Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 1823
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aagesson, Ingela
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Hammarström, Matilda
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Vad är det för vits med humor i vården?2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund. Skratt och humor inom vården kan minska stress, oro, rädsla och utbrändhet. Humor kan även bygga relationer och lätta upp stämningen. Humor kan användas som kommunikationsmedel mellan människor. Syfte. Syftet med studien var att belysa hur humor i vården påverkar patienter och personal. Metod. Litteraturstudie där sju vetenskapliga artiklar granskades och analyserades med inspiration av Graneheim och Lundmans (2004) analysmodell. Resultat. Studiens resultat påvisade att humor ansågs ha en viktig funktion i vården. Humor hjälpte till att bemästra svåra situationer, att hantera känslor, bidra till välbefinnande och påverka relationen och kommunikationen. Slutsats. Inom vården uppfattades humor vara viktig för både vårdpersonal och patienter. Humor ansågs kunna påverka patienter och vårdpersonal genom att vara en hjälp till att bemästra situationer, bidra till välbefinnande, hantera känslor och underlätta relationen och kommunikationen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Abdiwahab Hussein, Idman
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Jonsson, Ylva
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Att förlora bröstet, beskrivningar av psykiska problem hos kvinnor efter mastektomi: En allmän litteraturöversikt2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den vanligaste cancerformen hos kvinnor är bröstcancer med mastektomi som den vanligaste kirurgiska behandlingen. Kvinnors bröst är ofta förknippade med sexualitet och kvinnlig natur vilket gör denna stympande behandling väldigt påfrestande på kvinnans identitet och kroppsuppfattning. Cancer är inte bara en klinisk sjukdom då den även påverkar kvinnans liv såväl biologiskt, psykologiskt som socialt. Här har sjukvården en avgörande roll i kvinnans vård. Sjukvårdspersonalen behöver en djupare förståelse för mastektomi och dess påverkan på kvinnors mentala hälsa.

    Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors psykiska problem efter mastektomi vid bröstcancer.

    Metod: En allmän litteraturöversikt. Studien har en induktiv ansats med integrativ metod där artiklarna analyseras med Fribergs (2022b) analys för en allmän litteraturöversikt.

    Resultat: Efter genomförd analys framkom tre kategorier; Depression och ångest bland kvinnor som genomgår mastektomi, Kvinnans livskvalitet i samband med mastektomi och Familjen och vårdpersonalens betydelse för kvinnans psykiska problem.

    Slutsats: Många kvinnor lider utav psykiska problem i samband med en mastektomi operation, främst depression och ångest. Största orsakerna berodde på symtombörda och försämrad kroppsuppfattning vilket leder till sämre livskvalitet. Familjen och vårdpersonalen har en stor roll för den mentala hälsan då de agerar som stöd för kvinnan.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Abdulahovic, Dzenita
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Larsson, Jane
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Att beskriva vuxna patienters upplevelser av trycksår: En litteraturstudie2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Trycksår är ett stort globalt hälsoproblem som blir allt vanligare bland befolkningen. Det orsakar stort lidande och smärta hos patienten. Därför behöver sjuksköterskan mer kunskap för att kunna förstå patienter bättre samt lindra deras lidande och ge en personcentrerad vård. Om sjuksköterskan inte förstår patientens upplevelse kan detta resultera till allvarliga konsekvenser. Patienters upplevelser är betydelsefulla i vården för att kunna förebygga trycksår. 

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelser av trycksår. 

    Metod: En litteraturöversikt med en induktiv ansats med inspiration från Friberg (2017b) som är baserad på åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar.

    Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier vilka är upplevelser av smärta, fysiska upplevelser av sår, psykiska upplevelser och upplevelser av självständighet. 

    Slutsats: Trycksår orsakar både fysiskt och psykiskt lidande. Deras självständighet blev förändrad på grund av trycksåret. Sjuksköterskan bör vara mer observant på att bli bättre på omvårdnaden när det gäller förebyggande strategier. En välfungerande kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten är värdefullt inom omvårdnad, för att patienten ska känna sig engagerad, respekterad samt delaktig i sin vård. Mer kunskap och förståelse behövs för att förstå hur trycksår kan påverka patientens dagliga liv. Kunskap kan resultera till mindre smärta och vårdlidande.

    Fulltekst (pdf)
    Att beskriva vuxna patienters upplevelser av trycksår
  • 4.
    Abrahamsson, Anna
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Kumm, Lucinda
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Vuxna individers upplevelser av hur deras levnadsvanor har påverkats av diabetes mellitus typ 1: En analys av patografier2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en autoimmun sjukdom som orsakas av att immunförsvaret angriper betacellerna i pankreas vilket medför insulinbrist. Denna formen av diabetes kan enbart behandlas med insulin. Individer som lever med diabetes mellitus typ 1 kan ha en förkortad livslängd, vilket till stor del beror på uppkomna komplikationer till följd av sjukdomen. Individens beslutsfattande gällande levnadsvanor är direkt avgörande för individens hälsa. I sjuksköterskans arbetsuppgifter ingår det att ha ett hälsofrämjande förhållningssätt där samtal om levnadsvanor är av största vikt. Syfte: Syftet med denna studien var att beskriva hur vuxna individer med diabetes mellitus typ 1 upplever att deras levnadsvanor har påverkats av sjukdomen.  Metod: Studien är baserad på en kvalitativ design med en induktiv ansats. Litteraturstudien utgick ifrån fyra patografier och analysen utfördes enligt Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet baserades på två huvudkategorier och fem underkategorier. Kategorierna återspeglar vuxna individers upplevelser av hur levnadsvanor har påverkats av sjukdomen diabetes mellitus typ 1. Huvudkategorierna är att behöva planera kostintag och att behöva planera fysisk aktivitet. Slutsats: Resultatet ger en inblick i hur vuxna individer upplever att diabetes mellitus typ 1 har påverkat deras levnadsvanor. Det framkom att sjukdomen har utgjort en ny form av planering kring kosten och den fysiska aktiviteten. Individerna upplevde att förändringar av gamla levnadsvanor var av vikt för att undvika komplikationer som diabetes mellitus typ 1 kan medföra. Resultatet riktar sig i första hand mot vårdpersonal, det kan tillämpas som en vägledning i mötet med patienterna. 

    Fulltekst (pdf)
    BTH2019Abrahamsson
  • 5.
    Abramsson, Veronica
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Selander, Malena
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Palliativ vård2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle drabbas många människor av cancer, där flertalet av de drabbade lider av smärta. En liten del av Danmarks cancerpatienter har möjligheten att avsluta sitt liv på Hospice. Syftet med studien var att genom fyra intervjuer belysa danska sjuksköterskors upplevelser av att vårda cancerpatienter med smärta på Hospice. Studien är fenomenologiskt inriktad. Teoretikern som användes i studien ar Katie Eriksson. Hon framhäver att kroppslig smärta på grund av sjukdom kan vara outhärdlig och skapa en ångest inför sjukdom till en själslig och andlig död. Som metod i studien användes innehållsanalys, där intervjuerna analyserades och sammanställdes. Resultatet i studien tyder på att sjuksköterskor upplever närvaro som en väsentlig del av vården med smärtpåverkade cancerpatienter. Analysen visar att närvaro innefattar närhet, beröring samt kommunikation.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Abshir, Khadijo
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola.
    Ali, Evin
    Blekinge Tekniska Högskola.
    Personer som lever med HIV: Upplevelser av att bli vårdade inom hälso- och sjukvården: En allmän litteraturöversikt2024Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:  Personer som lever med HIV kan möta många olika utmaningar utöver sjukdomen. Dessa personer möter fördomar, negativa beteenden, stigmatisering och diskriminering i olika sammanhang. Hälsosjukvården bör behandla dessa personer på lika villkor som alla andra men i nuläget uppfyller inte sjukvården dessa villkor. 

    Syfte: Att beskriva hur personer som lever med HIV upplever att bli vårdade inom hälso- och sjukvården.  

    Metod: Metoden som valdes för denna studie var en allmän litteraturöversikt med en induktiv ansats från artiklar med kvalitativ metod. Denna allmänna litteraturöversikt har inspirerats av Fribergs analysmetod. Datainsamlingen gjordes genom CINAHL och PubMed för att hitta vetenskapliga artiklar för denna studie. Däremot ingick endast artiklar från CINAHL i resultatet. Syftet var att utveckla en förståelse för hur människor som lever med HIV tas hand om inom hälso- och sjukvården och vad patienter upplever.  

    Resultat: Efter analysprocessen uppkom tre kategorier i resultatet. Första kategori var att uppleva diskriminering, den andra kategori var att uppleva bristande kunskap och den tredje var brist i sekretess.  

    Slutsats: Personer som lever med HIV upplever fördomar, stereotyper diskriminering från hälso-och sjukvården. Detta resulterade i att personer som lever med HIV vårdas med okunskap samt en rådande brist på sekretess. Denna studie är värdefull för vidare forskning i denna områden för att dessa personer skall få bästa möjliga vård från hälso-och sjukvården.  

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Abshir, Layla
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Pettersson, Malin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Att vårda personer med fetma: Vårdpersonalens erfarenheter2013Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Fetma betraktas som ett folkhälsoproblem i många delar av världen och det blir allt vanligare att personer med fetma söker sjukvård. Tidigare forskning har visat att det kan vara en utmaning för vårdpersonalen att erbjuda patienter med fetma en god och säker vård. Dessa utmaningar måste uppmärksammas så att vårdandet för dessa patienter kan förbättras samt förhindra skador på patienter och personal. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att vårda personer med fetma. Metod: Det gjordes en litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserades på sju vetenskapliga artiklar. Analysen genomfördes utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och fyra undekategorier. Den ena kategorin var Hinder i omgivningen med underkategorierna Utrustningens otillräcklighet och Begränsningar i miljön. Den andra kategorin var Konsekvenser för vårdpersonalen och hade underkategorierna Risk för arbetsskada och Behov av mer personal och tid. Slutsats: Det framkom i studien att utrustning och fysisk miljö visade sig vara otillräcklig och risken för skada på både personal och patient ökade i samband med vårdanet av personer med fetma. Framtida forskning borde fokusera på hur vårdandet av personer med fetma kan förbättras.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Adamsson, Anniqe
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Det förebyggande arbetet mot vårdrelaterade infektioner2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är en stor kostnad för sjukvården och samhället. Det är dock patienterna som drabbas värst. Frågan har uppmärksammats länge och endast små förändring har skett i arbetet mot vårdrelaterade infektioner. Det finns bra underlag för att kunna utföra ett gott arbete kring att minska smitta och smittspridning ändå förblir antalet drabbade oförändrat. Sjuksköterskans roll är att ge god och säker vård med hög kvalitet. Med den kompetens som sjuksköterskan besitter kan denne arbeta mot att vårdrelaterade infektioner fortsätter att öka tillsammans med övrig vårdpersonal.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa aspekter som sjuksköterskan i sluten somatisk vård upplever påverkar arbetet i att förebygga vårdrelaterade infektioner.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Analysen gjordes utifrån Granheim och Lundmans tolkning av Kippendorffs innehållsanalys.

    Resultat: I analysen framkom tre kategorier: kunskapsaspekter, beteendemässiga aspekter och miljörelaterade aspekter. Resultatet visade på en rad olika aspekter som sjuksköterskor upplevde påverkade deras arbete i att förebygga vårdrelaterade infektioner. Under analysen framkom att sjuksköterskorna upplevde att det fanns brister i kunskapen om hur det förebyggande arbetet skulle följas. Arbetsmiljön var så pass stressfylld att det var svårt att leva upp till riktlinjerna och samt att de upplevde sig kontrollerade.

    Slutsats: Då vårdrelaterade infektioner idag i sjukvården inte minskar och eftersom det berör alla inom sjukvården, inte minst sjuksköterskan, behövs det ett krafttag kring denna situation. Patienterna utsätts för onödiga risker. Det behövs fördjupad kunskap i var den felaktiga länken är eftersom det förebyggande arbetet inte fungerar. Riktlinjer och lagar finns att tillgå dock är det andra aspekter som påverkar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Adawi, Nadja
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Lagerlöf-Ljung, Jesper
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Kvinnors upplevelser av sjukvårdpersonalens stöd vid bröstcancer: En litteraturstudie2013Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och varje år får cirka 7000 kvinnor diagnosen. En bröstcancerdiagnos kan innebära ett stort hot med starka känslor av oro och ångest samt medföra stora psykiska och fysiska förändringar i livet. För att kunna hantera dessa förändringar behöver kvinnorna stort stöd från sjukvårdspersonalen. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av sjukvårdspersonalens stöd vid bröstcancer. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserats på åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Efter genomförd analys identifierades två kategorier och sex underkategorier. Kategorierna som framkom var relationellt stöd med underkatergorierna finnas till hands, känsla av ensamhet och känsla av brister i bemötandet från sjukvårdspersonalen samt informativt stöd med underkategorierna saknar information, information lindrar och information som orsakar lidande. Slutsats: Sjukvårdspersonalen utgör en viktig del i arbetet med att stödja kvinnor vid bröstcancer. Genom ökad insikt och förståelse för kvinnors upplevelser av sjukvårdspersonalens stöd kan kvinnors behov tillgodoses på ett bättre sätt. Individanpassat stöd baserat på kvinnors upplevelser kan vara nyckeln till att skapa en bättre vård, där kvinnors personliga behov av stöd tillfredsställs.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Adelsberg, Emma
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Skarström, Therese
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Patienters upplevelser av mötet med akutsjukvården2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Upplevelsen av mötet med akutsjukvården kan vara komplicerad på grund av att det ofta handlar om snabba korta möten där patienterna kan befinna sig i en kris. För att mötet med patienterna ska bli så bra som möjligt är det viktigt att vårdpersonalen har kunskap om hur patienterna upplever mötet med akutsjukvården. Syftet med studien var att få en djupare förståelse för patienters upplevelse av mötet med akutsjukvården. En litteratur studie med kvalitativ ansats gjordes. Studien resulterade i två stycken kategorier positiva och negativa upplevelser. Kommunikation var den främsta förutsättningen för att mötet med akutsjukvården skulle upplevas som positivt av patienterna. När patienterna kände sig delaktiga i samtalen bildades ett samarbete mellan båda parter vilket gjorde att patienterna kände sig bekräftade och kände trygghet.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Ademi, Gjyle
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Bernsheim, Helena
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Förlåt, jag förstår inte vad du menar?: En litteraturstudie om patienters upplevelser av språkbarriärer i kommunikationen med vårdpersonal.2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Dagligen möter patienter och vårdpersonal varandra och inte sällan där en av dem eller båda talar endast sitt modersmål eller ett främmande språk. Vårdpersonalens uppgift är att kunna ge vård till patienter även när det talas olika språk. Vårdpersonalen upplevde det svårt att kommunicera med patienter vid språkbarriärer och att säkerheten i vården riskerades. Kunskapen kring en god kommunikation med patienter vid språkbarriärer är något som visat sig vara begränsad och behöver utforskas mer. En god kommunikation där båda parter förstår varandra är en förutsättning för god och säker vård. Vårdpersonalens uppgift är att ge alla en god omvårdnad och involvera patienten i dennes vård vilket blir en utmaning när språkbarriärer uppstår.

    Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av språkbarriärer i kommunikationen med vårdpersonal.

    Metod: En allmän litteraturstudie som utgick från nio kvalitativa artiklar. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysmodell.

    Resultat: Efter analysen av artiklarna identifierades fem huvudkategorier: betydelsefullt att få känna sig i centrum, den icke-verbal kommunikationen hade stor betydelse, känsla av vanmakt, brister i informationsutbytet och användning av tolk kan både hjälpa och stjälpa.

    Slutsats: Studien visar att patienter upplever missnöje vid språkbarriärer i kommunikation med vårdpersonal men att det finns vissa saker som kan underlätta. Den icke- verbala kommunikation har en avgörande roll för hur patienter upplever språkbarriärerna. Att engagerad, lyhörd och ödmjuk vårdpersonal uppskattas även om parterna inte förstår varandra. Det kom även fram att det inte bara är vårdpersonal utan även patienterna som känner att deras säkerhet riskeras när språkbarriärer finns i kommunikationen.

    Fulltekst (pdf)
    Förlåt, jag förstår inte vad du menar? – En litteraturstudie om patienters upplevelser av språkbarriärer i kommunikationen med vårdpersonal.
  • 12.
    Adolfsson, Emma
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Cornelius, Jenny
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Sjuksköterskans reaktioner och bearbetning av traumatiska händelser uppkomna i arbetet2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskornas arbetsvardag bestod av att ofta möta lidande och död hos sina patienter. De behövde i sitt arbete strategier för att hantera sina psykiska och känslomässiga reaktioner. Syftet med arbetet var att undersöka sjuksköterskans reaktioner och bearbetningsmetoder av traumatiska händelser uppkomna i arbetet. Metoden var litteraturstudie. Artiklarna analyserades enligt Evidence Based Nursing (EBN) gjord av Flemming (1998). Resultatet visade att sjuksköterskor reagerade på olika sätt och använde sig av varierande bearbetningsmetoder. Slutsatsen blev att bearbetningsmetoder efterfrågades och var väldigt viktigt för att undvika konsekvenser för sin hälsa.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Adrian, Cajsa
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola.
    Hellgren, Evelina
    Blekinge Tekniska Högskola.
    Förekomsten av fysisk aktivitet och sömn hos äldre män och kvinnor med och utan depression.: En kvantitativ studie i samarbete med Swedish National Study on aging and Care Blekinge.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Medelåldern bland män och kvinnor ökar stadigt i Sverige samtidigt som psykisk ohälsa blir allt vanligare. Fysisk aktivitet och sömn är exempel på basala behov som ligger till grund för att uppnå en god hälsa. Sjuksköterskans uppgift är att motivera patienten genom att dela med sig av kunskaper och erfarenhet patienterna själva har möjlighet till förändringar och viljan till att tillfredsställa dessa behov.

    Syfte: Att undersöka förekomsten av fysisk aktivitet och sömn hos äldre män och kvinnor med och utan diagnosen depression.

    Metod: Designen är en kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie i samråd med Swedish National Study on Aging and Care – Blekinges.

    Resultat: Resultatet visade att förekomsten av lätt fysisk aktivitet var vanligare än intensiv fysisk aktivitet hos äldre. Den fysiska aktiviteten utförs i högre grad av kvinnor med diagnosen depression och mer av män utan diagnosen depression. Hos de som deltog i studien förekom också sömnstörningar oftare vid depression.

    Slutsats: Sjuksköterskan bör motivera patienterna till förändringar med hjälp av omvårdnadsåtgärder. Detta kommer på lång sikt underlätta hälso- och sjukvården positivt eftersom medelåldern och den äldre befolkningen ökar. Fysisk aktivitet och god sömn är de grundläggande behov som minimerar och reducerar risken för depression hos män och kvinnor.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Adu, Caren
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Natango Ndibuuza, Harriet Tyra
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Sjuksköterskans upplevelser av stresshantering under covid-19 - En allmän litteraturöversikt2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Sjuksköterskans upplevelser av stresshantering under covid-19 - En allmän litteraturöversikt
  • 15.
    Ahlenius, Rebecca
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola.
    Jönsson, Evelina
    Blekinge Tekniska Högskola.
    Förekomsten av fysisk aktivitet hos äldre med sömnsvårigheter2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sömn är ett grundbehov och människans främsta källa till återhämtning, men i takt med stigande ålder förändras sömnmönstret vilket leder till att hälften av alla äldre upplever sömnsvårigheter. Sömnbrist kan leda till konsekvenser som orsakar lidande för patienten. Fysisk aktivitet har visat sig ha lika god effekt på sömnen som farmakologisk behandling men innebär färre risker för personen. Sjuksköterskans arbete ska vara hälsofrämjande och utgå från bästa tillgängliga evidens med hänsyn till personens unika behov. Stark evidens stödjer att fysisk aktivitet optimerar sömnen direkt men även långsiktigt och är en omvårdnadsåtgärd sjuksköterskan kan ordinera på recept.

    Syfte: Att undersöka förekomsten av fysisk aktivitet hos personer över 60 år med sömnsvårigheter i Blekinge.

    Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv analys baserat på Swedish National Aging and Care i Blekinge, baseline 2001-2003. 

    Resultat: Resultatet visade att 60 % av deltagarna över 60 år hade sömnsvårigheter. En stor andel (62 %) av de med sömnsvårigheter utövade regelbunden fysisk aktivitet i någon grad. Ett intressant fynd var att i den äldsta åldersgruppen (87-96 år) var andelen med sömnsvårigheter minst (50 %) samtidigt som de i denna åldersgrupp med sömnsvårigheter hade den procentuellt lägsta andelen som var fysiskt aktiva (39 %). Av kvinnor och män med sömnsvårigheter förekom fysiskt aktivitet i nästan lika stor utsträckning (61 % respektive 62 %). 

    Slutsats: Sömnsvårigheter var ett vanligt förekommande fenomen hos äldre personer över 60 år i Blekinge och majoriteten av de med sömnsvårigheter skattade sig som fysiskt aktiva. Det är svårt att uttala sig om hur stor påverkan fysisk aktivitet har på sömnen då aktuell studie inte har undersökt förekomsten av fysisk aktivitet hos de utan sömnsvårigheter. Fysisk aktivitet skulle kunna vara en lämplig omvårdnadsåtgärd som ett komplement i behandlingen mot sömnsvårigheter.

    Fulltekst (pdf)
    Förekomsten av fysisk aktivitet hos äldre med sömnsvårigheter
  • 16.
    Ahlgren, Emilie
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Bergenmalm, Pamela
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Äldre personers upplevelser av att leva med cancer: En litteraturstudie2012Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Cancer drabbar alla ålderskategorier men ses ändå som en åldersrelaterad sjukdom då största delen av de diagnostiserade fallen är personer över 65 år. En äldre person som insjuknar och tvingas leva med cancer ter sig inte på samma sätt som hos en ung människa, då de äldre ofta har ett annorlunda synsätt på sjukdomen än vad yngre personer har. Syfte: Syftet med studien var att belysa äldre personers upplevelser av att leva med cancer. Metod: En litteraturstudie med kvalitativa artiklar användes. Sju vetenskapliga artiklar granskades genom ett granskningsprotokoll och analyserades. Dessa artiklar utgjorde studiens resultat. Resultat: Studien resulterade i fyra teman, existentiella, sociala, fysiska och psykologiska upplevelser. Det visade sig att upplevelserna av att leva med cancer som äldre var många. Bland annat visade det sig att ett socialt stöd, både från anhöriga och hälso- och sjukvården var av stor vikt för att hantera den nya vardag som nu kantades av en cancersjukdom. Även strategier för att hantera sin sjukdom var återkommande i resultatet. Tanken på att största delen av sitt liv låg bakom dem, gjorde sjukdomen mer hanterbar. Slutsats: Upplevelsen av att leva med cancer som äldre är högst individuell. Det sociala stödet är en viktig del i de äldre personernas liv. Många äldre personer upplever även diskriminering på grund av deras höga ålder. Det är därför viktigt att alla behandlas med respekt och värdighet, för att kunna upprätthålla en så god livskvalitet som möjligt. Vi är alla individer med unika personligheter och behov, oavsett ålder.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 17.
    Ahlquist, Nina
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Familjens upplevelser av sin vardag när ett barn i familjen har autism: En litteraturstudie2013Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Autism är en funktionsnedsättning som påverkar hjärnans kognitiva funktioner. Familjemedlemmar som tillbringar sin vardag tillsammans med ett barn i familjen som har autism, lever i en värld full av utmaningar. Familjerna kan behöva genomgå många livsförändringar, där tid, energi samt välplanerade rutiner är ett krav för att få vardagen att fungera. Syfte: Syftet med studien var att belysa familjens upplevelser av sin vardag när ett barn i familjen har autism. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats där åtta kvalitativa artiklar analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: Analysprocessen resulterade i sex kategorier och sex underkategorier. Resultatet visade att familjerna upplevde att deras vardagliga liv kretsade kring barnet med autism och noggrann planering samt strikta rutiner var nödvändiga för att vardagslivet skulle fungera. Känslor som stress, oro, skuld, rädsla och fråntagande av naturliga upplevelser och framtidsdrömmar, var ständigt närvarande. Familjerna upplevde att autismen bland annat hade inverkan på deras relationer samt hämmade dem i sin vardag gällande medverkan i aktiviteter. Familjerna upplevde även en oförståelse från omgivningen kring barnets autism, vilket gav upphov till en känsla av isolering. Trots dagliga utmaningar upplevde familjerna att autismen gjorde dem mer omtänksamma, förstående och tålmodiga. Slutsats: Familjens liv kretsar kring barnet med autism och inverkar i högsta grad på alla faktorer och situationer som familjen dagligen upplever och möter. En ökad kunskap och förståelse för familjens vardagliga liv kan bidra till en mer familjefokuserad omvårdnad där alla familjemedlemmar bemöts på ett tillfredsställande sätt, involveras i vården av sitt barn eller syskon samt ges stöd och information för att lättare kunna hantera sin livssituation. Utöver ett behov av fler studier inom området är ytterligare förslag på vidare forskning att undersöka hur familjerna hanterar sin vardagliga livssituation, hur de upplever stöd från sin omgivning samt hur de upplever möten med vården.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Ahlqvist, Josephine
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Karlsson, Marike
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Patienters upplevelser efter att ha insjuknat i sjukdomen stroke: En litteraturstudie2011Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrunden beskriver att varje år får 30 000 personer i Sverige stroke och det är en sjukdom som kan ge bestående funktionsnedsättningar. Som sjuksköterska är det av betydelse att ha förståelse för hur den enskilda personens upplevelser kan påverkas efter en stroke. Det är viktigt att sjuksköterskan försöker sätta sig in i patientens situation för att kunna samverka för en god och trygg omvårdnad. Vidare är det av vikt att se människan bakom sjukdomen och inte sjukdomen i sig. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser efter att ha insjuknat i sjukdomen stroke. Metoden i studien är en litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats utgör studiens resultat. De åtta vetenskapliga artiklarna analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av Krippendorffs (1980) innehållsanalys. I Resultatet framkom tre kategorier: Upplevelsen utav träning, Upplevelsen av en främmande kropp och Upplevelsen av ett nytt liv. Dessa tre kategorier beskriver upplevelser som patienter med sjukdomen stroke kan uppleva. Den Slutsats som kan dras är att patienter med sjukdomen stroke kan uppleva träning som en viktig del utav sin återhämtning. Patienter med sjukdomen stroke kunde också uppleva att de är främlingar i sin egen kropp. Det tedde sig som om att det var först när patienterna accepterat sin situation som de kunde gå vidare med sina liv.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 19.
    Ahlström, Ellinor
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Sjögren, Susanne
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Vårdande undervisning2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vid livslång sjukdom ställs den sjuke inför kravet att förändra sitt levnadssätt för att kunna leva ett så bra liv som möjligt med sjukdomen. Patienten måste lära sig klara av den egenvård som sjukdomen kräver. För att patienten skall lära sig och sköta sin egen behandling helt eller delvis blir undervisning ett viktigt inslag. Vid patientundervisning ska patienten uppnå anpassning och handlingskraft, d v s skall lära sig nya sätt att klara av och anpassa sig till dem ändrade levnadsförhållanden och behöver då få ny kunskap och nya färdigheter. Vårdarens uppgift är att göra det möjligt och underlätta lärandet samt att hjälpa patienten att åter bli självständig. Syfte: Syftet med studien är att belysa patienters upplevelser av undervisningens betydelse för egenvård i samband med livslånga sjukdomstillstånd. Metod: Metoden som använts var en litteraturstudie med kvalitativ ansats och baserades på sju vetenskapliga artiklar. Analysmodellen inspirerades av Graneheim & Lundman (2004) latenta innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att patienterna ville vara delaktiga och bli sedda och hörda som enskilda individer i undervisningen. Det ansågs vara mycket viktigt att undervisaren hade ett bra förhållningssätt gentemot patienten. Undervisningen skulle bygga på patienternas individuella behov och informationen skulle uppdateras kontinuerligt. Patienterna ville få så mycket information och kunskap som möjligt for att kunna lära sig sköta sin egenvård och fatta egna beslut for att uppnå självständighet. Diskussion: För att en patient med livslång sjukdom ska kunna lära sig något så krävs det att det finns tillgång till information och kunskap, samt en undervisare som kan göra det möjligt for patienten att lära sig. Undervisarens förhållningssätt är av stor betydelse for att patienten ska känna sig delaktig i den vårdande undervisningen. Slutsats: Undervisningen ska utgå ifrån patientens individuella behov och anpassas efter patientens uppsatta mål. Målet är att patienten skall kunna ta självständiga beslut kring sin egenvård och bli sin egen vårdare.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 20.
    Ahlström, Robert
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola.
    Ahnlund, Anna-Ella
    Blekinge Tekniska Högskola.
    Att kommunicera med personer med demenssjukdom: En litteraturstudie om alternativa kommunikationsmetoder2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I takt med att allt fler människor lever längre ökar också antalet personer som insjuknar i demenssjukdom. Språklig och kognitiv svikt är typiska symtom vid demenssjukdom och på grund av detta upplever sjuksköterskor i många fall svårigheter i kommunikationen. Brister i kommunikationen kan påverka omvårdnaden negativt. Genom en ökad kunskap om alternativa kommunikationsmetoder, som kan främja kommunikationsförmågan, kan vården av personer med demenssjukdom underlättas och bli mer personcentrerad. Tidigare studier visar att alternativa kommunikationsmetoder kan påverka kommunikationsförmågan positivt. En litteraturstudie som sammanfattar forskningen inom området kan ge en tydligare bild av alternativa kommunikationsmetoders olika möjligheter.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva på vilket sätt alternativa kommunikationsmetoder kan främja och ta tillvara kommunikationsförmågan hos personer med demenssjukdom.

    Metod: En litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design genomfördes. Artiklarnas resultat analyserades utifrån Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet visar att alternativa kommunikationsmetoder kan bidra till att öka kommunikationsförmågan för personer med demenssjukdom. Både förmågan att uttrycka sig verbalt och icke verbalt förbättrades, men även samspel och samspelsförmågan ökade. När alternativa kommunikationsmetoder användes i grupp bidrog de även till att öka möjligheten till social kommunikation och fördjupade relationer mellan deltagarna.

    Slutsats: En ökad kunskap om alternativa kommunikationsmetoders påverkan på kommunikationsförmågan kan leda till ökade möjligheter för sjuksköterskor och annan vårdpersonal att kommunicera med personer med demenssjukdom.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Ahmad, Kanar
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Al-Shatrawi, Zahra
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Jag väger för mycket! Kvinnor med Anorexia Nervosas upplevelse av mötet med vårdpersonal.2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Anorexia nervosa är en störning som kännetecknas som avsiktlig viktnedgång, framkallad och vidmakthållen av patienten själv. Dessa patienter saknar sjukdomsinsikt vilket förvärrar relationen mellan dem och vårdpersonalen. Sjukdomen har tre olika faser i utvecklingen och drabbar främst flickor i åldrarna 12-20 år. Syftet: Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med anorexia nervosa upplever mötet med vårdpersonalen. Metod: En litteraturstudie som baserades på tre självbiografiska böcker utfördes. Burnards analysmetod användes med modifikationer, där tolv steg användes i studien. Resultat: På olika sätt uttryckte kvinnorna att de kände sig missförstådda av vårdpersonalen. Panikkänslor förekom ofta när vårdpersonalen påpekade hur magra de var. Diskussion: För kvinnor med anorexia nervosa var självständighet något som ansågs vara oerhört värdefullt. När de medverkade i sin behandling resulterade det i en bättre vårdrelation. Slutsats: Resultatet visade att adekvat och uppdaterad utbildning av vårdpersonal resulterade i mindre vårdlidande och ett positivt patientmöte med kvinnor som led av anorexia nervosa.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 22.
    Ahonen, Louise
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Sjöberg, Jonna
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Bara en chans, bara ett andetag: Upplevelsen av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom2013Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en ökande och dödlig folksjukdom som kännetecknas av obstruktiv andning. KOL drabbar främst rökare och påverkar en person på en mängd olika sätt. Upplevelsen av att leva med sjukdomen beskrivs både som eländig och skrämmande. KOL leder till ångest, social isolering och svårigheter att känna hopp i livet. Upplevelserna påverkar alla aspekter av det dagliga livet och skapar begränsningar för personer som lever med sjukdomen KOL. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med sjukdomen KOL. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserats på tolv vetenskapliga artiklar. En kvalitativ innehållsanalys med inspiration av Graneheim och Lundman (2004) användes. Resultat: Personer upplever att sjukdomen KOL påverkar dem både fysiskt, psykiskt och socialt. Tre kategorier framställdes, där upplevelsen av att leva med KOL delades in i fysiska begränsningar, förändrade sociala relationer samt psykisk påverkan. Slutsats: Huvudfynden i studien var att personer i samband med sjukdomen KOL upplevde fysiska, psykiska och sociala begränsningar och förluster i livet. Ny forskning görs kontinuerligt gällande KOL men det behövs ytterligare forskning inriktad på upplevelserna i samband med sjukdomen. Kunskap om upplevelserna vid KOL är relevant för att på bästa sätt kunna möta personer med sjukdomen och ge individuellt anpassad och personcentrerad omvårdnad.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 23.
    Aili, Anna-Karin
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Casparson, Marie
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Mötet mellan vårdpersonal och personer som förlorat en närstående under sjukhusvistelse: en litteraturstudie2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    När en närstående går bort väcker detta många känslor hos de drabbade och det blir även en stor omställning i deras liv. Hur de drabbade upplever det som hänt beror mycket på åldern, kön, hälsa, personlighet, om man varit med om något liknande förut, civilstånd, stöd från andra personer, religion och kultur. Syftet med studien var att belysa mötets betydelse mellan vårdpersonal och personer som mist en närstående i samband med sjukhusvistelse. När en person går bort under sjukhusvistelse är mötet med personalen viktigt för de närstående och deras fortsatta sorgeprocess. Studien har genomförts som en litteraturstudie. Studien belyser mötet både från de närstående och från personalens synvinkel. I resultatet framkom att personalen kände sig otillräcklig, att det var viktigt att de var flexibla och att de informerade på ett bra sätt. För de närstående var det viktigt att personalen fanns till hands, att de fick hjälp att se framåt och att personalen var ärlig.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 24.
    Akbari, Khadija
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola.
    Häggman, Sara
    Blekinge Tekniska Högskola.
    Jag vill hellre dö i sängen med ett leende - kvinnors upplevelser av sexuell aktivitet efter en hjärtinfarkt: En allmän litteraturöversikt2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Forskning visar att många kvinnor lever med sexuella problem efter en hjärtinfarkt. Kvinnors sexuella problem prioriteras inte i vården bland annat på grund av bristande kunskaper hos sjuksköterskorna. För många individer är sexuell hälsa och sexuell aktivitet av stor betydelse för deras liv. När den sexuella aktiviteten påverkas av hjärtinfarkt, kan detta negativt påverka kvinnors sexuella hälsa vilket i sin tur kan påverka kvinnors övergripande hälsa negativt. Detta examensarbete behöver utföras för att ge ökade kunskaper till grundutbildade sjuksköterskor för att kvinnor med sexuella problem efter hjärtinfarkt ska kunna få individanpassad omvårdnad. 

    Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av sexuell aktivitet efter en hjärtinfarkt.

    Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ metod utfördes med induktiv ansats och som är baserad på 6 vetenskapliga artiklar. 

    Resultat: Tre huvudrubriker framkom med sex underrubriker. Huvudrubrikerna är följande: Fysiska och emotionella hinder, Förändrade behov i relationen och Otillfredsställande vårdmöte. Underrubrikerna är följande: Fysiska hinder, Emotionella hinder, Ökat behov av närhet, Minskad sexuell lust, Informationsbrist samt Tabu och skam.

    Slutsats: Rädsla för återinsjuknande i hjärtinfarkt påverkade kvinnors sexuella lust som i sin tur påverkade kvinnornas sexuella aktivitet. Problem med den sexuella aktiviteten påverkade även kvinnornas relation med partnern. Det finns bristande kunskaper hos sjuksköterskor kring kvinnors upplevelser av den sexuella aktiviteten och detta behöver lyftas fram i vården för att förebygga kvinnors sexuella problem. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Aktas, Ilona
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Gagner, Björn
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Stödets betydelse för personer med Parkinsons sjukdom för att kunna adaptera till sin sjukdom – En litteraturstudie utifrån personer med Parkinsons sjukdoms upplevelser2012Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Parkinsons sjukdom är en degenerativ sjukdom med okänd orsak och cirka 2 % av befolkningen över 65 år får diagnosen. Parkinsons sjukdom medför livsstilsförändringar vilket kräver en adaption av personen för att förhindra sekundära tillstånd samt finna hälsa i sin sjukdom. För att kunna adaptera till Parkinsons sjukdom krävs stöd i olika former och Roy (2009) beskriver de olika adaptionsområden som ska underlätta adaptionen till sin sjukdom. Syfte: Utifrån adaptionsteorin belysa vad personer med Parkinsons sjukdom upplever som stödjande för att adaptera till sin sjukdom. Metod: En litteraturstudie med en deduktiv kvalitativ ansatts utfördes med sju vetenskapliga artiklar. En manifest innehållsanalys med latenta inslag inspirerat av Graneheim och Lundmans (2004) användes. Resultat: Som kategorisering användes Roys (2009) adaptionsområden fysiologisk funktion, självuppfattning, rollfunktion och social samhörighet. Självuppfattningen hos personer med Parkinsons sjukdom behövde stödjas från närstående för att kunna adaptera till sin sjukdom. Slutsats: Närståendes bekräftelse och uppmuntran upplevdes som det viktigaste stödet för personer med Parkinsons sjukdom. Dock behöver sjuksköterskan informera och undervisa om sjukdomen till närstående och personer med Parkinsons sjukdom för att underlätta adaptionen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 26.
    Akum, Bertha-Neh
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    The lived experiences of patients with long- term urinary catheter in Cameroon2006Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    The aim of part one of the study was to describe the experiences of patients living with the urinary catheter from a literature study of existing research studies. Databases such as CINAHL, Medline, and PsyINFO were used in searching for the documents of which ten articles were found to be relevant in relation to the aim of the study. It was found that most of the studies were carried out in New York. Hence there was a need for other researches to be done in other communities. The aim of the empirical study was to describe the lived experiences of patients with long term indwelling urinary catheter in Cameroon. A purposive sample of six subjects with ages ranging from 34-78 yrs from Mbingo baptist hospital living with the indwelling urinary catheter were included in the study with the duration of living with the urinary catheter ranging from 3months –2,1/2 yrs. The data collection method was a face-to-face interview between the author and the participants that lasted from 30-1hr, which were audiotape and transcribed from Pidgin to English by means of the content analytic method. Themes such as, communication gap, financial difficulties, loss of ones dignity, pain, the device being important and unimportant, the device a ‘killer’, hindrance to daily activities, and consciousness of the proper functioning of the urinary catheter. From the interview with the participants with the long term indwelling urinary catheter, participants faced a lot of difficulties and even during their meetings with the healthcare professional, which showed lack of understanding between the participants and the healthcare professionals. Interview with the participants showed that for proper functioning of the catheter to be achieved care was emphasized on the drainage tube and clamp. Health care professional should be conscious of the fact that communication should be a two way process and that it should involve all the parties who are involve. There is also the need for the health care professionals to educate the patients according to their individual needs.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 27.
    Al Dowaji, Moayad
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Sanogo Hugosson, Maimouna
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Dockterapi som icke-medicinisk behandling vid BPSD: En allmän litteraturöversikt2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Alabboodi, Sarah
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola.
    Ali, Reem
    Att beskriva sjukskötersors upplevelser av att utföra palliativ vård i hemmet.2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Al-Adhami, Mohammed
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Ström, Sigvard
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Att leva med kronisk hjärtsvikt: En litteraturöversikt2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är en folkhälsosjukdom som påverkar ca 2% av Sveriges befolkning. Sjukdomen orsakar fysiska symtom som dyspné och ödem i lungor samt extremiteter, vilket kan påverka patienter fysiskt, socialt och psykiskt.Syfte: Syftet med studien var att kartlägga befintlig kunskap om patienters upplevelser av kronisk hjärtsvikt.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och analyserades med Fribergs (2022a) fyrstegsmodell. Studien baserades på kvalitativa artiklar som har inhämtats genom sökningar i Cinahl och PubMed.

    Resultat: Elva artiklar valdes ut för analys. Efter analysen skapades fyra kategorier med sex underkategorier som beskriver olika avseenden av patienternas upplevelser. Fynden som presenteras beskriver den fysiska, sociala och psykiska påverkan som patienterna upplever. Fynden visar även på utmaningarna som uppstår när patienterna anpassar sig till sin sjukdom.

    Slutsats: Kronisk hjärtsvikt påverkar patienter på olika sätt. Patienterna upplever både fysiska, sociala och psykiska begränsningar. För sjuksköterskan innebär det en utmaning att hjälpa patienten på ett holistiskt och personcentrerat sätt. Ett behov av vidare forskning kan finnas för att kunna kartlägga upplevelserna för specifika populationer.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Alberkawi, Rima
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola.
    Ahmadi, Morteza
    Patienternas erfarenhet av information från sjuksköterskan i samband med behandling med kvarliggande urinkateter (KAD): En allmän litteraturöversikt2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund: Patienter med KAD vanligtvis upplever förekommande oro samt rädsla som påverkar patientens välbefinnande. Patienterna upplever också att de behöver tillräckligt med information från sjuksköterskan om behandlingen vid KAD. Sjuksköterskan har ett ansvar att ge information och ta hänsyn till patientens enskilda behov, samt utföra omvårdnaden på ett säkert sätt. 

    Syfte: Beskriva patientens erfarenhet av information (kvalitet, kvantitet, innehåll) från sjuksköterskan i samband med behandling med kvarliggande urinkateter (KAD). 

    Metod: Allmän litteraturstudie utifrån åtta artiklar med kvalitativ ansats och dataanalys var uppbygg utifrån en kvalitativ design. 

    Resultat: Resultatet är baserat på två teman: Betydelsen av utbildning och kunskap, Effekten av kommunikation och erfarenhet för patientens upplevelse som besvarar patientens erfarenhet av information från sjuksköterskan. 

    Slutsats: Patienterna med KAD behöver information från sjuksköterskan för att kunna hantera KAD och uppleva ett välbefinnande med behandlingen. Information och utbildning är viktigt för patientens hälsa. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Albertsson, Nina
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Rosberg, Magnus
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Post-stroke depression: Hur sjuksköterskor kan identifiera tidiga tecken på depression hos patienter som överlevt stroke2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Stroke är en av de mest förekommande sjukdomarna i västvärlden och innefattar en stor grupp patienter. Poststroke depression är den vanligaste komplikationen efter insjuknande i stroke och är underbehandlat och underdiagnostiserat. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor kan identifiera tidiga tecken på depression hos patienter som överlevt stroke. Metoden som vi använt är en litteraturstudie med artikelgranskning. Analysen vi använt oss av är en innehållsanalys baserad på Graneheim och Lundmans (2003) beskrivning. Resultatet visade att sjuksköterskor med hjälp av sina observationer, kunskap, bra fungerande kommunikation, ett nära förhållande mellan sjuksköterskor, patienter och deras anhöriga kan upptäcka tidiga tecken på depression hos patienter som överlevt stroke. Det finns också olika diagnostiska skalor och screening verktyg som kan vara sjuksköterskan till hjälp vid identifiering av tidiga tecken på depression. Slutsatser: Vi fann att sjuksköterskor är förmögna att upptäcka tidiga tecken på depression hos patienter som överlevt stroke genom god interaktion, kommunikation och iakttagelseförmåga, men att det krävs mer kunskap, tid och resurser för att uppnå det bästa resultatet.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
  • 32.
    Alcaide Gonzalez, Johanna
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Fahlstedt, Felicia
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Sjuksköterskans anpassade interaktion med patienter som har psykisk ohälsa och vårdas på somatiska vårdavdelningar: En intervjustudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett omfattande begrepp och kännetecknas av att personen har nedsatt förmåga att hantera sina känslor och upprätthålla samspel med andra människor. Psykisk ohälsa är vanligt förekommande i samhället. Patienter med psykisk ohälsa har hög risk till försämrad hälsa och att insjukna i somatisk sjukdom, därmed behov av att vårdas inom den somatiska vården. Det är viktigt som sjuksköterska att nå fram till denna patientgrupp för att förhindra försämrad hälsa, därför behövs det mer kunskap om hur sjuksköterskan kan anpassa interaktionen för denna patientgrupp.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att anpassa interaktionen med patienter som har en psykisk ohälsa på somatiska vårdavdelningar.

    Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Det rekryterades sammanlagt sex sjuksköterskor via arbetsplatsträffar. Intervjuerna var semistrukturerade som innefattade en intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med hjälp av innehållsanalysen. Vilket sammanställdes till ett resultat.

    Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och fem underkategorier. Studiens resultat visade att en anpassad interaktion baserades på kunskapen om patienten som individ, sjukdomen och sjukdomsutvecklingen. Kunskapen införskaffades genom att skapa sig en relation med patienten som har en psykisk ohälsa med hjälp av kommunikationen. En god sjuksköterska- och patientrelation underlättade anpassningen av interaktionen för att på så vis kunna ge vård med god kvalité

    Slutsats: Samtliga deltagare uttryckte att deras erfarenhet av att anpassa interaktionen med patienter som har psykisk ohälsa kunde ha sina fördelar men även utmaningar. Föreliggande studie skulle kunna bidra till en ökad kunskap om hur sjuksköterskan kan anpassa interaktionen med denna patientgrupp. Studien kan även utgöra en bra grund till fortsatt forskning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Alderlöf Pedersen, Emma
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Stokki, Malin
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Distriktssköterskans upplevelse av första tiden i yrket: En kvalitativ intervjustudie2022Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund: Sjuksköterskans upplevelser av första tiden i yrket är väl beforskat. Däremot är forskning om distriktssköterskans upplevelser sparsam. Ökat åldrande hos befolkningen ställer allt mer ökade krav på en alltmer avancerad sjukvård och ökad omvårdnadskompetens. Det råder brist på specialistsjuksköterskor och behovet är stort inom primärvården. Genom att belysa distriktssköterskans upplevelser av första tiden finns möjlighet att öka förståelsen kring de förutsättningar som krävs för att en nyutbildad distriktssköterska ska känna sig förberedd för den nya yrkesrollen samt uppleva möjlighet att utöva sin kompetens. 

    Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans upplevelser av första tiden i yrket.

    Metod: Metoden var av kvalitativ design där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskor. Insamlade data analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet ledde fram till fyra kategorier vilka var en emotionell utmaning, personlig utveckling i relation till yrkesrollen, brist på praktisk kunskap och det kollegiala stödet är värdefullt.

    Slutsats: Distriktssköterskan upplevde första tiden som känslomässigt påfrestande och präglades av krav och förväntningar på den nya yrkesrollen som upplevdes komplex. Det fanns en avsaknad av praktisk kunskap som skapade osäkerhet i yrkesrollen. Det kollegiala stödet hade stor beydelse. Genom förskrivningsrätten och upplevelsen att kunna ta sig an det ökade ansvaret fann distriktssköterskan en självständighet. Studiens fynd bedöms värdefulla för arbetsgivare, lärosäten och kollegor för att kunna ge det stöd distriktssköterskor behöver för att känna trygghet i sitt arbete och tillåtas växa i sin nya yrkesroll.

    Fulltekst (pdf)
    Distriktsköterskans upplevelse av första tiden i yrket. - En kvalitativ intervjustudie
  • 34.
    Algotsson Basic, Julia
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Nilsson, Johanna
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda våldsutsatta kvinnor på en akutmottagning: En allmän litteraturöversikt2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda våldsutsatta kvinnor på en akutmottagning En allmän litteraturöversikt
  • 35.
    Algotsson, Emma
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola.
    Rosén Davidsson, Julia
    Blekinge Tekniska Högskola.
    Asylsökande och flyktingars upplevelse av att vara patient i ett mottagarland2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskan möter asylsökande och flyktingar inom alla vårdkontexter men dessa möten kan vara en utmaning för båda parter. Flyktingar över 18 år har enligt lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. (SFS 2008:344) rätt till vård som inte kan anstå. Asylsökande och flyktingar är generellt en sårbar grupp då deras hälsa bedöms vara sämre jämfört med majoritetsbefolkningen i Sverige. Tidigare forskning visar att asylsökande och flyktingar har svårigheter att få den omvårdnad de önskar. Kommunikationen är en central del för att sjuksköterskan ska förstå patientens kulturella bakgrund och behov.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva asylsökande och flyktingars upplevelser av att vara patient i ett mottagarland.

    Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats baserad på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. För att analysera insamlade data användes en kvalitativ innehållsanalys som var inspirerad av Graneheim och Lundman.

    Resultat: I resultatet presenteras fyra huvudkategorier: svårigheter i att förstå ett annorlunda sjukvårdssystem, ett bristande bemötande från vårdpersonalen, barriärer i kommunikationen och respektfullt bemötande. Huvudkategorin ett bristande bemötande från vårdpersonalen fick underkategorierna att inte bli sedd och att känna sig illa behandlad. Huvudkategorin barriärer i kommunikationen fick underkategorierna att inte kunna göra sig förstådd, att inte erhålla information och brister i tolkhanteringen.  

    Slutsats: Asylsökande och flyktingar upplevde att det fanns svårigheter i att förstå sjukvårdssystemet i ett mottagarland. Verbala- och ickeverbala kommunikationsproblem samt tillgången av lämpliga tolkar hade en negativ inverkan på vårdmötet. Även att resultatet visade på mestadels negativa upplevelser beskrev några asylsökande och flyktingar positiva händelser. Sjuksköterskor behöver bli bättre på att bemöta och se hela personen och dess kulturella livsvärld för att kunna utföra en personcentrerad omvårdnad.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Ali, Afshar
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Aws, Al-Hilali
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Cancerpatienters upplevelser av sjuksköterskans vårdande möte vid smärta i livets slutskede2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Cancer har blivit den vanligaste dödsorsaken i världen. Ungefär 60 % av alla patienter med en aktiv cancerbehandling och 86 % av patienter med avancerad cancer upplever smärta. Brister i sjuksköterskans vårdande möte kan skapa mer lidande hos cancerpatienter.

    Syfte: Syftet med den här studien är att belysa vuxna cancerpatienters upplevelser av sjuksköterskans vårdande möte vid smärta i livets slutskede. 

    Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Åtta artiklar mellan 2009–2021 från olika länder har analyserats. 

    Resultat: I resultatet framkom tre kategorier som belyser cancerpatienternas upplevelse av sjuksköterskans vårdande möte vid smärta i livets slutskede: Upplevelser av att inte bli trodd, upplevelser av kommunikation med sjuksköterskan och att uppleva sjuksköterskan har eller inte har kunskap.

     Slutsats: Cancerpatienter kände sig otillfredsställda med sjuksköterskans vårdande möte. Patienterna upplevde att de inte blir förstådda samt att sjuksköterskor har brister i kommunikation och kunskap. För att cancerpatienter ska kunna uppleva hälsa är det betydelsefullt att sjuksköterskor ska respektera patientens smärtupplevelser samt visa förståelse och medkänsla.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Aliassi, Bahar
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Bergström, Olivia
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    När orden inte räcker till - Hälso- och sjukvårdspersonalens andra sätt att få personer med demens att öka sin kommunikation2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att kommunicera är ett sätt att förmedla information men också att ta emot information. För sjuksköterskan och annan hälso- sjukvårdspersonal är kommunikation nyckeln till att både utföra en personcentrerad omvårdnad men också för att tillgodose varje enskild individs önskemål. För personer med demens leder sjukdomen till att de kognitiva förmågorna som att kommunicera och minnas påverkas negativt, vilket försvårar tillvaron och möjligheten till att utrycka sig. En sammanställning av metoder som främjar kommunikation med personer med demens är därför angeläget då denna kunskap kan bidra till att personer med demens ska få möjlighet till bättre kommunikation.  Syfte: Beskriva metoder som används av hälso- och sjukvårdspersonalen för att främja kommunikationen med personer med demens. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar som redogör för studier genomförda med en kvalitativ ansats. Data analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier framkom: Musikterapi, Dans och uppvisning samt Bilder och berättelser. Resultatet visar att dessa metoder främjar kommunikationen med personer med demens och leder till en ökad kommunikationsförmåga, utryck av känslor och tankar, väcker minnen och ger hälso- sjukvårdspersonal möjligheten att tillgodose en personcentrerad omvårdnad. Slutsats: Bilder, sång, musik, berättelser, uppvisning och dans kan vara metoder som kan underlätta kommunikationen och samtidigt förhöja välmående hos personer med demens. Nyckelord: Demens, hälso- och sjukvårdspersonal, kommunikation, kvalitativ, litteraturstudie, sjuksköterska

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Alibrahim, Nadima
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Basim, Sadam
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Unga vuxnas upplevelse av att leva med diabetes typ 1: En allmän litteraturöversikt2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 39.
    Alic, Aida
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Werner, Catharina
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    I väntan på att någon ska dö: Personers upplevelser av att vänta på en levertransplantation2012Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den första levertransplantationen utfördes år 1963 i Denver, USA. I Sverige utfördes år 1984 den första levertransplantationen och sedan dess har prognosen för överlevnad efter en lever-transplantation alltmer förbättrats. Bristen på organ är dock ett universellt problem som resulterar i att personerna i fråga får vänta på transplantation. Den preoperativa väntan inför en transplantation kan upplevas som den svåraste perioden under transplantationsprocessen. Syfte: Syftet med studien är att belysa personers upplevelser av att vänta på en levertransplantation. Metod: En litteraturstudie av sju vårdvetenskapliga artiklar har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Väntan på en levertransplantation har visat sig vara en period som präglas av både fysiska och psykiska besvär. Placering på väntelistan medförde känslor av ambivalens, och tankarna och känslorna inför operationen var präglade av ångest och ovisshet kring huruvida man skulle överleva fram till operationen eller inte. Trötthet var ett vanligt förekommande symtom som medförde begränsningar i vardagen. Personerna upplevde en brist på professionellt stöd under väntan och upplevde bland annat att positivt tänkande underlättade hanteringen av väntan. Slutsats: Identifieringen av de omvårdnadsbehov som föreligger då personer väntar på en lever-transplantation skulle kunna underlättas om vårdpersonal får en ökad insikt för de upplevelser personerna kan ha under denna period. För att kunna ge personer som väntar på en levertransplantation en adekvat omvårdnad, krävs det mer forskning inom området.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 40.
    AL-Jawareen, Afra Mohammad Thamer
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Agbotain Umebiye, Evelyn
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Sjuksköterskans roll för att främja goda levnadsvanor för personer med diabetes typ 2.En allmän litteraturöversikt2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 2 är den vanligaste typen av sjukdomen Diabetes Mellitus och utgör cirka 80 procent av denna. Det är även den typ som ökar kraftigast i världen, vilket beror på ett flertal riskfaktorer såsom övervikt och fysisk inaktivitet. Behandlingen av sjukdomen är i första hand livsstilsförändringar, men att ändra levnadsvanor kan upplevas som en utmaning för många personer och behovet av stöd från sjuksköterskan i form av motivation, utbildning, information och vägledning är stort. 

    Syfte: Att beskriva sjuksköterskans roll för att främja goda levnadsvanor hos personer medDiabetes typ 2.

    Metod: Metoden var en allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats och grundades på tiokvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades med Fribergs analysmodell ochkvalitetsgranskades utifrån en mall av Willman et al.

    Resultat: Från resultatet framkom tre kategorier som beskriver sjuksköterskan roll attfrämja goda levnadsvanorna hos personer med diabetes typ 2: Stödjande och motiveranderoll, Pedagogisk roll och Relationsskapande roll.

    Slutsats: Sjuksköterskan kan bidra med flera insatser för att främja goda levnadsvanor hospersoner med diabetes typ 2. Den roll som krävs för detta kan skifta mellan att vara stödjande och motiverande, att fylla en pedagogisk och informerande funktion samt att verka relationsskapande. Med en ökad medvetenhet kring sjuksköterskans roll i omvårdnaden av dessa personer kan hälsa och välbefinnande främjas.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Alkabi, Azia
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Upplevelser av att leva med KOL: En litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Allert, Camilla
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Dellkvist, Helen
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Hjelm, Markus
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Andersson, Ewa K.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Nursing students’ experiences of applying problem-based learning to train the core competence teamwork and collaboration: An interview study2022Inngår i: Nursing Open, E-ISSN 2054-1058, nr 1, s. 569-577Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim: To explore nursing students’ experiences of applying problem-based learning to train the core competence teamwork and collaboration. Design: The study used a qualitative descriptive design. Method: The data were collected using individual interviews with a purposive sample of 11 students and analysed using inductive qualitative content analysis. Results: The students’ experiences of applying problem-based learning to train the core competence teamwork and collaboration were described in two generic categories: prerequisites to train teamwork and collaboration and abilities practised in the base group. The generic category “prerequisites to train teamwork and collaboration” includes three subcategories: previous experience and education, composition of the base group, and common goals and values in the base group. The generic category “abilities practised in the base group” includes four subcategories: taking personal responsibility, practising role distribution and leadership, developing communication skills and creating togetherness in the base group.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Alm, Betti
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Jungbeck, Josefin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Vikten av närståendes stöd vid Multipel Skleros: En studie baserad på självbiografiska böcker2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Idag lever ett stort antal individer med diagnosen Multipel Skleros (MS) i Sverige och det är i huvudsak unga och medelålders individer som får sjukdomen, kvinnor dubbelt så ofta som män. Sjukdomen medför att individen kan få bestående funktionsnedsättningar som berör exempelvis känsel, rörlighet men även psykiska förändringar förekommer. Syftet med studien var att belysa hur stödet från närstående uppfattades av individen med Multipel Skleros. Metoden som användes var litteraturstudie med kvalitativ ansats, där två självbiografiska böcker inkluderades. Resultatet som framkom visade att stödet från närstående var av stor vikt för att öka känslan av trygghet och välbefinnande hos individen med Multipel Skleros. Även känslan av att känna sig accepterad och bekräftad var starkt förknippade med det stöd individen upplevde från sina närstående. Slutsatsen som kan dras är att det stöd individen med Multipel Skleros upplever från sina närstående är av stor vikt för att öka välbefinnandet. Trygghet, hopp, accepterande och bekräftelse var starkt förknippade med närståendes stöd. Stödet individen med Multipel Skleros upplever från sina närstående bör därför ses som en resurs och en viktig källa till ett ökat välmående hos den sjuke individen. Som sjuksköterska är det därför viktigt att känna till familjens betydelse för att på bästa sätt kunna hjälpa patienten till ett ökat välbefinnande.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 44.
    Alm, Josephine
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola.
    Karlsson, Johanna
    Blekinge Tekniska Högskola.
    Sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En tredjedel av Europas befolkning drabbas av någon form av psykisk ohälsa varje år. Personer med psykisk ohälsa drabbas oftare av medicinska åkommor än andra och behöver därför vårdas på somatiska avdelningar och mottagningar. Patienter med psykisk ohälsa upplever att hälso- och sjukvårdspersonalen inte visar intresse för dem och att de inte blir betrodda.

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård.

    Metod: En litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats användes. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys där kondensering, kodning och kategorisering av meningsenheter utfördes.

    Resultat: I resultatet framkom huvudkategorierna, otillräcklig kunskap, olämplig miljö samt tidigare erfarenheter. Underkategorierna som framkom var, osäkerhet, brist på tid och brist på personal.

    Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att deras otillräckliga kunskap, deras tidigare erfarenheter samt arbetsmiljön påverkade deras upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Sjuksköterskorna kände sig osäkra i vårdandet och att deras kunskap inom området inte räckte till för att ge patienterna den vård de har rätt till. Litteraturstudien kan bidra till en ökad förståelse för hur sjuksköterskan upplever vårdandet av patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Genom att förstå sjuksköterskans upplevelser kan förbättringar inom stöd och utbildning arbetas fram så att sjuksköterskorna är mer bekväma med att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Alm, Magdalena
    Blekinge Tekniska Högskola.
    Erfarenheter av att använda evidensbaserade kunskaper inom kommunal hälso-sjukvård- specialistsjuksköterskors perspektiv.: En kvalitativ intervjustudie2021Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning 

    Bakgrund: Specialistsjuksköterskorna har som ansvar enligt deras kompetensbeskrivning att arbeta utifrån aktuella evidensbaserade kunskaper. Genom att bedriva evidensbaserad vård minskas risken för vårdskador, lidande för patienter förhindras och kostnadseffektivitet förbättras. Trots att arbete utifrån evidensbaserade kunskaper ökar patientsäkerhet så i praktiken brister den. Tidigare studier visar att sjuksköterskor i många fall arbetar utifrån gammal vana av olika anledningar.

    Syfte: Syftet var att belysa specialistsjuksköterskors erfarenheter av att använda evidensbaserade kunskaper inom kommunal hälso- och sjukvårdsverksamhet.

    Metod: Metoden var av kvalitativ design där data samlades in via semistrukturerade intervjuer med 11 specialistsjuksköterskor inom kommunal hälso-sjukvårdsverksamhet. Insamlad data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. 

    Resultat: Studien påvisade att specialistsjuksköterskorna upplevde evidensbaserade kunskaper som ett komplext begrepp, som hade en viktig roll i deras arbete för att kunna ge patienterna en god, säker och jämlik vård. Specialistsjuksköterskorna upplevde hinder i att arbeta utifrån nya evidensbaserade kunskaper såsom otillräckligt stöd från ledningen, tids- och tillgänglighetssvårigheter. Personligheten påverkade användning av evidensbaserade kunskaper.

     

    Slutsats: Användning av evidensbaserade kunskaper är sammansatt och påverkas av flera olika faktorer vilket har bevisats även i tidigare forskningsresultat. Några av huvudsakliga hinder till evidensbaserad vård anses vara specialistsjuksköterskornas inställning, kompetens, tillgängligheten, tidsbrist och otillräckligt stöd från ledningen anses vara några. Det behövs förbättringsarbetet på olika nivåer inom hälso-sjukvård och bredare forskning inom ämnet för att göra vården mer evidensbaserad och på så sätt öka patientsäkerhet och vårdkvalité. 

     

    Nyckelord: erfarenheter, evidensbaserade kunskaper, kommunala hälso-sjukvårds verksamheter, specialistsjuksköterskor, PARISH-modell.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Almeida, Noelia
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Persson, Johanna
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Att ha bröstcancer: Kvinnors upplevelser - En litteraturstudie2012Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Årligen insjuknar i genomsnitt 7000 kvinnor i Sverige i bröstcancer och utgör en stor patientgrupp sjuksköterskan kommer i kontakt med. Beskedet förändrade och påverkade kvinnornas identitet och liv. Detta orsakade lidande i kvinnornas psyke och gav upphov till psykologisk stress. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av att ha bröstcancer. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ metod har används. Sex artiklar hittades i databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycINFO och detta kompletterades med en manuell sökning i CINAHL där en artikel hittades. Artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning enligt Willman, Stoltz och Bahtsevanis protokoll och analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen av artiklarna resulterade i fem kategorier och åtta underkategorier. Dessa kategorier beskrev att ha bröstcancer medför en rad olika emotionella upplevelser. Stöd från familj, vänner och vårdpersonalen var högt värderat hos kvinnorna och något de behövde, dock framkom det att det var en stor brist på stöd från familj och vänner men den största bristen kom från hälso- och sjukvården. Information och hur informationen gavs var en viktig del för kvinnorna. Beskedet påverkade kvinnornas liv och flera av dem nämnde vikten av meningsfulla aktiviteter att fylla vardagen med. Slutsats: Sjuksköterskan behöver ha kunskap och förståelse för vad kvinnan kan uppleva av att ha bröstcancer, detta för att kunna hjälpa och vara stödjande för kvinnorna i deras kris. Kvinnornas syn till sjukdomen kan ändras om vårdpersonalen finns vid deras sida för att aktivt hjälpa dem att välja en copingstrategi.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 47.
    Almqvist, Moa
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Sanderberg, Vera
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Upplevelser av biverkningar vid cytostatikabehandling hos kvinnliga patienter med bröstcancer: En studie av patografier2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligare cancerdiagnosen hos kvinnor i Sverige. För att behandla bröstcancer är cytostatika en av de viktigaste behandlingsmetoderna, dock är det en behandling som medför mycket oönskade och påfrestande biverkningar. När en patient genomgår en cytostatikabehandling behövs en kunskap om hur patienten upplever biverkningarna för att kunna symtomlindra och stötta patienten på bästa sätt. 

    Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnliga patienters upplevelser av biverkningar från cytostatikabehandling vid bröstcancer.

    Metod: En litteraturstudie baserad på patografier med en kvalitativ design och en induktiv ansats. Dataanalysen genomfördes utifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys. 

    Resultat: Resultatet för studien resulterade i tre huvudkategorier och fyra underkategorier. De tre huvudkategorierna var, Att utseendet förändras, Att leva med trötthet och Att kroppen förändras.

    Slutsats: Studiens mest framträdande resultat var att det framkom blandade känslor kring att tappa håret, att hjärntrötthet och fysisk trötthet hade en stor påverkan på kvinnorna samt att de tvingades leva med smärta. Genom att sjuksköterskan har en större kunskap och förståelse kring de olika biverkningarna samt hur de påverkar patienten kan de lättare stödja den drabbade och symtomlindra dess biverkningar. 

    Fulltekst (pdf)
    Upplevelser av biverkningar vid cytostatikabehandling hos kvinnliga patienter med bröstcancer
  • 48.
    Almqvist, My
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Dahlström, Sanna
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Demens: en anhörigsjukdom. En litteraturstudie om anhörigas upplevelser av anhörigstöd vid demens2013Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Cirka 35 miljoner människor i världen har någon form av demens. Demens är en sjukdom som bland annat försämrar minnet och som kan medföra personlighetsförändringar. Demens benämns ofta som den anhöriges sjukdom, eftersom det också är en påfrestande situation för de anhöriga då en person som bor hemma insjuknar i demens. Som anhörig till en person med demens, kan vardagen förändras i takt med sjukdomen. Detta kan medföra att de anhöriga känner en plikt av att ta hand om personen med demens samt att de känner sig ensamma och stressade. Syfte: Studiens syfte var att belysa anhörigas upplevelser av vårdpersonalens anhörigstöd då en person med demens vårdas i hemmet. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med en kvalitativ ansats. De åtta artiklar som valdes ut till studien kvalitetsgranskades enligt Willman, Stoltz och Bahtsevanis granskningsprotokoll och analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av en innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade både positiva och negativa upplevelser av vårdpersonalens anhörigstöd vid demens. Det framkom bland annat att de anhöriga upplevde saknad av tillräcklig information om demens för att kunna hantera vardagen samt att vårdpersonalen behövde finnas till hands och stötta de anhöriga mer än vad de gjorde. Det som upplevdes positivt var framförallt då vårdpersonalen avlastade de anhöriga så att de kunde få tid för sig själva. Slutsats: Anhöriga till personer med demens som bor hemma, hade både positiva och negativa upplevelser av vårdpersonalens anhörigstöd. Dock var en gemensam nämnare att anhöriga upplevde att stödet inte var tillräckligt och att det behövde utvecklas. Ytterligare forskning inom området behövs för att anhörigstödet ska kunna utvecklas ännu mer.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 49.
    Altehed, Maja
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Förutsättningar som påverkar tillämpning av hygienriktlinjer hos den sjukhusbaserade sjuksköterskan: En integrerad litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner utgör den största andelen av vårdskador, både globalt och i Sverige. Ungefär var tionde patient som vårdas på sjukhus drabbas av en eller flera vårdrelaterade infektioner, vilket orsakar extra vårddagar, extra kostnader, lidande och kan i värsta fall leda till att patienten dör. Följsamheten till hygienriktlinjer inom hälso- och sjukvården är därför en viktig preventiv åtgärd för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Trots omfattande evidens för sambandet mellan vårdrelaterade infektioner och följsamheten till hygienriktlinjer hos hälso-och sjukvårdpersonal förekommer brister i följsamheten till dessa.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva förutsättningar som påverkar följsamheten till hygienriktlinjer hos den sjukhusbaserade sjuksköterskan inom den somatiska vården av vuxna patienter i industrialiserade länder.

    Metod: Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt och inkluderade studier med kvalitativ, kvantitativ och mixad metod.

    Resultat: Resultatet som framkom visar att sjuksköterskors följsamhet påverkas av en rad olika förutsättningar. Vissa av dessa förutsättningar kan sägas handla om hela organisationen, så som tiden och arbetsbelastningen, tillgången och tillgängligheten av material och organisationskulturen. Andra förutsättningar kan sägas handla om sjuksköterskor på en mer individuell nivå, så som kunskap och utbildning, den egna säkerheten och det egna ansvaret.

    Slutsats: Flera förutsättningar påverkar sjuksköterskors följsamhet till hygienriktlinjer. Genom att medvetandegöra dessa förutsättningar kan sjuksköterskors följsamhet till hygienriktlinjer förbättras, vilket i sin tur leder till att patienter löper mindre risk att drabba av VRI.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Altenius, Ellinor
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Gustafsson, Maria
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Erfarenheter av att läsa sin patientjournal via Internet: En intervjustudie med personer som har diabetes2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Journalen via Internet ger den enskilda personen möjlighet att få en inblick i den vård och behandlingsplan som erbjudits och utförts. För distriktssköterskan som möter personer med diabetes är det av stor betydelse att bedriva en strukturerad diabetesvård innehållande vägledning mot goda levnadsvanor. Journalen kan för den enskilda personen resultera i att delaktigheten i sin sjukdom, egenvård och behandling ökar.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers erfarenheter av att läsa sin patientjournal via Internet.

    Metod: En kvalitativ intervjustudie med åtta deltagare har genomförts. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer. Insamlat intervjumaterial analyserades utifrån Graneheim och Lundmans beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet utgörs av fyra huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorin Stödjande verktyg för att inhämta information presenteras i två underkategorier, som beskriver Minnesstöd skapar trygghet och Vägledning för egenvård. Huvudkategorin Begränsningar i texten skapar oro presenteras i tre underkategorier, som beskriver Felskrivningar, Språkbruket försvårar förståelsen för texten samt Vårdpersonalens begränsade journalåtkomst. Huvudkategorin Att vidareutveckla journalsystemet med användaren som delaktig presenterar tre underkategorier, som beskriver Utökat kunskapsstöd ökar användbarheten, Effektivisering av ärendehantering samt Journalåtkomst länsöverskridande. Vidare beskrivs Betydelsen av datorvana vid journalhantering.

    Slutsats: Det beskrivs som betydelsefullt att få insyn i vad som skrivits i journalen samt insyn i den hanteringen som föreligger runt den enskilda personens ärende. Journalen beskrivs vara ett stödjande verktyg för personer där de efter önskemål inhämtar kunskap samt utläser den information som anses betydelsefull och intressant. Genom journaltexten kan personer vidare få vägledning i de egenvårdsåtgärder som anses mest lämpliga för hälsan. Funktioner och tjänster som idag innefattas i journalen behöver vidareutvecklas för att journalen ska kunna bli det kompletta verktyg som efterfrågas.

    Fulltekst (pdf)
    BTH2017Altenius
1234567 1 - 50 of 1823
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf