We synthesized policy implications of tourism and hospitality research by reviewing 12,269 articles published in 10 leading journals from 2011 to 2021. The most common rationale for policies (i.e., the why) is market failure, while the most typical role of policies (i.e., the how) is to create incentives. In addition, policies are typically hybrid and include suggestions for formal and informal institutional setups (i.e., the what). Because our review revealed that only 114 articles (i.e., 0.93%) included the why, how, and what of actual policies, we offer a theory-based research agenda on policy-making focused on making tourism and hospitality more inclusive and focusing on evolutionary dynamics, providing an understanding of the impact of crises and contemporary solutions, focusing on resilience and institutional complexity, and addressing the actors and time dimension. Our results, combined with those of our suggested research directions, will benefit organizations and society and simultaneously enhance the perceived societal value-added, contributions, and stature of tourism and hospitality research. © 2023 The Authors

Swedish municipalities are obliged to formulate housing provision policies in housing programs, as part of municipal strategic planning. This article explores how municipalities interpret this responsibility. We analyze housing provision programs by drawing from prospective responsibility and policy analysis. Our analysis shows three different prospective responsibilities in the municipality’s production of housing provision responsibility. The results show that municipalities take actions by different means, leading to ambiguities and inequalities in housing provision planning. © 2022 The Author(s). Published by Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group.

Den tätortsnära skogsmarken och dess värde för allmänheten kan vara hotad i framtiden. Exploatering kan komma ske på skogsmark i större grad, i takt med att jordbruksmark får bättre skydd. Jordbruksverket arbetar aktivt med att minska exploatering på jordbruksmark vilket på senare år fått genomslag i mark- och miljööverdomstolen, då flera domar fastställt att mindre antal bostäder inte får uppföras på jordbruksmark. 

Den tätortsnära skogen är den mest besökta skogen eftersom människor oftast rör sig i den vardagsnära naturen som finns maximalt två kilometer från sin bostad. Majoriteten av Sveriges befolkning bor i tätorter idag, vilket betyder att den tätortsnära skogen är av stor vikt för friluftsliv och rekreation. Den tätortsnära skogen kan även vara en stor bidragande faktor till större biologisk mångfald samt många ekosystemtjänster. 

Exempel på värdefulla ekosystemtjänster för den fysiska planeringen som tätortsnära skogar kan bidra med är att minska effekter av extremväder, skapa god boendemiljö samt förbättrad folkhälsa. Värdefulla ekosystemtjänster för den enskilda individen är exempelvis rekreation, stressreducering och motion. 

I slutsatserna för denna undersökning framgår att argumentationen rörande tätortsnära skog varierar mycket i olika kommuner, beroende på bland annat det geografiska läget eller vilka naturvärden som finns lokalt. Undersökningen bidrar även med att vara ett kunskapsunderlag för vilka ekosystemtjänster som skogen bidrar med och vilka styrmedel som påverkar och kan bli påverkade av den tätortsnära skogen. 

Kunskap om tätortsnära skog är viktig inom den fysiska planeringen vid exploatering på tätortsnära mark eftersom den innefattar stora värden för människor, miljön och samhället i stort. Därför bör kommuner integrera den tätortsnära skogen redan i översiktsplaneringen genom tydliga argumentationer och viljeinriktningar.

Den här uppsatsen antar en kritisk ansats med ambitionen att synliggöra maktförhållanden som formar den offentliga planeringen. I uppsatsen konstrueras en kritisk-teoretisk modell som beskriver hur simultant interna/implicita och externa/explicita ’maktdynamiker’ kopplat till ’rationalitet’ opererar genom ’planeringsföreställningar’. Den kritisk-teoretiska modellen förenar två forskningsfält; ’planeringsföreställningar’ och ’rationalitet-makt-relationer’ i syfte att analysera hur ’maktdynamiker’ opererar inom offentlig planering.

’Maktdynamiker’ beskriver övergripande nätverk av makt som yttrar sig på olika skalnivåer genom att individer och grupper ansluter sig till dem. Maktdynamiker är överlappande, motstridiga, beständiga och föränderliga maktstrukturer. Subjektets agerande är involverat i maktdynamiker som både påverkar och påverkas av agerandet och producerar samhälleliga effekter. ’Rationalitet-makt-relationer’ exemplifieras bland annat av kunskapsanspråk, sanningsanspråk, legitimering av processer och politisk koncensus som stabiliserar maktrelationer. Rationalitet-makt-relationer kan både medvetet och omedvetet maskera prioriteringar och maktutövande som ’självklarheter’ vilket gör att de sällan är föremål för öppna konflikter. Trots det har rationalitet-makt-relationer stor betydelse inom demokratiska organisationer och planering. ’Planeringsföreställningar’ utgör planeringens idémässiga förutsättningar och analyseras som det sätt den offentliga planeringen föreställt möjligheten att styra stadsutvecklingen. Sådana föreställningar utgör planeringens möjligheter och begränsningar samtidigt som föreställningarna påverkas av försöken att planera. Planeringsföreställningar härleds till rationalitet utifrån en grundläggande uppfattning om att planering syftar till att styra och påverka samhällsutvecklingen med hjälp av förnuftet – vilket i sig är en rationalitet-makt-relation oavsett problemformulering och övrigt innehåll. Sammantaget beskriver uppsatsens kritisk-teoretiska modell planeringens och rationalitetens omedelbara relation varandra och till makt.

Analysen involveras i de rationalitet-makt-relationer som formar den offentliga översiktsplaneringen där en exemplifierande fallstudie utgör uppsatsens empiriska kontext. Fallet är intressant dels eftersom lagen ger stora friheter i hur översiktsplanering används. Friheten kan innebära att planeringsföreställningar hos nyckelaktörer inom översiktsplaneringen får stort inflytande över översiktsplaneringens form och innehåll. Analysen visar inte bara hur planeringsföreställningar varierar mellan individer utifrån ambivalensen i och med det tillsynes omöjliga uppdraget att ordna samhället med förnuftet. Planeringsföreställningar kan också variera beroende på vilka övergripande maktdynamiker de relateras till. Analysen är en successivt framvuxen konstruktion av tre ’kritiska belysningar’ där planeringsföreställningar analyseras i förhållande till ’den egna organisationen’, ’marknaden’ respektive ’medborgare’ (samtliga i obestämd, dynamisk och multipel ’form’). I relation till medborgare, politik och andra förvaltningar framhålls planeringssubjektet som autonomt och översiktsplanen legitimeras som ett ’kunskapsanspråk’ eller ’sanningsanspråk’ om stadens utveckling. Rationaliteter i förhållande till dessa föreställningar lägger fokus på bostadsproduktionen och att processerna ska kunna fortgå. Andra förvaltningar ska följa översiktsplanen och medborgare ska få en förståelse för att staden växer. I förhållande till marknaden är föreställningar om möjligheten att styra stadsutvecklingen mer flexibla och anpassningsbenägna då marknaden ses som den ’sanning’ planeringen har att förhålla sig till. Marknadens ’realism’ ska implementeras också för att stärka översiktsplanens ställning. På det sättet beskrivs hur översiktsplaneringen upprätthåller och stabiliserar maktförhållanden utifrån rationalitet-makt-relationer till förmån för bostadsproduktionen.

The Defense Advanced Research Projects Agency (DARPA) in the United States is renowned for its success in funding radical innovation. This chapter provides an overview of various government agencies that have adopted the core DARPA model outside the defense space in a wide spectrum of areas, such as for homeland security (HSARPA), intelligence (IARPA), energy (ARPA-E), health (ARPA-H), and climate (ARPA-C) in the United States, as well as several other notable examples in Europe and Asia, such as JEDI and ARIA. The chapter compares these groups to the DARPA model and identifies key differences that can offer lessons to others seeking similar outcomes. The chapter also notes the existence of other agencies that were missed due to time constraints, so that a deeper analysis may continue of government agencies around the world pursuing radical innovation.

This study concerns the subject public spaces, a vague definition of public places that this study will disentangle. The study is based on assumptions about an increasing privatisation of public spaces that is happening all over Sweden and around the world, that creates public spaces characterized by commerce and service. Science and the theory in this study focuses on to find characterizing trades of a public space and to investigate the consequences that privatization create. To answer questions that has been asked shall two case studies, that has been made on two squares in Malmö called Stortorget and Lilla torg be accounted for, where scientists own assumptions and observations supplemented with interviews from users who describes their view and experience on the subject. In this study will you be able to read about the two cases background, how they are perceived by the users, how they can be seen as opposites and which consequences publicness, or the lack of it, has on different groups. The study is a part of the bachelor program at Fysisk planering (Spatial planning) at Blekinge tekniska högskola (Blekinge technical university) in Karlskrona. The subject, privatization of public spaces, has been chosen because it is an interesting subject to discuss, especially within spatial planning because the borders concerning what spatial planning is able to or not able to do is narrow and hard to equipoise. Further questions or thoughts concerning the content of this study or the subject, please contact the authors on their respective email:

Linnéa Håkansson: linnea-hakansson@hotmail.com

Jasmine Dogertz: jasminedogertz@gmail.com

Regionerna ansvarar för den regionala utvecklingsplaneringen men besitter inte själv beslutanderätt kring genomförandet av den fysiska planeringen. Kommunerna har därtill inte mandat att hantera problem som kräver regionala lösningar. Det innebär att regionen för att få genomslag för vision och mål behöver samverka med andra aktörer i planeringssystemet samt att kommunerna har ett intresse av samverkan regionalt. Frågan är vilka förutsättningar den regionala planeringen har för detta och är kommunerna villiga att ge upp del av sin beslutanderätt till förmån för samarbete och samverkan i regionen?

Syftet har varit att undersöka hur väl sambandet mellan den regionala och kommunala planeringen fungerar genom att analysera i vilken mån regionala visioner och mål omsätts i kommunala översiktsplaner. Arbetet har utformats som en flerfallstudie där två regioner med innefattande kommuner jämförts, region Örebro län och Skaraborgs kommunalförbund i Västra Götalandsregionen. Data har samlats in genom dokumentstudier av regionala och kommunala dokument varmed en kvalitativ innehållsanalys har genomförts på materialet. Begreppen governance och rescaling har utgjort den teoretiska utgångspunkten för arbetet.

Av granskade översiktsplaner har framgått att i genomsnitt 70 procent innehåller regionens vision eller mål. Huruvida det är ett resultat av en fungerande samverkan mellan den regionala och kommunala nivån tycks dock ha mindre påverkan på utfallet. Det tycks vidare inte göra någon skillnad i hur regionens vision och mål överförs i kommunala dokument om regionen består av jämbördiga kommuner eller om regionen har en enskilt stark kommun. Däremot bör det kunna argumenteras för att det kan vara enklare att komma överens om en gemensam regional målbild om kommunerna är jämnstora. Regionaliseringen av utvecklingsansvaret kan inte ensamt ses ha haft en inverkan på kopplingen mellan RUS och kommunernas översiktsplaner. Det får ses som en av flera faktorer som sammantaget bör bidra till en utvecklad samverkan.

Flera faktorer har visat sig kunna påverka sambandet mellan det regionala tillväxtarbetet och de kommunala översiktsplanerna. Framförallt tycks det handla om vilken tillhörighet kommunerna känner till regionen och på så vis den upplevda nyttan med regional samverkan. Det har vidare framkommit att de frågeställningar som har varit utgångspunkten för arbetet inte på djupet klarat av att fånga upp det resonemang kring varför sambanden ser ut som de gör i regionerna på det sätt som varit möjligt, i vart fall i ett teoretiskt resonemang, utifrån materialet. Därmed blir slutsatserna möjligen något ytliga i förhållande till den analys som genomförts.

Havsplanering som sammanhållen statlig fysisk planering finns i svensk lagstiftning sedan 2014. Införandet har skapat ett förhållande där ett område i territorialhavet planeras av både stat och kommun. Ingen av planerna står över den andra i formell mening. Samtidigt bygger systemet på antaganden som skapar förutsättningar för vilken kunskap som blir legitim i planeringen. Denna studie har haft som avsikt att undersöka hur havsplaneringen konstrueras i praktiken genom samhällsstyrning och kunskapssyn med särskilt fokus på förhållandet mellan stat och kommun.

Den teoretiska utgångspunkten till studien tas i samhällsstyrning genom begreppen ”government” och ”governance” samt för kunskapssynerna genom tre idealmodeller: rationell, kommunikativ och pragmatisk kunskapssyn. Metoder som används är dokumentstudier, intervjuer och observationer. Databehandlingen sker med kvalitativ innehållsanalys utifrån en tematisk kodningsmall som skapats i processen. Analysen utgår från ett analytiskt ramverk uppbyggt kring tre frågor om styrning och tre frågor om kunskapssyn. Vem ansvarar för vad? Vem fattar det slutliga beslutet? Hur ska processen gå till? Hur skapas kunskapen? Var skapas kunskapen? Varför skaps kunskapen? Studien är uppdelad i två delar, en tvärsnittsstudie och en fallstudie. Tvärsnittsstudien behandlar remissvar till den statliga offentliga utredningen ”Planering på djupet” samt promemorian ”Hushållning med havsområden”. Fallstudien består av intervjuer med planeringsaktiva från både stat och kommun i havsplaneringen i Blekinge. Intervjuerna är kompletterade med observationer från samrådsmöten och dokument tillhörande processen.

Studien bekräftar att en rationell kunskapssyn är starkt förankrad i havsplaneringen. Samtidigt visas också att förhållandet är flytande och har förändrats i sökandet efter planeringens struktur. De rationella dragen var starkast i utredningsskedets tidiga del för att allt mer utmanas med kommunikativa kunskaper till de senare delarna. I fallstudien visas att när havsplaneringen ska implementeras i praktiken blir bilden mer komplex. Den rationella kunskapssynens dominans syns i en stark betoning på naturvetenskapliga data och kalkyler i planeringens underlagsmaterial. Framförallt visas detta i den statliga planeringen. I den kommunala planeringen visas en kommunikativ kunskapssyn genom inkludering av olika typer av lokal kunskap och stor vikt vid deltagandeprocesser. Kommunerna visar också drag av en pragmatisk kunskapssyn i den vikt som läggs vid planeringens innehåll och praktiska effekt framför val av processmetod. Studien har visat att under utredningsskedet diskuterades kommunens roll utifrån två linjer. En linje med naturvårdens företrädare krävde mer statlig kontroll av kommunerna. Den andra linjen värnade det kommunala planmonopolet företrädd av den kommunala sektorn. Diskussionen om gränserna för den kommunala självstyrelsen är därför fortfarande aktuell. I implementeringsskedet är kommunen och statens planer på en likvärdig nivå hierarkiskt. Otydligheten om vilken plan som ska vara styrande gör att aktörerna i sitt agerande skapar hierarkiska strukturer att förhålla sig till. I de konflikter som uppstår finns en förväntan om domstolsprövning. Vilken kunskapssyn som ska gälla och vilken kunskap som blir legitim kommer därför inte att avgöras i planeringsprocessen utan i sista hand avgöras av jurister.

I Sverige är den regionala planeringen både ung och svag i jämförelse med den kommunala. Regional planering är betydelsefull eftersom den synliggör regionala aspekter och överför dessa ner till den kommunala nivån, samtidigt innehar kommunerna en stark ställning och en hög grad av självbestämmande, framför allt genom deras planmonopol. Nya lagkrav innebär att fler regioner i Sverige omfattas av regional fysisk planering vilket innebär att de erhåller ett tydligare mandat i form av ett lagstadgat regionplaneuppdrag.

Denna uppsats syftar till att skapa en ökad förståelse för samspelet mellan den regionala och kommunala planeringsnivån. Detta görs genom att undersöka vilka kommunala aspekter som beaktas i regionövergripande styrdokument och vilka regionala aspekter som beaktas på den kommunala planeringsnivån.

Undersökningen genomförs i form av en fallstudie där Region Skåne är det utvalda fallet. Centrala begrepp såsom organisationsstruktur, aktörer, ansvarsfördelning samt nätverk har utgjort studiens teoretiska ramverk för att öka förståelsen för förhållandet mellan de två skalnivåerna.

Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av en kvalitativ dokumentstudie och semi-strukturerade intervjuer. Empirin består av Skånes Regionplan, två kommunala översiktsplaner samt erfarenheter och beskrivningar från tjänstepersoner inom kommunal och regional verksamhet. Vidare har en kvalitativ innehållsanalys genomförts för att analysera empirin.

Analysen visar att kommunernas roll, tillhörighet och organisation har en betydande påverkan över dels vilka kommunala aspekter som återspeglas på regional nivå, dels vilka regionala aspekter som överförs till den kommunala nivån. Det råder en ojämn fördelning i Skåne där de större kommunerna i länets västra del beskrivs ha ett stort utrymme att arbeta ochpåverka regionala frågor, vilket leder till att de är mer framträdande i Skånes regionplan. I kontrast till detta bedöms mindre kommuner ha begränsade resurser att dels synliggöra kommunala aspekter på regional nivå, dels anpassa den kommunala planeringen utefter regionplanen.

Trust in public services is a driving force of socio-economic development. It ensures effective dialogue between citizens and government and becomes especially relevant in the digitalization. The lack of trust in the public sector can make reforms ineffective and the achievement of the goals of the Ministry of Digital Transformation within the framework of the State Strategy for Regional Development of Ukraine until 2027 in question. For this reason, marketing tools in public services should be directed toward achieving greater trust in those services and the government. This paper analyzes the current research on public sector marketing and its role in building trust as a foundation for the country’s digital development. Implementing multi-level bibliometric (Scopus tools), network (VOSviewer), and comparative (Google Trends) analysis, this study traces the development of marketing research on the process of public services delivery transformation from traditional to digital. 922 studies published between 1968 and 2022 were analyzed. The results show that public sector marketing is a multidisciplinary field of scientific research that is actively developing. Cluster analysis demonstrated that its modernization and the relationship between marketing in services and consumer behavior are the smallest and newest spheres of research. Researchers consider relationship marketing the principal mechanism for building trust in the public sector. This study found little research on the impact of marketing tools on consumers’ trust in public services. The comparative analysis confirmed the hypothesis of the need to change marketing tools due to the massive shift from offline to online services. © Veronika Litovtseva, Dariusz Krawczyk, Aleksandra Kuzior, Maryna Brychko, Tetiana Vasylieva, 2022.

The climate is changing, and winters are expected to receive increasingly more precipitation in large parts of Sweden. Climate change brings significant risks and challenges, such as an increased risk of flooding, erosion, landslides, and avalanches. Through a case study of four Swedish municipalities: Uddevalla, Karlstad, Gällivare, and Kiruna, a document study examines how these municipalities' climate adaptation efforts related to changing winter climates are being conducted. The results of the case study are presented through quantitative tables and qualitative discussions. Specific points have been selected for the quantitative tables, which have been used to grade the municipalities' climate adaptation efforts for future winter climates. The study has shown that the four municipalities studied are conducting climate adaptation efforts related to a changing winter climate. 

The extent to which the municipalities carry out climate adaptation work varies. Winter climate changes are more pronounced in southern Sweden than in the north. This is reflected in the municipalities' climate adaptation efforts. Uddevalla and Karlstad municipalities have made more progress in their climate adaptation efforts and have been working on it for several years. Gällivare and Kiruna municipalities experience fewer climate changes during the winter, and therefore their climate adaptation efforts are smaller and not as extensive and concrete as those in Uddevalla and Karlstad municipalities.

Vattenförvaltning innebär upprättandet av förvaltningsplaner för hur vattenförekomster ämnas hanteras. I samband med att hela avrinningsområden är den vedertagna skalan att genomföra vattenförvaltning på uppstår det problem när avrinningsområden överskrider administrativa gränser, särskilt nationella sådana.

Denna studie ämnar att utreda hur formerna för internationellt gränsöverskridande vattenförvaltning kan se ut genom att undersöka Torneälvens avrinning – ett internationellt avrinningsdistrikt. Studien frågar sig hur den nationella kontexten påverkar en internationell vattenförvaltning. Det är även av intresse för studien hur samarbetsorganisationer kan verka i denna förvaltningsform, samt vilken uppföljning som går att se i projekt- och plandokument.

Genom en kvalitativt analyserande fallstudie appliceras ett “soft space”-perspektiv på den internationella vattenförvaltningen i Torneälven. Analysen visar på en informalitet i plandokument trots etablerade förvaltningsformer. Den nationella kontexten beror dels på institutionaliseringen av den allmänna vattenförvaltningen samt på mellanstatliga relationer. Studien finner även potential i samarbetsorganisationer och konstruktiv uppföljning.

The thesis seeks to study through a qualitative text analysis how strategic policy concepts from three different policy documents concerning the use of the European Regional Development Fund can be said to align with two theoretical concepts from the field of regional development. Furthermore this paper aims to analyse how the theoretical- and policy-concepts are operationalized in the project that received funding in accordance with the policy concepts in one of the policy documents.

I denna studie undersöks hur kommuner som har haft en befolkningsminskning har hanterat denna problematik. Studien tar utgångspunkt i svenska industri- och brukskommuner som till följd av lågkonjunkturen och avindustrialiseringen under början av 1970-talet fick en befolkningsminskning. Forskningsöversikten visar på att ungefär hälften av Sveriges kommuner krymper samtidigt som normen för lokal och regional utvecklingspolitik är tillväxt. För krympande kommuner är det en stor utmaning att ha befolkningstillväxt som mål och samtidigt planera utifrån förutsättningarna som en minskande befolkning innebär. Denna uppsats syftar därför till att undersöka hur kommunerna har använt sig av olika strategier för att hantera problematiken med befolkningsminskning och hur användningen och effekterna av strategierna skiljer sig åt beroende på kommunernas förutsättningar samt hur dessa kan påverka deras möjligheter att få befolkningstillväxt. För att besvara uppsatsens syfte har en fallstudie valts som forskningsdesign med sex svenska kommuner som fallstudieobjekt. Samtliga undersökta kommuner har haft en befolkningsminskning till följd av avindustrialiseringen under en period om minst tio år. Vissa av dessa har under senare år lyckats vända trenden och fått en befolkningstillväxt medan andra har fortsatt att ha en befolkningsminskning. De kommuner som har undersökts är Uddevalla, Hallstahammar, Köping, Karlskoga, Hagfors och Gällivare. Undersökningen har baserats på textbaserad empiri i form av kommunala planerings-, strategioch visionsdokument samt semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner från kommunerna som jobbar med strategisk planering. Empirin analyserades utifrån en teoristyrd tematisk analys som har avgränsats av uppsatsens teoretiska perspektiv men också till viss del utifrån forskningsöversikten vilka i sin tur har avgränsats utefter syftet med uppsatsen. Uppsatsens teoretiska perspektiv utgår från teorier om två huvudsakliga sätt att hantera en befolkningsminskning, genom att använda tillväxtstrategier eller anpassningsstrategier.Resultatet av undersökningarna visar på att flera av de undersökta kommunerna har mål om en befolkningstillväxt och att samtliga kommuner har använt olika former av åtgärder och strategier som både kan tolkas som tillväxtstrategier och anpassningsstrategier. Oavsett kommunernas befolkningsutveckling under senare år förekommer dock uttalade strategier för tillväxt i större omfattning än strategier för anpassning. Kommunernas uppfattning är att användningen av tillväxtstrategier verkar ha påverkat befolkningsutvecklingen positivt, åtminstone i viss utsträckning. Det är dock endast vissa av kommunerna som statistiskt sett har fått en positiv effekt på sin befolkningsutvecklingen i form av en ökad inflyttning vilket kan ifrågasätta effekten av strategierna som de har använt och även om valet av strategier har varit anpassade efter respektive kommuns förutsättningar. Kommunerna har olika demografiska, ekonomiska och geografiska förutsättningar som påverkar i vilken omfattning som de kan använda sig av tillväxtstrategier och därmed deras möjligheter att få befolkningstillväxt vilket kan vara en av orsakerna till att vissa har fått en befolkningstillväxt medan andra har fortsatt ha en befolkningsminskning under senare år. Det finns även andra faktorer som kan ha haft effekt på kommunernas befolkningsutveckling som är svåra att påverka och i vissa fall kan det vara omöjligt att motverka en befolkningsminskning. Slutligen kan konstateras att kommunernas sätt att hantera en befolkningsminskning bör anpassas utifrån deras egna specifika förutsättningar eftersom alla har olika möjligheter att få befolkningstillväxt.

Till följd av en ökad globalisering av samhället blir problemen som fysisk planering förväntas hantera allt mer komplexa. Inte sällan sträcker de sig över kommungränserna. Detta har lett till att mellankommunala samarbeten blivit allt vanligare. Mellankommunala samarbeten kan ske i många olika former, men gemensamt för dem är att de sker mellan de formella styrnivåerna. Detta innebär att de inte självklart tillskrivs den legitimitet som till exempel kommunal planering har till följd av att den sker enligt beslutade lagar och regler. Detta arbete syftar till att undersöka hur de som deltar i ett mellankommunalt samarbete ser på och förstår legitimitet, både kopplat till samarbetet och påverkan på den kommunala förvaltningen. Undersökningen fokuserar på hur kommunens deltagande i ett mellankommunalt samarbete påverkar medborgarnas möjligheter att delta i demokratin och hur förutsättningarna för demokrati i den kommunala fysiska planeringen samt förvaltningen i stort påverkas.

Undersökningen har initierats ur reflektioner kring hur deltagandet i mellankommunala samarbeten påverkar kommunens förutsättningar för fysisk planering och konsekvenserna för legitimitet och demokrati. Mellankommunala samarbeten framhävs ofta som positiva för den fysiska planeringen med fokus på ökad prestationsförmåga och effektivitet samt möjligheterna att hantera komplexa utmaningar. Hur samarbetet eventuellt påverkar legitimiteten för det som planeras och demokratiska värden som medborgarnas möjligheter till deltagande och insyn står inte lika ofta i centrum.

Denna undersökning har genomförts som en fallstudie där fallet utgjorts av MalmöLundregionen. Empirin har samlats in genom intervjuer med planerare och politiker aktiva i MalmöLundregionen och genom dokumentstudier av styrdokument för samarbetet. De teoretiska utgångspunkterna består av demokrati, legitimitet, kommunikation och governance. Det analytiska ramverket och analysen utgår båda från legitimitetsbegreppen som etableras i de teoretiska utgångspunkterna. 

Slutsatserna visar på att samarbetet inte nödvändigtvis behöver påverka förutsättningar för demokrati inom fysisk planering på kommunal nivå negativt, så länge planerare och politiker lyssnar på medborgarnas eventuella invändningar mot de mellankommunala besluten. Legitimiteten för den verksamhet som bedrivs i MalmöLundregionen är dock bristande inom vissa aspekter. Medborgarna har inte möjlighet att delta och svårt att få insyn i processer och beslut inom samarbetet. Det sker inte tillräcklig kommunikation från politiker och kommunen till medborgarna om motiven till att delta i samarbetet och vilka frågor som drivs. Det mellankommunala samarbetet präglas av ett representativt demokratiideal samtidigt som den kommunala planeringen även har starka inslag av andra demokratimodeller.

This paper explores key drivers and their underlying rationales for infrastructure Public-Private Partnership (PPP) adoption in Sweden. A related aim is to compare the identified key drivers for Sweden in relation to what is known for other countries. Data was collected via semi-structured interviews with 16 Swedish private sector and public sector stakeholder PPP experts. The results reveal risk transfer to the private sector, reduction of total project costs, and increase in investment alternatives as particularly important key drivers in the case of Sweden. In a country comparison of key drivers Sweden was not found to mirror any specific country or group of countries, calling for deeper analysis. Moreover a few underlying rationales put forth for key drivers were in addition to those reported in the literature. This study contributes to the literature by identifying conducive factors for PPP adoption given sparse and infrequent past country use. Hence, the findings should be considered for Sweden and countries similar to it.

Studien syftar till att undersöka illustrationsplaners betydelse som ett förtydligande dokument till detaljplanen, samt i vilken utsträckning illustrationsplaner uppfyller tydlighetskravet i 4 kap 32 och 33 § § Plan- och bygglagen (PBL). Studien har framtagits med avsikt att uppmärksamma en problematik vars effekter kan påverka det faktiska medborgarinflytandet. En brist på forskning har observerats inom ämnet och studien avser därför bidra till att fylla den kunskapsluckan i samhällsplaneringen. 

Tydlighetskravet innebär att detaljplanens regleringar tydligt ska redovisas för att säkerställa medborgarnas förståelse för planens innebörd och konsekvenser. I avsikt att uppnå tydlighetskravet används ofta illustrationsplaner som kommunikationsverktyg för att förmedla detaljplanens syfte och planbestämmelser till allmänheten. Detta beror på att detaljplanen ofta kan upplevas svårtydd eftersom detaljplankartans utformning tydligt skiljer sig från hur kartor brukar illustreras i andra sammanhang.

Genom kvalitativ innehållsanalys ämnar undersökningen besvara i vilken utsträckning illustrationsplaner uppfyller tydlighetskravet i PBL. Vid undersökningen jämfördes detaljplanekarta och planbestämmelser med tillhörande illustrationsplan för att gradera hur tydliga illustrationsplaner är. Detta genomfördes genom ett antal uppställda påståenden som illustrationsplanen kunde svara mot. Påståendena baseras bland annat på tidigare domslut kring illustrationer samt semiotikens syn på hur bilder kan tolkas. Undersökningen kompletterades med ett antal intervjuer från branschkunniga personer, detta för att få en mer kvalitativ och djupgående förståelse för resultatet samt illustrationsplaners betydelse som kommunikativt verktyg.

Undersökningens resultat visar på en bristfällighet hos de undersökta illustrationsplanerna vad gäller tydlighet. Svårtolkade illustrationsplaner försvårar medborgarens möjligheter att uppfatta detaljplanens konsekvenser och deras möjlighet att lämna relevanta synpunkter under planprocessen minskar därmed ytterligare. Denna syn på illustrationsplanens potentiella konsekvenser delades med de personer som intervjuades i samband med studien. 

Med undersökningen och intervjuerna som grund har ett antal ställningstaganden och förslag sammanställts som anses inneha praktisk relevans för samhällsplaneringen. Ett exempel på detta är att en mer gedigen vägledning bör tas fram, till förmån för en nationellt enhetligare användning av illustrationer. Vägledningen hade kunnat utformas på olika sätt, bland annat genom att bristfälliga planer sammanställs för att påvisa vilka konsekvenser som kan följa av en otydlig illustrationsplan. Därtill har även annan typ av vägledning samt andra förslag lyfts fram i studiens slutsatser.