Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 19 av 19
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Bergman, Gösta
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Planering för trygghet: En undersökning om narrativs betydelse för den fysiska planeringen2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Att planera för mer trygga och jämställda miljöer där både män och kvinnor, barn och gamla känner en större känsla av trygghet är väldigt aktuellt inom den fysiska planeringen. Uppsatsen tar avstamp i problematiken om att det finns en vilja att planera för trygghet men att det saknas riktlinjer i hur trygghet och jämställdhet kan uppnås.

    Uppsatsen syftar till att bidra med en ökad kunskap och förståelse kring möjligheten och förmågan att planera för trygghet genom att se till olika gömda narrativ om trygghet. Problemformuleringen har operationaliserats i tre frågor som senare ska diskuteras.

    —   Hur genereras kunskap om trygghet inom planeringen?               

    —   Vilka antaganden om trygghet finns inom planeringen?

    —   Vilka åtgärder föreslås för att åstadkomma tryggare miljöer? 

    Uppsatsen teoretiska perspektiv bygger på postrukturalism och intersektionalitet som både är två teoretiska ansatser som ämnar att se bortom det hegemoniska narrativet för att hitta de historier och berättelser som gömmer sig bakom den. Intersektionella perspektivet hävdar att det finns maktstrukturer i samhället baserade på genus, klass och etnicitet som hindrar vissa berättelser från att berättas. Den tidigare forskningen fokuserar på maktrelationer och speciellt den mellan män och kvinnor och den otrygghet kvinnor känner för vissa offentliga platser.

    Undersökningen av trygghetsvandringarna visar på att det är snarare ålder än genus som påverkar en aktörs upplevda känsla av otrygghet. Vidare ses ungdomar som de aktörer som orsakar otrygghet medan barn och äldre ses som de aktörer som upplever otrygghet. Resultatet visar också på att narrativen är väldigt skilda och att det finns många scener som uppfattas otrygga.

    Diskussion lyfter problematiken med tanken om kunskap som något objektivt, något som kan legitimera en viss typ av fysisk åtgärd i planeringen. Den kunskap som trygghetsvandringar genererar argumenteras för att vara en reproducering av en redan berättade historia om trygghet. En berättelse baserad på en hegemonisk föreställning om vad trygghet innebär. Vidare diskuteras att de antaganden som finns om trygghet i planeringen inte nödvändigtvis behöver vara sanna. Idén om att genus är en de viktig faktor om man ser till maktrelationer och vilka berättelser om trygghet som har möjlighet att berättas kan ifrågasättas då enligt undersökningen är snarare ålder som avgör aktörers möjlighet att berätta sina historier. Vidare diskuteras hur fysiska åtgärder för att skapa en tryggare miljö kan verkligen leda till tryggare miljöer, huruvida detta är en placeboeffekt kan diskuteras.

    Utifrån undersökningen samt diskussion har följande slutsatser dragits. Kunskap är en viktig faktor inom planeringen för att legitimera vissa typer av åtgärder. De narrativ som har identifierats visar på att den kunskap som generas är en reproducering av en redan etablerad berättelse över vad trygghet är och vad det innebär att vara otrygg. Vidare visar undersökningen att de antaganden som finns över trygghet inte nödvändigtvis behöver vara sanna. De identifierade narrativen visar att det är snarare ålder som maktfaktor än genus som förklarar vilka berättelser som blir hörda. Vidare visar undersökningen att otrygghet kan planeras bort med hjälp av fysiska åtgärder men då skapandet av en placeboeffekt. För att skapa riktig trygghet behöver det sociala och maktrelationerna mellan olika aktörer tas med in i ekvationen. Mångfalden av personer och berättelser visar på en svårighet att planera för en trygg miljö där alla känner sig inkluderade. Till sist dras slutsatsen att trygghetsvandringarna som medel sätter själva ramarna för vilka berättelser som blir berättade. 

  • 2.
    Elovaara, Pirjo
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Ordering Messiness? – Diffracting an ICT-Project in Rwanda2012Ingår i: Empowering Women Through ICT / [ed] Wamala, Caroline, Stockholm: Spider - The Swedish Program for ICT in Developing Regions , 2012, s. 45-54Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 3.
    Elovaara, Pirjo
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för datavetenskaper, Institutionen för teknik och estetik.
    Gustavsson, Kerstin
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för datavetenskaper, Institutionen för teknik och estetik.
    Hallgren, Elin
    Paxling, Linda
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för datavetenskaper, Institutionen för teknik och estetik.
    Trojer, Lena
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för datavetenskaper, Institutionen för teknik och estetik.
    Gender Budgeting, Human Resources, Organisational Culture -Development of Methods2015Övrigt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    GENISLAB, is a four year project (2011 - 2014) within the 7th Framework Programme for research and technology. The aim of the project is to promote organizational change in six European scientific organizations. Each partner develops its own Tailored Action Plan based on three dimensions, Gender Budgeting, Human Resources (HR) Management and Gender and Organisational Culture and Stereotypes. This report presents results of quantitative and qualitative data on Gender Budgeting and HR management as well as comments on organizational culture.

  • 4. Elovaara, Pirjo
    et al.
    Mörtberg, Christina
    Cartographic Mappings – Participative Methods2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper we discuss and reflect on participative methods used in a research project conducted in a south-eastern part of Sweden. With participatory design and feminist science and technology studies as the frame of reference we explore diverse and multiple experiences and knowledge created in work practices. We conclude the article by telling about the method we worked with, which we chose to call cartographies and how the method made visible everyday performances and practices in a municipal administrative office.

  • 5. Elovaara, Pirjo
    et al.
    Mörtberg, Christina
    Mellan teknik och människor: kunskap och lärande i den kommunala vardagen2009Ingår i: Samhälle, teknik och lärande / [ed] Karlsohn, Thomas, Stockholm: Carlssons , 2009, s. 86-103Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Detta kapitel har sin utgångspunkt i forskningsprojektet From government till e-Government: gender, skills, learning and technology (2005-2007) . Det övergripande syftet med projektet var att studera hur vardagens kommunala arbetspraktiker skulle kunna relateras till de politiska förändringsprocesser som genomsyrar svensk offentlig förvaltning. Det som speciellt intresserade oss var hur den starka fokuseringen på informationsteknologi som artikuleras i svenska policydokument omsätts i praktiker i svenska kommuner, där majoriteten av anställda är kvinnor. Vi frågade initialt: hur mycket handlings- och förhandlingsutrymme finns det i den kommunala vardagen när nationella IT-mål översätts till lokala praktiker? Innebär övergången till elektronisk förvaltning nya kunskapskrav? Erbjuds det möjligheter till lärande och utveckling av nya kompetenser? Hur förhåller sig de nya teknikintensiva arbetssätten till redan befintliga erfarenheter och kunskaper? Vårt mål var också att särskilt studera om offentliga berättelser om kvinnornas frånvaro från IT-relaterade arbeten återskapades i lokala praktiker eller om vi skulle kunna höra andra, som bland annat berättas av genusforskare.

  • 6. Elovaara, Pirjo
    et al.
    Sefyrin, JohannaÖhman, May-BrittBjörkman, Christina
    Travelling Thoughtfullness: feminist technoscience stories....for Christina2010Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Finken, Sisse
    et al.
    TiP Group, Department of Business IT, IT University of Copenhagen, DEN.
    Mörtberg, Christina
    Linneuniverwsitetet, SWE.
    Elovaara, Pirjo
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för datavetenskaper, Institutionen för teknik och estetik.
    Becoming-with in participatory design2018Ingår i: IFIP Advances in Information and Communication Technology, Springer New York LLC , 2018, Vol. 537, s. 258-268Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    We draw on feminist technoscience to analyze actions and activities performed between participants in a Participatory Design workshop that unfolds in a realm of e-government. Stepping into this empirical site we want to show how participants (invited persons, researchers, methods, artifacts, gender stereotypes) become with each other. With such take on research endeavors we feed into current discussion in feminist research by illustrating how theory and practice intertwine and create realities. © IFIP International Federation for Information Processing 2018.

  • 8.
    KARAOULANIS, ANDREAS
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för industriell ekonomi.
    MONFORT, FREDERIC
    A comparative study of women in top managerial positions in Greece and the United Kingdom(UK)2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Problem formulation: The main research questions of this comparative study are as follow: How does the Maculinity Index (MAS), which is similar in both UK and Greece, express itself inside organisations, in terms of culture (norms, values)? How can this help to understand the differences found in the representations of women in both countries?

    Purpose: The purpose of why this study was contacted is to describe several MAS expressions in the organisational culture in order to find out how these expressions can help us understand the differences in female representation in both countries (UK and Greece).

    Literature: The main literature, upon which the whole study s was based upon, is the Hofstede’s cultural dimensions theory as described in:

     

    1. Hofstede, G. 2014. Cultural Tools: Country Comparison. [Online]. Available at: <http://geert-hofstede.com/countries.html> [Accessed: 13th January 2015], and

     

    1. Hofstede, G., Hofstede, G. J. & Minkov, M. 2010. Cultures and organizations: Software of the mind. New York, NY: McGraw-Hill.

     

    Numerous literature sources were used throughout this thesis, which can be found in references.

     

    Method: The authors used the case study approach for this research as described in Yin’s “Case Study Research: Design and Methods. 5th Ed.” (2014). The main methods used for the collection of the empirical findings were documentation, interviews, informal discussions and archival records.

     

    Key findings: The major findings of this research indicated that at Alpha Bank, the male dominated powerful “in- groups”, by framing the recruitment and the selection process, by recruiting mainly male friends and relatives,  reproducing the male dominated culture inside the company. At Tata Steel, the masculine organisational culture was mainly the results of gender role norms associating STEM disciplines and leadership with masculinity. Some women were perceived to violate their femininity when being assertive or holding traditionally male positions. In addition, the “double burden syndrome” was considered to be an important barrier to women’s career advancement in Britain whereas it was not affecting Greek women as much due to the collectivistic characteristics of the Greek societal culture with parents usually helping their daughters and daughters-in-law with baby-sitting and in-house “obligations”.

  • 9. Mörtberg, Christina
    et al.
    Elovaara, Pirjo
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Attaching People and Technology: Between E and Government2010Ingår i: Gender Isssues in Learning and Working with Information Technology: Social Constructs and Cultural Contexts / [ed] Booth, Shirley; Goodman, Sara; Kirkup, Gill, Hershey, New York: Information Science Reference , 2010, s. 83-98Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Swedish public sector is involved in an overwhelming change process aiming toward creating a good-service society based on information technology. Rationalisation, efficiency and effectiveness are the leading signs in the dominating discourse of Swedish society of today. This discourse is silent about public sector employees, their agencies, their participation, and how the public sector is the dominant labour market for women. Alternative stories of women’s presence in the creation of a good-service society are presented with a focus on performances of gender, skills, learning and technology. The empirical material was collected in municipalities in the south east of Sweden. Methods sensitive to everyday practices in order to create space and time for women and their stories were developed and used. The methodological approaches, feminist technoscience, provide opportunities to move beyond the dominating IT discourses in order to make visible other discourses where women are present.

  • 10. Mörtberg, Christina
    et al.
    Stuedahl, Dagny
    Elovaara, Pirjo
    Designing for Sustainable Ways of Living with Technologies2010Ingår i: Exploring Digital Design: Multi-disciplinary Design Practices / [ed] Wagner, Ina; Bratteteig, Tone; Stuedahl, Dagny, London: Springer , 2010, s. 261-282Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 11.
    Rydhagen, Birgitta
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Det finns inga skadedjur (Satellit)2011Ingår i: Tidskrift för genusvetenskap, nr 4, s. 99-102Artikel, forskningsöversikt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Inom diskussionen om hållbar utveckling i miljörörelsen och inom den posthumana, nymaterialistiska och teknovetenskapliga feminismen är vi idag ivriga att utforska mångfalden, både inom mänskligheten och i ekosystemen, och vi söker efter sätt att förstå sammanhangen mellan de biologiska och de sociala livsvillkoren. Detta är precis vad Elin Wägner sammanfattar i sitt slutkapitel i boken Väckarklocka.

  • 12.
    Rydhagen, Birgitta
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Feminist materiality and postcolonial development arenas2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    En saltsjö i Uganda används för saltutvinning av bybor i samhället Katwe. Saltarbetarna påverkas kraftigt av saltet, både som frätande och uttorkande lösning i vattnet, och som inkomstbringande resurs. Teknikutveckling och ekonomiska investeringar innebär möjligheter till mer industriell utvinning av saltet, vilket skulle öka intäkterna från sjön men troligtvis på bekostnad av lokalbefolkningen som saknar ekonomiska resurser och kunskap att driva en sådan verksamhet. Frågor om lokal och nationell utveckling aktualiseras med hjälp av feministisk materialism.

  • 13.
    Rydhagen, Birgitta
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Genus och miljö2013Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Genus och miljö är två områden som sällan kopplas samman, men som båda ska integreras i olika verksamheter som undervisning, samhällsplanering och samhällsutveckling. Utgångspunkten för denna bok är att de båda områdena förutsätter varandra och måste hanteras samtidigt. Strävan efter jämställdhet måset ta hänsyn till de miljökonsekvenser som följer med förändringar som görs. Ansträngningar att minska belastningen på ekosystemen måste på motsvarande sätt belysa genusaspekter kring frågor som odling och vattenförsörjning eller energianvändning. Strävan efter jämställdhet leder till att vi inte alltid kan se tydligt hur framtidens miljöpolitik ska formas, och miljöproblem leder till att jämställdhetsarbetet måste omformuleras efter hand. Vägen in i framtiden är inte solklar och spikrak, och vi måste beträda den med varsamhet och lyhördhet för olika röster och nya insikter. Boken presenterar grundläggande genusvetenskapliga teorier kopplade till miljöfrågor, naturvetenskap och teknikvetenskap och vänder sig till studenter inom miljövetenskapliga utbildningar samt till studenter inom genusvetenskap med intresse för miljöfrågor.

  • 14.
    Rydhagen, Birgitta
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Saving the world (techno)scientifically. Sustainable development and engineering education.2010Ingår i: Travelling thoughtfulness: feminist technoscience stories for Christina / [ed] Elovaara, Pirjo; Sefyrin, Johanna; Öhman, May-Britt; Björkman, Christina, Umeå: Umeå University , 2010, s. 151-166Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Ingenjörskonst och tekniska lösningar på samhällets olika problem har en viktig roll i samhällsutvecklingen. Ingenjörer betraktas som problemlösare, men anklagas samtidigt för att bidra till nya problem genom sitt snäva tekniska synsätt. Feministiska forskare liksom forskare inom fältet hållbar utveckling ställer krav på mer demokratiska och ansvarsfulla arbetssätt för att hantera de ökade sociala och miljömässiga risker som den moderna tekniken för med sig. Hållbar utveckling har introducerats i det svenska utbildningssystemet på alla nivåer, inklusive högre utbildning. Särskilt framgår att civilingenjörer bär ansvar för att sträva efter hållbar utveckling. Utbildningen av civilingenjörer är idag inte särskilt inriktad mot att hantera samhällets problem ur ett bredare perspektiv, även om det skulle vara både möjligt och önskvärt. Istället reproduceras ofta den snäva synen på tekniska lösningar inom utbildningarna.

  • 15.
    Rydhagen, Birgitta
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Åberg, Helena
    Dackman, Carin
    Who loves sewage? Matching expectations in communication between households and sanitation professionals.2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I svenska kommuner betraktas hushåll som viktiga aktörer för att förbättra kvaliteten på avloppsvattnet. I intervjuer med representanter för hushåll och kommunal VA-verksamhet framkom en samsyn på ömsesidigt beroende. Ökad kommunikation efterfrågades från båda grupper. I artikeln argumenteras för ökad dialog för hållbara avloppssystem. Keyword: hållbara avloppssystem

  • 16.
    Sefyrin, Johanna
    et al.
    Linköpings universitet, SWE.
    Elovaara, Pirjo
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för datavetenskaper, Institutionen för teknik och estetik.
    Mörtberg, Christina
    Linnéuniversitetet, SWE.
    Feminist technoscience as a resource for working with science practices, a critical approach, and gender equality in Swedish higher IT educations2018Ingår i: IFIP Advances in Information and Communication Technology, Springer New York LLC , 2018, Vol. 537, s. 221-231Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Science is according to the Swedish legislation for higher education (Högskoleförordningen) a central quality aim for higher educations. In the Swedish Higher Education Authority’s (UKÄ) new quality assurance system, the integration of gender equality is one of several quality aspects that are being measured. This paper concerns a planned study with the aim to explore how feminist technoscience can contribute to challenging existing science practices, and a critical approach, while at the same time work as a theoretical resource for the integration of gender equality in Swedish higher IT educations. Feminist technoscience makes possible critical questions about scientific practices in both educational contexts and in work life, about researchers’ positioning, about consequences, and about power issues. Posing such questions is central in IT educations, since we live in a society in which digital technologies increasingly constitute preconditions for a working reality, and both reproduce existing structures and form new patterns. In this reality it is central to ask whether current science practices are enough, and how feminist technoscience can make a difference, in those educations that produce the IT experts of the tomorrow. The study will be conducted as a qualitative field study with a focus on how teachers and students in Swedish higher IT educations practice science and a critical approach, and feminist technoscience in their educations. © IFIP International Federation for Information Processing 2018.

  • 17.
    Trojer, Lena
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för datavetenskaper, Institutionen för teknik och estetik.
    Change @ campus Karlshamn - Our Story: Culture, Norms and Gender at Blekinge Institute of Technology2015Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Trojer, Lena
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för datavetenskaper, Institutionen för teknik och estetik. BTH.
    Sharing Fragile Future: feminist technoscience in contexts of implication2017Bok (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Like a winding string passing tryings at risk, this book is my endeavour to make explicit the situatedness and responsibility of research and researchers in the trouble, let it be in the ‘grand challenges’ of our time or in the very local challenges of survival. Efforts to promote more complex and integrated understandings of ‘society in science’ or science as a political arena is urgent when facing the incalculabilities in our late modern spheres of society. There is no doubt technologies co-evolve out of interactions in specific contexts. This implies the responsibility to be a collective one for where and how technologies travel and with what use. No innocent position exists. The demand on us as knowledge and technology producers is focused on the direct reality producing consequences of our research and thus put us right into the context of implication.

    The frames of understanding are developed within feminist technoscience linked to practitioners and writers of mode 2 knowledge production. How can feminist research as well as other research disciplines taking a critical view of science be able to mobilize the transformatory potential needed?

    Part I presents insights into needed relocations in (onto)epistemological infrastructures and Part II a positioning in the fields of feminist research and feminist technoscience. Part III includes experiences and discussions about two political dimensions – research political initiatives to support feminist research followed by reflections on the convergence of science and politics. Part IV offers examples of research in contexts of not only application but implication.

  • 19. Wilk, Julie
    et al.
    Hjerpe, Mattias
    Rydhagen, Birgitta
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Adaptation Spinoffs from Technological and Socio-economic Changes2015Ingår i: Climate Change Adaptation and Development: Transforming Paradigms and Practices / [ed] Inderberg, Tor Håkon; Eriksen, Siri; O'Brien, Karen; Sygna, Linda, London, New York: Routledge , 2015, s. 161-177Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Olika studier har visat att samhällsförändringar kopplade till ekonomiskt tillväxt eller policy-utveckling kan påverka lokalbefolkningens förmåga att anpassa sig till klimatförändringar och -variation. Många risker och negativa konsekvenser har diskuterats. Detta kapitel lyfter fram hur sidoeffekter av teknologiska eller samhällsförändringar, så kallade spinoff-effekter, kan ha positiv påverkan på anpassningsförmågan i lokalsamhället. Tre exempel ges i kapitlet. Spinoff-effekterna analyseras mot bakgrund av om förändringarna är planerade eller spontana, och om de gäller teknologiska eller socioekonmiska förändringar. Det första exemplet, spontan teknologisk utveckling, handlar om hur IT i Sydafrika kan användas för att skapa nätverk som motverkar skogsbränder vid torka. Det andra, spontan socioekonomisk förändring, handlar om hur efterfrågan på lokal turism och ekologiska livsmedel på landsbygden i Kina har bidragit till differentiering av försörjningen och ökat lantbrukarnas inkomster. Det tredje, planerad socioeknomisk förändring, handlar om hur stärkta kvinnogrupper i Indien lättare hanterar vattenförsörjning och tar ökat ledarskap. Dessa exempel vill visa för utvecklingsarbetare och politiker att det är viktigt att vara uppmärksam på, och föra en öppen dialog med lokalsamhällen för att få syn på hur ny teknologi, livsstilsförändringar och trender kan samverka och nyttjas i arbetetet med klimatanpassning.

1 - 19 av 19
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf