Forskningsproblem: De två forskningsfrågor vi utgått från i denna studie är: ? Hur ser företagens riskredovisning ut på deras hemsidor idag? ? Hur ser företagens avvägningar ut vid redovisning av risker och riskpolicyer? Vi tittar även närmare på om det kan vara lämpligt att dela in företagen i olika grupper till exempel efter bransch och lönsamhet. Syfte: Vårt syfte är att kartlägga företagens riskredovisning till aktiemarknaden på deras hemsidor och att undersöka de avvägningar som företagen har gjort vid beslutet att redovisa/inte redovisa dessa risker och policyer. Metod: Detta är en kvantitativ totalundersökning som utförts med hjälp av en enkät och studier av de aktuella företagens hemsidor. De företag som ingår i vår population är alla A-listade företag på Stockholms fondbörs som uppgivit en svensk kontaktadress via e-mail på deras hemsidor. Slutsatser: Enligt våra observationer redovisar företag risker i följande ordning efter fallande förekomst, valutarisker (64%), ränterisker (58%) samt finansieringsrisker (47%). Motsvarande siffror för policyerna är genomgående lägre men rangordningen är densamma: valutapolicy (63%), räntepolicy (37%) samt finansieringspolicy (24%). Vi ser även tecken på en medveten avvägning i dessa frågor från företagen. Den skillnad vi här ser mellan företagens värdering av riskerna och policyerna är att finansieringsrisken/ policyn värderas högt av företagen i förhållande till den benägenhet att redovisa som vi har observerat i denna studie. Det verkar vara som att en stor anledning till att begränsa denna typ av information, utifrån företagens perspektiv, är att den begränsar handlingsfriheten. Däremot verkar brist på verktyg för informationsförmedling inte vara ett problem. Vi finner tendenser som indikerar att branschindelningen kan vara en lämplig indelning för företag med tanke på deras riskredovisning, medan lönsamheten verkar ha störst inflytande på företagens redovisning av finansieringsrisker och policyer.

Det saknas metoder att mäta informationssäkerhet inom företag och företagets tillgångar har förändrats från ett fokus på maskiner och råvaror till kunskap (intellektuellt kapital). Rapporten utforskar om det finns delar av företags intellektuella kapital som beskyddar företagets tillgångar och processer. Detta kapital kallas säkerhetskapital. Hur skulle företags informationssäkerhet kunna tydliggöras genom dess intellektuella kapital och hur kan begrepp inom informationssäkerhet och företagsvärdering hänga samman? Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen hur informationssäkerhet är relaterat till intellektuellt kapital. Rapporten bygger på litteraturstudier om intellektuellt kapital och informationssäkerhet. Data har samlats in från dels börsnoterade företags årsredovisningar och dels från pressreleaser och börsinformation. Denna information har sedan analyserats både kvantitativt och kvalitativt och begreppet säkerhetskapital har växt fram. Teorier om företagsvärdering, intellektuellt kapital, risk management och informationssäkerhet presenteras och blir den referensram i vilket begreppet säkerhetskapital sätts i sitt sammanhang. Begreppet säkerhetskapital presenteras i form av modeller och situationer vari olika perspektiv på säkerhetskapital analyseras och utvärderas. Slutsatserna är främst i form av modeller och beskrivningar av hur man kan se på säkerhetskapital i förhållande till intellektuellt kapital och andra begrepp. Området är komplext men delar av resultaten (som är på en hög abstraktionsnivå) kan användas för att värdera andra typer av immateriella tillgångar.

Skillnaden i bedömning och uppföljning av kompetensutveckling och materiella investeringar ligger i graden av kvantifierbarhet. Materiella investeringar som maskiner, kan oftast bedömas och följas upp genom objektiva metoder, medan kompetensutveckling kräver subjektiva metoder. I de företag vi studerat finns en ambition att finna en mer objektiv metod för kompetensutveckling men det anses ta för mycket resurser i anspråk relaterat till den nytta som eventuellt skulle uppstå. En annan faktor som vi fann var att i den dynamiska miljö företagen verkar är det inte motiverat att utvärdera kompetensutveckling eftersom det anses vara en färskvara. Miljön företagen verkar i och själva syftet med kompetensutvecklingen påverkar också om man ska anse kompetensutveckling vara en investering eller inte.

Syfte Syftet med arbetet är, att genom studier av applicerande företags tillvägagångssätt vid framtagande av investeringsbeslutsunderlag och genom jämförelse av dessa med de utvärderingar företagen senare gjort, bedöma tillvägagångssättens tillförlitlighet och samtidigt visa i vilken utsträckning konventionella investeringskalkyler kan tillämpas vid bedömning av systemens värde. Metod Jag har valt ut tre intervjuobjekt utifrån utbudet av applicerande företag. Vidare har jag intervjuat två företag som utvecklar automatiserade system för rekrytering för att fördjupa kunskaperna om systemen bakom lösningarna och för att ta del av dessa företags erfarenhet av området. Slutsats Tillvägagångssätten för framtagande av beslutsunderlag är olika från fall till fall. Det går inte att peka på någon eller några regelmässigheter i dessa. Förvånansvärt många av de intervjuade företagen har förbisett lönsamhetsbedömning vid beslutstillfället och grundat beslutet på lösa förhoppningar om odefinierade kostnadsbesparingar som systemet kan komma att generera. Dock är de underlag och uppgifter som framtagits av diverse bolag riktiga med reservation för referensfakta, det vill säga vilket utgångsläge systemet värderas mot.

Enligt ägarstatistik har många svenska aktieportföljer en högre risk än vad de borde i förhållande till avkastningen de kan väntas ge. Avsaknaden av modeller för uppbyggnad av portföljer kanske är en orsak? Syfte: Att undersöka om uppbyggnaden av aktieportföljer gjorda med hjälp av en pyramidmodell är bättre än uppbyggnaden av en naiv portfölj.

Titel: Om personalförmåner motiverar de anställda Författare: Niklas Ambrus & Peter Lundström Handledare: Klaus Solberg Söilen Institution: Institutionen för Ekonomi, Management och Samhällsvetenskap, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poäng. Hypotes: Personalförmåner motiverar inte de anställda Syfte: Med den här studien vill vi klargöra om det finns ett samband mellan anställdas motivation på revisionsbyråer och deras personalförmåner. Vi vill också utreda vad som ger de anställda hög arbetstillfredsställelse och motivation. Metod: Vi har valt att göra en kvantitativ surveyundersökning med frågeformulär som redskap för att samla in empirisk data. Formulären har sedan genererat statistisk data som analyserats och jämförts med de teorier vi valt att använda. Surveyundersökningen har genomförts på fem revisionsbyråer i östra Blekinge med fem eller fler anställda. Slutsats: I vår undersökning fann vi att personalförmåner inte motiverar de anställda, utan ses som en faktor för trivsel på arbetsplatsen. Vi fann alltså inget direkt samband mellan personalförmåner och motivation hos de anställda på revisionsbyråerna, utan det är andra faktorer som arbetsuppgiftens värde i sig, utvecklingsmöjligheter och lön som ger arbetstillfredsställelse och motivation. Däremot är trivsel viktigt för att inte skapa missnöje och otrivsel. Konklusion: Bekräftad

SAMMANFATTNING Problem: Det finns många tankar om organisationer och hur de ska styras. Förr handlade det om att styra företagets olika resurser för att uppnå lönsamhet. I dag krävs det mer av företagen och dess traditionella organisationsformer sätts på prov. För att utvecklas och framförallt kunna konkurrera i den allt mer föränderliga omgivningen krävs det att organisationerna är öppna för nya tankesätt. Det pågår en övergång från traditionella organisationer till processorienterade organisationer. Med detta följer ofta att team inrättas. Teamen har kommit att bli grunden i de processorienterade organisationerna. Utifrån detta vill vi veta varför organisationer har infört team? Hur styr organisationen teamen? Har förväntningarna uppfyllts? Syfte: Syftet med uppsatsen är att vi ur ett ledningsperspektiv vill beskriva varför företag har infört team, hur de har utformat dem och hur de styrs. Vi vill även se om det finns indikationer på överensstämmelse mellan förväntningar och verklighet. Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ studie då vi vill beskriva en händelse. En fallstudie passar oss bäst då vi vill få en djupare förståelse för vad införandet av team har inneburit. Slutsats: Organisationerna inför team för att de vill öka lönsamheten och motivationen hos de anställda. Införandet av team leder till att medarbetarna får större ansvar och det ökar deras motivation. Detta leder i sin tur till att företaget kan öka sin flexibilitet, kostnadseffektivitet och leveranssäkerhet. Dessa tre är faktorer som kan påverka lönsamheten.

Kurs: Kandidatuppsats 41-60p, våren - 2002, Företagsekonomi Titel: Kartläggning och utvärdering av utbildningar - en svaghet i företag? Författare: Annika Andersson , Nina Blomkvist och Goce Lamevski Handledare: Göran Alsén, IEM, Blekinge Tekniska Högskola Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva och skapa förståelse för vilka faktorer som ligger bakom hur företag kartlägger utbildningsbehov, vilka utvärderingsmetoder som används samt hur effekter kan tydliggöras i organisationen. Vidare är syftet att efter studien kunna bemöta den kritik som vi tar upp i problemdiskussionen. Metod: Vi har i denna studie använt oss av semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med utbildningsansvariga inom telecombranschen. Slutsats: I vår studie har vi kommit fram till att företag lägger ner, ett till synes noggrant arbete med att karlägga behov för utbildning, i kontrast till den kritik som har framhållits av forskare. Vidare har vi funnit att företag främst använder sig av enkäter vid utvärderingsprocessen, samt att syftet med utvärderingen i första hand, verkar vara att förbättra kommande utbildningar. Vad gäller att tydliggöra effekter av utbildningar, har vi uppmärksammat att den dynamiska miljön kan vara en förklarande faktor till varför inte företag lägger ner mer tid och resurser på detta moment. Vi har gjort tolkningen att tillverkande företag, i större bemärkelse än tjänsteföretag, har möjlighet att genom kunskapsprövning, utläsa effekter av utbildning.

Titel: E-learning - en form för kompetensutveckling? Författare: Emely Andersson Helena Någård Handledare: Anders Nilsson Institution:Institutionen för Ekonomi och Management Blekinge Tekniska Högskolan Kurs: Magisterarbete i företagsekonomi, EFE 610 Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga de faktorer som ligger till grund vid valet av e-learning som kompetensutvecklingsform samt vilka olika verktyg av e-learning som finns. Metod: Insamlingen av data har skett genom både personliga intervjuer och e-mail intervjuer med företag som använder någon form av e-learning i sin verksamhet. Vi har också varit i kontakt med sakkunniga som har erfarenhet av e-learning för att få ett bredare perspektiv på området. Slutsats: Slutsatsen vi har dragit är att det beror på flera olika faktorer om e-learning passar in i företaget och varje företag måste utvärdera dessa faktorer. Genom att titta på olika företag har vi hittat vissa gemensamma faktorer hos dessa företag. Huvudfaktorerna som har störst betydelse för om e-learning passar in i företaget är personalen, kostnaderna och vilka kunskaper det är som skall förmedlas. Personalen är viktig att ta hänsyn till eftersom det är personalen som ska ta del av kompetensutvecklingen. Kostnader är alltid viktiga för företagen att ta hänsyn till, en bedömning av vad alternativen kostar i jämförelse med e-learning. Vi anser att det inte är all kunskap som går att förmedla via e-learning därför måste denna faktor också beaktas innan beslut fattas. Det finns också ett antal bifaktorer som har en viss betydelse dock inte lika stor som huvudfaktorerna. Bifaktorerna är organisationsstruktur, ledning, teknik, flexibilitet och arbetsmiljö. Abstract Title: E-learning - a form for competence development? Authors: Emely Andersson Helena Någård Tutor: Anders Nilsson Department: Department of Business and Management Blekinge Institute of Technology Course: Master thesis in Business Administration, EFE 610 Purpose: Our purpose with this thesis is to study what factors that are important when the company should decide if they should use e-learning as a form for competence development. Also to see what diffrent kinds of e-learning that can be used. Approach: We gathered the data we needed through interviews with companies that use some form of e-learning today. To get a vider perspective on the subject we also got in touch with experts who have a lot of experience of education and competence development. Results: There are several different factors that affects the choice if e-learning should be used for competence development in the company. The main factors are the employees, the costs and the knowledge that is to be spread. The employees are important because it?s them who shall take part of the competence development. Costs are always important for companies and they need to look at the alternatives to e-learning and what diffrent costs there are. We think that not all knowledge can?t be spread trough e-learning, therefor the decisionmakers must consider what kind of knowledge the competence development is about. There are also other facotors that are important but not as important as the main factors. This factors are structure of the organisation, management, technic, flexibility and work environment.

Uthyrningspersonalen trivs med de varierande arbetsuppgifterna som bemanningsbranschen kan ge dem. Det är också det som är orsaken till att de skulle stanna kvar i branschen. Vad som gör att de skulle uppskatta ett permanent arbete är samhörigheten med arbetskamrater och de eftersträvar personlig utveckling, högre lön och delaktighet i sociala evenemang på företaget. Därmed kan vi konstatera att de sociala relationerna inte har större betydelse för deras arbetstillfredsställelse än vad inkomst och levnadsstandard har.

Sammanfattning Titel: IT-företagens syn på betydelsen av social kompetens vid rekrytering till olika tjänster. Författare: Katrin Andersson, Camilla Larsson och Anja Svennarp Handledare: Göran Alsén och Eva Wittbom Problem: Det finns både forskare och författare som uttalar sig om att social kompetens blir allt viktigare som ett krav vid anställning. Kan det finnas ett mönster i hur viktig social kompetens är för IT-företag som använder sig mycket av teamwork? · Hur stor betydelse har den sociala kompetensen vid rekrytering till olika tjänster i IT-företag? Syfte: Att skapa en klarare bild av IT-företagens syn på betydelsen av social kompetens vid rekrytering till olika tjänster. · Huvudsyftet är att se hur IT-företagen prioriterar social kompetens i förhållande till utbildning, betyg och arbetslivserfarenhet mellan tjänsterna programmerare, systemutvecklare och säljare. · Delsyftet är att skapa förståelse för hur rekryteringsprocessen går till i IT-företagen för att kunna fånga den sociala kompetensens betydelse vid rekrytering. Metod: För att kunna nå vårt syfte har vi använt oss av en kvantitativ metod, utförd på individnivå. Undersökningen har genomförts genom telefonintervjuer med en enkät som underlag. Slutsats: Social kompetens är viktigare hos säljaren än hos programmeraren och systemutvecklaren. Däremot arbetar programmeraren och systemutvecklaren mer i team än vad säljaren gör. Extern rekrytering är det som mestadels förekommer och den personliga kontakten har stor betydelse vid rekrytering. Vanligtvis deltar tre personer från företaget i rekryteringsprocessen. De små företagen använder rekryteringskonsulter och test mindre än de större företagen.

Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka av de applikationer och intäktsmodeller, som litteraturen rekommenderar, som används av svenska e-handelsföretag och varför de har valt att använda, eller inte använda, just dessa.

Det finns idag få och i framtiden kanske ännu färre uppgifter som är av sådan karaktär att endast en person bäst löser dem. Det krävs som regel något slags samarbete, ofta i form av arbete i grupp eller arbetslag. I denna rapport har jag undersökt hur teamarbete uppfattas på arbetsplatsen, samt vilka förväntningar medarbetarna har över teamet och om dessa har uppfyllts. För att ta reda på min frågeställning har använt mig av en kvalitativ metod eftersom jag vill undersöka individers personliga förväntningar och uppfattningar om begreppet team. En fallstudie på tre olika företag har genomförts i form av intervjuer med produktionschef och teammedarbetare på respektive företag. Intervjuerna är semistrukturerade med öppna frågor. Genom min undersökning kom jag fram till att begreppet team uppfattas som något positivt av alla de personer jag intervjuade. Anledningen till varför är till exempel för att man hjälper varandra mycket, det är större frihet och många uppfattar det som roligt att ha företagets förtroende. Företagen uppfattar det också som något positivt då de får ut mycket av teamen i sig, att de når framgång rent kostnadsmässigt samt att de har nått upp till de mål som finns. Förväntningarna över teamen är många. Företagen hade mest förväntningar vad gäller att spara pengar, både administrativt och i produktionen. Ett företag utmärkte sig dock och menade att medarbetarna är viktigaste. Deras förväntningar var att personalen skulle lyfta sig och känna ansvar och förtroende för företaget. Samtliga av dessa förväntningar har uppfyllts. Teammedarbetarna hade andra förväntningar än företagen. De trodde det skulle bli lättare och bättre att arbeta, att de skulle veta lite vad alla gör, att hjälpas åt när och där det behövs och att det skulle bli bättre sammanhållning i grupperna. Samtliga av dessa har uppfyllts. Vissa hade dock inga förväntningar alls, eller i alla fall inga positiva. I dessa fall har inte förväntningarna uppfylls, då det blivit bättre än de förväntat sig.

Syfte: Syftet är att se om de verksamheter som säger att de tillämpar individuell lönesättning, verkligen gör det? Metod: Vi har valt att göra en uppsats med både kvantitativ och kvalitativ inriktning. Underlaget för undersökningen har varit intervjuer med 19 respondenter i fyra olika verksamheter. Slutsatser: I tre av de fyra fall vi undersökt kan vi konstatera att den individuella lönesättningen inte fungerar.

Syftet med vår undersökning av nybilsförsäljarna i Blekinge är att klargöra hur deras belöningssystem är uppbyggda. Sett ur ett ledningsperspektiv vill vi också veta hur de uppfattar sitt belöningssystem, och om de skulle vilja att det utvecklades vidare. Vi vill också ta reda på huruvida deras belöningssystem resulterar i de effekter som de eftersöker, och om systemet resulterar i ett positivt ekonomiskt resultat.

Sammanfattning Abstract Titel: Strävan för företaget Karlskrona Musikfest att uppnå maximal publiktillströmning – En analys av Nyårsrevyn DNA 2003/04 och dess promotionmix Title: The Company Karlskrona Musikfest´s efforts to reach maximum attendance – An analysis of the New Years review DNA 2003/04 and their promotion mix. Författare/Authors: Carina Assarsson & Ing-Marie Åkesson-Blomberg Handledare/Supervisor: Tom Michel Institution: Institutionen för Ekonomi och Management, Blekinge Tekniska Högskola Department: Department of Business Administration, Blekinge Institute of Technology Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poäng Course: Bachelor thesis in Business Administration, 10 credits. Syfte: Studien undersöker hur Karlskrona Musikfest har marknadsfört Nyårsrevyn och om den valda promotionmixen var bra. Undersökningen svarar även på frågan om vilken ålderskategori som främst tilltalas av Nyårsrevyn. Slutligen så ger den en bättre förståelse för liknande evenemangs promotionmixer. Purpose: The study examines how the New Years review in Karlskrona markets their show and if their promotionmix has been successful. The study also answers the question of which age group the review interests. Finally it will give a better understanding for other arrangements to their advertising and promotion mixes. Metod: Undersökningen är en deduktiv och kvantitativ fallstudie. Den har också en kvalitativ ansats, då intervjuer med producenten för nyårsrevyn genomförts. Method: The study is a case study and it’s deductive and quantitative. Because of the meeting with the producer, it is also a bit qualitative. Slutsatser: De slutsatser författarna kommit fram till genom studien är att företaget Karlskrona Musikfest som producerar Nyårsrevyn, genom sin nysatsning på TV reklam använt sig av en bra promotionmix. Den mest uppmärksammande reklamen var i nämnd ordning, annonsering, TV reklam och affischering. Denna rangordning stämmer väl överens med vilken reklam som nyårsrevyns publik tilltalas av. Åldern på revypubliken visade sig vara förhållandevis hög och revyn attraherar inte den unga publiken i så stor utsträckning. Åtminstone inte de som är under 40 år. Om evenemanget önskar ändra sin målgrupp och försöka attrahera även de yngre åldersgrupperna i framtiden behöver företaget förmodligen se över sin promotionmix och troligtvis satsa ännu mer kapital på marknadsföringen. Results: The study concludes that the company who arranges the review had an effective mix of advertising, the decision to include the TV-commercials happened to be a good choice. Those types of advertising that were most noticed, was advertising in a newspaper, TV-commercials and posters. When it came to acceptable advertising the same order did appear. The analysis shown, that the New Years review did not attract younger people, to a great extent. The age of the audience was quite advanced. If the company wants to attract younger people as well, they have to reconsider their commercial channels. Finally enlarge the budget of advertising may be necessary.

Syfte: Förstå hur bankens marknadsstrategier, tekniska och organisatoriska utveckling har påverkat utvecklingen av finansiella tjänster på Internet Metod Den metod vi har använt oss av är kvalitativa forskningsintervjuer med beslutsfattare inom det svenska bankväsendet. Genom att göra personliga intervjuer uppkom det en helt annan kontakt med respondenten. Tanken var även att vi skulle intervjua personer på bankerna vilka dagligen arbetar med liknande frågor, detta för att få så bra kvalitet som möjligt på de svar som vi fick. Vi valde att intervjua två av de fyra stora svenska bankerna, valet föll på Handelsbanken och SEB. Slutsats Det finns primära och sekundära strategier bakom utvecklingen av finansiella tjänster på Internet i Sverige. Dessa strategier är integrerade med varandra. De primära strategier vi identifierat är de marknadsmässiga och den organisatoriska utvecklingen, där vi anser att marknadsstrategin haft störst betydelse vid införandet av finansiella tjänster på Internet i Sverige. Den organisatoriska strategin ser vi som sekundär genom att organisationen även kan utgöra ett hinder.

Produktutveckling är vitalt för ett företags överlevnad. 80-95 % av alla nya produkter misslyckas beroende på definitionen av misslyckande. Omfattande forskning har gjorts inom ämnet med syfte att minska graden av produktmisslyckanden. Trots detta har graden av misslyckanden generellt ej minskat. Denna kandidatuppsats fokuserar på produktutvecklingsprocessen och de aktiviteter som företag bör överväga för att minska graden av produktmisslyckande. Vi har för avsikt att jämföra teorier inom produktutveckling med de metoder som används i praktiken, och därigenom undersöka huruvida det finns ett samband mellan formella utvecklingsprocesser och graden av misslyckande. Vi har valt att genomföra fallstudier på Findus och C Technologies. Empirin samlades in genom intervjuer med nyckelpersoner på respektive företag. Utifrån empirin kan vi ej finna ett direkt samband mellan formella produktutvecklingsprocesser och graden av misslyckande. Däremot har vi uppfattningen att graden av misslyckande skulle vara ännu högre utan en formell utvecklingsprocess. Vår empiri ger även stöd för slutsatsen att marknaden skall styra produktutvecklingen. Vi har skymtat några av de problem som ej är relaterade till produktutvecklingsprocessen i sig. Dessa problem berör bland annat konkurrens och personligt engagemang.

Syftet med undersökningen var att se om det fanns någon skillnad i Locus of Control och arbetstillfredsställelse hos män och kvinnor i privat och offentlig sektor. Antal deltagare i undersökningen var 60 där två urvalsgrupper använts bestående av privat (n = 30) och offentlig (n = 30) sektor i Blekinge och Skåne län. Mätinstrumenten som användes var ett arbetstillfredsställelseformulär och ett Locus of Control formulär. T- test, korrelationsanalys, multipel regression och tvåvägs-ANOVA användes för beräkning av data i SPSS. Slutsatser som kunde dras var att män generellt sett är mer tillfredsställda än kvinnor och att offentliganställda är mer tillfredsställda än privatanställda. Det finns dock större skillnader mellan män och kvinnor än mellan de olika sektorerna. Två mönster kunde urskiljas genom studien där det första var att det endast för män hade betydelse för arbetstillfredsställelsen huruvida de hade intern eller extern kontroll. Det andra mönstret som kunde urskiljas var att arbetsuppgifterna tydligen är en mycket viktig faktor för den generella arbetstillfredsställelsen.

Sammanfattning Titel: Den personliga bankmannens betydelse för kundnöjdheten Författare: Mattias Berg, Jerker Olsson och Michael Persberg Handledare: Thomas A Michel Kurs: Kandidatarbete, Företagsekonomi Problem: Inom den finansiella sektorn har gränserna mellan olika finansiella institut blivit mindre skarp, vilket resulterat i ökad konkurrens. Bankerna har därför valt att, genom relationsmarknadsföring och personlig marknadsföring, strategiskt utveckla långsiktiga relationer med kunderna. Genom att etablera relationer med kunderna ämnar bankerna förbättra kundnöjdheten, vilket långsiktigt leder till minskad kundomsättning och ökad lönsamhet. Följaktligen har kundrelationen utvecklats till en konkurrensavgörande faktor. I utvecklandet av dessa kundrelationer är kundkontakten betydelsefull och därför är den personliga bankmannens roll central. Och genom tilldelning av personliga bankmän förväntar sig bankerna således uppnå ökad kundnöjdhet. Syfte: Att tydliggöra om kundnöjdheten hos kunder som tilldelats en personlig bankman är större än hos kunder som inte tilldelats en personlig bankman. Undersökningen syftar även till att utreda huruvida det finns empiriskt stöd för bankernas antagande att den personliga bankmannen är ett fungerande redskap för ökad kundnöjdhet. Metod: Studien har genomförts som en kvantitativ surveyundersökning. Totalt har 210 telefonintervjuer genomförts och på detta sätt skapades underlag för statistisk bearbetning. Resultat: Undersökningen förklarar att det inte finns några signifikanta skillnader i kundnöjdhet mellan kunder med eller utan personlig bankman. Studien visar således ingen korrelation mellan kundnöjdhet och tilldelning av personlig bankman. Undersökningens slutsats blir därmed att kunder som tilldelats personlig bankman inte är nöjdare än kunder utan personlig bankman, och att det därför inte finns empiriskt stöd för bankernas antagande. Däremot visar undersökningen att det mellan bankmannens prestation och kundnöjdhet existerar en starkt positiv och signifikant korrelation samt ett linjärt förhållande.

Kotlers konkurrensmedelsmix utformades år 1960. Sedan dess har samhället förändrats från att vara ett industrisamhälle till ett värdesamhälle med nya marknadsplatser som t.ex. Internet. Detta nya samhälle har kommit att benämnas "den nya ekonomin". Konkurrensmedelsmixen är ett samlingsnamn för de konkurrensverktyg en marknadsförare kan använda sig av för att skilja sitt erbjudande från konkurrenternas erbjudanden. Mixen består av en kombination av faktorerna pris, plats, produkt och påverkan (de 4P:na). Då samhället har utvecklats sedan konkurrensmedelsmixen utformades anser vi att det är naturligt att ifrågasätta denna modell. Även många författare har diskuterat och kritiserat modellen på olika sätt. Detta ledde till att vi ställde oss följande fråga: Hur är konkurrensmedlen utformade i den nya ekonomin och vilken innebörd har respektive konkurrensmedel? Syftet med vår uppsats är att skapa en förståelse för hur konkurrensmedlen är utformade i den nya ekonomin och vilken innebörd som läggs i begreppen. Detta gör vi genom att studera vilken relevans Kotlers konkurrensmedelsmix har idag samt studera nya konkurrensmedel på marknaden. För att uppfylla syftet med uppsatsen gjorde vi personliga intervjuer samt telefonintervjuer med ett antal företag i bokbranschen, både fysiska butiker och Internetbutiker .Vi valde bokbranschen eftersom detta är en bransch som kommit långt i anpassningen till den nya ekonomin. Vår analys bygger på de intervjuer vi gjort och den teori som finns inom området. Genom att tolka dessa tillsammans har vi kommit fram till en rad slutsatser vilka sammanfattas nedan. Oavsvett vilken marknad man verkar på är produkten viktig då denna är densamma oavsett var man köper den. Hos Internetbutikerna är dock sortimentet en stor konkurrensfördel. De fysiska butikerna konkurrerar istället med de företeelser som läggs till produkten. Internetbutikerna kan också hålla ett lägre pris än de fysiska butikerna, vilket leder till att priset är ett mycket viktigt konkurrensmedel på Internet. De fysiska butikerna har en stor konkurrensfördel i sin fysiska plats eftersom kunderna där kan känna, lukta och titta på produkterna vilket är omöjligt att göra på Internet. Butikerna på denna marknad har istället en fördel i tillgängligheten. Eftersom de inte är lika beroende av personal har de möjlighet att göra produkterna tillgängliga för sina kunder dygnet runt. I den nya ekonomin är konkurrensmedlet "Word of mouth", det vill säga ryktesspridning, mycket betydelsefullt både för fysiska butiker och Internetbutiker. De fysiska butikerna lägger stor vikt vid kundvård som konkurrensmedel. Genom sin fysiska plats med bland annat personligt bemötande har de en större möjlighet än Internetbutikerna att vårda sina kunder på olika sätt.

Purpose: To evaluate the management development course held at FöreningsSparbanken in Ronneby during 2000. The evaluation aims to map and describe what effects the course has had on the participants. We will assess to what degree the effects meets the objectives of the course set by the manager of the bank (future management recruitment, leadership, change catalyst, aligning the strive towards a shared organisational objective). Above mentioned also implies that the organisation should be influenced in some regards. Conclusion: Our conclusion is that all of the participants have as a result of the course increased their emotional intelligence in varying levels. We also conclude that the course participants? progress has not spread to the non-participants. Our interpretation of this is that no organisational development has followed. Factors that influence the spread of the effects within the organisation can to great extent be derived from attitudes of the employees. Information or the lack of it is also a contributing factor that prohibits individual development from spreading within the organisation.

Många människor har husdjur som sällskap och fritidsintresse och allt fler forskare har på senare tid börjat intressera sig för husdjurets betydelse för människans livskvalitet. Antrozoologin är en relativt ny vetenskap där man ägnar sig åt att studera relationen mellan djur och människa. Man har i olika undersökningar kunnat visa att husdjur har en positiv effekt på människans fysiska och psykiska välbefinnande och att djuret höjer livskvaliteten för många (Enders-Slegers, Paul, Podberseck, Serpell, 2000). I denna uppsats undersöks sociala relationer och livstillfredsställelse hos äldre personer med och utan husdjur. Finns det något samband mellan ägande av husdjur, livstillfredsställelse och sociala relationer? Är äldre personer med husdjur mer nöjda med sina sociala relationer samt mer tillfreds med livet än äldre personer utan husdjur? Känner sig äldre människor med husdjur mindre ensamma än de som inte har husdjur? Kan man se någon skillnad mellan män och kvinnor?

SYFTE: Genom att studera kommunikation och information inom organisationer vill vi förstå vilken betydelse dessa faktorer har för implementeringen av åtgärder, för att förebygga utbrändhet. METOD: Vi valde att genomföra en kvalitativ studie på två organisationer, en privat och en offentlig. För att samla in vår empiriska data genomförde vi intervjuer med individer på olika positioner inom respektive organisation. SLUTSATS: Vår slutsats är att kommunikation och information har stor betydelse vid implementering av åtgärder, för att förebygga utbrändhet.

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för om det föreligger en relation mellan finansiella och icke-finansiella mål i högteknologiska företag och hur denna i så fall gestaltar sig. En kvalitativ metod har företagits. Personliga intervjuer genomfördes på tre företag med två respondenter på vardera. Genom att belysa empiri genom teori försökte vi göra tolkningar rörande relationen. Det tycks föreligga en relation mellan finansiella och icke-finansiella mål. Icke-finansiella mål anses behöva ses tillsammans med finansiella för att generera något positivt. Det har framkommit att icke-finansiella mål är ett led i att nå de finansiella. Företagen kan dock inte säkerställa några samband, vilket har att göra med icke-finansiella måls svårigheter att nå upp till målstyrningens förutsättningar. De icke-finansiella målen ses inte som en restriktion, då finansiella i en valsituation prioriteras.

Syftet med uppsatsen är att ur ett ledningsperspektiv öka förståelsen för motiven till varför/varför inte kunskapsintensiva tjänsteföretag väljer att visualisera intellektuellt kapital. I uppsatsen har den kvalitativa metoden använts. Vi har samlat in primärdatan genom telefonintervjuer och frågeformulär via e-mail. I analysen har vi tolkat den insamlade datan för att kunna få en förståelse av forskningsfrågan. Det som tydligt framträder i vår undersökning är att kunskapsintensiva tjänsteföretag väljer att visualisera intellektuellt kapital för att visa sitt verkliga värde, erhålla uppmärksamhet och utvecklas internt. De som väljer att inte visualisera ser det svåra i att värdera immateriella tillgångar då det inte finns någon standardiserad och vedertagen metod, samt att det tar stora resurser i anspråk.

Syftet med kandidatuppsatsen är att ta reda på vad kunskapsföretagens intellektuella kapital och de icke-finansiella intäkterna från kunderna består av samt försöka utveckla en egen modell, som kan fungera som ett stöd för att synliggöra och värdera kundernas bidrag till företagen. De frågor vi söker svar på är: Av vilka beståndsdelar är företagets verkliga värde sammansatt? Vilka intäkter kan kunderna bidra med, förutom pengar, för att öka företagets värde? Hur kan man synliggöra och värdera de icke-finansiella intäkterna i syfte att på bästa sätt ta tillvara det kunderna har att bidra med?

Syftet med vår magisteruppsats är att ta reda på hur några mindre företag i olika branscher har uppfyllt sina informationsbehov för den interna styrningen samt att undersöka vilka faktorer som begränsar företagens utformning av redovisning för intern styrning. Samtliga företag vi har studerat har någon form av internredovisning, även om den inte alltid är så formaliserad. Endast de två företag som har den mest utvecklade internredovisningen är själva missnöjda med hur de uppfyller sina informationsbehov. De begränsande faktorer vi har identifierat är kostnad, tid, verktyg, intresse, tradition, kunskap, nytta, tillväxtambitioner och rådgivning. Bristande kunskap verkar dock vara den bakomliggande orsaken till samtliga.

SAMMANFATTNING Titel: Könsstruktur & lönesamtal Författare: Anna Carlbrant, Erica Jönsson och Lisa Nilsson Handledare: Marie Aurell och Marie Hemming, BTH Institution: Institutionen för Ekonomi och Management Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, FEC007 Syfte: Syftet med vår uppsats är att förstå om och i så fall hur könsstrukturen förändras eller upprätthålls med tillämpning av lönesamtal som en del av individuell lönesättning. Metod: För att kunna uppnå syftet med vår uppsats valde vi att göra en kvalitativ undersökning där vi intervjuade kvinnorna i den organisation vi besökte. Slutsats: Vi har kommit fram till att lönesamtalet kan ses som både möjlighet och hinder för kvinnorna beroende på yttre faktorer och individens beteende. Den faktor vi ser som avgörande för att förändring av könsstrukturen ska kunna ske är graden av medvetenhet om könens betydelse i organisationen hos både ledning och anställda.

Titel: Mystery Shopping - en studie av franchisekedjor i Sverige Författare: Bodil Carlson och Mikael Hugosson Handledare: Thomas Michel, Universitetslektor, IEM Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi 10 poäng, FEC007 Institution: Institutionen för Ekonomi och Management Syfte: Trots att Mystery Shopping tillägnas relativt stor uppmärksamhet i massmedia finns det idag ingen forskning med inriktning mot företagsekonomi. Syftet med denna studie är att bidra till en ökad medvetenhet om Mystery Shopping, kartlägga dess förekomst samt försöka besvara frågan huruvida Mystery shopping är en vedertagen teknik för kvalitetskontroll i serviceföretag. Metod: Studien genomfördes i två steg, en förstudie med ett Mystery Shoppingföretag samt en huvudstudie inriktad mot svenska franchisekedjor. Den definierade målpopulationen bestod av 44 franchisegivare Av dessa besvarade 29 företag enkäten. Slutsatser: Av de 29 tillfrågade företagen hade 22 kännedom om Mystery Shopping. Sju företag uppgav dessutom att de använde metoden idag. Samtliga hade en klart uttalad positiv attityd till konceptet. Resultatet visar att Mystery Shopping förekommer i svenska franchisekedjor, men inte i den omfattning att metoden kan anses som allmänt vedertagen.

Författare: Johan Binnelid, Lars Carlsson, Tobias Olsson Läsår: Vårterminen 2001 Handledare: Anders Hederstierna Problem: Under vår tid på Blekinge Tekniska Högskola har vi upplevt ett volatilt börsklimat. Detta borde, enligt de teorier vi läst om, medföra en höjd kapitalkostnad, vilket innebär en minskad investeringsbenägenhet och därmed en vilja att förändra företagets kapitalstruktur. Vi var även intresserade av att se om det volatilia börsklimatet hade någon inverkan på företagens utdelningspolicy. Syfte: Vårt syfte är att undersöka om den systematiska risken på Stockholmsbörsen har förändrats under perioden 1998-2000 och i så fall vilka effekter detta har fått för företagen inom IT/telekombranschen med fokus på investeringsbenägenhet, kapitalstruktur och utdelningspolicy. Metod: Vi har valt att studera fem olika företag inom IT/telekombranschen. Vår undersökning har bestått av att vi först beräknat den systematiska risken samt aktieägarnas avkastninskrav för respektive företag och sedan genomfört intervjuer med nyckelpersoner hos bolagen. Slutsats: De företag vi undersökt låter generellt sett inte aktieägarnas avkastningskrav påverka den egna verksamheten. Företagen eftersträvar istället flexibilitet för att uppnå långsiktig lönsamhet och därmed skapa aktieägarvärde. Överlag kan man säga att företagen inte låter det volatila börsklimatet påverka investeringsbenägenheten. Ingen av de undersökta företagen försöker optimera kapitalstrukturen. Vad det gäller företagens utdelningspolicys, påverkas dessa inte alls av ett mer volatilt börsklimat.

För det första konstaterade jag att det är väldigt svårt att mäta produktivitetsförändringar inom IT-området. Trots svårtigheterna att mäta förändringar var det en som uttryckligen lyckats åstadkomma mer under arbetstiden eftersom intranätet medfört att han kunnat byta ut restimmar mot arbetstimmar. Dessutom kom jag fram till att alla respondenter erhåller mer information än vad de behöver till sina respektive arbetsuppgifter. Situationen är mest akut för människor som är ute och reser mycket, och därför inte har en daglig kontakt till intranätet. Många av intranätanvändarna väljer hellre att ta avstånd från intranätet än att riskera att drabbas av för mycket information.Det är inte många av intranätanvändarna som sitter och letar efter information. Utan hittar de inte informationen på intranätet tar de kontakt med personer som de tror ?sitter med informationen?. De uppger också att de hellre tar del av information i grupp eftersom risken för feltolkningar då minskar.Tilliten till informationen på intranätet är mycket låg, vilket medför att många intranätanvändare väljer att dubbelkontrollera informationen om de behöver den som underlag för att fatta beslut.

Vi fann att hushållen i Norrköping har nytta av flertalet tjänster som i framtiden kan komma att erbjudas via Stadsnet.com. Dock är det är svårt att ta betalt för tjänster som tidigare erbjudits gratis via Internet. Vi ser också att Stadsnet.com som nätverk ger kunden ett mervärde om det i framtiden fortsätter att växa, med både fler bredbandsanvändare och fler Service Providers. I undersökningen med Service Providers fann vi att de intervjuade företagen vill använda sig av portaler så som Stadsnet.com istället för att driva egna portaler.

Syftet med vår studie är att undersöka hur kulturella normer och värderingar stödjer eller hindrar förändringar, för att ta reda på varför det inte är jämställt på chefspositioner. Vidare vill vi undersöka hur organisationer kan förändra dessa kulturella normer och värderingar och hur jämställdhetsplanen kan användas som ett förändringsverktyg i arbetet mot ökad jämställdhet på chefspositioner. Utifrån en kvalitativ metod har vi intervjuat fem arbetstagare inom polisen i Karlskrona, då det är en organisation som inte är jämställd på chefspositioner, trots aktiva åtgärder. Vi har utgått från organisationskultur som teoretisk utgångspunkt, då vi anser att det är relevant för vår studie. Några av slutsatserna i studien är att det finns olika åsikter angående hur kulturella normer och värderingar stödjer eller hindrar arbetet för förändring mot ökad jämställdhet på chefspositioner och hur organisationer kan förändra dem kulturella normer och värderingar som utgör hinder för kvinnor att avancera samt hur jämställdhetsplanen kan användas som ett förändringsverktyg för att påverka jämställdhetsarbetet. Trots olika åsikter bland respondenterna går det att konstatera att kulturella normer och värderingar utgör hinder som påverkar kvinnors vilja att avancera genom att de påverkar individerna inom organisationer på olika sätt. Vidare tyder vår studie på att det går att förändra kulturella normer och värderingar till viss del genom ökad medvetenheten samt ny kunskap om problemet med bristande jämställdhet. Vi kan även konstatera att jämställdhetsplanen kan användas som ett förändringsverktyg trots att den många gånger tenderar till att endast bli ett pappersarbete.

Syfte: Syftet med denna undersökningen är att öka förståelsen av hur företagen ser på sponsring i dagens ekonomiska situation. Detta är av särskilt intresse för de personer och organisationer som söker sponsorer. Undersökningen kommer speciellt att fokuseras på idrottssponsring. Syftet med undersökningen är även att se hur trenderna i Sverige stämmer överens med trenderna i övriga delar av världen och då främst i USA vad gäller sponsring. Metod: En survey-undersökning med de 126 största företagen i Sverige har gjorts. Företagen har fått fylla i en enkät med sju flervalsfrågor via e-mail, telefax eller telefon. De insamlade svaren sammanställdes i Excel. Slutsatser: De generella trenderna inom sponsringen i världen stämmer väl överens med de i Sverige. Sponsringen har utvecklats och idag har de allra flesta företagen det som en del i sin marknadsföringsplan. Det som utmärker sig för Sverige är att nästan alla som sponsrar vill förstärka eller förändra sin profil.

Syfte/purpose: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den svenska spelmarknaden har påverkats av Internets framväxt. Uppsatsen avgränsas till att se hur Svenska Spel bemöter de nya konkurrenterna på Internet. Det vill säga vilka marknadsstrategier Svenska Spel använder sig av, dessutom undersöks hur spelarna värderar de nya spelmöjligheter som framkommit. / The purpose of this thesis is to investigate how the development of the Internet has affected the Swedish betting market. The thesis is limited to see how Svenska Spel is facing the new competitors on the Internet. This includes the market strategies that Svenska Spel is using and how the gamblers valuate the new possibilities to gamble. Metod/method: En kvalitativ undersökning där åsikter och fakta samlades in genom enkätundersökningar, intervjuer och egna observationer. / A qualitative study where opinions and facts are gathered together through surveys, interviews and own observations. Slutsatser/results: Svenska Spel har vissa fördelar på Internet gentemot konkurrenterna. Om de utnyttjar dessa på rätt sätt så har de möjligheten att lyckas i den nya konkurrensen på Internet. / Svenska Spel have some advantages on the Internet compared to the competitors. If they use these in the right way they have the possibility to manage in the new competition on the Internet.

TITEL: Så påverkar belöningssystemet Oktogonen motivationen i Handelsbanken i Ronneby HYPOTES: Belöningssystemet Oktogonen påverkar inte motivationen i Handelsbanken i Ronneby. SVAR PÅ HYPOTES: Hypotesen förkastas. Belöningssystemet Oktogonen påverkar motivationen i Handelsbanken i Ronneby. FÖRFATTARE: Torbjörn Dahlgren och Fredrik Hultberg HANDLEDARE: Klaus Solberg Søilen INSTITUTION: Institutionen för Ekonomi, Management och Samhällsvetenskap KURS: Kandidatarbete i Företagsekonomi SYFTE: - få en djupare insikt och förståelse för belöningssystem som ett styrmedel - undersöka och analysera belöningssystemets påverkan på motivation. - utröna de effekter belöningssystemet haft på de anställda METOD: Kvalitativ metod med kvantitativa influenser. Empirin har insamlats på Handelsbankens kontor i Ronneby med 12 anställda SLUTSATS: Vår slutsats är att vinstdelningssystemet Oktogonen har en positiv inverkan på motivationen på Handelsbankens kontor i Ronneby. Detta system är enskilt den största motivationsfaktorn men sammanslaget så finns det ett antal andra förmåner som placerar sig högre upp i rangordningen än Oktogonen. Vidare har vi i vårt sidospår kunnat visa på rejäla skillnader mellan hur män och kvinnor uppfattar monetära respektive ej monetära belöningar. Vi ser en tydlig tendens till att män uppskattat monetära belöningar mer än vad kvinnor gör, och att kvinnor uppskattar icke monetära belöningar mer än vad män gör.

Problemformulering: Vi anser att socialt samspel och en dialog krävs för att ett organisatoriskt lärande ska ske. Idag blir organisationer allt mer distanserade och kommunikationen sker mer och mer elektroniskt. Tekniken för detta finns men hur arbetar medarbetarna i organisationerna med tekniken för att säkerställa lärandet? Syfte: Med denna uppsats vill vi bidra till andra människors lärande så väl som till vårt eget lärande. Vi vill skapa förståelse för elektroniska kommunikationsmedel i lärande organisationer. Metod: Som metod för insamling av vårt empiriska material har vi valt att först göra en förstudie där utvalda organisationer har svarat på ett formulär på Internet. Vi har vidare i en andra fas gjort djupare intervjuer med anställda som använder sig av elektronisk kommunikation. Även våra egna erfarenheter finns med som empiri. Slutsats: Vi menar att elektronisk kommunikation kan bidra till social interaktion och den dialog som krävs i en lärande organisation. Vi menar dock att det är viktigt att de fysiska mötena, som organisationerna har idag, inte försvinner helt utan finns kvar för att bygga upp förtroende samt att bekräfta de roller som medarbetarna har. För att elektronisk kommunikation ska fungera i en lärande organisation, krävs även ett gemensamt språk bland medarbetarna.

Problem: Vi anser att socialt samspel och en dialog krävs för att ett formulering organisatoriskt lärande ska ske. Idag blir organisationer allt mer distanserade och kommunikationen sker mer och mer elektroniskt. Tekniken för detta finns men hur arbetar medarbetarna i organisationerna med tekniken för att säkerställa lärandet? Syfte: Med denna uppsats vill vi bidra till andra människors lärande så väl som till vårt eget lärande. Vi vill skapa förståelse för elektroniska kommunikationsmedel i lärande organisationer. Metod: Som metod för insamling av vårt empiriska material har vi valt att först göra en förstudie där utvalda organisationer har svarat på ett formulär på Internet. Vi har vidare i en andra fas gjort djupare intervjuer med anställda som använder sig av elektronisk kommunikation. Även våra egna erfarenheter finns med som empiri. Slutsats: Vi menar att elektronisk kommunikation kan bidra till social interaktion och den dialog som krävs i en lärande organisation. Vi menar dock att det är viktigt att de fysiska mötena, som organisationerna har idag, inte försvinner helt utan finns kvar för att bygga upp förtroende samt att bekräfta de roller som medarbetarna har. För att elektronisk kommunikation ska fungera i en lärande organisation, krävs även ett gemensamt språk bland medarbetarna.

Problem: In society of today corporate competence is an important factor for survivor and development. IT is developing rapidly and can not be ignored by companies. Then need for people with IT-competence is conquent increasing. A survey of corporate IT-competence is therefore of interest for companies as well as for local authorities. To determine the IT competence within an organisation, this competence has to be measurable. Therefore, it is necessary to define the concept of IT competence. In agreement with our principal, we are focusing on the manufacturing industry. Purpose: To develop a measuring instrument which can be used to survey the IT competence within a manufacturing sector. Method: Our development of the measuring instrument is divided into four steps. In the first step, we have made a definition of IT competence, relevant literature and research. This definition is used in the second step, where we connect our discussion in a matrix in order to illustrate our reasoning regarding IT competence. In the third step, and based this discussion, we are outlining questions, which all together form the measuring instrument itself. In the last step, we deal with the obscurities and ideas for improvement that have arisen through the test investigation along with our own reflections about what could have been done better. Conclusion: We are using the ideas for improvement to change the measuring instrument. When all the changes have been made, the final measuring instrument has emerged, which means our assignment is completed. Based on our studies, we can establish that it is possible to measure the IT competence within an organisation, and thus, to survey the IT competence in a local authority.

En studie om kompetensutveckling av personal i medelstora företag.

Title: Decision under uncertainty - Investment in a human resource Authors: Emil Numminen & Fredrik Falkenback Thesis advisor: Anders Hederstierna Purpose: To determine how well models for decisions under uncertainty can describe an investment in a human resource. Method: A standardized structured expert interview with a decision maker of human resources investments was made. The empirical material from the inter-view is then compared against the main proper-ties of the two models. Conclusions: The traditional decision analysis can describe the process of investments made in human resources where absence of management exists and the in-vestment has limited time duration. The real op-tion analysis can describe the process of invest-ments made in human resources where process is characterized by sequential decisions made about the investment.

Problemformulering: Statskontoret har fått i uppdrag att upphandla ett nytt kommunikationssystem för landets Ambulans, Polis och Räddningstjänsten. Utredningar såsom SOU 1998: 143 har pekat på att TETRA skall väljas. Man kan dock diskutera valet av kommunikationssystem utifrån argumentet att det nya kommunikationssystemet skall skapa mervärde. Detta mervärde kan man tänka endast skapas vid krissituationer. Det är då som fokuset skiftar från kostnader till funktionalitet och de värden man kan spara. Frågan är bara hur ofta kriser och onormala händelser inträffar samt vilka andra påverkbara problem som finns. Sannolikheten att katastrofer inträffar är ofta mycket överdrivna av människan. Även olika typer av trånga sektioner kan begränsa en räddningsinsats. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka om Ambulans, Polis och Räddningstjänst i Karlskrona/Ronneby kan bedriva sin verksamhet med ett UMTS system för kommunikation, utifrån ett funktionalitets perspektiv, istället för ett TETRA system. Metod: Teknisk jämförelse och en fallstudie hos Ambulans, Polis och Räddningstjänst. Slutsatser: Vi anser att den nyckelskillnad TETRA har, nod till nod, inte har den betydelsen, att UMTS inte skulle kunna ses som ett alternativ till TETRA. UMTS blir även en mer kostnadseffektiv lösning för samhället.

SAMMANFATTNING Titel: Relationsmarknadsföring Vs Internet Författare: Krzysztof Fluder Fadi Safar Handledare: Marie Jönsson Kurs: Kandidatarbete, EFE305 Forskningsfråga: Har ett företag som tillämpar relationsmarknadsföring samma slags kundrelationer och kundprofiler som ett företag där man använder Internet som försäljningskanal? Syfte: Att identifiera hur relationerna mellan företag/kund ser ut samt att se om det finns en skillnad i kundprofil mellan två företag som tillämpar två helt olika försäljningskanaler inom lastpallsindustrin. Metod: Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi granskat två företags kundrelationer och kundprofiler. Vi intervjuade två företagsledare med olika sorters försäljningskanaler men inom samma bransch. När vi skrev ner våra intervjufrågor var vi tvungna att tänka på två saker. Det första var att ta reda på så mycket information som möjligt om företagens kunder. Det andra var att gå in mer på djupet om själva relationerna. Där listade vi upp sju punkter som vi och litteraturen ansåg vara viktiga kriterier för en relation företag/ kunder emellan Slutsatser: Palltec har till viss del missat att ta hänsyn till relationsmarknadsföringens lagar. De har missat att bli god vän med sina kunder och utveckla ett koncept tillsammans. Palltec, till skillnad från BHB, gör en soloprestation. De går sin egen väg och hoppas att kunderna skall följa efter. Speciella relationer är det vinnande konceptet för att överleva i en bransch där relationsmarknadsföringen alltid varit dominerande. BHB's sätt att genomföra affärer kan tolkas som ålderdomliga. Det är dock viktigt att komma ihåg att Internets framfart började för bara några år sedan och lastpallsindustrin har ännu inte integrerats in i den världen. Om inte kunden tar första steget ut mot Internethandel finns det ingen anledning för BHB att göra detsamma. Telefonen och faxen som kommunikationsverktyg fungerar bra i dagsläget. Företagens val av försäljningskanal har renderat i olika kundprofiler i dagsläget.

Vårt syfte med denna uppsats är att bidra till en ökad förståelse för hur lärande sker inom en projektgrupp och vilka sociala och organisatoriska konsekvenser lärandet får för arbetet. Vi har sett att olika sorters lärande uppstår i olika situationer och dessa leder till varierande former av kunskap. Kunskap värderas olika beroende på de antaganden som styr organisationen och högre värderad kunskap tenderar att uppmärksammas mer än annan kunskap. Relationer är en förutsättning för lärande och hur dessa uppstår och förändras beror på tre faktorer vi sett; trygghet, status och tid. Dessa tre faktorer påverkar i sin tur arbetetsuppgifter och arbetsfördelning i gruppen på olika sätt.

Syfte: Vi vill bidra med ökad förståelse för faktorer som kan underlätta utveck-lingen av e-förvaltning. Metod: Magisterarbetet är en kvalitativ studie av Sölvesborgs kommun. Vi har genom framför allt intervjuer samlat in vårt empiriska material. Vi har utgått från empirin, men samtidigt har vi haft vår teoretiska referensram i åtanke, med fokus på social struktur, informationsteknologi och tanke-modeller. Slutsatser: I vår studie visar vi att ett förändrat ledarskap, IPC (Information Process Change) och tillämpning av dialog är faktorer som kan underlätta ut-vecklingen av e-förvaltning.

Syfte: Genom att studera strategiprocessen och kommuniceringen av strategisk information i en organisation, vill vi förstå betydelsen av organisationsstrukturen för den strategiska processens fortlöpande. Metod: Kandidatarbetet är en kvalitativ studie av ett företag. Vi har genom intervjuer samlat in vårt empiriska material. Det empiriska materialet har vi studerat ur två olika perspektiv, modernistiskt och symboliskt-tolkande, vilka vi jämfört vid analysarbetet. Slutsats: I vår studie visar vi att organisationsstrukturen har stor betydelse för hur ett företag arbetar med den strategiska processen. Att organisationsstrukturen främjar en gemensam tolkning av strategisk information, vilken är viktig för implementeringen av strategierna.

There are a lot of changes happening in the telecom industry now since the Telecom and Internet is converging. Another thing playing a big role is that the new technology, Web Services, is emerging. Since new technology and changes in businesses goes hand in hand, there is a need to map these changes and see how to make money of the new technology in the telecom industry.