eller resilienta, samhällen utläsas. Implicit innebär resiliens en förmåga att vara flexibel inför framtidens förutsedda och oförutsedda händelser. Studien intresserar sig för hur ovanstående utmaningar påverkar kommunernas arbete med bostadsförsörjning med hänsyn till en fortsatt hög urbaniseringstakt samt rådande bostadsbrist. I samband med de allt ökande kraven för bostads-och byggnadsbranschen är det relevant att undersöka andra tillvägagångsätt för att underlätta en omställning till mer hållbara produktions-och bruksformer. Detta innefattar även en ökad flexibilitet samt förmåga till anpassning i ett senare skede.

    Uppsatsen har utformats inom ramen för en explorativ studie som ämnar kartlägga innebörden hos begreppet flexibilitet inom bostadsplaneringen. Med hänsyn till kommunernas verktyg i form av planmonopolet samt deras lagstadgade ansvar att främja för bostäder intresserar jag mig för hur arbetet med flexibilitet förekommer på den kommunala och regionala nivån. Därmed ämnas en undersökning av retoriken inom ämnet, med grund i en presentation av begreppets definitioner samt ett antal medel och verktyg för ökad flexibilitet inom litteraturstudien. Undersökningen fokuserar även på eventuella spänningar, motsättningar samt målkonflikter som kan framträda i denna retorik. Studiens forskningsstrategi består av fallstudier med Helsingborgs stad och Norrköpings kommun respektive Region Skåne och Region Östergötland som utvalda fall.

    Studien har funnit att begreppet flexibilitet definieras på olika sätt beroende på den studerade nivån. Inom studien har planerna kommit att kategoriseras som antingen strategiska eller konkreta/praktiska. Inom ramen för strategiska dokument likt regionplaner och kommunala översiktsplaner innefattar detta främst mångfunktionalitet utifrån kartläggning av behov samt identifiering av trender och tendenser. Inom ramen för konkreta planer såsom detaljplaner kan flexibilitet på byggnadsnivå skönjas genom åtgärder för ökad variation beträffande upplåtelseform och utformning av bostaden. Den vanligaste strategin inom bostadsförsörjning på samtliga nivåer består av förtätning och nyproduktion. De undersökta planerna beaktar omvandling och anpassning endast under specifika förhållanden, vilket tyder på behovet av en samlad strategi för det befintliga bostadsbeståndet.

    Studien har även funnit att ett antal motsättningar kan utläsas i den retorik som framförs av kommunerna. Med hänsyn till det uttalade målet att främja hållbarhet utifrån sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter har studien kunnat konkludera att planeringen inte beaktar flexibilitet i tillräcklig omfattning vilket kan medföra negativa konsekvenser för samtliga hållbarhetsaspekter. Den höga detaljeringsgraden i planerna kan ge upphov till spårbundenhet i framtiden genom att anpassning kan försvåras eller omöjliggöras under rådande bestämmelser. Studien finner att detta kan bero på planeringens motvilja att beakta innovativa tekniker med hänsyn till föråldrade planeringsprinciper samt ett ökat sektorsintresse inom planeringen som ställer stora krav på kommunerna att beakta samtliga behov.

    Download full text (pdf)
    Vad innebär det att planera för flexibilitet? - Kommunala strategier för flexibilitet i bostadsplaneringen
  • 21.
    Beckman, Emelie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Bygger vi en tät och grön stad för alla?: En fallstudie i Stockholm, Norra Djurgårdsstaden & Fokus Skärholmen2023Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Fysisk planering kan genom grönstrukturens funktioner hantera och motverka ett flertal utmaningar som urbana städer står inför i samband med behov av förtätning. Tidigare forskning har visat att grönstruktur är särskilt betydelsefull för mänsklig hälsa i socioekonomiskt utsatta områden tack vare dess temperaturreglerande förmåga, då dessa samhällsgrupper generellt visat sig vara mer sårbara för klimatförändringarnas effekter jämfört med andra. Inom denna uppsats undersöks därför hur en kommun planerar för grönstruktur parallellt med behov av förtätning. Undersökningen genomförs i form av fallstudier av Stockholms stad och Norra Djurgårdsstaden samt Fokus Skärholmen, som valda stadsutvecklingsområden i en svensk, kommunal planeringskontext. Syftet är att jämföra om, och i så fall hur, planeringen skiljer sig åt mellan stadsutvecklingsomsråden för att bidra till kunskap om hur en kommun planerar för grönstruktur och förtätning i syfte att minska orättvisor. Uppsatsen ämnar generera ett forskningsbidrag som kartlägger hur en kommun planerar för förtätning, grönstruktur och socioekologisk rättvisa (här avseende rättvis tillgång till temperaturreglerande urban grönstruktur). Forskningen genomförs i syfte att bidra till kunskap om gröna och hälsosamma städer för samtliga invånare över tid. 

    Metoderna utgår från en kvalitativ forskningsdesign där innehållsanalys gjorts av strategiska dokument och parkplaner. Semistrukturerade intervjuer har genomförts av tjänstepersoner som arbetar med grönstrukturfrågor på Stockholms stad. Empirin ligger sedan till grund för resultat och analys som förs i relation till forskningsöversikt och teoretiskt ramverk, som tar utgångspunkt i tidigare forskning om förtätning, grönstruktur och socioekologisk rättvisa.

    Studien visar att Stockholms bostadsmål om 140 000 bostäder till år 2030 innebär en oförenlig ekvation för grönstrukturens bevarande över tid utifrån dagens planeringsförutsättningar. Resultatet indikerar att det inte är planeringen i sig som avgör utfallen vid de undersökta fallen av stadsutvecklingsområden med socioekonomiskt olika förutsättningar, utan det är de platsbundna förutsättningarna som i kombination med planeringsförutsättningarna reglerar grönstrukturens möjligheter.

    Download full text (pdf)
    Bygger vi en tät och grön stad för alla? - En fallstudie i Stockholm, Norra Djurgårdsstaden & Fokus Skärholmen
  • 22.
    Bengtsson, Elin
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Standardiserade bostadsområden: En fallstudie i Lund2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Är standardiserade bostäder framtiden eller bör de endast vara en del av vår historia?

    Detta kandidatarbete grundar sig i en nyfikenhet kring debatten gällande vilka kvalitéer ett standardiserat flerbostadsområde egentligen erhåller eller saknar , bortom all kritik i debattartiklar och hyllningar från byggföretag.

    Miljonprogrammet var ett initiativ av riksdagen för att bygga bort bostadsbristen i Sverige. Detta skulle göras under en tioårsperiod genom standardiserade och industriella byggmetoder. Idag har 212 av Sveriges 290 kommuner ett underskott på bostäder och det finns det tendenser som tyder på att bostadsbristen återigen kommer angripas, i alla fall till viss del, genom standardiserade hus. Inför detta hörs precis som under miljonprogrammet både positiva och negativa rop.

    Är standardiserade bostäder svaret för att återigen bygga bort bostadsbehovet i Sverige? Vilka slags bostadsmiljöer resulterar detta i nu 50 år efter miljonprogrammet?

    Som teori kommer detta arbete använda Elins behovstrappa som är en bearbetad version av Maslows behovstrappa. Denna utgår från ett planeringsperspektiv och undersöker endast fysiskt mätbara aspekter av den byggda miljön. Trappan består av identifierade behov som ett bostadsområde ska tillgodose. Denna behovstrappa används vid en fallstudie i Lund där tre bostadsområden undersöks. Kämpavången med tillfälliga standardiserade flerbostadshus, Häradsrätten med permanenta standardiserade flerbostadshus och Eddan som exploaterades under miljonprogrammet genom standardiserat bostadsbyggande. Syftet med fallstudien är att undersöka till vilken grad dessa bostadsområden tillgodoser behoven som definierats i Elins behovstrappa.

    Arbetet avslutas med en analys om hur de undersökta fallen tillgodoser nivåerna i behovstrappan samtvilka likheter och skillnader som upptäckts. Analysen försöker även sätta detta i en bredare kontextgällande standardisering som metod och hur detta kan påverka det framtida bostadsbyggandet i Sverige.

    Download full text (pdf)
    Standardiserade bostadsområden - En fallstudie i Lund
  • 23.
    Bennhage, Hugo
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Ny offentlighet: En fallstudie i hur privata aktörer formar nya offentliga rum2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det offentliga rummet pekas ut som allt mer betydelsefull för stadens tillväxt och välstånd vilket har skapat ett intresse av att utveckla och förändra det. Studien problematiserar en ökad fokusering på det offentliga rummet, både bland offentliga och privata aktörer. Nya typer av miljöer skapas som en följd av olika typer av stadsförnyelseprogram och samhällsstyrning. Genom fallstudier i Rotterdam, Calgary och Karlskrona så belyses olika typer av privatiseringar som har skett samt olika motiv och strategier som föranleder denna utveckling.

    Download full text (pdf)
    Ny offentlighet: En fallstudie i hur privata aktörer formar nya offentliga rum
  • 24.
    Bensköld, Manda
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Jacobsson, Christine
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Vilse i skogen: Urban Forestry som möjlighet eller problem?2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This bachelor thesis aims to investigate if the concept of Urban Forestry could bring new knowledge into Swedish urban planning. Urbanization has taken place for a long time and in order to meet the growing need for housing, densification of the city has taken place, which has often been done at the expense of urban greenery. In order to deal with the challenges of integrating greenery into dense cities, a need for innovative green planning has arisen. Urban Forestry as a concept is considered a solution to this problem and focuses on creating greenery in cities where limited areas for traditional parks are available. In order to investigate whether Urban Forestry adds something new to Swedish planning, the development of green planning over time and the concept of Urban Forestry is investigated. Urban Forestry turned out to be vague and difficult to define, and the scientific basis for the concept’s arguments are lacking. However, Urban Forestry contributes attention to environmental and sustainability issues, and shows good ambitions and initiatives to develop and improve green planning. When Swedish green planning was put in relation to Urban Forestry, the outcome was that the ideas in the concept were already represented within existing green planning. 

    Download full text (pdf)
    BTH2019Bensköld
  • 25.
    Berglund Snodgrass, Lina
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Högström, Ebba
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Debatt. Planerarrollen i samtid och framtid: Kunskaper, förmågor och färdigheter2018In: Nordic Journal of Architectural Research, E-ISSN 1893-5281, Vol. 30, no 3, p. 135-156Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Societal challenges affect the ways in which planning is carried out and contribute to new expectations and demands for the skills and abilities of the planner. From having almost solely focused on the regulations of land use through the development of land use plans, have, for example, the facilitator, coordinator, process manager, catalyst, urban designer and spatial agent become new possible roles for the planner to adopt. This article discusses future planning roles and what conceptions spatial planning students have of their future profession. What fundamental knowledge do students need to achieve for their future professional practice? How do they perceive the role of the planner? And, what kind of planner do we, de facto, educate?

  • 26.
    Bergman, Gösta
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Planering för trygghet: En undersökning om narrativs betydelse för den fysiska planeringen2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Att planera för mer trygga och jämställda miljöer där både män och kvinnor, barn och gamla känner en större känsla av trygghet är väldigt aktuellt inom den fysiska planeringen. Uppsatsen tar avstamp i problematiken om att det finns en vilja att planera för trygghet men att det saknas riktlinjer i hur trygghet och jämställdhet kan uppnås.

    Uppsatsen syftar till att bidra med en ökad kunskap och förståelse kring möjligheten och förmågan att planera för trygghet genom att se till olika gömda narrativ om trygghet. Problemformuleringen har operationaliserats i tre frågor som senare ska diskuteras.

    —   Hur genereras kunskap om trygghet inom planeringen?               

    —   Vilka antaganden om trygghet finns inom planeringen?

    —   Vilka åtgärder föreslås för att åstadkomma tryggare miljöer? 

    Uppsatsen teoretiska perspektiv bygger på postrukturalism och intersektionalitet som både är två teoretiska ansatser som ämnar att se bortom det hegemoniska narrativet för att hitta de historier och berättelser som gömmer sig bakom den. Intersektionella perspektivet hävdar att det finns maktstrukturer i samhället baserade på genus, klass och etnicitet som hindrar vissa berättelser från att berättas. Den tidigare forskningen fokuserar på maktrelationer och speciellt den mellan män och kvinnor och den otrygghet kvinnor känner för vissa offentliga platser.

    Undersökningen av trygghetsvandringarna visar på att det är snarare ålder än genus som påverkar en aktörs upplevda känsla av otrygghet. Vidare ses ungdomar som de aktörer som orsakar otrygghet medan barn och äldre ses som de aktörer som upplever otrygghet. Resultatet visar också på att narrativen är väldigt skilda och att det finns många scener som uppfattas otrygga.

    Diskussion lyfter problematiken med tanken om kunskap som något objektivt, något som kan legitimera en viss typ av fysisk åtgärd i planeringen. Den kunskap som trygghetsvandringar genererar argumenteras för att vara en reproducering av en redan berättade historia om trygghet. En berättelse baserad på en hegemonisk föreställning om vad trygghet innebär. Vidare diskuteras att de antaganden som finns om trygghet i planeringen inte nödvändigtvis behöver vara sanna. Idén om att genus är en de viktig faktor om man ser till maktrelationer och vilka berättelser om trygghet som har möjlighet att berättas kan ifrågasättas då enligt undersökningen är snarare ålder som avgör aktörers möjlighet att berätta sina historier. Vidare diskuteras hur fysiska åtgärder för att skapa en tryggare miljö kan verkligen leda till tryggare miljöer, huruvida detta är en placeboeffekt kan diskuteras.

    Utifrån undersökningen samt diskussion har följande slutsatser dragits. Kunskap är en viktig faktor inom planeringen för att legitimera vissa typer av åtgärder. De narrativ som har identifierats visar på att den kunskap som generas är en reproducering av en redan etablerad berättelse över vad trygghet är och vad det innebär att vara otrygg. Vidare visar undersökningen att de antaganden som finns över trygghet inte nödvändigtvis behöver vara sanna. De identifierade narrativen visar att det är snarare ålder som maktfaktor än genus som förklarar vilka berättelser som blir hörda. Vidare visar undersökningen att otrygghet kan planeras bort med hjälp av fysiska åtgärder men då skapandet av en placeboeffekt. För att skapa riktig trygghet behöver det sociala och maktrelationerna mellan olika aktörer tas med in i ekvationen. Mångfalden av personer och berättelser visar på en svårighet att planera för en trygg miljö där alla känner sig inkluderade. Till sist dras slutsatsen att trygghetsvandringarna som medel sätter själva ramarna för vilka berättelser som blir berättade. 

    Download full text (pdf)
    BTH2018Bergman
  • 27.
    Bergqvist, Jimmy
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Should I stay or should I go?: En fallstudie om krympande kommuners inställning till befolkningsminskningar2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Många av Sveriges kommuner krymper. Trenden sett till det halvlånga perspektivet, de senaste femton åren, ger att invånarantalet i knappt hälften av landets kommuner är lägre nu än det var vid millennieskiftet. Även sett i ett något längre perspektiv, sedan mitten av sjuttiotalet, är antalet krympande kommuner ungefär lika stort som nu. När fenomenet krympande kommuner är så pass vanligt som det ändå är och har varit i så pass många år så vill man gärna tro att frågan om befolkningsminskningar och hur de kan och bör hanteras vore en viktig fråga för de krympande kommunerna att behandla i sina översiktsplaner.

    Jämfört med hur dåligt undersökt ämnet krympande städer är i Sverige blir kontrasten mot ett par andra länder i främst Europa slående. I Tyskland finns det bland annat ett nationellt program som syftar till att hjälpa krympande städer att anpassa sin fysiska struktur till de nya befolkningsmässiga förutsättningarna. Den tyske forskaren Thorsten Wiechmanns studie av staden Dresden mynnade bland annat ut i en modell med tre stadsbyggnadsmässiga faser som Wiechmann menar att Dresden gått igenom sedan början av 1990-talet. I det här arbetet översätts modellen med de tre faserna i en matris och ett försök görs att tolka dem och försöka applicera modellen på krympande svenska kommuner. De frågeställningar som behandlas är:

    - Hur kan översiktsplanering i krympande svenska kommuner förstås utifrån Wiechmanns faser?

    - Vilka typer av strategier för att hantera befolkningsminskning upplevs som verkningsfulla av svenska kommuner?

    Det här arbetet tar ett innehållsanalytiskt och tematikanalytiskt grepp på översiktsplanering i krympande svenska kommuner. Fyra kommuner ingår i studien, dessa är i bokstavsordning Emmaboda kommun, Laxå kommun, Olofströms kommun och Skinnskattebergs kommun som alla har upplevt en befolkningsminskning på mer än fem procent sedan millennieskiftet och mer än femton procent sedan mitten av sjuttiotalet. I studien ingår två översiktsplaner från respektive kommun, totalt åtta översiktsplaner. Översiktsplanerna är de två senaste lagakraftvunna översiktsplanerna, vilka analyseras med avseende på hur de kan inordnas i en på förhand bestämd mall, konstruerad efter modellen med Wiechmanns tre faser.

    Resultatet av studien visar att översiktsplanerna, både de tidigare och de nu gällande, i allra högsta grad befinner sig i den andra av Wiechmanns tre faser, och väldigt lite har skett mellan de båda generationerna översiktsplaner. Den förändring som trots allt har skett är en svag rörelse mot den tredje fasen, men trenden är inte på något sätt tydlig. De strategier som verkar upplevas som verkningsfulla handlar till stor del om att: skapa attraktiva boendemiljöer, skapa ett varierat och brett bostadsutbud och se till att kommunens arbete utförs på ett professionellt sätt.

    Slutsatsen är att det fortfarande efter den här studiens färdigställande är oklart om översiktsplanering i krympande svenska kommuner alls kan förstås med hjälp av Wiechmanns tre faser och att fortsatta studier på ämnet, gärna med en längre tidshorisont kanske kan ge svar på om det krävs att en ny modell utarbetas - en modell där faserna bättre stämmer överens med situationen i svenska krympande kommuner. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 28.
    BERGQVIST, JIMMY
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Staden i bildspråk: om planering och legitimitet genom metaforer2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

     

    De senaste decenniernas förskjutning mot governance har gjort samhällsplaneringen alltmer komplex och fler aktörer har tagit plats i planeringen. De viljor och ideal som dessa aktörer har kommer till uttryck bland annat genom språkbruket i arkitekttävlingar, ett språkbruk som innehåller många metaforer. Ett flertal studier har kunnat påvisa metaforernas påverkanskraft på mänskliga resonemang - genom att tala om världen på ett särskilt sätt kan metaforerna legitimera vissa handlingar och världsbilder och samtidigt osynliggöra andra.

     

    I syfte att synliggöra det språkbruk som präglar samtida arkitekttävlingar ämnar den här uppsatsen att besvara två frågor: vilka begreppsliga metaforer används i samtida svenska arkitekttävlingar för stadsdelar? samt vilka problem, åtgärder och aktörer legitimeras av bruket av metaforer i arkitekttävlingarna? Genom att anlägga ett perspektiv från den kognitiva lingvistiken och utföra en metaforanalys på språkbruket i fem olika arkitekttävlingar för stadsdelar upptäcker den här studien att metaforerna som används i samtida tävlingar visar en stor bredd av dels teman och ämnen och dels åtgärder och aktörer som legitimeras i tävlingarna. Metaforerna representerar både levande och icke-levande domäner, både vardagsnära och mer branschspecifika. De teman som kan skönjas är: den biologiska staden, staden som kultur och media, att driva staden som ett företag, staden som svärd och sköld, staden som egendom, när staden blir sin motsats, den mekaniska staden, staden som håller ihop och staden som ännu inte finns. Det finns tendenser i materialet att icke-levande ting tillskrivs en agens som de i bokstavlig mening inte kan ha och att flera av de åtgärder som legitimeras i materialet har en tydlig geografisk profil där vissa platser i staden premieras framför andra.

    Download full text (pdf)
    BTH2017Bergkvist
  • 29.
    Borden, Gabriella
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Lillieborg, Axel
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Bevara eller utveckla?: En fallstudie i hur kommuner hanterar kulturmiljöer i en tid av förtätning2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    En studie av Riksantikvarieämbetet synliggör att två av tre svenska kommuner saknar förutsättningar för att ta hänsyn till kulturmiljövärden i den fysiska planeringen. Samtidigt ställs krav på kommunerna att öka bostadsbyggandet i ljuset av den rådande bostadsbristen. Således synliggörs en problematik där förtätning som utgör en samtida planeringsnorm behöver kunna genomföras utan att kulturmiljöer påverkas negativt. Omvandling av äldre hamn- och industriområden har präglat stadsutvecklingen i Europa sedan 1980-talet och i dessa omvandlingar finns ofta en strävan att bevara spår från de gamla verksamheterna. I den ovan beskrivna problematiken tar uppsatsen sitt avstamp.

     

    Uppsatsen genomförs som en fallstudie om hur expansiva kommuner hanterar kravet att tillgodose kulturmiljöer inom ramen för hamn- och industriomvandlingar. Genom en kvalitativ textanalys studeras empirin som utgörs av kommunala plandokument såsom översiktsplaner, detaljplaner, planprogram samt kommunala kulturmiljöprogram. Studieobjekten är Malmö, Nacka och Göteborgs kommun, där den sistnämnda används i syfte att belysa en eventuell skillnad över tid i hantering av kulturmiljöer. För att besvara frågeställningarna tolkas sedan empirin utifrån teorierna “kreativa klassen” och “platsmarknadsföring” samt ställs mot forskning inom ämnesfältet.

     

    Ur empirin har det kunnat skönjas att kommunerna uppvisar liknande tillvägagångssätt i hur kulturmiljöer ska tillgodoses, där en integrering av kulturmiljöerna i den nya bebyggelsen förefaller vara det vedertagna angreppssättet i hanteringen av att tillgodose kulturmiljöer. Denna strategi går även i linje med vad som föreskrivs av forskning. Genom att sätta detta i ljuset av de valda teorierna, kan tolkningar göras att ekonomiska motiv är en stark drivkraft i bevarandet av kulturmiljöerna. I uppsatsens diskussionsdel förs en diskussion kring vad som framkommit på på varje frågeställning, genom att väva in exempel från de studerade kommunerna.

    Download full text (pdf)
    BTH2018Borden
  • 30.
    Borg, Marcus
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Hälsosam stadsplanering: en fallstudie av Stockholm, Göteborg och Malmö2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Fysisk planering är ett område som har möjlighet att påverka många olika delar i samhället. Det innebär således att arbetet med en god fysisk planering är viktigt för att samhället ska fungera på ett bra sätt. Denna studie undersöker närmre hur fysisk planering används för att främja människors hälsa och välbefinnande i de tre kommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Hälsa och välbefinnande borde vara en självklarhet att sträva efter i stadsplaneringen de menar i alla fall forskare som arbetar för WHO och som denna studie tar sin grund i. De lyfter en oro om att stadsplaneringen börjar glömma bort hur viktiga dessa aspekter är runt om i Europa. Stämmer detta även i en svensk kontext? Eller har vi i Sverige ett sätt att planera som tillgodoser människors hälsa och välbefinnande? Det är frågor som studien diskutera och försöka hitta svar på. Det har under studiens gång framkommit att Hälsosam stadsplanering så som Barton och Tsourou (2000) beskriver den har mycket att göra med att skapa förutsättningar för stadens invånare att förändra sin livsstil. En av de huvudsakliga delarna har visat sig vara att öka möjligheten för människor att röra sig mer till vardags genom att planera för städer där gång och cykel är naturliga transportmedel. Det räcker inte bara att förbättra gång och cykelvägar. Det handlar således om att stadens struktur bör vara anpassad efter närhet och med god tillgång till den vardagliga servicen så att behovet av att transportera sig med bil försvinner. Det har visat sig att denna strategi är något som alla tre kommunerna i undersökningen har anammat och redan där har det kunnat konstateras att kommunerna är en god bit på vägen att tillämpa en hälsosam stadsplanering. Men begreppet rör så mycket mer till exempel boendekvalité, social sammanhållning och tillgänglighet. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Bosin, William
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Den mjuka trafikantens stadsområde: Ett gestaltande arbete om att främja gång och cykel2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bilen utgör det mest dominerande färdsättet i dagens samhälle trots att bilen medför många negativa konsekvenser, såsom utsläpp av växthusgaser, försämrad folkhälsa samt är mycket platskrävande. Detta beror till stor del på samhällsplaneringen som har prioriterat bilen mer än hållbara färdsätt. I vilken utsträckning hållbara färdsätt såsom gång och cykel väljs avgörs till stor del på hur dagens stadsområden är utformade och påverkar hur fördelaktigt gång och cykel är som färdsätt.

    Arbetets syfte är att undersöka vilka förutsättningar och åtgärder som krävs för att främja gång och cykel och visa på hur ett gång- och cykelvänligt stadsområde kan utformas. Genom kunskapsöversikten och platsanalysen har mål och strategier utformats för ett stadsområde i centrala Lyckeby i Karlskrona, för att genom gestaltningen göra det mer gång- och cykelprioriterat.

    Arbetets slutsatser visar att det krävs en kombination av goda förutsättningar och flera olika typer av åtgärder för att prioritera gång och cykel. Gestaltningsförslaget visar hur väginfrastrukturen och bebyggelsen kan utformas och placeras för att uppnå ett gång- och cykelvänligt stadsområde, allt ifrån fler gång- och cykelstråk till ett ökat utbud av närliggande handel och service.

    Download full text (pdf)
    Den mjuka trafikantens stadsområde - Ett gestaltande arbete om att främja gång och cykel
  • 32.
    Brandt Johnson, Viktor
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Leo, Amanda
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Re-make / Re-model: Om social hållbarhet i industriomvandlingar2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats undersöker hur kommuner med stark industritradition behandlar social hållbarhet och hur sociala hållbarhetsaspekter i dessa implementeras vid industriomvandlingsprojekt. Detta görs genom att utifrån uppsatsens forskningsöversikt definiera nyckelord som appliceras i kvalitativa innehållsanalyser på kommunala plandokument. De översiktliga planerna består av Ljungby kommuns fördjupade översiktsplan för stadens centrum, Tierps kommuns översiktsplan och Lindesbergs kommuns fördjupade översiktsplan för tätorten. I de två sistnämnda kommunerna har även detaljplanedokument som berör industriomvandling analyserats. I analyserna framkommer att många av de aspekter som utifrån teorin beskrivs som betydelsefulla för social hållbarhet i planering förekommer i de översiktliga plandokumenten men behandlas mindre utförligt och frekvent på en detaljerad plannivå i industriomvandlingsprojekt. På detaljplanenivå uppmärksammas istället för nyckelorden i flera fall översiktsplanernas beskrivningar av nyckelorden. Uppsatsen innehåller även ett gestaltningsförslag för omvandling av ett centralt beläget industriområde i Ljungby. En deltagande observation genomfördes med syfte att skapa ett underlag för omvandling. De åtgärder som föreslås utgår från goda exempel på hur de ur forskningsöversikten definierade nyckelorden konkretiserats i de undersökta planerna. I förslaget framkommer att det främst var de översiktliga planernas strategier som var lämpliga att implementera. Det visar också att sociala hållbarhetsaspekter är realiserbara i industriomvandlingsprojekt på en mer detaljerad nivå. Uppsatsen visar att social hållbarhet uppmärksammas i de undersökta kommunernas planering men snarare på en allmän översiktlig nivå än i specifika planförslag som berör industriomvandling.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Brar, Harry
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Housing Supply for the Group Outside the Ordinary Housing Market: An analysis of the regional and the municipal planning in Sweden2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Housing shortage is a prevalent problem in Sweden. The supply of housing does not meet the demand, which makes it especially difficult for the group outside the ordinary housing market. The need for housing must be met in a long-term perspective. 

    The aim of the thesis has been to investigate how planning is carried out for the group of housing applicants who are outside the ordinary housing market for various reasons, mainly due to limitations in the private economy and/or due to social aspects. To understand why there is a shortage of housing for this group, it has been examined how the state, regions and municipalities work.

    Case studies have examined the regional development plan for Stockholm with its visions and goals. The municipality's guidelines for housing supply have also been examined in 3 different municipalities in the Stockholm region, which have subsequently been analysed. Visions and goals in the regional development plan show that it must be planned and built for different groups in the housing market according to their needs. The municipalities have different tools for housing supply that are also used in several ways. In order for municipalities to have the conditions to succeed in housing supply, the regions should receive more support from the state to guide the municipalities in the right direction. This indicates that the supply of housing for the different groups can differ considerably. The extent of the housing shortage for this group is unclear. Previous research also shows that there are no methods for understanding the real housing need and statistics for the existing range. Due to the lack of tools, it is difficult to assess the need and how large this group is. Therefore, it is also difficult to know how much more resources and that more support to the municipalities is needed. It also confirms that there are deficiencies in the system of housing supply that should be addressed. 

    Download full text (pdf)
    Housing Supply for the Group Outside the Ordinary Housing Market
  • 34.
    Brissman, Elsa
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    På cykel i Karlskrona: En studie av cykelvägnätet i Karlskrona tätort2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Brothén, Sigrid
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Pettersson, Julia
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Bär alla vägar till staden?: En diskursanalys om relationen mellan stad och landsbygd i svenska samtida kommunala planeringsdokument2022Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    “Landsbygden – är området utanför de områden som vi definierar som centralort eller tätorterna.” (Helsingborg stad 2021:12)

    Historiskt sett har landsbygden, i stora drag, haft en central roll för landets produktion och ekonomi. I takt med en strukturomvandling och en ökad urbanisering har dock detta kommit att förändras och landsbygden tycks ha hamnat i skymundan till förmån för stadens expansion. Därmed har såväl samhälle som planering, enligt många forskare, kommit att se på stad och landsbygd som två till varandra motsatta enheter - en dikotomi. Numera tycks det dock råda vissa motstridigheter vad gäller det dikotoma synsättet.

    Idag finns ett flertal tongivande röster som hävdar att dikotomin mellan stad och landsbygd är förlegad och måste omprövas. Ofta bottnar dessa idéströmningar i att vårt nutida samhälle, med sina inneboende nätverk, platser och flöden, är alltför komplext för att enkelt kondensera stad och landsbygd till ett motsatspar. Samtidigt, och inte helt frånskilt, grundas kritisk forskning även i resonemang om att staden har blivit planeringens, och stundom även samhällets, norm - en urban norm påstås råda. I förlängningen har denna urbana norm, menar forskningen, lett till en skev territoriell maktordning, ett ojämlikt förhållande mellan stad och landsbygd, inom vilken staden premieras och landsbygden inte sällan går förlorande ur.

    Föreliggande studie har mot bakgrund av ovan nämna problembild undersökt hur samtida svenska plandokument, genom sin språkliga handling, artikulerat stad respektive landsbygd och vidare relationen dem emellan. Detta har möjliggjorts genom dokumentstudier av olika fall med ett diskursanalytiskt angreppssätt med inriktning mot diskursteori. Syftet med studien har varit att undersöka hur landsbygden artikuleras i samtida svensk planering i dess relation till staden, vilket vidare har syftat till att bidra med relevant förståelse som behövs i samband med planering av landsbygden.

    Studien har resulterat i en förståelse för att relationen mellan stad och landsbygd i stor utsträckning än idag artikuleras som en dikotomi. Vidare tycks den dikotoma uppdelningen vara det som möjliggör samverkan mellan stad och landsbygd, exempelvis genom att den medger att stad och landsbygd kan kontrastera mot varandra och vidare verka kompletterande. Studien visar även att det inte nödvändigtvis är dikotomin i sig som bidrar till en skev territoriell maktordning, utan sannolikt även bakomliggande planeringsmässiga och samhälleliga ideal, som i sin tur stimulerar en urban norm, som vidare leder till en skev territoriell maktordning mellan stad och landsbygd. Vidare framkommer att staden och urbana strukturer fortsatt är framträdande i kommunernas artikulationer och tycks även prioriteras framför landsbygden och dess intressen. Genom studien framstår det som att kommunernas urbana fokus och prägling av urbant tolkningsföreträde sannolikt beror på den tid vi lever i, där attraktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt ständigt eftersträvas. Planeringen verkar således vara inlåst i ett system som försätter såväl staden som landsbygden i ett sammanhang som tvingar dem till att utveckla strategier, om än olika, för att uppnå dessa värden. Samtidigt tycks det även finnas vissa öppningar såsom samverkande aspekter i relationen, som i sin tur verkar förutsättas av dikotomin.TVÅ SKILDRINGAR AV LANDSBYGDENJag är uppvuxen på landsbygden i en familj på fyra, på en gård, på en ö i Karlskrona skärgård. Det var en annan tid och mycket, väldigt mycket, har hänt sedan min tid på landsbygden.När jag bodde där ute, på landsbygden, var vi beroende av varandra och de nätverk vi som tillsammans skapade. Vi hjälptes åt och på ön var ingen osynlig - alla var någon och alla behövdes. Livet på landsbygden innebar också en blandning av uppgifter. Själv har jag under min barndom plockat otaliga kilo av både gurkor och jordgubbar och potatisen, ja, när den skördades var jag också med. Mor och far, de hade andra sysslor. Mor gjorde egentligen det mesta på gården. Hon skötte hushåll och arbetade mycket med att ta hand om de djur vi hade, men även med att förädla de råvaror som gården, markerna och ”sjön” gav oss. Min far å andra sidan, han hade andra uppgifter. Egentligen var hans yrke snickare, men han sålde även de grödor vid producerat och den fisk han fångat. Det var så pengar kom in. Det producerade såldes dels till lokala handlare på ön, men också i staun, som far sade och innan bron kom 1939 och förband ön med fastlandet, seglade far dit.Platsen för min uppväxt är dock inte likadan idag. Utvecklingen har satt sin prägel i takt med tjänste- och kunskapssamhällets framfart och åker man tillbaka idag, är det inte var det då var. Idag tycks det inte vara samma sammanhang och ur min synvinkel har stadens sätt att leva på påverkat den delen av landsbygden i grunden och därmed även det mesta av det som utgjorde navet i min uppväxt. De strukturer och sociala sammanhang som då fanns har försvunnit både av tid och bestämmelser. Naturen är dessutom svårare att leva av. Idag är man som individ där ute än mer beroende av staden, men nu på ett helt annat sätt än då. Platsen där jag växte upp förutsätter numera helt enkelt ett annat sätt att leva på.Julias pappaKarlskrona, maj 2022För

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Böhlmark, Johan
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Källman, Frida
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Gemensam stad: En fallstudie om socialt hållbar planering för Trelleborgs sjöstad2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Omvandling av hamnområden och att stärka kopplingen mellan staden och havet är en aktuell planeringssituation i dagens ökande urbanisering i våra städer samtidigt som segregering är ett växande problem på många platser. Hållbar utveckling har sedan länge varit aktuellt i planeringsdebatten men under senare tid har en förskjutning skett från de ekologiska aspekterna av stadsplaneringen till de sociala värdena som skapas av densamma. Det har därför inte skrivits och forskats i lika stor utsträckning som inom den ekologiska och ekonomiska hållbarheten då planering för integration och det sociala livet är under pågående utveckling.

    Arbetet syftar därmed till att behandla synen på social hållbar utveckling och undersöka hur begreppet förstås, vad det innefattar och hur det definieras samt hur det senare kan komma att praktiseras. Detta görs med utgång i en teoretisk diskussion där hållbar utveckling som huvudbegrepp utreds utifrån dess ursprung, hur det används och förstås utifrån forskning kring ämnet, varpå en liknande redogörelse görs av begreppet social hållbarhet, vilket utgör arbetets huvudfokus.

    För att bringa klarhet i den sociala hållbarhetens koppling till fysisk planering har samtida forskning i ämnet studerats, vilket utgör arbetets forskningsöversikt. utifrån denna forskningsöversikt, tillsammans med studier av två referensprojekt, utrönas gestaltningsprinciper för hur social hållbarhet kan främjas och praktiskt appliceras i ett gestaltningsförslag. Dessa gestaltningsprinciper tillämpas sedan genom arbetets fallstudie av Trelleborgs sjöstad, som även är föremål för den aktuella arkitekttävlingen Europan 14. I fallstudien studeras planeringsförutsättningarna för Trelleborgs sjöstad utifrån den fördjupade översiktsplanen för området samt utifrån dokument tillhörande tävlingsprogrammet för Europan 14. Arbetet mynnar slutligen ut i ett gestaltningsförslag för en centrumnära del av Trelleborgs sjöstad. Förslaget grundar sig i de principer för socialt hållbar planering som baserats på forskningsöversikten, och det visar sig att det är möjligt att planera socialt hållbart utifrån aktuell forskning och samtida planeringsexempel.

    Download full text (pdf)
    BTH2017Böhlmark
  • 37.
    Börjesson, Alexander
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Mårtensson, Felix
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Den externa handeln i fysisk planering: En studie av handelns påverkan och dess betydelse i stadskärnan och externa lägen2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Handel har i flera fall legat till grund för städers ursprung i Sverige, där stadskärnan har verkat som den centrala handelsplatsen. I takt med handelns utveckling och bilens framfart i det svenska samhället, har handelsplatser uppstått i externa lägen utanför staden. Externhandeln har med bilanpassade och lättåtkomliga lägen i nära anslutning till större trafikleder öppnat upp för en handelsmarknad som har bidragit till en konkurrens om kommuners kundunderlag. Samtidigt har handeln expanderat över internet genom e-handel som även denna plattform är en bidragande faktor till den ökade konkurrensen.

    Konkurrensen mellan den samlade externa handeln och stadskärnan har sedan ett antal år legat till grund för flera debatter, och kring forskningen råder det delade meningar där en del menar att konkurrensen gynnar handel i stadskärnan medan en del menar att den missgynnas. Kommuner har olika synsätt och innehar olika erfarenheter av den externa handeln men gemensamt för dem är att den påverkar deras fysiska planering. Forskningen yrkar på att aspekter som tillgänglighet, trafikfrågor och etablering i geografiska lägen medför konsekvenser för kommuner och att de måste behandlas effektivt i den fysiska planeringen.

    Följande kandidatuppsats undersöker den externa handelns påverkan på stadskärnan och dess verksamheter samt hur den externa handeln behandlas i kommunal fysisk planering. Syftet med arbetet har varit att undersöka två kommuner, Karlshamns kommun och Kristianstad kommun, med hjälp av fallstudier där deras kommunala planering har granskats och jämförts för att finna likheter och skillnader i deras planering. För att genomföra arbetet har dokumentanalys använts där relevanta begrepp har identifierats och kategoriserats utifrån uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Begreppen har därefter applicerats på ett empiriskt material som består av kommunala dokument, för att granska hur kommunerna hanterar den externa handeln i planeringen. Samtidigt har uppsatsen använt sig av surveyundersökning för att finna vilken påverkan den externa handeln har på respektive stadskärna och dess verksamheter.

    I analysen av det empiriska materialet har det framgått att i respektive kommun behandlas den externa handeln på liknande sätt då de har snarlika förutsättningar. Båda kommunerna är medvetna om att den externa handeln är betydande för respektive kommuns intressen, samtidigt som de tar hänsyn till de sociala och miljömässiga aspekter som den externa handeln medför samhället. Av surveyundersökningen har det framgått bland aktörer i respektive stad att den externa handeln har en påverkan på verksamheter i stadskärnan, samtidigt som det har påverkat konsumenterna var de främst väljer att uträtta sin handel.

    Respektive analys av kommunerna har slutligen ställts mot varandra och en diskussion har genomförts. Därefter besvaras uppsatsens frågeställningar angående vilken påverkan den externa handeln har på stadskärnan, samt vilka likheter och skillnader det finns mellan de utvalda kommunernas hantering av den externa handeln i planeringen.

    Download full text (pdf)
    BTH2018Börjesson
  • 38.
    Carlson, Diddi
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Att planera för nedväxt: en studie om nedväxtrörelsens framtidsvisioner och planeringens roll2021Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Ett av vår tids största utmaning är klimatkrisen och hur vi ställer om till ett hållbarare samhälle. Många menar att problematiken ligger i att dagens samhälle verkar i ett tillväxtparadigm som förhindrar omställning, och nedväxtrörelsen menar att detta måste lämnas och istället tänka nedväxt. I denna uppsats intresserar jag mig för hur nedväxtrörelsen ser på klimatomställningen, hur den ska gå till, vilka visioner om framtider vi bör sträva mot och nedväxtrörelsens syn på planeringens roll i dessa visioner. 

    Studiens har utformats i form av en mixed-method design där en litteraturstudie står i fokus och där forskningslitteratur inom nedväxt har utgjort den huvudsakliga empirin. Empirin har samlats in genom dokumentstudier och intervjuer där urvalet har gjort med hjälp av snöbollsmetoden. Materialet har analyserats utifrån teorin om planeringstänkandet objekt (det som planeras) och subjekt (det som planerar). 

    Studien kan ur ett nytt perspektiv delvis bekräfta tidigare dragna slutsatser om nedväxtrörelsen visioner om det gemensamma, delande, och lokalt deltagande samhället som deltar via direktdemokrati. Vidare visar studien att detta även genomsyrar synen på planeringsprocessen och planeringens roll. För planeringen förespråkas en kollaborativ och deltagande process där de lokala invånarna är lika mycket experter som planeraren. Dock visar studien också på att det inte endast finns en bild om planeringsobjektet och en bild om planeringssubjektet utan det råder delade meningar inom nedväxtrörelsen, bland annat vilken bebyggelsestruktur som bäst går i linje med nedväxtrörelsens grundidéer. Detta visar på en levande debatt bland aktivister och forskare. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Carlson, Diddi
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Varumärket Borås: En fallstudie om platsmarknadsföring2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att undersöka en stads profilering och hur den anknyter till platsmarknadsföring. Uppsatsens problemformulering bygger på kunskapsöversikten som beskriver en allt större användning av platsmarknadsföring bland städer för att synas på en internationell marknad. Kritiska synpunkter mot platsmarknadsföring är att städers konkurrens med varandra skapar likartade målsättningar och lösningar bland städer som går ut på att vara ledande inom utpekade områden samt vara en stad med stor attraktionskraft för turister, invånare och företag. Detta kan ske med byggnader eller event för att skapa en unik igenkänningsfaktor.

    En målgrupp som platsmarknadsföringen riktar sig mot är den kreativa klassen, bestående av personer som anses drivande och innovativa. Dessa personer anses dras till spännande platser och universitetsstäder vilket påverkar utformningen av städer och hur städer väljer att framhäva sig själva. Även om platsmarknadsföring är kritiserad för att arbeta mot att endast attrahera enstaka grupper anser föreståndarna för platsmarknadsföring att det är ett verktyg som syftar till att förbättra för medborgare och externa grupper.

    Studien genomförs genom att undersöka hur Textile Fashion Center i Borås utgör en del av stadens profilering samt vilken profil som lyfts fram av Borås och fastighetsägaren för Textile Fashion Center. Fallet studeras genom främst en innehållsanalys av Borås planeringsdokument med koppling till platsen samt översiktsplaner och fastighetsägarens bok om stadsomvandlingen av Textile Fashion Center. För att få ett bredare perspektiv och djupare förankring av innehållsanalysen kompletterades innehållsanalysen med en platsobservation. Ur platsobservationen framgick att det fanns flera kopplingar till det textila kulturarvet som framhävdes, exempelvis byggnaden där textilproduktionen i den har haft en betydande faktor för Borås tillväxt. Av studien framkommer att Borås profilering fortfarande fokuserar på textil men syftet är att gå från nedgången industristad till modern och innovativ designstad. Därav använder Borås sig mycket av deras kulturarv som textilstad och romantiserar bilden av de industriella byggnaderna och Viskan.

    Det industriella kulturarvet lyfts fram i platsmarknadsföringen och tillskrivs positiva värden för att skapa legitimitet för den nya ’textilstaden’. Fortsättningsvis kan det diskuteras om det som marknadsförs gör staden mer unik. Borås Textilhögskola som är med i verksamhetsklustret Textile Fashion Center och forskningen som bedrivs på platsen är verksamheter som går in i den valda profileringen för att blir mer kända och ledande inom textil i Sverige för att skapa sig ett varumärke. Studien pekar på att det som fanns med i visionen för att skapa den attraktiva, spännande och innovativa plats som önskas kan kopplas till dagens stadsbyggnadsideal med funktionsblandning, skapa starkare sammanlänkning mellan stadsdelar, främja för möten för att skapa en ’levande’ stad.

    För framtida forskning kan denna studie fördjupas och utvecklas på flera sätt. Rörelsemönstret på platsen kan studeras ytterligare för att tydligare urskilja vad det är som lockar flest besökare samt vilka som vistas på platsen, om det är besökare eller främst personer som arbetar eller studerar i området. Vidare kan det vara av intresse att studera användarnas uppfattning av platsen och om de märker av kulturarvet som framhävs. Att studera djupare hur Borås försöker höja sin status i förhållande till närliggande städer kan ge insikt om hur globalisering påverkar mellanstora städer. Men det kanske viktigaste syftet med platsmarknadsföringen är att synas, och det vore därför relevant att studera hur utomstående uppfattar Borås. 

    Download full text (pdf)
    BTH2017Carlson
  • 40.
    Carlén, Sofia
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Individens rätt till samhället, Integrering i en uppdelad stad: en undersökning av miljonprogramsområden och individens förutsättningar till deltagande i samhället som helhet2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I många svenska städer så finns det spår av fragmentering, segregation och uppdelning av boendemiljöer. Uppdelningen av den fysiska miljön bidrar då också till en uppdelning av människor. Detta påverkar det sociala samspelet och individens förutsättningar i vardagen då de olika boendemiljöerna har olika placering i staden som helhet och på så sätt existerar de på olika premisser. Fragmentering och uppdelning av boendemiljöer behöver inte alltid vara något negativt då detta också medför vissa positiva sociala aspekter såsom en känsla av samhörighet och gemenskap. Problematiken ligger i individens begränsningar som en rumslig fragmentering kan medföra.

    Denna studie undersöker hur den fysiska miljön påverkar möjligheterna till integrering i samhällen med utgångspunkt i två fallstudier av två miljonprogramsområden i Sverige. Fallstudien tolkas utifrån urbanmorfologi och space syntax för att förstå hur stadens utformning och placering av olika samhällsfunktioner påverkar de sociala förutsättningarna. Undersökningen görs också utifrån perspektivet fysisk planering. Undersökningens mål är inte att påverka segregationen utan endast undersöka möjligheterna för individen att ta del av helheten och få större möjligheter till att styra över sitt eget liv. Undersökningen avser alltså att försöka förstå fragmenteringen i stadens uppbyggnad i relation till det sociala samspelet.

    Undersökningen påbörjades genom en stor kvalitativ innehållsanalys av flertalet källor som hanterar frågor såsom urbanmorfologi och stadens förutsättningar för socialt samspel. Detta skapar en grund för hur fallstudiens material sedan ska studeras. Båda områdena i fallstudien visar tydliga tecken på att vara utformade efter sin tids planeringsideal. Detta i kombination med flera andra faktorer ger indikationer på varför områdena upplevs som fragmenterade och ej som en del av övriga samhället. Kombinationen med analysen av kartmaterialet och axialkartan visar på barriärer mot övriga delar av städerna samt hur platsen upplevs av individen. Det blir också tydligt att områdena genom sin placering och de funktioner som finns på platsen lätt blir isolerade och att detta då leder till en ökad uppdelning i samhället där olika befolkningsgrupper inte kan mötas. Axialkartan visar också på stora svårigheter att lämna områdena och hur avståndet kan uppfattas som långt trots att det faktiska avståenden inte är speciellt långa.

    Undersökningen och rapporten visar slutligen på vikten av att studera detta fenomen om fragmentering kopplat till urbanmorfologi. Detta då vidare forskning inom fältet skulle kunna bidra till att riktlinjer för den fysiska planeringen tas fram som på sikt skulle kunna minska fragmenteringen och skapa möjligheter för individen att färdas fritt i staden. Hela undersökningen visade tydligt vilken effekt den fysiska planeringen kan få för det sociala samspelet i en stad och hur uppdelad den då kan bli.

    Download full text (pdf)
    BTH2019Carlén
  • 41.
    Carter, Ronald
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    The Oil Cisterns of Loudden: Beyond Branding-A Socially Sustainable City2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    What place do historic environments and structures have in cities after their original uses have ceased to have relevance in contemporary urban life? And how does these relate to sustainable city planning, in particular social sustainability? Using the cisterns at the former oil harbour of Loudden, in Stockholm, Sweden as a case study, the purpose of this report is to investigate adaptive reuse strategies and idealogies of the industrial heritage in contemporary cities. These topics are analysed in relation to the prevailing neoliberal planning objectives of branding, economic growth and development and place-making. A critical analysis of the city of Stockholm’s stated sustainability goals reveals a significant disconnect between the technical, economic and environmental sides of sustainability and the equally important social aspects of the term. The overall conclusion is that social sustainability is first and foremost a rhetorical discourse that must be more aggressively pursued as a concrete planning objective and the adaptive reuse of industrial heritage provides a unique opportunity to accomplish this. Furthermore, social, environmental and economic sustainability must be seen as integral and coequal parts to the overarching sustainable ideal. The predominance of economic considerations does not adequately account for the equally crucial aspects of social sustainability such as culture, inclusiveness and integration and historic preservation.

    Download full text (pdf)
    The Oil Cisterns of Loudden: Beyond Branding-A Socially Sustainable City
  • 42.
    David, Larsson
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Dagvattenhantering i den täta staden2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This thesis adresses the subject of stormwater management and the problematic with stormwatermanagment and landuse in the compact city. The thesis research different solutions in stormwater managment and how to implement them in the context of the compact city. And at the same time preserve and make good recreaational places and keep quality green land per capita. The thesis also analyses risks and problems that could effect the environment with focus on stormwater managment and hov to minimize these problematic factors an create a good environment. In an urban context where the water has a natrual place, and is used as a asset. Stormwater can have many diffrent characters in the citys-scape, a few that is included in this thesis is the pedagogik, estetic and social aspects.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Disley, Kimberly
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Planering som möjlighet för social hållbarhet?: En fallstudie om Malmö stad och hur social hållbarhet tillämpas i fysisk planering2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta arbete behandlar hur synen på vad social hållbarhet är och vad det uttrycks innefatta, men även hur begreppet används i praktiken. Detta görs med utgångspunkt i en teoretisk diskussion om vad hållbarhetsbegreppet är, vilket sammanhang begreppet myntats i och hur detta präglar dess användning och kraft. Liknande redogörelse görs därefter angående begreppet social hållbarhet. För att få svar på vad begreppet social hållbarhet betyder och innebär i en planeringskontext studeras därefter rådande forskning som länkar samman den fysiska planeringen med social hållbarhet. Detta material ligger sedan till grund för utredningen av och jämförelse med hur begreppet används i en praktisk planeringskontext. Denna praktiska planeringskontext utgörs av kommunala och kommunalt initierade dokument från Malmö stad, som utgjort del av fallstudien i arbetet. Fallstudien har även utgjorts av fältarbete för att insamla relevant data för det geografiska område som undersökts, nämligen ett område kring lokaliseringen av den planerade Rosengårds station i Malmö. Dessa två delar av arbetet, den teoretiska forskningen och den praktiska fallstudien, sammanstrålar sedan för att utmynna i slutsatser och planeringsstrategier för att genom fysisk planering främja en socialt hållbar utveckling. Dessa strategier exemplifieras avslutningsvis inom fallstudieområdet i Malmö. Denna tillämpning av strategier grundar sig därmed på de möjligheter och utmaningar som identifierats genom fallstudien och syftar till att ge förslag på hur den fysiska miljöns utformning skulle kunna gynna en socialt hållbar utveckling inom området och Malmö stad i stort.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Diurlin, Matilda
    et al.
    Blekinge Institute of Technology.
    Westlund, Lisa
    Blekinge Institute of Technology.
    Dagvattenhantering i den urbana miljön2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Debatten kring klimatförändringar och människans negativa påverkan på miljön har blivitalltmer uppmärksammad. Högre dagvattenflöden, orsakade av klimatförändringarna,ställer till problem och skada i samhället, vilket ställer nya krav på planeringen ochhanteringen av dagvattnet. De negativa effekterna av dagvatten förstärks ytterligare avhögt exploaterade städer. På grund av detta är det viktigt att uppmärksamma effektiva ochhållbara dagvattenlösningar i den urbana miljön.Kandidatarbetet undersöker hur effektiv och hållbar dagvattenhantering kan utformas ochgestaltas i en urban miljö. Med hjälp av kvalitativ forskningsstrategi och fallstudie samtmetoderna kvalitativ dokumentstudie, bildanalys och platsanalys, har forskningsfrågornabesvarats. Av studiens resultat framgår i huvudsak sex huvudmål som ligger till grund förgestaltningsförslagen för att främja effektiva och hållbara dagvattenlösningar; förbättrabefintlig dagvattenhantering, fokusera på gröna lösningar, fokusera på multifunktionellaytor, förhindra risker för översvämningar, förhindra risker för spridning av föroreningaroch ta vara på dagvattnet. För att uppnå målen har strategier tagits fram och dessa harlegat till grund för gestaltningsförslagen.I detta kandidatarbete omgestaltas Västerbro i Lund från ett industriområde till en urbanmiljö med effektiva och hållbara dagvattenlösningar. Lösningarna karaktäriseras av blå ochgröna element som har tekniska, estetiska, rumsliga, pedagogiska, ekologiska och socialafunktioner, vilket ökar kvaliteten på platsen. I arbetet har två olika gestaltningsförslagutformats för att uppnå effektiv och hållbar dagvattenhantering i Västerbro. Förslagenhar utgått från platsens förutsättningar. Av studien framgår det att en effektiv ochhållbar dagvattenhantering kan utformas på många olika sätt beroende på de lokalaförutsättningarna. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Drag, Marta
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Gränsområdens betydelse i staden: kvalitativ studie om kontrasterna inom stadsdelen Hyllie i Malmö 2022Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppsatsen tar sig an ett ämne som varit angeläget länge, gränsområden i staden, stadens mellanrum eller ’wastelands’, men som fortfarande behöver genomlysning och ökad förståelse för deras roll i stadslandskapet. Syftet handlar om att lyfta betydelsen av dessa stadens gränsområden, skapa förståelse för hur gränsområdet mellan två specifika stadsdelar i Malmö erfars av boende samt vilka visioner kommunen har för detta. Studien är utförd med i en mixad metodansats där autoetnografi, intervjuer, dokument och go alongs har bidragit till insamlingen av data. Slutsatserna pekar på en betydelseskiftning efter att en ny stadsdel har kommit till – från att ha varit slutet på staden blev området nu något som ligger mitt emellan, dvs ett gränsområde. Gränsområdet har fått en förstärkande effekt vad gäller segregeration. Vidare pekar studien på vikten av att gränsområdens karaktär, användning samt funktion i staden uppmärksammas i stadsutvecklingsprojekt samt att det är viktigt att inte ta sig an enskilda områden i staden/stadsdelen utan se till helheten.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 46. Dühr, Stefanie
    et al.
    Cowell, Richard
    Markus, Eric
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Europeanizing planning education and the enduring power of national institutions2016In: International Planning Studies, ISSN 1356-3475, E-ISSN 1469-9265, Vol. 21, no 1, p. 16-33Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    It is widely observed that planning education in Europe is affected increasingly by various forces of Europeanisation and internationalization. While these trends are not regarded uncritically, very often commentators treat them as inexorable, or it is assumed that individual universities have considerable agency in how they respond. However, closer attention to the literature on Europeanisation shows that nation-states significantly mediate these processes. This is the focus of this paper, which draws on a case study of the creation of an integrated multi-country Masters programme in spatial planning. The analysis shows that national institutions still exert significant force, at least on the structure of the degree programmes that can be created, which universities seeking to Europeanize have to negotiate. © 2015 Taylor & Francis

  • 47.
    Edinger, Paul
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    The metropolitan region Rhine-Neckar: A case study of cooperative federalism in the field of railroad infrastructur2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This Master Thesis gives an insight of railroad infrastructure at a regional level of European importance through a case-study within the Rhine-Neckar region in Germany. Administrative competences are hard to overcome from the planning point of view, consequently regions rely on informal planning tools to achieve a broader transnational and integrated transport strategy in Europe. Beside that metropolitan regions have in a scientific sense four different functions. One of them is the gateway function in a polycentric European development. Therefore this thesis analyze the new high-speed railway track between Frankfurt am Main and Mannheim. Furthermore the thesis draws an outlook of the further development of the new high-speed railway and their expected problems out of a regional planning point of view. The conclusion give an insight, if all four scientific metropolitan functions can be found within the region and what their approach of a cooperative federalism is about. All four metropolitan functions can be found within the region in terms of the new high-speed railway. The innovation function is given through the INTERREG IVB-NWE project CODE24, which was elected as a strategic initiative and was of European importance. The decision-making and control function is given through the established European Grouping of Territorial Cooperation, as it gives the whole initiative an European legal form. The symbol function can be found particularly in a footnote of the German Federal Train Track Expansion Act back in 2004, as the region achieved a legal boundary at the federal level. The last function, the gateway function, is given as the corridor between those two agglomerations has the highest traffic volume in Germany.

    Download full text (pdf)
    BTH2017Edinger
  • 48.
    Edward, Fakinah Nailan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Regenerating Public Space in Residential Areas: Planning and Design Proposal for Oxhagen Residential Area, Kalmar2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This degree project looks at the effective methods and principles in planning and design for regenerating public space, especially regenerating public space in residential areas. This regeneration of public space is important, as a way to solve problem of unattractiveness, lack of social interaction and insecurity feeling among people or inhabitants in public spaces in residential areas. In this project, we choose Oxhagen housing area in Kalmar, as the project object. In which, the projects aim to change the Oxhagen from unattractive place to an attractive place which enhance people to have positive social interactions among inhabitants.

     

    Firstly, this project begun by collecting the relevant study and theory regarding public space, especially in residential areas. From there, we based this project with proper guidelines and planning principles. Furthermore, to thoroughly consider all practical aspects, this project also studied successful public spaces in residential areas in Scandinavia countries, therefore, the project can learn from the successful projects. The second and third part, the project provides information of the context of the area and situational analyses of the site, Oxhagen in Kalmar. The last important part of this project, we provide the proposal of public space in residential area, Oxhagen. The project based the proposal on the relevant theories and the situational analysis. The proposal are consists of detail plans and other planning suggestions. In the proposal, we focus the planning and design with the concept of accessibility, enclosure, and diversity of activities, as we think these three concepts are the most applicable to the context of Oxhagen. Therefore, the suggestions and proposal are from these three concepts. 

    Download full text (pdf)
    Regenerating Public Space in Residential Areas: Planning and Design Proposal for Oxhagen Residential Area, Kalmar
  • 49.
    Egholt, David
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Allmänintresse och hållbarhet: - Hur ser förhållandet ut mellan två mångdimensionella principer?2021Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Allmänintresse är en princip inom planeringsdisciplinen som försöker motivera professionens rätt att planera kring samhällets kollektiva resurser, genom att se till att professionen tar hänsyn till och planerar för medborgarnas intressen. Perspektivet om medborgarnas intresse kan dock beaktas på olika vis. Vad som anses vara intresse varierar också över tid. Förståelse om vad som är allmänintresse är förankrat med perspektiv och övergripande samhällsparadigm. När omställning i planeringsideal sker och när nya system ska implementeras uppstår en komplicerat situation att tolka allmänintresset, när både gamla och nya tankesätt samt levnadsvanor kan samexistera.

    Idag står samhället inför samhällsutmaningar som klimatförändringar och miljöproblematik, vilket lett till att planeringen idag arbetar för en omställning mot hållbart samhälle, som kan ge möjlighet till att bevara dagens förutsättningar för framtiden. I denna omställning prövas principen om allmänintresse när nya system och tankesätt förespråkas i den fysiska strukturen, som bryter med traditionella och befintliga system. Detta ger utrymme för slitningar och splittringar om vad som är i medborgarnas intresse. De två mångdimensionella principerna ”allmänintresse” och ”hållbarhet/hållbar utveckling” har komplicerat förhållande till varandra och till planeringen. Förhållandet mellan allmänintresse och hållbarhet/hållbar utveckling i planeringen är viktigt att studera för att förstå de samtida och framtida förutsättningarna i samhället. Vad leder detta till, och vem tjänar och förlorar på att planeringen sker på detta vis. Samt för att ge förståelse till vad för intressen som ligger till grund för samhällsutvecklingen.

    Studiens syfte är att få en större förståelse för hur allmänintresse och hållbarhet förhåller sig till varandra inom svensk planering, samt se vad för inflytande hållbar utveckling har över allmänintresset. För att studera detta förhållande utgår studien från en socialkonstruktionistisk ansats med ett diskursteoretiskt angreppsätt. Den teoretiska utgångspunkten möjliggör för att kunna dekonstruera språk och begrepp i sociala kontexter för att förstå underliggande betydelser, samt för att ge förståelse om hur den sociala världen är konstruerad. Genom socialkonstruktionism ses samhället som socialt konstruerat av människor i samspel med varandra. Perspektivet möjliggör att ge insyn i begreppens betydelse och innebörd i olika situationer. Där av är perspektivet lämpligt för att studera de vaga begreppen som står i fokus av denna studie. För att undersöka detta studeras svensk översiktsplaneringsdiskurs inom kommunerna Borås, Halmstad, Lund och Umeå. För att få inblick i hur diskursen är uppbyggd och hur principerna allmänintresse och hållbarhet/hållbar utveckling förhåller sig till varandra.

    Studien visar på att det finns förankring mellan hållbarhet/hållbar utveckling och allmänintresse i den studerade diskursen, men att detta förhållande också är beroende av vems perspektiv som beaktas. Allmänintresse förankrat med planeringens och samhällets övergripande önskemål tillskriver stöd för hållbarhet i planeringen. Medan lokal politik och medborgare endast vidhåller ett delat stöd för hållbarhet. Studien visar också hur den lokala medborgargruppen påverkas av planeringsbeslut från tjänstemän och samhällsintressen i stort. Samt att hållbarhet i planeringen har påverkan på synen om allmänintresset.

    Download full text (pdf)
    Allmänintresse och hållbarhet
  • 50.
    Ekelund, Sara
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Kultur men hur?2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Inom ramen för den översiktliga planeringen är samråd och utställning de främsta, lagstadgade tillfällena i plan-och bygglagen där medborgarna kan lämna synpunkter på ett förslag till översiktsplan (Boverket 2014). En av de positiva effekterna av medborgardialog är att de som bor och använder ett område dagligen har en god lokalkännedom om platsen och på så sätt kan bidra med en unik kunskap till planerarna (Khakee 2000). Medborgardialog anses däremot ofta medföra ett ökat behov av resurser i form av tid och pengar (Khakee 2006: 19). Det har även visat sig att mest inflytande över den fysiska planeringen har medelålders, vita män medan kvinnor och barn är grupper som inte har lika stora möjligheter att påverka (Henecke & Khan, 2002: 23). 

    Idag förekommer även svårigheter med att integrera kulturella resurser i samhälls-planeringen. Eftersom samhällsplanering innebär sektoröverskridande samarbeten och behov av en helhetssyn behövs det nya metoder för att säkerställa medborgarinflytande och de kulturella resursernas plats i samhällsplaneringen (Lundberg & Hjort 2011:6-7). 

    Cultural planning är en samhällsutvecklingsmetod vilken syftar till att inkludera kulturella perspektiv i samhällsplaneringen. Centralt i metoden är även fokus på människan och kommunikation mellan människor. Intresset för metoden har ökat de senaste åren i Sverige (Lundberg & Hjort 2011:6-9,3).

    Studien har genom en fallstudie av Tjörns kommun studerat om cultural planning kan vara en användbar metod för att förbättra medborgarnas deltagande och inflytande i den översiktliga planeringen. 

    Studien visar att Tjörns kommun har nått fler människor genom tillämpningen av cultural planningmetoden vid en jämförelse mellan antalet medborgare som lämnade synpunkter vid samråd och utställning och de som medverkade genom övriga dialogaktiviteter som kommunen genomförde. Tillämpningen av cultural planning har bidragit till att de frågor som varit viktigast för medborgarna fått en betydande påverkan på översiktsplanen. Översiktsplaneprocessen har haft många inslag av kommunikativ planering även om den representativa demokratin utgjort ramen. Studien visar att i det studerade fallet har cultural planningmetoden bidragit till att medborgarnas deltagande och inflytande i översiktsplaneprocessen förbättrats i jämförelse med om endast de enligt plan-och bygglagen lagstadgade formerna av medborgardeltagande ägt rum.

    Download full text (pdf)
    fulltext
12345 1 - 50 of 223
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf