Endre søk
Begrens søket
12345 1 - 50 of 228
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Adamsson, Anniqe
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Det förebyggande arbetet mot vårdrelaterade infektioner2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är en stor kostnad för sjukvården och samhället. Det är dock patienterna som drabbas värst. Frågan har uppmärksammats länge och endast små förändring har skett i arbetet mot vårdrelaterade infektioner. Det finns bra underlag för att kunna utföra ett gott arbete kring att minska smitta och smittspridning ändå förblir antalet drabbade oförändrat. Sjuksköterskans roll är att ge god och säker vård med hög kvalitet. Med den kompetens som sjuksköterskan besitter kan denne arbeta mot att vårdrelaterade infektioner fortsätter att öka tillsammans med övrig vårdpersonal.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa aspekter som sjuksköterskan i sluten somatisk vård upplever påverkar arbetet i att förebygga vårdrelaterade infektioner.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Analysen gjordes utifrån Granheim och Lundmans tolkning av Kippendorffs innehållsanalys.

    Resultat: I analysen framkom tre kategorier: kunskapsaspekter, beteendemässiga aspekter och miljörelaterade aspekter. Resultatet visade på en rad olika aspekter som sjuksköterskor upplevde påverkade deras arbete i att förebygga vårdrelaterade infektioner. Under analysen framkom att sjuksköterskorna upplevde att det fanns brister i kunskapen om hur det förebyggande arbetet skulle följas. Arbetsmiljön var så pass stressfylld att det var svårt att leva upp till riktlinjerna och samt att de upplevde sig kontrollerade.

    Slutsats: Då vårdrelaterade infektioner idag i sjukvården inte minskar och eftersom det berör alla inom sjukvården, inte minst sjuksköterskan, behövs det ett krafttag kring denna situation. Patienterna utsätts för onödiga risker. Det behövs fördjupad kunskap i var den felaktiga länken är eftersom det förebyggande arbetet inte fungerar. Riktlinjer och lagar finns att tillgå dock är det andra aspekter som påverkar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Akremi, Omayma
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Rebecka, Medhanie
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor inom slutenvården som utsatts för våld i nära relationer: - En allmän litteraturöversikt2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem. Cirka var fjärde kvinna i Sverige har blivit utsatt för våld i nära relation någon gång i sitt liv. Det är vanligt att kvinnor som blivit våldsutsatta söker vård inom slutenvården, där sjuksköterskor ofta kan vara den första personen som kvinnorna kommer i kontakt med. Sjuksköterskor har en unik och viktig roll i att upptäcka och arbeta mot våld i nära relationer. Tidigare forskning visar på att våldsutsatta kvinnor upplever en besvikelse kring sjuksköterskans bemötande efter kontakt med vården. Möten med våldsutsatta kvinnor kan påverka sjuksköterskor på olika sätt. Genom att göra en litteraturöversikt utifrån publicerad forskning som beskriver sjuksköterskors upplevelser kan eventuella brister och tillkortakommanden belysas. 

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor inom slutenvården som utsatts för våld i nära relationer. 

    Metod: Metoden som användes var en allmän litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Analysen gjordes med grund i Friberg (2017) analysmetod. 

    Resultat: Resultat presenteras i tre huvudkategorier; Känslomässiga reaktioner, Betydelsen av erfarenhet och Egna värderingar. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde många känslomässiga reaktioner under och efter möten med våldsutsatta kvinnor bland annat känslor av rädsla, frustration, maktlöshet, skam men även en tillfredsställelse när de kunnat hjälpa kvinnorna. Viktiga fynd från studien var att sjuksköterskor som hade erfarenhet av att möta våldsutsatta kvinnor kände sig säkra och trygga i mötet. Resultatet belyser också sjuksköterskors egna värderingar och åsikter som påverkade bemötande av de våldsutsatta kvinnorna. 

    Slutsats: Litteraturöversikten visar på att sjuksköterskor upplevde olika utmaningar och svårigheter i mötet med våldsutsatta kvinnor. De flesta svårigheter kan förklaras av sjuksköterskornas bristande tid, kunskap och erfarenhet. Konsekvenserna blir att våldsutsatta kvinnor inte får den hjälp de är i behov av. Sjuksköterskor är därför i behov av mer kunskap och utbildning inom ämnet, detta för att de skall känna sig säkra och trygga i mötet med kvinnorna men även för att kvinnorna ska erhålla en god omvårdnad

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Alcaide Gonzalez, Johanna
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Fahlstedt, Felicia
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Sjuksköterskans anpassade interaktion med patienter som har psykisk ohälsa och vårdas på somatiska vårdavdelningar: En intervjustudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett omfattande begrepp och kännetecknas av att personen har nedsatt förmåga att hantera sina känslor och upprätthålla samspel med andra människor. Psykisk ohälsa är vanligt förekommande i samhället. Patienter med psykisk ohälsa har hög risk till försämrad hälsa och att insjukna i somatisk sjukdom, därmed behov av att vårdas inom den somatiska vården. Det är viktigt som sjuksköterska att nå fram till denna patientgrupp för att förhindra försämrad hälsa, därför behövs det mer kunskap om hur sjuksköterskan kan anpassa interaktionen för denna patientgrupp.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att anpassa interaktionen med patienter som har en psykisk ohälsa på somatiska vårdavdelningar.

    Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Det rekryterades sammanlagt sex sjuksköterskor via arbetsplatsträffar. Intervjuerna var semistrukturerade som innefattade en intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med hjälp av innehållsanalysen. Vilket sammanställdes till ett resultat.

    Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och fem underkategorier. Studiens resultat visade att en anpassad interaktion baserades på kunskapen om patienten som individ, sjukdomen och sjukdomsutvecklingen. Kunskapen införskaffades genom att skapa sig en relation med patienten som har en psykisk ohälsa med hjälp av kommunikationen. En god sjuksköterska- och patientrelation underlättade anpassningen av interaktionen för att på så vis kunna ge vård med god kvalité

    Slutsats: Samtliga deltagare uttryckte att deras erfarenhet av att anpassa interaktionen med patienter som har psykisk ohälsa kunde ha sina fördelar men även utmaningar. Föreliggande studie skulle kunna bidra till en ökad kunskap om hur sjuksköterskan kan anpassa interaktionen med denna patientgrupp. Studien kan även utgöra en bra grund till fortsatt forskning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Alexandersson, Marie
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Mäns upplevelse av sin kroppsbild efter att ha genomgått behandling för prostatacancer.2014Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I världen finns det mer än 1,1 miljoner män med prostatacancer. De män som behandlas för sin cancer påverkas både psykiskt och fysiskt. Efter behandlingen lever männen under en stor påfrestning som påverkar dem dagligen. Hur männen själva upplever sin kroppsbild och ser på vardagen är avgörande betydelse för att vårdpersonalen ska kunna bistå med stöd så att männens vardag underlättas. Syfte: var att belysa mäns upplevelser av den egna kroppsbilden efter genomgången behandling av prostatacancer. Metod: Studien är formad som en litteraturstudie baserad på nio artiklar, vars metod var intervjuer. En artikel baserades på både intervju och enkät. Insamlat textmaterial analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: Männen som genomgår en behandling för prostatacancer kan förlora en del av sin manlighet vilket kan medföra känslor av ensamhet och sorg med en sänkt självkänsla. Samtidigt upplever männen att deras identitet har förändrats till att bli mer kvinnlig. Beroende av hur kroppen funkar efter behandling behöver de planera och ha rutiner i vardagen för att kunna uppnå en så normal funktion som möjligt. Slutsats: Männen som behandlas för sin prostatacancer upplever att vardagen är mycket jobbig. Eftersom männen ofta har svårt att prata om sina kroppsförändringar får de ofta själv hitta metoder i vardagen som minimerar lidandet och ökar välbefinnandet. Sjuksköterskan måste finna möjligheter för att öppna upp för samtal med männen för att kunna hjälpa dem.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Aliassi, Bahar
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Bergström, Olivia
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    När orden inte räcker till - Hälso- och sjukvårdspersonalens andra sätt att få personer med demens att öka sin kommunikation2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att kommunicera är ett sätt att förmedla information men också att ta emot information. För sjuksköterskan och annan hälso- sjukvårdspersonal är kommunikation nyckeln till att både utföra en personcentrerad omvårdnad men också för att tillgodose varje enskild individs önskemål. För personer med demens leder sjukdomen till att de kognitiva förmågorna som att kommunicera och minnas påverkas negativt, vilket försvårar tillvaron och möjligheten till att utrycka sig. En sammanställning av metoder som främjar kommunikation med personer med demens är därför angeläget då denna kunskap kan bidra till att personer med demens ska få möjlighet till bättre kommunikation.  Syfte: Beskriva metoder som används av hälso- och sjukvårdspersonalen för att främja kommunikationen med personer med demens. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar som redogör för studier genomförda med en kvalitativ ansats. Data analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier framkom: Musikterapi, Dans och uppvisning samt Bilder och berättelser. Resultatet visar att dessa metoder främjar kommunikationen med personer med demens och leder till en ökad kommunikationsförmåga, utryck av känslor och tankar, väcker minnen och ger hälso- sjukvårdspersonal möjligheten att tillgodose en personcentrerad omvårdnad. Slutsats: Bilder, sång, musik, berättelser, uppvisning och dans kan vara metoder som kan underlätta kommunikationen och samtidigt förhöja välmående hos personer med demens. Nyckelord: Demens, hälso- och sjukvårdspersonal, kommunikation, kvalitativ, litteraturstudie, sjuksköterska

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Alkabi, Azia
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Upplevelser av att leva med KOL: En litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Amoura, Nadja
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Folme, Beatrice
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Unga vuxnas upplevelser av att leva med MS. En studie baserad på självbiografier2014Oppgave
    Abstract [en]

    Sammanfattning Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en kronisk sjukdom som bryter ner fettet runt nervtrådarna och bildar inflammationer som stör nervimpulsernas hastighet. Symptomen varierar beroende på vilken nerv som skadats. Forskningen kring MS går framåt och det finns idag effektiva bromsmediciner men dessvärre inget botemedel. Detta kan leda till att unga vuxna som får diagnosen MS kan uppleva stor rädsla och osäkerhet både för den fysiska aspekten av förändringarna i kroppen och för den ovissa framtiden. Syfte: Syftet med studien var att belysa unga vuxnas upplevelser av att leva med MS ur ett livsvärldsperspektiv. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats har genomförts baserad på tre självbiografier skrivna av unga vuxna. Analysen har skett med inspiration av Graneheim och Lundmans tolkning av en innehållsanalys. Centrala begrepp ur livsvärldsperspektivet har använts för att skapa de olika kategorierna i resultatet. De begrepp som har använts är; levd kropp, vårdrelation, sjukdomslidande och hälsa/välbefinnande. Livsvärldsperspektivet har använts som teoretisk referensram för att lyfta fram individernas unika upplevelser av att leva med MS. Resultat: Kategorierna som beskrivs i resultatet är centrala begrepp ur livsvärldsperspektivet. De unga vuxna beskriver sina erfarna upplevelser av att leva med MS, de menar att det fanns rädslor och oro inför framtiden samt att inte ha makt över sin egen kropp. De framhåller samtidigt att det fanns mycket kvar att leva för. Slutsats: Unga vuxnas upplevelse av att leva med MS varierar från dag till dag och från individ till individ. En aspekt som dock tycks vara gemensamt är känslan av ovisshet inför framtiden samt förmågan att försöka lära sig uppskatta de små sakerna i vardagen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Andersson, Emma
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Patient Experiences after Undergoing Bariatric Surgery2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: Overweight and obesity has increased worldwide and is a leading cause of preventable death. This has led to the quantity of bariatric surgical procedures in Sweden increasing.  Research has identified significant medical benefits such as long-term weight loss, improved risk factors and significant reduction of mortality resulting from the surgery, however research focusing on the experiences of patients has not been undertaken to the same degree. The increasing incidence of overweight and obesity suggest that this patient group will continue to increase each year. Knowledge about the experience of bariatric surgery, including the challenges it represents from the patients’ perspective, is essential for nurses in order to provide the best possible care.                                                           Aim: The aim of the study was to investigate the patient’s experiences after undergoing bariatric surgery beyond the initial post-operative period of 6 months.                       Method: This study has been conducted as a literature review of nine qualitative scientific nursing articles. The data was analysed by conducting a manifest content analysis.        Result: The results found that experiences after bariatric surgery beyond the initial post-operative period were both positive and negative. How the individuals adapted to the changes the surgery entailed was found to be a strong factor in determining the nature of the experience. Two main categories emerged from the data; ‘Enforced Structure’ and ‘A Complete Transformation’.                                                                                   Conclusion: Undergoing bariatric surgery results in extensive and complex changes for this patient group to adapt to. Exploring their experiences has allowed factors for successful and challenging adaption to these changes to be identified. Nursing professionals can use this knowledge to help guide bariatric patients towards a successful adaption to the multitude of changes that surgery encompasses.                                                                                                                                                                                                                                               

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Andersson, Ewa K.
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa. Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa. Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Skär, Lisa
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Younger persons' and their next of kin's experiences of cardiac care during the first year following a myocardial infarction2017Inngår i: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 16, nr S1, s. S37-S38Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 10.
    Andersson, Ewa
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Sjöstrand-Strand, Annica
    Willman, Ania
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Borglin, Gunilla
    Registered nurses views of caring in coronary care: a deductive and inductive content analysis2015Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 24, nr 23-24, s. 3481-3493Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aims and objectives

    To extend nurses’ descriptions of how they understood caring, as reflected in the findings of an earlier study (i.e. the hierarchical outcome space) and to gain additional understandings and perspectives of nurses’ views of caring in relation to a coronary care patient case.

    Background

    Scientific literature from the 1970s–1990s contains descriptions of caring in nursing. In contrast, the contemporary literature on this topic – particularly in the context of coronary care – is very sparse, and the few studies that do contain descriptions rarely do so from the perspective of nurses.

    Design

    Qualitative descriptive study.

    Methods

    Twenty-one nurses were interviewed using the stimulated recall interview technique. The data were analysed using deductive and inductive qualitative content analysis.

    Results

    The results of the iterative and integrated content analysis showed that the data mainly reproduced the content of the hierarchical outcome space describing how nurses could understand caring; however, in the outcome space, the relationship broke up (i.e. flipped). The nurses’ views of caring could now also be understood as: person-centredness ‘lurking’ in the shadows; limited ‘potential’ for safeguarding patients’ best interests; counselling as virtually the ‘only’ nursing intervention; and caring preceded by the ‘almighty’ context. Their views offered alternative and, at times, contrasting perspectives of caring, thereby adding to our understanding of it.

    Conclusion

    Caring was described as operating somewhere between the nurses caring values and the contextual conditions in which caring occurred. This challenged their ability to sustain caring in accordance with their values and the patients’ preferences.

    Relevance to clinical practice

    To ensure that the essentials of caring are met at all times, nurses need to plan and deliver caring in a systematic way. The use of systematic structures in caring, as the nursing process, can help nurses to work in a person-centred way, while sustaining their professional values.

  • 11.
    Andersson, Ewa
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Willman, Ania
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Sjöstrom-Strand, Annica
    Lunds universitet, SWE.
    Borglin, Gunilla
    Malmö högskola, SWE.
    Registered nurses’ descriptions of caring: a phenomenographic interview study2015Inngår i: BMC Nursing, ISSN 1472-6955, E-ISSN 1472-6955, Vol. 14, nr 1, artikkel-id Article number 16Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Nursing has come a long way since the days of Florence Nightingale and even though no consensus exists it would seem reasonable to assume that caring still remains the inner core, the essence of nursing. In the light of the societal, contextual and political changes that have taken place during the 21st century, it is important to explore whether these might have influenced the essence of nursing. The aim of this study was to describe registered nurses’ conceptions of caring. Methods: A qualitative design with a phenomenographic approach was used. The interviews with twenty-one nurses took place between March and May 2013 and the transcripts were analysed inspired by Marton and Booth’s description of phenomenography. Results: The analysis mirrored four qualitatively different ways of understanding caring from the nurses’ perspective: caring as person-centredness, caring as safeguarding the patient’s best interests, caring as nursing interventions and caring as contextually intertwined. Conclusion: The most comprehensive feature of the nurses’ collective understanding of caring was their recognition and acknowledgment of the person behind the patient, i.e. person-centredness. However, caring was described as being part of an intricate interplay in the care context, which has impacted on all the described conceptions of caring. Greater emphasis on the care context, i.e. the environment in which caring takes place, are warranted as this could mitigate the possibility that essential care is left unaddressed, thus contributing to better quality of care and safer patient care.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Andersson, Jenny
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Forslund, Linda
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Digitala kränkningar -det preventiva arbetet2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Att använda sig utav internet har i dag blivit en självklarhet, dagens information och kommunikationsteknologi har öppnat världar som tidigare var helt okända. I denna utveckling har nya former utav mobbing och kränkningar vuxit fram. Teknologin, sociala medier och den ökade tillgängligheten har bidragit till en större öppenhet, gränsöverskridande arbete och lärande samt ökat tillgängligheten för sociala relationer, men här identifieras även en baksida. Studien bygger på en kvalitativ undersökning som har utförts i form av en litteraturstudie. En systematisk litteratursökning har genomförts i två steg vart efter ett manuellt artikelurval har gjorts. En tematisk innehållsanalys har därefter använts för att identifiera återkommande teman i form av förebyggande insatser för att förhindra digitala kränkningar i skolans miljö. Digitala kränkningar är ett relativt nytt fenomen och grunden i denna studie har varit att kartlägga det preventiva arbetet i skolan. Genom att kartlägga tidigare forskning i ämnet identifieras skolans preventiva insatser för att motverka digitala kränkningar. Resultatet visar att utbildning om digitala kränkningar behövs i större utsträckning i skolan. Ökad samverkan mellan samhälle och skola samt att eleverna görs delaktiga i det förebyggande arbetet. Studien pekar även på att tydligare övergripande planer i skolan behövs som innefattar alla former utav kränkande behandlingar i kombination med ökad medvetenhet och delaktighet hos föräldrar.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Arenbo, Simon
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Klasson, Thale-Marie Haugen
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Kvinnors upplevelse av att leva med leukemi: En kvalitativ studie baserad på patografier2014Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Leukemi är en blodsjukdom som även kallas blodcancer. Det är ungefär 350 000 personer som insjuknar i leukemi världen över varje år. Leukemi kan bidra till att det känslomässiga, fysiska och psykiska välmående och funktion påverkas. Det råder en bristande kunskap och förståelse för hur personer upplever att leva med leukemi. Det är därför motiverat att öka denna förståelse för att kunna förbättra patientvården. Syfte: Syftet med studien är att undersöka kvinnors upplevelse av att leva med leukemi. Metod: En kvalitativ innehållsanalys baserad på två patografier. Graneheim & Lundmans fem stegs innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier. Kvinnorna upplevde ångest och rädsla för sjukdomen, då de kände sig isolerade eller nedstämda. Kvinnorna upplevde också känslan av att inte ha någon kontroll. Denna upplevelse gjorde sig påmind när de lämnade över sina liv i händerna på en annan människa som skulle hjälpa dem eller när kvinnorna upplevde att sjukdomen hade kontroll över deras kropp. Kvinnorna upplevde glädje vid vissa tillfällen även om sjukdomsförloppet var jobbigt. Det kunde då vara vårdpersonalen som gjorde vardagen lite lättare genom att bjuda på ett leende eller provsvaren blivit bättre. Slutsats: Leukemi kan tära på kroppen fysiskt och psykiskt. Många av de upplevelser som kvinnorna upplevde kunde kopplas till tidigare studier inom ämnet men även nya fynd gjordes där ingen tidigare forskning kunde jämföras. Denna studie kan ge vårdpersonal större förståelse för hur påfrestande sjukdomen är, trots detta behövs mer forskning inom ämnet.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Aroca Rojas, Josselyn
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Berglund, Louise
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Sjuksköterskans upplevelse av kommunikativa interaktioner med patienter som har afasi: En intervjustudie2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Afasi ger patienter nedsatt funktion att tala eller förstå talat eller skrivet ord. Det krävs att sjuksköterskor har färdigheter om kommunikativa interaktioner eftersom patienter med kommunikationssvårigheter är beroende av sjuksköterskors kompetens som kommunikationspartner. Sjuksköterskor upplever detta svårt och ytterligare utbildning i kommunikationssätt kan hjälpa att främja framgångsrika kommunikativa interaktioner med patienter. Joyce Travelbees omvårdnadsteori användes som referensram eftersom mellanmänskliga relationer, kommunikation och individanpassning är centrala delar i teorin.

    Syfte: Var att belysa sjuksköterskors upplevelse av kommunikativa interaktioner med patienter som har afasi orsakad av stroke.

    Metod: En empirisk studie med en kvalitativ ansats baserad på intervjuer. Ett strategiskt urval av deltagare gjordes på ett sjukhus i södra Sverige. En kvalitativ innehållsanalys gjordes med inspiration av Graneheim och Lundmans mall av hur det kan genomföras.

    Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde kommunikationen med patienter med afasi svår. Detta gjorde att de inte alltid lyckades nå fram och då uppstod flera negativa känslor. Sjuksköterskorna kunde då anpassa sitt bemötande och använda olika metoder för att underlätta kommunikationen. Innehållsanalysen resulterade därför i de fyra kategorierna: Känslor, Svårigheter i kommunikationen, Bemötande och Metoder för att kommunicera.

    Slutsats: Förståelsen mellan sjuksköterska och patient upplevdes underlättas under tiden de lärde känna varandra, vilket var problematiskt eftersom sjuksköterskorna upplevde brist på tid i arbetet. Flera tidigare studier har även visat att tidsbrist och för hög arbetsbelastning förekommer inom hälso- och sjukvården och det kan därför vara ett problem som bör uppmärksammas. Eftersom efterfrågan fanns specifikt efter fler tekniska hjälpmedel att ta till för att underlätta den kommunikativa interaktionen med varje patient som enskild individ kan det även vara en relevant inriktning på fortsatt forskning i ämnet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Ask, Emelie
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Axelsson, Stephanie
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Kvinnors upplevelser av att leva med ätstörning: En innehållsanalys baserad på självbiografiska böcker2013Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ätstörning är en kronisk sjukdom som är vanligast förekommande hos kvinnor. Dagens samhällsideal påverkar synen på hur en kvinna ska se ut. Höga krav på sig själva, sökandet efter bekräftelse och önskan att leva upp till kraven från omgivningen påverkade kvinnorna. Sjukdomstillståndet påverkade kvinnornas liv och gjorde det svårt för dem att leva ut sina känslor och anförtro sig till sin omgivning. Syfte: Belysa kvinnors upplevelser av att leva med ätstörning. Metod: Den metod som använts är en innehållsanalys med kvalitativ ansats baserad på självbiografiska böcker. Böckerna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet bygger på de fyra kategorierna som framkom ur analysen; behov av att vara i kontroll, behov av bekräftelse, behov av att bli förstådda och behov av att leva upp till. Kategorierna belyser kvinnornas upplevelser av att leva med ätstörning. Kvinnorna upplevde svåra känslor som inte gick att förklara. De hade ett behov av kontroll, över sin kropp och mat. Sökande efter bekräftelse var även en stor del i deras sjukdom. De önskade en förståelse och stöd från sin omgivning. Slutsats: Studiens livsvärldsperspektiv har gjort det möjligt att få en inblick för hur kvinnorna med ätstörning upplevde sin sjukdom. Kvinnorna kunde ha starka och ohanterliga känslor. Genom ökad förståelse för hur kvinnorna upplevde att leva med en ätstörning kunde detta göra det lättare för omvårdnadspersonal att bemöta dessa kvinnor med ätstörning.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 16.
    Askevik, Maja
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Barnhälsovårdssköterskors upplevelser av att arbeta hälsofrämjande mot övervikt-en intervjustudie2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    Bakgrund: Övervikt bland barn är ett stort och växande folkhälsoproblem varpå barnhälsovården allt mer kommit att fokusera på hälsofrämjande insatser. BHV-sköterskor arbetar utifrån ett nationellt barnhälsovårdsprogram med allmänna insatser åt alla och riktade insatser vid behov. Där ingår hälsovägledning med syfte att motivera familjer till hälsosamma levnadsvanor. Syftet: med studien var att utifrån betydelsefulla händelser beskriva barnhälsovårdssköterskors upplevelser av att arbeta hälsofrämjande mot övervikt. Metod: Intervju inspirerad av Critical incident-metoden med fem BHV-sköterskor. Intervjuerna analyserades utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: utgörs av tre huvudkategorier med elva underkategorier som tillsammans beskriver BHV-sköterskors upplevelser av betydelsefulla faktorer för det hälsofrämjande arbetet mot övervikt. Första huvudkategorin BHV-sköterskans möte med familjen beskriver vad BHV-sköterskorna upplevde som betydelsefullt i deras möten med familjer. Det var att skapa en relation till familjen, delaktighet, ett upplyftande förhållningssätt, ett flexibelt förhållningssätt gentemot andra kulturer samt kontinuitet och uppföljning. Andra huvudkategorin Stödresurser beskriver att BHV-sköterskorna upplevde en stödjande organisation, olika professioner samt riktlinjer och informationsmaterial som betydelsefulla faktorer. Tredje huvudkategorin Barnets omgivning beskriver hur BHV-sköterskorna upplevde betydelsen av föräldrars inställning och förutsättningar, betydelsen av utländsk härkomst samt betydelsen av barnets sociala nätverk. Slutsats: BHV-sköterskor upplever sin egen roll som betydelsefull för det hälsofrämjande arbetet mot övervikt. Deras kunskap, inställning och förhållningssätt underlättar eller försvårar för relationen till familjer vilka är nyckeln till framgång i det hälsofrämjande arbetet och beteendeförändring. BHV-sköterskor är beroende av en stödjande organisation genom resursprioritering samt tydliga riktlinjer och informationsmaterial. De är även beroende av olika professioner. BHV-sköterskor strävar efter att möta familjer utifrån deras förutsättningar och individanpassar sin hälsofrämjande omvårdnad.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 17.
    Axelsson, Frida
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Lundgren, Maria
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Sjuksköterskans upplevelse av att bemöta patienter och dess närstående i palliativ vård2015Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Palliativ vård har som syfte att lindra lidande och främja livskvalitén hos patienter med obotlig sjukdom för att patienten ska kunna leva ett så aktivt liv som möjligt ända fram till livets slut. Palliativ vård innefattar även att ge stöd åt närstående. Sjuksköterskor upplever sig idag ha för lite kunskaper inom palliativ vård och känner sig obekväma i bemötandet av den palliativa patienten och dess närstående. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att bemöta patienter och dess närstående i palliativ vård. Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ metod baserad på åtta vetenskapliga artiklar som analyserats utifrån en innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom det att ärlighet och kommunikation var två viktiga faktorer gällande bemötandet för att kunna skapa en relation mellan sjuksköterskan och patienten. Osäkerhet i bemötandet uppstod hos sjuksköterskorna vid etiska dilemman, t.ex. då närstående kände en tveksamhet för omvårdnaden. Med ökade kunskaper upplevde sjuksköterskorna att de bättre kunde möta patientens- och närståendes behov. Slutsats: Behovet av palliativ vård har visat sig vara stort och därför krävs ökade kunskaper hos sjuksköterskorna för att patient och närstående ska uppleva ett gott bemötande. Kunskapsbrist har visat sig bidra till att sjuksköterskorna känner sig obekväma att bemöta palliativa patienter och dess närstående. Vidare forskning behövs för att belysa kunskapsbristens inverkan på bemötandet och omvårdnaden och därmed framhäva vikten av utbildning inom ämnet.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Axelsson, Lisa
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Informatikens betydelse för omvårdnadsarbetet: En systematisk litteraturövrsikt i svensk hälso- och sjukvårdskontext2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Hälso- och sjukvården står inför en stor utmaning, både i Sverige och i världen. Kraven ökar på både kvalitet, säkerhet och effektivitet. Informatik är ett värdefullt verktyg för att hantera dessa nya krav. Trots det nyttjas inte den tillgängliga informations- och kommunikationsteknologin fullt ut. Den här systematiska litteraturstudien undersöker vilken betydelse informatik har för omvårdnadsarbetet, ur sjuksköterskor verksamma i svensk hälso- och sjukvårds perspektiv. Studien är en integrerad litteraturstudie, där både kvalitativ och kvantitativ forskning inkluderas och analyseras utifrån critical realism. Resultatet har sorterats i kategorierna ”Uppfattningar om att arbeta med informatik” och ”Erfarenheter relaterade till implementeringen” och visar att informatik är värdeskapande för sjuksköterskor, i synnerhet inom hemsjukvård. En traditionell hierarkisk maktstruktur inom hälso- och sjukvården bromsar dessvärre utvecklingen mot en hälso- och sjukvård där informatik används optimalt. Studenter på specialistsjuksköterskeutbildningar skulle kunna spela en nyckelroll i utvecklingen och insatser för att öka informatikkompetensen bör riktas mot denna grupp.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 19.
    Ayisha, Alhassan
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Jammeh, Binta
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Personers upplevelse av att leva med ett nytt hjärta: en litteraturstudie2014Oppgave
    Abstract [en]

    Bakgrund: Allt fler människor lever idag med ett nytt hjärta. Hjärttransplantation kan väcka många tankar, känslor och funderingar som personer kan uppleva vara svåra att hantera. Det är viktigt att personen får ett gott stöd för att kunna hanterade det nya livet efter hjärttransplantationen. Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelser av att leva med ett nytt hjärta under de första tio åren efter genomgången transplantation. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sex vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier av upplevelser: Livet går vidare, Blandade känslor och Viktigt med stöd. Resultatet visade att hjärttransplantation innebär en stor omställning för personen. Personernas vardag präglades av många olika upplevelser, såväl positiva som negativa. Personerna var i behov av ett gott stöd då det ligger till grund för deras anpassning till det nya livet efter hjärttransplantationen. De personer som fick en god stöttning upplevde bland annat ökad självkänsla, tillfredsställelse med livet och ökat välbefinnande. Däremot hade personer med sämre stöttning större benägenhet att drabbas av oro och depressioner. Slutsats: Litteraturstudien visar att personer som genomgått en hjärttransplantation och lever med ett nytt hjärta upplever detta som att få en andra chans i livet. Personerna upplevde vidare att deras vardag präglades av många olika upplevelser, såväl positiva som negativa. Stödet av vårdteamet, familjen och vänner var av stor betydelse för anpassningen till det nya livet efter hjärttransplantationen, tron på Gud var också till stor hjälp. Det är viktigt att sjuksköterskan kan se utifrån personens levda värld för att ur ett livsvärldsperspektiv kunna stödja och vägleda denne i det nya livet efter hjärttransplantationen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 20.
    Backlund, Malin
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Fransson, Caroline
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Kvinnors upplevelser av vardagen i det icke akuta skedet efter en hjärtinfarkt - En litteraturstudie2015Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen bland kvinnor. Det finns faktorer som visar på att kvinnor har lättare att drabbas av både psykisk och fysisk ohälsa efter en hjärtinfarkt. En orsak skulle kunna vara att en del kvinnor upplever diffusa symtom vid insjuknandet, vilket kanske skulle kunna leda till rädsla att inte kunna tolka om en ny hjärtinfarkt skulle uppstå. En annan orsak till varför kvinnor kan uppleva ohälsa efter en hjärtinfarkt skulle kunna vara det högre krav som ställs på kvinnor idag. Då de ofta både arbetar heltid och samtidigt sköter hemmet, skulle det kunna leda till att kvinnor kan uppleva försämrad livskvalitet då de inte längre klarar av att nå upp till de krav som samhället ställer på dem. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av vardagen i det icke akuta skedet efter en hjärtinfarkt. Metod: Litteraturstudie som baserades på sju vetenskapliga artiklar som redogjorde för kvalitativ ansats. Vid kvalitetsgranskningen av de vetenskapliga artiklarna användes Olsson och Sörensens bedömningsmall för kvalitativa studier. För att analysera de vetenskapliga artiklarna användes Granheim och Lundmans tolkning av analysmetod. Resultat: I studiens resultat framkom det att kvinnorna upplevde en ändrad vardag efter hjärtinfarkten där livsstilsförändringar upplevdes svåra att utföra och bibehålla trots att de kände motivation. Kvinnorna upplevde även olika begränsningar, vilket utgav sig i känslomässiga reaktioner. Något annat som kvinnorna belyste var känslan av att ha varit nära döden, där de både kände rädsla över hur skört livet är och tacksamhet över att vara vid liv. Slutsats: Kvinnorna hade svårigheter med att anpassa sig till livet efter hjärtinfarkten. Med uteblivet stöd och otillräcklig kunskap blev det svårt för kvinnorna att hantera den nya livssituationen, vilket resulterade i både psykisk och fysisk ohälsa. Även om de var tacksamma över att ha överlevt upplevde kvinnorna svårigheter med att hantera det nya livet. Med större kunskap om kvinnors upplevelse i det icke akuta skedet efter en hjärtinfarkt skulle sjuksköterskan kunna tillämpa en bättre omvårdnad i ett tidigare skede.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 21.
    Bengs, Amanda
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Stöckemann, Hanna-Melina
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Kvinnors hälsorelaterade livskvalité från bröstcancerbeskedet till operation2015Oppgave
    Abstract [en]

    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancersjukdomar hos kvinnor i Sverige. Bröstcancerbeskedet kan vara påfrestande och förändra kvinnans liv samt utlösa skrämmande och dåliga upplevelser. Dessa upplevelser kan bidra till lidande och osäkerhet inför framtiden och på så sätt förändra kvinnans hälsorelaterade livskvalité. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors hälsorelaterade livskvalité från bröstcancerbeskedet till operation. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats som utgick ifrån tre patografier. Patografierna analyserades med inspiration från Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys för kvalitativa metoder. Resultat: Resultatet är baserat på fyra kategorier som togs fram genom analysen. Kategorierna belyser kvinnor med bröstcancer och deras upplevelser av den hälsorelaterade livskvalitén från beskedet fram till operation. Beskedet upplevdes som någonting chockartat som övergick i en rädsla för döden. Studiens resultat visar att kvinnor med bröstcancer känner skuldkänslor som är kopplade till maken och barnen. Kvinnorna upplever trots den tuffa situationen en drivande viljekraft med hjälp av familjens stöd. Stödet från omgivningen är viktigt för att kvinnorna skall kunna orka kämpa mot sjukdomen. Slutsats: Bröstcancerdiagnosen orsakade en förändring och påverkan på kvinnornas hälsorelaterade livskvalité. Vid diagnosen upplevdes en mängd existentiella och emotionella tankar. När bröstcancerbeskedet framkommit är stöd från omgivningen det som värdesätts högst. Att bröstcancerbeskedet ges enligt de rekommendationer som finns påverkar hur kvinnan hanterar livssituationen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 22.
    Bengs, Nathalie
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Hagman, Sofie
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Individer med schizofreni och deras upplevelser av sin livsvärld gällande den egna hälsan och vårdandet2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Schizofreni är en vanlig psykossjukdom där symtom kan innefatta en skev verklighetsuppfattning med hallucinationer, vanföreställningar och ett avvikande känslobeteende. Målet med omvårdnaden för individer med schizofreni är att lindra lidande och att omvårdnaden ska vara individanpassad. En viktig aspekt för god omvårdnad är trygghet mellan patient och sjuksköterska. En upplevelse av god hälsa stärker både meningsfullhet och livskraft för individen.

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av livsvärlden gällande den egna hälsan och vårdandet hos individer med schizofreni.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tre patografier gjordes. Analysmetoden som använts är Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. En manifest ansats med latent inslag har används vid analysering.

    Resultat: I studiens resultat framkom fyra kategorier; Missnöje med vården, Upplevd hälsa, En känsla av hopp och framtidstro och Upplevelse av stigmatisering och fördomar. Till kategorierna framkom även underkategorierna; Upplevelse av distanserad personal, Misstro till medicinering, Välbefinnande av kreativa aktiviteter och Familj och vänners påverkan på egen hälsa. I resultatet framkom att författarna upplevde missnöje med vården och vårdpersonals bemötande. Hälsa kunde upplevas vid olika aktiviteter och vid näras stöd. Individerna upplevde även stigma från både omgivning och vårdpersonal.

    Slutsats: I studien framkom vikten av att sjuksköterskan har förståelse och kunskap för hur individer med schizofreni upplever egen hälsa och vårdande. Sjuksköterskan kan använda studieresultatet som stöd i omvårdnaden för patientgruppen. Ytterligare forskning om individers upplevelse av att leva med schizofreni är av intresse.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Bengtsson, Theresia
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Samverkan mellan kommun, föreningar och näringsliv för att stärka människors delaktighet i samhället2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Människors jämlika förutsättningar att delta i samhället har stor betydelse för folkhälsan. Utanförskapet är demokratins och största fiende och regeringens främsta utmaning idag. Det finns samverkansformer och projekt som kan främja en gränsöverskridande kommunikation och stärka människors delaktighet. För att bemöta denna utmaning krävs aktiva och gränsöverskridande samverkansformer. Syftet med studien var att belysa erfarenheter och önskemål om samverkan mellan föreningar, näringsliv och kommunen som kan stärka människors delaktighet. Detta var en empirisk studie som genomfördes med en induktiv kvalitativ ansats via enskilda semistrukturerade intervjuer med föreningsliv, näringsliv och kommun. Intervjuerna bearbetades med en innehållsanalys. Resultatet visade vilka möjligheter och hinder som finns kring samverkan idag, samt vilka önskemål som fanns för att möjliggöra en gränsöverskridande samverkan aktörerna emellan. Bristen på fysiska och digitala möten, samordnande roller, öppenhet hos aktörerna och gemensamma värdegrunder har diskuterats som inverkande faktorer för denna samverkan. Studiens resultat kan ge förståelse och underlag till hur den gränsöverskridande samverkan kan organiseras för att stärka alla människors delaktighet i samhället.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 24. Bengtsson, VW
    et al.
    Persson, Rutger
    Renvert, Stefan
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Assessment of carotid calcifications on panoramic radiographs in relation to other used methods and relationship to periodontitis and stroke: a literature review2014Inngår i: Acta Odontologica Scandinavica, ISSN 0001-6357, E-ISSN 1502-3850, Vol. 72, nr 6, s. 401-412Artikkel, forskningsoversikt (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectives. To assess the literature on carotid calcifications defined from panoramic radiographs (PMX) and concurrent diagnosis of stroke and periodontitis. Materials and methods. A literature search screening for publications using search terms such as PMX and carotid calcification, stroke and periodontitis was performed in November 2012. Results. A total of 189 articles were retrieved, among which 30 were included in the review. The sensitivity for PMX findings of carotid calcifications (CC) compared to a diagnosis by Doppler sonography varied between 31.1-100%. The specificity for PMX findings of carotid calcifications compared to a diagnosis by Doppler sonography varied between 21.4-87.5%. Individuals with CC findings from PMX have more periodontitis and risk for stroke. Conclusions. There is a shortage of well-designed studies in older dentate individuals assessing the associations between periodontitis and radiographic evidence of CC and in relation to stroke or other cardiovascular diseases.

  • 25.
    Berlevik, Ann-Sofie
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Barns upplevelser av att leva med en förälder som vårdas palliativt.: En meta-etnografisk studie2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Berner, Jesica
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Anderberg, Peter
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Rennemark, Mikael
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Berglund, Johan
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Case Management for Frail Older Adults Through Tablet Computers and Skype2016Inngår i: Informatics for Health and Social Care, ISSN 1753-8157, E-ISSN 1753-8165, Vol. 41, nr 4, s. 405-416Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Frail older adults are high consumers of medical care due to their age and multiple chronic conditions. Regular contact with a case manager has been proven to increase well-being of frail older adults and reduce their number of health-care visits. Skype calls through tablet PCs can offer easier communication. Objective: This paper examines frail older adults’ use of tablet computers and Skype, with their case managers.Method: Interviews were conducted on 15 frail older adults. A content analysis was used to structure and analyze the data. Results: The results indicate that tablet computers were experienced in a positive way for most frail older adults. Conflicting feelings did emerge, however, as to whether the frail elderly would adopt this in the long run. Skype needs to be tested further as to whether this is a good solution for communication with their case managers. Strong technical support and well-functioning technology are important elements to facilitate use. Conclusion: Using Skype and tablet PCs do have potential for frail older adults, but need to be tested further. © 2015 Taylor & Francis

  • 27.
    Berner, Jessica
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Psychosocial, Socio-Demographic and Health Determinants in Information Communication Technology Use by Older-Adults2014Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The aim of the thesis was to investigate factors influencing ICT use by older-adults. A selection of psycho-social, socio-demographic and health determinants were investigated with Internet use. Data were collected through questionnaires (Studies I-III) and interviews (Study IV). Univariate and multivariate analyses were conducted, investigating Internet use as a dichotomous variable, with the aforementioned factors. The results indicated that psycho-social determinants did not affect older-adults’ Internet use (Study I). Scoring higher on the personality traits openness and extraversion did not affect whether the older adults started to use the Internet (Study II). However, well-being increased for some frail older-adults when using the tablet computer and connected to the Internet (Study IV). Some socio-demographic determinants affected Internet use. Being younger in age was a strong contributing factor in all four studies whether the older-adult would use the Internet. Higher education influenced Internet use (Study I & III), correlated with living in a rural or urban setting (Study III); yet education was not influencing whether they would start to use the Internet. Living alone was correlated with Internet use, especially if the older-adult lived in an urban setting (Study III). Functional disability and household economy did not affect Internet use. Finally, the health determinants on Internet use were quite strong. Normal cognitive functioning influenced whether older-adults would start to use the Internet (Study II). The older-adult living in an urban environment, would use the Internet if they had normal cognitive functioning (Study III). It was noted also from Study IV that the learning to use the Tablet PC and Skype took longer for older people and more repetition was needed. Being frail was a strong factor whether the older-adult would use the Internet. They would not want to learn or try to use the technology if they were too ill (Study IV). The findings show only a small increase (7.7%) in Internet use by older-adults over time. The indicators of non-use are: higher in age, lower educated, living alone or rurally, lower cognition and frailty. There are two different profiles of rural and urban Internet users. These determinants along with an understanding of the use of technology, and a good support system, are a few pillars in ICT adoption by older-adults. As ICT continues to develop as a means to provide better health care, it will be important to take into account the abovementioned indicators. In certain cases Internet use is not a given, which continues to exclude older-adults. Part of healthy aging is social participation; therefore being connected and included in the digital society is important. Alternative and not only one design solutions should be explored in health care and by organisations, so as to cater to the heterogeneity of the aging population.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 28.
    Berner, Jessica
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Rennemark, Mikael
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Jogreus, Claes
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för matematik och naturvetenskap.
    Anderberg, Peter
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Sköldunger, Anders
    Wahlberg, Maria
    Elmståhl, Sölve
    Berglund, Johan
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Factors influencing Internet usage in older adults (65 years and above) living in rural and urban Sweden2015Inngår i: Health Informatics Journal, ISSN 1460-4582, E-ISSN 1741-2811, Vol. 21, nr 3, s. 237-249Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Older adults living in rural and urban areas have shown to distinguish themselves in technology adoption; a clearer profile of their Internet use is important in order to provide better technological and health-care solutions. Older adults' Internet use was investigated across large to midsize cities and rural Sweden. The sample consisted of 7181 older adults ranging from 59 to 100 years old. Internet use was investigated with age, education, gender, household economy, cognition, living alone/or with someone and rural/urban living. Logistic regression was used. Those living in rural areas used the Internet less than their urban counterparts. Being younger and higher educated influenced Internet use; for older urban adults, these factors as well as living with someone and having good cognitive functioning were influential. Solutions are needed to avoid the exclusion of some older adults by a society that is today being shaped by the Internet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 29. Bjegovic-Mikanovic, Vesna
    et al.
    Laaser, Ulrich
    Vukovic, Dejana
    Stjernberg, Louise
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Otok, Robert
    Czabanowska, Katarzyna
    The way forward in partnerships for education and training in public health2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Today schools and departments of public health (SDPHs), as well as public health professionals are searching for interface and synergies between public health science and practice. They are increasingly relying on partnerships in order to achieve common goals. To collect more information on the fragmented institutional landscape the Association of Schools of Public Health in the European Region (ASPHER) organised a survey among its full institutional 81 members with the core objective to assess the exit competences of master of public health graduates according to the new Essential Public Health Operations (EPHO) of WHO-EURO. The survey results indicate that usually European SDPHs are small units, funded from tax money. A total of 130 academic programmes released 3035 graduates per last year All selected competences within each EPHO showed high reliability and high internal consistency (alpha>0.75, p<0.01). SDPH assess their best teaching output to be in the field of health promotion, followed by disease prevention and identification of priority health problems and health hazards in the community, while they see the least success regarding preparedness and planning for public health emergencies. Given the fragmentation of the institutional infrastructure, the harmonization of programme content and thinking is impressive. Even more surprising is the observation that the determination of the desired performance by employers of public health professionals for most EPHOs (6 out of 10) is almost congruent with the estimated output of SDPHs. The main objective of the workshop was to continue with permanent dialogue on innovation and good practice in public health education, continuing training and lifelong learning and to strengthen everlasting collaboration of European schools in efforts to improve public health performance.

  • 30.
    Björklund, Anna
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Näridrottsplatser: Finns det plats för flickorna?2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ohälsotalen ökar och bristen på fysisk aktivitet är en bidragande faktor. Näridrottsplatser byggs för att främja befolkningens hälsa. Flickor har dock en hög frånvaro på näridrottsplatserna. Det är ett problem för samhällsplanerarna som ej vet hur de ska bygga för att få flickorna mer fysiskt aktiva. Det är värdefullt ur ett jämställdhets- och folkhälsoperspektiv att alla individer får ta del utav de hälsofrämjande arenor som finns att tillgå i samhället. Pojkarna har en dominerade roll på näridrottsplatsen och tidigare studier har antytt att sociala och kulturella faktorer är betydelsefulla i förståelsen för flickors frånvaro. Syftet: Syftet med studien var att undersöka vilka anledningar som finns till att flickor inte nyttjar näridrottsplatserna i samma utsträckning som pojkar samt att undersöka om näridrottsplatserna behöver genomgå någon form utav förändring för att flickor ska spontanidrotta. Metod: Studien utfördes med en kvalitativ enkät. Urvalet bestod utav fjorton flickor i åldrarna 15-19 år i en förort i Stockholm. Fyra flickor i åldrarna 18-19 valde att delta. Resultatbearbetningen genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att pojkarnas beteende och attityder samt den fysiska miljöns utformning ligger till grund för flickornas frånvaro på näridrottsplatserna. Respondenterna efterfrågar även andra aktiviteter än de som erbjuds idag. Slutsats: Kommunerna bör se över den fysiska miljöns utformning för att flickors närvaro på näridrottsplatserna ska öka. Det behövs även en attitydförändring i samhället som tillåter att flickor deltar på samma villkor som pojkar.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 31.
    Björkman, Christopher
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Sebastianson, Sylvester
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Psykiatrisk tvångsvård: Patienters upplevelser efter att ha vårdats under lagen om psykiatrisk tvångsvård2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Cirka 12 000 patienter vårdas årligen enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) i Sverige. Könsfördelningen är jämnt fördelad men unga kvinnor är den grupp som står för flest antal fastspänningar. Att vårda patienter under tvång ställer krav på vården både i  kvalité och i speciellt hänsyn till patientens autonomi. Studier visar att patienter som vårdas under tvång ofta är missförstådda av vårdpersonalen och att patienters erfarenhet av denna typ av omvårdnad främst är av negativ aspekt.  

    Syfte: Patienters upplevelser av att ha vårdats under lagen om psykiatrisk tvångsvård.

    Metod: Kvalitativ litteraturstudie med bloggar som litteraturkälla och en innehållsanalys med induktiv ansats.

    Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier. Upplevelse av att vara inlåst, omfattar patienternas upplevelser av att sitta inlåst på vuxenpsykiatrin och de känslomässiga konsekvenserna av det. Upplevelse att inte bli hörd, sammanfattar patienternas upplevelser av kommunikationen mellan patient och vårdpersonal. Fråntagen beslutsrätten, handlar om hur patienter som vårdats under LPT upplevde att deras rätt till självbestämmande vid flera tillfällen blev fråntagen och Betydelse av omhändertagande som omfattar patienternas förståelse för lagen om psykiatrisk tvångsvård. 

    Slutsats: Studien kan bidra till en ökad förståelse för patienters upplevelser av att ha vårdats under LPT. Den kan även bidra till att förbättra sjuksköterskors insikt i hur behandling påverkar patienterna för att bättre kunna möta deras behov. Patienter som vårdas under LPT skall kunna uppleva delaktighet i sin egen vård och kunna påverka sin egen behandling. Tidvattenmodellen kan här ge möjligheter att öka vårdpersonalens engagemang till att bättre kunna förstå patienten och att utveckla en individualiserad vård

    Fulltekst (pdf)
    BTH2018Björkman
  • 32. Borglin, Gunilla
    et al.
    Hentzel, Johanna
    Bohman, Doris
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Public health care nurses' views of mothers' mental health in paediatric healthcare services: a qualitative study2015Inngår i: Primary Health Care Research and Development, ISSN 1463-4236, E-ISSN 1477-1128, Vol. 16, nr 5, s. 470-480Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim: To investigate public health nurses' perceptions and experiences of mental health and of the prevention of mental ill health among women postpartum, within paediatric healthcare services. Background: Although maternal health following childbirth should be a priority within primary care, it is known that women postpartum do not always receive the support they need to adapt to and cope with motherhood. Research implies that postnatal problems lack recognition and are not always acknowledged in routine practice. Few studies have been presented on this topic or from the perspective of nurses. Methods: For this study, eight semi-structured interviews were conducted with public health nurses, and the transcribed texts were analysed through a process inspired by Burnard's description of the four-step qualitative content analysis. Findings: Three categories - external influences on postpartum mental health, screening for and preventing postpartum mental ill health and paediatric healthcare services as a platform for support - were interpreted to reflect the nurses' perceptions and experiences of mental health among women postpartum and of the prevention of mental ill health among women postpartum. Conclusion: We found that public health nurses can have an important role in supporting mothers' mental health postpartum. Although caution is warranted in interpreting our results, the findings concur with those of other studies, highlighting that an equal care emphasis on both the mother and child can be an important aspect of successful support. Implementing person-centred care might be one strategy to create such an emphasis, while also promoting the mental health of new mothers. Public health nurses have a unique opportunity to support mothers' transition into healthy motherhood, especially because they are likely to meet both mothers and children on a regular basis during the first year after birth.

  • 33.
    Boström, Sebastian
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Persson, Anna
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Närstående närvarande under återupplivning En litteraturstudie av sjuksköterskans upplevelse2014Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Efter en händelse på ett sjukhus under 1980-talet då en kvinna blev nekad till att stanna i rummet med sin närstående under ett återupplivningsförsök blev närvaron av närstående diskutabelt där det började ifrågasättas varför närstående nekades till att få stanna kvar i återupplivningsrummet. Internationellt har ett flertal organisationer satt upp riktlinjer gällande närstående närvaro under återupplivningsförsök som fortfarande inte tillämpas överallt. Studier visar på att sjuksköterskor har varierande uppfattningar om fördelar och nackdelar med att ha närstående närvarande under återupplivningsförsök, dock saknas sammanställningar gällande sjuksköterskors upplevelser av att ha patientens närstående närvarande under återupplivningsförsök. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att ha patientens närstående närvarande under återupplivningsförsök. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats där analys skett med Graneheim och Lundman's (2004) tolkning av innehållsanalys. Studien bygger på sex vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom upplevelser där närstående påverkat återupplivningsförsöket genom att distrahera sjuksköterskorna och fått fokus att skifta från patienten till närstående. Det framkom upplevelser där närstående inte påverkat återupplivningsförsöket utan istället enbart gråtit och uppträtt lugnt. Ytterligare upplevelser som framkom i resultatet var att sjuksköterskorna ändrade uppfattning efter att närstående närvarat under patientens återupplivningsförsök. Uppfattningar som att närstående inte skulle förstå situationen ändrades efter att sjuksköterskorna fått uppleva närstående närvarande. Kommunikationen mellan närstående och sjuksköterskan är viktig för att kunna skapa en relation och i resultatet framkom att ytterligare en personal som stödjer närstående i återupplivningsförsöket hade underlättat kommunikationen och skapandet av en bra relation. Slutsats: Oerfarna sjuksköterskors uppfattningar om närstående närvarande under återupplivningsförsök överensstämde inte med upplevelserna som erfarna sjuksköterskor hade varit med om. Behovet av personal som kunde stödja närstående var också saknat. Det framkom upplevelser där närstående påverkat återupplivningsförsöket genom att distrahera sjuksköterskorna och upplevelser där närstående inte påverkat återupplivningsförsöket och inte varit en distraktion utan uppträtt lugnt.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 34.
    Brandberg, Rikard
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Workplace Health Promotion in Japan2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [en]

    The rapidly aging population in Japan constitutes a problem as public health expenditure is expected to increase. At the same time, the working part of the population is decreasing straining the health insurance scheme. Since the workplace is a setting that influences a large part of the adults for a long part of their lives, workplace health promotion has potential to improve the situation. This paper examines how workplaces in Japan are used for health promotion. Deductive content analysis is used to examine how workplace interventions are examined in the research literature. The findings suggest that there is considerable variation in workplace health promotion in Japan.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 35.
    Brauer, Caroline Persson
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Gröndahl, Cecilia
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    ”Man ska börja med att få föräldrarnas tillit”: En intervjustudie om sjuksköterskors upplevelser av att bemöta föräldrar till barn med smärta på akutmottagning.2014Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det finns brist på kunskap vad det gäller sjuksköterskors upplevelser då de bemöter föräldrar till barn med smärta. Föräldrar kan i detta sammanhang både vara en resurs och en svårighet. Barnets behov av trygghet i situationen underlättas av föräldrarnas närvaro. Oroliga föräldrar kan utgöra en komplikation i omvårdnaden då de i sin oro kan ha svårt att hantera sin osäkerhet. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att bemöta föräldrar till barn med smärta på akutmottagning. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning på ett sjukhus i södra Sverige. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet påvisade att tilliten är betydelsefull i förhållandet mellan föräldrar, barn och sjuksköterska. Hinder i omvårdnaden kan vara att föräldrar är oroliga när de söker akutvård för sitt barn med smärta, vilket påverkar barnet i stor grad då oron kan överföras till barnet. Ett gott samarbete mellan sjuksköterskan och föräldrarna är av betydelse för att skapa förtroende hos barnet och därmed kunna åstadkomma en god och säker vård. Slutsats: För att åstadkomma en god och säker vård av barnet är det av vikt att sjuksköterskan bemöter föräldrarna till barn med smärta på ett lugnt sätt och ger kontinuerlig saklig information för att på så sätt erhålla föräldrarnas tillit.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 36.
    Brodd, Robin Gunnarsson. Fredrik
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Närståendes upplevelser i samband med återupplivning av en anhörig i sjukhusmiljö2015Oppgave
    Abstract [en]

    Bakgrund: Närstående kan uppleva återupplivning av en anhörig som traumatiskt och det har länge varit praxis att utesluta närstående ur rummet när återupplivning sker trots att det funnits en vilja hos närstående att närvara. Återupplivning kan framkalla stress hos närstående men att närvara har påvisats kunna ge fördelaktiga upplevelser. Sjuksköterskan har en viktig roll i att informera och hjälpa närstående i situationen men detta kompliceras av tidsbrist och kunskapsbrist samt en negativ inställning till att närstående närvarar. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelser i samband med återupplivning av en anhörig i sjukhusmiljö. Metod: En kvalitativ ansats användes i föreliggande litteraturstudie. Datainsamlingen resulterade i sex vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och analyserades med Graneheim och Lundman (2004) tolkning av innehållsanalys. Resultat: Sex kategorier framkom och användes i resultatet. Dessa sex kategorier var: upplevde sig viktiga, kände sig väl omhändertagna, upplevde rädsla, upplevde maktlöshet, att inte störa samt ta svåra beslut. Slutsats: Det finns individuella skillnader i upplevelser där rädsla och en känsla av att vara omhändertagen är två av de mest förekommande beskrivna upplevelserna. Sjuksköterskan verkar ha en viktig roll i hur närståendes upplevelser gestaltar sig. Dock är mer empirisk forskning önskvärd då tillgången på denna är väldigt begränsad. Det kan vara önskvärt att implementera lokala sjukhusrutiner för omhändertagandet av närstående för att säkra en holistisk omvårdnad kring den anhörige.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 37.
    Burlin, Eleonora
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Nagy, Rozalia-Anna
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Äldre personers upplevelser av höftfraktur: En litteraturstudie2014Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Årligen ådrar sig cirka 18 000 personer i Sverige en höftfraktur. Hos personer som genomgått en höftfraktur är dödligheten ökad jämfört med den övriga befolkningen. Sjuksköterskans fokus bör inte endast vara på akutfas utan även rehabilitering och prevention. För personer som genomgått en höftfraktur innebär det en svår livssituation med medföljande konsekvenser. Trots omfattande forskning inom höftfraktur finns det lite kunskap om patienternas personliga upplevelse. Syfte: Syftet med studien var att beskriva äldre personers upplevelser av sin livsvärld efter en höftfraktur inom ett år efter utskrivning från sjukhus. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats, inspirerad av Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Litteraturstudien baserades på åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visar fysiska och psykiska förändringar samt negativ påverkan av det sociala livet. Det framkom bland annat att personerna saknade tillräckligt med fysisk och psykisk stöd från sjukvården. Trots att de fick fysisk och psykisk stöd upplevdes brister angående det psykiska måendet. Personerna höll sig i hemmet eftersom de upplevde hinder av att komma ut, vilket resulterade i brist på sociala interaktioner. Slutsats: Personer som genomgått en höftfraktur upplevde märkbara förändringar i sin livsvärld. Det sociala livet blev begränsat. Upplevelsen av fysiska begränsningar och hinder i vardagen till följd av smärta, orkeslöshet, rädsla av att ramla igen och svårigheter med förflyttningar ledde till nedstämdhet och uppgivenhet inför framtiden.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 38.
    Carlsson, Therese
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Larsson, Jonas
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Att vara partner till en man med prostatacancer: en litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I världen rangordnas prostatacancer som den vanligaste förekommande dödsorsaken bland män. Då partnern till en person med prostatacancer har en stor roll i omvårdnaden av sin familjemedlem, är det viktigt att belysa även partnerns upplevelser. Partnern bör inkluderas i den personcentrerade omvårdnaden eftersom ohälsa och sjukdom sällan är något som påverkar endast den sjuka individen, utan även partnern.

    Syfte: Syftet med denna studie var att belysa partnerns upplevelse av att leva med en man med prostatacancer. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Innehållsanalysen var inspirerad av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.

    Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fyra kategorier och fem underkategorier. Kategorierna var upplevelser av stöd, upplevelser av rädsla och oro, upplevelser av den förändrade relationen och upplevelser av utanförskap.

    Slutsats: Det var vanligt att partner bland annat upplevde en känsla av utanförskap och även oro över framtiden. Det förekom också partner som upplevde att deras välmående förbättrades. Genom att belysa partnerns upplevelse kan ge vårdpersonalen en större förståelse av hur det kan vara att leva med en person med prostatacancer samt resultera i en personcentrerad omvårdnad även för partnern. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Chakko, Lenanor
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Partners upplevelser av att leva med någon som har prostatacancer: En litteraturstudie2015Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Prostatacancer är den mest förekommande cancerformen bland män runt om i världen. De allmänna bieffekterna är bland annat sexuell dysfunktion, urinläckage och ändtarmbesvär. Dessa bieffekter kan i sin tur påverka intima relationer där partners till de drabbade kan uppleva försämrad livskvalité. Syfte: Belysa partners upplevelser av att leva med någon som har prostatacancer. Metod Kvalitativ litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ innehållsanalys utifrån Granheim och Lundmans tolkning av analysmetod. Resultat: Studiens analys resulterade i fem kategorier; tacksamhet, förändringar i relationen, otrygghet, ge sig själv omsorg, och att räcka till. En del av partnerna till dem som insjuknat i prostatacancer kände tacksamhet för en tidig upptäckt av sjukdomen och var glada för varje dag de fick spendera tillsammans. Andra partners upplevde förändringar i sin relation i samband med prostatacancern. Samtidigt kunde andra uppleva en otrygghet över att bli lämnade ensamma. Vissa partners började utesluta sitt eget välbefinnande i samband med sjukdomen, medan andra kände ett behov av att ge sig själv omsorg då makens sjukdom tog för stor plats i deras liv. Flera partners kände sig otillräckliga i samband med sjukdomen då de inte kunde tillfredsställa sin makes behov. Slutsats: Prostatacancer påverkar inte endast den drabbade utan även partnern. Mycket fokus och omsorg läggs på den sjuke vilket leder till att partners välbefinnande förbises av sjukvården. Vid besked om prostatacancer bör även partners välmående beaktas. Vårdpersonal måste därför kunna se helheten ur olika perspektiv och se hur sjukdomen kan påverka både den som diagnostiserats med prostatacancer samt de närstående.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 40.
    Christiansen, Line
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV IKT I PRIMÄRVÅRDEN: - EN ENKÄTSTUDIE2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Brister i kommunikation och informationsöverföring mellan vårdnivåer är vanligt i samband med utskrivningar och kan leda till onödiga återinskrivningar. Det finns en stor potential av att använda IKT i hälso- och sjukvården då det möjliggör en snabbare informationsöverföring mellan vårdnivåer och kan göra informationen mer konsekvent och tillgänglig för uppföljande vård. Det saknas emellertid fortfarande kunskap om hur mycket sjuksköterskor i primärvården använder IKT. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors användning av IKT-systemet Prator i primärvården och om användningen kan relateras till uppfattningen om att IKT bidrar till en förbättrad samordning vid utskrivningar från sjukhus. Metod: En kvantitativ enkätstudie med trettiosju sjuksköterskor från elva vårdcentraler i Södra Sverige som beskriver sitt användande av IKT-systemet Prator. Data analyserades statistiskt med deskriptiv och jämförande statistik. Resultat: Resultatet visar att det fanns en betydelsefull attitydskillnad i användningen av Prator mellan de sjuksköterskor som använder Prator och de som inte gör det. Vidare visar resultatet att endast hälften av sjuksköterskorna fått utbildning om Prator och dess betydelse vid implementeringen. Det påvisades också en statistisk säkerställd skillnad i uppfattningen av att använda systemet. Slutsats: Sjuksköterskor som använder Prator är mer positiva till systemets användbarhet och dess potential för att förbättra samordningen vid utskrivningar än de som inte använder Prator. Det kan därmed innebära att sjuksköterskor aktivt behöver arbeta med systemet för att bli positiva till det och se vinsterna med det.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 41. Czabanowska, Katarzyna
    et al.
    Laaser, Ulrich
    Stjernberg, Louise
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Shaping and Authorising a Public Health Profession2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of the presentation and the following paper was to stimulate debate on the state of a public health profession in Europe and measures and actions which need to be taken to authorise public health professionals based on their competencies.

  • 42. Czabanowska, Katarzyna
    et al.
    Stjernberg, Louise
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Laaser, Ulrich
    Shaping and Authorising a Public Health Profession.2014Inngår i: The South Eastern European Journal of Public Health, ISSN 2197-5248, Vol. 31 MayArtikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this short communication is to stimulate a discussion on the state of a public health profession in Europe and actions which need to be taken to authorise public health professionals based on their competencies. While regulated professions such as medical doctors, nurses, lawyers, and architects can enjoy the benefits of the 2005/ 36/EC Directive amended by 2013/55/EU Directive on the recognition of professional qualifications, public health professionals are left out from these elite. Firstly, we use the profession traits theory as a framework in arguing whether public health can be a legitimate profession in itself, second, we explain who public health professionals are and what usually is required for shaping the public health profession, and thirdly, we attempt to sketch the road to the authorisation or licencing of public health professionals. Finally, we will propose some recommendation.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 43.
    Dahl, Helena
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Livsstilsförändringar vid gastroesofageal refluxsjukdom. Personers upplevelser av stöd och rådgivning- en intervjustudie.2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) är en av de vanligaste sjukdomarna i västvärlden. Livsstilsförändringar är en viktig del i behandlingen av GERD. Eftersom detta är en stor patientgrupp i primärvården är det viktigt att som distriktssköterska ha förståelse för deras upplevelser av livsstilsförändringar. Det finns stora vinster att göra både för den enskilde patienten, i form av en känsla av hanterbarhet och bättre livskvalitet, men också stora samhällsekonomiska vinster, om en bättre symtomkontroll kan uppnås av denna stora patientgrupp genom råd om livsstilsförändringar. Syftet med studien var att belysa upplevelser av stöd och rådgivning vid livsstilsförändringar hos personer med GERD. Metod: En kvalitativ metod användes i form av semistrukturerade intervjuer. Fem personer intervjuades och materialet transkriberades och analyserades med inspiration från Burnards modell i fyra steg. Resultatet presenteras i kategorierna: i) Medvetenhet, ii) villkor i förändringsprocessen med följande fyra underkategorier: livsstilsråd i konkurrens med farmakologisk behandling, se samband mellan livsstil och symtom, tro på sin egen förmåga samt förändringens inverkan på livet. iii) Betydelsen av individanpassat stöd. Slutsats: Personerna beskrev olika behov av stöd och rådgivning. För att en person skall lyckas med livsstilsförändringar krävs att rådgivningen ges utifrån en personcentrerad vård och utifrån kunskap om förändringsprocessens faser. Det skulle även vara betydelsefullt om fler distriktssköterskor får utbildning i samtalsmetodik, till exempel motiverande samtal för att bättre kunna möta patientens individuella behov.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 44.
    Daniel, Fredriksson
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Sjuksköterskors tolkning genom skattningsskalor vid bedömning av akut smärtas intensitet2015Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Patienter som upplever akut smärta befinner sig i en situation som ofta är svårtolkad eftersom den är subjektiv. Tolkas smärta fel kan därför behandlingen bli inadekvat och patienten kan få kvarvarande komplikationer. Sjuksköterskan har en särskilt viktig roll i att tolka patientens upplevelse ur patientensperspektiv. För att underlätta tolkningen används skattningsskalor med syfte att göra smärtan objektiv. Oavsett skattningsskalornas förblir smärthanteringen ofta otillräcklig, eftersom studier visat att brister finns bland annat i sjuksköterskan tolkning av patientens smärta. Dock väljer få studier att belysa hur tolkningen av smärtan genom skattningsskalorna sker ur ett sjuksköterskeperspektiv. Syfte: Belysa sjuksköterskors tolkning genom skattningsskalorna vid bedömning av akut smärtas intensitet. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar som genomgått kvalitetsgranskningsprotokoll. Datan ur artiklarna analyserades med innehållsanalys genom att skapa meningsenheter, kondensera, koda och bilda kategorier; inspirerad av Granheim och Lundmans (2004) tolkning av innehållsanalys. Resultat: Skattningsskalorna visade sig ha tre olika funktioner som bidrog till en positiv smärthantering. Den första funktionen inriktade sig på patienttillfredsställelsen, den andra för att underlätta bedömningen och den tredje för att öka förståelsen hos sjuksköterskan. De positiva funktionerna kunde bli hämmade av sex olika barriärer. Barriärerna som hämmade funktionen var sjuksköterskans personliga bedömning relaterat till situation; sjuksköterskans erfarenhet där upplevelsen blev dominerande över patientens och de värderingar sjuksköterskan bar på. Skalorna hade även brister i sin helhet och patienten kunde vara en barriär då förståelse sviktade eller att skalan manipulerades i syfte att bistå snabbare vård och miljöbarriären dvs. den höga arbetsbelastningen som hämmade tolkningen. Slutsats: Skattningsskalan har effektiva funktioner som hjälper i smärtbedömningsprocessen och innebär att sjuksköterskan gör en bättre tolkning om den inte hämmas. Sjuksköterskan behöver sätta patientens upplevelse i fokus och tolka genom den. Att jobba för att motverka barriärernas inverkan på skalornas funktioner genom att skapa en medvetenhet, kan därmed göra att smärtbedömningen främjas och bli mer precis, därigenom erhåller patienten en effektivare smärthantering.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 45.
    Ehrenpris, Sofia
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Thomsen, Sanna
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Äldre personers upplevelse av sjuksköterskans omvårdnad på akutmottagningar2015Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Dagens akutsjukvård är inte anpassad för att möta den äldre patienten. Vården kompliceras av läkemedel och samtidiga sjukdomar. Den äldre individen får även allt svårare att hantera stress, en ängslan och oro infinner sig. Sjuksköterskans roll i mötet på akutmottagningen är att etablera en god och trygg kontakt, på så kort tid som möjligt. Sjuksköterskan ska även tillgodose den äldre individens behov under vistelsen. Syfte: Syftet med studien var att belysa äldre personers upplevelse av sjuksköterskans omvårdnad på akutmottagningar. Metod: En litteraturstudie med baserad på sju vetenskapliga artiklar som redogör för studier genomförda med en kvalitativ ansats. De inkluderande artiklarnas resultat analyserades utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet grundar sig på att äldre personer på akutmottagningen upplever sjuksköterskans omvårdnad som tillfredsställande under triagedelen. Under resterande väntetid upplevde de äldre personerna sig som bortglömda och otrygga. Slutsats: Befolkningen blir allt äldre, vilket sätter sjuksköterskans geriatriska kunskap på plats. Detta gäller främst på akutmottagningarna då de det är ett av de första stegen i vårdkedjan där den äldre generationen är återkommande. Dock behövs det mer forskning utifrån de äldre personerna som befinner sig på akutmottagningarna och deras upplevelser av sjuksköterskans omvårdnad.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 46.
    Eivazzadeh, Shahryar
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Anderberg, Peter
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Johan, Berglund
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Tobias, Larsson
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för maskinteknik.
    Designing with Priorities and Thresholds for Health Care Heterogeneity: The Approach of Constructing Parametric Ontology2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Designing systems working in health care needs complying with the heterogeneous, overlapping, non-overlapping, competing, or even contradicting requirements expressed by the various actors of the health care complex environment, including regulatory bodies. The unification method introduced in this paper, utilized ontological struc- tures to unify heterogeneous requirements in different levels of ab- straction. Also the weighting and threshold algorithms defined upon the ontology structure allows to both prioritize the requirements and align design resources upon that priority, at the same time to enforce regulatory requirements in an easy, clear and integrated way and reject designs which cannot comply with them. Application of the method introduced in this paper is not limited to health care, but it might be applied in design for any heterogeneous environment.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Eklund, Marléne
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Mattisson, Amanda
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    En andra chans- Patienters upplevelser efter en levertransplantation.: -En litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Utvecklingen av levertransplantationer fortskrider och resulterar i att allt fler genomförs men även att behovet av organ ökar. År 2014 utfördes sammanlagt 814 organtransplantationer i Sverige, varav ca 22 % var totala levertransplantationer. Att få en lever från en annan människa innebär en andra chans i livet för dessa individer. Däremot finns det alltid en risk med en transplantation i form av avstötning och infektioner. Detta sätter individen i en psykiskt och fysiskt påfrestande situation.Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser efter en levertransplantation.  

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på åtta vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: I analysen uppenbarades två huvudkategorier: Kroppsliga upplevelser efter en levertransplantation och Upplevda känslor efter en levertransplantation. Huvudresultatet av denna studie har visat vara patienters behov att få tala med någon om sina psykosociala upplevelser för att få råd om hur de skall hantera sina svåra situationer. De hade behov av att vårdpersonalen skulle se helheten hos dem.

    Slutsats: Studien talar för vikten av att kunna förse sjuksköterskor med fler verktyg för att hantera bemötandet och omvårdnaden av patienter som genomgått en levertransplantation. Detta för att kunna utveckla en god vårdrelation gentemot patienterna. Slutligen uppmanar denna studie till vidare forskning utifrån patientperspektiv inom den postoperativa tidsperioden vid levertransplantationer.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 48. Eklund, Mona
    et al.
    Bäckström, Martin
    Tuvesson, Hanna
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Psychometric properties and factor structure of the Swedish version of the Perceived Stress Scale.2014Inngår i: Nordic Journal of Psychiatry, ISSN 0803-9488, E-ISSN 1502-4725, Vol. 68, nr 7, s. 494-9Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The Perceived Stress Scale (PSS) measures general stress and the Swedish version, although used in several studies, has not been extensively evaluated for psychometric properties. Aims: This study aimed to investigate psychometric properties and the factor solution of the Swedish 14-item version when used with two samples, namely a mixed Internet sample of women and men (n = 171) and another of women with stress-related disorders (n = 84). Classical test theory, including confirmatory factor analysis, was employed. Results: The factor structure supported a two-factor model for the PSS and confirmed other language versions of the PSS, although one items showed a low item-total correlation. The PSS showed to be feasible with the investigated samples and the results indicated no ceiling or floor effects and good internal consistency of the PSS. Several aspects of construct validity were shown. An association of − 0.66 between the PSS and a measure of coping indicated good concurrent validity. Criterion validity was demonstrated through a statistically significant difference (P < 0.001) between the women with stress-related disorders and the Internet sample. Predictive validity of the PSS could be demonstrated in a short-term perspective. Based on the sample with stress-related disorders, sensitivity to change was shown through a statistically significant stress reduction (P < 0.001) from entering work rehabilitation to discharge. Conclusions: The Swedish version of the PSS showed satisfactory psychometric properties and may be recommended for use with people with and without known stress-related disorders.

  • 49.
    Eriksen, Sara
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för datavetenskaper, Institutionen för kreativa teknologier.
    Georgsson, Mattias
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för datavetenskaper, Institutionen för kreativa teknologier.
    Hofflander, Malin
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Nilsson, Lina
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa. Blekinge Inst Technol, Karlskrona, Sweden..
    Lundberg, Jenny
    Lund Univ, Dept Design Sci, Lund, Sweden..
    Health in Hand: Putting mHealth Design in Context2014Inngår i: 2014 IEEE 2ND INTERNATIONAL WORKSHOP ON USABILITY AND ACCESSIBILITY FOCUSED REQUIREMENTS ENGINEERING (USARE), 2014, s. 36-39Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Wireless technologies, cloud computing and connectivity have enabled mobile services that extend the coverage of health services, resulting in a branch of eHealth now commonly referred to as mHealth. However, at least in Sweden, where the healthcare sector is heavily institutionalized and regulated, mHealth has so far mainly evolved in the form of applications for support of healthy life-style and self-management of chronic diseases, implemented outside of the firewalls of traditional healthcare delivery environments. In this paper we present an on-going Indo-Swedish research and development project in which we are putting mHealth design into context both from a patient's perspective and from the perspective of a healthcare team working within a professional healthcare organization. Our research approach is inspired by the Scandinavian tradition of Participatory Design of ICT and informed by studies of how to measure usability, user experience and impact of mHealth interventions. The involved research teams are multi-disciplinary, including researchers from engineering, computing and health sciences. The project includes, on the Swedish side, a partner from the public healthcare sector, three SME:s and an industrial partner who is currently providing Electronic Patient Record and other healthcare information system solutions and who is interested in developing mobile solutions for healthcare professionals. We are currently in the process of collaborative articulation and specification of problems, goals and requirements within the framework of the first Swedish case study of the project, focused on mobile support for patients with diabetes type 2 and their healthcare teams.

  • 50.
    Eriksén, Sara
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för datavetenskaper, Institutionen för kreativa teknologier.
    Lundberg, Jenny
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för tillämpad signalbehandling.
    Georgsson, Mattias
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för datavetenskaper, Institutionen för kreativa teknologier.
    Nilsson, Lina
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Hofflander, Malin
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Borg, Christel
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Transforming Healthcare Delivery: ICT Design for Self-Care of Type 2 Diabetes2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this position paper we present an on-going case study where the aim is to design and implement mobile technologies for self-care for patients with type 2 diabetes. The main issue we are addressing in this paper is how to bridge clinical and non-clinical settings when designing self-care technologies. Usability, User Experience and Participatory Design are central aspects of our research approach. For designing with and for patients in home settings and everyday life situations, this approach has so far not been problematic. However, when it comes to designing with and for user groups located within a large healthcare organization, in a highly institutionalized clinical setting, the situation is different. We have recently introduced the Health Usability Maturity Model (UMM) to our project partners as a potential tool for bringing usability and participa-tory design issues to the fore as strategic assets for transforming healthcare delivery with ICT.

12345 1 - 50 of 228
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf