Change search
Refine search result
1 - 25 of 25
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1. Bergman, Karl
    Blekinge: gränslandets politiska geografi2008In: Blekingeboken, Karlskrona: Blekinge hembygdsförbund , 2008, p. 63-93Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    Det blekingska gränslandet har ofta i en äldre historieskrivning infogats i politiska konflikter som beskrivits utifrån ett nationalistiskt perspektiv där kulturella, politiska och etniska skillnader varit viktiga begrepp. Denna artikel tar fasta på gränslandets position i både det danska och det svenska riket under tidigmodern tid med avsikten att pröva de långa historiska utvecklingslinjer som formar ett mönster som sträcker sig över nationsbytet 1658. Med detta perspektiv framhävs en politisk geografi där gränslandets möjligheter och utsatthet präglas av ekonomiska och säkerhetspolitiska realiteter.

  • 2. Bergman, Karl
    Blekinge i det danska riket2003In: Ale, Historisk tidskrift för Skåne, Halland och Blekinge., ISSN 0345-0708, Vol. 4, p. 23-36Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    Undersökningen visar Blekinges position i ett av tiden konglomeratstater,Danmark under slutet av medltiden och fram under första delen av 1600-talet.Intertaktionen inbegripet konflikterna kan sättas in i en kontext med en kamp om kontroll över resurser och makt i lokalsamhället mellan aktörer inom det egna området såväl dom gentemot centralmakten. En poltisk kultur formas som tålde en hög konfliktnivå därför att området Blekinge spelade en roll som råvaruleverantör och som försvarslinje inom den danska riket. Området roll som gränsland tinar fram som ett viktigt element för hur området utvecklas.

  • 3.
    Bergman, Karl
    Blekinge Institute of Technology, School of Planning and Media Design.
    Breed and ”Booze”, naval demand and early modern production2012Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    This investigation discusses the connection between military supply needs, or more specific the navy capability to supply, primarily bread and alcohol, and the transformation from small-scale to large-scale production during the early modern period. Three questions are addressed: the significance of the relationship between burghers and military representatives to this transformation; the significance of military experience, including military techniques, to this transformation; and finally, whether or not early modern military production can be linked to modern industrialization. Together these questions can begin to answer the question about the connection between the nations military past and the shape of the modern industrial and political landscape. The period after the founding of the naval base Karlskrona in the south east of Sweden in the 1680´s was marked by repeated negotiations, disputes and severe production problems. The burghers could not always meet the growing demands of the Navy. This situation is investigated as an incentive for the Navy to begin the production of foodstuffs. In 1752, a Crown bakery could produce 100 000 pieces of so-called “succarie-breds” a day. The creation of a Crown distillery is another example of a state-operated manufacture at the time. Some of the ventures could be described as more successful than others. The Success and failures of these examples is studied in relation to the experience of military administration, the technical skills developed at the Naval base, as well as the importance of an “institution” that could mobilize labour forces and economic resources, to early modern Swedish production. At another level those questions is related to the Navy as a modernization force in confrontation with older forms of production in the hands of the guilds – and the Naval city as a possible “nod” for modernization in general. The connection between the early modern military production pattern and the long-term impact for the modern industrial landscape in the region is discussed in relation to the fact that this region became the leading industrial producer of alcohol and the leading grower of potatoes needed for this industry. Later on the potatoes became the base for the modern starch industry in the region.

  • 4. Bergman, Karl
    Bröd och brännvin. Örlogsflottans försörjning och tidigmodern produktion.2007In: Historisk Tidskrift (S), ISSN 0345-469X, Vol. 1, p. 3-25Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Under tidigmodern tid och som ett resultat av den expanderande flottan tvingades den militära ledningen i Sverige att engagera sig i den produktiva verksamhet som var ämnad att bidra till flottans försörjning. Detta engegemang innebar att flotan tekniska kunskap,dess logistiska kompetens och organisationsförmåga kom att användas i nya sammanhang.Den tidigmoderna produktion som etablerades i landskapet Blekinge kom att få betydelse för det moderna industrilandskapets utformning.

  • 5. Bergman, Karl
    Erövrade danska provinser. Rum, erfarenhet och identitet2008In: Maktens mosaik. Enhet särart och självbild i det svenska riket / [ed] Engman, Max; Villstrand, Nils Erik, Atlantis , 2008, p. 105-141Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    Artikeln går igenom den forskning som under senare år behandlat inkorporeringen av de forna östadanska provinserna Skåne, Blekinge och Gotland i det svenska riket under 1600-talet. en jämförelse mellen de olika områdena lyfter fram gemensama drag och särarter. Fokus riktas mot vad som går att utläsa om människors rumsliga erfarenheter och deras förankring i rummet. Denna problematik diskuteras utifrån teoretiska utgångspunkter i teorier om rum och hur rumsliga konstruktioner ser ut.

  • 6. Bergman, Karl
    Ett buller i Blekinge – protesterna mot utskrivningarna av båtsmän till Stora nordiska kriget.2005In: Ale Historisk tidskrift för Skåne, Halland och Blekinge., ISSN 0345-0708, Vol. 3, p. 4-16Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    Utskrivningen av båtsmän 1710 formades till en protestaktion, som på flera andra platser i riket vid denna tid. Undersökningen visar att det finns fog för att anta att utskrivingen vid detta tillfälle drabbade bönder och åbor som tidgare klarat sig genom att utse drängar och andra till båtsmän. Undersökningen visar också hur en lokal eller regional stuktur för beslutsfattande och samverkan i politiska frågor såg ut. En struktur som den svenska militärmakten försökte tränga in i och oskadliggöra. Lokalsamhällets maktordning ställdes mot den centrala ordningen.

  • 7. Bergman, Karl
    Gränslandet: Från Roskildefreden till Maastricht. En historisk reflektion2005Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Artikel: Gränslandet : Från Roskildefreden till Maastricht. En historisk reflektion" Rötter och Vingar 2005, Blekinge Museum 7 s pdf-format

  • 8. Bergman, Karl
    Konfliktlinjer och rumslig mångfald i det tidigmoderna Skåne2007In: Rörelser, möten och visioner i tid och rum. / [ed] Nilsson, Fredrik; Sanders, Hanne; Stubbergaard, Ylva, Lund: Centrum för Danmarkstudier, Lunds Universitet , 2007, p. 22-53Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    Undersökningen visar hur olika sociala grupper under 1600-talet kan knytas till olika rumsliga föreställnigar. De socio-ekonomiska konflikterna hade olika rumslig förankring och någon enhetlig eller allmän föreställning om det skånska rummet fanns inte. Olika politiska maktanspråk formades till olika rumsliga gestaltningar.

  • 9.
    Bergman, Karl
    Blekinge Institute of Technology, School of Planning and Media Design.
    Makt, möten, gränser, Skånska kommissionen i Blekinge 1669-702002Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    Avhandlingen speglar en reltivt fredlig period före Skånska kriget där interaktionen mellan undersåte och överhet föregick enligt de mönster som fanns etablerat i de nordiska konglomeratstaterna redan under medeltiden. Borgare, bönder och präster eftersträvade att hos den svenska överheten vinna stöd för sina egna privilegier, vilket ofta innebar konflikter med andra grupper i landskapet. De konflikter som återfanns under dansk tid återkom också umgänget med den svenska överheten och lokala maktordningar konfronterades mot tidens centralistiska, absoluta maktordningar. I denna proces formades nya vinnare och nya förlorare i det blekingska lokalsamhället.

  • 10. Bergman, Karl
    När Östdanmark blev Sydsverige, Integration, interaktion och identiteter2006In: Vid gränsen, Integration och identitet i det förnationella Norden / [ed] Gustafsson, Harald; Sanders, Hanne, Lund: Centrum för Danmarksstudier, Lunds Universitet , 2006, p. 132-160 (145-154)Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    Artikeln pesenterar en rad tolkningar som visar hur svårt det är att upprätthålla en nationell tolkning av de östdanska provinsernas integration i det svenska riket. Olika grupper i samhället mötte den nya statsmakten på olika sätt och våld var inte det allenarådande i umgänget mellan invånarna och makten. Interaktion mellan parterna var snarare ett framträdande drag fram till perioden kring 1680. Efter 1680 förändrades förhållanden för alla invånare i et svenska riket.

  • 11.
    Bergman, Karl
    Blekinge Institute of Technology, School of Planning and Media Design.
    Pest, produktion och politisk kultur, studier i statsbildning och örlogsstadens tidigmoderna historia2012Book (Other academic)
    Abstract [en]

    I fokus för denna bok står den svenska örlogsflottans expansion, skapandet av en örlogsstad och hur denna process kan ha påverkat den svenska statsbildningsprocessen. Det handlar om en tidsperiod som tar sin början 1680 då den svenska statsmakten beslöt att inrätta en en ny flottbas och anlägga en ny stad för detta ändamål, örlogsstaden Karlskrona. Slutpunkten utgörs senare delan av 1700-talet då spåren av storskalig inom flottbasens hägn blir synligt. Intresset riktas mot hur små vardagliga strukturer förändras och påverkar statsbildningsprocessen. Hur konflikter i en konkret vardag, konfliktlösning, hantering av produktionsproblem och sjukdom tycks sammanfalla till det mönster som vi i efterhand har karakteriserat som modernitet och som element i en statsbildningsprocess. Vanligen har forskningen om statsbildning tagit sin utgångspunkt i ett intresse för de landbaserade arméernas expansion och utveckling under tidigmodern tid. Föreliggande undersökning tar dock sin utgångspunkt i ett forskningsläge som intresserat sig för örlogsflottornas expansion och påverkan på statsbildningen. Centralt i denna forskning är att örlogsflottans expansion, det nya tekniska utmaningarna, ett annorlunda militärt ledarskap, de väldiga kostnaderna och de stora riskerna medförde att amiralitet och och flotta tvingades till nytänkande och att gamla social relationer och mönster omprövades. Örlogsflottan utvecklades till en katalysator för förändring. Undersökningen är uppdelad i tre delundersökningar som samtliga bidrar till förståelsen av det övergripande temat. Den första undersökningen behandlat politiska kultur, det interaktionsmönster som utvecklades i mötet mellan ett borgerskap förankrad i en borgerlig kultur och en statsmakt med starka centralistiska ambitioner. Processen tar sin utgångspunkt i ett habermaskritiskt forskningsläge där fokus riktas mot borgerskapets interaktionsformer under tidigmodern tid. Undersökningen visar hur den poltiska rumsligheten riket och hur det vi senare kommit att benämna privat och offentligt blir till kategorier som beaktas i mötet mellan parterna. I denna process formades eller vidareutvecklades ett interaktionsmönster för förhandlingar och kompromisser med mer eller mindre auktoritära inslag. För statsmakten och flottan gällde det att vinna över ett självständigt borgerskap, att få tillgång till deras handelsnätverk för att fullfölja sina utrikespolitisk ambitioner. Ett alltför auktoritärt ingripande från statsmakten hade i detta fall varit kontraproduktivt. Den andra undersökningen handlar om en framväxande storskalig produktion som utvecklades frikopplad från borgares och hantverkares kontroll. Undersökningen tar sin utgångspunkt i det forskningsläge som vill problematisera begreppet protoindustrialism. Trycket från ett spänt utrikespolitiskt läge och de militärpolitiska överväganden som följde innebar en expansiv satsning på flottan. Som en följd av detta följde krav på större volymer av allt. I undersökningen riktas ljuset mot produktionen av bröd och brännvin. Ingenjörer på varvet ritade och konstruerade produktionsanläggningar och maskiner för att lösa produktionsproblem. Principer om standardisering, experiment och ritningar gjorde sitt intåg. Den hantverksmässiga produktionen övergavs, åtminstone inom vissa fält. Ett resultat av denna verksamhet var att gamla invanda sociala produktions- och maktordningar utmanades och övergavs. Den tredje undersökningen handlar om den pest som drabbade Karlskrona och örlogsflottan 1710, något som kom att hota örlogsflottans existens. Undersökningen har sin teoretiska bas i den foucaultinspirerade forskning som utvecklats kring sjukdomar och sjukdomsbekämpande som en del i en maktförskjutning. Undersökningen visar att det var läkaren som stod vid amiralitetsledningens sida som rådgivare och sakkunnig, inte prästen. Den religiösa retoriken, dess förklaringsmodell fanns där, men den spelade en underordnad roll. En systematisering tog vid som hade sin grund i tilltron till människans, den lärde läkarens, iakttagelseförmåga och förmåga till slutledning. Kategorisering, separation och kontroll är nyckelord i processen. Mot detta ställdes människors folkliga och religiöst förankrade beteende. Beteenden som i de styrandes ögon var ett hot mot ordningen och som bekämpades. Läkare med sin ”vetenskap” och militären med sin makt var en stark kombination i kampen av det man uppfattade som oordning. I spåren av denna kamp mot pesten framstår örlogsflottan därtill som en försvarare av en grundläggande ”välfärd”, för att använda ett modern uttryck. Mitt i denna kris stod flottbasen fram som den institution som kunde erbjuda mat och medicin. De första enkla sjukhusen började också utvecklas. Tre ”spår” i en svensk statsbildningsprocess; en politisk kultur med ett interaktionsmönster för politik, nya sätt att producera som påverkade centrala sociala relationer i samhället och ett tänkande runt sjukdomars bekämpande, en form av logik, som resulterade i maktförskjutningar och sociala förändringar. Orsakades detta av örlogsflottan och amiralitetet? Svaret på den frågan är nej, det gjorde den inte. Likartade processer går att återfinna i andra sammanhang. Däremot medförde det yttre trycket, de historiska omständigheter att amiralitet och örlogsflotta vid denna tid kom att forma en arena där dessa förändringsprocesser kom till uttryck.

  • 12. Bergman, Karl
    Präst, lokalsamhälle och statsmakt i det blekingska gränslandet vid 1600-talets slut2008In: Roskildefreden 350 år, från danskt till svensk kyrkoliv / [ed] Alenäs, Stig, Lund: Stifthistoriska sällskapet , 2008, p. 65-88Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    I denna artikel om prästen lokalsamhället och statsmakten i det blekingska gränslandet vid 1600-talets slut argumenterar författaren för att de konflikter som blottlades i lokalsamhället strax efter övergången från Danmark till Sverige inte var grundade i etniska, kulturella eller nationella föreställningar. Exemplet hämtade från prästernas värld visar hur ståndsmotsättningar och ytterst konkreta vardagliga frågor färgade de konflikter som uppstod. Statsmaktens strävan var att knyta till sig präster som var lojala och skickliga oavsett tidigare rikstillhörighet.

  • 13.
    Bergman, Karl
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Qu’y avait-il de « moderne » dans les ports militaires de Suède aux XVIIe etXVIIIe siècle ? L’exemple de Karlskrona: What Was “Modern” about Naval Cities in 17th and 18th century Sweden?2015In: REVUE D’HISTOIRE NORDIQUE, ISSN 1778-9605, no 18, p. 99-125Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    Could the early modern naval city be considered something special for its time, a city unlike other early modern cities? This article argues, using the example of Karlskrona in Sweden, that the European naval city in the late seventeenth and early eighteenth centuries became what could be labelled a ‘hub’, where older ways of thinking and acting were confronted on a new level. The driving force behind this confrontation was Sweden’s ambition to become the major player in the Baltic Sea. With this military ambition followed new demands on existing methods of production and the handling of diseases. In order to reach its goals, Sweden had to build up a strong military state based on established trading networks in the Baltic area, and as these networks were in the hands of burghers, the state had to integrate them into its project by negotiation. It did not help that it was thought the success of the project relied on founding a new naval city in an area only recently conquered from Denmark. The sheer scale of Sweden’s ambitions is shown by the plans for the new city, built on a couple of uninhabited islands in the far south-east of the country, and requiring the mass relocation of burghers out to the islands and the creation of a naval base and shipyard. Together, this created an environment for new encounters and new solutions.

  • 14. Bergman, Karl
    Recension: Sven Larssons När hallänningarna blev svenskar.2005Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Recension: Sven Larsson, När hallänningarna blev svenskar. Ett dramatiskt nationalitetsbyte 1645-1720., Länsmusset Halland, Varberg 2004.

  • 15. Bergman, Karl
    Skogen, lokalsamhället och makten i 1500- och 1600-talens Blekinge2003In: Blekingeboken, ISSN 0348-9639, p. 28-46Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    Undersökningen visar hur invånare i Blekinge sins emellan och på oliks sätt kämpat om att tillgodogöra sig frukterna av skogens resurser. Och undersökningen visar hur centralmakten, svensk eller dansk, eftersträvat kontroll över skogsresurserna och därmed kommit i konflikt med lokala aktörer. Skogsresurserna blev också en viktig maktfaktor i en förhandlingssituation då en allt starkare statsmakt bryter in i lokalsmahället under 1600-talet. Undersöknignes resultat pekar också på den betydelse som skogen hade som råvara för statsmakter med en allt starkare militär ambitionsnivå.

  • 16. Bergman, Karl
    The Plague, crises and interaction between military and civilian in the early 18th century Sweden, the case of Karlskrona.2008Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The Plague, crises and interaction between military and civilian in the early 18th century Sweden, the case of Karlskrona. The plague in 1710, the naval base and the city. The plague reached the German North Sea coast in 1709. The following year, in the summer or early autumn it hit the capital of Sweden, Stockholm. Later on, in October 1710, the plague reached the naval base in the south of Sweden. In March 1711, this wave of the plague faded out. It is not possible, due to the gaps in the sources, to estimate the exact figures of the dead in the city or at the naval base. However notes in the dead book from one of the three parishes in the city mention 6 000 dead. If we estimate the figures of dead people from different oral sources written down in the Admiralty colleague’s protocol, the rate of dead would be between 50 and 75 %. The numbers of death was, as every where else, a human catastrophe. This was a grave set back for the Swedish fleet at a time when the Swedish position in the Baltic Sea was challenged by the Russian and the Danish fleets. At the time when the plague hit the area around the Baltic sea, the Swedish Great Power lost several important bridgeheads on the east side of the Baltic sea to its enemies and the Swedish main land was in danger of being invaded. In the year 1709, the Danish army tried, but failed, to invade the south of Sweden (the former East Danish provinces, lost to Sweden in1658). These circumstances, the threat from the plague and the enemies at the same time, should have been a strong incentive for the authorities to act together and with force. The Swedish Great Power, the military state at that time, is often described as one of the truly centralized European states of the time. But did the state act as a centralized power and did civilian and military authorities act together? When we looking back it is obvious that the authorities were rather anxious and uncertain and if they acted at all it happend too late. The cooperation between different parts of society was never effective - according to modern standards. Another question is, if this intracity crisis also created a meeting between civil and military authorities with consequences beyond the present plague problem. One effect of this 18th century city crisis that will be discussed is the crisies as an incitement for, or a move towards growing urbanity. This was a process that implicated the development of the city, the organisation and resources needed for this project could not be found in the countryside. The interaction during the crisis tended to strengthened the division between the “own” city and the strangers from the outside or from the other city or from the countryside. In this way the crises, and the enforced interaction between military and civilian sectors, became one piece in a jigsaw puzzle which we can name the early modern urbanization process.

  • 17. Bergman, Karl
    Övergångsproblematiken ur ett regionalt perspektiv2003In: Da Østdanmark blev Sydsverige, otte studier i dansk-svenske relationer i 1600-tallet / [ed] Frandsen, Karl-Erik; Johansen, Jens Chr. V., Lund: Vetenskaps-Societeten i Lund , 2003, p. 119-139Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    Undesökningen visar hur konflikter formade under dansk tid fördes vidare in i svensk tid. Lokalsamhällets maktordning konfronterades med den tidigmoderna absoluta statsmaktens krav på invånarna. Undersökningen visar en bygynnande nationalisering av vardagskonflikterna där dessa så sakta började formuleras med hjälp av nationella eller etniska markörer. Denna utveckling fick dock vid denna tid inte den betydelse som en senare tids nationalism laddat begreppen med. Denna utveckling var ett mönster som kan iakttagas även i andra områden i norden i denna tid. Konglomeratstatens funktion och utveckling där allt periferare områden infågades i riket etablerade ett mönster av konflikter och förhållningssätt. En senare tids nationalistiskt inspirerade forskning har tolkat detta skeende med hjälp av en nationell tankefigur där exempelvis begreppet försvenskning utgjort ett viktigt begrepp. Denna undersökning ger dock inget stöd för att en så kallad försvenskning pågick vid tiden för denna undersökning.

  • 18.
    Chohan, Imran Riaz
    Blekinge Institute of Technology, School of Planning and Media Design.
    Identity, hyperreality and Science fiction: Matrix and Neuromancer2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [en]

    My Bachelor’s thesis is a comparative analysis between humans and machines in a science fiction novel (Neuromancer) and a movie (Matrix). I explored in these works how the machines used technologies to influence on the humans. I used examples of characters from the text and movie along with the references of other writers writing on the same topic to help convey my message. I explored mainly the identity and reality issues among characters. William Gibson in Neuromancer portrays that technology has become a part of human body. While in the Matrix we see how machines are taking control on humans. In my thesis I started with Neuromancer and write about identity and reality issues of characters and artificial intelligences. In the second part of the thesis I write the same with the characters of the movie Matrix but also I compared these characters with characters of Neuromancer. Some other discussions in my thesis are about hyperreality, simulation, simulacra with reference to mostly Baudrillard. Overall this thesis explores the issues of identity and reality to the characters in the works and also to the readers as well. Key Terms: Identity, Reality, Hyperreality, Simulation, Simulacra.

  • 19.
    Exner, Jan-Philipp
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Technoculture, Humanities and Planning.
    Yücel, Ergin
    Blekinge Institute of Technology, School of Technoculture, Humanities and Planning.
    Structural change in European border zone agglomerations: A comparative analysis between Copenhagen and Saarbrücken2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [en]

    In this study we made an investigation on the transformation of economic structure of two border city regions, Saarbrücken and Copenhagen. The motivation for a comparative analysis is that they have similar industrial background. Both city regions were dynamic in the first half of the 20th century however in the second half they slowed down and gradually lost some of their industrial base. This decline of industry also brought some transformation of the economic structure. To some extent they followed similar trends such as decline of industry and rise of service sector. However there are differences as well, like the diversification of economy, dependence on industry, potential for attracting the creative class and so on. Another reason for comparison is that they are both border regions and have a potential to integrate with the other side of the border. Saarbrücken has increased its interaction with the French region Lorraine and the opening of the High Speed Railway East to Paris is likely to contribute to this interaction and may lead to integration. Copenhagen, too, has been increasing its interaction with Malmo and Lund on the Swedish side. Especially after the opening of the Öresund Bridge in 2000 this interaction even got accelerated and seems to evolve towards integration. We have discussed this cross-border interaction and tried to identify to what extend these regions integrated with the other side of the border. Furthermore we tried to reveal the similarities and the differences in this integration processes in both border regions. As theoretical approach we have chosen Kondratieff Wave Theory, Porter’s Cluster Theory and Florida’s Creative Class Theory as these theories seem to explain the developments in the two regions quite well. The Wave theory makes up the theoretical framework as it reflects a global shift in the western economies especially in the old industrial zones. The two other theories points out to more specific developments in two regions such as emergence of high tech sectors as a result of creative class. Our overall conclusion is that the two regions have similarities in their transformation but also differences. Every region has its own transformation story as some local elements are involved in the process. It is not possible to have identical developments; however regions can induce similar development with the more dynamic regions in case they create similar conditions for new sectors. And it is increasingly easier to do so as the globalisation makes the production factors more mobile.

  • 20.
    Guo, Jie
    Blekinge Institute of Technology, School of Planning and Media Design.
    The Protection and Renewal of Industrial Heritage from a Landscape Architect's Perspective--A comparison between the Center of Norrköping and Xu Jiahui Park in Shanghai2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [en]

    Industrial heritage sites are special areas in a city. In recent years, China has paid more attention to the protection and renewal of industrial heritage. Because these areas have proved to be problematic, landscape architectures should work to solve these problems for future areas. This thesis asks the question: could there be a conscious way to deal with this issue? Using the five major models and Linda Groat’s four perspectives on contextual design as the theoretical approach, this thesis conducts a comparative study on the center of Norrköping and Xu Jiahui Park in Shanghai. In order to investigate if Linda Groat’s categories could be useful to landscape architectures, this thesis analyzes the two cases and discusses to what extent they fit in with Groat’s theory. The investigation produces some results to guide landscape architects; so when facing an industrial heritage, the landscape design might be dealt with in a more conscious way.

  • 21. Norrlid, Ingemar
    Prövbarhet och relevans: Om minimikrav, optimumnormer och historieforskningens interna etiska kod1999Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Akademisk historia är en empirisk vetenskap i åtminstone den meningen att historiska utsagor, utsagor om det förflutna, är erfarenhetsbaserade. Utsagornas hållbarhet prövas mot det historiska källmaterialet och mot förnuft och logik. Prövningen sker inom forskarkollektivet och förutsätter kommunikation. Kommunicerbarhet är därför som jag ser det, liksom det för all vetenskap gällande kravet på ny kunskap, ett historievetenskapligt minimikrav och ett kategoriskt etiskt imperativ. Historia är en humanistisk vetenskap i betydelsen en vetenskap som handlar om människan i hennes sociala relationer i det förflutna. I övrigt är det historievetenskapliga forskningsområdet i dag gränslöst. En traditionell, länge i statsidealismen teoretiskt förankrad fokusering på politikhistoria, det politiska livets centrala gestalter och händelser, har övergivits. Det finns med den angivna begränsningen inte längre några förbjudna landskap på det förflutnas territorium. Vad som är bra och dålig historia bestäms utom av minimikraven av en uppsättning relevans- kriterier. Vetenskaplig relevans handlar om att sätta in ett problem i ett problemsammanhang. Relevansen är kumulativ, när problemet relateras till tidigare forskning, och teoretisk, när kopplingen är till samhälls- och/eller historieteori. Med existentiell relevans avses att historikern placerar människan och det mänskliga livets problematiker i centrum för sitt studium. Kravet på kumulativ relevans är inomvetenskapligt och okontroversiellt, teorirelevans har sedan en tid också kunnat påyrkas med inomvetenskapliga, i första hand förklaringsteo- retiska argument. Synpunkten att historia har eller måste bedrivas så att den får existentiell relevans har vanligen upplevts som utomvetenskaplig och på den grunden ibland som suspekt. Jag föreställer mig att det numera är en allmän insikt i vetenskapsvärlden att stipulativa inslag och ren metafysik, t. ex metodregler och antaganden om människans, samhällets och de sociala relationernas natur, och därtill en rad andra värderingsmässiga inslag, är ofrånkomliga när vi bygger vetenskap. Frågan om kravet på existentiell relevans förutsätter en omprövning av den vetenskapliga historiografins minimikrav tycks mig för den skull överspelad. Den alternativa frågan, om forskning som inte sätter människans existens i centrum är förenlig med minimifordringarna, skulle för ett fullständigare svar tarva en mera genom- lysande undersökning av det existentiella relevanskriteriet än som har kunnat företes här. När jag ovan har använt beteckningen 'nyhistorism', i en något annan betydelse än Floto (a.a. 267), för ny-nyhumanismen har det skett i övertygelsen att det i existentialismen, liksom för den delen i historiematerialismen, genljuder av den klassiska historismens föreställning att historien lever i mitt liv och alla människors liv och i alla relationer mellan människor, och att historien därför alltid är samtidig (Benedetto Croce).

  • 22. Olsson, Katarina
    Längs Lyckebyån i östra Blekinge under olika epoker2011In: Ale Historisk tidskrift för Skåne, ISSN 0345-0708, no 4, p. 79-97Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 23.
    Persson, Jakob
    Blekinge Institute of Technology, School of Technoculture, Humanities and Planning.
    Folkrörelser och nätverk: sociala, informativa och tekniska2003Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [en]

    This project covers the development and design of a website, with a content management system for site maintenance, and a web community for the Vileda Network organization. It also includes my thoughts and ideas on Vileda Network as a voluntary association and the role of the network, both as a social phenomenon but also as a channel for communication and how it has changed and evolved throughout the past century.

  • 24. Søilen, Klaus Solberg
    Macklean som ekonom2009In: Svaneholms Årsbok, Svaneholm Andelsförening , 2009, p. 37-48Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Rutger Macklean (1742-1816) står ofta beskriven som friherre, politiker, och skiftesreformist. I vilken grad var han också ekonom? Frågan kan verka något långsökt vid en första anblick, men då får man komma ihåg, att ekonomi är ett gammalt grekiskt ord för ”hushållningsadministration" och att det var just detta som präglade mycket av hans verksamhet på Svaneholm, både för egen och för andras räkning . På Mackleans tid fanns det inte ekonomer i den betydelsen som vi idag förstår begreppet. Adam Smith (1723-1790), som ofta räknas som grundläggaren av det vetenskapliga studiet av ekonomi, var t.ex. moralfilosof. Hans mest kända verk Wealth of Nations från år 1776 finner vi också i Mackleans bokhylla. På den tiden benämndes inte det vetenskapliga fackområdet ekonomi, men politisk ekonomi vilket var en blandning av vad vi i dag skulle kalla statsvetenskap och ekonomi.

  • 25.
    Umar, Azeem
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Engineering, Department of Systems and Software Engineering.
    Tatari, Kamran Khan
    Blekinge Institute of Technology, School of Engineering, Department of Systems and Software Engineering.
    Appropriate Web Usability Evaluation Method during Product Development2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [en]

    Web development is different from traditional software development. Like in all software applications, usability is one of the core components of web applications. Usability engineering and web engineering are rapidly growing fields. Companies can improve their market position by making their products and services more accessible through usability engineering. User testing is often skipped when approaching deadline. This is very much true in case of web application development. Achieving good usability is one of the main concerns of web development. Several methods have been proposed in literature for evaluating web usability. There is not yet an agreement in the software development community about which usability evaluation method is more useful than another. Doing extensive usability evaluation is usually not feasible in case of web development. On the other hand unusable website increases the total cost of ownership. Improved usability is one of the major factors in achieving satisfaction up to a sufficient level. It can be achieved by utilizing appropriate usability evaluation method, but cost-effective usability evaluation tools are still lacking. In this thesis we study usability inspection and usability testing methods. Furthermore, an effort has been made in order to find appropriate usability evaluation method for web applications during product development and in this effort we propose appropriate web usability evaluation method which is based on observation of the common opinion of web industry.

1 - 25 of 25
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf