Background: As global aging accelerates, routinely assessing the functional status and morbidity burden of older patients becomes paramount. The aim of this study is to assess the validity of the comprehensive clinical and functional Health Assessment Tool (HAT) based on four cohorts of older adults (60 + years) from the Swedish National study on Aging and Care (SNAC) spanning urban, suburban, and rural areas.

Methods: The HAT integrates five health indicators (gait speed, global cognition, number of chronic diseases, and basic and instrumental activities of daily living), providing an individual-level score between 0 and 10. The tool was constructed using nominal response models, first separately for each cohort and then in a harmonized dataset. Outcomes included all-cause mortality over a maximum follow-up of 16 years and unplanned hospital admissions over a maximum of 3 years of follow-up. The predictive capacity was assessed through the area under the curve (AUC) using logistic regressions. For time to death, Cox regressions were performed, and Harrell’s C-indices were reported. Results from the four cohorts were pooled using individual participant data meta-analysis and compared with those from the harmonized dataset.

Results: The HAT demonstrated high predictive capacity across all cohorts as well as in the harmonized dataset. In the harmonized dataset, the AUC was 0.84 (95% CI 0.81–0.87) for 1-year mortality, 0.81 (95% CI 0.80–0.83) for 3-year mortality, 0.80 (95% CI 0.79–0.82) for 5-year mortality, 0.69 (95% CI 0.67–0.70) for 1-year unplanned admissions, and 0.69 (95% CI 0.68–0.70) for 3-year unplanned admissions. The Harrell’s C for time-to-death throughout 16 years of follow-up was 0.75 (95% CI 0.74–0.75).

Conclusions: The HAT is a highly predictive, clinically intuitive, and externally valid instrument with potential for better addressing older adults’ health needs and optimizing risk stratification at the population level. © The Author(s) 2024.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är ett allvarligt växande globalt hälsoproblem och står för ca 90% till 95% av all diabetes, med högst andel i låg-och medelinkomstländer. Diabetes typ 2 har utvecklats i samband med bland annat ökad konsumtion av ultraprocessade livsmedel, fetma, minskad fysisk aktivitet och ohälsosamma livsstils- och beteendemönster. Genom livsstilsförändringar med hälsosam kost- och motion kan diabetes typ 2 kontrolleras. Att arbeta hälsofrämjande kan stärka personens egna resurser till att genomföra livsstilsförändringar med målet att förbättra den upplevda hälsan.

Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av livsstilsförändringar relaterat till kost och motion- vid diabetes typ 2.

Metod: Studien utfördes som en integrerande sammanställning av kvalitativ forskning – inspirerad av metasyntes och en induktiv ansatts. 10 vetenskapliga artiklars resultat analyserades med hjälp av Fribergs analysmodell.

Resultat: 10 artiklar från följande länder ingick i dataanalysen: Jordanien, Singapore, Qatar, Italien, England, Australien, Thailand, Indien, Guatemala och Pakistan. Från dataanalysen framkom följande kategorier som omfattar personers upplevelser av livsstilsförändringar relaterat till kost och motion vid diabetes typ 2. Huvudkategorier: att omgivningen påverkar och att motivationen påverkar. Underkategorier: att sociala sammankomster försvårar, att stöd från närstående är viktigt, betydelsen av att acceptera förändringar och att ha tillgång till tid är viktigt.

Slutsats: Den här studien påvisar att omgivningen hade en viktig betydelse för hur personerna upplevde livsstilsförändringar gällande kost och motion. Dom stödjande eller bristande faktorerna från omgivningen påverkade personerna på olika sätt vilket visade att negativa upplevelser från närstående eller sociala sammanhang kopplat till sjukdomen försvårade följsamheten till en hälsosam livsstil. Att arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningsätt visade på att kunna stärka motivationen, självförtroendet och den positiva synen på hälsotillstånden hos personer med diabetes typ 2.

Bakgrund: Den vanligaste cancerformen hos kvinnor är bröstcancer med mastektomi som den vanligaste kirurgiska behandlingen. Kvinnors bröst är ofta förknippade med sexualitet och kvinnlig natur vilket gör denna stympande behandling väldigt påfrestande på kvinnans identitet och kroppsuppfattning. Cancer är inte bara en klinisk sjukdom då den även påverkar kvinnans liv såväl biologiskt, psykologiskt som socialt. Här har sjukvården en avgörande roll i kvinnans vård. Sjukvårdspersonalen behöver en djupare förståelse för mastektomi och dess påverkan på kvinnors mentala hälsa.

Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors psykiska problem efter mastektomi vid bröstcancer.

Metod: En allmän litteraturöversikt. Studien har en induktiv ansats med integrativ metod där artiklarna analyseras med Fribergs (2022b) analys för en allmän litteraturöversikt.

Resultat: Efter genomförd analys framkom tre kategorier; Depression och ångest bland kvinnor som genomgår mastektomi, Kvinnans livskvalitet i samband med mastektomi och Familjen och vårdpersonalens betydelse för kvinnans psykiska problem.

Slutsats: Många kvinnor lider utav psykiska problem i samband med en mastektomi operation, främst depression och ångest. Största orsakerna berodde på symtombörda och försämrad kroppsuppfattning vilket leder till sämre livskvalitet. Familjen och vårdpersonalen har en stor roll för den mentala hälsan då de agerar som stöd för kvinnan.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en autoimmun sjukdom som orsakas av att immunförsvaret angriper betacellerna i pankreas vilket medför insulinbrist. Denna formen av diabetes kan enbart behandlas med insulin. Individer som lever med diabetes mellitus typ 1 kan ha en förkortad livslängd, vilket till stor del beror på uppkomna komplikationer till följd av sjukdomen. Individens beslutsfattande gällande levnadsvanor är direkt avgörande för individens hälsa. I sjuksköterskans arbetsuppgifter ingår det att ha ett hälsofrämjande förhållningssätt där samtal om levnadsvanor är av största vikt. Syfte: Syftet med denna studien var att beskriva hur vuxna individer med diabetes mellitus typ 1 upplever att deras levnadsvanor har påverkats av sjukdomen.  Metod: Studien är baserad på en kvalitativ design med en induktiv ansats. Litteraturstudien utgick ifrån fyra patografier och analysen utfördes enligt Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet baserades på två huvudkategorier och fem underkategorier. Kategorierna återspeglar vuxna individers upplevelser av hur levnadsvanor har påverkats av sjukdomen diabetes mellitus typ 1. Huvudkategorierna är att behöva planera kostintag och att behöva planera fysisk aktivitet. Slutsats: Resultatet ger en inblick i hur vuxna individer upplever att diabetes mellitus typ 1 har påverkat deras levnadsvanor. Det framkom att sjukdomen har utgjort en ny form av planering kring kosten och den fysiska aktiviteten. Individerna upplevde att förändringar av gamla levnadsvanor var av vikt för att undvika komplikationer som diabetes mellitus typ 1 kan medföra. Resultatet riktar sig i första hand mot vårdpersonal, det kan tillämpas som en vägledning i mötet med patienterna. 

Objective: There is a need to develop easy-to-use tools to screen periodontal condition in daily practice. This study aimed to evaluate the FDI World Dental Federation “Chairside Guide” (FDI-CG) developed by the Task Team of the FDI Global Periodontal Health Project (GPHP) as a potential tool for screening. Methods: Databases from 3 centres in Germany, Hong Kong, and Spain (n = 519) were used to evaluate the association of the FDI-CG and its individual items with the periodontitis case definitions proposed by the Centers for Disease Control and Prevention (CDC) and the American Academy of Periodontology (AAP) for population-based surveillance of periodontitis. Results: Statistically significant differences were observed among the databases for the prevalence of periodontitis and the items included in the FDI-CG. The FDI-CG score and its individual components were significantly associated with the periodontal status in the individual databases and the total sample, with bleeding on probing showing the strongest association with severe periodontitis (odds ratio [OR] = 12.9, 95% CI [5.9; 28.0], P < .001, for those presenting bleeding on probing >50%), followed by age (OR = 4.8, 95% CI [1.7; 4.2], P = .004, for those older than 65 years of age). Those subjects with a FDI-CG score >10 had an OR of 54.0 (95% CI [23.5; 124.2], P < .001) and presented with severe periodontitis. A significant correlation was found between the different FDI-CG scoring categories (mild, moderate, and severe) and the categories for mild, moderate, and severe periodontitis using the Centers for Disease Control and Prevention and the American Academy of Periodontology criteria (r = 0.57, Spearman rank correlation test, P < .001). Conclusion: The FDI Chairside Guide may represent a suitable tool for screening the periodontal condition by general practitioners in daily dental practice. © 2020 The Authors

Bakgrund: Dagligen möter patienter och vårdpersonal varandra och inte sällan där en av dem eller båda talar endast sitt modersmål eller ett främmande språk. Vårdpersonalens uppgift är att kunna ge vård till patienter även när det talas olika språk. Vårdpersonalen upplevde det svårt att kommunicera med patienter vid språkbarriärer och att säkerheten i vården riskerades. Kunskapen kring en god kommunikation med patienter vid språkbarriärer är något som visat sig vara begränsad och behöver utforskas mer. En god kommunikation där båda parter förstår varandra är en förutsättning för god och säker vård. Vårdpersonalens uppgift är att ge alla en god omvårdnad och involvera patienten i dennes vård vilket blir en utmaning när språkbarriärer uppstår.

Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av språkbarriärer i kommunikationen med vårdpersonal.

Metod: En allmän litteraturstudie som utgick från nio kvalitativa artiklar. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysmodell.

Resultat: Efter analysen av artiklarna identifierades fem huvudkategorier: betydelsefullt att få känna sig i centrum, den icke-verbal kommunikationen hade stor betydelse, känsla av vanmakt, brister i informationsutbytet och användning av tolk kan både hjälpa och stjälpa.

Slutsats: Studien visar att patienter upplever missnöje vid språkbarriärer i kommunikation med vårdpersonal men att det finns vissa saker som kan underlätta. Den icke- verbala kommunikation har en avgörande roll för hur patienter upplever språkbarriärerna. Att engagerad, lyhörd och ödmjuk vårdpersonal uppskattas även om parterna inte förstår varandra. Det kom även fram att det inte bara är vårdpersonal utan även patienterna som känner att deras säkerhet riskeras när språkbarriärer finns i kommunikationen.

Aim: To evaluate the effect of different mouth rinses 12 h after rinsing on genuine intra-oral halitosis. Materials and Methods: Twenty-four adults with halitosis were included in a double-blind, crossover, randomized clinical trial. Halitosis was evaluated 12 h after rinsing with placebo and five mouth rinse products containing zinc acetate and chlorhexidine diacetate; zinc lactate, chlorhexidine and cetylpyridinium chloride; zinc acetate and chlorhexidine diacetate with reduced amounts of mint and menthol; zinc chloride and essential oil; and chlorine dioxide using the organoleptic method and a gas chromatograph. Test periods were separated by 1 week. Results: Hydrogen sulphide (H2S), methyl mercaptan (MM) and the organoleptic scores (OLS) were significantly reduced 12 h following rinsing with all substances compared to placebo (P < 0.05). H2S was more effectively reduced after rinsing with zinc acetate and chlorhexidine diacetate and zinc acetate and chlorhexidine diacetate with reduced amounts of mint and menthol compared to rinsing with zinc chloride and essential oil (P < 0.05), and significantly lower values of MM were obtained after rinsing with zinc acetate and chlorhexidine diacetate compared to zinc lactate, chlorhexidine and cetylpyridinium chloride (P < 0.05). The percentage effectively treated individuals (H2S (<112 ppb), MM (<26 ppb) and OLS score <2) varied from 58% percentage (zinc acetate and chlorhexidine diacetate) to 26% (zinc chloride and essential oil). Conclusion: All treatments resulted in reduction in halitosis 12 h after rinsing compared to placebo. H2S and MM were most effectively reduced by zinc acetate and chlorhexidine diacetate.

Aim: The aim of this study was to evaluate the effects of non-surgical periodontal therapy on intra-oral halitosis 3months after therapy. Material and methods: Sixty-eight adults with intra-oral halitosis were included in a case series. Intra-oral halitosis was evaluated at baseline, and at 3months after treatment using the organoleptic scores (OLS), Halimeter (R), and a gas chromatograph. Results: Significant reductions for OLS (p<0.01), total sum of volatile sulphur compounds (T-VSC) (p<0.01) and methyl mercaptan (MM) (p<0.05) values were found after treatment. Hydrogen sulphide (H2S) levels were not significantly reduced. The numbers of probing pockets 4mm, 5mm and 6mm were significantly reduced as a result of therapy (p<0.001). Bleeding on probing (BOP) and plaque indices were also significantly reduced (p<0.001). For the 34 individuals with successful periodontal treatment (BOP<20% and a 50% reduction of total pocket depth) reductions in OLS (p<0.01) and T-VSC scores (p<0.01) were found. Eleven individuals were considered effectively treated for intra-oral halitosis presenting with a T-VSC value <160ppb, a H2S value <112ppb and a MM value <26ppb. Conclusion: Non-surgical periodontal therapy resulted in reduction of OLS, MM and T-VSC values 3months after therapy. Few individuals were considered as effectively treated for intra-oral halitosis.

The advent of powered toothbrushes and associated mobile health applications provides an opportunity to collect and monitor the data, however collecting reliable and standardized data from large populations has been associated with efforts from the participants and researchers. Finding a way to collect data autonomously and without the need for cooperation imparts the potential to build large knowledge banks. A solution with Bluetooth low energy technology is designed to pair a powered toothbrush with a single-core processor to collect raw data in a real-time scenario, eliminating the manual transfer of powered toothbrush data with mobile health applications. Associating powered toothbrush with a single-core processor is believed to provide reliable and comprehensible data of toothbrush use and propensities can be a guide to improve individual exhortation and general plans on oral hygiene quantifies that can prompt improved oral wellbeing. The method makes a case for an expanded chance to plan assistant capacities to protect or improve factors that influence oral wellbeing in individuals with mild cognitive impairment. The proposed framework assists with determining various parameters, which makes it adaptable and conceivable to execute in various oral care contexts 

Background: Traditionally, assessing the degree of ossification in the epiphyseal plate for growth plate development relies on manual evaluation, which can be inefficient due to the complexities of the distal femoral epiphysis anatomy. Existing methods lack efficient detection techniques.

Method: This study proposes an AI-based decision support system, designed within a product-service system (PSS) framework, to automate ossification assessment and detection of the distal femoral epiphysis in knee magnetic resonance imaging (MRI) data. The system leverages advanced machine learning techniques, specifically two Convolutional Neural Networks (CNNs), combined with computer vision techniques. This intelligent system analyzes MRI slices to predict the optimal slice for analysis and identify variations in the degree of ossification within individual datasets.

Results: The proposed method's effectiveness is demonstrated using a set of T2-weighted gradient echo grayscale knee MRI data. The system successfully detects the complex anatomy of the distal femoral epiphysis, revealing variations in the degree of ossification ranging from completely closed/open to fully open/closed regions.

Conclusions: This study presents a robust and efficient AI-based method, integrated within a PSS framework, for measuring the degree of ossification in the distal femoral epiphysis. This approach automates ossification assessment, providing valuable insights for clinical decision-making by clinicians and forensic practitioners. The PSS framework ensures seamless integration of the AI technology into existing workflows.

Bakgrund: Svensk hälso- och sjukvård är drabbad av personalbrist och överbelastning. För att säkra framtida tillgång till sjuksköterskor krävs att åtgärder vidtas. Genom att identifiera hinder och möjligheter nyexaminerade sjuksköterskor möter i arbetslivet kan förhoppningsvis ljus kastas över möjliga lösningar på befintliga problem.

Syfte: Syftet var att belysa nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att komma ut i arbetslivet i Sverige.

Metod: Studien utgörs av en integrerande sammanställning av kvalitativ forskning inspireradav metasyntes med ett induktivt förhållningssätt. 15 artiklar analyserades för att framställa ett resultat, detta i enlighet med Fribergs instruktioner.

Resultat: Tre huvudteman identifierades; Övergången mellan studie-och arbetsliv, Att bli trygg i sjuksköterskeprofessionen samt Strategier för lärande. Alla med tillhörande subteman.

Slutsats: Studien belyser att nyexaminerade sjuksköterskor behöver ordentliga introduktioner, tid för återhämtning och reflektion samt god arbetsplatskultur för att kunna utöva god omvårdnad, utvecklas i professionen och samtidigt må bra och trivas med arbetet. I dagsläget får många nyexaminerade sjuksköterskor inte sina behov bemötta, något som leder till att deras upplevelser av att komma ut i arbetslivet präglas av stress, osäkerhet och rädsla.

Objectives The aim of this study was to assess the long-term efficacy of reconstructive treatment of peri-implantitis intraosseous defects. Material and Methods Peri-implant intraosseous defects were augmented using either an autogenous bone graft (AB) or a bovine-derived xenograft (BDX) in combination with a collagen membrane. Maintenance was provided every third month. Results In the AB group, 16 patients with 25 implants remained at year five. In the BDX group, 23 patients with 38 implants remained. Between baseline and year 5, bleeding on probing (BOP) and probing pocket depth (PPD) scores were reduced in both groups (p < .001). In the AB and BDX groups, mean PPD between baseline and year five was reduced by 1.7 and 2.8 mm, respectively. The difference between groups was significant (p < .001). In the AB group, the mean bone level change at implant level between baseline and years three and five was-0,2 and -0.7 mm, respectively. In the BDX group, the mean bone level change at implant level between baseline and years three and five was 1.6 and 1.6 mm, respectively. The difference between the groups was significant (p < .001). Successful treatment (no bone loss, no probing pocket depth (PPD) > 5 mm, no suppuration, maximum one implant surface with bleeding on probing (BOP) at year five) was obtained in 9/25 implants (36%) in the AB group and in 29/37 implants (78.3%) in the BDX group. Conclusions Reconstructive surgical treatment of peri-implant defects using BDX resulted in more predictable outcomes than using autogenous bone over 5 years.

Objectives To assess if (I) the alveolar bone defect configuration at dental implants diagnosed with peri-implantitis is related to clinical parameters at the time of surgical intervention and if (II) the outcome of surgical intervention of peri-implantitis is dependent on defect configuration at the time of treatment. Materials and methods In a prospective study, 45 individuals and 74 dental implants with >= 2 bone wall defects were treated with either an autogenous bone transplant or an exogenous bone augmentation material. Defect fill was assessed at 1 year. Results At baseline, no significant study group differences were identified. Most study implants (70.7%,n= 53) had been placed in the maxilla. Few implants were placed in molar regions. The mesial and distal crestal width at surgery was greater at 4-wall defects than at 2-wall defects (p= 0.001). Probing depths were also greater at 4-wall defects than at 2-wall defects (p= 0.01). Defect fill was correlated to initial defect depth (p< 0.001). Defect fill at 4-wall defects was significant (p< 0.05). Conclusions (I) The buccal-lingual width of the alveolar bone crest was explanatory to defect configuration, (II) 4-wall defects demonstrated more defect fill, and (III) deeper defects resulted in more defect fill.

Bakgrund: Multipel skleros är en kronisk sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet genom att nervcellsutskotten blir inflammerade. Det är nästan dubbelt så många kvinnor än män som insjuknar i sjukdomen. När sjukdomen bryter ut är de flesta mitt i livet och sjukdomen kan orsaka många år av lidande och funktionshinder. 

Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med Multipel Skleros.

Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tre patografier. Innehållsanalysen utfördes manifest med latenta inslag utifrån Lundman och Hällgren Graneheims tolkning av innehållsanalys. 

Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier. I kategorin Kroppsliga förändringar framkom att kvinnor med sjukdomen Multipel skleros upplever att deras kropp förändrades med sjukdomen. I kategorin Emotionella konsekvenser av sjukdomen framkom att kvinnor upplever en känsla av skam, rädsla och sorg. I kategorin Tankar om framtiden framkom att kvinnor upplever positiva tankar om framtiden och tankar om döden. I sista kategorin Omgivningens betydelse framkom kvinnors upplevelser av att vara beroende av andra och att de kände tacksamhet till omgivningen. 

Slutsats: Genom att öka kunskapen och förståelsen för kvinnors upplevelse av att leva med sjukdomen MS, kan sjuksköterskan ge en mer personcentrarad vård och hjälpa till att stärka kvinnornas välbefinnande. Sjuksköterskan bör ta hänsyn till kvinnor med sjukdomen MS behov av hjälp och stöd för att bedriva en god omvårdnad utifrån det individuella behovet. Deras anhöriga kan också vara i behov av stöd och deras delaktighet i omvårdnaden bör även tas hänsyn till. Sjuksköterskan bör även se till så att de anhöriga blir avlastade om det behövs och att deras delaktighet i vården ska vara på kvinnor med sjukdomen MS egna villkor.

Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är en folkhälsosjukdom som påverkar ca 2% av Sveriges befolkning. Sjukdomen orsakar fysiska symtom som dyspné och ödem i lungor samt extremiteter, vilket kan påverka patienter fysiskt, socialt och psykiskt.Syfte: Syftet med studien var att kartlägga befintlig kunskap om patienters upplevelser av kronisk hjärtsvikt.

Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och analyserades med Fribergs (2022a) fyrstegsmodell. Studien baserades på kvalitativa artiklar som har inhämtats genom sökningar i Cinahl och PubMed.

Resultat: Elva artiklar valdes ut för analys. Efter analysen skapades fyra kategorier med sex underkategorier som beskriver olika avseenden av patienternas upplevelser. Fynden som presenteras beskriver den fysiska, sociala och psykiska påverkan som patienterna upplever. Fynden visar även på utmaningarna som uppstår när patienterna anpassar sig till sin sjukdom.

Slutsats: Kronisk hjärtsvikt påverkar patienter på olika sätt. Patienterna upplever både fysiska, sociala och psykiska begränsningar. För sjuksköterskan innebär det en utmaning att hjälpa patienten på ett holistiskt och personcentrerat sätt. Ett behov av vidare forskning kan finnas för att kunna kartlägga upplevelserna för specifika populationer.

Sammanfattning

Bakgrund: Sjuksköterskans upplevelser av första tiden i yrket är väl beforskat. Däremot är forskning om distriktssköterskans upplevelser sparsam. Ökat åldrande hos befolkningen ställer allt mer ökade krav på en alltmer avancerad sjukvård och ökad omvårdnadskompetens. Det råder brist på specialistsjuksköterskor och behovet är stort inom primärvården. Genom att belysa distriktssköterskans upplevelser av första tiden finns möjlighet att öka förståelsen kring de förutsättningar som krävs för att en nyutbildad distriktssköterska ska känna sig förberedd för den nya yrkesrollen samt uppleva möjlighet att utöva sin kompetens. 

Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans upplevelser av första tiden i yrket.

Metod: Metoden var av kvalitativ design där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskor. Insamlade data analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: Resultatet ledde fram till fyra kategorier vilka var en emotionell utmaning, personlig utveckling i relation till yrkesrollen, brist på praktisk kunskap och det kollegiala stödet är värdefullt.

Slutsats: Distriktssköterskan upplevde första tiden som känslomässigt påfrestande och präglades av krav och förväntningar på den nya yrkesrollen som upplevdes komplex. Det fanns en avsaknad av praktisk kunskap som skapade osäkerhet i yrkesrollen. Det kollegiala stödet hade stor beydelse. Genom förskrivningsrätten och upplevelsen att kunna ta sig an det ökade ansvaret fann distriktssköterskan en självständighet. Studiens fynd bedöms värdefulla för arbetsgivare, lärosäten och kollegor för att kunna ge det stöd distriktssköterskor behöver för att känna trygghet i sitt arbete och tillåtas växa i sin nya yrkesroll.

Bakgrund: Cancer har blivit den vanligaste dödsorsaken i världen. Ungefär 60 % av alla patienter med en aktiv cancerbehandling och 86 % av patienter med avancerad cancer upplever smärta. Brister i sjuksköterskans vårdande möte kan skapa mer lidande hos cancerpatienter.

Syfte: Syftet med den här studien är att belysa vuxna cancerpatienters upplevelser av sjuksköterskans vårdande möte vid smärta i livets slutskede. 

Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Åtta artiklar mellan 2009–2021 från olika länder har analyserats. 

Resultat: I resultatet framkom tre kategorier som belyser cancerpatienternas upplevelse av sjuksköterskans vårdande möte vid smärta i livets slutskede: Upplevelser av att inte bli trodd, upplevelser av kommunikation med sjuksköterskan och att uppleva sjuksköterskan har eller inte har kunskap.

 Slutsats: Cancerpatienter kände sig otillfredsställda med sjuksköterskans vårdande möte. Patienterna upplevde att de inte blir förstådda samt att sjuksköterskor har brister i kommunikation och kunskap. För att cancerpatienter ska kunna uppleva hälsa är det betydelsefullt att sjuksköterskor ska respektera patientens smärtupplevelser samt visa förståelse och medkänsla.

Bakgrund: Psykisk ohälsa nämns som en global folksjukdom som under senaste tiden har ökat bland befolkningen speciellt efter utbrott av COVID- 19 pandemin. Personer med psykisk ohälsa vänder sig främst till primärvården som först kommer i kontakt med en sjuksköterska. Otillräcklig kunskap och stigma bland vårdpersonal påverkar bemötandet och därmed leder till dålig interaktion mellan vårdtagare och vårdgivare. Patienters upplevelse i möte med vårdpersonal spelar en stor roll för vidare uppföljning och motivation till behandling. Syfte: Syftet med denna litteraturstudien var att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet inom primärvården. Metod: Studien presenteras i en litteraturöversikt av Friberg med induktiv ansats. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre huvudkategorier nämligen upplevelser av välbefinnande, hinder i att söka vård och vägledning och främjande insatser. Under huvudkategorierna framkom ytterligare fem underkategorierna, värdig bemötande, stigmatisering och dålig bemötande, tidsbrist och brist på resurser, personal stöd och hjälp samt uppföljning och kontinuitet. Slutsats: I studiens resultat framgår patienters upplevelse av bemötandet utifrån olika situationer. Vår slutsats leder till att resultatet har kunnat summera både fördelar och nackdelar. Mycket av upplevelserna handlade om ett gott bemötande från personalen inom primärvården. Trots de goda möten mellan primärvårds personalen och patienterna framkommer det även hur personer med psykisk ohälsa berättar om stigma i samband med att söka vård. Både tidigare studier och resultatet från vår litteraturstudie visar att patienter med psykisk ohälsa känner en trygghet när vårdpersonalen möter de med omtanke och respekt. Ett gott bemötande medför positiva effekter som stärker relationen mellan patienter och vårdgivare.

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 2 är den vanligaste typen av sjukdomen Diabetes Mellitus och utgör cirka 80 procent av denna. Det är även den typ som ökar kraftigast i världen, vilket beror på ett flertal riskfaktorer såsom övervikt och fysisk inaktivitet. Behandlingen av sjukdomen är i första hand livsstilsförändringar, men att ändra levnadsvanor kan upplevas som en utmaning för många personer och behovet av stöd från sjuksköterskan i form av motivation, utbildning, information och vägledning är stort. 

Syfte: Att beskriva sjuksköterskans roll för att främja goda levnadsvanor hos personer medDiabetes typ 2.

Metod: Metoden var en allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats och grundades på tiokvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades med Fribergs analysmodell ochkvalitetsgranskades utifrån en mall av Willman et al.

Resultat: Från resultatet framkom tre kategorier som beskriver sjuksköterskan roll attfrämja goda levnadsvanorna hos personer med diabetes typ 2: Stödjande och motiveranderoll, Pedagogisk roll och Relationsskapande roll.

Slutsats: Sjuksköterskan kan bidra med flera insatser för att främja goda levnadsvanor hospersoner med diabetes typ 2. Den roll som krävs för detta kan skifta mellan att vara stödjande och motiverande, att fylla en pedagogisk och informerande funktion samt att verka relationsskapande. Med en ökad medvetenhet kring sjuksköterskans roll i omvårdnaden av dessa personer kan hälsa och välbefinnande främjas.

Aim: To explore nursing students’ experiences of applying problem-based learning to train the core competence teamwork and collaboration. Design: The study used a qualitative descriptive design. Method: The data were collected using individual interviews with a purposive sample of 11 students and analysed using inductive qualitative content analysis. Results: The students’ experiences of applying problem-based learning to train the core competence teamwork and collaboration were described in two generic categories: prerequisites to train teamwork and collaboration and abilities practised in the base group. The generic category “prerequisites to train teamwork and collaboration” includes three subcategories: previous experience and education, composition of the base group, and common goals and values in the base group. The generic category “abilities practised in the base group” includes four subcategories: taking personal responsibility, practising role distribution and leadership, developing communication skills and creating togetherness in the base group.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligare cancerdiagnosen hos kvinnor i Sverige. För att behandla bröstcancer är cytostatika en av de viktigaste behandlingsmetoderna, dock är det en behandling som medför mycket oönskade och påfrestande biverkningar. När en patient genomgår en cytostatikabehandling behövs en kunskap om hur patienten upplever biverkningarna för att kunna symtomlindra och stötta patienten på bästa sätt. 

Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnliga patienters upplevelser av biverkningar från cytostatikabehandling vid bröstcancer.

Metod: En litteraturstudie baserad på patografier med en kvalitativ design och en induktiv ansats. Dataanalysen genomfördes utifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys. 

Resultat: Resultatet för studien resulterade i tre huvudkategorier och fyra underkategorier. De tre huvudkategorierna var, Att utseendet förändras, Att leva med trötthet och Att kroppen förändras.

Slutsats: Studiens mest framträdande resultat var att det framkom blandade känslor kring att tappa håret, att hjärntrötthet och fysisk trötthet hade en stor påverkan på kvinnorna samt att de tvingades leva med smärta. Genom att sjuksköterskan har en större kunskap och förståelse kring de olika biverkningarna samt hur de påverkar patienten kan de lättare stödja den drabbade och symtomlindra dess biverkningar. 

Objectives: To investigate if it is possible to achieve complete decontamination of dental implant surfaces with different surface characteristics. Materials and methods: Twelve implant pieces with an Osseotite® surface and 12 implant pieces with a Ti-Unite® surface were attached on to the complete lower dentures of six patients and were allowed to accumulate plaque for 30 days. When retrieved, the implant decontamination protocol used, involved both mechanical (PeriBrush™) and chemical (3% H2O2) decontamination. The number of colony forming units per millilitre was determined and the dominant micro-organisms in selected samples was identified by 16s rRNA gene amplicon sequencing. The effect of the titanium brush on the implant surface was examined by SEM. Results: Complete decontamination was achieved in five out of 24 implants (four Osseotite® and one Ti-Unite®). The mean CFU/ml detected after decontamination were 464.48 for Osseotite® and 729.09 for Ti-Unite® implants. On the surface of the implants in which complete decontamination was not achieved, all of the predominant bacteria identified were streptococci except for one which was identified as micrococcus. SEM images revealed that the surface features of the decontaminated implants were not significantly altered. Conclusions: Mechanical decontamination using a titanium brush supplemented with chemical treatment for one minute (3% H2O2) can achieve complete decontamination of implant surfaces in edentulous patients. © 2018, © 2018 Acta Odontologica Scandinavica Society.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner utgör den största andelen av vårdskador, både globalt och i Sverige. Ungefär var tionde patient som vårdas på sjukhus drabbas av en eller flera vårdrelaterade infektioner, vilket orsakar extra vårddagar, extra kostnader, lidande och kan i värsta fall leda till att patienten dör. Följsamheten till hygienriktlinjer inom hälso- och sjukvården är därför en viktig preventiv åtgärd för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Trots omfattande evidens för sambandet mellan vårdrelaterade infektioner och följsamheten till hygienriktlinjer hos hälso-och sjukvårdpersonal förekommer brister i följsamheten till dessa.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva förutsättningar som påverkar följsamheten till hygienriktlinjer hos den sjukhusbaserade sjuksköterskan inom den somatiska vården av vuxna patienter i industrialiserade länder.

Metod: Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt och inkluderade studier med kvalitativ, kvantitativ och mixad metod.

Resultat: Resultatet som framkom visar att sjuksköterskors följsamhet påverkas av en rad olika förutsättningar. Vissa av dessa förutsättningar kan sägas handla om hela organisationen, så som tiden och arbetsbelastningen, tillgången och tillgängligheten av material och organisationskulturen. Andra förutsättningar kan sägas handla om sjuksköterskor på en mer individuell nivå, så som kunskap och utbildning, den egna säkerheten och det egna ansvaret.

Slutsats: Flera förutsättningar påverkar sjuksköterskors följsamhet till hygienriktlinjer. Genom att medvetandegöra dessa förutsättningar kan sjuksköterskors följsamhet till hygienriktlinjer förbättras, vilket i sin tur leder till att patienter löper mindre risk att drabba av VRI.

Bakgrund: Journalen via Internet ger den enskilda personen möjlighet att få en inblick i den vård och behandlingsplan som erbjudits och utförts. För distriktssköterskan som möter personer med diabetes är det av stor betydelse att bedriva en strukturerad diabetesvård innehållande vägledning mot goda levnadsvanor. Journalen kan för den enskilda personen resultera i att delaktigheten i sin sjukdom, egenvård och behandling ökar.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers erfarenheter av att läsa sin patientjournal via Internet.

Metod: En kvalitativ intervjustudie med åtta deltagare har genomförts. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer. Insamlat intervjumaterial analyserades utifrån Graneheim och Lundmans beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: Resultatet utgörs av fyra huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorin Stödjande verktyg för att inhämta information presenteras i två underkategorier, som beskriver Minnesstöd skapar trygghet och Vägledning för egenvård. Huvudkategorin Begränsningar i texten skapar oro presenteras i tre underkategorier, som beskriver Felskrivningar, Språkbruket försvårar förståelsen för texten samt Vårdpersonalens begränsade journalåtkomst. Huvudkategorin Att vidareutveckla journalsystemet med användaren som delaktig presenterar tre underkategorier, som beskriver Utökat kunskapsstöd ökar användbarheten, Effektivisering av ärendehantering samt Journalåtkomst länsöverskridande. Vidare beskrivs Betydelsen av datorvana vid journalhantering.

Slutsats: Det beskrivs som betydelsefullt att få insyn i vad som skrivits i journalen samt insyn i den hanteringen som föreligger runt den enskilda personens ärende. Journalen beskrivs vara ett stödjande verktyg för personer där de efter önskemål inhämtar kunskap samt utläser den information som anses betydelsefull och intressant. Genom journaltexten kan personer vidare få vägledning i de egenvårdsåtgärder som anses mest lämpliga för hälsan. Funktioner och tjänster som idag innefattas i journalen behöver vidareutvecklas för att journalen ska kunna bli det kompletta verktyg som efterfrågas.

Bakgrund: Missfall kan vara mycket traumatiskt och känslosamt. Missfallsrisken i Europa och Nordamerika ligger på cirka 15,3%. Det är vanligt att kvinnor som får komplikationer tidigt i graviditeten väljer att uppsöka akutsjukvård. För att dessa patienter ska få ett bra emotionellt stöd är det viktigt att sjuksköterskan på rätt sätt kan bemöta de känslor kvinnorna går igenom. Rådande kvalitativ forskning visar att en del kvinnor i samband med missfall upplever brister i det emotionella stödet de får på akutmottagningen. 

Syfte: Att beskriva hur kvinnor som genomgått ett missfall upplever emotionellt stöd på en akutmottagning.

Metod: Integrativ litteraturöversikt enligt Fribergs (2017) tolkning av Whittemore & Knafl (2005). Nio artiklar med kvalitativ metod om det emotionella stödet vid akutmottagningar har analyserats.

Resultat: Studien visar att två huvudområden är viktiga för att kvinnor som kommer till en akutmottagning ska känna att de får ett bra emotionellt stöd: Betydelsen av att bli sedd och Att få tydlig information under besöket och innan hemgång.

Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskor och annan vårdpersonal på akutmottagning bemöter kvinnor som söker vid missfall, på ett sätt så att de känner sig sedda. Det är av stor vikt att vårdpersonalen erbjuder information som kan vara viktig för kvinnor som genomgått ett missfall. Det är också viktigt att ge tydlig information om vart kvinnor kan vända sig för att få vidare hjälp vid behov.

Bakgrund: Människors sexuella hälsa definieras som ett tillstånd av fysiskt, emotionellt, mentalt och socialt välbefinnande i förhållande till sexualiteten. Den sexuella hälsan kan till följd av sjukdomar och behandlingar bli negativt påverkad. Från ett patientperspektiv finns en önskan att bli bemött och tillfrågad om sin sexuella hälsa. Sjuksköterskeprofessionen genomsyras av ett holistiskt arbetssätt och ska därför adressera sexuell hälsa som en del av omvårdnaden. I omvårdnaden ingår samtal och bemötande grundat på respekt som en del av den mänskliga kommunikationen.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att samtala om sexuell hälsa med patienter.

Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på tio vetenskapliga artiklar. Analysen genomfördes i enlighet med Graneheim och Lundmans innehållsanalys.

Resultat: Av analysen framkom fem kategorier: att ämnet är känsligt, att ha ett ansvar, att ha bristande kunskap, att arbetsförhållanden påverkar och att omständigheter kring patienten påverkar.

Slutsats: Föreliggande studie indikerade på att svårigheter förekom i sjuksköterskornas samtal om sexuell hälsa med patienterna. Ämnet upplevdes känsligt parallellt med en okunskap huruvida samtalen skulle bemötas. Sjuksköterskorna upplevde att utbildningen var otillräcklig samt att arbetsförhållanden och omständigheter kring patienterna bidrog till ytterligare svårigheter. Däremot fanns en medvetenhet att sexuell hälsa var en del av det professionella ansvaret.

Bakgrund: Övervikt och fetma är idag ett globalt folkhälsoproblem som ökar världen över. Tillstånden kan leda till följdsjukdomar som cancer, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes typ 2 vilket vidare kan orsaka förtidig död. Utöver det kan tillstånden även leda till psykisk ohälsa och depression. Det är därför viktigt att sjuksköterskor arbetar hälsofrämjande och ger hälsoråd till personer med övervikt och fetma.

Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta hälsofrämjande med personer som har övervikt och fetma inom hälso- och sjukvården.

Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på sju artiklar med kvalitativ metod har analyserats utifrån Friberg (2017) analysmodell.

Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier som var behov av att motivera personer till livsstilsförändringar och utmaningar inom det hälsofrämjande arbetet.De följs av fyra underkategorier som beskriver huvudrubrikerna mer ingående.

Slutsats: Det framkom att skapandet av goda relationer och användning av motiverande samtal upplevdes som positivt och givande för att sjuksköterskor ska kunna arbeta mer personcentrerat.

Bakgrund: En stroke är ett plötsligt slaganfall som orsakas av att blodets normalflöde till hjärnan hindras av en blodpropp eller minskas på grund av ett sprucket kärl. Efter en stroke vårdas de flesta patienter på en somatisk vårdavdelning. Patienter kan ha olika upplevelser av vården. Viktigt för många är dock att kunna behålla så mycket som möjligt av sin autonomi under vårdtiden.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av autonomi efter stroke på somatisk vårdavdelning.

Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Databaser som används för sökning är PubMed och Cinhal. Olssons och Sörensens (2011) bedömningsmall användes för kvalitetsgranskning. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundman (2004) innehållsanalys.

Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier som benämns: (1) Förlorad värdighet. (2) Begränsning av fysiska funktioner. (3) Att vara beroende. (4) Att få stöd på vårdavdelning.  

Slutsats: Efter personen har drabbats av stroke påverkas patienten fysiskt, psykiskt och social. Därför behöver vårdpersonalen ha förståelse för hur patienter ska bemötas för att de ska uppleva så mycket autonomi och oberoende som möjligt.

Background: Older people's use of the internet is increasingly coming into focus with the demographic changes of a growing older population. Research reports several benefits of older people's internet use and highlights problems such as various forms of inequality in use within the group. There is a need for consistent measurements to follow the development and use of the internet in this group and to be able to compare groups both within and between countries, as well as follow the changes over time. Objective: The aim of this study was to create an instrument to measure an older person's perception of the benefits of their online social participation, unconnected to specific applications and services. The instrument to measure internet social participation proposed in this paper builds on social participation factors and is a multidimensional construct incorporating both social relations and societal connectedness. Methods: A short instrument for measuring social participation over the internet was created. An exploratory factor analysis (EFA) was conducted in a random selection of persons aged 65 years or older (n=193) on 10 initial items. Further validation was made by confirmatory factor analysis (CFA) in the remaining group (n=193). Results: A 1-factor solution for the social internet score was decided upon after exploratory factor analysis (EFA; based on a random sample of half the data set). None of the questionnaire items were excluded based on the EFA, as they all had high loadings, the lowest being 0.61. The Cronbach α coefficient was.92. The 1-factor solution explained 55% of the variance. CFA was performed and included all 10 questionnaire items in a 1-factor solution. Indices of goodness of fit of the model showed room for improvement. Removal of 4 questions in a stepwise procedure resulted in a 6-item model (χ26=13.985; χ2/degrees of freedom=1.554; comparative fit index=0.992; root mean square error of approximation=0.054; standardized root mean square residual=0.025). Conclusions: The proposed instrument can be used to measure digital social participation and coherence with society. The factor analysis is based on a sufficient sample of the general population of older adults in Sweden, and overall the instrument performed as expected. © Peter Anderberg, Linda Abrahamsson, Johan Sanmartin Berglund. Originally published in JMIR Aging (https://aging.jmir.org),17.05.2021. This is an open-access article distributed under the terms of the Creative Commons Attribution License (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/), which permits unrestricted use, distribution, and reproduction in any medium, provided the original work, first published in JMIR Aging, is properly cited. The complete bibliographic information, a link to the original publication on https://aging.jmir.org, as well as this copyright and license information must be included.

Background: Many countries are witnessing a trend of growth in the number and proportion of older adults within the total population. In Europe, population aging has had and will continue to have major social and economic consequences. This is a fundamentally positive development where the added life span is of great benefit for both the individual and the society. Yet, the risk for the individual to contract noncommunicable diseases and disability increases with age. This may adversely affect the individual's ability to live his or her life in the way that is desired. Cognitive conditions constitute a group of chronic diseases that predominantly affects older people. Recent technology advancements can help support the day-to-day living activities at home for people with cognitive impairments. Objective: A digital platform (Support Monitoring and Reminder for Mild Dementia; SMART4MD) is created to improve or maintain the quality of life for people with mild cognitive impairment (PwMCI) and their carers. The platform will provide reminders, information, and memory support in everyday life, with the purpose of giving structure and lowering stress. In the trial, we will include participants with a diagnosed neurocognitive disorder as well as persons with an undiagnosed subjective memory problem and cognitive impairment, that is, 20 to 28 points on the Mini-Mental State Examination. Methods: A pragmatic, multicenter RCT is being conducted in Spain, Sweden, and Belgium. The targets for recruitment are 1200 dyads-split into an intervention group and a control group that are in usual care. Intervention group participants will be provided with a data-enabled computer tablet with the SMART4MD app. Its core functionalities, intended to be used daily at home, are based on reminders, cognitive supporting activities, and sharing health information. Results: Inclusion of participants started in December 2017, and recruitment is expected to end in February 2019. Furthermore, there will be 3 follow-up visits at 6, 12, and 18 months after the baseline visit. Conclusions: This RCT is expected to offer benefits at several levels including in-depth knowledge of the possibilities of introducing a holistic multilayered information and communication technology solution for this group. SMART4MD has been developed in a process involving the structured participation of PwMCI, their informal carers, and clinicians. The adoption of SMART4MD faces the challenge of this age group's relative unfamiliarity with digital devices and services. However, this challenge can also be an opportunity for developing a digital device tailored to a group at risk of digital exclusion. This research responds to the wider call for the development of digital devices which are accessible and affordable to older people and this full scale RCT can hopefully serve as a model for further studies in this field.

Background: The nursing profession has undergone several changes in the past decades, and new challenges are to come in the future; patients are now cared for in their home, hospitals are more specialized, and primary care will have a key role. Health informatics is essential in all core competencies in nursing. From an educational perspective, it is of great importance that students are prepared for the new demands and needs of the patients. From a societal point of view, the society, health care included, is facing several challenges related to technological developments and digitization. Preparation for the next decade of nursing education and practice must be done, without the advantage of certainty. A training for not-yet-existing technologies where educators should not be limited by present practice paradigms is desirable. This study presents the design, method, and protocol for a study that investigates undergraduate nursing students’ internet use, knowledge about electronic health (eHealth), and attitudes to technology and how experiences of eHealth are handled during the education in a multicenter study. Objective: The primary aim of this research project is to describe the design of a longitudinal study and a qualitative substudy consisting of the following aspects that explore students’ knowledge about and relation to technology and eHealth: (1) what pre-existing knowledge and interest of this area the nursing students have and (2) how (and if) is it present in their education, (3) how do the students perceive this knowledge in their future career role, and (4) to what extent is the education capable of managing this knowledge? Methods: The study consists of two parts: a longitudinal study and a qualitative substudy. Students from the BSc in Nursing program from the Blekinge Institute of Technology, Karlskrona, Sweden, and from the Swedish Red Cross University College, Stockholm/Huddinge, Sweden, were included in this study. Results: The study is ongoing. Data analysis is currently underway, and the first results are expected to be published in 2019. Conclusions: This study presents the design of a longitudinal study and a qualitative substudy. The eHealth in Nursing Education eNursEd study will answer several important questions about nursing students’ attitudes toward and use of information and communications technology in their private life, their education, and their emerging profession. Knowledge from this study will be used to compare different nursing programs and students’ knowledge about and relation to technology and eHealth. Results will also be communicated back to nursing educators to improve the teaching of eHealth, health informatics, and technology. ©Peter Anderberg, Gunilla Björling, Louise Stjernberg, Doris Bohman.

Background: The use of health technology by older people is coming increasingly in focus with the demographic changes. Health information technology is generally perceived as an important factor in enabling increased quality of life and reducing the cost of care for this group. Age-appropriate design and facilitation of technology adoption are important to ensure functionality and removal of various barriers to usage. Development of assessment tools and instruments for evaluating older persons' technology adoption and usage as well as measuring the effects of the interventions are of high priority. Both usability and acceptance of a specific technology or service are important factors in evaluating the impact of a health information technology intervention. Psychometric measures are seldom included in evaluations of health technology. However, basic attitudes and sentiments toward technology (eg, technophilia) could be argued to influence both the level of satisfaction with the technology itself as well as the perception of the health intervention outcome. Objective: The purpose of this study is to develop a reduced and refined instrument for measuring older people's attitudes and enthusiasm for technology based on relevant existing instruments for measuring technophilia A requirement of the new instrument is that it should be short and simple to make it usable for evaluation of health technology for older people. Methods: Initial items for the TechPH questionnaire were drawn from a content analysis of relevant existing technophilia measure instruments. An exploratory factor analysis was conducted in a random selection of persons aged 65 years or older (N=374) on eight initial items. The scale was reduced to six items, and the internal consistency and reliability of the scale were examined. Further validation was made by a confirmatory factor analysis (CFA). Results: The exploratory factor analysis resulted in two factors. These factors were analyzed and labeled techEnthusiasm and techAnxiety. They demonstrated relatively good internal consistency (Cronbach alpha=.72 and .68, respectively). The factors were confirmed in the CFA and showed good model fit (chi(2)(8)=21.2, chi(2)/df=2.65, comparative fit index=0.97, adjusted goodness-of-fit index=0.95, root mean square error of approximation=0.067, standardized root mean square residual=0.036). Conclusions: The construed TechPH score showed expected relations to external real-world criteria, and the two factors showed interesting internal relations. Different technophilia personality traits distinguish clusters with different behaviors of adaptation as well as usage of new technology. Whether there is an independent association with the TechPH score against outcomes in health technology projects needs to be shown in further studies. The instrument must also be validated in different contexts, such as other countries.

The use of the internet has considerably increased over recent years, and the importance of internet use has also grown as services have gone online. Sweden is largely an information society like other countries with high reported use amongst European countries. In line with digitalization development, society is also changing, and many activities and services today take place on the internet. This development could potentially lead to those older persons who do not use the internet or do not follow the development of services on the internet finding it difficult to take part in information and activities that no longer occur in the physical world. This has led to a digital divide between groups, where the older generations (60+), in particular, have been affected. In a large study of Sweden's adult population in 2019, 95 percent of the overall population was said to be internet users, and the corresponding number for users over 66 years of age was 84%. This study shows that the numbers reported about older peoples' internet use, most likely, are vastly overestimated and that real use is significantly lower, especially among the oldest age groups. We report that 62.4% of the study subjects are internet users and that this number most likely also is an overestimation. When looking at nonresponders to the questionnaire, we find that they display characteristics generally attributed to non-use, such as lower education, lower household economy, and lower cognitive functioning.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress är en reaktion på när människan står inför krav och påfrestningar på arbetsplatsen som inte kan balanseras eller hanteras med hjälp av människans förmåga och kunskap. En ökad upplevelse av arbetsrelaterad stress har lett till att nyutbildade sjuksköterskor lämnar sin profession tidigt som yrkesverksam. 

Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress under första tiden som yrkesverksam. 

Metod: Litteraturöversikt som är baserad på 7 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och mixad metod. Analysen av de vetenskapliga artiklarna baserades på Friberg (2022) analysmetod. 

Resultat: Litteraturöversiktens resultat presenteras i tre huvudkategorier och sju underkategorier: (1) Svårigheter med att vara ny; andras förväntningar, förväntningar på sig själv och kunskapsluckor, (2) Relationer; kollegor och Familj och vänner, (3) Organisationen; arbetsbelastning och säkerhet/rutiner.

Slutsats: De nya sjuksköterskornas första tid som yrkesverksamma har inneburit många olika upplevelser av arbetsrelaterad stress. Faktorer som påverkat upplevelsen av arbetsrelaterad stress har bland annat varit arbetsbelastning, kunskapsluckor och brist på stöd från kollegor. Sjuksköterskans brist på erfarenheter, kunskapsluckor och arbetsbelastning samt brist på stöd från kollegor kan leda till att det brister i det patientsäkra arbetet. Vad denna litteraturöversikten kan bidra med är förhöjd medvetenhet angående upplevelsen av arbetsrelaterad stress samt betydelsen om hur den kan minskas.

Utmattningssyndrom har ökat i Sverige de senaste åren och anses idag vara en folksjukdom. Utmattningssyndrom ger diffusa symtom som kan medföra att sjukdomen är svår att upptäcka. Sjuksköterskans ansvar är att stödja personerna i deras nya livssituation för att uppnå hälsa och minska lidande. Det här kan med fördel göras genom att se utifrån den drabbade personens livsvärld. 

Resultatet av studien kan bidra till att sjuksköterskan får en ökad förståelse för personers upplevelser av att leva med utmattningssyndrom. Denna kunskap är av stort värde för att vidare underlätta och öka kvalitén för omvårdnaden av utmattningsdrabbade personer.

Bakgrund: Övervikt och fetma ökar i världen och fler människor dör till följd av övervikt och fetma än av undervikt. Risken att drabbas av andra följdsjukdomar på grund av övervikt och fetma är stor, men genom stöd och vägledning kan dock personerna motiveras till livsstilsförändring och återfå egenvårdskapaciteten.

Syfte: Att beskriva betydelsen av olika faktorer som motiverar till livsstilsförändring hos personer med övervikt eller fetma

Metod: En kvalitativ litteraturstudie där resultatet bygger på en sammanställning av 14 vetenskapliga artiklar. Analysen bygger på Graneheim och Lundmans innehållsanalys

Resultat: Från resultatet var det tre kategorier stöd som betydande faktor, inre faktorers betydelse samt yttre faktorers betydelse som visade sig ha störst betydelse för att lyckas genomföra livsstilsförändring. Vad som anses vara motiverande faktorer skiljer sig åt men familj, vänner och vårdpersonals uppmuntran hade stor betydelse för livsstilsförändring samt för att återfå egenvård.

Slutsats: För att främja hälsa var det sociala stödet, hjälpmedel samt uppsatta mål betydelsefulla motivationsfaktorer. Flera personer ansåg också att grupper med personer i liknande situationer ökade motivationen och hjälpte till att återfå egenvård och på så sätt främja hälsa och uppnå välbefinnande.

Bakgrund: Att leva med HIV kan vara betungande på många sätt. Vardagen kantas av att i olika sammanhang behöva möta fördomar och negativa attityder. När den HIV- positiva individen behöver uppsöka hälso- och sjukvård bör bemötandet ske på samma jämlika och respektfulla sätt som alla patienter har rätt till. Dock finns det mycket som tyder på att rättigheterna inte upprätthålls. 

Syfte: Syftet är att beskriva HIV- positiva patienters upplevelse av bemötandet i hälso- och sjukvården.

Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats har använts. Datainsamling av vetenskapliga artiklar har skett i databaserna PubMed och CINAHL. Valda artiklar genomgick en kvalitetsgranskning för att gallra ut de som inte höll måttet, varpå slutligen 9 kvalitativa artiklar valdes ut till resultatdelen. En innehållsanalys utfördes för att utvinna det mest väsentliga, textnära innehållet i artiklarna.

Resultat: I resultatet kunde två huvudkategorier utvinnas. Den första var Ett tyst bemötande, under vilken subkategorierna Stigmatisering som genomsyrar bemötandet, Att bemötas med försiktighet, Att få sämre tillgång till vård och stöd, Att bli exponerad samt Ett tyst bemötande påverkar patienten placerades. Den andra huvudkategorin var Det kommunikativa bemötandet, under vilka subkategorier Att få en gott kommunikativt bemötande samt Att få ett dåligt kommunikativt bemötande placerades. Slutsats: HIV- positiva patienter upplever att merparten av hälso- och sjukvårdspersonal innehar fördomar och stereotypa föreställningar som ligger till grund för tydliga omvårdnadsskillnader och ojämlik vård. Denna studie kan således ha betydelse för att belysa den aktuella situationen och som grund för en vidare utveckling och forskning.

Aim The aim of this study was to describe relatives' experiences of sharing a written life story about a close family member with dementia who has moved to residential care. Design An explorative descriptive qualitative design was used. Methods The data were collected using semi-structured interviews with a purposeful sample of eight relatives and analyzed using a qualitative content analysis. Results Results show that creating and sharing the life story of a close family member could help relatives handle grief and stress. It was perceived as an important, yet difficult, task to ensure that the close family member got good quality care. The creation of a meaningful life story takes time and requires cooperation with family members and other significant people.

This study aimed to provide an understanding of nursing students’ self-reported eHealth literacy in Sweden and Poland. This cross-sectional multicentre study collected data via a questionnaire in three universities in Sweden and Poland. Descriptive statistics, the Spearman’s Rank Correlation Coefficient, Mann–Whitney U, and Kruskal–Wallis tests were used to analyse different data types. Age (in the Polish sample), semester, perceived computer or laptop skills, and frequency of health-related Internet searches were associated with eHealth literacy. No gender differences were evidenced in regard to the eHealth literacy. Regarding attitudes about eHealth, students generally agreed on the importance of eHealth and technical aspects of their education. The importance of integrating eHealth literacy skills in the curricula and the need to encourage the improvement of these skills for both students and personnel are highlighted, as is the importance of identifying students with lacking computer skills. © The Author(s) 2023.

Background/Aims Coronary heart diseases, including myocardial infarction, remain a major health problem worldwide. Little is known about the cardiac care experiences post myocardial infarction of younger people and their next of kin. This study aimed to describe the cardiac care experiences of post-myocardial infarction younger people (<55 years old) and their next of kin. Method This study employed an exploratory inductive qualitative design involving individual interviews with younger people (n=17) and their next of kin (n=13). Results Three categories were identified and patients were deemed to be in need of: tailored information, recognition or a post-discharge rehabilitation plan Conclusions Findings demonstrated the importance of using the experiences of younger people and their next of kin as the starting point when planning care and cardiac rehabilitation. Health professionals must systematically and purposefully provide person-centred care, both in hospital and post-discharge settings. Next of kin must be regarded as an important resource in post-myocardial infarction care for younger people, as they tend to be engaged in providing their relatives with support, which is valuable for the recovery of young people post myocardial infarction. Further research is warranted to investigate what makes person-centred interventions directed towards post-myocardial infarction younger people and their next of kin effective.

Bakgrund: Det finns brister i hemsjukvården, patienters autonomi respekteras inte alltid. Fler patienter väljer att avsluta sina sista dagar i livet i hemmet och sjuksköterskor kan ställas inför stora utmaningar när det gäller att handha döende patienter. Svårigheter kan uppstå att följa patientens vilja och självbestämmande. Vården av döende patienter sker till stor del i hemmet där även närstående inkluderas i vården vilket gör att sjuksköterskan kan befinna sig i en utsatt situation då anhöriga kan kräva snabba beslut som kan vara svåra att fatta. Därför önskas tydligare riktlinjer inom ämnet.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors förhållningssätt till patientens autonomi vid vård i livets slutskede inom hemsjukvården.

Metod: Studien är en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ forskning.

Resultat: I resultatet framkom det tre huvudkategorier inklusive åtta underkategorier. Att ha en underlättande förhållning gentemot patienten genom att pendla mellan närhet och distans, göra patienten delaktig, skapa goda relationer samt känna stöd från teamet. Att ha en underlättande förhållning gentemot sig själv genom att ha självkännedom och att ha mod. Att ha en försvårande förhållning genom att ha brist på stöd och att inte ges möjlighet att hjälpa.

Slutsats: Mod krävs för att våga vara nära patienten men även för att kunna distansera sig. Sjuksköterskor behöver kunna konsten att pendla mellan närhet och distans för att kunna vårda patienter vid vård i livets slutskede.

Bakgrund: Stroke är en av de vanligaste orsakerna till död och funktionsnedsättning. Vård på strokeenhet av ett tvärprofessionellt team är betydande för patientens tillfrisknande samt minskar risken för dödlighet och funktionsberoende. Sjuksköterskans roll är av stor vikt för sammanhang, kontinuitet och kontakt i vårdkedjan. Tidigare forskning har identifierat sjuksköterskan och omvårdnadens roll i teamet som viktig men svårdefinierad och otydlig av patienter, anhöriga och övriga teammedlemmar.

Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av sin roll i teamet runt patienten på strokeenheter.

Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats, baserad på sju vetenskapliga artiklar av kvalitativ metodologi, som analyserades utifrån Fribergs analysmetod.

Resultat: Tre huvudkategorier identifierades efter analys av de vetenskapliga artiklarnas resultat, vilka var spindeln i nätet, en tidskrävande roll samt en underskattad roll. Spindeln i nätet inkluderade även två underkategorier, teamets samordnare och närmst patienten.

Slutsats: Sjuksköterskor upplevde sig ha en samordnande och koordinerande roll och såg sig själva som patientens förespråkare i det tvärprofessionella teamet på strokeenheter. De upplevde dessutom att de fyllde flera olika funktioner i teamet, vilket resulterade i att de upplevde sin roll som tidskrävande. Samtidigt kände de sig undervärderade och underskattade av de övriga teammedlemmarna. 

Bakgrund: Endometrios är en kronisk autoimmun sjukdom som innebär att livmoderslemhinnan växer i och utanför livmoder. Endometrios påträffas vanligtvis på bukhinnan, livmodermuskulaturen, äggstockarna, urinblåsan eller ändtarmen, men kan även finnas i andra organ i kroppen. I Sverige drabbas uppskattningsvis var tionde kvinna i fertil ålder av endometrios, men det kan dröja uppemot sex-tio år innan diagnosen fastställs. Endometrios kan ge upphov till bland annat svåra smärtor och infertilitet. Aktuellt forskningsläge visar att kompetensen bland hälso- och sjukvårdpersonal är bristande vilket har en påverkan på den vård som ges till kvinnor med misstänkt eller fastställd endometriosdiagnos.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av bemötandet av hälso- och sjukvårdspersonal vid endometrios.

Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på sex bloggar som analyserades enligt av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.

Resultat: Innehållsanalysen resulterade i två huvudkategorier; bra bemötande och dåligt bemötande som sammanfattas av fem respektive fyra underkategorier. Samtliga kvinnor hade upplevelser av dåligt bemötande från sjukvårdspersonal vilket påverkade dem negativt både psykiskt och fysiskt. Kvinnorna ansåg sig till stor del ha blivit misstrodda och inte tagna på allvar vilket hade konsekvenser för deras självkänsla och tro på vården. En annan konsekvens av dåligt bemötande var att de drog sig från att söka hjälp vilket orsakade onödigt lidande och deras vardag påverkades negativt. Resultatet visar också upplevelser av bra bemötande där kvinnorna upplevt att de blivit förstådda och bekräftade vilket ingav dem hopp och framtidstro. Av resultatet framkom att omhändertagandet från sjuksköterskan spelar roll för hur kvinnorna hanterade den påverkan som endometriosen har.

Slutsats: Då denna patientgrupp till största del söker sig till vårdcentraler och akutmottagningar för sina symtom är sjuksköterskan bland de första de knyter kontakt med. Av resultatet framkommer det att sjuksköterskans förhållningssätt bör vara i enlighet med Joyce Travelbee’s omvårdnadsteori. Resultatet visar tydligt hur kvinnor som söker vård önskar bli bemötta av hälso- och sjukvårdspersonalen. I enlighet med Travelbee’s teori är omvårdnad att hjälpa den lidande människan att finna mening och hopp i sin situation genom att etablera en tillitsfull och förtroendefull relation med patienten.

Bakgrund: Att bli sjuk och hamna på sjukhus kan vara en stor omställning för vem som helst, men för en person som har autismspektrumtillstånd (AST) kan det vara en ännu större utmaning. Personer med AST har ett stort behov av rutiner och är mycket känsliga för starka sinnesintryck så som lukt, ljud och känsel. Personer med AST kan även ha svårt att uttrycka känslor på ett sätt som anses vara normalt för neurotypiska personer. Allt detta kan göra det svårt att vårda en person med AST, om det finns brister i kunskapen om autism och hur det påverkar personen som lever med det. Det är därför betydelsefullt att sjuksköterskan har kunskaper om hur den ska bemöta och hantera de situationer som kan uppstå.

Syfte: Syftet med denna allmänna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskan erfarenhet av att vårda individer med autismspektrumtillstånd inom slutenvård.  

Metod: En allmän litteraturöversikt med ett kvalitativt perspektiv baserad på sex vetenskapliga artiklar som analyserades med Fribergs analysmodell. 

Resultat: Resultatet visade tre huvudteman som var Faktorer som sjuksköterskan upplever som hinder för omvårdnaden, Främjande aspekter som underlättar sjuksköterskans omvårdnad och Identifierade behov av förändring/förbättringsområden.

Slutsats: Dessa individer är en patientgrupp som på grund av sina speciella förutsättningar är en extra utsatt grupp. Med AST kommer många utmaningar som försvårar omvårdnaden för sjuksköterskan. Det är därför viktigt för sjuksköterskan att ha förståelse för dessa individer. I dagsläget finns det ingen direkt utbildning om individer med AST detta gör att sjuksköterskor får förlita sig på sin erfarenhet när det kommer till omvårdnaden för individer med AST.

Bakgrund: Att bli sjuk och hamna på sjukhus kan vara en stor omställning för vem som helst, men för en person som har autismspektrumtillstånd (AST) kan det vara en ännu större utmaning. Personer med AST har ett stort behov av rutiner och är mycket känsliga för starka sinnesintryck så som lukt, ljud och känsel. Personer med AST kan även ha svårt att uttrycka känslor på ett sätt som anses vara normalt för neurotypiska personer. Allt detta kan göra det svårt att vårda en person med AST, om det finns brister i kunskapen om autism och hur det påverkar personen som lever med det. Det är därför betydelsefullt att sjuksköterskan har kunskaper om hur den ska bemöta och hantera de situationer som kan uppstå.

Syfte: Syftet med denna allmänna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskan erfarenhet av att vårda individer med autismspektrumtillstånd inom slutenvård.  

Metod: En allmän litteraturöversikt med ett kvalitativt perspektiv baserad på sex vetenskapliga artiklar som analyserades med Fribergs analysmodell. 

Resultat: Resultatet visade tre huvudteman som var Faktorer som sjuksköterskan upplever som hinder för omvårdnaden, Främjande aspekter som underlättar sjuksköterskans omvårdnad och Identifierade behov av förändring/förbättringsområden.

Slutsats: Dessa individer är en patientgrupp som på grund av sina speciella förutsättningar är en extra utsatt grupp. Med AST kommer många utmaningar som försvårar omvårdnaden för sjuksköterskan. Det är därför viktigt för sjuksköterskan att ha förståelse för dessa individer. I dagsläget finns det ingen direkt utbildning om individer med AST detta gör att sjuksköterskor får förlita sig på sin erfarenhet när det kommer till omvårdnaden för individer med AST.