Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123456 1 - 50 av 300
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abrahamsson, Anna
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Kumm, Lucinda
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Vuxna individers upplevelser av hur deras levnadsvanor har påverkats av diabetes mellitus typ 1: En analys av patografier2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en autoimmun sjukdom som orsakas av att immunförsvaret angriper betacellerna i pankreas vilket medför insulinbrist. Denna formen av diabetes kan enbart behandlas med insulin. Individer som lever med diabetes mellitus typ 1 kan ha en förkortad livslängd, vilket till stor del beror på uppkomna komplikationer till följd av sjukdomen. Individens beslutsfattande gällande levnadsvanor är direkt avgörande för individens hälsa. I sjuksköterskans arbetsuppgifter ingår det att ha ett hälsofrämjande förhållningssätt där samtal om levnadsvanor är av största vikt. Syfte: Syftet med denna studien var att beskriva hur vuxna individer med diabetes mellitus typ 1 upplever att deras levnadsvanor har påverkats av sjukdomen.  Metod: Studien är baserad på en kvalitativ design med en induktiv ansats. Litteraturstudien utgick ifrån fyra patografier och analysen utfördes enligt Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet baserades på två huvudkategorier och fem underkategorier. Kategorierna återspeglar vuxna individers upplevelser av hur levnadsvanor har påverkats av sjukdomen diabetes mellitus typ 1. Huvudkategorierna är att behöva planera kostintag och att behöva planera fysisk aktivitet. Slutsats: Resultatet ger en inblick i hur vuxna individer upplever att diabetes mellitus typ 1 har påverkat deras levnadsvanor. Det framkom att sjukdomen har utgjort en ny form av planering kring kosten och den fysiska aktiviteten. Individerna upplevde att förändringar av gamla levnadsvanor var av vikt för att undvika komplikationer som diabetes mellitus typ 1 kan medföra. Resultatet riktar sig i första hand mot vårdpersonal, det kan tillämpas som en vägledning i mötet med patienterna. 

  • 2.
    Ademovski, S. Erovic
    et al.
    Kristianstad Univ, Sect Hlth & Soc, S-29188 Kristianstad, Sweden..
    Lingstrom, P.
    Univ Gothenburg, Sahlgrenska Acad, Inst Odontol, Dept Cariol, Gothenburg, Sweden..
    Renvert, Stefan
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    The effect of different mouth rinse products on intra-oral halitosis2016Ingår i: International Journal of Dental Hygiene, ISSN 1601-5029, E-ISSN 1601-5037, Vol. 14, nr 2, s. 117-123Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: To evaluate the effect of different mouth rinses 12 h after rinsing on genuine intra-oral halitosis. Materials and Methods: Twenty-four adults with halitosis were included in a double-blind, crossover, randomized clinical trial. Halitosis was evaluated 12 h after rinsing with placebo and five mouth rinse products containing zinc acetate and chlorhexidine diacetate; zinc lactate, chlorhexidine and cetylpyridinium chloride; zinc acetate and chlorhexidine diacetate with reduced amounts of mint and menthol; zinc chloride and essential oil; and chlorine dioxide using the organoleptic method and a gas chromatograph. Test periods were separated by 1 week. Results: Hydrogen sulphide (H2S), methyl mercaptan (MM) and the organoleptic scores (OLS) were significantly reduced 12 h following rinsing with all substances compared to placebo (P < 0.05). H2S was more effectively reduced after rinsing with zinc acetate and chlorhexidine diacetate and zinc acetate and chlorhexidine diacetate with reduced amounts of mint and menthol compared to rinsing with zinc chloride and essential oil (P < 0.05), and significantly lower values of MM were obtained after rinsing with zinc acetate and chlorhexidine diacetate compared to zinc lactate, chlorhexidine and cetylpyridinium chloride (P < 0.05). The percentage effectively treated individuals (H2S (<112 ppb), MM (<26 ppb) and OLS score <2) varied from 58% percentage (zinc acetate and chlorhexidine diacetate) to 26% (zinc chloride and essential oil). Conclusion: All treatments resulted in reduction in halitosis 12 h after rinsing compared to placebo. H2S and MM were most effectively reduced by zinc acetate and chlorhexidine diacetate.

  • 3.
    Ademovski, Seida Erovic
    et al.
    Kristianstad Univ, Sch Hlth & Soc, S-29188 Kristianstad, Sweden..
    Martensson, Carina
    Kristianstad Univ, Sch Hlth & Soc, S-29188 Kristianstad, Sweden..
    Persson, G. Rutger
    Kristianstad Univ, Sch Hlth & Soc, S-29188 Kristianstad, Sweden.;Univ Washington, Sch Dent, Dept Periodont, Seattle, WA 98195 USA..
    Renvert, Stefan
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    The effect of periodontal therapy on intra-oral halitosis: a case series2016Ingår i: Journal of Clinical Periodontology, ISSN 0303-6979, E-ISSN 1600-051X, Vol. 43, nr 5, s. 445-452Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: The aim of this study was to evaluate the effects of non-surgical periodontal therapy on intra-oral halitosis 3months after therapy. Material and methods: Sixty-eight adults with intra-oral halitosis were included in a case series. Intra-oral halitosis was evaluated at baseline, and at 3months after treatment using the organoleptic scores (OLS), Halimeter (R), and a gas chromatograph. Results: Significant reductions for OLS (p<0.01), total sum of volatile sulphur compounds (T-VSC) (p<0.01) and methyl mercaptan (MM) (p<0.05) values were found after treatment. Hydrogen sulphide (H2S) levels were not significantly reduced. The numbers of probing pockets 4mm, 5mm and 6mm were significantly reduced as a result of therapy (p<0.001). Bleeding on probing (BOP) and plaque indices were also significantly reduced (p<0.001). For the 34 individuals with successful periodontal treatment (BOP<20% and a 50% reduction of total pocket depth) reductions in OLS (p<0.01) and T-VSC scores (p<0.01) were found. Eleven individuals were considered effectively treated for intra-oral halitosis presenting with a T-VSC value <160ppb, a H2S value <112ppb and a MM value <26ppb. Conclusion: Non-surgical periodontal therapy resulted in reduction of OLS, MM and T-VSC values 3months after therapy. Few individuals were considered as effectively treated for intra-oral halitosis.

  • 4.
    Ahlström, Evelina
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Svanberg, Therese
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Att vara kvinna och leva med Multipel Skleros: En litteraturstudie baserad på patografier2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Multipel skleros är en kronisk sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet genom att nervcellsutskotten blir inflammerade. Det är nästan dubbelt så många kvinnor än män som insjuknar i sjukdomen. När sjukdomen bryter ut är de flesta mitt i livet och sjukdomen kan orsaka många år av lidande och funktionshinder. 

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med Multipel Skleros.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tre patografier. Innehållsanalysen utfördes manifest med latenta inslag utifrån Lundman och Hällgren Graneheims tolkning av innehållsanalys. 

    Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier. I kategorin Kroppsliga förändringar framkom att kvinnor med sjukdomen Multipel skleros upplever att deras kropp förändrades med sjukdomen. I kategorin Emotionella konsekvenser av sjukdomen framkom att kvinnor upplever en känsla av skam, rädsla och sorg. I kategorin Tankar om framtiden framkom att kvinnor upplever positiva tankar om framtiden och tankar om döden. I sista kategorin Omgivningens betydelse framkom kvinnors upplevelser av att vara beroende av andra och att de kände tacksamhet till omgivningen. 

    Slutsats: Genom att öka kunskapen och förståelsen för kvinnors upplevelse av att leva med sjukdomen MS, kan sjuksköterskan ge en mer personcentrarad vård och hjälpa till att stärka kvinnornas välbefinnande. Sjuksköterskan bör ta hänsyn till kvinnor med sjukdomen MS behov av hjälp och stöd för att bedriva en god omvårdnad utifrån det individuella behovet. Deras anhöriga kan också vara i behov av stöd och deras delaktighet i omvårdnaden bör även tas hänsyn till. Sjuksköterskan bör även se till så att de anhöriga blir avlastade om det behövs och att deras delaktighet i vården ska vara på kvinnor med sjukdomen MS egna villkor.

  • 5.
    Alotaibi, Mohammad
    et al.
    Trinity College Dublin, IRE.
    Moran, Gary
    Dublin Dental University Hospital, IRE.
    Grufferty, Brendan
    Trinity College Dublin, IRE.
    Renvert, Stefan
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Polyzois, Ioannis
    Trinity College Dublin, IRE.
    The effect of a decontamination protocol on contaminated titanium dental implant surfaces with different surface topography in edentulous patients2018Ingår i: Acta Odontologica Scandinavica, ISSN 0001-6357, E-ISSN 1502-3850Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: To investigate if it is possible to achieve complete decontamination of dental implant surfaces with different surface characteristics. Materials and methods: Twelve implant pieces with an Osseotite® surface and 12 implant pieces with a Ti-Unite® surface were attached on to the complete lower dentures of six patients and were allowed to accumulate plaque for 30 days. When retrieved, the implant decontamination protocol used, involved both mechanical (PeriBrush™) and chemical (3% H2O2) decontamination. The number of colony forming units per millilitre was determined and the dominant micro-organisms in selected samples was identified by 16s rRNA gene amplicon sequencing. The effect of the titanium brush on the implant surface was examined by SEM. Results: Complete decontamination was achieved in five out of 24 implants (four Osseotite® and one Ti-Unite®). The mean CFU/ml detected after decontamination were 464.48 for Osseotite® and 729.09 for Ti-Unite® implants. On the surface of the implants in which complete decontamination was not achieved, all of the predominant bacteria identified were streptococci except for one which was identified as micrococcus. SEM images revealed that the surface features of the decontaminated implants were not significantly altered. Conclusions: Mechanical decontamination using a titanium brush supplemented with chemical treatment for one minute (3% H2O2) can achieve complete decontamination of implant surfaces in edentulous patients. © 2018, © 2018 Acta Odontologica Scandinavica Society.

  • 6.
    Altehed, Maja
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Förutsättningar som påverkar tillämpning av hygienriktlinjer hos den sjukhusbaserade sjuksköterskan: En integrerad litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner utgör den största andelen av vårdskador, både globalt och i Sverige. Ungefär var tionde patient som vårdas på sjukhus drabbas av en eller flera vårdrelaterade infektioner, vilket orsakar extra vårddagar, extra kostnader, lidande och kan i värsta fall leda till att patienten dör. Följsamheten till hygienriktlinjer inom hälso- och sjukvården är därför en viktig preventiv åtgärd för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Trots omfattande evidens för sambandet mellan vårdrelaterade infektioner och följsamheten till hygienriktlinjer hos hälso-och sjukvårdpersonal förekommer brister i följsamheten till dessa.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva förutsättningar som påverkar följsamheten till hygienriktlinjer hos den sjukhusbaserade sjuksköterskan inom den somatiska vården av vuxna patienter i industrialiserade länder.

    Metod: Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt och inkluderade studier med kvalitativ, kvantitativ och mixad metod.

    Resultat: Resultatet som framkom visar att sjuksköterskors följsamhet påverkas av en rad olika förutsättningar. Vissa av dessa förutsättningar kan sägas handla om hela organisationen, så som tiden och arbetsbelastningen, tillgången och tillgängligheten av material och organisationskulturen. Andra förutsättningar kan sägas handla om sjuksköterskor på en mer individuell nivå, så som kunskap och utbildning, den egna säkerheten och det egna ansvaret.

    Slutsats: Flera förutsättningar påverkar sjuksköterskors följsamhet till hygienriktlinjer. Genom att medvetandegöra dessa förutsättningar kan sjuksköterskors följsamhet till hygienriktlinjer förbättras, vilket i sin tur leder till att patienter löper mindre risk att drabba av VRI.

  • 7.
    Altenius, Ellinor
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Gustafsson, Maria
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Erfarenheter av att läsa sin patientjournal via Internet: En intervjustudie med personer som har diabetes2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Journalen via Internet ger den enskilda personen möjlighet att få en inblick i den vård och behandlingsplan som erbjudits och utförts. För distriktssköterskan som möter personer med diabetes är det av stor betydelse att bedriva en strukturerad diabetesvård innehållande vägledning mot goda levnadsvanor. Journalen kan för den enskilda personen resultera i att delaktigheten i sin sjukdom, egenvård och behandling ökar.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers erfarenheter av att läsa sin patientjournal via Internet.

    Metod: En kvalitativ intervjustudie med åtta deltagare har genomförts. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer. Insamlat intervjumaterial analyserades utifrån Graneheim och Lundmans beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet utgörs av fyra huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorin Stödjande verktyg för att inhämta information presenteras i två underkategorier, som beskriver Minnesstöd skapar trygghet och Vägledning för egenvård. Huvudkategorin Begränsningar i texten skapar oro presenteras i tre underkategorier, som beskriver Felskrivningar, Språkbruket försvårar förståelsen för texten samt Vårdpersonalens begränsade journalåtkomst. Huvudkategorin Att vidareutveckla journalsystemet med användaren som delaktig presenterar tre underkategorier, som beskriver Utökat kunskapsstöd ökar användbarheten, Effektivisering av ärendehantering samt Journalåtkomst länsöverskridande. Vidare beskrivs Betydelsen av datorvana vid journalhantering.

    Slutsats: Det beskrivs som betydelsefullt att få insyn i vad som skrivits i journalen samt insyn i den hanteringen som föreligger runt den enskilda personens ärende. Journalen beskrivs vara ett stödjande verktyg för personer där de efter önskemål inhämtar kunskap samt utläser den information som anses betydelsefull och intressant. Genom journaltexten kan personer vidare få vägledning i de egenvårdsåtgärder som anses mest lämpliga för hälsan. Funktioner och tjänster som idag innefattas i journalen behöver vidareutvecklas för att journalen ska kunna bli det kompletta verktyg som efterfrågas.

  • 8.
    Amidi Tabrizi, Tara
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Tallberg, Laura
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Varför är det så svårt att samtala om sexuell hälsa?: en litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Människors sexuella hälsa definieras som ett tillstånd av fysiskt, emotionellt, mentalt och socialt välbefinnande i förhållande till sexualiteten. Den sexuella hälsan kan till följd av sjukdomar och behandlingar bli negativt påverkad. Från ett patientperspektiv finns en önskan att bli bemött och tillfrågad om sin sexuella hälsa. Sjuksköterskeprofessionen genomsyras av ett holistiskt arbetssätt och ska därför adressera sexuell hälsa som en del av omvårdnaden. I omvårdnaden ingår samtal och bemötande grundat på respekt som en del av den mänskliga kommunikationen.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att samtala om sexuell hälsa med patienter.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på tio vetenskapliga artiklar. Analysen genomfördes i enlighet med Graneheim och Lundmans innehållsanalys.

    Resultat: Av analysen framkom fem kategorier: att ämnet är känsligt, att ha ett ansvar, att ha bristande kunskap, att arbetsförhållanden påverkar och att omständigheter kring patienten påverkar.

    Slutsats: Föreliggande studie indikerade på att svårigheter förekom i sjuksköterskornas samtal om sexuell hälsa med patienterna. Ämnet upplevdes känsligt parallellt med en okunskap huruvida samtalen skulle bemötas. Sjuksköterskorna upplevde att utbildningen var otillräcklig samt att arbetsförhållanden och omständigheter kring patienterna bidrog till ytterligare svårigheter. Däremot fanns en medvetenhet att sexuell hälsa var en del av det professionella ansvaret.

  • 9.
    Andemariam, Winta
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Patientens upplevelse av autonomi efter stroke på somatisk vårdavdelning.: En kvalitativ litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En stroke är ett plötsligt slaganfall som orsakas av att blodets normalflöde till hjärnan hindras av en blodpropp eller minskas på grund av ett sprucket kärl. Efter en stroke vårdas de flesta patienter på en somatisk vårdavdelning. Patienter kan ha olika upplevelser av vården. Viktigt för många är dock att kunna behålla så mycket som möjligt av sin autonomi under vårdtiden.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av autonomi efter stroke på somatisk vårdavdelning.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Databaser som används för sökning är PubMed och Cinhal. Olssons och Sörensens (2011) bedömningsmall användes för kvalitetsgranskning. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundman (2004) innehållsanalys.

    Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier som benämns: (1) Förlorad värdighet. (2) Begränsning av fysiska funktioner. (3) Att vara beroende. (4) Att få stöd på vårdavdelning.  

    Slutsats: Efter personen har drabbats av stroke påverkas patienten fysiskt, psykiskt och social. Därför behöver vårdpersonalen ha förståelse för hur patienter ska bemötas för att de ska uppleva så mycket autonomi och oberoende som möjligt.

  • 10.
    Anderberg, Peter
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Barnestein-Fonseca, Pilar
    Hosp Reg Univ Malaga, ESP.
    Guzman-Parra, Jose
    Hosp Reg Univ Malaga, ESP.
    Garolera, Maite
    Consorci Sanitari Terrassa, ESP.
    Quintana, Maria
    Consorci Sanitari Terrassa, ESP.
    Mayoral-Cleries, Fermin
    Hosp Reg Univ Malaga, ESP.
    Lemmens, Evi
    Univ Coll Leuven Limburg, BEL.
    Sanmartin Berglund, Johan
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    The Effects of the Digital Platform Support Monitoring and Reminder Technology for Mild Dementia (SMART4MD) for People With Mild Cognitive Impairment and Their Informal Carers: Protocol for a Pilot Randomized Controlled Trial2019Ingår i: JMIR Research Protocols, ISSN 1929-0748, E-ISSN 1929-0748, Vol. 8, nr 6, artikel-id e13711Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Many countries are witnessing a trend of growth in the number and proportion of older adults within the total population. In Europe, population aging has had and will continue to have major social and economic consequences. This is a fundamentally positive development where the added life span is of great benefit for both the individual and the society. Yet, the risk for the individual to contract noncommunicable diseases and disability increases with age. This may adversely affect the individual's ability to live his or her life in the way that is desired. Cognitive conditions constitute a group of chronic diseases that predominantly affects older people. Recent technology advancements can help support the day-to-day living activities at home for people with cognitive impairments. Objective: A digital platform (Support Monitoring and Reminder for Mild Dementia; SMART4MD) is created to improve or maintain the quality of life for people with mild cognitive impairment (PwMCI) and their carers. The platform will provide reminders, information, and memory support in everyday life, with the purpose of giving structure and lowering stress. In the trial, we will include participants with a diagnosed neurocognitive disorder as well as persons with an undiagnosed subjective memory problem and cognitive impairment, that is, 20 to 28 points on the Mini-Mental State Examination. Methods: A pragmatic, multicenter RCT is being conducted in Spain, Sweden, and Belgium. The targets for recruitment are 1200 dyads-split into an intervention group and a control group that are in usual care. Intervention group participants will be provided with a data-enabled computer tablet with the SMART4MD app. Its core functionalities, intended to be used daily at home, are based on reminders, cognitive supporting activities, and sharing health information. Results: Inclusion of participants started in December 2017, and recruitment is expected to end in February 2019. Furthermore, there will be 3 follow-up visits at 6, 12, and 18 months after the baseline visit. Conclusions: This RCT is expected to offer benefits at several levels including in-depth knowledge of the possibilities of introducing a holistic multilayered information and communication technology solution for this group. SMART4MD has been developed in a process involving the structured participation of PwMCI, their informal carers, and clinicians. The adoption of SMART4MD faces the challenge of this age group's relative unfamiliarity with digital devices and services. However, this challenge can also be an opportunity for developing a digital device tailored to a group at risk of digital exclusion. This research responds to the wider call for the development of digital devices which are accessible and affordable to older people and this full scale RCT can hopefully serve as a model for further studies in this field.

  • 11.
    Anderberg, Peter
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Björling, Gunilla
    Swedish Red Cross University College, SWE.
    Stjernberg, Louise
    Swedish Red Cross University College, SWE.
    Bohman, Doris
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Analyzing nursing students’ relation to electronic health and technology as individuals and students and in their future career (the ENURSED study): Protocol for a longitudinal study2019Ingår i: Journal of Medical Internet Research, ISSN 1438-8871, E-ISSN 1438-8871, Vol. 21, nr 10, artikel-id e14643Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: The nursing profession has undergone several changes in the past decades, and new challenges are to come in the future; patients are now cared for in their home, hospitals are more specialized, and primary care will have a key role. Health informatics is essential in all core competencies in nursing. From an educational perspective, it is of great importance that students are prepared for the new demands and needs of the patients. From a societal point of view, the society, health care included, is facing several challenges related to technological developments and digitization. Preparation for the next decade of nursing education and practice must be done, without the advantage of certainty. A training for not-yet-existing technologies where educators should not be limited by present practice paradigms is desirable. This study presents the design, method, and protocol for a study that investigates undergraduate nursing students’ internet use, knowledge about electronic health (eHealth), and attitudes to technology and how experiences of eHealth are handled during the education in a multicenter study. Objective: The primary aim of this research project is to describe the design of a longitudinal study and a qualitative substudy consisting of the following aspects that explore students’ knowledge about and relation to technology and eHealth: (1) what pre-existing knowledge and interest of this area the nursing students have and (2) how (and if) is it present in their education, (3) how do the students perceive this knowledge in their future career role, and (4) to what extent is the education capable of managing this knowledge? Methods: The study consists of two parts: a longitudinal study and a qualitative substudy. Students from the BSc in Nursing program from the Blekinge Institute of Technology, Karlskrona, Sweden, and from the Swedish Red Cross University College, Stockholm/Huddinge, Sweden, were included in this study. Results: The study is ongoing. Data analysis is currently underway, and the first results are expected to be published in 2019. Conclusions: This study presents the design of a longitudinal study and a qualitative substudy. The eHealth in Nursing Education eNursEd study will answer several important questions about nursing students’ attitudes toward and use of information and communications technology in their private life, their education, and their emerging profession. Knowledge from this study will be used to compare different nursing programs and students’ knowledge about and relation to technology and eHealth. Results will also be communicated back to nursing educators to improve the teaching of eHealth, health informatics, and technology. ©Peter Anderberg, Gunilla Björling, Louise Stjernberg, Doris Bohman.

  • 12.
    Anderberg, Peter
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Eivazzadeh, Shahryar
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Sanmartin Berglund, Johan
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    A Novel Instrument for Measuring Older People's Attitudes Toward Technology (TechPH): Development and Validation2019Ingår i: Journal of Medical Internet Research, ISSN 1438-8871, E-ISSN 1438-8871, Vol. 21, nr 5, artikel-id e13951Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: The use of health technology by older people is coming increasingly in focus with the demographic changes. Health information technology is generally perceived as an important factor in enabling increased quality of life and reducing the cost of care for this group. Age-appropriate design and facilitation of technology adoption are important to ensure functionality and removal of various barriers to usage. Development of assessment tools and instruments for evaluating older persons' technology adoption and usage as well as measuring the effects of the interventions are of high priority. Both usability and acceptance of a specific technology or service are important factors in evaluating the impact of a health information technology intervention. Psychometric measures are seldom included in evaluations of health technology. However, basic attitudes and sentiments toward technology (eg, technophilia) could be argued to influence both the level of satisfaction with the technology itself as well as the perception of the health intervention outcome. Objective: The purpose of this study is to develop a reduced and refined instrument for measuring older people's attitudes and enthusiasm for technology based on relevant existing instruments for measuring technophilia A requirement of the new instrument is that it should be short and simple to make it usable for evaluation of health technology for older people. Methods: Initial items for the TechPH questionnaire were drawn from a content analysis of relevant existing technophilia measure instruments. An exploratory factor analysis was conducted in a random selection of persons aged 65 years or older (N=374) on eight initial items. The scale was reduced to six items, and the internal consistency and reliability of the scale were examined. Further validation was made by a confirmatory factor analysis (CFA). Results: The exploratory factor analysis resulted in two factors. These factors were analyzed and labeled techEnthusiasm and techAnxiety. They demonstrated relatively good internal consistency (Cronbach alpha=.72 and .68, respectively). The factors were confirmed in the CFA and showed good model fit (chi(2)(8)=21.2, chi(2)/df=2.65, comparative fit index=0.97, adjusted goodness-of-fit index=0.95, root mean square error of approximation=0.067, standardized root mean square residual=0.036). Conclusions: The construed TechPH score showed expected relations to external real-world criteria, and the two factors showed interesting internal relations. Different technophilia personality traits distinguish clusters with different behaviors of adaptation as well as usage of new technology. Whether there is an independent association with the TechPH score against outcomes in health technology projects needs to be shown in further studies. The instrument must also be validated in different contexts, such as other countries.

  • 13.
    Andersson, Annelie
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Hedlund, Frida
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Personers upplevelser av att leva med utmattningssyndrom2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utmattningssyndrom har ökat i Sverige de senaste åren och anses idag vara en folksjukdom. Utmattningssyndrom ger diffusa symtom som kan medföra att sjukdomen är svår att upptäcka. Sjuksköterskans ansvar är att stödja personerna i deras nya livssituation för att uppnå hälsa och minska lidande. Det här kan med fördel göras genom att se utifrån den drabbade personens livsvärld. 

    Resultatet av studien kan bidra till att sjuksköterskan får en ökad förståelse för personers upplevelser av att leva med utmattningssyndrom. Denna kunskap är av stort värde för att vidare underlätta och öka kvalitén för omvårdnaden av utmattningsdrabbade personer.

     

  • 14.
    ANDERSSON, AXEL
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    YOUSEFI, RAZIA
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Kvinnors upplevelser av psykisk ohälsa i samband med bröstcancer: En kvalitativ studie av patografier2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 15.
    Andersson, Caroline
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Claesson, Ida
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Betydelsen av olika faktorer som motiverar till livsstilsförändring hos personer med övervikt eller fetma: en kvalitativ litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Övervikt och fetma ökar i världen och fler människor dör till följd av övervikt och fetma än av undervikt. Risken att drabbas av andra följdsjukdomar på grund av övervikt och fetma är stor, men genom stöd och vägledning kan dock personerna motiveras till livsstilsförändring och återfå egenvårdskapaciteten.

    Syfte: Att beskriva betydelsen av olika faktorer som motiverar till livsstilsförändring hos personer med övervikt eller fetma

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie där resultatet bygger på en sammanställning av 14 vetenskapliga artiklar. Analysen bygger på Graneheim och Lundmans innehållsanalys

    Resultat: Från resultatet var det tre kategorier stöd som betydande faktor, inre faktorers betydelse samt yttre faktorers betydelse som visade sig ha störst betydelse för att lyckas genomföra livsstilsförändring. Vad som anses vara motiverande faktorer skiljer sig åt men familj, vänner och vårdpersonals uppmuntran hade stor betydelse för livsstilsförändring samt för att återfå egenvård.

    Slutsats: För att främja hälsa var det sociala stödet, hjälpmedel samt uppsatta mål betydelsefulla motivationsfaktorer. Flera personer ansåg också att grupper med personer i liknande situationer ökade motivationen och hjälpte till att återfå egenvård och på så sätt främja hälsa och uppnå välbefinnande.

  • 16.
    Andersson, Ewa K.
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Dellkvist, Helen
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Johansson, Ulrika Bernow
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa. Blekinge Inst Technol, Dept Hlth, Karlskrona, Sweden.;Karlskrona Municipal, Karlskrona, Sweden..
    Skär, Lisa
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Relatives' experiences of sharing a written life story about a close family member with dementia who has moved to residential care: An interview study2019Ingår i: Nursing Open, E-ISSN 2054-1058, Vol. 6, nr 2, s. 276-282Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim The aim of this study was to describe relatives' experiences of sharing a written life story about a close family member with dementia who has moved to residential care. Design An explorative descriptive qualitative design was used. Methods The data were collected using semi-structured interviews with a purposeful sample of eight relatives and analyzed using a qualitative content analysis. Results Results show that creating and sharing the life story of a close family member could help relatives handle grief and stress. It was perceived as an important, yet difficult, task to ensure that the close family member got good quality care. The creation of a meaningful life story takes time and requires cooperation with family members and other significant people.

  • 17.
    Andersson, Ewa K.
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa. Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa. Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Skär, Lisa
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Younger persons' and their next of kin's experiences of cardiac care during the first year following a myocardial infarction2017Ingår i: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 16, nr S1, s. S37-S38Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 18.
    Andersson, Ida
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Bardh, Anneli
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Sjuksköterskors förhållningssätt till patientens autonomi vid vård i livets slutskede inom hemsjukvården: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det finns brister i hemsjukvården, patienters autonomi respekteras inte alltid. Fler patienter väljer att avsluta sina sista dagar i livet i hemmet och sjuksköterskor kan ställas inför stora utmaningar när det gäller att handha döende patienter. Svårigheter kan uppstå att följa patientens vilja och självbestämmande. Vården av döende patienter sker till stor del i hemmet där även närstående inkluderas i vården vilket gör att sjuksköterskan kan befinna sig i en utsatt situation då anhöriga kan kräva snabba beslut som kan vara svåra att fatta. Därför önskas tydligare riktlinjer inom ämnet.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors förhållningssätt till patientens autonomi vid vård i livets slutskede inom hemsjukvården.

    Metod: Studien är en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ forskning.

    Resultat: I resultatet framkom det tre huvudkategorier inklusive åtta underkategorier. Att ha en underlättande förhållning gentemot patienten genom att pendla mellan närhet och distans, göra patienten delaktig, skapa goda relationer samt känna stöd från teamet. Att ha en underlättande förhållning gentemot sig själv genom att ha självkännedom och att ha mod. Att ha en försvårande förhållning genom att ha brist på stöd och att inte ges möjlighet att hjälpa.

    Slutsats: Mod krävs för att våga vara nära patienten men även för att kunna distansera sig. Sjuksköterskor behöver kunna konsten att pendla mellan närhet och distans för att kunna vårda patienter vid vård i livets slutskede.

  • 19.
    Andersson, Jessica
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Zammal, Natalie
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Endometrios: Den dolda folksjukdomen?2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Endometrios är en kronisk autoimmun sjukdom som innebär att livmoderslemhinnan växer i och utanför livmoder. Endometrios påträffas vanligtvis på bukhinnan, livmodermuskulaturen, äggstockarna, urinblåsan eller ändtarmen, men kan även finnas i andra organ i kroppen. I Sverige drabbas uppskattningsvis var tionde kvinna i fertil ålder av endometrios, men det kan dröja uppemot sex-tio år innan diagnosen fastställs. Endometrios kan ge upphov till bland annat svåra smärtor och infertilitet. Aktuellt forskningsläge visar att kompetensen bland hälso- och sjukvårdpersonal är bristande vilket har en påverkan på den vård som ges till kvinnor med misstänkt eller fastställd endometriosdiagnos.

    Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av bemötandet av hälso- och sjukvårdspersonal vid endometrios.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på sex bloggar som analyserades enligt av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.

    Resultat: Innehållsanalysen resulterade i två huvudkategorier; bra bemötande och dåligt bemötande som sammanfattas av fem respektive fyra underkategorier. Samtliga kvinnor hade upplevelser av dåligt bemötande från sjukvårdspersonal vilket påverkade dem negativt både psykiskt och fysiskt. Kvinnorna ansåg sig till stor del ha blivit misstrodda och inte tagna på allvar vilket hade konsekvenser för deras självkänsla och tro på vården. En annan konsekvens av dåligt bemötande var att de drog sig från att söka hjälp vilket orsakade onödigt lidande och deras vardag påverkades negativt. Resultatet visar också upplevelser av bra bemötande där kvinnorna upplevt att de blivit förstådda och bekräftade vilket ingav dem hopp och framtidstro. Av resultatet framkom att omhändertagandet från sjuksköterskan spelar roll för hur kvinnorna hanterade den påverkan som endometriosen har.

    Slutsats: Då denna patientgrupp till största del söker sig till vårdcentraler och akutmottagningar för sina symtom är sjuksköterskan bland de första de knyter kontakt med. Av resultatet framkommer det att sjuksköterskans förhållningssätt bör vara i enlighet med Joyce Travelbee’s omvårdnadsteori. Resultatet visar tydligt hur kvinnor som söker vård önskar bli bemötta av hälso- och sjukvårdspersonalen. I enlighet med Travelbee’s teori är omvårdnad att hjälpa den lidande människan att finna mening och hopp i sin situation genom att etablera en tillitsfull och förtroendefull relation med patienten.

  • 20.
    Andersson, Lukas
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Pålsdotter, Hedda
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Andningen styr mitt liv: En litteraturstudie om hur det är att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom har ökat sedan 1970-talet och idag lever 400 000 - 700 000 personer med sjukdomen. År 2020 beräknas sjukdomen vara den tredje största dödsorsaken i världen. Den vanligaste orsaken till att få KOL är tobaksrökning vilket gör att personer ofta skuldbelägger sig över att sjukdomen är självorsakad. Personer som fått KOL kommer att leva med sjukdomen resten av livet. Personer med KOL upplever oftast inte sjukdomen på samma sätt som andra personer då upplevelser är individuella. Sjukdomen upplevs på olika sätt då individuella erfarenheter och kunskaper spelar in i hur väl personerna lyckas leva med sin sjukdom. Eftersom personerna upplever sjukdomen på olika sätt är det viktigt att arbeta personcentrerat. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med KOL. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design användes där 13 vetenskapliga artiklar låg till grund för resultatet. Innehållsanalysen genomfördes genom användning av Graneheim och Lundmans artikel där de beskriver hur en kvalitativ innehållsanalys går till. Resultat: Det framgick att andningen spelade en central roll i livet. Den försämrade andningen gjorde att personerna inte kunde göra vad de ville och upplevde att den styrde hela livet. Det framkom att personer med sjukdomen upplevde att de inte vet hur framtiden blir och var därför oroliga och rädda för sjukdomsutvecklingen. Personerna upplevde en ensamhet där varken vårdpersonal, vänner eller anhöriga förstod deras situation. En del valde då att isolera sig vilket fick ytterligare följder som till exempel depression. Slutsats: Andningen styr hela personens liv. Eftersom personerna upplevde ensamhet är det viktigt att vårdpersonal informerar anhöriga om sjukdomen då det förekommer okunskaper rörande sjukdomen. Personer upplever att deras identitet förändras och att de är i behov av andra. Det är viktigt att ge dem den hjälp de behöver samtidigt personcentrerad vård tillämpas för att personen ska vara delaktig i sin vård.

  • 21.
    Andersson, Matilda
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Att leva med Myelom2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Myelom är en sällsynt och obotbar sjukdom men är trots detta bland de vanligare haematologiska cancersjukdomarna. Fram till början på 1980-talet orsakade myelom en långsam med gradvis nedgång i patientens hälsotillstånd och medellivslängden då var 2 år efter diagnos. Nu har den förbättrade behandlingen av högdosterapi främjat patientvården och även ökat medellivslängden. Behandling och effekter av sjukdomen har olika påverkan på kropp och psyke och kunskapen om upplevelserna av att leva med myelom är en viktig del i omvårdnadsarbetet.

  • 22.
    Andersson, My
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Kostic, Maja
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Finns det samband mellan förmaksflimmer och levnadsvanor hos den äldre befolkningen?: En kvantitativ studie i samarbete med Swedish National study on Aging and Care - Blekinge2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Förmaksflimmer (FF) är vanligt förekommande hos äldre, prevalensen beräknas vara cirka 5 % samtidigt som antalet äldre individer i samhället ökar. Den äldre befolkningen har sämre levnadsvanor än den yngre och drabbas i större utsträckning av sjukdom. De ohälsosamma levnadsvanorna riskbruk av alkohol, tobaksbruk/rökning, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor kan påverka hälsa och välbefinnande på många olika sätt för individen.

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka eventuellt samband mellan förmaksflimmer och levnadsvanor hos individer över 60 år i Blekinge.

    Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie baserad utifrån data från Swedish National study on Aging and Care – Blekinge (SNAC-B). Data har sammanställts deskriptivt, verklig skillnad mellan grupper har undersökts med chi2-test och sedan har Spearmans rangkorrelation används för att undersöka samband.

    Resultat: Statistisk signifikant skillnad upptäcktes mellan FF och ohälsosamma matvanor, där fanns även en statistiskt signifikant positiv korrelation. Detta innebär att det finns ett samband mellan FF och ohälsosamma matvanor. Riskbruk av alkohol, tobaksbruk/rökning och otillräcklig fysisk aktivitet visade ingen statistisk signifikant skillnad.

    Slutsats: Samband mellan FF och ohälsosamma matvanor hos den äldre befolkningen i Blekinge finns, vilket kan vara till nytta för sjuksköterskan i den personcentrerade vården. Kunskap gällande FF, levnadsvanor och äldre kan vara ett kunskapsstöd för sjuksköterskan i omvårdnaden av dessa individer. 

  • 23.
    Andersson, Nathalie
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Lindén, Martina
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Sjuksköterskans upplevelser av isoleringsvård vid smittsam sjukdom: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ibland vårdas patienter med smittsam sjukdom under isolering. Detta för att förhindra att smitta sprider sig ytterligare till medpatienter eller vårdpersonal. Att vårda patienter med smittsam sjukdom utgör en ökad risk för sjuksköterskan att smittas. Smittprevention och försiktighetsåtgärder är också faktorer som kan påverka omvårdnaden och är dessutom avgörande för sjuksköterskans och patientens säkerhet.

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av omvårdnad i samband med isoleringsvård vid smittsam sjukdom

    Metod: För att besvara studiens syfte användes en litteraturstudie med kvalitativ design. Vetenskapliga artiklar samlades in och kvalitetsgranskades. Därefter genomfördes innehållsanalys på samtliga artiklar och kategorier plockades fram.

    Resultat: Fyra kategorier växte fram ur resultatet av litteraturstudien. Dessa var: oro för smittspridning, mellanmänskliga aspekter i omvårdnaden, känsla av maktlöshet samt vikten av kunskap och erfarenhet.

    Slutsats: Det upplevdes en oro inför smittspridning och resurser som inte räckte till. Dessa aspekter kunde påverka omvårdnaden och relationen till patient och anhöriga. Dock var de flesta sjuksköterskor överens om att trots detta försöka uppnå omvårdnad av god kvalitet. Tidigare kunskap och erfarenhet av smittspridning bidrog positivt till omvårdnadsarbetet och minskade sjuksköterskornas riskuppfattning.

  • 24.
    Andersson, P.
    et al.
    Kristianstad Univ, SWE.
    Renvert, Stefan
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Sjogren, P.
    Oral Care AB, SWE.
    Zimmerman, M.
    Oral Care AB, SWE.
    Dental status in nursing home residents with domiciliary dental care in Sweden2017Ingår i: Community Dental Health, ISSN 0265-539X, Vol. 34, nr 4, s. 203-207Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: To describe the dental health status of elderly people in nursing homes receiving domiciliary dental care. Design: Case note review. Clinical setting: Nursing homes in 8 Swedish counties. Participants: Care dependent elderly people (>= 65 years). Methods: Clinical data, including the number of remaining natural teeth, missing and decayed teeth (manifest dental caries) and root remnants, recorded by dentists according to standard practices. Medical and dental risk assessments were performed. Results: Data were available for 20,664 patients. Most were women (69.1%), with a mean age of 87.1 years (SD 7.42, range 65-109). The mean age for men was 83.5 years (SD 8.12, range 65-105). Two or more medical conditions were present in most of the population. A total of 16,210 individuals had existing teeth of whom 10,974 (67.7%) had manifest caries. The mean number of teeth with caries was 5.0 (SD 5.93) corresponding to 22.8% of existing teeth. One in four individuals were considered to have a very high risk in at least one professional dental risk assessment category. Conclusions: Care dependent elderly in nursing homes have very poor oral health. There is a need to focus on the oral health-related quality of life for this group of frail elderly during their final period of life.

  • 25.
    Andersson, Viktoria
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Rydell, Marcus
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Hur är det att leva med en närstående som har schizofreni?2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I dag har ca 30 000 – 40 000 svenskar av schizofreni som är den mest svårförstådda psykossjukdomen. Personer som lider av schizofreni är i stort behov av stöd ifrån deras närstående. Det är även vanligt att vården lägger över ett stort ansvar på närstående när den sjuke är i hemmet. Att vara närstående till en person som lider av schizofreni kan vara mycket krävande och ha en stor påverkan på deras livssituation. Det är en del av sjuksköterskans roll ta reda på närståendes upplevelse och erfarenhet och att involvera närstående i vårdandet för att på så sätt kunna förbättra omvårdnaden av personen med schizofreni.

    Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att leva med en närstående som har diagnosen Schizofreni.

    Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserades på nio vetenskapliga artiklar som analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet i studien visade att de närståendes upplevelse var mycket komplex och varierande. De närståendes upplevelse beskrev oftast genom emotionella upplevelser som påverkades utav olika faktorer. De olika faktorerna som påverkade de närstående var sjukdomen, stigma, kunskap och stöd.

    Slutsats: I studien framkom det att närståendes upplevelse var väldigt komplexa och påverkades av många olika faktorer. De närstående till en person som lider av schizofreni upplevde en stark påverkan både på deras livssituation, framtidssyn och emotionella känslor, och genom ökad kunskap och stöd kunde deras upplevelse förändras.

  • 26.
    Anehov, Ellen
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Thilly, Natcha
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Hur bra kan en larvig behandling läka sår?: En systematisk litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sår är ett underskattat hälsoproblem inom svenska sjukvården och kostar samhället mycket pengar. Sjuksköterskan har det yttersta ansvaret vid omvårdnaden för dessa patienter. Det ingår i kompetensbeskrivningen för sjuksköterskeprofessionen att evidensbaserad omvårdnad ska tillämpas. Larvterapi är en av de äldsta behandlingsmetoden för sårläkning, när antibiotikan slog igenom på 1940-talet ersattes larvterapi med antibiotikan. I samband med antibiotikaresistensen som uppkom på 1990-talet har alltfler forskare och läkare valt att återgå till larvterapi. 

    Syfte: Syftet med studien var att jämföra larvterapi med traditionella behandlingar avseende debridering av sår, antimikrobiella egenskaper, sårläkningstid, kostnadseffektivitet och smärta. 

    Metod: En systematisk litteraturöversikt baserad på nio artiklar med kvantitativ ansats och evidensgradering enligt GRADE. 

    Resultat: Resultatet presenterades i två översiktstabeller och delades in i fem variabler, dessa var debridering, antimikrobiella egenskaper, sårläkningstid, kostnadseffektivitet och smärta. Larvterapi visade en tydlig effektivitet vid debridering av sår jämfört med förband. dock var smärta vanligare i denna patientgruppen. Gällande antimikrobiella egenskaper, sårläkningstid och kostnadseffektivitet sågs ingen märkbar skillnad mellan larvterapi och traditionella behandlingar. 

    Slutsats: Larvterapi är en effektivare metod vid debridering av sår än traditionella förband och/eller kompression. Dock krävs det mer forskning gällande antimikrobiella egenskaper, sårläkningstid och kostnadseffektivitet. 

  • 27.
    Arnsteg Danielsson, Ann
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Porsche, Brigitte
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Anhörigas upplevelser av att vårda en person med palliativ diagnos i hemmet: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Utvecklingen i Sverige går mot att fler personer med palliativ diagnos vårdas och dör i hemmet. Detta medför ofta att anhöriga får rollen som vårdare och att deras ansvar för den terminala vården i hemmet ökar. För att sjukvården ska kunna ge rätt stöd och adekvat information till anhöriga och personen med palliativ diagnos är det därför värdefullt att ta del av deras erfarenheter.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda en person med palliativ diagnos i hemmet.

    Metod: Nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats granskades och bedömdes i en kvalitetsmodell. Den insamlade data analyserades med hjälp av innehållsanalys.

    Resultat: Analys av artiklarna utmynnade i tre huvudkategorier, Dagliga livet förändrades för båda parter, Sjukvården både hindrade och stöttade och Döden en del av vardagen. Innehållet i huvudkategorierna genererade de sex underkategorierna, Förändrade relationer, Det egna livet i andra hand, Att få hjälp och stöd, Att inte få hjälp och stöd, Rädsla för döden och Att leva i nuet. Ett övergripande tema, En förändrad livssituation sammanfattade tolkningen av de anhörigas upplevelser.  

    Slutsats: Anhöriga som vårdar personer med palliativ diagnos i hemmet behöver stöd och uppmärksammas av sjukvården. Deras egna behov kommer i andra hand eftersom de sätter personen med palliativ diagnos i första hand. De kan då känna sig isolerade och ensamma.

  • 28.
    Axberg, Sigrid
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Bodin, Louise
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Icke farmakologisk egenvård vid sömnstörningar: en litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sömnen är ett av personers viktigaste behov. När en person får för lite sömn ger detta kroppen sömnbrist, vilket påverkar flera funktioner i kroppen negativt som behövs för att vi ska kunna fungera. Sömnbrist kan leda till sömnstörning. Sömnstörningar kan vara en egen sjukdom eller ett symtom på en annan sjukdom. En metod för att motverka sömnstörningar är genom egenvård. Icke farmakologiska åtgärder är en egenvårdsmetod. Vilka icke farmakologiska egenvårdsåtgärder som fungerar för de olika personerna påverkar personernas erfarenheter av åtgärderna.

    Syfte: Att belysa personers erfarenheter av icke farmakologisk egenvård vid sömnstörningar.

    Metod: Litteraturstudie med kvalitativ design som baseras på åtta artiklar. Manifest innehållsanalys användes för att analysera artiklarna.

    Resultat: Erfarenheter av icke farmakologiska egenvårdsåtgärder samt Erfarenheter av tekniska hjälpmedel var det två kategorierna som framkom i resultatet. De egenvårdsåtgärder som framkom kunde antingen vara av fysisk karaktär eller påverka sömnen via sinnena. Åtgärder som kräver tekniska hjälpmedel fanns också. Majoriteten upplevdes påverka sömnen och vilan positivt. Erfarenheterna av CPAP och snarkskenan var till största del att de förbättrade sömnen. Däremot var erfarenheterna av tillexempel aromterapi att det inte förbättrade sömnen.

    Slutsats: Erfarenheterna av egenvårdsåtgärderna med fysisk karaktär, såsom fysisk aktivitet och kostförändringar, var till största del positiva. Däremot var erfarenheterna av de egenvårdsåtgärder som påverkar sinnena, som aromterapi och ljusterapi, mer kritiska. CPAP-masken och snarkskenan hade båda fördelar såväl som nackdelar. Däremot fungerar inte samma sorts egenvård för alla personer. Det behövs göras fler kvalitativa studier inom detta område för att syftet helt ska kunna svaras på. 

  • 29.
    Axelsson, Moa
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Gulliksson, Linnea
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Sjuksköterskors erfarenhet av användning av tolk vid språkbarriärer: En kvalitativ litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Samhället blir allt mer mångkulturellt och en större press sätts på att sjuksköterskor kan möjliggöra en fungerande kommunikation med patienter. Om kommunikationen inte fungerar kan en språkbarriär uppstå mellan sjuksköterskor och patient. Då språkbarriärer kan påverka kvaliteten på omvårdnaden är det viktigt att sjuksköterskor kan hantera språkbarriärerna. Genom att använda en tolk kan språkbarriärer hanteras men det finns även brister i användandet av tolk. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av användning av tolk vid språkbarriär. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som baserats på 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna har analyserats med inspiration av Graneheim och Lundmans (2004) samlade beskrivning av innehållsanalys. Resultat: I studiens resultat framkom sju subkategorier: Sjuksköterskors prioriteringar, Sjuksköterskors kunskap om användandet av tolk, Tillgänglighet av formell tolk, Tillgänglighet av informell tolk, Möjligheter vid användning av tolk, Svårigheter vid Sjuksköterskors användning av formell tolk och Svårigheter vid sjuksköterskors användning av informell tolk. Dessa subkategorier resulterade i två huvudkategorier: Sjuksköterskors erfarenheter av att få tillgång till tolk och Sjuksköterskors erfarenheter av användning av tolk. Slutsats: Att sjuksköterskor hade erfarenhet av att tolk var viktigt för att kunna hantera språkbarriärer, det i sin tur gav bättre möjligheter till en god omvårdnad. I sjuksköterskors användning av tolk fanns både möjligheter och svårigheter. I denna studie identifierades en kunskapsbrist i sjuksköterskors användande av tolk. En utbildning i sjuksköterskors användning av tolk ansågs kunna förbättra omvårdnaden vid språkbarriärer.

  • 30.
    Axmon, Anna
    et al.
    Lunds Universitet, SWE.
    Kristensson, Jimmie
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Ahlström, Gerd
    Lunds Universitet, SWE.
    Midlöv, Patrik
    Lunds Universitet, SWE.
    Use of antipsychotics, benzodiazepine derivatives, and dementia medication among older people with intellectual disability and/or autism spectrum disorder and dementia2017Ingår i: Research in Developmental Disabilities, ISSN 0891-4222, Vol. 62, s. 50-57Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background Although people with intellectual disability (ID) and people with dementia have high drug prescription rates, there is a lack of studies investigating drug use among those with concurrent diagnoses of ID and dementia. Aim To investigate the use of antipsychotics, benzodiazepine derivatives, and drugs recommended for dementia treatment (anticholinesterases [AChEIs] and memantine) among people with ID and dementia. Methods and procedures Having received support available for people with ID and/or autism spectrum disorder (ASD) was used as a proxy for ID. The ID cohort consisted of 7936 individuals, aged at least 55 years in 2012, and the referent cohort of age- and sex-matched people from the general population (gPop). People with a specialists’ diagnosis of dementia during 2002–2012 were identified (ID, n = 180; gPop, n = 67), and data on prescription of the investigated drugs during the period 2006–2012 were collected. Outcome and results People with ID/ASD and dementia were more likely than people with ID/ASD but without dementia to be prescribed antipsychotics (50% vs 39% over the study period; odds ratio (OR) 1.85, 95% confidence interval 1.13–30.3) and benzodiazepine derivatives (55% vs 36%; OR 2.42, 1.48–3.98). They were also more likely than people with dementia from the general population to be prescribed antipsychotics (50% vs 25%; OR 3.18, 1.59–6.34), but less likely to be prescribed AChEIs (28% vs 45%; OR 0.32, 0.16–0.64).

  • 31.
    Beiranvand, Samira
    et al.
    Ahvaz Jundishapur Univ Med Sci, IRN.
    Zarea, Kourosh
    Ahvaz Jundishapur Univ Med Sci, IRN.
    Ghanbari, Saeed
    Shiraz Univ Med Sci, IRN.
    Tuvesson, Hanna
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Keikhaei, Bijan
    Ahvaz Jundishapur Univ Med Sci, IRN.
    Ten years incidence of cancer in Iran: a systematic review and meta-analysis2018Ingår i: CLINICAL EPIDEMIOLOGY AND GLOBAL HEALTH, ISSN 2452-0918, Vol. 6, nr 2, s. 94-102Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Designing and implementation of screening programs depend on greatly epidemiologic basic data in every country. Also Variation in the incidence of various cancers in our country has been a favorite topic. Objectives: This systematic review was conducted to provide an overall perspective about incidence, geographical and age distribution of cancers in Iran. Methods: A comprehensive search were done according to MOOSE guideline criteria in national and international databases for selecting eligible articles from 2005 to 2015. After screening titles and abstracts, duplicated and irrelevant studies were excluded. Selected papers are written in Persian or English. The standard error of the cancer incidence was calculated based on the binomial distribution. Because of the significant heterogeneity observed among the results, we used a random-effects model combine the results of the primary studies. Moreover, a sensitivity analysis was undertaken to explore the effects of the risk of bias and other sources of heterogeneity. Results: Overall 16 articles met eligibility criteria for inclusion. The total incidence of cancer was 19.4 and 17.2 per hundred thousand of people in males and females respectively. The five most common cancers in male were: Lymphoma, leukemia, esophagus, stomach, colorectal and in the female are: breast, colorectal, stomach, thyroid and esophagus. The highest incidence rate was seen in Golestan Province and in the age group over 65 years. Conclusion: According to increasing incidence rate of cancers in Iran, Development, holding and accomplish of universal public cancer control program should be the first precedence for health policy. (c) 2017 Published by Elsevier, a division of RELX India, Pvt. Ltd on behalf of INDIACLEN.

  • 32.
    Bekker, Maria
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Spasic, Milena
    Kvinnors upplevelse av att leva med långvarig smärta: En studie baserad på patografier2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En femtedel av befolkningen i Sverige lever idag med långvarig smärta vilket definieras som smärta som pågått längre än tre månader. Kvinnors upplevelse av livet med långvarig smärta är individuell och olika strategier används för att hantera tillvaron. Smärtan kan försvåra arbetslivet och vardagssysslor samt ge känslor av hopplöshet, värdelöshet och att vara en dålig förälder eller partner. Personer med långvarig smärta kommer att möta och behandlas av sjuksköterskan i en rad olika omvårdnadssituationer.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av att leva med långvarig smärta.

    Metod: Kvalitativ metod baserad på två patografier. Analysmetoden inspirerades av Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet formade fem kategorier och två underkategorier: Upplevelser vid smärtdebuten med underkategorin Kamp emot kroppen, Begränsningar i en ny livssituation, Bemötande i vården och av omgivningen, Lärdomar av att leva med långvarig smärta med underkategorin Energigivande aktiviteter samt Acceptans resulterade i framtidstro.

    Slutsats: Initialt är tillvaron med smärta en omvälvande och känslosam period, men kan med tid och stöd leda till ett liv med nya möjligheter. Ökad förståelse, kunskap och stöd av hälso- och sjukvården kan leda till förbättrad livskvalitet och ökat välbefinnande. 

  • 33.
    Bengtsson, Gunnel
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Thulin, Lisa
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Sjuksköterskans erfarenhet av att arbeta preventivt mot trycksår: en litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige är det en prevalens på 16 procent gällande trycksår. Av de som ligger på sjukhus eller bor i särskilt boende ökar riskerna att drabbas av trycksår med 16.6 procent respektive 14.5 procent. Faktorerna som kan orsaka att ett trycksår uppstår är bland annat nedsatt hudstatus, inkontinens och undernäring. För patienten som får trycksår medför det en smärtsam upplevelse som i sin tur leder till en försämrad livskvalitet. Genom omvårdnaden som en sjuksköterska utför innefattar det prevention av trycksår. Därför är det av vikt att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av arbetet kring preventionen av trycksår. Syfte: Beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att arbeta preventivt mot trycksår inom hälso- och sjukvården. Metod: Litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Kvalitetsgranskning gjordes med hjälp av Olsson och Sörensens bedömningsmall för kvalitativa studier. Analysen gjordes med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat bygger på åtta vetenskapliga artiklar som ligger till grund för tre huvudkategorier och fem underkategorier. Huvudkategorierna var sjuksköterskans erfarenhet av riskfaktorer, förutsättningar hos sjuksköterskan för fungerande trycksårsprevention och sjuksköterskans erfarenhet av samverkan. Underkategorierna som framkom var planering av vård, attityder och kunskap av prevention, behov av resurser, teamarbetets betydelse och kommunikation mellan professioner.Slutsats: Föreliggande studies resultat visade på att sjuksköterskor har relativt goda kunskaper om trycksårsprevention men att det av olika anledningar brister i omvårdnaden. Resultatet av denna studie kan ligga till grund för vidare forskning kring fungerande metoder av prevention mot trycksår samt validiteten av riskbedömningsinstrument. Det skulle kunna leda till en mer kontinuerlig och säker vård.

  • 34.
    Bengtsson, Madelen
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Hunko, Anna
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Begränsningar i vardagen efter en stroke: En kvalitativ studie av patografier2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning 

    Bakgrund: Stroke orsakar plötsligt bortfall av kroppsfunktioner. Dessa bortfall kan bli bestående. Att leva med stroke innebär att lära sig leva med nya levnadsvillkor. Dessa villkor skiljer sig från tidigare liv. Sjuksköterskans specifika kompetens är omvårdnad vilket ämnar både vetenskap och patientnära arbete. Sjuksköterskans beslut ska leda till att patienten förbättrar, bibehåller eller återfår hälsa. Hur sjuksköterskans arbete utformas i mötet med strokedrabbade är helt beroende på vilket bortfall stroken orsakat patienten. Sjuksköterskan arbetar även sekundärpreventivt med strokepatienter där målet är att förebygga återinsjuknande. Personcentrerad omvårdnad är en av sjuksköterskans kärnkompetenser som ger en bättre samsyn mellan patient och vårdgivare. Personcentrerad omvårdnad leder till förbättrat hälsoutfall och en ökad patientnöjdhet. Inom den personcentrerade omvårdnaden ses personen bakom patienten där personen engageras till att vara aktiv i sin vård. Det är viktigt att fokus ligger på personens liv och därmed dennes erfarenheter och prioriteringar.

    Syfte: Syftet med studien var att beskrivavuxna personers erfarenhet av begränsningar i vardagen efter att ha insjuknat i stroke.

    Metod: Studien är utförd som en litteraturstudie med kvalitativ design. En manifest innehållsanalys av patografier genomfördes för att besvara syftet.

    Resultat: Resultatet genererade flertalet erfarenheter av begränsningar i vardagen som kategoriserades under att känna sig beroende av support och stöd samt att uppleva social begränsning. Att vara beroende av support och stöd uppkom då de strokedrabbade personerna kände ett beroende av materiella och ekonomiska resurser och ett beroende av hjälp både från informella och formella vårdgivare på grund av konsekvenserna efter stroken. Upplevelsen av att vara socialt begränsad uppkom som en följd av de fysiska- och dolda funktionsnedsättningar som stroken efterlämnade.

    Slutsats: Resultatet påvisade att strokedrabbade personer begränsades i vardagen på grund av de funktionsnedsättningar som medföljde stroken. Resultatet kan nyttjas av sjuksköterskan för att fördjupa sina befintliga kunskaper kring stroke och personcentrerad omvårdnad till strokedrabbade. Genom att sjuksköterskan fördjupar sig i den strokedrabbades erfarenheter av begränsningar i vardagen kan en ökad förståelse ges där sjuksköterskan lättare kan förstå den strokedrabbade personens individuella sjukdomsperspektiv. Detta för att hitta den bästa omvårdnadsmetod som är individuellt anpassad till personen och därmed kunna utföra en god personcentrerad omvårdnad. Vidare studier kring påverkat sexualliv och psykisk ohälsa efter stroke rekommenderas.

    Nyckelord:erfarenhet, kvalitativ, personcentrerad omvårdnad, sjuksköterska, stroke, vardag

  • 35.
    Bengtsson, Viveca Wallin
    et al.
    Univ Kristianstad, SE-29188 Kristianstad, Sweden..
    Persson, G. Rutger
    Univ Kristianstad, SE-29188 Kristianstad, Sweden.;Univ Washington, Dept Periodont, Seattle, WA 98195 USA.;Univ Washington, Dept Oral Med, Seattle, WA 98195 USA..
    Berglund, Johan
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa. Blekinge Inst Technol, Sch Hlth Sci, Karlskrona, Sweden..
    Renvert, Stefan
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    A cross-sectional study of the associations between periodontitis and carotid arterial calcifications in an elderly population2016Ingår i: Acta Odontologica Scandinavica, ISSN 0001-6357, E-ISSN 1502-3850, Vol. 74, nr 2, s. 115-120Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective. To evaluate if the presence of periodontitis is associated with carotid arterial calcifications diagnosed on panoramic radiographs in an elderly population. Materials and methods. Study individuals were randomly selected from the Swedish civil registration database representing the aging population (60-96 years) in Karlskrona, Sweden. Bleeding on probing (BOP) and the deepest probing measurement at each tooth were registered. The proportions of teeth with a probing depth 5 mm and the proportion of teeth with bleeding on probing were calculated. Analog panoramic radiographs were taken and the proportion of sites with a distance 5 mm between the alveolar bone level and the cement-enamel junction (CEJ) were assessed. A diagnosis of periodontitis was declared if a distance between the alveolar bone level and the CEJ 5 mm could be identified from the panoramic radiographs at >10% of sites, probing depth of 5 mm at one tooth or more and with BOP at >20% of teeth. Results. Readable radiographs were obtained from 499 individuals. Carotid calcification was identified in 39.1%. Individuals were diagnosed with periodontitis in 18.4%. Data analysis demonstrated that individuals with periodontitis had a higher prevalence of carotid calcifications (Pearson (2) = 4.05 p < 0.05) and with a likelihood of 1.5 (95% CI = 1.0, 2.3, p < 0.05). Conclusions. Data analysis demonstrated a significant association between periodontitis and carotid calcification.

  • 36.
    Berglind, Linnea
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Udén, Rebecca
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Kvinnors upplevelser efter avslutad behandling av gynekologisk cancer: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige diagnostiseras runt 2800 kvinnor varje år med gynekologisk cancer. Vid behandlingarna påverkas kvinnans reproduktionsorgan vilket medför en stor förändring i kvinnans liv. Till följd av den höga femårsöverlevnaden lever många kvinnor med följderna efter behandlingar av gynekologisk cancer. Kunskap om kvinnans upplevelser kan hjälpa sjuksköterskan att få ökad förståelse för kvinnan och därmed ge kvinnan ett bättre stöd.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser efter avslutad behandling av gynekologisk cancer.

    Metod: Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ design baserad på åtta vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna analyserades med Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.

    Resultat: I resultatet framkom det att kvinnorna upplevde en förändring i att vara kvinna samt att de inte kände igen sina kroppar. Kvinnorna upplevde även en påverkan på deras sex och samliv, rädsla för återfall samt omvärdering av livet

    Slutsats: Efter behandling av gynekologisk cancer påverkades kvinnorna både fysiskt och emotionellt. Genom att sjuksköterskan visar empati, lyhördhet och respekt samt skaffar sig kunskap och förståelse för kvinnorna och deras upplevelser, kan ett bättre möte och en förbättrad omvårdnad åstadkommas.

  • 37.
    Berglind, Sara
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Klingborg, Ellinor
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Personers upplevelser tiden efter en kranskärlsoperation: -      Litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är en av de vanligaste folksjukdomarna i världen. Under 2015 avled 15 miljoner personer till följd av sjukdomarna. En av behandlingarna vid förträngning av hjärtats kranskärl är en kranskärlsoperation. Operationen är nödvändig för att hjärtat ska få den syretillförsel som behövs, dock kan operationen innebära en risk för olika fysiska och psykiska komplikationer. En kranskärlsoperation kan påverka personers hälsa, livskvalité och livsstil. Kunskap om personers upplevelser efter en kranskärlsoperation kan bidra till att sjuksköterskan kan ge bättre stöd och information samt få en ökad förståelse för vad operationen kan innebära.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser tiden efter en kranskärlsoperation.

    Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna analyserades utifrån en beskrivning av innehållsanalys för kvalitativa studier av Graneheim och Lundman (2004).

    Resultat: I resultatet framkom att personer upplevde både hälsa och ohälsa tiden efter en kranskärlsoperation. Personerna upplevde att en förändring i vardagen var nödvändig tiden efter operationen och betydelsen av stöd.

    Slutsats: Stöd och information har en betydelse för personers upplevelser tiden efter en kranskärlsoperation. Fysisk aktivitet framkom också som en bidragande faktor till att hälsa upplevdes. Genom att sjuksköterskan får en ökad förståelse och kunskap kring personers upplevelser tiden efter en kranskärlsoperation kan en god information, utbildning och stöd skapa en trygghet och en god hälsa. Vidare forskning rekommenderas för att studera hur personers tankar och känslor före operationen påverkar upplevelsen efter, samt eventuella skillnader i kön och ålder.

  • 38.
    Berglund, Marie
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Carlström, Hanna
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Omvårdnadsarbetets påverkan av arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Arbetsrelaterad stress drabbar främst personer med ett yrke där kontakt med andra människor är i fokus som personal inom vård och omsorg. Kraven på hälso- och sjukvårdspersonal har ökat vilket har bidragit till upplevelser av höga krav och stress på arbetet. Sjuksköterskans ansvarsområden innefattar att främja individens hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Det ingår även att bemöta individen och dess närstående på ett tryggt och respektfullt sätt utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Arbetsrelaterad stress kan enligt forskning inte bara påverka sjuksköterskors hälsa utan även ha en inverkan på omvårdnaden av patienten.

    Syfte: Syftet var att ur sjuksköterskans perspektiv beskriva hur omvårdnadsarbetet påverkas av arbetsrelaterad stress.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Analysen utfördes med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.

    Resultat: Vid analysen framkom det att omvårdnadsarbetet påverkades av den arbetsrelaterade stress som berodde på tidsbrist. Resultatet visar att arbetsrelaterad stress påverkade omvårdnadsarbetet genom att sjuksköterskorna beskrev att de inte kunde kommunicera med patienter och dess närstående. Även omvårdnadshandlingar blev försenade eller uteblivna. Omvårdnadsarbetet påverkades även genom att patientens säkerhet hotades. Stress medförde begränsningar i sjuksköterskornas arbete då de inte kunde utföra den vård som de ansåg vara adekvat.

    Slutsats: Resultatet visar att den omvårdnad som sjuksköterskorna ansåg var adekvat blev påverkad av arbetsrelaterad stress. Sjuksköterskorna beskrev att de inte kunde leva upp till de förväntningar som ställs på dem i deras yrkesroll. Genom en ökad förståelse av hur omvårdnadsarbetet påverkas kan det bidra till en god utveckling inom vårdorganisationen, vilket i sin tur kan gynna patientens omvårdnad.

  • 39.
    Bergsborn, Johanna
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Elofsson, Linnea
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    I nöd och lust: Anhörigas beskrivningar av sin livssituation när en familjemedlem drabbas av Alzheimers sjukdom - ur ett make/maka perspektiv: En litteraturstudie baserad på patografier2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund: Alzheimers sjukdom är en sjukdom med långsamt förlopp. Den drabbades minne försämras gradvis och symtom så som aggressioner, tolkningssvårigheter, lokalsinne osv. försämras. Alzheimers sjukdom brukar i vardagligt tal kallas för ”de anhörigas sjukdom”. Anhöriga som tidigare haft en kärleksrelation med sin make/maka får nu anta rollen som vårdare och därmed ansvara för sin make/makas liv men också det praktiska runt omkring. Vården bär således även ansvaret att genomföra tre genomföra tre samtal med familjen, dels familjesamtal, samt att vården skall skicka ut ett avslutande brev, och det skall ske en uppföljning med familjen. 

    Syfte: Anhörigas beskrivningar av sin livssituation när en familjemedlem drabbas av Alzheimers sjukdom – ur ett make/maka perspektiv 

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie som baserades på fyra patografier som framtagits via en sökning på Libris. Data har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys utifrån Graneheim, Lindgren och Lundman (2017) och deras exempel på en analys.  

    Resultat: I studien framkom fyra kategorier. Kategorin upplevda känslor orsakade av en förändrad relationhandlar om hur den friska partnern upplever hur relationen till make/maka förändras i form av att ha blivit en vårdare. I kategorin känslan av ökat ansvar hos den anhörigebeskrivs upplevelser av att ha fått olika typer av ansvar i deras nya livssituation. I kategorin sorgekänslor i vardagen hos den anhörigeframkommer det en enorm sorg som författarna bär på samt att de får en försämrad livskvalité. Den slutgiltiga kategorin heter skuldkänslor i beslutsfattande situationer i vardagen och handlar om skuld och dåligt samvete i olika situationer som uppstår under sjukdomsförloppet. 

    Slutsats:Studien visade att makar till en familjemedlem med Alzheimers sjukdom påverkas oerhört mycket psykiskt. Efter att ha blivit vårdare och vårdat sin sjuka partner under flera år framkom det att även den friska får en försämrad livskvalité med oro, sorg och skuldkänslor. Anhöriga får även ett ökat ansvar då de ofta saknar hjälp och stöd. Familjefokuserad omvårdnad handlar om att även anhöriga ska sättas i fokus och få det stöd och hjälp de behöver. Denna studien visar dock på att anhöriga inte får tillräckligt med hjälpinsatser för att klara vårda sin sjuka familjemedlem utan att själv påverkas negativt. 

  • 40.
    Bergström, Lovisa
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Fornander, Hanna
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med patienter från annan kulturell bakgrund: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning 

    Bakgrund: Att ha förmågan att kommunicera med patienter från annan kultur är högst aktuellt inom hälso- och sjukvården. Vi lever i ett föränderligt samhälle och sjuksköterskan kommer troligtvis att behöva mer kunskap om kommunikation då denna har en stor betydelse inom omvårdnad. Att ha förmågan att kommunicera med patienter från annan kulturell bakgrund ger därför bättre förutsättningar för en fungerande kommunikation och risken för att missförstånd uppstår minskar. 

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med patienter från annan kulturell bakgrund. 

    Metod: En litteraturstudie som baserades på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats har genomförts enligt Graneheim och Lundman. Innehållsanalysen var manifest och beskriver det synliga i texten. 

    Resultat: Analysen mynnade ut i tre huvudkategorier och fyra underkategorier. Kategorierna beskriver sjuksköterskors erfarenheter av att kommunicera med patienter från annan kulturell bakgrund. Här framkommer sjuksköterskors erfarenheter av behovet av att använda strategier för att kommunicera, utmaningar i kommunikationen språk samt sjuksköterskans behov av att ta hjälp av andra för att kommunicera. Sjuksköterskorna erfor att både verbal och icke-verbal kommunikation spelade stor roll i mötet med patienten för att kunna bidra med en god omvårdnad. 

    Slutsats: Studien kan ge sjuksköterskor redskap till att kommunicera med patienter från annan kulturell bakgrund eftersom problemet tydliggörs och lyfts fram. Strategier som den verbala och icke-verbala kommunikationen kompletterar varandra för att bidra till en god kommunikation och därmed en god omvårdnad. 

    Nyckelord: erfarenhet, kommunikation, kultur, kvalitativ, sjuksköterska

  • 41.
    Berner, Jessica
    et al.
    Amsterdam UMC, NLD.
    Comijs, Hannie
    Amsterdam UMC, NLD.
    Elmståhl, Sölve
    Lunds Universitet, SWE.
    Welmer, Anna Karin
    Stockholms universitet, SWE.
    Sanmartin Berglund, Johan
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Anderberg, Peter
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Deeg, Dorly
    Amsterdam UMC, NLD.
    Maintaining cognitive function with internet use: A two-country, six-year longitudinal study2019Ingår i: International psychogeriatrics, ISSN 1041-6102, E-ISSN 1741-203X, Vol. 31, nr 7, s. 929-936Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: Maintaining good cognitive function with aging may be aided by technology such as computers, tablets, and their applications. Little research so far has investigated whether internet use helps to maintain cognitive function over time.Design: Two population-based studies with a longitudinal design from 2001/2003 (T1) to 2007/2010 (T2).Setting: Sweden and the Netherlands.Participants: Older adults aged 66 years and above from the Swedish National Study on Ageing and Care (N = 2,564) and from the Longitudinal Aging Study Amsterdam (N = 683).Measurements: Internet use was self-reported. Using the scores from the Mini-Mental State Examination (MMSE) from T1 and T2, both a difference score and a significant change index was calculated. Linear and logistic regression analysis were performed with difference score and significant change index, respectively, as the dependent variable and internet use as the independent variable, and adjusted for sex, education, age, living situation, and functional limitations. Using a meta-analytic approach, summary coefficients were calculated across both studies.Results: Internet use at baseline was 26.4% in Sweden and 13.3% in the Netherlands. Significant cognitive decline over six years amounted to 9.2% in Sweden and 17.0% in the Netherlands. Considering the difference score, the summary linear regression coefficient for internet use was-0.32 (95% CI:-0.62,-0.02). Considering the significant change index, the summary odds ratio for internet use was 0.54 (95% CI: 0.37, 0.78).Conclusions: The results suggest that internet use might play a role in maintaining cognitive functioning. Further research into the specific activities that older adults are doing on the internet may shine light on this issue. © 2019 International Psychogeriatric Association.

  • 42.
    Berthelsen, Connie Bottcher
    et al.
    Zealand Univ Hosp; Aarhus Univ, DNK.
    Kristensson, Jimmie
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    The SICAM-trial: evaluating the effect of spouses' involvement through case management in older patients' fast-track programmes during and after total hip replacement2017Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 73, nr 1, s. 112-126Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AimThe aim of this study was to evaluate the effect of spouses' involvement in older patients' care trajectories, using case management as intervention in total hip replacement through fast-track programmes. BackgroundPatients need their spouses to be involved in their fast-track programmes and this involvement is often associated with improvements in patient outcomes. However, the effect of spouses' involvement in older patients' fast-track programmes has not yet been investigated. DesignA two-group quasi-experimental design with pre-test and repeated post-test measures was conducted in an orthopaedic ward of a Danish Regional Hospital from February 2014-June 2015. Spouse-patient dyads were initially recruited for the control group (n=14), receiving usual care; dyads for the intervention group (n=15) were recruited afterwards, receiving case management intervention elements before, during and after admission. MethodsFace-to-face interviews on questionnaires were conducted with spouses and patients at baseline, 2weeks and 3months after discharge, measuring spouses' caregiver satisfaction, difficulties and level of anxiety and patients' functional and nutritional status, pain and level of depression. ResultsThe results showed that there were no differences between the groups with regard to any of the outcome measures. However, statistically significant improvements were found in the patient groups on functional status, pain and depression and in the groups of spouses on caregiver satisfaction. ConclusionThe case management intervention seemed to have an effect in patient and spousal groups; however, this improvement could also have been caused by the effect of fast-track treatment.

  • 43.
    Berthelsen, Connie Bøttcher
    et al.
    Aarhus Universitet, DEN.
    Kristensson, Jimmie
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    A sense of security: Spouses' experiences of participating in an orthopaedic case management intervention (the SICAM-trial)2017Ingår i: International Journal of Orthopaedic and Trauma Nursing, ISSN 1878-1241, E-ISSN 1878-1292, Vol. 24, s. 21-30Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to explore and describe spouses' experiences of participating in a case management intervention during older patients' fast-track programme having total hip replacement as well as which intervention elements they found useful. Data were collected through qualitative interviews with 10 spouses from the intervention group of the SICAM-trial, directed by predetermined codes based on elements of the intervention. Data were analysed by both authors using directed content analysis. The results showed that the spouses were very pleased about being a part of the case management intervention. They enjoyed being active participants even though problems sometimes occurred such as coordination difficulties between the case manager and other healthcare professionals and their feeling of being burdened. The spouses experienced the contact with the case manager as the most meaningful part of their participation and the telephone contact with her as the most useful element of the intervention. The fact that not all spouses participated in all the available intervention elements could be explained by their feeling of being burdened and that they were not fully aware of what the intervention elements were.

  • 44.
    Björkander, Sofie
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Wargéus, Maria
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Mäns upplevelser av att leva med prostatacancer ur ett livsvärldsperspektiv: En litteraturstudie baserad på patografier2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:  Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män och drabbar cirka 10 000 personer i Sverige varje år. Prostatacancer ger initialt inga eller diffusa symtom vilket gör denna sjukdom svår att upptäcka. Det finns ett flertal olika behandlingsformer att tillgå vilka skiljer sig beroende på vilket stadie cancern befinner sig i. Sjuksköterskans uppgift är bland annat att bidra med ett personcentrerat arbetssätt för att stödja mannen i dennes nya livssituation. Litteraturstudien förankras i Dahlbergs livsvärldsteori.

    Syfte: Syftet med studien var att ur ett livsvärldsperspektiv beskriva mäns upplevelser av att leva med prostatacancer efter påbörjad behandling.

    Metod: Metoden har grundat sig i en kvalitativ litteraturstudie baserad på narrativer i form av fyra patografier. Elo och Kyngäs beskrivning av en deduktiv innehållsanalys tillämpades som analysmetod. I analysen identifierades utsagor som kodades och delades in i livsvärldsteorins centrala begrepp vilket utgör resultatets fyra huvudkategorier: Den levda kroppen, vårdrelation, lidande samt välbefinnande.

    Resultat: Män som drabbats av prostatacancer upplevde huvudsakligen en påverkan på den levda kroppen, det vill säga fysiskt, psykiskt och existentiellt. Information och stöd från både anhöriga och vårdpersonal hade en viktig inverkan under behandlingstiden. I resultatet framkom det att inkontinens, sexuell dysfunktion och en vilja av att leva i nuet var tre centrala fynd i denna studie. Det ansågs även viktigt att ha goda relationer och lidande tog sig i uttryck både som ett sjukdoms- livs och vårdlidande. Män som drabbats av prostatacancer kunde emellertid uppleva stunder av välbefinnande.

    Slutsats: Resultatet av studien kan ge sjuksköterskan ökad förståelse för mäns upplevelser av att leva med prostatacancer vid påbörjad behandling och hur männen därmed kan stödjas i denna process. 

  • 45.
    Björksten, Cecilia
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Ölander, Ida
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Upplevelser av livsstilsförändringar hos personer med övervikt eller fetma: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande problem som ökar över hela världen och anses vara en förändringsbar riskfaktor, vilket innebär att de följdsjukdomar som kan drabba en person som en direkt följd av övervikt eller fetma till stora delar skulle kunnat undvikas genom förändrade levnadsvanor. Förändringsprocessen hos en person kan starta först då personen börjar ifrågasätta sina levnadsvanor. Huruvida en livsstilsförändring är möjlig att genomföra handlar inte enbart om egna uppfattningar om beteendet utan även om hur redo personen är att genomföra en förändring.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna personers upplevelser vid genomförandet av livsstilsförändringar vid övervikt eller fetma.

    Metod: Litteraturstudie med kvalitativ design som är baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Analysen utfördes på manifest nivå med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.

    Resultat: Ur resultatet framkom kategorierna Upplevelse av att socialt stöd är av betydelse, Attityder och inställning påverkar genomförandet av livsstilsförändring, Personliga insikter har betydelse, Upplevelser av att motgångar kan påverka processen av livsstilsförändringar och Motivation kan erhållas på olika sätt. Resultatet visade att behovet av stöd från omgivning och att samtala med människor i liknande situation var av stor betydelse. Att möta fördomar visade sig vara problematiskt för en del. För att komma vidare i sin förändringsprocess hade personliga insikter stor betydelse och det förekom även upplevelser av motgångar i vardagen hos personer som påverkade livsstilsförändringen. Genom upplevelsen att hitta sig själv kunde personen skapa sig samt upprätthålla sin motivation.

    Slutsats: Stöd och motivation ger högre möjligheter för personer att främja sin hälsa genom att skapa sig nya goda hälsosamma levnadsvanor och därmed reducera riskerna för följdsjukdomar. Genom egenvårdshandlingar kan personen uppnå välbefinnande då det främjar egen hälsa och personens utveckling hos sig själv.

  • 46.
    BLYCKERT, ANNAKAJSA
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    JOHNSSON, NELLIE
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Patientens upplevelse av sjuksköterskans roll i stödet för egenvård vid diabetes typ 2: En litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 47.
    Bohman, Doris
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Mattsson, Linda
    Borglin, Gunilla
    Primary healthcare nurses' experiences of physical activity referrals: an interview study2015Ingår i: Primary Health Care Research and Development, ISSN 1463-4236, E-ISSN 1477-1128, Vol. 16, nr 3, s. 270-280Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    CONCLUSION: Our findings suggest that viewing the PAR as a complex intervention, with all that this entails, might be one approach to increasing the number of PARs being issued. Simpler systems, more time and the potential for testing the effectiveness of follow-ups could be possible ways of achieving this. AIM: The aim of this study is to illuminate primary health care (PHC) nurses' experiences of physical activity referrals (PARs). BACKGROUND: Despite extensive knowledge about the substantial health effects physical activities can produce, fewer and fewer people in our modern society regularly engage in physical activity. Within health care and, particularly, within the PHC arena, nurses meet people on a daily basis who need help to engage in a healthier lifestyle. The possibility of issuing written prescriptions for physical activities, often referred to as PARs, has been introduced as a tool to support such lifestyles. However, even though PHC nurses can prescribe physical activities, studies investigating their experience in this type of nursing intervention are rare. METHODS: For this study, 12 semi-structured interviews were conducted with PHC nurses, and the transcribed texts were analysed using a qualitative content analysis. FINDINGS: Two categories--PARs, an important nursing intervention, and PARs, the necessity of organisational support--reflected the nurses' experiences in using PARs.

  • 48.
    Bohman, Helena
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Zander, Erika
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Yngre kvinnors upplevelser av cytostatikabehandling vid bröstcancer: En litteraturstudie av patografier2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En av de vanligaste behandlingarna mot bröstcancer är cytostatika. Denna

    behandling upplevs som påfrestande då det ger biverkningar i form av illamående, trötthet,

    smärta och håravfall. Yngre kvinnor som ej genomgått menopaus och insjuknar i bröstcancer

    är i en annan period i livet jämfört med de i genomsnittsåldern (60+). Det är därför viktigt att

    sjuksköterskan arbetar personcentrerat för att kunna bemöta dessa kvinnor under deras

    behandling med cytostatika och hur det kan påverka deras dagliga liv. Personcentrerad

    omvårdnad utgår ifrån deras livssituation och bidrar förhoppningsvis till ett minskat lidande.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa yngre kvinnors upplevelser av cytostatikabehandling

    vid bröstcancer.

    Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på tre patografier. Resultatet har analyserat med

    inspiration av Graneheim och Lundmans sammanställning av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Analysförfarandet resulterade i tre kategorier: Kroppsliga förändringar,

    Emotionella reaktioner och Längtan till ett vanligt liv. Kroppsliga förändringar har

    underkategorin: Att förlora sitt hår. Resultatet indikerar på att cytostatikans effekter

    påverkade kvinnorna negativt. Håravfallet gav en förändrad självbild och framkallade en

    känslostorm där ångest och rädsla var mest framträdande. Trots cytostatikabehandlingens

    effekter kände kvinnorna hopp och en längtan att få återgå till sitt vanliga liv.

    Slutsats: Det var när cytostatikabehandlingen påbörjades som kvinnorna i studien upplevde

    att de blev sjuka. Cytostatikabehandlingen medförde en insikt av allvaret i situationen när

    effekten av cytostatikan främst gav kvinnorna kroppslig påverkan. En fördjupad förståelse för

    dessa kvinnors situation ger sjuksköterskan större möjlighet att skapa ett bättre möte och ge

    personcentrerad omvårdnad utifrån deras individuella förutsättningar. Vidare forskning krävs

    för att sjuksköterskan ska få en djupare förståelse för hur cytostatikabehandling kan påverka

    yngre kvinnors livssituation.

  • 49.
    Bolin, Amanda
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Petersson, Julia
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Vuxna personers upplevelser av att leva med en behandlingsbar cancersjukdom: En litteraturstudie baserad på patografier2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Minst var tredje person i Sverige beräknas få en cancersjukdom någon gång under livet. En behandlingsbar cancersjukdom kan innebära ett flertal förändringar i personens liv. Förändringarna kan gälla till exempel tankar, känslor och kroppsliga förändringar. Många personer med en behandlingsbar cancersjukdom upplever brister när det kommer till stöd från vårdpersonal. För att kunna anpassa omvårdnaden kring vuxna personer med en behandlingsbar cancersjukdom behövs ökad kunskap och förståelse kring hur det är att leva med behandlingsbara cancersjukdomar.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med en behandlingsbar cancersjukdom.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad på patografier. Analysen gjordes med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Analysen ledde fram till fem kategorier och två underkategorier. Den första kategorin var en känsla av personlig förändring. Den andra kategorin var längtan tillbaka till det gamla livet. Nästa kategori var tankar om döden. Den fjärde kategorin var att känna styrka med underkategorierna vilja och kämpaglöd och nära och käras betydelse. Den sista kategorin var tankar om framtiden.

    Slutsats: En känsla av personlig förändring med avsnittet kring en förändrad syn på och känsla för kroppen, tankar om döden samt vilja och kämpaglöd var tre utmärkande upplevelser i resultatet. Genom en förståelse kring upplevelser hos vuxna personer med en behandlingsbar cancersjukdom kan vårdpersonal och nära och kära minska lidandet och öka välbefinnandet hos personerna. Något som framkom i föreliggande studie var att nära och kära hade en betydelsefull roll för personerna med en behandlingsbar cancersjukdom. Vidare forskning skulle därför vara intressant att göra kring anhörigas perspektiv av att leva i närheten av en person med en behandlingsbar cancersjukdom. 

  • 50.
    Borg, Christel
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Lärande ska vara roligt: Problembaserat lärande (PBL) i ett Activity learning classroom(ALC-klassrum). Möjligheter och utmaningar.2019Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Problembaserat lärande (PBL) i ett Activity learning classroom(ALC-klassrum). Möjligheter och utmaningar.

123456 1 - 50 av 300
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf