Endre søk
Begrens søket
123 1 - 50 of 120
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aav, Cornelia
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Stadens mikroklimat: Hur värmeöeffekten och värmeböljor påverkar det urbana livet2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det finns en mängd miljöproblem på global, regional och lokal nivå, kunskap om de lokala miljöproblemen kan bli avgörande för förståelsen av vilka åtgärder som är lämpliga i vilka miljöer. Lokala miljöproblem är också mindre komplicerade och lättare att åtgärda relaterat till de regionala och globala problemen. Sedan urbaniseringens början har landskapen förändrats och ytor av öppen landsbygd har bildat stadsmiljöer för att ge utrymme till bland annat boende och arbetsplatser för människorna i staden. Urbaniseringen har lett till att urbana värmeöar har uppstått på grund av föroreningar från industrier, trafik, bostäder, värmesystem, luftpartiklars återstrålningseffekt, bebyggelsens utformning samt materialval, minskad avdunstningsavkylning, effektiv dränering och mycket mer.

    Flerfallstudien av några av Sveriges kommuners översiktsplaner och andra ledande dokument leder till en inblick i vad som anses vara hållbar stadsutveckling. Förtätning är en återkommande strategi för hållbar stadsutveckling inom ett flertal av Sveriges kommuner, ofta utifrån positiva sociala effekter, såsom ökad säkerhet, närhet mellan målpunkter, ökat underlag för kollektivtrafik etcetera. Det finns en mängd olika åtgärder för att minska stadens klimatpåverkan ur värmesynpunkt, en del är mer kostsamma än andra, samtidigt är en del mer experimentella än andra. En stad som förtätas innebär att outnyttjade eller redan bebyggda områden i staden exploateras, detta innebär att staden växer inåt. Då staden blir tätare och växer uppstår flera lokala miljöproblem, bland annat så ökar den urbana värmeöeffekten. Det talas sällan om de negativa miljöeffekter som uppstår vid olika planeringsprojekt, men att använda konkreta och enkla lösningar för att få fram genomförbara alternativ, kan leda till att värmeöeffekten samt miljöpåverkan minskar i städerna.

  • 2.
    Abrahamsson, Evelina
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Översvämningsrisker i kustnära städer: Sölvesborg, Karlshamn, Ronneby, Karlskrona2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 3.
    Agnefeldt, Anton
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Idrottsarenor & Allmänt Intresse: En Fallstudie Över Kalmar Arena2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 4.
    Allouche, Elias
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Einarsson, David
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Den Förarlösa Staden: gestaltningsprinciper för eldrivna autonoma fordon - en vision om brunnshögs framtida utveckling2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    ”I could either watch it happen or be a part of it.” - Elon Musk

    De autonoma fordonens intåg på svenska vägar är ett stundande faktum med utblick mot 2030. Med dessa förs även förhoppningar om säkrare trafikmiljöer, större utrymme och prioritering av fotgängare och cyklister, mindre trängsel, reducerad miljöpåverkan och förenklade livsmönster. För att dessa positiva konsekvenser ska infalla krävs dock en förebyggande och långsiktig planering. Majoriteten av svenska kommuner har i dagsläget en reaktiv inställning till planering för autonoma fordon, det vill säga att först se utvecklingen äga rum och därefter tillämpa åtgärder. För att utvecklingen ska få ett önskvärt utfall måste kommunerna börja föra en proaktiv planering för autonoma fordons introduktion på marknaden.

    Det som hittills hämmat planeringen är framförallt bristen på konkreta förslag och principer för hur trafik och gatumiljöerna bör anpassas efter de nya förutsättningar som autonoma fordon medför. Samhället står just nu på kanten inför en storskalig omställning av fordonsflottan, där eldrivna autonoma fordon i slutändan förmodligen utgör en majoritet. Syftet med detta projekt är inte att förespråka en omedelbar implementering av åtgärder för fordon som ännu inte existerar, men fenomenet måste börja betänkas, diskuteras och konkretiseras på det långsiktiga planeringsstadiet. År 2050 ses som en relativt säker tidpunkt där autonoma fordon utgör en absolut majoritet av fordonsflottan, under en lång period kommer dock vanliga fordon och autonoma fordon behöva samsas om trafikutrymmet. Inom detta tidsspann råder många oklarheter över hur den fysiska planeringen ska positionera sig.

    De planeringsåtgärder som produceras i detta projekt är menade att utgöra ett första underlagsmaterial som kan börja lappa igen den kunskapslucka som existerar idag. Om kommunerna fortsätter med en reaktiv inställning ökar risken för att de negativa konsekvenser som autonoma fordon kan medföra infaller, såsom kapacitetsbrist i trafikinfrastrukturen på grund av ökade trafikmängder samt ett ökat parkeringsbehov. Sveriges kommuner bör vara med och styra utvecklingen för att privata aktörer och marknadskrafter inte anskaffar enväldig kontroll, och för att målsättningarna ska forma den teknologiska utvecklingen och inte vice versa. Vilket utfall som är mest sannolikt att inträffa beror till stor del på två faktorer; graden av proaktiv planering som bedrivs av de samhällsbyggande institutionerna samt i vilken grad delade lösningar av autonoma fordon anammas av allmänheten. Det är således omotiverat att inte bedriva en proaktiv planering på grund av de osäkerheter kring vilken typ av genomslag de autonoma fordonen får, för att institutionernas arbete kan påverka utvecklingen i den riktning som anses önskvärd.

    Detta projekt bidrar med något nytt till forskningen kring autonoma fordons påverkan på stadsplaneringen inom urbana miljöer, genom att konkretisera nödvändiga åtgärder som behöver tas med hänsyn till denna utveckling. Projektet resulterar i gestaltningsprinciper och förslag på lämplig utformning med hänsyn till autonoma fordon. Förhoppningen är att detta arbete är ett första steg i att möjliggöra en mer proaktiv planering, vilket är ett kriterium för att skapa en framtid med gång- och cykelprioriterade miljöer där delade autonoma fordon har ett reducerat anspråk i det offentliga rummet.

  • 5.
    Alstäde, Victoria
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Att mötas på mitten - En studie om stadsläkning för ökad integration2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I Stockholms ytterstad präglas många stadsdelar av områdessegregation, där de socioekonomiska förutsättningarna till stor omfattning skiljer sig från område till område. I den fysiska planeringen har få storskaliga insatser genomförts för att förändra denna struktur, då arkitektur och sociala frågor har kopplats samman först på senare tid. Fältet är fortfarande relativt outforskat.

    Denna studie undersöker hur riktlinjer för stadsläkning kan utformas och tillämpas för minskad områdessegregation. Utifrån kvalitativa textanalyser och kategorisering har studien identifierat 6 riktlinjer som bedöms viktiga för att kunna öka områdesintegration på en nivå mellan översiktsplanering och detaljplanering.Riktlinjernas som studien utgår från är:

    • Prioritera det performativa
    • Förändra stadsleder till stadsgator
    • Omlokalisering av skolor
    • Satsa på grön- och rekreationsområden för möten
    • Skapa genomströmning
    • Skapa siktlinjer

    Dessa riktlinjer för stadsläkning har testats genom att de appliceras på två stadsdelar, Tensta och Solhem/Spånga, som har stora socioekonomiska skillnader men enbart ligger ett par hundra meter ifrån varandra. Konceptet ”Vi möts på mitten” gestaltas för att synliggöra och förtydliga hur riktlinjerna kan förändra i städerna. Genom Space Syntax och funktionsanalyser har resultatet från åtgärderna analyserats och visat på hur stadsform och det grundläggande nätverkets förändringar skapar möjligheter för en mer integrerad stadsform.

    Studiens slutsats är att planeraren bör arbeta mer med det performativa i stadsform för att skapa långsiktigt integrerade strukturer. Strategier och riktlinjer för stadsläkning bör vara översiktliga för hela städer och inte områdesbaserade. Riktlinjer mot segregation måste ges mer handlingsutrymme att genomföra storskaliga åtgärder för att kunna göra skillnad och åtgärderna måste genomföras på flera områden samtidigt för att kunna bidra med en mindre segregerad stad.

  • 6.
    Andersson, Ida
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Översvämningsriskhantering i fysisk planering: Vad händer när havet stiger? Fallstudier av Karlskrona och Ystad2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 7.
    Andersson, Ina
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Garden cities of today: En applicering av Garden cities-idealet i en nutida svensk kontext2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta arbete undersöker vad som kan sägas utgöra kärnan i Garden cities-idealet utifrån Ebenezer Howards definition och Johan Rådbergs tolkning av Howard. Vidare undersöker arbetet hur idealet kan tolkas, förstås och appliceras i en nutida svensk kontext. De gestaltningsprinciper som kan sägas vara bärande för idealet används som utgångspunkt för utformandet av en illustrationsplan över Varvsstaden i Malmö. Därmed exemplifieras hur idealet kan förstås konkret i planeringssammanhang och vilka effekter som följer på ett genomförande av idealet i en central stadsdel i en storstad.

    För den teoretiska delen av arbetet används en innehållsanalys och de gestaltningsprinciper som utläses som bärande för Garden cities-idealet skisseras sedan fram i syfte att skapa "visuella verktyg" för den illustrationsplan som arbetas fram.

    Arbetet visar att det är fullt möjligt att utforma en central stadsdel i enlighet med Garden cities-idealet och uppnå ett relativt högt exploateringstal som resultat.  

  • 8.
    Andersson, Magnus
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Östra stranden - En ny stadsdel i den historiska staden Sölvesborg: (Alternativt förslag till exploatering av planområdet Ljungaviken)2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Arbetet handlar om en stadsdels exploatering i förhållande till staden som den skiljs från genom ett vattenrum. Stadsdelens placering gör att det är ett avstånd till stadskärnan där alla funktioner såsom handel, service, kommunikationer, nöjen och restauranger med mera finns.

    Regionförstoringen ställer krav på mindre orter och småstäder när avstånd mäts i tid istället för kilometer, samtidigt som kraven på attraktiva boende- och livsmiljöer ständigt ökar i konkurrensen om nya invånare. Förhållandet mellan stad och land är en faktor som spelar stor roll i utvecklingen av de städer och orter som inte är dominerande i regionen.

    Sölvesborg är en småstad med medeltida rötter i Blekinge län som har haft en stor nedgång i sitt näringsliv när den stora arbetsplatsen på orten lade ner under 1980-talet. Sölvesborgs kommun ligger i en expansiv region med stora arbetsgivare i de kringliggande kommunerna vilket har lett till att stora delar av befolkningen pendlar ut ur kommunen för att arbeta. Staden är en trädgårdsstad, som ligger på Sölvesborgsvikens västra sida, som lockar med ett attraktivt boende med närhet till både skog och skärgård. Sölvesborg har goda kommunikationer och flera större städer i närheten.

    För att kunna locka till sig flera invånare har beslut fattats att ett område på den östra sidan av Sölvesborgsviken exploateras. Det innebär att den historiskt sett obebyggda delen av viken skall bli en del av staden. Kommunen har upprättat en detaljplan för ett bostadsområde som har döpts till Ljungaviken och förbinds till staden med en gång- och cykelbro över vattenrummet.

    Jag har valt att analysera kommunens planförslag med hjälp av en ortsanalys som innehöll delar som geografi, karaktär, historia, funktioner, trafikstruktur, bebyggelsestruktur med mera samt en SWOT-analys gav sedan ett antal slutsatser som har legat till grund för mitt planförslag för stadsdelen.

    I planförslaget har det förts ett resonemang om förhållandet mellan stad och land, samt husr stadsdelen kan knyta an till den befintliga bebyggelsen så att det inte skapas barriärer annat än dde geografiska som redan finns. Vilken karaktär stadsdelen skall ha är en annan grundläggande fråga som behövde besvaras. Likaså hur stadsdelen skall möta sina omgivningar och de andra bebyggelseområdena i som finns i dess närhet har lett till resonemang om både strukturen på bebyggelsen och  grönområdena. De slutsatser som ortsanalysen avslöjade gav mig förutsättningar att utveckla stadsdelen i en annan riktning än vad kommunen har gjort vilket innebär att jag har skapat en stadsdel som har fler funktioner än vad som detaljplanen medger. Likaså har planförslaget en stadsmässighet och en koppling till omgivningarna som saknas i kommunens förslag.

    Jag hoppas att detta arbetet skall ses som ett diskussionsunderlag för hur stadsdelar i perifera lägen skall utvecklas.

  • 9.
    Arvidsson, Matilda
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Medborgardialog och kommunikation inom fysisk planering2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 10. Axén, Josefin
    et al.
    Hansson, Axel
    Autopia: en undersökning av den kommunala planeringsverksamhetens inställning till autonom mobilitet2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 11.
    Azuma, Chieko
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för strategisk hållbar utveckling.
    Coletinha, Elvio
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för strategisk hållbar utveckling.
    Villoch, Pablo
    An Exploratory Journey into Sustainability Changemakers Learning Programs2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    Humanity is facing highly complex challenges at a global scale. A new sort of conscious sustainability changemakers is needed to face the sustainability challenge. However the mainstream entrepreneurship education tends to focus on business as usual skills, with a significant lack of comprehensive understanding of the whole system and the inner work needed to face the mental barriers to become sustainability changemakers. While the Framework for Strategic Sustainable Development was used as a structured approach to the topic, the research design was based on a dynamic research interactive model. Theory U guided the data gathering process that included participatory observation, dialogues with the organizers and participants through the seven progressive schools in Europe. The research aims to identify the common assumptions that guide the design of leading edge learning programs for sustainability changemakers. Building on the findings, the authors present a prototype of a learning tool in a form of self-reflection card game with the intention of helping the next generation of changemakers in their learning journey towards sustainability. Conclusions detail specific guidelines to design a learning program of changemakers towards sustainability.

  • 12.
    Bennhage, Hugo
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Ny offentlighet: En fallstudie i hur privata aktörer formar nya offentliga rum2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det offentliga rummet pekas ut som allt mer betydelsefull för stadens tillväxt och välstånd vilket har skapat ett intresse av att utveckla och förändra det. Studien problematiserar en ökad fokusering på det offentliga rummet, både bland offentliga och privata aktörer. Nya typer av miljöer skapas som en följd av olika typer av stadsförnyelseprogram och samhällsstyrning. Genom fallstudier i Rotterdam, Calgary och Karlskrona så belyses olika typer av privatiseringar som har skett samt olika motiv och strategier som föranleder denna utveckling.

  • 13.
    Bensköld, Manda
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Jacobsson, Christine
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Vilse i skogen: Urban Forestry som möjlighet eller problem?2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta kandidatarbete syftar till att utreda om Urban Forestry kan tillföra något till svensk planering. Urbanisering har skett under en lång tid och för att tillgodose det växande behovet av bostäder har förtätning av staden skett, vilket ofta har gjorts på bekostnad av städers grönska. För att hantera utmaningarna med att integrera grönska i täta städer har ett behov av nytänkande grönplanering uppkommit. Urban Forestry anses vara en lösning på denna problematik och fokuserar på att skapa gröna städer där det inte finns ytor kvar för traditionella parker. För att undersöka om Urban Forestry tillför något nytt till svensk planering utreds grönplaneringens utveckling genom tiderna samt företeelsen Urban Forestry genom en litteraturstudie. Urban Forestry visade sig vara ett vagt och svårdefinierat begrepp, dessutom är de vetenskapliga grunderna för dess positiva miljöeffekter bristande. Dock bidrar Urban Forestry med uppmärksammande av miljö- och hållbarhetsfrågor, och visar goda ambitioner och initiativ till att utveckla och förbättra grönplanering. När den svenska grönplaneringen sattes i relation till Urban Forestry visade det sig att de bärande idéerna redan är representerade inom existerande grönplanering i Sverige. 

  • 14.
    Berglund Snodgrass, Lina
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Högström, Ebba
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Debatt. Planerarrollen i samtid och framtid: Kunskaper, förmågor och färdigheter2018Inngår i: Nordic Journal of Architectural Research, ISSN 1236-6064, E-ISSN 1893-5281, Vol. 30, nr 3, s. 135-156Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Samhällsutmaningar påverkar hur, vad, när och varför vi ska planera, vilket medför nya förväntningar och krav på planerarens förmågor och färdigheter. Från att fokus i princip enkom har varit på reglering av mark genom framtagandet av markanvändningsplaner, utgör idag exempelvis ’facilitator’ (möjliggörare), samordnare, processledare, katalysator, urban designer och rumslig agent nya möjliga planerarroller. I den här artikeln diskuterar vi framtidens planerarroll och planeringsstudenternas föreställningar om sin kommande profession. Vad menar studenterna är fundamentala kunskaper som de måste förvärva för att kunna utöva sitt yrke? Hur uppfattar de planerarrollen? Och, vad är det för planerare som vi de facto utbildar?

  • 15.
    Bergman, Gösta
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Planering för trygghet: En undersökning om narrativs betydelse för den fysiska planeringen2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Att planera för mer trygga och jämställda miljöer där både män och kvinnor, barn och gamla känner en större känsla av trygghet är väldigt aktuellt inom den fysiska planeringen. Uppsatsen tar avstamp i problematiken om att det finns en vilja att planera för trygghet men att det saknas riktlinjer i hur trygghet och jämställdhet kan uppnås.

    Uppsatsen syftar till att bidra med en ökad kunskap och förståelse kring möjligheten och förmågan att planera för trygghet genom att se till olika gömda narrativ om trygghet. Problemformuleringen har operationaliserats i tre frågor som senare ska diskuteras.

    —   Hur genereras kunskap om trygghet inom planeringen?               

    —   Vilka antaganden om trygghet finns inom planeringen?

    —   Vilka åtgärder föreslås för att åstadkomma tryggare miljöer? 

    Uppsatsen teoretiska perspektiv bygger på postrukturalism och intersektionalitet som både är två teoretiska ansatser som ämnar att se bortom det hegemoniska narrativet för att hitta de historier och berättelser som gömmer sig bakom den. Intersektionella perspektivet hävdar att det finns maktstrukturer i samhället baserade på genus, klass och etnicitet som hindrar vissa berättelser från att berättas. Den tidigare forskningen fokuserar på maktrelationer och speciellt den mellan män och kvinnor och den otrygghet kvinnor känner för vissa offentliga platser.

    Undersökningen av trygghetsvandringarna visar på att det är snarare ålder än genus som påverkar en aktörs upplevda känsla av otrygghet. Vidare ses ungdomar som de aktörer som orsakar otrygghet medan barn och äldre ses som de aktörer som upplever otrygghet. Resultatet visar också på att narrativen är väldigt skilda och att det finns många scener som uppfattas otrygga.

    Diskussion lyfter problematiken med tanken om kunskap som något objektivt, något som kan legitimera en viss typ av fysisk åtgärd i planeringen. Den kunskap som trygghetsvandringar genererar argumenteras för att vara en reproducering av en redan berättade historia om trygghet. En berättelse baserad på en hegemonisk föreställning om vad trygghet innebär. Vidare diskuteras att de antaganden som finns om trygghet i planeringen inte nödvändigtvis behöver vara sanna. Idén om att genus är en de viktig faktor om man ser till maktrelationer och vilka berättelser om trygghet som har möjlighet att berättas kan ifrågasättas då enligt undersökningen är snarare ålder som avgör aktörers möjlighet att berätta sina historier. Vidare diskuteras hur fysiska åtgärder för att skapa en tryggare miljö kan verkligen leda till tryggare miljöer, huruvida detta är en placeboeffekt kan diskuteras.

    Utifrån undersökningen samt diskussion har följande slutsatser dragits. Kunskap är en viktig faktor inom planeringen för att legitimera vissa typer av åtgärder. De narrativ som har identifierats visar på att den kunskap som generas är en reproducering av en redan etablerad berättelse över vad trygghet är och vad det innebär att vara otrygg. Vidare visar undersökningen att de antaganden som finns över trygghet inte nödvändigtvis behöver vara sanna. De identifierade narrativen visar att det är snarare ålder som maktfaktor än genus som förklarar vilka berättelser som blir hörda. Vidare visar undersökningen att otrygghet kan planeras bort med hjälp av fysiska åtgärder men då skapandet av en placeboeffekt. För att skapa riktig trygghet behöver det sociala och maktrelationerna mellan olika aktörer tas med in i ekvationen. Mångfalden av personer och berättelser visar på en svårighet att planera för en trygg miljö där alla känner sig inkluderade. Till sist dras slutsatsen att trygghetsvandringarna som medel sätter själva ramarna för vilka berättelser som blir berättade. 

  • 16.
    Bergqvist, Jimmy
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Should I stay or should I go?: En fallstudie om krympande kommuners inställning till befolkningsminskningar2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Många av Sveriges kommuner krymper. Trenden sett till det halvlånga perspektivet, de senaste femton åren, ger att invånarantalet i knappt hälften av landets kommuner är lägre nu än det var vid millennieskiftet. Även sett i ett något längre perspektiv, sedan mitten av sjuttiotalet, är antalet krympande kommuner ungefär lika stort som nu. När fenomenet krympande kommuner är så pass vanligt som det ändå är och har varit i så pass många år så vill man gärna tro att frågan om befolkningsminskningar och hur de kan och bör hanteras vore en viktig fråga för de krympande kommunerna att behandla i sina översiktsplaner.

    Jämfört med hur dåligt undersökt ämnet krympande städer är i Sverige blir kontrasten mot ett par andra länder i främst Europa slående. I Tyskland finns det bland annat ett nationellt program som syftar till att hjälpa krympande städer att anpassa sin fysiska struktur till de nya befolkningsmässiga förutsättningarna. Den tyske forskaren Thorsten Wiechmanns studie av staden Dresden mynnade bland annat ut i en modell med tre stadsbyggnadsmässiga faser som Wiechmann menar att Dresden gått igenom sedan början av 1990-talet. I det här arbetet översätts modellen med de tre faserna i en matris och ett försök görs att tolka dem och försöka applicera modellen på krympande svenska kommuner. De frågeställningar som behandlas är:

    - Hur kan översiktsplanering i krympande svenska kommuner förstås utifrån Wiechmanns faser?

    - Vilka typer av strategier för att hantera befolkningsminskning upplevs som verkningsfulla av svenska kommuner?

    Det här arbetet tar ett innehållsanalytiskt och tematikanalytiskt grepp på översiktsplanering i krympande svenska kommuner. Fyra kommuner ingår i studien, dessa är i bokstavsordning Emmaboda kommun, Laxå kommun, Olofströms kommun och Skinnskattebergs kommun som alla har upplevt en befolkningsminskning på mer än fem procent sedan millennieskiftet och mer än femton procent sedan mitten av sjuttiotalet. I studien ingår två översiktsplaner från respektive kommun, totalt åtta översiktsplaner. Översiktsplanerna är de två senaste lagakraftvunna översiktsplanerna, vilka analyseras med avseende på hur de kan inordnas i en på förhand bestämd mall, konstruerad efter modellen med Wiechmanns tre faser.

    Resultatet av studien visar att översiktsplanerna, både de tidigare och de nu gällande, i allra högsta grad befinner sig i den andra av Wiechmanns tre faser, och väldigt lite har skett mellan de båda generationerna översiktsplaner. Den förändring som trots allt har skett är en svag rörelse mot den tredje fasen, men trenden är inte på något sätt tydlig. De strategier som verkar upplevas som verkningsfulla handlar till stor del om att: skapa attraktiva boendemiljöer, skapa ett varierat och brett bostadsutbud och se till att kommunens arbete utförs på ett professionellt sätt.

    Slutsatsen är att det fortfarande efter den här studiens färdigställande är oklart om översiktsplanering i krympande svenska kommuner alls kan förstås med hjälp av Wiechmanns tre faser och att fortsatta studier på ämnet, gärna med en längre tidshorisont kanske kan ge svar på om det krävs att en ny modell utarbetas - en modell där faserna bättre stämmer överens med situationen i svenska krympande kommuner. 

  • 17.
    BERGQVIST, JIMMY
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Staden i bildspråk: om planering och legitimitet genom metaforer2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

     

    De senaste decenniernas förskjutning mot governance har gjort samhällsplaneringen alltmer komplex och fler aktörer har tagit plats i planeringen. De viljor och ideal som dessa aktörer har kommer till uttryck bland annat genom språkbruket i arkitekttävlingar, ett språkbruk som innehåller många metaforer. Ett flertal studier har kunnat påvisa metaforernas påverkanskraft på mänskliga resonemang - genom att tala om världen på ett särskilt sätt kan metaforerna legitimera vissa handlingar och världsbilder och samtidigt osynliggöra andra.

     

    I syfte att synliggöra det språkbruk som präglar samtida arkitekttävlingar ämnar den här uppsatsen att besvara två frågor: vilka begreppsliga metaforer används i samtida svenska arkitekttävlingar för stadsdelar? samt vilka problem, åtgärder och aktörer legitimeras av bruket av metaforer i arkitekttävlingarna? Genom att anlägga ett perspektiv från den kognitiva lingvistiken och utföra en metaforanalys på språkbruket i fem olika arkitekttävlingar för stadsdelar upptäcker den här studien att metaforerna som används i samtida tävlingar visar en stor bredd av dels teman och ämnen och dels åtgärder och aktörer som legitimeras i tävlingarna. Metaforerna representerar både levande och icke-levande domäner, både vardagsnära och mer branschspecifika. De teman som kan skönjas är: den biologiska staden, staden som kultur och media, att driva staden som ett företag, staden som svärd och sköld, staden som egendom, när staden blir sin motsats, den mekaniska staden, staden som håller ihop och staden som ännu inte finns. Det finns tendenser i materialet att icke-levande ting tillskrivs en agens som de i bokstavlig mening inte kan ha och att flera av de åtgärder som legitimeras i materialet har en tydlig geografisk profil där vissa platser i staden premieras framför andra.

  • 18.
    Borden, Gabriella
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Lillieborg, Axel
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Bevara eller utveckla?: En fallstudie i hur kommuner hanterar kulturmiljöer i en tid av förtätning2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En studie av Riksantikvarieämbetet synliggör att två av tre svenska kommuner saknar förutsättningar för att ta hänsyn till kulturmiljövärden i den fysiska planeringen. Samtidigt ställs krav på kommunerna att öka bostadsbyggandet i ljuset av den rådande bostadsbristen. Således synliggörs en problematik där förtätning som utgör en samtida planeringsnorm behöver kunna genomföras utan att kulturmiljöer påverkas negativt. Omvandling av äldre hamn- och industriområden har präglat stadsutvecklingen i Europa sedan 1980-talet och i dessa omvandlingar finns ofta en strävan att bevara spår från de gamla verksamheterna. I den ovan beskrivna problematiken tar uppsatsen sitt avstamp.

     

    Uppsatsen genomförs som en fallstudie om hur expansiva kommuner hanterar kravet att tillgodose kulturmiljöer inom ramen för hamn- och industriomvandlingar. Genom en kvalitativ textanalys studeras empirin som utgörs av kommunala plandokument såsom översiktsplaner, detaljplaner, planprogram samt kommunala kulturmiljöprogram. Studieobjekten är Malmö, Nacka och Göteborgs kommun, där den sistnämnda används i syfte att belysa en eventuell skillnad över tid i hantering av kulturmiljöer. För att besvara frågeställningarna tolkas sedan empirin utifrån teorierna “kreativa klassen” och “platsmarknadsföring” samt ställs mot forskning inom ämnesfältet.

     

    Ur empirin har det kunnat skönjas att kommunerna uppvisar liknande tillvägagångssätt i hur kulturmiljöer ska tillgodoses, där en integrering av kulturmiljöerna i den nya bebyggelsen förefaller vara det vedertagna angreppssättet i hanteringen av att tillgodose kulturmiljöer. Denna strategi går även i linje med vad som föreskrivs av forskning. Genom att sätta detta i ljuset av de valda teorierna, kan tolkningar göras att ekonomiska motiv är en stark drivkraft i bevarandet av kulturmiljöerna. I uppsatsens diskussionsdel förs en diskussion kring vad som framkommit på på varje frågeställning, genom att väva in exempel från de studerade kommunerna.

  • 19.
    Borg, Marcus
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Hälsosam stadsplanering: en fallstudie av Stockholm, Göteborg och Malmö2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Fysisk planering är ett område som har möjlighet att påverka många olika delar i samhället. Det innebär således att arbetet med en god fysisk planering är viktigt för att samhället ska fungera på ett bra sätt. Denna studie undersöker närmre hur fysisk planering används för att främja människors hälsa och välbefinnande i de tre kommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Hälsa och välbefinnande borde vara en självklarhet att sträva efter i stadsplaneringen de menar i alla fall forskare som arbetar för WHO och som denna studie tar sin grund i. De lyfter en oro om att stadsplaneringen börjar glömma bort hur viktiga dessa aspekter är runt om i Europa. Stämmer detta även i en svensk kontext? Eller har vi i Sverige ett sätt att planera som tillgodoser människors hälsa och välbefinnande? Det är frågor som studien diskutera och försöka hitta svar på. Det har under studiens gång framkommit att Hälsosam stadsplanering så som Barton och Tsourou (2000) beskriver den har mycket att göra med att skapa förutsättningar för stadens invånare att förändra sin livsstil. En av de huvudsakliga delarna har visat sig vara att öka möjligheten för människor att röra sig mer till vardags genom att planera för städer där gång och cykel är naturliga transportmedel. Det räcker inte bara att förbättra gång och cykelvägar. Det handlar således om att stadens struktur bör vara anpassad efter närhet och med god tillgång till den vardagliga servicen så att behovet av att transportera sig med bil försvinner. Det har visat sig att denna strategi är något som alla tre kommunerna i undersökningen har anammat och redan där har det kunnat konstateras att kommunerna är en god bit på vägen att tillämpa en hälsosam stadsplanering. Men begreppet rör så mycket mer till exempel boendekvalité, social sammanhållning och tillgänglighet. 

  • 20.
    Brandt Johnson, Viktor
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Leo, Amanda
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Re-make / Re-model: Om social hållbarhet i industriomvandlingar2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats undersöker hur kommuner med stark industritradition behandlar social hållbarhet och hur sociala hållbarhetsaspekter i dessa implementeras vid industriomvandlingsprojekt. Detta görs genom att utifrån uppsatsens forskningsöversikt definiera nyckelord som appliceras i kvalitativa innehållsanalyser på kommunala plandokument. De översiktliga planerna består av Ljungby kommuns fördjupade översiktsplan för stadens centrum, Tierps kommuns översiktsplan och Lindesbergs kommuns fördjupade översiktsplan för tätorten. I de två sistnämnda kommunerna har även detaljplanedokument som berör industriomvandling analyserats. I analyserna framkommer att många av de aspekter som utifrån teorin beskrivs som betydelsefulla för social hållbarhet i planering förekommer i de översiktliga plandokumenten men behandlas mindre utförligt och frekvent på en detaljerad plannivå i industriomvandlingsprojekt. På detaljplanenivå uppmärksammas istället för nyckelorden i flera fall översiktsplanernas beskrivningar av nyckelorden. Uppsatsen innehåller även ett gestaltningsförslag för omvandling av ett centralt beläget industriområde i Ljungby. En deltagande observation genomfördes med syfte att skapa ett underlag för omvandling. De åtgärder som föreslås utgår från goda exempel på hur de ur forskningsöversikten definierade nyckelorden konkretiserats i de undersökta planerna. I förslaget framkommer att det främst var de översiktliga planernas strategier som var lämpliga att implementera. Det visar också att sociala hållbarhetsaspekter är realiserbara i industriomvandlingsprojekt på en mer detaljerad nivå. Uppsatsen visar att social hållbarhet uppmärksammas i de undersökta kommunernas planering men snarare på en allmän översiktlig nivå än i specifika planförslag som berör industriomvandling.

  • 21.
    Brissman, Elsa
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    På cykel i Karlskrona: En studie av cykelvägnätet i Karlskrona tätort2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 22.
    Böhlmark, Johan
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Källman, Frida
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Gemensam stad: En fallstudie om socialt hållbar planering för Trelleborgs sjöstad2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Omvandling av hamnområden och att stärka kopplingen mellan staden och havet är en aktuell planeringssituation i dagens ökande urbanisering i våra städer samtidigt som segregering är ett växande problem på många platser. Hållbar utveckling har sedan länge varit aktuellt i planeringsdebatten men under senare tid har en förskjutning skett från de ekologiska aspekterna av stadsplaneringen till de sociala värdena som skapas av densamma. Det har därför inte skrivits och forskats i lika stor utsträckning som inom den ekologiska och ekonomiska hållbarheten då planering för integration och det sociala livet är under pågående utveckling.

    Arbetet syftar därmed till att behandla synen på social hållbar utveckling och undersöka hur begreppet förstås, vad det innefattar och hur det definieras samt hur det senare kan komma att praktiseras. Detta görs med utgång i en teoretisk diskussion där hållbar utveckling som huvudbegrepp utreds utifrån dess ursprung, hur det används och förstås utifrån forskning kring ämnet, varpå en liknande redogörelse görs av begreppet social hållbarhet, vilket utgör arbetets huvudfokus.

    För att bringa klarhet i den sociala hållbarhetens koppling till fysisk planering har samtida forskning i ämnet studerats, vilket utgör arbetets forskningsöversikt. utifrån denna forskningsöversikt, tillsammans med studier av två referensprojekt, utrönas gestaltningsprinciper för hur social hållbarhet kan främjas och praktiskt appliceras i ett gestaltningsförslag. Dessa gestaltningsprinciper tillämpas sedan genom arbetets fallstudie av Trelleborgs sjöstad, som även är föremål för den aktuella arkitekttävlingen Europan 14. I fallstudien studeras planeringsförutsättningarna för Trelleborgs sjöstad utifrån den fördjupade översiktsplanen för området samt utifrån dokument tillhörande tävlingsprogrammet för Europan 14. Arbetet mynnar slutligen ut i ett gestaltningsförslag för en centrumnära del av Trelleborgs sjöstad. Förslaget grundar sig i de principer för socialt hållbar planering som baserats på forskningsöversikten, och det visar sig att det är möjligt att planera socialt hållbart utifrån aktuell forskning och samtida planeringsexempel.

  • 23.
    Börjesson, Alexander
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Mårtensson, Felix
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Den externa handeln i fysisk planering: En studie av handelns påverkan och dess betydelse i stadskärnan och externa lägen2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Handel har i flera fall legat till grund för städers ursprung i Sverige, där stadskärnan har verkat som den centrala handelsplatsen. I takt med handelns utveckling och bilens framfart i det svenska samhället, har handelsplatser uppstått i externa lägen utanför staden. Externhandeln har med bilanpassade och lättåtkomliga lägen i nära anslutning till större trafikleder öppnat upp för en handelsmarknad som har bidragit till en konkurrens om kommuners kundunderlag. Samtidigt har handeln expanderat över internet genom e-handel som även denna plattform är en bidragande faktor till den ökade konkurrensen.

    Konkurrensen mellan den samlade externa handeln och stadskärnan har sedan ett antal år legat till grund för flera debatter, och kring forskningen råder det delade meningar där en del menar att konkurrensen gynnar handel i stadskärnan medan en del menar att den missgynnas. Kommuner har olika synsätt och innehar olika erfarenheter av den externa handeln men gemensamt för dem är att den påverkar deras fysiska planering. Forskningen yrkar på att aspekter som tillgänglighet, trafikfrågor och etablering i geografiska lägen medför konsekvenser för kommuner och att de måste behandlas effektivt i den fysiska planeringen.

    Följande kandidatuppsats undersöker den externa handelns påverkan på stadskärnan och dess verksamheter samt hur den externa handeln behandlas i kommunal fysisk planering. Syftet med arbetet har varit att undersöka två kommuner, Karlshamns kommun och Kristianstad kommun, med hjälp av fallstudier där deras kommunala planering har granskats och jämförts för att finna likheter och skillnader i deras planering. För att genomföra arbetet har dokumentanalys använts där relevanta begrepp har identifierats och kategoriserats utifrån uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Begreppen har därefter applicerats på ett empiriskt material som består av kommunala dokument, för att granska hur kommunerna hanterar den externa handeln i planeringen. Samtidigt har uppsatsen använt sig av surveyundersökning för att finna vilken påverkan den externa handeln har på respektive stadskärna och dess verksamheter.

    I analysen av det empiriska materialet har det framgått att i respektive kommun behandlas den externa handeln på liknande sätt då de har snarlika förutsättningar. Båda kommunerna är medvetna om att den externa handeln är betydande för respektive kommuns intressen, samtidigt som de tar hänsyn till de sociala och miljömässiga aspekter som den externa handeln medför samhället. Av surveyundersökningen har det framgått bland aktörer i respektive stad att den externa handeln har en påverkan på verksamheter i stadskärnan, samtidigt som det har påverkat konsumenterna var de främst väljer att uträtta sin handel.

    Respektive analys av kommunerna har slutligen ställts mot varandra och en diskussion har genomförts. Därefter besvaras uppsatsens frågeställningar angående vilken påverkan den externa handeln har på stadskärnan, samt vilka likheter och skillnader det finns mellan de utvalda kommunernas hantering av den externa handeln i planeringen.

  • 24.
    Carlson, Diddi
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Varumärket Borås: En fallstudie om platsmarknadsföring2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att undersöka en stads profilering och hur den anknyter till platsmarknadsföring. Uppsatsens problemformulering bygger på kunskapsöversikten som beskriver en allt större användning av platsmarknadsföring bland städer för att synas på en internationell marknad. Kritiska synpunkter mot platsmarknadsföring är att städers konkurrens med varandra skapar likartade målsättningar och lösningar bland städer som går ut på att vara ledande inom utpekade områden samt vara en stad med stor attraktionskraft för turister, invånare och företag. Detta kan ske med byggnader eller event för att skapa en unik igenkänningsfaktor.

    En målgrupp som platsmarknadsföringen riktar sig mot är den kreativa klassen, bestående av personer som anses drivande och innovativa. Dessa personer anses dras till spännande platser och universitetsstäder vilket påverkar utformningen av städer och hur städer väljer att framhäva sig själva. Även om platsmarknadsföring är kritiserad för att arbeta mot att endast attrahera enstaka grupper anser föreståndarna för platsmarknadsföring att det är ett verktyg som syftar till att förbättra för medborgare och externa grupper.

    Studien genomförs genom att undersöka hur Textile Fashion Center i Borås utgör en del av stadens profilering samt vilken profil som lyfts fram av Borås och fastighetsägaren för Textile Fashion Center. Fallet studeras genom främst en innehållsanalys av Borås planeringsdokument med koppling till platsen samt översiktsplaner och fastighetsägarens bok om stadsomvandlingen av Textile Fashion Center. För att få ett bredare perspektiv och djupare förankring av innehållsanalysen kompletterades innehållsanalysen med en platsobservation. Ur platsobservationen framgick att det fanns flera kopplingar till det textila kulturarvet som framhävdes, exempelvis byggnaden där textilproduktionen i den har haft en betydande faktor för Borås tillväxt. Av studien framkommer att Borås profilering fortfarande fokuserar på textil men syftet är att gå från nedgången industristad till modern och innovativ designstad. Därav använder Borås sig mycket av deras kulturarv som textilstad och romantiserar bilden av de industriella byggnaderna och Viskan.

    Det industriella kulturarvet lyfts fram i platsmarknadsföringen och tillskrivs positiva värden för att skapa legitimitet för den nya ’textilstaden’. Fortsättningsvis kan det diskuteras om det som marknadsförs gör staden mer unik. Borås Textilhögskola som är med i verksamhetsklustret Textile Fashion Center och forskningen som bedrivs på platsen är verksamheter som går in i den valda profileringen för att blir mer kända och ledande inom textil i Sverige för att skapa sig ett varumärke. Studien pekar på att det som fanns med i visionen för att skapa den attraktiva, spännande och innovativa plats som önskas kan kopplas till dagens stadsbyggnadsideal med funktionsblandning, skapa starkare sammanlänkning mellan stadsdelar, främja för möten för att skapa en ’levande’ stad.

    För framtida forskning kan denna studie fördjupas och utvecklas på flera sätt. Rörelsemönstret på platsen kan studeras ytterligare för att tydligare urskilja vad det är som lockar flest besökare samt vilka som vistas på platsen, om det är besökare eller främst personer som arbetar eller studerar i området. Vidare kan det vara av intresse att studera användarnas uppfattning av platsen och om de märker av kulturarvet som framhävs. Att studera djupare hur Borås försöker höja sin status i förhållande till närliggande städer kan ge insikt om hur globalisering påverkar mellanstora städer. Men det kanske viktigaste syftet med platsmarknadsföringen är att synas, och det vore därför relevant att studera hur utomstående uppfattar Borås. 

  • 25.
    Carlén, Sofia
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Individens rätt till samhället, Integrering i en uppdelad stad: en undersökning av miljonprogramsområden och individens förutsättningar till deltagande i samhället som helhet2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I många svenska städer så finns det spår av fragmentering, segregation och uppdelning av boendemiljöer. Uppdelningen av den fysiska miljön bidrar då också till en uppdelning av människor. Detta påverkar det sociala samspelet och individens förutsättningar i vardagen då de olika boendemiljöerna har olika placering i staden som helhet och på så sätt existerar de på olika premisser. Fragmentering och uppdelning av boendemiljöer behöver inte alltid vara något negativt då detta också medför vissa positiva sociala aspekter såsom en känsla av samhörighet och gemenskap. Problematiken ligger i individens begränsningar som en rumslig fragmentering kan medföra.

    Denna studie undersöker hur den fysiska miljön påverkar möjligheterna till integrering i samhällen med utgångspunkt i två fallstudier av två miljonprogramsområden i Sverige. Fallstudien tolkas utifrån urbanmorfologi och space syntax för att förstå hur stadens utformning och placering av olika samhällsfunktioner påverkar de sociala förutsättningarna. Undersökningen görs också utifrån perspektivet fysisk planering. Undersökningens mål är inte att påverka segregationen utan endast undersöka möjligheterna för individen att ta del av helheten och få större möjligheter till att styra över sitt eget liv. Undersökningen avser alltså att försöka förstå fragmenteringen i stadens uppbyggnad i relation till det sociala samspelet.

    Undersökningen påbörjades genom en stor kvalitativ innehållsanalys av flertalet källor som hanterar frågor såsom urbanmorfologi och stadens förutsättningar för socialt samspel. Detta skapar en grund för hur fallstudiens material sedan ska studeras. Båda områdena i fallstudien visar tydliga tecken på att vara utformade efter sin tids planeringsideal. Detta i kombination med flera andra faktorer ger indikationer på varför områdena upplevs som fragmenterade och ej som en del av övriga samhället. Kombinationen med analysen av kartmaterialet och axialkartan visar på barriärer mot övriga delar av städerna samt hur platsen upplevs av individen. Det blir också tydligt att områdena genom sin placering och de funktioner som finns på platsen lätt blir isolerade och att detta då leder till en ökad uppdelning i samhället där olika befolkningsgrupper inte kan mötas. Axialkartan visar också på stora svårigheter att lämna områdena och hur avståndet kan uppfattas som långt trots att det faktiska avståenden inte är speciellt långa.

    Undersökningen och rapporten visar slutligen på vikten av att studera detta fenomen om fragmentering kopplat till urbanmorfologi. Detta då vidare forskning inom fältet skulle kunna bidra till att riktlinjer för den fysiska planeringen tas fram som på sikt skulle kunna minska fragmenteringen och skapa möjligheter för individen att färdas fritt i staden. Hela undersökningen visade tydligt vilken effekt den fysiska planeringen kan få för det sociala samspelet i en stad och hur uppdelad den då kan bli.

  • 26.
    Carter, Ronald
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    The Oil Cisterns of Loudden: Beyond Branding-A Socially Sustainable City2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    What place do historic environments and structures have in cities after their original uses have ceased to have relevance in contemporary urban life? And how does these relate to sustainable city planning, in particular social sustainability? Using the cisterns at the former oil harbour of Loudden, in Stockholm, Sweden as a case study, the purpose of this report is to investigate adaptive reuse strategies and idealogies of the industrial heritage in contemporary cities. These topics are analysed in relation to the prevailing neoliberal planning objectives of branding, economic growth and development and place-making. A critical analysis of the city of Stockholm’s stated sustainability goals reveals a significant disconnect between the technical, economic and environmental sides of sustainability and the equally important social aspects of the term. The overall conclusion is that social sustainability is first and foremost a rhetorical discourse that must be more aggressively pursued as a concrete planning objective and the adaptive reuse of industrial heritage provides a unique opportunity to accomplish this. Furthermore, social, environmental and economic sustainability must be seen as integral and coequal parts to the overarching sustainable ideal. The predominance of economic considerations does not adequately account for the equally crucial aspects of social sustainability such as culture, inclusiveness and integration and historic preservation.

  • 27.
    David, Larsson
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Dagvattenhantering i den täta staden2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This thesis adresses the subject of stormwater management and the problematic with stormwatermanagment and landuse in the compact city. The thesis research different solutions in stormwater managment and how to implement them in the context of the compact city. And at the same time preserve and make good recreaational places and keep quality green land per capita. The thesis also analyses risks and problems that could effect the environment with focus on stormwater managment and hov to minimize these problematic factors an create a good environment. In an urban context where the water has a natrual place, and is used as a asset. Stormwater can have many diffrent characters in the citys-scape, a few that is included in this thesis is the pedagogik, estetic and social aspects.

  • 28.
    Disley, Kimberly
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Planering som möjlighet för social hållbarhet?: En fallstudie om Malmö stad och hur social hållbarhet tillämpas i fysisk planering2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta arbete behandlar hur synen på vad social hållbarhet är och vad det uttrycks innefatta, men även hur begreppet används i praktiken. Detta görs med utgångspunkt i en teoretisk diskussion om vad hållbarhetsbegreppet är, vilket sammanhang begreppet myntats i och hur detta präglar dess användning och kraft. Liknande redogörelse görs därefter angående begreppet social hållbarhet. För att få svar på vad begreppet social hållbarhet betyder och innebär i en planeringskontext studeras därefter rådande forskning som länkar samman den fysiska planeringen med social hållbarhet. Detta material ligger sedan till grund för utredningen av och jämförelse med hur begreppet används i en praktisk planeringskontext. Denna praktiska planeringskontext utgörs av kommunala och kommunalt initierade dokument från Malmö stad, som utgjort del av fallstudien i arbetet. Fallstudien har även utgjorts av fältarbete för att insamla relevant data för det geografiska område som undersökts, nämligen ett område kring lokaliseringen av den planerade Rosengårds station i Malmö. Dessa två delar av arbetet, den teoretiska forskningen och den praktiska fallstudien, sammanstrålar sedan för att utmynna i slutsatser och planeringsstrategier för att genom fysisk planering främja en socialt hållbar utveckling. Dessa strategier exemplifieras avslutningsvis inom fallstudieområdet i Malmö. Denna tillämpning av strategier grundar sig därmed på de möjligheter och utmaningar som identifierats genom fallstudien och syftar till att ge förslag på hur den fysiska miljöns utformning skulle kunna gynna en socialt hållbar utveckling inom området och Malmö stad i stort.

  • 29. Dühr, Stefanie
    et al.
    Cowell, Richard
    Markus, Eric
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Europeanizing planning education and the enduring power of national institutions2016Inngår i: International Planning Studies, ISSN 1356-3475, E-ISSN 1469-9265, Vol. 21, nr 1, s. 16-33Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    It is widely observed that planning education in Europe is affected increasingly by various forces of Europeanisation and internationalization. While these trends are not regarded uncritically, very often commentators treat them as inexorable, or it is assumed that individual universities have considerable agency in how they respond. However, closer attention to the literature on Europeanisation shows that nation-states significantly mediate these processes. This is the focus of this paper, which draws on a case study of the creation of an integrated multi-country Masters programme in spatial planning. The analysis shows that national institutions still exert significant force, at least on the structure of the degree programmes that can be created, which universities seeking to Europeanize have to negotiate. © 2015 Taylor & Francis

  • 30.
    Edinger, Paul
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    The metropolitan region Rhine-Neckar: A case study of cooperative federalism in the field of railroad infrastructur2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    This Master Thesis gives an insight of railroad infrastructure at a regional level of European importance through a case-study within the Rhine-Neckar region in Germany. Administrative competences are hard to overcome from the planning point of view, consequently regions rely on informal planning tools to achieve a broader transnational and integrated transport strategy in Europe. Beside that metropolitan regions have in a scientific sense four different functions. One of them is the gateway function in a polycentric European development. Therefore this thesis analyze the new high-speed railway track between Frankfurt am Main and Mannheim. Furthermore the thesis draws an outlook of the further development of the new high-speed railway and their expected problems out of a regional planning point of view. The conclusion give an insight, if all four scientific metropolitan functions can be found within the region and what their approach of a cooperative federalism is about. All four metropolitan functions can be found within the region in terms of the new high-speed railway. The innovation function is given through the INTERREG IVB-NWE project CODE24, which was elected as a strategic initiative and was of European importance. The decision-making and control function is given through the established European Grouping of Territorial Cooperation, as it gives the whole initiative an European legal form. The symbol function can be found particularly in a footnote of the German Federal Train Track Expansion Act back in 2004, as the region achieved a legal boundary at the federal level. The last function, the gateway function, is given as the corridor between those two agglomerations has the highest traffic volume in Germany.

  • 31.
    Edward, Fakinah Nailan
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Regenerating Public Space in Residential Areas: Planning and Design Proposal for Oxhagen Residential Area, Kalmar2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This degree project looks at the effective methods and principles in planning and design for regenerating public space, especially regenerating public space in residential areas. This regeneration of public space is important, as a way to solve problem of unattractiveness, lack of social interaction and insecurity feeling among people or inhabitants in public spaces in residential areas. In this project, we choose Oxhagen housing area in Kalmar, as the project object. In which, the projects aim to change the Oxhagen from unattractive place to an attractive place which enhance people to have positive social interactions among inhabitants.

     

    Firstly, this project begun by collecting the relevant study and theory regarding public space, especially in residential areas. From there, we based this project with proper guidelines and planning principles. Furthermore, to thoroughly consider all practical aspects, this project also studied successful public spaces in residential areas in Scandinavia countries, therefore, the project can learn from the successful projects. The second and third part, the project provides information of the context of the area and situational analyses of the site, Oxhagen in Kalmar. The last important part of this project, we provide the proposal of public space in residential area, Oxhagen. The project based the proposal on the relevant theories and the situational analysis. The proposal are consists of detail plans and other planning suggestions. In the proposal, we focus the planning and design with the concept of accessibility, enclosure, and diversity of activities, as we think these three concepts are the most applicable to the context of Oxhagen. Therefore, the suggestions and proposal are from these three concepts. 

  • 32.
    Ekelund, Sara
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Kultur men hur?2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inom ramen för den översiktliga planeringen är samråd och utställning de främsta, lagstadgade tillfällena i plan-och bygglagen där medborgarna kan lämna synpunkter på ett förslag till översiktsplan (Boverket 2014). En av de positiva effekterna av medborgardialog är att de som bor och använder ett område dagligen har en god lokalkännedom om platsen och på så sätt kan bidra med en unik kunskap till planerarna (Khakee 2000). Medborgardialog anses däremot ofta medföra ett ökat behov av resurser i form av tid och pengar (Khakee 2006: 19). Det har även visat sig att mest inflytande över den fysiska planeringen har medelålders, vita män medan kvinnor och barn är grupper som inte har lika stora möjligheter att påverka (Henecke & Khan, 2002: 23). 

    Idag förekommer även svårigheter med att integrera kulturella resurser i samhälls-planeringen. Eftersom samhällsplanering innebär sektoröverskridande samarbeten och behov av en helhetssyn behövs det nya metoder för att säkerställa medborgarinflytande och de kulturella resursernas plats i samhällsplaneringen (Lundberg & Hjort 2011:6-7). 

    Cultural planning är en samhällsutvecklingsmetod vilken syftar till att inkludera kulturella perspektiv i samhällsplaneringen. Centralt i metoden är även fokus på människan och kommunikation mellan människor. Intresset för metoden har ökat de senaste åren i Sverige (Lundberg & Hjort 2011:6-9,3).

    Studien har genom en fallstudie av Tjörns kommun studerat om cultural planning kan vara en användbar metod för att förbättra medborgarnas deltagande och inflytande i den översiktliga planeringen. 

    Studien visar att Tjörns kommun har nått fler människor genom tillämpningen av cultural planningmetoden vid en jämförelse mellan antalet medborgare som lämnade synpunkter vid samråd och utställning och de som medverkade genom övriga dialogaktiviteter som kommunen genomförde. Tillämpningen av cultural planning har bidragit till att de frågor som varit viktigast för medborgarna fått en betydande påverkan på översiktsplanen. Översiktsplaneprocessen har haft många inslag av kommunikativ planering även om den representativa demokratin utgjort ramen. Studien visar att i det studerade fallet har cultural planningmetoden bidragit till att medborgarnas deltagande och inflytande i översiktsplaneprocessen förbättrats i jämförelse med om endast de enligt plan-och bygglagen lagstadgade formerna av medborgardeltagande ägt rum.

  • 33.
    Engblom, Robert
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    INTEGRERINGSMODELLEN - Ett användbart planeringsverktyg för att beskriva fysiskaintegreringsförutsättningar?: UNDERSÖKNING OCH ANALYS AV EN METOD FÖR BEDÖMNING OCH REDOVSING AV FYSISKA STRUKTURELLA INTEGRERINGSASPEKTER2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Under en relativt lång tid har det inom samhällsplaneringsdebatten framhållits vikten av att verka för en utveckling som tar oss från funktionsseparerade, segregerande och trafikalstrande stadsbyggnadsstrukturer till den funktionsblandade attraktiva staden som erbjuder närhet, jämlikhet och minskat biltransportbehov mellan dess väl sammanlänkade och integrerade stadsdelar och funktioner.  En tydligt rådande trend och utveckling inom stadsplanering är också den ökade fokuseringen på att hitta modeller och verktyg för att kunna bedöma och utvärdera stadsutvecklingsförslag ur holistiska hållbarhetsperspektiv, vilket bl.a. märks i utvecklandet av hållbarhetscertifieringsmetoder för stadsdelar samt krav som ställs på holistiska delanalyser och redovisningar i dessa.

    Hur problem, förutsättningar och innebörden av olika strukturella lösningar framställs kan ha en stor betydelse för vilken lösning som väljs samt hur väl den valda lösningen bidrar till en önskad stadsutveckling. I detta sammanhang kan det vara av värde att i planeringsprocesser att ha bra verktyg för att kunna analysera och beskriva olika förutsättningar och förändringsförslag.

    Trafikverket publicerade i 2011 rapporten "Integrering av handel i städer- Metoder, strategier och exempel" (2011:050). I rapportarbetets senare delar utvecklades förslag till en metod/modell för att kunna mäta och i ett samlat i sammanhang redovisa olika beståndsdelar som bedöms ha betydelse för en ökad fysisk strukturell och funktionell integration. Metoden som föreslås, den s.k. Integrationsmodellen, bygger i princip på att viss grundläggande data t.ex. bruttototalarea (BTA) av olika markanvändningar, gatu- och GC-nätets längd, struktur och sammanlänkning, förekomsten av gator med barriär effekter m.m. för aktuellt område samlas in och via sammanvägande kvantifiering sätts i relation till varandra i ett värderosdiagram. Metoden har inom ramen för Trafikverkets rapport prövats på ett handelsområde i Örebro, men någon mer omfattande validering eller tester har ännu inte skett.

    Här föreliggande arbete syftar till att i brett perspektiv analysera och undersöka integreringsmodellens ansatser och bedömningsgrunder för att förstå och beskriva fysisk strukturell integrering. Detta dels ur ett teoretiskt perspektiv genom jämförelse med andra för stadsplaneringen relevanta förhållningsätt och metoder samt dels i ett praktiskt tillämpningsperspektiv genom tester på principiella förenklade stadsstrukturer samt en fallstudie för ett utvecklingsområde i centrala Kungsbacka. En betydande del av arbetet har även fokuserats till att med dessa validerande tester som grund utarbeta och föreslå kompletteringar och justeringar i modellens beräkningsgrunder.

    En exemplifierande genomlysning av en representerande vägledning från flera centrala planeringsmyndigheter som Trafik för en attraktiv stad (TRAST) visar att vikten av fysisk strukturell integrering tydligt tas upp och tillskrivs ha en betydelse för den attraktiv hållbarstadsutveckling, samt att dessa frågor kan framhållas som övergripande mål både för den enskilda staden och för samhället i stort. I TRAST i huvudsak beskrivet genom termer som tillgänglighet och närhet.

    För att ge övergripande förståelse till hur fysisk strukturell integrering kan beskrivas och förstås, samt för att sätta integreringsmodellens förhållningssätt till integreringsbegreppet i ett teoretiskt sammanhang har en översiktlig beskrivning av två andra teorier och metoder även gjorts inom ramen för detta arbete; Space syntax respektive Stephen Marshalls stråkstrukturanalys (inklusive anslutande beskrivningar i publikationen Streets and Patterns.). Space syntax, som idag är en väl etablerad metodik inom bl.a. stadsplanering, analyserar integration med utgångpunkt i de uppfattade rummens samband och förhållande tillvarandra. Marshalls stråkstrukturanalys kan på övergripande plan sägas utgå ifrån gatulänkarnas samt nätverkens (exempelvis gc-nätets) konnektivitet och strategiska kontinuitet. 

    En övergripande likhet mellan både Marshalls angreppsätt, space syntax och integreringsmodellens förhållningsätt är att ingen av dessa direkt föreskriver en given typ av utformning eller struktur, utan syftar till att genom analyser av visa delkomponenter i staden kunna beskriva vissa egenskaper som bedöms ha betydelse för dess helhet och inneboende kvalitéer. Även om ingen analysmetod ger alla svaren som krävs för att lösa de komplexa frågor som stadsplanering behöver hantera är en gemensam kvalitet hos samtliga av metoderna att de medger kvantitativa analyser och redovisningar av viktiga delfaktorer i stadstrukturens egenskaper samt dessa beståndsdelars konfigurativa (i integreringsmodellen även till viss del även kompositionella) förhållanden till sin omgivning. Dessa analyser kan fungera som viktiga verktyg för att förstå, beskriva och prioritera önskvärda egenskaper utifrån uppsatta mål för det enskilda stadsrummet, för ett delområde eller för staden som helhet. 

    I här föreliggande arbete konstateras att det ur ett teoretiskt perspektiv kan sägas finnas en relevans både av integreringsmodellen generellt som planeringsverktyg och av ansatsen i dess ingående bedömningsparametrar. De praktiska empiriska testerna inom ramen för detta arbete har visat

    behov av kompletteringar och justeringar av modellens beräkningsgrunder. Flera justeringar har tagits fram och föreslagits inom ramen för detta arbete. Med dessa justeringar kan på ett övergripande plan analyser enligt integreringsmodellen beskrivas ge tillfredställande utfall i de utförda testerna.  Fortsatta valideringar samt parallella tester med andra sätt att mäta integrering och mätningar av faktiska rörelser bedöms dock behövas för att på ett djupare plan kunna avgöra huruvida höga värden i integreringsprofilens parametarar återspeglar en slags faktisk hög inte-grering med närliggande områden. Samtidigt kan integreringsmodellens ansats att just kvantifiera faktiska fysiska faktorer vara just ett sätt att beskriva en slags faktisk integrering i sig.

    Avslutningsvis kan det sägas att stads- och samhällsbyggnadsprocesser, och avväganden i dessa, är komplexa och omfattar många sakområden, delar och faktorer. Oavsett vilka metoder eller analysverktyg som används finns alltid en risk för övertolkning eller till ett för stort fokus på resultaten för analysen av vissa delfrågor. Ett holistiskt synsätt är samtidigt avgörande för hur den samlade stadskvalitén och den samlade hållbara stadsutveckling blir. För att möjligöra ett holistiskt synsätt krävs en förståelse för de enskilda beståndsdelarnas egenskaper. Utmaningen och möjligheten ligger just i att utifrån vissa kända försutsättningar kunna synligöra, analysera och redovisa de enskilda beståndsdelarnas egenskaper i relation till övriga delfaktorer för att ge ny kunskap om helheten. Relevanta metoder och beskrivningsverktyg kan, med en medveten situationsanpassad resultattolkning, utgöra ett viktigt delstöd för att göra detta.

    "Metod är ett intellektuellt instrument med vilket det är mjöligt att med utgångs punkt i det kända producera kunskap om det okända"

    (Jacopo Zaberella, italiensk filosof från 1500-talet.)

  • 34.
    Eriksson, Linnéa
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Planering i allmänhetens intresse?: En studie om synen på allmänintresset i den fysiska planeringen.2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna uppsats studeras idén om allmänintresset i den fysiska planeringen. Allmänintresset har setts vara det som legitimerar offentlig planering, som en norm för praktiserande planerare, eller ett sätt att utvärdera planer. Det är även något som förordas i plan- och bygglagstiftningen (PBL). Trots detta är det ett begrepp som är mycket vagt definierat. Detta har lett till diskussioner inom den akademiska plandebatten om begreppet angående dess innehåll men också dess användbarhet. Trots att det har riktats kritik mot begreppet finns det ändå en stark tilltro till begreppet hos aktiva planerare, då det är allmänintresset som motiverar planering som verksamhet.  Uppsatsen handlar om att studera olika syner på allmänintresset, vilka intressen som formuleras som allmänna, och hur det påverkar planeringen.

     

    Uppsatsen är utformad som en fallstudie, där det studerade fallet är en detaljplan för kvarteret Seminariet i Uppsala kommun. Metod för datainsamling är dokumentstudier där detaljplanen, samrådsredogörelse, inkomna yttrande, utlåtanden samt överklaganden ingår. En kvalitativ textanalys har genomförts på detta empiriska material. Det teoretiska perspektivet har formulerats utifrån uppsatsens forskningsöversikt. En övergripande teoretisk dimension har kunnat identifierats samt centrala aspekter utifrån olika förhållningssätt och planeringsideal.

     

    Den genomförda studien i uppsatsen visar att det i praktiken finns skilda uppfattningar mellan olika aktörer om allmänintresset, dess konkreta innehåll men också hur det ska tillgodoses. Kritiska sakägare anser att de representerar en betydande majoritet av uppsalaborna samt deras intressen och därmed allmänintresset. Samtidigt anser kommunen att de kan representera hela kommunen, och intressena inom kommunen då kommunpolitikerna är folkvalda representanter. De kommunala intressena hävdar de är allmänintresset. Dessa olika uppfattningar leder till konflikter i planprocessen, där ena sidan vill se mer direktdemokratiskt inflytande i planprocessen och att konsekvenserna ska bedömas utifrån sakägarnas samlade intressen. Den andra sidan anser att konflikten löses inom politiken, medborgardeltagande är inte direktdemokratisk utan ska förbättra beslutsunderlaget och underlätta implementeringen av planförslaget. De förtroendevalda är demokratisk valda för att kunna ta denna typ av beslut om vad som är bäst för kommunen med detta synsätt.

     

    Beslutsmakten över markanvändningen ligger främst hos de förtroendevalda, planerarna arbetar nära politiken och utåt sett ger de intrycket av att stå för samma ställningstaganden. Konflikten tyder på att det inte finns en gemensam bild över hur planeringen går till, vad medborgarnas möjlighet till inflytande är och vad som anses ingå i allmänintresset i den aktuella lokala kontexten. Studien visar att planerarna verkar ta en relativt konservativ och rationell roll. Detta överensstämmer inte med vad mycket av den forskning på ämnet som finns menar. I en stor del av forskningen framstår det som att den kommunikativa eller den nyliberala diskursen skulle ha fått mycket mer utrymme i planeringen och att dessa skulle ha influerat synen på allmänintresset i en högre utsträckning. Problematiken med det svårhanterliga begreppet underlättas av det som belyses i uppsatsen, nämligen att det finns ett par kritiska principer som kan använda för att förstå underliggande politiska ställningstaganden i formuleringen och hanteringen av allmänintresset.

  • 35.
    Eriksson, Sarah
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Kan en samhällssituation förändra synen på samhällsplanering?: En fallstudie om hur 1940-talets babyboom påverkade planinstrumentet2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Historiskt sett har har samhällsplanering genomgått många olika faser och utvecklingar beroende på vad som har skett i samhället vid den tidpunkten. Syftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka om en samhällssituation kan förändra planering, genom att granska händelser i svensk planpolitik utifrån 1940-talets babyboom. Undersökningen tar form av en fallstudie och har skett baserat på innehållsanalys och diskursanalys, då empirin framförallt har bestått av skriftliga källor. Arbetets resultatdel går igenom bostadssociala utredningens slutbetänkande 1945, stadsplaneutredningen och byggnadslagen 1947 samt bostadsbyggnads-utredningens betänkande 1965 för att finna att det läggs stor fokus på barnfamiljers bostadsbehov samt på modernistiska principer. Detta diskuteras senare i en analys för att sättas i samband med babyboomen och se om de kan ha påverkat varandra. Resultaten visar sedan att det, tillsammans med andra historiska faktorer, kan ha funnits ett samband som gjorde att babyboomen påverkade samhällsplaneringen.

  • 36.
    Fearon, Kyle
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Formal Institutions in Irish Planning: Europeanization Before and after the Celtic Tiger2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    Many economies throughout the world were devastated by the global financial crisis of 2007-2008. Ireland in particular experienced a severe collapse in its housing market. Despite the progression of European-influenced planning policy that was meant to promote balanced regional development in Ireland, the country's housing market vastly overbuilt, exacerbating a housing market crash that ended the Celtic Tiger era. Drawing on Europeanization and historical institutionalism as theoretical frameworks, this thesis argues that the link between these EU-influenced policy principles and local Irish planning practice was weak during an important phase of Ireland's economic growth. This conclusion is demonstrated through the analysis of a case study, McEvoy and Smith v. Meath County Council. The findings show that while Ireland's national government created an ambitious National Spatial Strategy modeled on EU principles, non-binding Regional Planning Guidelines allowed local authorities to continue granting zoning changes and permissions. These decisions were therefore uninhibited by the constraints of population projections, consideration for infrastructure provision, and overall good planning practice. This research calls into question the effectiveness of transferring policy principles from the EU to Member States. It suggests more generally that to implement policy and law successfully, policy makers must appreciate the societal and economic context in which these rules will operate.

     

  • 37.
    Forssén, Anna
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Miljöetiska förhållningssätt i planeringen: En undersökning om natursyner i miljökonsekvensbeskrivningar2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hållbar utveckling utgör utgångspunkten för den fysiska planeringen i dag. För att garantera att miljöinnehåll inkluderas i den fysiska planeringen genomförs miljökonsekvensbeskrivningar (MKB). Miljöetiska ställningstaganden och natursyner ligger till grund för vad som beaktas i miljöbedömningarna och i dokumentet Agenda 21, som togs fram i och med Riodeklarationen år 1992, förklaras att medvetande kring etik skapar bättre förutsättningar för att främja hållbar samhällsutveckling, vilket motiverar en undersökning om hur natursyner föreligger i svenska MKB:er idag. Natursynerna kan delas in i två kategorier: människocentrerade respektive icke-människocentrerade natursyner. I den förstnämnda ingår den antropocentriska natursynen som innebär att naturen enbart tillskrivs ett instrumentellt värde. Detta innebär att djur och växter endast är värdefulla om de förser människan med resurser. Utgångspunkten i den icke-människocentrerade världsbilden är att naturen och dess ingående delar tillhandahåller ett egenvärde som övergår dess instrumentella värde. Denna världsbild inrymmer två natursyner: biocentrism och ekocentrism. Biocentrismen innebär att samtliga individer och objekt av djur och växter tillhandahåller ett egenvärde medan ekocentrismen utgår från att ekologiska helheter och strukturer, såsom biologisk mångfald och ekosystem, har ett egenvärde som föregår de enskilda individernas egenvärde. Det empiriska materialet består av sju MKB:er för järnvägsplaner. Analysen fokuserar på två delar av dokumenten; dels de avsnitt av MKB:erna som behandlar naturmiljön och dels de avsnitt som hanterar mark och vatten. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys går det att urskilja att de ekocentriska och svagt ekocentriska samt antropocentriska natursynerna är företrädande i miljökonsekvensbeskrivningarna. I delen för Naturmiljö är den ekocentriska och den svagt ekocentriska natursynen dominerande medan antropocentriska utgångspunkter, tillsammans med svagt ekocentriska sådana, får större utrymme i delen för Mark och vatten. Till stor del utgör lagstiftning, förordningar och intressen på högre nivåer utgångspunkter för MKB:er, vilket gör att de miljöetiska ställningstaganden som görs i underlaget reproduceras i miljökonsekvensbeskrivningarna. I många fall motiveras aldrig de olika ställningstagandena; det blir tydligt att visa strukturer eller objekt är värda att bevara men varför dessa är viktiga förklaras aldrig. Detta, tillsammans med att indikationer på flertalet natursyner återfinns i det empiriska materialet, bidrar till en uppfattning om att självmedvetenheten om de miljöetiska ställningstagandena är relativt låg. Genom att på ett teoretiskt plan belysa natursyner är förhoppningen att medvetenheten hos planerare, utredare och beslutsfattare ska öka så att beslutsprocesserna ska bli bättre underbyggda vilket i förlängningen kan bidra till att hållbar utveckling kan främjas.

  • 38.
    Gadman, Cecilia
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Det Föränderliga Ljudlandskapet: En jämförande studie av förtätningens påverkan på stadens ljudlandskap2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den täta staden är det stadsbyggnadskoncept som dominerar stadsplaneringen idag. Förtätning hävdas generellt bidra till mer hållbara städer med ett rikare folkliv och en högre livskvalitet. När den täta stadens fördelar och nackdelar diskuteras görs det till största delen utifrån ett hållbarhetsperspektiv som till stor del domineras av diskussioner kring den täta stadens möjlighet att minska stadens ekologiska fotavtryck. Skapandet av den täta staden innebär en förändring inte bara av stadens fysiska struktur utan även av dess innehåll och sammansättning, vilket innebär grundläggande förändringar som påverkar stadens livsmiljö. En faktor som, enligt forskning, påverkas av dessa strukturella förändringar är stadens ljudmiljö. Forskning har visat att det finns en direkt koppling mellan hur en ljudmiljö upplevs och upplevelsen av en plats livskvalitet. Med anledning av att den täta staden ofta legitimeras av dess bidragande till en ökad livskvalitet samt att förtätning står för den typ av förändring som kan ha en påverkan på stadens ljudmiljöer och i förlängningen även den upplevda livskvaliteten, finns ett behov av att diskutera förtätningens effekter utifrån ett ljudperspektiv. 

    Syftet med denna studie är att undersöka om förtätning kan innebära en förändring av stadens ljudmiljöer, och i så fall på vilket sätt, för att utifrån det kunna föra en diskussion om vilka konsekvenser förtätning kan innebära för den upplevda livskvaliteten i staden. Studien utgörs av en tvärsnittsstudie där ostrukturerade samt strukturerade observationer använts för att samla in källmaterial i täta och glesa gaturum. Utifrån detta har sedan en analys för varje plats gjorts för att förstå ljudlandskapens uppbyggnad samt en jämförande analys gjorts för att undersöka skillnaderna mellan täta och glesa gaturums ljudlandskaps uppbyggnad samt upplevelsen av dem. 

    Studien visar att det inte finns någon direkt koppling mellan täthet och upplevelse av ljudlandskap, då både upplevelsen samt ljudlandskapet är kontextberoende och således bestäms av ett flertal faktorer, vilka kan variera beroende på plats. Det har dock visats att den täta staden är uppbyggd på principer som kan skapa ett större underlag för mer negativt värderade ljudlandskap än den glesa staden. Detta innebär att om målet är att förtäta staden enligt den täta stadens modell, blir stadens ljudlandskap en än viktigare aspekt att ta med i planeringen för att undvika att de bidrar till en försämring av den upplevda livskvaliteten i staden. 

    Avslutningsvis visar denna studie att det inte går att förutse hur ett ljudlandskap kommer att upplevas utifrån platsens täthet. För arbete med stadens ljudmiljöer krävs således flexibla metoder och analyser som tar hänsyn till platsens kontext och ljudmiljöns komplexitet. Detta innebär att det rationella angreppssätt som idag används vid arbetet med stadens ljudmiljöer måste förändras.

  • 39.
    Green Petersson, Pauline
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Att planera för identitet2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 40.
    Gustafsson, Emelie
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Norra Sorgenfri skapar stad: Diskursanalys av ett stadsbyggnadsprojekt som del i stadens hållbara utveckling2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Många städer och kommuner har under de senaste decennierna fått omformulera identitet och riktning till följd av att industrier flyttat eller lagts ner. För att skapa ny och långsiktig tillväxt för städerna till förmån för invånarna har bland annat hållbar utveckling setts som ett begrepp att arbeta efter. Efterhand har det påvisats att inte alla gynnas av enbart ekonomisk och ekologisk hållbarhet utan fokus har riktats om på social hållbarhet i en allt större utsträckning.

    Det här arbetet fokuserar på hållbar utveckling och social hållbarhet i förhållande till fysisk planering och stadsomvandling. Syftet är att undersöka om och hur en kommun genom tolkning och konstruktion av begreppet hållbar utveckling kan verka för en integrerad och sammanlänkad stad i stadsutvecklingsprojekt. För att uppfylla syftet har ett antal forskningsfrågor framställts.

    Som metod för arbetet har sedan diskursanalytisk ansats använts. Analysmetoden som binder samman teori och metod ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv bidrar med verktyg för att utläsa och undersöka de diskurser som tolkats från empirin. Analysen görs som en fallstudie där den utvalda empirin är Malmö och Norra Sorgenfri.

    Ett antal diskurser om Malmös framtid åskådliggörs och analyseras med teoretiska begrepp i arbetet vilka resulterar i hur en kommun framställer social hållbarhet inom stadsplanering. Stadsdelen Norra Sorgenfri ses som en viktig del i arbetet med social hållbarhet och visionerna om en hållbar samhällsutveckling vilket är ett starkt argument för kommunens val att utveckla området.

    En slutsats utifrån identifierade diskurser är att stadsplaneringen bidrar till möjligheter att uppfylla målen om en socialt hållbar stad. Då det inte finns en entydig sanning inom den diskursanalytiska ansatsen är dock kommunens inställning en tolkning av framtidens stad. I de aspekter som analysen lyfter finns alternativa bilder av den planerade utvecklingens utfall. 

  • 41.
    Gustavsson, Henrik
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Planering av transportinfrastruktur: En studie av samverkan i planering och genomförande av ett regionalt infrastrukturprojekt2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I ett samhälle med starka lokala aktörer kan inte staten agera suveränt. Stats­makten är bero­ende av samverkan med lokala och regionala aktörer och blir påverkade av dem. De olika of­fentliga aktörernas resurser är dels finansiella i form av anslag av me­del, dels legala genom myndighetsutövning. I frågor gällande utbyggnad eller uppgradering av transportin­frastruktur tvingas staten samverka med regionala och lokala aktörer (kommuner) för att uppnå gemen­samma mål. Denna samverkan antar olika karaktär från fall till fall och innebär att såväl mål som resurser förändras under pro­cessens gång. De konflikter, i form av samverkansproblem, som redovisas i detta arbete belyser de olika mål och resurser aktörerna har.

    Syftet med arbetet är att undersöka hur ett regionalt infrastrukturprojekt betraktas ur olika ak­törsperspektiv, samt att analysera och granska samverkansprocessen. I uppsatsen anförs och refereras till forskning och kunskap som beskriver det aktuella problemområdet och placerar det i ett sammanhang; en regional planeringskontext vilken in­begriper samverkan mellan olika of­fentliga organ för att möjlig­göra samhällsnyttiga föränd­ringar i systemet för transport­infra­struktur. En fallstudie har gjorts avseende en kapacitetsför­stärkning för införande av reg­ional­tågstrafik på järnvägen mellan Malmö och Trelleborg i sydvästra Skåne. I studien under­söks hur planeringsprocessen utveck­lats över tid och vilka samverkansproblem som uppstått under processen för detta infrastruk­turprojekt, till följd av offentliga organs olika roller avse­ende samhällsförändringen i fråga. De pro­blem som i föreliggande studie kan konstateras har utgjorts av konflikter, härrörandes ur de mål respektive organ haft för avsikt att uppfylla, kopplat till de resurser organen bidragit med, avseende samhällsföränd­ringen i det studerade fallet. Fallet visar även att en kommun kan tidigarelägga transportinfrastrukturprojekt genom sitt agerande.

  • 42.
    Hallström, Elin
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Stationssamhället nästa – en studie av den stationsnära planeringen i Skåne2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Enligt forskningen förknippas den stationsnära planeringen ofta med att planlägga en tät och blandad bebyggelse intill tågstationer. Planeringen har uppstått som en reaktion mot utglesning och anpassning för bilen. Planeringssättet har de senaste åren blivit en strategi för att jobba mot en hållbar samhällsutveckling. Syftet med uppsatsen är att försöka bidra med en ökad förståelse kring den stationsnära planeringen, hur nya tågstationer anses vara en strategisk viktig satsning för en region samt på vilket sätt det kan anses betydelsefullt för mindre orter och dess utveckling.

     

    Qviström har kritiserat den regionala planeringen för de stationsnära lägena i Skåne. Enligt Qviström har planeringen ett fokus på den stationsnära planeringen som anses vara inriktad mot ett urbant perspektiv. Det urbana perspektivet beskrivs handla om potentialen med att förtäta och öka de urbana kvaliteterna i städerna. Qviström anser att det urbana perspektivet leder till att större delar av Skåne som är mindre tätbefolkade hamnar i skymundan.

     

    I denna fallstudie undersöks de regionala dokumenten för Skåne för att studera vilka riktlinjer som finns kring de stationsnära lägena. I fallstudien har även fyra kommuners översiktsplaner studerats i nordöstra Skåne där nya tågstationer har anlagts för att undersöka om deras strategier kan kopplas till den stationsnära planeringen. Kommunerna ligger i den mindre tätbefolkade delen av Skåne och det har därför varit intressant att undersöka om planeringen har anpassats efter dessa förutsättningar. För att kunna göra en jämförelse mellan den stationsnära planeringen enligt forskningen och de studerade fallen har undersökningen delats upp efter kategorierna Utformning av de stationsnära lägena och Förväntade effekter.

     

    I slutsatsen tydliggörs planering i regionen som kan kopplas till den stationsnära planeringen, både vad det gäller utformning och förväntade effekter. I de kommunala dokumenten synliggörs inte den stationsnära planeringen lika tydligt som de regionala. Beskrivningen av utformningen av de stationsnära lägena i kommunernas plandokument kan ibland kopplas till den stationsnära planeringen. Dock anpassas planeringen ofta efter orternas förutsättningar. De förväntade effekterna på planeringen i kommunerna är mer lik den stationsnära planeringen. Många gånger beskrivs liknande effekter, som i den stationsnära planeringen, även om de inte alltid uttrycks på samma sätt. Slutsatsen är också att kritiken mot, att den regionala planeringen i Skåne har ett fokus på den stationsnära planeringen, kan till viss del anses legitim. Planeringen för de mindre tätbefolkade orterna i de kommunala dokumenten har anpassats till ortens förutsättningar. Därför blir det svårt att använda den stationsnära planeringen för hela regionen.

  • 43.
    Hanell, Linnéa
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Stenvall, Nellie
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Rum för alla: gestaltning för kvalitativa offentliga rum2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsen utmanar det planeringsideal som grundas i att planera utifrån verksamheter med kommersiellt utbud för att skapa liv och rörelse i staden. Fysisk planering är en profession som har stor rådighet över offentliga rum i staden, där uppsatsen undersöker vilka verktyg som faktiskt finns. Uppsatsen lyfter betydelsen av offentliga rum och varför offentliga rum ser ut som de gör idag. Offentliga rums betydelse för demokrati och tolerans är några aspekter som lyfts för att säkerställa allas rätt till staden. Fyra fallstudier på fyra geografiska platser i Karlskrona står till grund för undersökningen. De fyra fallen observeras och analyseras, vilket sedan mynnar ut i gestaltningsförslag för hur de offentliga rummen kan gestaltas för att påverka användningen, utan att gestalta utifrån ett kommersiellt utbud. Gestaltningen ifrågasätter planeringsideal genom att ge förslag på hur ett fysiskt rum kan utformas för att främja demokrati och tolerans.

  • 44.
    Hausenkamp, Elin Magdalena
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Pendlarvänligt cykelnät: En fallstudie om förutsättningarna för ökad cykelpendling i Kristianstad2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna uppsats ställs  frågan hur Kristianstads infrastruktur motsvarar den fysiska utformningen som förekommer i framgångsrika cykelstäder, där andelen cykelpendlare är hög. Studien går därför ut på att undersöka vad begreppet cykelvänlig stad innebär och att analysera Kristianstads cykelnät, vilket gör det möjligt att föra en diskussion om hur Kristianstad skulle kunna förbättra de fysiska förutsättningarna för ökad cykelpendling. Examensarbetet har bedrivits inom ramen av en fallstudie där flera olika metoder använts dels för materialinsamling, dels för att kunna jämföra resultatet av insamlat material med och mot varandra. Målet med tillvägagångssättet har varit att försöka återspegla en så korrekt bild av rådande förhållande i Kristianstad som möjligt.   

    Genomförd litteraturstudie av aktuell forskning och den nedskrivna praktiken hos  framgångsrika cykelstäder visar på en samstämmighet i  vilka kunskaper som finns i ämnet. Ingen vet exakt hur mycket olika strategier har påverkat en stads popularitet bland cyklister, men att kombinationen av ett antal åtgärder uppenbart gett resultat. Något som gör att kunniga kan resonera kring vad som troligen är betydelsefullt och vad som inte är det. För denna studie blir det dock en aning problematiskt när det inte finns några vetenskapligt belagda analysmetoder för en cykelnätsanalys, vilket gör att mer genomförande-inriktad litteratur gjort egna tolkningar där föreslagen analysmodell varierar. Hur Kristianstads cykelnät analyserats baseras därför på kunskap om vad man tror kan vara relevant att inkludera i analysen utifrån ett pendlarperspektiv.

    Ur analysen av de fysiska förutsättningarna för cykelpendlare hittades ett antal företeelser som kan anses bristfälligt: stadens glesa struktur, att trafiksäkerheten på ett antal platser är högst måttlig eller låg och att det på vissa sträckor kan vara svårt för pendlare att hålla en jämn och hög hastighet. I det avslutande kapitlet diskuteras cykelnätets potential för ökad cykelpendling  och där ett antal stråk föreslås särskilt anpassas för lite längre och snabbare cykelresor. Något som tillsammans med andra åtgärder, såsom att marknadsföra cykling eller göra det kostsammare att köra bil inne i staden, skulle kunna uppmuntra till ett ökat cykelpendlande i Kristianstad.

  • 45.
    Henriksson, Amadeus
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Så uppfattas illustrationsplaner: En studie om vad politiker uppmärksammar i illustrationsplaner2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker vad politiker i ett antal av Sveriges kommunfullmäktige anser sig först uppmärksamma då de granskar på en illustrationsplan. Det har även undersökts vad dessa politiker anser vara de främsta anledningarna till varför detta objekt, område eller detalj uppmärksammades. För att besvara de frågor som ställts, genomfördes en enkätundersökning där frågeformulären skickades via e-post till de utvalda politikerna. Svaren har därefter bearbetats och analyserats, samt ställts mot tidigare forskning inom ämnesområdet, för att slutligen nå fram till en slutsats. Denna slutsats visade på att politikerna främst uppmärksammat objekt, områden och detaljer gällande bebyggelsestrukturen och grönstrukturen i de utvalda illustrationsplanerna. Det visades även på att den främsta anledningen till att något uppmärksammades i illustrationsplanen var att det fanns en tydlig färgkontrast, följt av tydliga formkontraster.

  • 46. Hermansen, Hanna
    Det finns väl en plan ...?: Medborgardeltagande ur ett ungt perspektiv2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Fysisk planering är en praktik som påverkar och berör alla medborgare. Alla använder den fysiska omgivningen som på ett eller annat sätt är resultatet av just den fysiska planeringspraktiken. Det är också lagstadgat genom Plan- och bygglagen (PBL) att alla medborgare skall ha demokratisk möjlighet till insyn och påverkan vad gäller planering. Ändå fylls samrådsmötena till största del av priviligierade, välutbildade, äldre män, vilket skapat debatt om rättviseaspekter i medborgardeltagandet, att en skevhet i representationen även skapar en skevhet i de önskemål och viljor som kommer fram i samrådsskedet. För barn och unga är möjligheten att kunna utöva sin demokratiska rätt enligt PBL till stor del en fråga om tillgänglighet - hur tillgänglig planeringen är för just barn och unga. PBL:s bestämmelse om möjlighet till insyn och påverkan gäller alla medborgare, oavsett ålder. Ju yngre barnet är desto större behov har det av en talesperson eller en slags guide som kan slussa och hjälpa barnet att förstå och berätta om vad som gäller i den aktuella situationen, till exempel vid upprättandet av en detaljplan. Därmed har de också sämre tillgång till planering och planfrågor. Men hur väl fungerar PBL:s bestämmelser om samråd och kungörelse när det kommer till ungdomar?

    Syftet med uppsatsen är att kartlägga och undersöka ungdomars möjligheter till medborgardeltagande i fysisk planering genom att se på deras kunskaper gällande planer och planprocess, intresse för deltagande samt hur väl de nås av planeringens kommunikation i planprocessen. Genom en enkätundersökning har ungdomar därför besvarat frågor om sitt intresse att delta i planering, sin användning av samrådets kommunikationskanaler samt kunskaper i planer och planeringens demokratiaspekter. Undersökningen visar att ungdomarna, trots att de är intresserade, inte ser planeringen. De har även goda kunskaper om demokratin i planprocessen men vet däremot inte vart de vänder sig i de fall de har synpunkter gällande fysisk planering. Här tycks finnas något av planeringens moment 22, ungdomarna hittar inte planeringen, använder inte dess kanaler och känner inte till tillräckligt för att själv uppsöka den. Samtidigt behöver samrådsdeltagarna bli fler och yngre för att möjliggöra hållbara planer som är förankrade hos medborgarna. Arbetet presenterar ett antal möjliga vägar för att öka synligheten i planeringen liksom föreslår sätt för att öka dess tillgänglighet ur ett ungt perspektiv.

  • 47.
    Hjalmers, Carl-Johan
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Åtgärder för ökad byggtakt av hyresrätter: Hur den kommunala planeringen kan bidra till att lösa en kritisk situation2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Idag byggs det för lite i Sverige, och särskilt svårt har det visat sig vara att nyproducera hyresrätter. Det är en upplåtelseform som är mycket viktig för en fungerande bostadsmarknad och som de allra flesta av oss någon gång kommer att bo i. Såväl arbetsmarknaden som samhällsfrågor såsom integration blir lidande om det inte byggs fler hyresrätter – och det snabbt.

    Det här blir fler och fler politiker och sakkunniga medvetna om och debatten i ämnet har därför exploderat de senaste åren. Alla tycks ha lösningar och förslag till olika branscher och institutioner. Mitt i den här samhällsdebatten befinner sig kommunerna och deras planeringstjänstemän, som besitter en unik position i den svenska samhällsbyggnadsprocessen. Att omsätta alla debattinlägg och forskningsrapporter till konkreta handlingar är dock ingen lätt uppgift.

    Den här undersökningen försöker göra just det; sammanfatta och gallra bland debattens och forskningens alla åtgärdsförslag som riktas åt den kommunala planeringen. Med en enkätundersökning tas det sedan hjälp av just planeringstjänstemännen i några av Sveriges kommuner för att analysera åtgärderna utifrån deras kommuns situation. Undersökningen tar sig därmed an en hett debatterad fråga, kokar ner dess centrala beståndsdelar till konkreta åtgärder och analyserar sedan vilken förmåga de faktiskt har att omsättas i verkliga resultat; nyproducerade hyresrätter. Resultaten av undersökningen analyseras och påvisar mönster i och samband mellan åtgärder och olika bra resultat av nybyggnation av hyresrätter bland kommunerna som medverkat.  

  • 48.
    Ingemansson, Christofer
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Öresundsregionen: Om trafiken, orden och den regionala staden2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie tar sin utgångspunkt i den relativt enkla frågan om vad en region egentligen är och hur bilden av regioner befästs och reproduceras. Då Öresundsregionen i mångt och mycket är uppbyggd och beroende av de trafiksystem som säkerställer ett pendlings- och fraktflöde över sundet innehar även de olika Öresundsregionala trafikprojekten en inverkan på hur regionen befästs i människors medvetanden och deras regionala identitet.

    Studien visar på att den nyregionalistiska retorik och symbolik som var tydlig redan under åren då Öresundsbron arbetades fram under 1990-talet än idag skapar tankefigurer och normer om hur Öresundsregionen ska tolkas och bestämmas. Trafikdokument om de planerade fasta förbindelserna Öresundsmetron, HH-förbindelsen och Europaspåret såväl som artiklar och debattinlägg visar både genom text som kartor att det finns en strävan efter en regional stadsbildning där tidsvinster och hastighet ses som främsta verktyg för att skapa den eftertraktade ekonomiska tillväxten. Kartorna synliggör även en normerande bild av regionen som fixerad vid de västra kustområdena av Skåne och de östra delarna av Själland, men även att regionen genom kartornas framställning sätts i ett relationellt sammanhang med andra tillväxtregioner som Hamburg eller Berlin. 

  • 49.
    Isaksson, Emma
    Blekinge Tekniska Högskola.
    Barns utvecklingsmöjligheter i staden genom cykelplanering2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 50.
    Israelsson, Evelina
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Sahin, Sila
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Social hållbarhet, lika för alla?: En diskursanalys av kommunala åtgärder för ökad social hållbarhet2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsen grundar sig i social hållbarhet och kunskapsluckan gällande hur åtgärder för ökad social hållbarhet i olika typer av bostadsområden ser ut och om dessa åtgärder skiljer sig åt. Uppsatsen ämnar till att undersöka kommunala diskurser kring social hållbarhet och åtgärder som föreslås inom den fysiska planeringen för en ökad social hållbarhet i olika bostadsområden. Arbetet grundar sig i fallstudier av två kommuner; Haninge och Södertälje kommun inom vilka två miljonprogram och två mer “traditionella” bostadsområden har valts ut, där båda kommunerna innehåller respektive typ av bostadsområde. Därefter har kommunala styrdokument som behandlar respektive bostadsområde analyserats med hjälp av diskursanalys för att undersöka hur kommunen skriver om den sociala hållbarheten inom områdena och vilka åtgärder som föreslås för dem. Den specifika inriktningen inom det diskursanalytiska fältet som har valts för diskursanalysen är Laclau och Mouffes diskursteori.

    I analysen framgår det att de nodalpunkter som omfattas av kommunernas sociala hållbarhetsdiskurser binds ihop med ett antal element och flytande signifikanter (och därmed åtgärder), som både liknar men även skiljer sig mellan de olika kommunernas diskurser. Utöver detta är det även möjligt att konstatera att de specifika kommunernas diskurser har skillnader samt likheter inom den egna diskursen vilket har föranlett olika åtgärder för hur man ska öka den sociala hållbarheten i kommunen.

123 1 - 50 of 120
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf