Bakgrund. Skratt och humor inom vården kan minska stress, oro, rädsla och utbrändhet. Humor kan även bygga relationer och lätta upp stämningen. Humor kan användas som kommunikationsmedel mellan människor. Syfte. Syftet med studien var att belysa hur humor i vården påverkar patienter och personal. Metod. Litteraturstudie där sju vetenskapliga artiklar granskades och analyserades med inspiration av Graneheim och Lundmans (2004) analysmodell. Resultat. Studiens resultat påvisade att humor ansågs ha en viktig funktion i vården. Humor hjälpte till att bemästra svåra situationer, att hantera känslor, bidra till välbefinnande och påverka relationen och kommunikationen. Slutsats. Inom vården uppfattades humor vara viktig för både vårdpersonal och patienter. Humor ansågs kunna påverka patienter och vårdpersonal genom att vara en hjälp till att bemästra situationer, bidra till välbefinnande, hantera känslor och underlätta relationen och kommunikationen.

Background: As global aging accelerates, routinely assessing the functional status and morbidity burden of older patients becomes paramount. The aim of this study is to assess the validity of the comprehensive clinical and functional Health Assessment Tool (HAT) based on four cohorts of older adults (60 + years) from the Swedish National study on Aging and Care (SNAC) spanning urban, suburban, and rural areas.

Methods: The HAT integrates five health indicators (gait speed, global cognition, number of chronic diseases, and basic and instrumental activities of daily living), providing an individual-level score between 0 and 10. The tool was constructed using nominal response models, first separately for each cohort and then in a harmonized dataset. Outcomes included all-cause mortality over a maximum follow-up of 16 years and unplanned hospital admissions over a maximum of 3 years of follow-up. The predictive capacity was assessed through the area under the curve (AUC) using logistic regressions. For time to death, Cox regressions were performed, and Harrell’s C-indices were reported. Results from the four cohorts were pooled using individual participant data meta-analysis and compared with those from the harmonized dataset.

Results: The HAT demonstrated high predictive capacity across all cohorts as well as in the harmonized dataset. In the harmonized dataset, the AUC was 0.84 (95% CI 0.81–0.87) for 1-year mortality, 0.81 (95% CI 0.80–0.83) for 3-year mortality, 0.80 (95% CI 0.79–0.82) for 5-year mortality, 0.69 (95% CI 0.67–0.70) for 1-year unplanned admissions, and 0.69 (95% CI 0.68–0.70) for 3-year unplanned admissions. The Harrell’s C for time-to-death throughout 16 years of follow-up was 0.75 (95% CI 0.74–0.75).

Conclusions: The HAT is a highly predictive, clinically intuitive, and externally valid instrument with potential for better addressing older adults’ health needs and optimizing risk stratification at the population level. © The Author(s) 2024.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är ett allvarligt växande globalt hälsoproblem och står för ca 90% till 95% av all diabetes, med högst andel i låg-och medelinkomstländer. Diabetes typ 2 har utvecklats i samband med bland annat ökad konsumtion av ultraprocessade livsmedel, fetma, minskad fysisk aktivitet och ohälsosamma livsstils- och beteendemönster. Genom livsstilsförändringar med hälsosam kost- och motion kan diabetes typ 2 kontrolleras. Att arbeta hälsofrämjande kan stärka personens egna resurser till att genomföra livsstilsförändringar med målet att förbättra den upplevda hälsan.

Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av livsstilsförändringar relaterat till kost och motion- vid diabetes typ 2.

Metod: Studien utfördes som en integrerande sammanställning av kvalitativ forskning – inspirerad av metasyntes och en induktiv ansatts. 10 vetenskapliga artiklars resultat analyserades med hjälp av Fribergs analysmodell.

Resultat: 10 artiklar från följande länder ingick i dataanalysen: Jordanien, Singapore, Qatar, Italien, England, Australien, Thailand, Indien, Guatemala och Pakistan. Från dataanalysen framkom följande kategorier som omfattar personers upplevelser av livsstilsförändringar relaterat till kost och motion vid diabetes typ 2. Huvudkategorier: att omgivningen påverkar och att motivationen påverkar. Underkategorier: att sociala sammankomster försvårar, att stöd från närstående är viktigt, betydelsen av att acceptera förändringar och att ha tillgång till tid är viktigt.

Slutsats: Den här studien påvisar att omgivningen hade en viktig betydelse för hur personerna upplevde livsstilsförändringar gällande kost och motion. Dom stödjande eller bristande faktorerna från omgivningen påverkade personerna på olika sätt vilket visade att negativa upplevelser från närstående eller sociala sammanhang kopplat till sjukdomen försvårade följsamheten till en hälsosam livsstil. Att arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningsätt visade på att kunna stärka motivationen, självförtroendet och den positiva synen på hälsotillstånden hos personer med diabetes typ 2.

Bakgrund: Den vanligaste cancerformen hos kvinnor är bröstcancer med mastektomi som den vanligaste kirurgiska behandlingen. Kvinnors bröst är ofta förknippade med sexualitet och kvinnlig natur vilket gör denna stympande behandling väldigt påfrestande på kvinnans identitet och kroppsuppfattning. Cancer är inte bara en klinisk sjukdom då den även påverkar kvinnans liv såväl biologiskt, psykologiskt som socialt. Här har sjukvården en avgörande roll i kvinnans vård. Sjukvårdspersonalen behöver en djupare förståelse för mastektomi och dess påverkan på kvinnors mentala hälsa.

Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors psykiska problem efter mastektomi vid bröstcancer.

Metod: En allmän litteraturöversikt. Studien har en induktiv ansats med integrativ metod där artiklarna analyseras med Fribergs (2022b) analys för en allmän litteraturöversikt.

Resultat: Efter genomförd analys framkom tre kategorier; Depression och ångest bland kvinnor som genomgår mastektomi, Kvinnans livskvalitet i samband med mastektomi och Familjen och vårdpersonalens betydelse för kvinnans psykiska problem.

Slutsats: Många kvinnor lider utav psykiska problem i samband med en mastektomi operation, främst depression och ångest. Största orsakerna berodde på symtombörda och försämrad kroppsuppfattning vilket leder till sämre livskvalitet. Familjen och vårdpersonalen har en stor roll för den mentala hälsan då de agerar som stöd för kvinnan.

Bakgrund: Trycksår är ett stort globalt hälsoproblem som blir allt vanligare bland befolkningen. Det orsakar stort lidande och smärta hos patienten. Därför behöver sjuksköterskan mer kunskap för att kunna förstå patienter bättre samt lindra deras lidande och ge en personcentrerad vård. Om sjuksköterskan inte förstår patientens upplevelse kan detta resultera till allvarliga konsekvenser. Patienters upplevelser är betydelsefulla i vården för att kunna förebygga trycksår. 

Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelser av trycksår. 

Metod: En litteraturöversikt med en induktiv ansats med inspiration från Friberg (2017b) som är baserad på åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar.

Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier vilka är upplevelser av smärta, fysiska upplevelser av sår, psykiska upplevelser och upplevelser av självständighet. 

Slutsats: Trycksår orsakar både fysiskt och psykiskt lidande. Deras självständighet blev förändrad på grund av trycksåret. Sjuksköterskan bör vara mer observant på att bli bättre på omvårdnaden när det gäller förebyggande strategier. En välfungerande kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten är värdefullt inom omvårdnad, för att patienten ska känna sig engagerad, respekterad samt delaktig i sin vård. Mer kunskap och förståelse behövs för att förstå hur trycksår kan påverka patientens dagliga liv. Kunskap kan resultera till mindre smärta och vårdlidande.

Bakgrund: Över 130 miljoner människor i världen lider av kronisk hepatit C och av dessa människor kommer ett betydande antal utveckla levercancer eller skrumplever. För närvarande finns det inget vaccin mot hepatit C däremot finns bromsmedicin som bromsar hepatit C. Blivande sjuksköterskor som har vårdat patienter med hepatit C på sjukhus upplever sig vara i högriskzon för att bli smittade av patienter med hepatit C.

Syfte: Syftet med studien var att belysa blivande sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnad av patienter med hepatit C på sjukhus.

Metod: Studien var en empirisk kvalitativ studie där fem blivande sjuksköterskor från en högskola i södra Sverige blev intervjuade. Innehållsanalysen till studien var inspirerad av Graneheim och Lundmans innehållsanalys med grund från Krippendorff.

Resultat: Utifrån innehållsanalysen framkom det fyra kategorier, upplevelser av kunskapsbrist, rädsla för smitta, vikten av att följa hygienrutiner vid omvårdnadsarbete och vikten av att bedriva personcentrerad omvårdnad. De blivande sjuksköterskorna upplevde sig ha bristande kunskap om hur omvårdnaden ska gå till för patienter med hepatit C på sjukhus, de upplevde även rädsla av att bli smittade av hepatit C vid omvårdnadsarbetet med dessa patienter. De blivande sjuksköterskorna ansåg att det är viktigt att följa hygienrutinerna för att minimera risken för blodsmitta vid omvårdnadsarbetet med hepatit C-patienter. De blivande sjuksköterskorna ansåg att en av de viktigaste delarna i omvårdanden med hepatit C-patienter är att bedriva personcentrerad omvårdnad på ett professionellt och respektfullt sätt.

Slutsats: Sjuksköterskestudenter är rädda för att ge omvårdnad till patienter med hepatit C på sjukhus, därför behövs mer kunskap om hur omvårdnadsarbetet ska gå till för dessa patienter för att sjuksköterskestudenterna ska kunna känna sig trygga och vilja ge omvårdnad till patienter med hepatit C på ett personcentrerat vis. 

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en autoimmun sjukdom som orsakas av att immunförsvaret angriper betacellerna i pankreas vilket medför insulinbrist. Denna formen av diabetes kan enbart behandlas med insulin. Individer som lever med diabetes mellitus typ 1 kan ha en förkortad livslängd, vilket till stor del beror på uppkomna komplikationer till följd av sjukdomen. Individens beslutsfattande gällande levnadsvanor är direkt avgörande för individens hälsa. I sjuksköterskans arbetsuppgifter ingår det att ha ett hälsofrämjande förhållningssätt där samtal om levnadsvanor är av största vikt. Syfte: Syftet med denna studien var att beskriva hur vuxna individer med diabetes mellitus typ 1 upplever att deras levnadsvanor har påverkats av sjukdomen.  Metod: Studien är baserad på en kvalitativ design med en induktiv ansats. Litteraturstudien utgick ifrån fyra patografier och analysen utfördes enligt Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet baserades på två huvudkategorier och fem underkategorier. Kategorierna återspeglar vuxna individers upplevelser av hur levnadsvanor har påverkats av sjukdomen diabetes mellitus typ 1. Huvudkategorierna är att behöva planera kostintag och att behöva planera fysisk aktivitet. Slutsats: Resultatet ger en inblick i hur vuxna individer upplever att diabetes mellitus typ 1 har påverkat deras levnadsvanor. Det framkom att sjukdomen har utgjort en ny form av planering kring kosten och den fysiska aktiviteten. Individerna upplevde att förändringar av gamla levnadsvanor var av vikt för att undvika komplikationer som diabetes mellitus typ 1 kan medföra. Resultatet riktar sig i första hand mot vårdpersonal, det kan tillämpas som en vägledning i mötet med patienterna. 

I dagens samhälle drabbas många människor av cancer, där flertalet av de drabbade lider av smärta. En liten del av Danmarks cancerpatienter har möjligheten att avsluta sitt liv på Hospice. Syftet med studien var att genom fyra intervjuer belysa danska sjuksköterskors upplevelser av att vårda cancerpatienter med smärta på Hospice. Studien är fenomenologiskt inriktad. Teoretikern som användes i studien ar Katie Eriksson. Hon framhäver att kroppslig smärta på grund av sjukdom kan vara outhärdlig och skapa en ångest inför sjukdom till en själslig och andlig död. Som metod i studien användes innehållsanalys, där intervjuerna analyserades och sammanställdes. Resultatet i studien tyder på att sjuksköterskor upplever närvaro som en väsentlig del av vården med smärtpåverkade cancerpatienter. Analysen visar att närvaro innefattar närhet, beröring samt kommunikation.

Bakgrund:  Personer som lever med HIV kan möta många olika utmaningar utöver sjukdomen. Dessa personer möter fördomar, negativa beteenden, stigmatisering och diskriminering i olika sammanhang. Hälsosjukvården bör behandla dessa personer på lika villkor som alla andra men i nuläget uppfyller inte sjukvården dessa villkor. 

Syfte: Att beskriva hur personer som lever med HIV upplever att bli vårdade inom hälso- och sjukvården.  

Metod: Metoden som valdes för denna studie var en allmän litteraturöversikt med en induktiv ansats från artiklar med kvalitativ metod. Denna allmänna litteraturöversikt har inspirerats av Fribergs analysmetod. Datainsamlingen gjordes genom CINAHL och PubMed för att hitta vetenskapliga artiklar för denna studie. Däremot ingick endast artiklar från CINAHL i resultatet. Syftet var att utveckla en förståelse för hur människor som lever med HIV tas hand om inom hälso- och sjukvården och vad patienter upplever.  

Resultat: Efter analysprocessen uppkom tre kategorier i resultatet. Första kategori var att uppleva diskriminering, den andra kategori var att uppleva bristande kunskap och den tredje var brist i sekretess.  

Slutsats: Personer som lever med HIV upplever fördomar, stereotyper diskriminering från hälso-och sjukvården. Detta resulterade i att personer som lever med HIV vårdas med okunskap samt en rådande brist på sekretess. Denna studie är värdefull för vidare forskning i denna områden för att dessa personer skall få bästa möjliga vård från hälso-och sjukvården.  

Bakgrund: Fetma betraktas som ett folkhälsoproblem i många delar av världen och det blir allt vanligare att personer med fetma söker sjukvård. Tidigare forskning har visat att det kan vara en utmaning för vårdpersonalen att erbjuda patienter med fetma en god och säker vård. Dessa utmaningar måste uppmärksammas så att vårdandet för dessa patienter kan förbättras samt förhindra skador på patienter och personal. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att vårda personer med fetma. Metod: Det gjordes en litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserades på sju vetenskapliga artiklar. Analysen genomfördes utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och fyra undekategorier. Den ena kategorin var Hinder i omgivningen med underkategorierna Utrustningens otillräcklighet och Begränsningar i miljön. Den andra kategorin var Konsekvenser för vårdpersonalen och hade underkategorierna Risk för arbetsskada och Behov av mer personal och tid. Slutsats: Det framkom i studien att utrustning och fysisk miljö visade sig vara otillräcklig och risken för skada på både personal och patient ökade i samband med vårdanet av personer med fetma. Framtida forskning borde fokusera på hur vårdandet av personer med fetma kan förbättras.

A survey targeting ASPHER members was launched in 2010/11, being a first initiative in improving ethics education in European Schools of Public Health. An 8-items questionnaire collected information on teaching of ethics in public health. A 52% response rate (43/82) revealed that almost all of the schools (95% out of 40 respondents with valid data) included the teaching of ethics in at least one of its programmes. They also expressed the need of support, (e.g.: a model curriculum (n=25), case studies (n=24)), which indicates further work to be met by the ASPHER Working Group on Ethics and Values in Public Health.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är en stor kostnad för sjukvården och samhället. Det är dock patienterna som drabbas värst. Frågan har uppmärksammats länge och endast små förändring har skett i arbetet mot vårdrelaterade infektioner. Det finns bra underlag för att kunna utföra ett gott arbete kring att minska smitta och smittspridning ändå förblir antalet drabbade oförändrat. Sjuksköterskans roll är att ge god och säker vård med hög kvalitet. Med den kompetens som sjuksköterskan besitter kan denne arbeta mot att vårdrelaterade infektioner fortsätter att öka tillsammans med övrig vårdpersonal.

Syfte: Syftet med studien var att belysa aspekter som sjuksköterskan i sluten somatisk vård upplever påverkar arbetet i att förebygga vårdrelaterade infektioner.

Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Analysen gjordes utifrån Granheim och Lundmans tolkning av Kippendorffs innehållsanalys.

Resultat: I analysen framkom tre kategorier: kunskapsaspekter, beteendemässiga aspekter och miljörelaterade aspekter. Resultatet visade på en rad olika aspekter som sjuksköterskor upplevde påverkade deras arbete i att förebygga vårdrelaterade infektioner. Under analysen framkom att sjuksköterskorna upplevde att det fanns brister i kunskapen om hur det förebyggande arbetet skulle följas. Arbetsmiljön var så pass stressfylld att det var svårt att leva upp till riktlinjerna och samt att de upplevde sig kontrollerade.

Slutsats: Då vårdrelaterade infektioner idag i sjukvården inte minskar och eftersom det berör alla inom sjukvården, inte minst sjuksköterskan, behövs det ett krafttag kring denna situation. Patienterna utsätts för onödiga risker. Det behövs fördjupad kunskap i var den felaktiga länken är eftersom det förebyggande arbetet inte fungerar. Riktlinjer och lagar finns att tillgå dock är det andra aspekter som påverkar.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och varje år får cirka 7000 kvinnor diagnosen. En bröstcancerdiagnos kan innebära ett stort hot med starka känslor av oro och ångest samt medföra stora psykiska och fysiska förändringar i livet. För att kunna hantera dessa förändringar behöver kvinnorna stort stöd från sjukvårdspersonalen. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av sjukvårdspersonalens stöd vid bröstcancer. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserats på åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Efter genomförd analys identifierades två kategorier och sex underkategorier. Kategorierna som framkom var relationellt stöd med underkatergorierna finnas till hands, känsla av ensamhet och känsla av brister i bemötandet från sjukvårdspersonalen samt informativt stöd med underkategorierna saknar information, information lindrar och information som orsakar lidande. Slutsats: Sjukvårdspersonalen utgör en viktig del i arbetet med att stödja kvinnor vid bröstcancer. Genom ökad insikt och förståelse för kvinnors upplevelser av sjukvårdspersonalens stöd kan kvinnors behov tillgodoses på ett bättre sätt. Individanpassat stöd baserat på kvinnors upplevelser kan vara nyckeln till att skapa en bättre vård, där kvinnors personliga behov av stöd tillfredsställs.

Objective: There is a need to develop easy-to-use tools to screen periodontal condition in daily practice. This study aimed to evaluate the FDI World Dental Federation “Chairside Guide” (FDI-CG) developed by the Task Team of the FDI Global Periodontal Health Project (GPHP) as a potential tool for screening. Methods: Databases from 3 centres in Germany, Hong Kong, and Spain (n = 519) were used to evaluate the association of the FDI-CG and its individual items with the periodontitis case definitions proposed by the Centers for Disease Control and Prevention (CDC) and the American Academy of Periodontology (AAP) for population-based surveillance of periodontitis. Results: Statistically significant differences were observed among the databases for the prevalence of periodontitis and the items included in the FDI-CG. The FDI-CG score and its individual components were significantly associated with the periodontal status in the individual databases and the total sample, with bleeding on probing showing the strongest association with severe periodontitis (odds ratio [OR] = 12.9, 95% CI [5.9; 28.0], P < .001, for those presenting bleeding on probing >50%), followed by age (OR = 4.8, 95% CI [1.7; 4.2], P = .004, for those older than 65 years of age). Those subjects with a FDI-CG score >10 had an OR of 54.0 (95% CI [23.5; 124.2], P < .001) and presented with severe periodontitis. A significant correlation was found between the different FDI-CG scoring categories (mild, moderate, and severe) and the categories for mild, moderate, and severe periodontitis using the Centers for Disease Control and Prevention and the American Academy of Periodontology criteria (r = 0.57, Spearman rank correlation test, P < .001). Conclusion: The FDI Chairside Guide may represent a suitable tool for screening the periodontal condition by general practitioners in daily dental practice. © 2020 The Authors

Upplevelsen av mötet med akutsjukvården kan vara komplicerad på grund av att det ofta handlar om snabba korta möten där patienterna kan befinna sig i en kris. För att mötet med patienterna ska bli så bra som möjligt är det viktigt att vårdpersonalen har kunskap om hur patienterna upplever mötet med akutsjukvården. Syftet med studien var att få en djupare förståelse för patienters upplevelse av mötet med akutsjukvården. En litteratur studie med kvalitativ ansats gjordes. Studien resulterade i två stycken kategorier positiva och negativa upplevelser. Kommunikation var den främsta förutsättningen för att mötet med akutsjukvården skulle upplevas som positivt av patienterna. När patienterna kände sig delaktiga i samtalen bildades ett samarbete mellan båda parter vilket gjorde att patienterna kände sig bekräftade och kände trygghet.

Bakgrund: Dagligen möter patienter och vårdpersonal varandra och inte sällan där en av dem eller båda talar endast sitt modersmål eller ett främmande språk. Vårdpersonalens uppgift är att kunna ge vård till patienter även när det talas olika språk. Vårdpersonalen upplevde det svårt att kommunicera med patienter vid språkbarriärer och att säkerheten i vården riskerades. Kunskapen kring en god kommunikation med patienter vid språkbarriärer är något som visat sig vara begränsad och behöver utforskas mer. En god kommunikation där båda parter förstår varandra är en förutsättning för god och säker vård. Vårdpersonalens uppgift är att ge alla en god omvårdnad och involvera patienten i dennes vård vilket blir en utmaning när språkbarriärer uppstår.

Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av språkbarriärer i kommunikationen med vårdpersonal.

Metod: En allmän litteraturstudie som utgick från nio kvalitativa artiklar. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysmodell.

Resultat: Efter analysen av artiklarna identifierades fem huvudkategorier: betydelsefullt att få känna sig i centrum, den icke-verbal kommunikationen hade stor betydelse, känsla av vanmakt, brister i informationsutbytet och användning av tolk kan både hjälpa och stjälpa.

Slutsats: Studien visar att patienter upplever missnöje vid språkbarriärer i kommunikation med vårdpersonal men att det finns vissa saker som kan underlätta. Den icke- verbala kommunikation har en avgörande roll för hur patienter upplever språkbarriärerna. Att engagerad, lyhörd och ödmjuk vårdpersonal uppskattas även om parterna inte förstår varandra. Det kom även fram att det inte bara är vårdpersonal utan även patienterna som känner att deras säkerhet riskeras när språkbarriärer finns i kommunikationen.

Aim: To evaluate the effect of different mouth rinses 12 h after rinsing on genuine intra-oral halitosis. Materials and Methods: Twenty-four adults with halitosis were included in a double-blind, crossover, randomized clinical trial. Halitosis was evaluated 12 h after rinsing with placebo and five mouth rinse products containing zinc acetate and chlorhexidine diacetate; zinc lactate, chlorhexidine and cetylpyridinium chloride; zinc acetate and chlorhexidine diacetate with reduced amounts of mint and menthol; zinc chloride and essential oil; and chlorine dioxide using the organoleptic method and a gas chromatograph. Test periods were separated by 1 week. Results: Hydrogen sulphide (H2S), methyl mercaptan (MM) and the organoleptic scores (OLS) were significantly reduced 12 h following rinsing with all substances compared to placebo (P < 0.05). H2S was more effectively reduced after rinsing with zinc acetate and chlorhexidine diacetate and zinc acetate and chlorhexidine diacetate with reduced amounts of mint and menthol compared to rinsing with zinc chloride and essential oil (P < 0.05), and significantly lower values of MM were obtained after rinsing with zinc acetate and chlorhexidine diacetate compared to zinc lactate, chlorhexidine and cetylpyridinium chloride (P < 0.05). The percentage effectively treated individuals (H2S (<112 ppb), MM (<26 ppb) and OLS score <2) varied from 58% percentage (zinc acetate and chlorhexidine diacetate) to 26% (zinc chloride and essential oil). Conclusion: All treatments resulted in reduction in halitosis 12 h after rinsing compared to placebo. H2S and MM were most effectively reduced by zinc acetate and chlorhexidine diacetate.

Objectives. To assess the effects on intra-oral halitosis by a mouth rinse containing zinc acetate (0.3%) and chlorhexidine diacetate (0.025%) with and without adjunct tongue scraping. Materials and methods. Twenty-one subjects without a diagnosis of periodontitis were randomized in a cross-over clinical trial. Organoleptic scores (OLS) were assessed to define intra-oral halitosis by total volatile sulfur compound (T-VSC) measurements and by gas chromatography. Results. Twenty-one subjects with a mean age of 45.7 years (SD: +/- 13.3, range: 21-66). The OLS were significantly lower following active rinse combined with tongue scraping (p < 0.001) at all time points. Immediately after, at 30 min, and at day 14, the T-VSC values were lower in the active rinse sequence than in the negative rinse sequence (p < 0.001, p < 0.001 and p < 0.05, respectively). At 30 min and at day 14, the hydrogen sulfide (H2S) and methyl mercaptan (MM) values were lower in the active rinse sequence compared to the inactive rinse sequence (p < 0.001). The inactive rinse sequence with tongue scraping reduced T-VSC at 30 min (p < 0.001) but not at 14 days. Similar reductions in T-VSC, H2S and MM were found in the active rinse sequence with or without tongue scraping. Conclusion. The use of a tongue scraper did not provide additional benefits to the active mouth rinse, but reduced OLS and tongue coating index.

Aim: The aim of this study was to evaluate the effects of non-surgical periodontal therapy on intra-oral halitosis 3months after therapy. Material and methods: Sixty-eight adults with intra-oral halitosis were included in a case series. Intra-oral halitosis was evaluated at baseline, and at 3months after treatment using the organoleptic scores (OLS), Halimeter (R), and a gas chromatograph. Results: Significant reductions for OLS (p<0.01), total sum of volatile sulphur compounds (T-VSC) (p<0.01) and methyl mercaptan (MM) (p<0.05) values were found after treatment. Hydrogen sulphide (H2S) levels were not significantly reduced. The numbers of probing pockets 4mm, 5mm and 6mm were significantly reduced as a result of therapy (p<0.001). Bleeding on probing (BOP) and plaque indices were also significantly reduced (p<0.001). For the 34 individuals with successful periodontal treatment (BOP<20% and a 50% reduction of total pocket depth) reductions in OLS (p<0.01) and T-VSC scores (p<0.01) were found. Eleven individuals were considered effectively treated for intra-oral halitosis presenting with a T-VSC value <160ppb, a H2S value <112ppb and a MM value <26ppb. Conclusion: Non-surgical periodontal therapy resulted in reduction of OLS, MM and T-VSC values 3months after therapy. Few individuals were considered as effectively treated for intra-oral halitosis.

This study aims to assess the effects of rinsing with zinc- and chlorhexidine-containing mouth rinse with or without adjunct tongue scraping on volatile sulfur compounds (VSCs) in breath air, and the microbiota at the dorsum of the tongue. Material and methods: A randomized single-masked controlled clinical trial with a cross-over study design over 14 days including 21 subjects was performed. Bacterial samples from the dorsum of the tongue were assayed by checkerboard DNA-DNA hybridization. Results: No halitosis (identified by VSC assessments) at day 14 was identified in 12/21 subjects with active rinse alone, in 10/21with adjunct use of tongue scraper, in 1/21 for negative control rinse alone, and in 3/21 in the control and tongue scraping sequence. At day 14, significantly lower counts were identified only in the active rinse sequence (p < 0.001) for 15/78 species including, Fusobacterium sp., Porphyromonas gingivalis, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, and Tannerella forsythia. A decrease in bacteria from baseline to day 14 was found in successfully treated subjects for 9/74 species including: P. gingivalis, Prevotella melaninogenica, S. aureus, and Treponema denticola. Baseline VSC scores were correlated with several bacterial species. The use of a tongue scraper combined with active rinse did not change the levels of VSC compared to rinsing alone. Conclusions: VSC scores were not associated with bacterial counts in samples taken from the dorsum of the tongue. The active rinse alone containing zinc and chlorhexidine had effects on intra-oral halitosis and reduced bacterial counts of species associated with malodor. Tongue scraping provided no beneficial effects on the microbiota studied. Clinical relevance: Periodontally healthy subjects with intra-oral halitosis benefit from daily rinsing with zinc- and chlorhexidine-containing mouth rinse.

Sjuksköterskornas arbetsvardag bestod av att ofta möta lidande och död hos sina patienter. De behövde i sitt arbete strategier för att hantera sina psykiska och känslomässiga reaktioner. Syftet med arbetet var att undersöka sjuksköterskans reaktioner och bearbetningsmetoder av traumatiska händelser uppkomna i arbetet. Metoden var litteraturstudie. Artiklarna analyserades enligt Evidence Based Nursing (EBN) gjord av Flemming (1998). Resultatet visade att sjuksköterskor reagerade på olika sätt och använde sig av varierande bearbetningsmetoder. Slutsatsen blev att bearbetningsmetoder efterfrågades och var väldigt viktigt för att undvika konsekvenser för sin hälsa.

Bakgrund: Medelåldern bland män och kvinnor ökar stadigt i Sverige samtidigt som psykisk ohälsa blir allt vanligare. Fysisk aktivitet och sömn är exempel på basala behov som ligger till grund för att uppnå en god hälsa. Sjuksköterskans uppgift är att motivera patienten genom att dela med sig av kunskaper och erfarenhet patienterna själva har möjlighet till förändringar och viljan till att tillfredsställa dessa behov.

Syfte: Att undersöka förekomsten av fysisk aktivitet och sömn hos äldre män och kvinnor med och utan diagnosen depression.

Metod: Designen är en kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie i samråd med Swedish National Study on Aging and Care – Blekinges.

Resultat: Resultatet visade att förekomsten av lätt fysisk aktivitet var vanligare än intensiv fysisk aktivitet hos äldre. Den fysiska aktiviteten utförs i högre grad av kvinnor med diagnosen depression och mer av män utan diagnosen depression. Hos de som deltog i studien förekom också sömnstörningar oftare vid depression.

Slutsats: Sjuksköterskan bör motivera patienterna till förändringar med hjälp av omvårdnadsåtgärder. Detta kommer på lång sikt underlätta hälso- och sjukvården positivt eftersom medelåldern och den äldre befolkningen ökar. Fysisk aktivitet och god sömn är de grundläggande behov som minimerar och reducerar risken för depression hos män och kvinnor.

The advent of powered toothbrushes and associated mobile health applications provides an opportunity to collect and monitor the data, however collecting reliable and standardized data from large populations has been associated with efforts from the participants and researchers. Finding a way to collect data autonomously and without the need for cooperation imparts the potential to build large knowledge banks. A solution with Bluetooth low energy technology is designed to pair a powered toothbrush with a single-core processor to collect raw data in a real-time scenario, eliminating the manual transfer of powered toothbrush data with mobile health applications. Associating powered toothbrush with a single-core processor is believed to provide reliable and comprehensible data of toothbrush use and propensities can be a guide to improve individual exhortation and general plans on oral hygiene quantifies that can prompt improved oral wellbeing. The method makes a case for an expanded chance to plan assistant capacities to protect or improve factors that influence oral wellbeing in individuals with mild cognitive impairment. The proposed framework assists with determining various parameters, which makes it adaptable and conceivable to execute in various oral care contexts 

Bakgrund: Svensk hälso- och sjukvård är drabbad av personalbrist och överbelastning. För att säkra framtida tillgång till sjuksköterskor krävs att åtgärder vidtas. Genom att identifiera hinder och möjligheter nyexaminerade sjuksköterskor möter i arbetslivet kan förhoppningsvis ljus kastas över möjliga lösningar på befintliga problem.

Syfte: Syftet var att belysa nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att komma ut i arbetslivet i Sverige.

Metod: Studien utgörs av en integrerande sammanställning av kvalitativ forskning inspireradav metasyntes med ett induktivt förhållningssätt. 15 artiklar analyserades för att framställa ett resultat, detta i enlighet med Fribergs instruktioner.

Resultat: Tre huvudteman identifierades; Övergången mellan studie-och arbetsliv, Att bli trygg i sjuksköterskeprofessionen samt Strategier för lärande. Alla med tillhörande subteman.

Slutsats: Studien belyser att nyexaminerade sjuksköterskor behöver ordentliga introduktioner, tid för återhämtning och reflektion samt god arbetsplatskultur för att kunna utöva god omvårdnad, utvecklas i professionen och samtidigt må bra och trivas med arbetet. I dagsläget får många nyexaminerade sjuksköterskor inte sina behov bemötta, något som leder till att deras upplevelser av att komma ut i arbetslivet präglas av stress, osäkerhet och rädsla.

Background Limited evidence exists on the efficacy of regenerative treatment of peri-implantitis. Material and Methods Subjects receiving antibiotics and surgical debridement were randomly assigned to placement of autogenous bone (AB) or bovine-derived xenograft (BDX) and with placement of a collagen membrane. The primary outcome was evidence of radiographic bone fill and the secondary outcomes included reductions of probing depth (PD) bleeding on probing (BOP) and suppuration. Results Twenty-two subjects were included in the AB and 23 subjects in the BDX group. Statistical analysis failed to demonstrate differences for 38/39 variables assessed at baseline. At 12 months, significant better results were obtained in the BDX group for bone levels (p < 0.001), BOP (p = 0.004), PI (p = 0.003) and suppuration (p < 0.01). When adjusting for number of implants treated per subject, a successful treatment outcome PD = 5.0 mm, no pus, no bone loss and BOP at 1/4 or less sites the likelihood of defect fill was higher in the BDX group (LR: 3.2, 95% CI: 1.010.6, p < 0.05). Conclusions Bovine xenograft provided more radiographic bone fill than AB. The success for both surgical regenerative procedures was limited. Decreases in PD, BOP, and suppuration were observed.

Objectives The aim of this study was to assess the long-term efficacy of reconstructive treatment of peri-implantitis intraosseous defects. Material and Methods Peri-implant intraosseous defects were augmented using either an autogenous bone graft (AB) or a bovine-derived xenograft (BDX) in combination with a collagen membrane. Maintenance was provided every third month. Results In the AB group, 16 patients with 25 implants remained at year five. In the BDX group, 23 patients with 38 implants remained. Between baseline and year 5, bleeding on probing (BOP) and probing pocket depth (PPD) scores were reduced in both groups (p < .001). In the AB and BDX groups, mean PPD between baseline and year five was reduced by 1.7 and 2.8 mm, respectively. The difference between groups was significant (p < .001). In the AB group, the mean bone level change at implant level between baseline and years three and five was-0,2 and -0.7 mm, respectively. In the BDX group, the mean bone level change at implant level between baseline and years three and five was 1.6 and 1.6 mm, respectively. The difference between the groups was significant (p < .001). Successful treatment (no bone loss, no probing pocket depth (PPD) > 5 mm, no suppuration, maximum one implant surface with bleeding on probing (BOP) at year five) was obtained in 9/25 implants (36%) in the AB group and in 29/37 implants (78.3%) in the BDX group. Conclusions Reconstructive surgical treatment of peri-implant defects using BDX resulted in more predictable outcomes than using autogenous bone over 5 years.

Objectives To assess if (I) the alveolar bone defect configuration at dental implants diagnosed with peri-implantitis is related to clinical parameters at the time of surgical intervention and if (II) the outcome of surgical intervention of peri-implantitis is dependent on defect configuration at the time of treatment. Materials and methods In a prospective study, 45 individuals and 74 dental implants with >= 2 bone wall defects were treated with either an autogenous bone transplant or an exogenous bone augmentation material. Defect fill was assessed at 1 year. Results At baseline, no significant study group differences were identified. Most study implants (70.7%,n= 53) had been placed in the maxilla. Few implants were placed in molar regions. The mesial and distal crestal width at surgery was greater at 4-wall defects than at 2-wall defects (p= 0.001). Probing depths were also greater at 4-wall defects than at 2-wall defects (p= 0.01). Defect fill was correlated to initial defect depth (p< 0.001). Defect fill at 4-wall defects was significant (p< 0.05). Conclusions (I) The buccal-lingual width of the alveolar bone crest was explanatory to defect configuration, (II) 4-wall defects demonstrated more defect fill, and (III) deeper defects resulted in more defect fill.

Bakgrund: Sömn är ett grundbehov och människans främsta källa till återhämtning, men i takt med stigande ålder förändras sömnmönstret vilket leder till att hälften av alla äldre upplever sömnsvårigheter. Sömnbrist kan leda till konsekvenser som orsakar lidande för patienten. Fysisk aktivitet har visat sig ha lika god effekt på sömnen som farmakologisk behandling men innebär färre risker för personen. Sjuksköterskans arbete ska vara hälsofrämjande och utgå från bästa tillgängliga evidens med hänsyn till personens unika behov. Stark evidens stödjer att fysisk aktivitet optimerar sömnen direkt men även långsiktigt och är en omvårdnadsåtgärd sjuksköterskan kan ordinera på recept.

Syfte: Att undersöka förekomsten av fysisk aktivitet hos personer över 60 år med sömnsvårigheter i Blekinge.

Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv analys baserat på Swedish National Aging and Care i Blekinge, baseline 2001-2003. 

Resultat: Resultatet visade att 60 % av deltagarna över 60 år hade sömnsvårigheter. En stor andel (62 %) av de med sömnsvårigheter utövade regelbunden fysisk aktivitet i någon grad. Ett intressant fynd var att i den äldsta åldersgruppen (87-96 år) var andelen med sömnsvårigheter minst (50 %) samtidigt som de i denna åldersgrupp med sömnsvårigheter hade den procentuellt lägsta andelen som var fysiskt aktiva (39 %). Av kvinnor och män med sömnsvårigheter förekom fysiskt aktivitet i nästan lika stor utsträckning (61 % respektive 62 %). 

Slutsats: Sömnsvårigheter var ett vanligt förekommande fenomen hos äldre personer över 60 år i Blekinge och majoriteten av de med sömnsvårigheter skattade sig som fysiskt aktiva. Det är svårt att uttala sig om hur stor påverkan fysisk aktivitet har på sömnen då aktuell studie inte har undersökt förekomsten av fysisk aktivitet hos de utan sömnsvårigheter. Fysisk aktivitet skulle kunna vara en lämplig omvårdnadsåtgärd som ett komplement i behandlingen mot sömnsvårigheter.

Bakgrund: Cancer drabbar alla ålderskategorier men ses ändå som en åldersrelaterad sjukdom då största delen av de diagnostiserade fallen är personer över 65 år. En äldre person som insjuknar och tvingas leva med cancer ter sig inte på samma sätt som hos en ung människa, då de äldre ofta har ett annorlunda synsätt på sjukdomen än vad yngre personer har. Syfte: Syftet med studien var att belysa äldre personers upplevelser av att leva med cancer. Metod: En litteraturstudie med kvalitativa artiklar användes. Sju vetenskapliga artiklar granskades genom ett granskningsprotokoll och analyserades. Dessa artiklar utgjorde studiens resultat. Resultat: Studien resulterade i fyra teman, existentiella, sociala, fysiska och psykologiska upplevelser. Det visade sig att upplevelserna av att leva med cancer som äldre var många. Bland annat visade det sig att ett socialt stöd, både från anhöriga och hälso- och sjukvården var av stor vikt för att hantera den nya vardag som nu kantades av en cancersjukdom. Även strategier för att hantera sin sjukdom var återkommande i resultatet. Tanken på att största delen av sitt liv låg bakom dem, gjorde sjukdomen mer hanterbar. Slutsats: Upplevelsen av att leva med cancer som äldre är högst individuell. Det sociala stödet är en viktig del i de äldre personernas liv. Många äldre personer upplever även diskriminering på grund av deras höga ålder. Det är därför viktigt att alla behandlas med respekt och värdighet, för att kunna upprätthålla en så god livskvalitet som möjligt. Vi är alla individer med unika personligheter och behov, oavsett ålder.

Bakgrund: Autism är en funktionsnedsättning som påverkar hjärnans kognitiva funktioner. Familjemedlemmar som tillbringar sin vardag tillsammans med ett barn i familjen som har autism, lever i en värld full av utmaningar. Familjerna kan behöva genomgå många livsförändringar, där tid, energi samt välplanerade rutiner är ett krav för att få vardagen att fungera. Syfte: Syftet med studien var att belysa familjens upplevelser av sin vardag när ett barn i familjen har autism. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats där åtta kvalitativa artiklar analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: Analysprocessen resulterade i sex kategorier och sex underkategorier. Resultatet visade att familjerna upplevde att deras vardagliga liv kretsade kring barnet med autism och noggrann planering samt strikta rutiner var nödvändiga för att vardagslivet skulle fungera. Känslor som stress, oro, skuld, rädsla och fråntagande av naturliga upplevelser och framtidsdrömmar, var ständigt närvarande. Familjerna upplevde att autismen bland annat hade inverkan på deras relationer samt hämmade dem i sin vardag gällande medverkan i aktiviteter. Familjerna upplevde även en oförståelse från omgivningen kring barnets autism, vilket gav upphov till en känsla av isolering. Trots dagliga utmaningar upplevde familjerna att autismen gjorde dem mer omtänksamma, förstående och tålmodiga. Slutsats: Familjens liv kretsar kring barnet med autism och inverkar i högsta grad på alla faktorer och situationer som familjen dagligen upplever och möter. En ökad kunskap och förståelse för familjens vardagliga liv kan bidra till en mer familjefokuserad omvårdnad där alla familjemedlemmar bemöts på ett tillfredsställande sätt, involveras i vården av sitt barn eller syskon samt ges stöd och information för att lättare kunna hantera sin livssituation. Utöver ett behov av fler studier inom området är ytterligare förslag på vidare forskning att undersöka hur familjerna hanterar sin vardagliga livssituation, hur de upplever stöd från sin omgivning samt hur de upplever möten med vården.

Bakgrunden beskriver att varje år får 30 000 personer i Sverige stroke och det är en sjukdom som kan ge bestående funktionsnedsättningar. Som sjuksköterska är det av betydelse att ha förståelse för hur den enskilda personens upplevelser kan påverkas efter en stroke. Det är viktigt att sjuksköterskan försöker sätta sig in i patientens situation för att kunna samverka för en god och trygg omvårdnad. Vidare är det av vikt att se människan bakom sjukdomen och inte sjukdomen i sig. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser efter att ha insjuknat i sjukdomen stroke. Metoden i studien är en litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats utgör studiens resultat. De åtta vetenskapliga artiklarna analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av Krippendorffs (1980) innehållsanalys. I Resultatet framkom tre kategorier: Upplevelsen utav träning, Upplevelsen av en främmande kropp och Upplevelsen av ett nytt liv. Dessa tre kategorier beskriver upplevelser som patienter med sjukdomen stroke kan uppleva. Den Slutsats som kan dras är att patienter med sjukdomen stroke kan uppleva träning som en viktig del utav sin återhämtning. Patienter med sjukdomen stroke kunde också uppleva att de är främlingar i sin egen kropp. Det tedde sig som om att det var först när patienterna accepterat sin situation som de kunde gå vidare med sina liv.

Bakgrund: Vid livslång sjukdom ställs den sjuke inför kravet att förändra sitt levnadssätt för att kunna leva ett så bra liv som möjligt med sjukdomen. Patienten måste lära sig klara av den egenvård som sjukdomen kräver. För att patienten skall lära sig och sköta sin egen behandling helt eller delvis blir undervisning ett viktigt inslag. Vid patientundervisning ska patienten uppnå anpassning och handlingskraft, d v s skall lära sig nya sätt att klara av och anpassa sig till dem ändrade levnadsförhållanden och behöver då få ny kunskap och nya färdigheter. Vårdarens uppgift är att göra det möjligt och underlätta lärandet samt att hjälpa patienten att åter bli självständig. Syfte: Syftet med studien är att belysa patienters upplevelser av undervisningens betydelse för egenvård i samband med livslånga sjukdomstillstånd. Metod: Metoden som använts var en litteraturstudie med kvalitativ ansats och baserades på sju vetenskapliga artiklar. Analysmodellen inspirerades av Graneheim & Lundman (2004) latenta innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att patienterna ville vara delaktiga och bli sedda och hörda som enskilda individer i undervisningen. Det ansågs vara mycket viktigt att undervisaren hade ett bra förhållningssätt gentemot patienten. Undervisningen skulle bygga på patienternas individuella behov och informationen skulle uppdateras kontinuerligt. Patienterna ville få så mycket information och kunskap som möjligt for att kunna lära sig sköta sin egenvård och fatta egna beslut for att uppnå självständighet. Diskussion: För att en patient med livslång sjukdom ska kunna lära sig något så krävs det att det finns tillgång till information och kunskap, samt en undervisare som kan göra det möjligt for patienten att lära sig. Undervisarens förhållningssätt är av stor betydelse for att patienten ska känna sig delaktig i den vårdande undervisningen. Slutsats: Undervisningen ska utgå ifrån patientens individuella behov och anpassas efter patientens uppsatta mål. Målet är att patienten skall kunna ta självständiga beslut kring sin egenvård och bli sin egen vårdare.

Bakgrund: Multipel skleros är en kronisk sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet genom att nervcellsutskotten blir inflammerade. Det är nästan dubbelt så många kvinnor än män som insjuknar i sjukdomen. När sjukdomen bryter ut är de flesta mitt i livet och sjukdomen kan orsaka många år av lidande och funktionshinder. 

Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med Multipel Skleros.

Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tre patografier. Innehållsanalysen utfördes manifest med latenta inslag utifrån Lundman och Hällgren Graneheims tolkning av innehållsanalys. 

Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier. I kategorin Kroppsliga förändringar framkom att kvinnor med sjukdomen Multipel skleros upplever att deras kropp förändrades med sjukdomen. I kategorin Emotionella konsekvenser av sjukdomen framkom att kvinnor upplever en känsla av skam, rädsla och sorg. I kategorin Tankar om framtiden framkom att kvinnor upplever positiva tankar om framtiden och tankar om döden. I sista kategorin Omgivningens betydelse framkom kvinnors upplevelser av att vara beroende av andra och att de kände tacksamhet till omgivningen. 

Slutsats: Genom att öka kunskapen och förståelsen för kvinnors upplevelse av att leva med sjukdomen MS, kan sjuksköterskan ge en mer personcentrarad vård och hjälpa till att stärka kvinnornas välbefinnande. Sjuksköterskan bör ta hänsyn till kvinnor med sjukdomen MS behov av hjälp och stöd för att bedriva en god omvårdnad utifrån det individuella behovet. Deras anhöriga kan också vara i behov av stöd och deras delaktighet i omvårdnaden bör även tas hänsyn till. Sjuksköterskan bör även se till så att de anhöriga blir avlastade om det behövs och att deras delaktighet i vården ska vara på kvinnor med sjukdomen MS egna villkor.

Bakgrund: I takt med att allt fler människor lever längre ökar också antalet personer som insjuknar i demenssjukdom. Språklig och kognitiv svikt är typiska symtom vid demenssjukdom och på grund av detta upplever sjuksköterskor i många fall svårigheter i kommunikationen. Brister i kommunikationen kan påverka omvårdnaden negativt. Genom en ökad kunskap om alternativa kommunikationsmetoder, som kan främja kommunikationsförmågan, kan vården av personer med demenssjukdom underlättas och bli mer personcentrerad. Tidigare studier visar att alternativa kommunikationsmetoder kan påverka kommunikationsförmågan positivt. En litteraturstudie som sammanfattar forskningen inom området kan ge en tydligare bild av alternativa kommunikationsmetoders olika möjligheter.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva på vilket sätt alternativa kommunikationsmetoder kan främja och ta tillvara kommunikationsförmågan hos personer med demenssjukdom.

Metod: En litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design genomfördes. Artiklarnas resultat analyserades utifrån Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.

Resultat: Resultatet visar att alternativa kommunikationsmetoder kan bidra till att öka kommunikationsförmågan för personer med demenssjukdom. Både förmågan att uttrycka sig verbalt och icke verbalt förbättrades, men även samspel och samspelsförmågan ökade. När alternativa kommunikationsmetoder användes i grupp bidrog de även till att öka möjligheten till social kommunikation och fördjupade relationer mellan deltagarna.

Slutsats: En ökad kunskap om alternativa kommunikationsmetoders påverkan på kommunikationsförmågan kan leda till ökade möjligheter för sjuksköterskor och annan vårdpersonal att kommunicera med personer med demenssjukdom.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en störning som kännetecknas som avsiktlig viktnedgång, framkallad och vidmakthållen av patienten själv. Dessa patienter saknar sjukdomsinsikt vilket förvärrar relationen mellan dem och vårdpersonalen. Sjukdomen har tre olika faser i utvecklingen och drabbar främst flickor i åldrarna 12-20 år. Syftet: Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med anorexia nervosa upplever mötet med vårdpersonalen. Metod: En litteraturstudie som baserades på tre självbiografiska böcker utfördes. Burnards analysmetod användes med modifikationer, där tolv steg användes i studien. Resultat: På olika sätt uttryckte kvinnorna att de kände sig missförstådda av vårdpersonalen. Panikkänslor förekom ofta när vårdpersonalen påpekade hur magra de var. Diskussion: För kvinnor med anorexia nervosa var självständighet något som ansågs vara oerhört värdefullt. När de medverkade i sin behandling resulterade det i en bättre vårdrelation. Slutsats: Resultatet visade att adekvat och uppdaterad utbildning av vårdpersonal resulterade i mindre vårdlidande och ett positivt patientmöte med kvinnor som led av anorexia nervosa.

Bakgrund: Den mest förekommande demenssjukdomen är Alzheimers sjukdom. Alzheimers drabbar cirka 25,000 personer årligen i Sverige. Sjukdomen orsakas av olika anledningar men de främsta riskfaktorerna är högt blodtryck, hög ålder och ärftlighet. Sjukdomen orsakar en markant kognitiv försämring som påverkar beteendet, uppskattning, tolkning, individens minne och motoriska funktioner. Sjukdomen påverkar inte bara den insjuknande utan även närstående. När den insjuknande personen försämras i samband med sjukdomens progression ökar kraven på närstående. Sjuksköterskan har därför en väsentlig roll att stödja både den insjuknande och närstående för att kunna bevara deras hälsa och välbefinnande. 

Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en familjemedlem med Alzheimers sjukdom.

Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Artiklarna som ingår i studien har en kvalitativ metod. De valda artiklarna analyserades utifrån Fribergs (2017b) femstegs analysmodell för att skapa en tydlig och förståelig framställning av innehållet och resultatet.

Resultat: Resultatet ledde till tre olika huvudteman samt tre underteman som framtogs av 11 olika vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Artiklarna förtydligar närståendes upplevelser och komplikationer som uppstår vid vårdandet av en familjemedlem med Alzheimers sjukdom. Resultatet grundar sig på tre huvudteman som är följande: Att uppleva rollförändring, Emotionella upplevelser samt Att uppleva behov av kunskap och stöd. Under huvudtemat Emotionella upplevelser framkom tre underteman som är Upplevelser av rädsla och oro inför framtiden, Upplevelse av sorg samt Upplevelse av isolering.

Slutsats: I resultatet tydliggörs behovet av ett anpassat stöd som närstående behöver inför den nya livsförändringen som sker i samband med rollförändringen. I samband med den nya livsförändringen beskriver närståendes upplevelser av sorg, rädsla och oro inför framtiden samt upplevelser av isolering vid tillagandet av den nya rollen. Närstående lyfter vikten av kunskap och stöd för att kunna erbjuda den insjuknade familjemedlemmen en god omvårdnad. Sjuksköterskan har en fundamental roll i att stötta närstående för att kunna vårda den insjuknande familjemedlemmen. För ett ökat välbefinnande hos närstående och den insjuknade familjemedlemmen bör sjuksköterskan erbjuda ett anpassat stöd, informera samt utveckla närståendes kunskaper och möjligheter.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en ökande och dödlig folksjukdom som kännetecknas av obstruktiv andning. KOL drabbar främst rökare och påverkar en person på en mängd olika sätt. Upplevelsen av att leva med sjukdomen beskrivs både som eländig och skrämmande. KOL leder till ångest, social isolering och svårigheter att känna hopp i livet. Upplevelserna påverkar alla aspekter av det dagliga livet och skapar begränsningar för personer som lever med sjukdomen KOL. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med sjukdomen KOL. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserats på tolv vetenskapliga artiklar. En kvalitativ innehållsanalys med inspiration av Graneheim och Lundman (2004) användes. Resultat: Personer upplever att sjukdomen KOL påverkar dem både fysiskt, psykiskt och socialt. Tre kategorier framställdes, där upplevelsen av att leva med KOL delades in i fysiska begränsningar, förändrade sociala relationer samt psykisk påverkan. Slutsats: Huvudfynden i studien var att personer i samband med sjukdomen KOL upplevde fysiska, psykiska och sociala begränsningar och förluster i livet. Ny forskning görs kontinuerligt gällande KOL men det behövs ytterligare forskning inriktad på upplevelserna i samband med sjukdomen. Kunskap om upplevelserna vid KOL är relevant för att på bästa sätt kunna möta personer med sjukdomen och ge individuellt anpassad och personcentrerad omvårdnad.

Recent advancements in signal and image processing have reduced the time of diagnoses, effort and pressure on the screeners by providing auto diagnostic tools for different diseases. The success rate of these tools greatly depend on the quality of acquired images. Bad image quality can significantly reduce the specificity and the sensitivity which in turn forces screeners back to their tedious job of manual diagnoses. In acquired fundus images, some areas appear to be brighter than the other, that is areas close to the center of the image are always well illuminated, hence appear very bright while areas far from the center are poorly illuminated hence appears to be very dark. Several techniques including the simple thresholding, Naka Rushton (NR) filtering technique and histogram equalization (HE) method have been suggested by various researchers to overcome this problem. However, each of these methods has limitations at their own and hence the need to develop a more robust technique that will provide better performance with greater flexibility. A new method of compensating uneven (irregular) illumination in fundus images termed global-local adaptive histogram equalization using partially-overlapped windows (GLAPOW) is proposed in this paper. The developed algorithm has been tested and the results obtained show superior performance when compared to other known techniques for uneven illumination correction.

Automatic diagnosis and display of diabetic retinopathy from images of retina using the techniques of digital signal and image processing is presented in this paper. The acquired images undergo pre-processing to equalize uneven illumination associated with the acquired fundus images. This stage also removes noise present in the image. Segmentation stage clusters the image into two distinct classes while the abnormalities detection stage was used to distinguish between candidate lesions and other information. Methods of diagnosis of red spots, bleeding and detection of vein-artery crossover points have also been developed in this work using the color information, shape, size, object length to breadth ration as contained in the acquired digital fundus image. Furthermore, two graphical user interfaces (GUIs) have also been developed during this work; the first is for the collection of lesion data information and was used by the ophthalmologist in marking images for database while the second GUI is for automatic diagnosing and displaying of the result in a user friendly manner. The algorithm was tested with a separate set of 25 fundus images. From this, the result obtained for microaneurysms and haemorrhages diagnosis shows the appropriateness of the method.

När en närstående går bort väcker detta många känslor hos de drabbade och det blir även en stor omställning i deras liv. Hur de drabbade upplever det som hänt beror mycket på åldern, kön, hälsa, personlighet, om man varit med om något liknande förut, civilstånd, stöd från andra personer, religion och kultur. Syftet med studien var att belysa mötets betydelse mellan vårdpersonal och personer som mist en närstående i samband med sjukhusvistelse. När en person går bort under sjukhusvistelse är mötet med personalen viktigt för de närstående och deras fortsatta sorgeprocess. Studien har genomförts som en litteraturstudie. Studien belyser mötet både från de närstående och från personalens synvinkel. I resultatet framkom att personalen kände sig otillräcklig, att det var viktigt att de var flexibla och att de informerade på ett bra sätt. För de närstående var det viktigt att personalen fanns till hands, att de fick hjälp att se framåt och att personalen var ärlig.

Bakgrund: Forskning visar att många kvinnor lever med sexuella problem efter en hjärtinfarkt. Kvinnors sexuella problem prioriteras inte i vården bland annat på grund av bristande kunskaper hos sjuksköterskorna. För många individer är sexuell hälsa och sexuell aktivitet av stor betydelse för deras liv. När den sexuella aktiviteten påverkas av hjärtinfarkt, kan detta negativt påverka kvinnors sexuella hälsa vilket i sin tur kan påverka kvinnors övergripande hälsa negativt. Detta examensarbete behöver utföras för att ge ökade kunskaper till grundutbildade sjuksköterskor för att kvinnor med sexuella problem efter hjärtinfarkt ska kunna få individanpassad omvårdnad. 

Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av sexuell aktivitet efter en hjärtinfarkt.

Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ metod utfördes med induktiv ansats och som är baserad på 6 vetenskapliga artiklar. 

Resultat: Tre huvudrubriker framkom med sex underrubriker. Huvudrubrikerna är följande: Fysiska och emotionella hinder, Förändrade behov i relationen och Otillfredsställande vårdmöte. Underrubrikerna är följande: Fysiska hinder, Emotionella hinder, Ökat behov av närhet, Minskad sexuell lust, Informationsbrist samt Tabu och skam.

Slutsats: Rädsla för återinsjuknande i hjärtinfarkt påverkade kvinnors sexuella lust som i sin tur påverkade kvinnornas sexuella aktivitet. Problem med den sexuella aktiviteten påverkade även kvinnornas relation med partnern. Det finns bristande kunskaper hos sjuksköterskor kring kvinnors upplevelser av den sexuella aktiviteten och detta behöver lyftas fram i vården för att förebygga kvinnors sexuella problem. 

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem. Cirka var fjärde kvinna i Sverige har blivit utsatt för våld i nära relation någon gång i sitt liv. Det är vanligt att kvinnor som blivit våldsutsatta söker vård inom slutenvården, där sjuksköterskor ofta kan vara den första personen som kvinnorna kommer i kontakt med. Sjuksköterskor har en unik och viktig roll i att upptäcka och arbeta mot våld i nära relationer. Tidigare forskning visar på att våldsutsatta kvinnor upplever en besvikelse kring sjuksköterskans bemötande efter kontakt med vården. Möten med våldsutsatta kvinnor kan påverka sjuksköterskor på olika sätt. Genom att göra en litteraturöversikt utifrån publicerad forskning som beskriver sjuksköterskors upplevelser kan eventuella brister och tillkortakommanden belysas. 

Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor inom slutenvården som utsatts för våld i nära relationer. 

Metod: Metoden som användes var en allmän litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Analysen gjordes med grund i Friberg (2017) analysmetod. 

Resultat: Resultat presenteras i tre huvudkategorier; Känslomässiga reaktioner, Betydelsen av erfarenhet och Egna värderingar. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde många känslomässiga reaktioner under och efter möten med våldsutsatta kvinnor bland annat känslor av rädsla, frustration, maktlöshet, skam men även en tillfredsställelse när de kunnat hjälpa kvinnorna. Viktiga fynd från studien var att sjuksköterskor som hade erfarenhet av att möta våldsutsatta kvinnor kände sig säkra och trygga i mötet. Resultatet belyser också sjuksköterskors egna värderingar och åsikter som påverkade bemötande av de våldsutsatta kvinnorna. 

Slutsats: Litteraturöversikten visar på att sjuksköterskor upplevde olika utmaningar och svårigheter i mötet med våldsutsatta kvinnor. De flesta svårigheter kan förklaras av sjuksköterskornas bristande tid, kunskap och erfarenhet. Konsekvenserna blir att våldsutsatta kvinnor inte får den hjälp de är i behov av. Sjuksköterskor är därför i behov av mer kunskap och utbildning inom ämnet, detta för att de skall känna sig säkra och trygga i mötet med kvinnorna men även för att kvinnorna ska erhålla en god omvårdnad

Bakgrund: Parkinsons sjukdom är en degenerativ sjukdom med okänd orsak och cirka 2 % av befolkningen över 65 år får diagnosen. Parkinsons sjukdom medför livsstilsförändringar vilket kräver en adaption av personen för att förhindra sekundära tillstånd samt finna hälsa i sin sjukdom. För att kunna adaptera till Parkinsons sjukdom krävs stöd i olika former och Roy (2009) beskriver de olika adaptionsområden som ska underlätta adaptionen till sin sjukdom. Syfte: Utifrån adaptionsteorin belysa vad personer med Parkinsons sjukdom upplever som stödjande för att adaptera till sin sjukdom. Metod: En litteraturstudie med en deduktiv kvalitativ ansatts utfördes med sju vetenskapliga artiklar. En manifest innehållsanalys med latenta inslag inspirerat av Graneheim och Lundmans (2004) användes. Resultat: Som kategorisering användes Roys (2009) adaptionsområden fysiologisk funktion, självuppfattning, rollfunktion och social samhörighet. Självuppfattningen hos personer med Parkinsons sjukdom behövde stödjas från närstående för att kunna adaptera till sin sjukdom. Slutsats: Närståendes bekräftelse och uppmuntran upplevdes som det viktigaste stödet för personer med Parkinsons sjukdom. Dock behöver sjuksköterskan informera och undervisa om sjukdomen till närstående och personer med Parkinsons sjukdom för att underlätta adaptionen.

The aim of part one of the study was to describe the experiences of patients living with the urinary catheter from a literature study of existing research studies. Databases such as CINAHL, Medline, and PsyINFO were used in searching for the documents of which ten articles were found to be relevant in relation to the aim of the study. It was found that most of the studies were carried out in New York. Hence there was a need for other researches to be done in other communities. The aim of the empirical study was to describe the lived experiences of patients with long term indwelling urinary catheter in Cameroon. A purposive sample of six subjects with ages ranging from 34-78 yrs from Mbingo baptist hospital living with the indwelling urinary catheter were included in the study with the duration of living with the urinary catheter ranging from 3months –2,1/2 yrs. The data collection method was a face-to-face interview between the author and the participants that lasted from 30-1hr, which were audiotape and transcribed from Pidgin to English by means of the content analytic method. Themes such as, communication gap, financial difficulties, loss of ones dignity, pain, the device being important and unimportant, the device a ‘killer’, hindrance to daily activities, and consciousness of the proper functioning of the urinary catheter. From the interview with the participants with the long term indwelling urinary catheter, participants faced a lot of difficulties and even during their meetings with the healthcare professional, which showed lack of understanding between the participants and the healthcare professionals. Interview with the participants showed that for proper functioning of the catheter to be achieved care was emphasized on the drainage tube and clamp. Health care professional should be conscious of the fact that communication should be a two way process and that it should involve all the parties who are involve. There is also the need for the health care professionals to educate the patients according to their individual needs.

Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är en folkhälsosjukdom som påverkar ca 2% av Sveriges befolkning. Sjukdomen orsakar fysiska symtom som dyspné och ödem i lungor samt extremiteter, vilket kan påverka patienter fysiskt, socialt och psykiskt.Syfte: Syftet med studien var att kartlägga befintlig kunskap om patienters upplevelser av kronisk hjärtsvikt.

Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och analyserades med Fribergs (2022a) fyrstegsmodell. Studien baserades på kvalitativa artiklar som har inhämtats genom sökningar i Cinahl och PubMed.

Resultat: Elva artiklar valdes ut för analys. Efter analysen skapades fyra kategorier med sex underkategorier som beskriver olika avseenden av patienternas upplevelser. Fynden som presenteras beskriver den fysiska, sociala och psykiska påverkan som patienterna upplever. Fynden visar även på utmaningarna som uppstår när patienterna anpassar sig till sin sjukdom.

Slutsats: Kronisk hjärtsvikt påverkar patienter på olika sätt. Patienterna upplever både fysiska, sociala och psykiska begränsningar. För sjuksköterskan innebär det en utmaning att hjälpa patienten på ett holistiskt och personcentrerat sätt. Ett behov av vidare forskning kan finnas för att kunna kartlägga upplevelserna för specifika populationer.