Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 6 av 6
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Bleckman, Christian
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Maktdynamiker, rationalitet och planeringsföreställningar2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen antar en kritisk ansats med ambitionen att synliggöra maktförhållanden som formar den offentliga planeringen. I uppsatsen konstrueras en kritisk-teoretisk modell som beskriver hur simultant interna/implicita och externa/explicita ’maktdynamiker’ kopplat till ’rationalitet’ opererar genom ’planeringsföreställningar’. Den kritisk-teoretiska modellen förenar två forskningsfält; ’planeringsföreställningar’ och ’rationalitet-makt-relationer’ i syfte att analysera hur ’maktdynamiker’ opererar inom offentlig planering.

    ’Maktdynamiker’ beskriver övergripande nätverk av makt som yttrar sig på olika skalnivåer genom att individer och grupper ansluter sig till dem. Maktdynamiker är överlappande, motstridiga, beständiga och föränderliga maktstrukturer. Subjektets agerande är involverat i maktdynamiker som både påverkar och påverkas av agerandet och producerar samhälleliga effekter. ’Rationalitet-makt-relationer’ exemplifieras bland annat av kunskapsanspråk, sanningsanspråk, legitimering av processer och politisk koncensus som stabiliserar maktrelationer. Rationalitet-makt-relationer kan både medvetet och omedvetet maskera prioriteringar och maktutövande som ’självklarheter’ vilket gör att de sällan är föremål för öppna konflikter. Trots det har rationalitet-makt-relationer stor betydelse inom demokratiska organisationer och planering. ’Planeringsföreställningar’ utgör planeringens idémässiga förutsättningar och analyseras som det sätt den offentliga planeringen föreställt möjligheten att styra stadsutvecklingen. Sådana föreställningar utgör planeringens möjligheter och begränsningar samtidigt som föreställningarna påverkas av försöken att planera. Planeringsföreställningar härleds till rationalitet utifrån en grundläggande uppfattning om att planering syftar till att styra och påverka samhällsutvecklingen med hjälp av förnuftet – vilket i sig är en rationalitet-makt-relation oavsett problemformulering och övrigt innehåll. Sammantaget beskriver uppsatsens kritisk-teoretiska modell planeringens och rationalitetens omedelbara relation varandra och till makt.

    Analysen involveras i de rationalitet-makt-relationer som formar den offentliga översiktsplaneringen där en exemplifierande fallstudie utgör uppsatsens empiriska kontext. Fallet är intressant dels eftersom lagen ger stora friheter i hur översiktsplanering används. Friheten kan innebära att planeringsföreställningar hos nyckelaktörer inom översiktsplaneringen får stort inflytande över översiktsplaneringens form och innehåll. Analysen visar inte bara hur planeringsföreställningar varierar mellan individer utifrån ambivalensen i och med det tillsynes omöjliga uppdraget att ordna samhället med förnuftet. Planeringsföreställningar kan också variera beroende på vilka övergripande maktdynamiker de relateras till. Analysen är en successivt framvuxen konstruktion av tre ’kritiska belysningar’ där planeringsföreställningar analyseras i förhållande till ’den egna organisationen’, ’marknaden’ respektive ’medborgare’ (samtliga i obestämd, dynamisk och multipel ’form’). I relation till medborgare, politik och andra förvaltningar framhålls planeringssubjektet som autonomt och översiktsplanen legitimeras som ett ’kunskapsanspråk’ eller ’sanningsanspråk’ om stadens utveckling. Rationaliteter i förhållande till dessa föreställningar lägger fokus på bostadsproduktionen och att processerna ska kunna fortgå. Andra förvaltningar ska följa översiktsplanen och medborgare ska få en förståelse för att staden växer. I förhållande till marknaden är föreställningar om möjligheten att styra stadsutvecklingen mer flexibla och anpassningsbenägna då marknaden ses som den ’sanning’ planeringen har att förhålla sig till. Marknadens ’realism’ ska implementeras också för att stärka översiktsplanens ställning. På det sättet beskrivs hur översiktsplaneringen upprätthåller och stabiliserar maktförhållanden utifrån rationalitet-makt-relationer till förmån för bostadsproduktionen.

  • 2.
    Dogertz, Håkansson, Jasmine, Linnea
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Privatisering av offentliga rum: fallstudier av två torg i Malmö stad2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie behandlas ämnet offentliga rum, en diffus definition av allmänna platser som denna uppsats syftar till att råda bot på. Studiens ämne baseras på antaganden om en tilltagande privatisering av offentliga rum som pågår runt om i Sverige och världen, som skapar offentliga rum präglade av handel och service. Forskning och teori i denna studie fokuserar på att finna karaktären av ett offentligt rum och undersöka de konsekvenser som kommer av privatisering. För att besvara de frågor som ställts kommer två fallstudier från Malmö stads två torg Stortorget och Lilla torg redovisas, där forskarnas egna antagande och observationer kompletteras med intervjuer från användare som beskriver sin syn och upplevelse av rummen. I uppsatsen kommer det gå att läsa om de olika fallens bakgrund, hur de uppfattas av besökare, hur de kan ses som motpoler till varandra och vilka konsekvenser offentlighet, eller bristen på det, har på olika grupper. Studien är en del av kandidatprogrammet Fysisk planering vid Blekinge tekniska högskola i Karlskrona. Ämnet, privatisering av offentliga rum, har valts då det är ett intressant ämne att diskutera inom fysisk planering, då gränsen mellan vad fysisk planering kan, och inte kan, påverka är tunn och svår att hantera. Vid ytterligare frågor eller funderingar kring innehållet i uppsatsen eller ämnet, vänligen kontakta författarna på respektive mail:

    Linnéa Håkansson: linnea-hakansson@hotmail.com

    Jasmine Dogertz: jasminedogertz@gmail.com

  • 3.
    Johannesson, Anders
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Staten, kommunen och havet: Styrning och kunskapssyner i havsplaneringen.2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Havsplanering som sammanhållen statlig fysisk planering finns i svensk lagstiftning sedan 2014. Införandet har skapat ett förhållande där ett område i territorialhavet planeras av både stat och kommun. Ingen av planerna står över den andra i formell mening. Samtidigt bygger systemet på antaganden som skapar förutsättningar för vilken kunskap som blir legitim i planeringen. Denna studie har haft som avsikt att undersöka hur havsplaneringen konstrueras i praktiken genom samhällsstyrning och kunskapssyn med särskilt fokus på förhållandet mellan stat och kommun.

    Den teoretiska utgångspunkten till studien tas i samhällsstyrning genom begreppen ”government” och ”governance” samt för kunskapssynerna genom tre idealmodeller: rationell, kommunikativ och pragmatisk kunskapssyn. Metoder som används är dokumentstudier, intervjuer och observationer. Databehandlingen sker med kvalitativ innehållsanalys utifrån en tematisk kodningsmall som skapats i processen. Analysen utgår från ett analytiskt ramverk uppbyggt kring tre frågor om styrning och tre frågor om kunskapssyn. Vem ansvarar för vad? Vem fattar det slutliga beslutet? Hur ska processen gå till? Hur skapas kunskapen? Var skapas kunskapen? Varför skaps kunskapen? Studien är uppdelad i två delar, en tvärsnittsstudie och en fallstudie. Tvärsnittsstudien behandlar remissvar till den statliga offentliga utredningen ”Planering på djupet” samt promemorian ”Hushållning med havsområden”. Fallstudien består av intervjuer med planeringsaktiva från både stat och kommun i havsplaneringen i Blekinge. Intervjuerna är kompletterade med observationer från samrådsmöten och dokument tillhörande processen.

    Studien bekräftar att en rationell kunskapssyn är starkt förankrad i havsplaneringen. Samtidigt visas också att förhållandet är flytande och har förändrats i sökandet efter planeringens struktur. De rationella dragen var starkast i utredningsskedets tidiga del för att allt mer utmanas med kommunikativa kunskaper till de senare delarna. I fallstudien visas att när havsplaneringen ska implementeras i praktiken blir bilden mer komplex. Den rationella kunskapssynens dominans syns i en stark betoning på naturvetenskapliga data och kalkyler i planeringens underlagsmaterial. Framförallt visas detta i den statliga planeringen. I den kommunala planeringen visas en kommunikativ kunskapssyn genom inkludering av olika typer av lokal kunskap och stor vikt vid deltagandeprocesser. Kommunerna visar också drag av en pragmatisk kunskapssyn i den vikt som läggs vid planeringens innehåll och praktiska effekt framför val av processmetod. Studien har visat att under utredningsskedet diskuterades kommunens roll utifrån två linjer. En linje med naturvårdens företrädare krävde mer statlig kontroll av kommunerna. Den andra linjen värnade det kommunala planmonopolet företrädd av den kommunala sektorn. Diskussionen om gränserna för den kommunala självstyrelsen är därför fortfarande aktuell. I implementeringsskedet är kommunen och statens planer på en likvärdig nivå hierarkiskt. Otydligheten om vilken plan som ska vara styrande gör att aktörerna i sitt agerande skapar hierarkiska strukturer att förhålla sig till. I de konflikter som uppstår finns en förväntan om domstolsprövning. Vilken kunskapssyn som ska gälla och vilken kunskap som blir legitim kommer därför inte att avgöras i planeringsprocessen utan i sista hand avgöras av jurister.

  • 4.
    Pernblad, Andreas
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Innovative Milieu, theoretical approach and policy concept: A comparative study surrounding the use of the European Regional Development Fund in Sweden.2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The thesis seeks to study through a qualitative text analysis how strategic policy concepts from three different policy documents concerning the use of the European Regional Development Fund can be said to align with two theoretical concepts from the field of regional development. Furthermore this paper aims to analyse how the theoretical- and policy-concepts are operationalized in the project that received funding in accordance with the policy concepts in one of the policy documents.

     

  • 5.
    Pettersson, Elin
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola.
    Råberg, Freja
    Blekinge Tekniska Högskola.
    Strategier för hantering av befolkningsminskning: en fallstudie av krympande kommuner2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks hur kommuner som har haft en befolkningsminskning har hanterat denna problematik. Studien tar utgångspunkt i svenska industri- och brukskommuner som till följd av lågkonjunkturen och avindustrialiseringen under början av 1970-talet fick en befolkningsminskning. Forskningsöversikten visar på att ungefär hälften av Sveriges kommuner krymper samtidigt som normen för lokal och regional utvecklingspolitik är tillväxt. För krympande kommuner är det en stor utmaning att ha befolkningstillväxt som mål och samtidigt planera utifrån förutsättningarna som en minskande befolkning innebär. Denna uppsats syftar därför till att undersöka hur kommunerna har använt sig av olika strategier för att hantera problematiken med befolkningsminskning och hur användningen och effekterna av strategierna skiljer sig åt beroende på kommunernas förutsättningar samt hur dessa kan påverka deras möjligheter att få befolkningstillväxt. För att besvara uppsatsens syfte har en fallstudie valts som forskningsdesign med sex svenska kommuner som fallstudieobjekt. Samtliga undersökta kommuner har haft en befolkningsminskning till följd av avindustrialiseringen under en period om minst tio år. Vissa av dessa har under senare år lyckats vända trenden och fått en befolkningstillväxt medan andra har fortsatt att ha en befolkningsminskning. De kommuner som har undersökts är Uddevalla, Hallstahammar, Köping, Karlskoga, Hagfors och Gällivare. Undersökningen har baserats på textbaserad empiri i form av kommunala planerings-, strategioch visionsdokument samt semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner från kommunerna som jobbar med strategisk planering. Empirin analyserades utifrån en teoristyrd tematisk analys som har avgränsats av uppsatsens teoretiska perspektiv men också till viss del utifrån forskningsöversikten vilka i sin tur har avgränsats utefter syftet med uppsatsen. Uppsatsens teoretiska perspektiv utgår från teorier om två huvudsakliga sätt att hantera en befolkningsminskning, genom att använda tillväxtstrategier eller anpassningsstrategier.Resultatet av undersökningarna visar på att flera av de undersökta kommunerna har mål om en befolkningstillväxt och att samtliga kommuner har använt olika former av åtgärder och strategier som både kan tolkas som tillväxtstrategier och anpassningsstrategier. Oavsett kommunernas befolkningsutveckling under senare år förekommer dock uttalade strategier för tillväxt i större omfattning än strategier för anpassning. Kommunernas uppfattning är att användningen av tillväxtstrategier verkar ha påverkat befolkningsutvecklingen positivt, åtminstone i viss utsträckning. Det är dock endast vissa av kommunerna som statistiskt sett har fått en positiv effekt på sin befolkningsutvecklingen i form av en ökad inflyttning vilket kan ifrågasätta effekten av strategierna som de har använt och även om valet av strategier har varit anpassade efter respektive kommuns förutsättningar. Kommunerna har olika demografiska, ekonomiska och geografiska förutsättningar som påverkar i vilken omfattning som de kan använda sig av tillväxtstrategier och därmed deras möjligheter att få befolkningstillväxt vilket kan vara en av orsakerna till att vissa har fått en befolkningstillväxt medan andra har fortsatt ha en befolkningsminskning under senare år. Det finns även andra faktorer som kan ha haft effekt på kommunernas befolkningsutveckling som är svåra att påverka och i vissa fall kan det vara omöjligt att motverka en befolkningsminskning. Slutligen kan konstateras att kommunernas sätt att hantera en befolkningsminskning bör anpassas utifrån deras egna specifika förutsättningar eftersom alla har olika möjligheter att få befolkningstillväxt.

  • 6.
    Sandberg, Lina
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Mellankommunalt samarbete: ur ett demokratiperspektiv2019Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Till följd av en ökad globalisering av samhället blir problemen som fysisk planering förväntas hantera allt mer komplexa. Inte sällan sträcker de sig över kommungränserna. Detta har lett till att mellankommunala samarbeten blivit allt vanligare. Mellankommunala samarbeten kan ske i många olika former, men gemensamt för dem är att de sker mellan de formella styrnivåerna. Detta innebär att de inte självklart tillskrivs den legitimitet som till exempel kommunal planering har till följd av att den sker enligt beslutade lagar och regler. Detta arbete syftar till att undersöka hur de som deltar i ett mellankommunalt samarbete ser på och förstår legitimitet, både kopplat till samarbetet och påverkan på den kommunala förvaltningen. Undersökningen fokuserar på hur kommunens deltagande i ett mellankommunalt samarbete påverkar medborgarnas möjligheter att delta i demokratin och hur förutsättningarna för demokrati i den kommunala fysiska planeringen samt förvaltningen i stort påverkas.

    Undersökningen har initierats ur reflektioner kring hur deltagandet i mellankommunala samarbeten påverkar kommunens förutsättningar för fysisk planering och konsekvenserna för legitimitet och demokrati. Mellankommunala samarbeten framhävs ofta som positiva för den fysiska planeringen med fokus på ökad prestationsförmåga och effektivitet samt möjligheterna att hantera komplexa utmaningar. Hur samarbetet eventuellt påverkar legitimiteten för det som planeras och demokratiska värden som medborgarnas möjligheter till deltagande och insyn står inte lika ofta i centrum.

    Denna undersökning har genomförts som en fallstudie där fallet utgjorts av MalmöLundregionen. Empirin har samlats in genom intervjuer med planerare och politiker aktiva i MalmöLundregionen och genom dokumentstudier av styrdokument för samarbetet. De teoretiska utgångspunkterna består av demokrati, legitimitet, kommunikation och governance. Det analytiska ramverket och analysen utgår båda från legitimitetsbegreppen som etableras i de teoretiska utgångspunkterna. 

    Slutsatserna visar på att samarbetet inte nödvändigtvis behöver påverka förutsättningar för demokrati inom fysisk planering på kommunal nivå negativt, så länge planerare och politiker lyssnar på medborgarnas eventuella invändningar mot de mellankommunala besluten. Legitimiteten för den verksamhet som bedrivs i MalmöLundregionen är dock bristande inom vissa aspekter. Medborgarna har inte möjlighet att delta och svårt att få insyn i processer och beslut inom samarbetet. Det sker inte tillräcklig kommunikation från politiker och kommunen till medborgarna om motiven till att delta i samarbetet och vilka frågor som drivs. Det mellankommunala samarbetet präglas av ett representativt demokratiideal samtidigt som den kommunala planeringen även har starka inslag av andra demokratimodeller.

1 - 6 av 6
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf