Change search
Refine search result
1 - 20 of 20
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1. Bergman, Karl
    Blekinge: gränslandets politiska geografi2008In: Blekingeboken, Karlskrona: Blekinge hembygdsförbund , 2008, p. 63-93Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    Det blekingska gränslandet har ofta i en äldre historieskrivning infogats i politiska konflikter som beskrivits utifrån ett nationalistiskt perspektiv där kulturella, politiska och etniska skillnader varit viktiga begrepp. Denna artikel tar fasta på gränslandets position i både det danska och det svenska riket under tidigmodern tid med avsikten att pröva de långa historiska utvecklingslinjer som formar ett mönster som sträcker sig över nationsbytet 1658. Med detta perspektiv framhävs en politisk geografi där gränslandets möjligheter och utsatthet präglas av ekonomiska och säkerhetspolitiska realiteter.

  • 2. Bergman, Karl
    Blekinge i det danska riket2003In: Ale, Historisk tidskrift för Skåne, Halland och Blekinge., ISSN 0345-0708, Vol. 4, p. 23-36Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    Undersökningen visar Blekinges position i ett av tiden konglomeratstater,Danmark under slutet av medltiden och fram under första delen av 1600-talet.Intertaktionen inbegripet konflikterna kan sättas in i en kontext med en kamp om kontroll över resurser och makt i lokalsamhället mellan aktörer inom det egna området såväl dom gentemot centralmakten. En poltisk kultur formas som tålde en hög konfliktnivå därför att området Blekinge spelade en roll som råvaruleverantör och som försvarslinje inom den danska riket. Området roll som gränsland tinar fram som ett viktigt element för hur området utvecklas.

  • 3. Bergman, Karl
    Borgaren och militärstaten. Den tidigmoderna stadens politiska kultur2008In: Historisk Tidskrift (S), ISSN 0345-469X, Vol. 4, no 128:4, p. 621-645Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Artikeln återger mötet och interaktionen mellan militärstatens företrädare och det borgerskap som flyttade till den nya staden Karlskrona 1682. Undersökningen omspänner drygt tio år från 1682 fram till 1693. Teoretiska utgångspunkter har hämtats från ett internationellt forskningsläge som har det gemensamt att man utifrån en Habermas-kritisk läsning funnit ett behov av ett vidgat kommunikationsbegrepp. Med ett vidgat kommunikationsbegrepp blir det möjligt att undersöka och analysera frågor om offentlighet, rationalitet och kommunikation även under tidigmodern tid. En viktig underliggande frågeställning inom denna kritiska riktning har varit att man eftersträvat en forskningsdiskussion om hur ett samband mellan det tidigmoderna och det moderna kan ha sett ut inom detta område Genom att bryta med en alltför stelbent kronologisk uppdelning öppnas för nya tolkningar av det vi kan uppfatta som nationella särdrag i den politiska kulturen. Vilket blir då utfallet om detta forskningsperspektiv appliceras på en svensk tidigmodern kontext? Om vi väljer att betrakta borgerskapet i Karlskrona under den aktuella perioden som ett svenskt borgerskap och om vi karakteriserar staden som en svensk stad, begränsad och reglerad av en nationell kontext, då framstår detta borgerskap möjligen som oansenligt och utan större politisk kraft. Men den analys som företagits ger stöd för ett antagande att borgerskapet i Karlskrona innehade en icke oansenlig maktposition, vilken kunde användas i förhandlingarna med den svenska statsmakten. Maktpositionen baserades på delaktighet i ett handelsnätverk i Östersjön med starka förgreningar till Holland. Hade detta nätverk raserats av en oförsiktig statsmakt hade det fått betydande konsekvenser för den svenska flottan. Den kommunikativa praktik som utvecklades inom borgerskapet var präglad av en ekonomisk praxis som var funktionell i detta internationella handelssammanhang. Den ekonomiska rationalitet, den form av offentlighet, den tilltro till och användning av skriftliga dokument som borgerskapet företrädde hämtade sin legitimitet från det faktum att det var en accepterad praxis i städerna runt Östersjön. Det var en praxis med en legitimitet som inte ens en absolut statsmakt kunde förbise utan konsekvenser. Ett alltför auktoritärt agerande mot detta borgerskap hade kunnat påverka handelssituationen i Östersjön och därmed försvårat försörjning och expansion av den svenska flottan. Även statsmakten förhandlade utifrån en maktposition. Hänsyn måste tas till borgerskapets position och styrka men det innebar inte att statsmakten underordnade sig borgerskapet. En dialogisk ordning etablerades utifrån denna maktkonfiguration. Som undersökningen visat kunde statsmakten långsiktigt påverka maktförhållandena till sin fördel och den kunde åstadkomma maktförskjutningar till sin fördel. Samtalet om privat och offentligt antyder en sådan maktförskjutning till statsmaktens fördel. Borgerskapets enskilda eller kollektiva agerande konfronterades med en föreställning om den offentliga maktutövningen. En konsekvens var att borgerskapets kollektiva agerande och den inbördes solidariteten trängdes tillbaka. Statsmaktens strävan till professionalisering och ökad byråkratisering visar också hur borgerskapets strävan till större självständighet trängdes tillbaka. Borgerskapets bruk av offentligheten lyckades statsmakten delvis begränsa. Offentligheten som ett medel för en artikulerad gemenskapsformering inom borgerskapet och som ett vapen mot statsmakten hade inget verkligt genomslag. I stället polariserades eller förstärktes en polarisering inom borgerskapet.

  • 4.
    Bergman, Karl
    Blekinge Institute of Technology, School of Planning and Media Design.
    Breed and ”Booze”, naval demand and early modern production2012Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    This investigation discusses the connection between military supply needs, or more specific the navy capability to supply, primarily bread and alcohol, and the transformation from small-scale to large-scale production during the early modern period. Three questions are addressed: the significance of the relationship between burghers and military representatives to this transformation; the significance of military experience, including military techniques, to this transformation; and finally, whether or not early modern military production can be linked to modern industrialization. Together these questions can begin to answer the question about the connection between the nations military past and the shape of the modern industrial and political landscape. The period after the founding of the naval base Karlskrona in the south east of Sweden in the 1680´s was marked by repeated negotiations, disputes and severe production problems. The burghers could not always meet the growing demands of the Navy. This situation is investigated as an incentive for the Navy to begin the production of foodstuffs. In 1752, a Crown bakery could produce 100 000 pieces of so-called “succarie-breds” a day. The creation of a Crown distillery is another example of a state-operated manufacture at the time. Some of the ventures could be described as more successful than others. The Success and failures of these examples is studied in relation to the experience of military administration, the technical skills developed at the Naval base, as well as the importance of an “institution” that could mobilize labour forces and economic resources, to early modern Swedish production. At another level those questions is related to the Navy as a modernization force in confrontation with older forms of production in the hands of the guilds – and the Naval city as a possible “nod” for modernization in general. The connection between the early modern military production pattern and the long-term impact for the modern industrial landscape in the region is discussed in relation to the fact that this region became the leading industrial producer of alcohol and the leading grower of potatoes needed for this industry. Later on the potatoes became the base for the modern starch industry in the region.

  • 5. Bergman, Karl
    Bröd och brännvin. Örlogsflottans försörjning och tidigmodern produktion.2007In: Historisk Tidskrift (S), ISSN 0345-469X, Vol. 1, p. 3-25Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Under tidigmodern tid och som ett resultat av den expanderande flottan tvingades den militära ledningen i Sverige att engagera sig i den produktiva verksamhet som var ämnad att bidra till flottans försörjning. Detta engegemang innebar att flotan tekniska kunskap,dess logistiska kompetens och organisationsförmåga kom att användas i nya sammanhang.Den tidigmoderna produktion som etablerades i landskapet Blekinge kom att få betydelse för det moderna industrilandskapets utformning.

  • 6. Bergman, Karl
    Erövrade danska provinser. Rum, erfarenhet och identitet2008In: Maktens mosaik. Enhet särart och självbild i det svenska riket / [ed] Engman, Max; Villstrand, Nils Erik, Atlantis , 2008, p. 105-141Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    Artikeln går igenom den forskning som under senare år behandlat inkorporeringen av de forna östadanska provinserna Skåne, Blekinge och Gotland i det svenska riket under 1600-talet. en jämförelse mellen de olika områdena lyfter fram gemensama drag och särarter. Fokus riktas mot vad som går att utläsa om människors rumsliga erfarenheter och deras förankring i rummet. Denna problematik diskuteras utifrån teoretiska utgångspunkter i teorier om rum och hur rumsliga konstruktioner ser ut.

  • 7. Bergman, Karl
    Ett buller i Blekinge – protesterna mot utskrivningarna av båtsmän till Stora nordiska kriget.2005In: Ale Historisk tidskrift för Skåne, Halland och Blekinge., ISSN 0345-0708, Vol. 3, p. 4-16Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    Utskrivningen av båtsmän 1710 formades till en protestaktion, som på flera andra platser i riket vid denna tid. Undersökningen visar att det finns fog för att anta att utskrivingen vid detta tillfälle drabbade bönder och åbor som tidgare klarat sig genom att utse drängar och andra till båtsmän. Undersökningen visar också hur en lokal eller regional stuktur för beslutsfattande och samverkan i politiska frågor såg ut. En struktur som den svenska militärmakten försökte tränga in i och oskadliggöra. Lokalsamhällets maktordning ställdes mot den centrala ordningen.

  • 8. Bergman, Karl
    Gränslandet: Från Roskildefreden till Maastricht. En historisk reflektion2005Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Artikel: Gränslandet : Från Roskildefreden till Maastricht. En historisk reflektion" Rötter och Vingar 2005, Blekinge Museum 7 s pdf-format

  • 9. Bergman, Karl
    Konfliktlinjer och rumslig mångfald i det tidigmoderna Skåne2007In: Rörelser, möten och visioner i tid och rum. / [ed] Nilsson, Fredrik; Sanders, Hanne; Stubbergaard, Ylva, Lund: Centrum för Danmarkstudier, Lunds Universitet , 2007, p. 22-53Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    Undersökningen visar hur olika sociala grupper under 1600-talet kan knytas till olika rumsliga föreställnigar. De socio-ekonomiska konflikterna hade olika rumslig förankring och någon enhetlig eller allmän föreställning om det skånska rummet fanns inte. Olika politiska maktanspråk formades till olika rumsliga gestaltningar.

  • 10.
    Bergman, Karl
    Blekinge Institute of Technology, School of Planning and Media Design.
    Makt, möten, gränser, Skånska kommissionen i Blekinge 1669-702002Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    Avhandlingen speglar en reltivt fredlig period före Skånska kriget där interaktionen mellan undersåte och överhet föregick enligt de mönster som fanns etablerat i de nordiska konglomeratstaterna redan under medeltiden. Borgare, bönder och präster eftersträvade att hos den svenska överheten vinna stöd för sina egna privilegier, vilket ofta innebar konflikter med andra grupper i landskapet. De konflikter som återfanns under dansk tid återkom också umgänget med den svenska överheten och lokala maktordningar konfronterades mot tidens centralistiska, absoluta maktordningar. I denna proces formades nya vinnare och nya förlorare i det blekingska lokalsamhället.

  • 11. Bergman, Karl
    När Östdanmark blev Sydsverige, Integration, interaktion och identiteter2006In: Vid gränsen, Integration och identitet i det förnationella Norden / [ed] Gustafsson, Harald; Sanders, Hanne, Lund: Centrum för Danmarksstudier, Lunds Universitet , 2006, p. 132-160 (145-154)Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    Artikeln pesenterar en rad tolkningar som visar hur svårt det är att upprätthålla en nationell tolkning av de östdanska provinsernas integration i det svenska riket. Olika grupper i samhället mötte den nya statsmakten på olika sätt och våld var inte det allenarådande i umgänget mellan invånarna och makten. Interaktion mellan parterna var snarare ett framträdande drag fram till perioden kring 1680. Efter 1680 förändrades förhållanden för alla invånare i et svenska riket.

  • 12.
    Bergman, Karl
    Blekinge Institute of Technology, School of Planning and Media Design.
    Pest, produktion och politisk kultur, studier i statsbildning och örlogsstadens tidigmoderna historia2012Book (Other academic)
    Abstract [en]

    I fokus för denna bok står den svenska örlogsflottans expansion, skapandet av en örlogsstad och hur denna process kan ha påverkat den svenska statsbildningsprocessen. Det handlar om en tidsperiod som tar sin början 1680 då den svenska statsmakten beslöt att inrätta en en ny flottbas och anlägga en ny stad för detta ändamål, örlogsstaden Karlskrona. Slutpunkten utgörs senare delan av 1700-talet då spåren av storskalig inom flottbasens hägn blir synligt. Intresset riktas mot hur små vardagliga strukturer förändras och påverkar statsbildningsprocessen. Hur konflikter i en konkret vardag, konfliktlösning, hantering av produktionsproblem och sjukdom tycks sammanfalla till det mönster som vi i efterhand har karakteriserat som modernitet och som element i en statsbildningsprocess. Vanligen har forskningen om statsbildning tagit sin utgångspunkt i ett intresse för de landbaserade arméernas expansion och utveckling under tidigmodern tid. Föreliggande undersökning tar dock sin utgångspunkt i ett forskningsläge som intresserat sig för örlogsflottornas expansion och påverkan på statsbildningen. Centralt i denna forskning är att örlogsflottans expansion, det nya tekniska utmaningarna, ett annorlunda militärt ledarskap, de väldiga kostnaderna och de stora riskerna medförde att amiralitet och och flotta tvingades till nytänkande och att gamla social relationer och mönster omprövades. Örlogsflottan utvecklades till en katalysator för förändring. Undersökningen är uppdelad i tre delundersökningar som samtliga bidrar till förståelsen av det övergripande temat. Den första undersökningen behandlat politiska kultur, det interaktionsmönster som utvecklades i mötet mellan ett borgerskap förankrad i en borgerlig kultur och en statsmakt med starka centralistiska ambitioner. Processen tar sin utgångspunkt i ett habermaskritiskt forskningsläge där fokus riktas mot borgerskapets interaktionsformer under tidigmodern tid. Undersökningen visar hur den poltiska rumsligheten riket och hur det vi senare kommit att benämna privat och offentligt blir till kategorier som beaktas i mötet mellan parterna. I denna process formades eller vidareutvecklades ett interaktionsmönster för förhandlingar och kompromisser med mer eller mindre auktoritära inslag. För statsmakten och flottan gällde det att vinna över ett självständigt borgerskap, att få tillgång till deras handelsnätverk för att fullfölja sina utrikespolitisk ambitioner. Ett alltför auktoritärt ingripande från statsmakten hade i detta fall varit kontraproduktivt. Den andra undersökningen handlar om en framväxande storskalig produktion som utvecklades frikopplad från borgares och hantverkares kontroll. Undersökningen tar sin utgångspunkt i det forskningsläge som vill problematisera begreppet protoindustrialism. Trycket från ett spänt utrikespolitiskt läge och de militärpolitiska överväganden som följde innebar en expansiv satsning på flottan. Som en följd av detta följde krav på större volymer av allt. I undersökningen riktas ljuset mot produktionen av bröd och brännvin. Ingenjörer på varvet ritade och konstruerade produktionsanläggningar och maskiner för att lösa produktionsproblem. Principer om standardisering, experiment och ritningar gjorde sitt intåg. Den hantverksmässiga produktionen övergavs, åtminstone inom vissa fält. Ett resultat av denna verksamhet var att gamla invanda sociala produktions- och maktordningar utmanades och övergavs. Den tredje undersökningen handlar om den pest som drabbade Karlskrona och örlogsflottan 1710, något som kom att hota örlogsflottans existens. Undersökningen har sin teoretiska bas i den foucaultinspirerade forskning som utvecklats kring sjukdomar och sjukdomsbekämpande som en del i en maktförskjutning. Undersökningen visar att det var läkaren som stod vid amiralitetsledningens sida som rådgivare och sakkunnig, inte prästen. Den religiösa retoriken, dess förklaringsmodell fanns där, men den spelade en underordnad roll. En systematisering tog vid som hade sin grund i tilltron till människans, den lärde läkarens, iakttagelseförmåga och förmåga till slutledning. Kategorisering, separation och kontroll är nyckelord i processen. Mot detta ställdes människors folkliga och religiöst förankrade beteende. Beteenden som i de styrandes ögon var ett hot mot ordningen och som bekämpades. Läkare med sin ”vetenskap” och militären med sin makt var en stark kombination i kampen av det man uppfattade som oordning. I spåren av denna kamp mot pesten framstår örlogsflottan därtill som en försvarare av en grundläggande ”välfärd”, för att använda ett modern uttryck. Mitt i denna kris stod flottbasen fram som den institution som kunde erbjuda mat och medicin. De första enkla sjukhusen började också utvecklas. Tre ”spår” i en svensk statsbildningsprocess; en politisk kultur med ett interaktionsmönster för politik, nya sätt att producera som påverkade centrala sociala relationer i samhället och ett tänkande runt sjukdomars bekämpande, en form av logik, som resulterade i maktförskjutningar och sociala förändringar. Orsakades detta av örlogsflottan och amiralitetet? Svaret på den frågan är nej, det gjorde den inte. Likartade processer går att återfinna i andra sammanhang. Däremot medförde det yttre trycket, de historiska omständigheter att amiralitet och örlogsflotta vid denna tid kom att forma en arena där dessa förändringsprocesser kom till uttryck.

  • 13. Bergman, Karl
    Präst, lokalsamhälle och statsmakt i det blekingska gränslandet vid 1600-talets slut2008In: Roskildefreden 350 år, från danskt till svensk kyrkoliv / [ed] Alenäs, Stig, Lund: Stifthistoriska sällskapet , 2008, p. 65-88Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    I denna artikel om prästen lokalsamhället och statsmakten i det blekingska gränslandet vid 1600-talets slut argumenterar författaren för att de konflikter som blottlades i lokalsamhället strax efter övergången från Danmark till Sverige inte var grundade i etniska, kulturella eller nationella föreställningar. Exemplet hämtade från prästernas värld visar hur ståndsmotsättningar och ytterst konkreta vardagliga frågor färgade de konflikter som uppstod. Statsmaktens strävan var att knyta till sig präster som var lojala och skickliga oavsett tidigare rikstillhörighet.

  • 14.
    Bergman, Karl
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Qu’y avait-il de « moderne » dans les ports militaires de Suède aux XVIIe etXVIIIe siècle ? L’exemple de Karlskrona: What Was “Modern” about Naval Cities in 17th and 18th century Sweden?2015In: REVUE D’HISTOIRE NORDIQUE, ISSN 1778-9605, no 18, p. 99-125Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    Could the early modern naval city be considered something special for its time, a city unlike other early modern cities? This article argues, using the example of Karlskrona in Sweden, that the European naval city in the late seventeenth and early eighteenth centuries became what could be labelled a ‘hub’, where older ways of thinking and acting were confronted on a new level. The driving force behind this confrontation was Sweden’s ambition to become the major player in the Baltic Sea. With this military ambition followed new demands on existing methods of production and the handling of diseases. In order to reach its goals, Sweden had to build up a strong military state based on established trading networks in the Baltic area, and as these networks were in the hands of burghers, the state had to integrate them into its project by negotiation. It did not help that it was thought the success of the project relied on founding a new naval city in an area only recently conquered from Denmark. The sheer scale of Sweden’s ambitions is shown by the plans for the new city, built on a couple of uninhabited islands in the far south-east of the country, and requiring the mass relocation of burghers out to the islands and the creation of a naval base and shipyard. Together, this created an environment for new encounters and new solutions.

  • 15. Bergman, Karl
    Recension: Mats Adolfsson, Fogdemakt och bondevrede 1500-17182008Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Se bifogad fil

  • 16. Bergman, Karl
    Recension: Sven Larssons När hallänningarna blev svenskar.2005Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Recension: Sven Larsson, När hallänningarna blev svenskar. Ett dramatiskt nationalitetsbyte 1645-1720., Länsmusset Halland, Varberg 2004.

  • 17. Bergman, Karl
    Skogen, lokalsamhället och makten i 1500- och 1600-talens Blekinge2003In: Blekingeboken, ISSN 0348-9639, p. 28-46Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    Undersökningen visar hur invånare i Blekinge sins emellan och på oliks sätt kämpat om att tillgodogöra sig frukterna av skogens resurser. Och undersökningen visar hur centralmakten, svensk eller dansk, eftersträvat kontroll över skogsresurserna och därmed kommit i konflikt med lokala aktörer. Skogsresurserna blev också en viktig maktfaktor i en förhandlingssituation då en allt starkare statsmakt bryter in i lokalsmahället under 1600-talet. Undersöknignes resultat pekar också på den betydelse som skogen hade som råvara för statsmakter med en allt starkare militär ambitionsnivå.

  • 18. Bergman, Karl
    Staden, pesten, renhållning och modernitet, Karlskrona 1710-17122011In: Karolinska förbundets årsbok , ISSN 0348-9833, p. 7-71Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    Den undersökning som redovisas behandlar en akut krissituation vid örlogsstaden Karlskrona då pesten slog till 1710. Den kris som står i centrum för undersökningen var inte bara en kris för örlogsstaden Karlkrona utan även för den svenska militärstat som vi i efterhand vet hade cirka ett årtionde kvar innan denna statsform stod vid vägs ände. Intresset har i undersökningen på ett mer konkret plan riktats mot de små upprepande rörelserna, beteenden, förhållningssätt och agerande som synliggjordes av kris och krishantering i samband med pesten. Frågan är huruvida dessa rörelser och upprepningar på ett verksamt sätt bidrog till att forma viktiga komponenter i det som senare kom att framstå som centrala inslag i den modernitet som växer fram under 1800- och 1900-talen. Det handlar om den maktförskjutning som möjliggjordes och där hälsa, sjukdom och hygien verkar ha varit en så kraftfull hävstång. En genomgående tematik, eller diskurs, under hela den undersökta perioden rör främlingen och hur främlingen inför hotet om den stora katastrofen kom att utgöra en av polerna i ett vi och den andra. Sjukdomen spreds av främlingen, hotet kom utifrån och riktades mot den egna gemenskapen eller de gemenskaper som individen kunde uppleva sig som inkluderade i. I en hierarkisk formation formulerades gemenskaperna utifrån både en rumslig och social skala. Människor från avlägsna, främmande orter var potentiella hot och i en mer näraliggande form var det människorna från landsbygden som utgjorde ett hot. Staden, eller mer specifikt den befästa örlogsstaden, förefaller vid en första anblick ha utgjort den rumslighet som var möjlig att överblicka och kontrollera. Landsbygden framstod däremot som den oordning mot vilket staden ställde ordning och kontroll. När väl pesten måste hanteras inom stadsgränsen blev kategorisering och diagnosticering verktyg för en separation mellan grupper och individer och medel för kontroll över det offentliga rummet. Denna kategorisering av människor var vid denna tid inte självklar eller helt möjlig att genomföra utifrån den enkla kategoriseringen sjuka och friska. De kunskaper, insikter, och de tekniker och krav på åtgärder som användes mötte en social och samhällelig struktur som gjorde motstånd. Centralt i hela denna diskurs återfinns frågor om makt och inflytande. En ytterligare komplikation som förhindrade amiralitet från att vidta mer restriktiva åtgärder var det komplicerade utrikespolitiska läget med direkta hot mot riket. Trots pesten måste både material och människor transporteras genom pestområden. Vad krisen 1710-1711 medförde var att den i koncentrerad form lyfte upp alla dessa konflikter till ytan under en relativt kort tidsperiod. Krisen blev i denna mening en katalysator och förändringarna möjliggjorde det Foucault kallade en ny uppställning. Innebörden av denna förändring var inte nödvändigtvis att det nya helt slog igenom. Dethandlade snarare om förskjutningar, introducerandet av eller en etablering av något nytt. Ett exempel på hur en ”ny uppställning” börjat bryta fram var den organisering av staden som utvecklades med hänvisning till pesten. I en mycket rudimentär mening utvecklades en ”välfärdsorganisation” med bestämda organisationsområden, klart definierade ansvarsområden och utsedda tjänstemän som kontrollerade människors rörelser och möten i staden. Endast med hänvisning till de motiv som makten angav som legitima var det möjligt att röra sig i staden eller inom örlogsflottans område. Den roll som amiralitetsläkaren och tidens medicinska kunskap spelade för att legitimera den form av maktutövning som kom till stånd framgår av de återkommande konsultationerna där amiralitetet ständigt lät amiralitetsläkaren eller hans personal tillhandahålla underlag för sina analyser och förslag till åtgärder. Staden kom att utgöra ett analytiskt rum där det blev möjligt för den medicinska personalen att iaktta, kontrollera, diagnosticera, jämföra och dokumentera större grupper av människor. Analyserna presenterades för amiralitetet i form av översikter över tillståndet och de resulterade i någon form av prognos. Det vills säga pesten framstod inte enbart som ett utslag av Guds något svårförklarliga hämnd eller vrede, det var möjligt att kalkylera, kontrollera och påverka förloppet. Prästen som rådgivare fick ta ett steg tillbaka till förmån för ett synsätt där läkarens systematiska iakttagelseförmågan och erfarenhet stod i centrum. Expertens iakttagelser av och förmåga att analysera de konkreta bölderna, att utifrån jämförelser kalkylera och prognosticera vann insteg. Pest, modernitet, hälsa, tidigmodern krishantering, Foucault, örlogsstaden.

  • 19. Bergman, Karl
    The Plague, crises and interaction between military and civilian in the early 18th century Sweden, the case of Karlskrona.2008Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The Plague, crises and interaction between military and civilian in the early 18th century Sweden, the case of Karlskrona. The plague in 1710, the naval base and the city. The plague reached the German North Sea coast in 1709. The following year, in the summer or early autumn it hit the capital of Sweden, Stockholm. Later on, in October 1710, the plague reached the naval base in the south of Sweden. In March 1711, this wave of the plague faded out. It is not possible, due to the gaps in the sources, to estimate the exact figures of the dead in the city or at the naval base. However notes in the dead book from one of the three parishes in the city mention 6 000 dead. If we estimate the figures of dead people from different oral sources written down in the Admiralty colleague’s protocol, the rate of dead would be between 50 and 75 %. The numbers of death was, as every where else, a human catastrophe. This was a grave set back for the Swedish fleet at a time when the Swedish position in the Baltic Sea was challenged by the Russian and the Danish fleets. At the time when the plague hit the area around the Baltic sea, the Swedish Great Power lost several important bridgeheads on the east side of the Baltic sea to its enemies and the Swedish main land was in danger of being invaded. In the year 1709, the Danish army tried, but failed, to invade the south of Sweden (the former East Danish provinces, lost to Sweden in1658). These circumstances, the threat from the plague and the enemies at the same time, should have been a strong incentive for the authorities to act together and with force. The Swedish Great Power, the military state at that time, is often described as one of the truly centralized European states of the time. But did the state act as a centralized power and did civilian and military authorities act together? When we looking back it is obvious that the authorities were rather anxious and uncertain and if they acted at all it happend too late. The cooperation between different parts of society was never effective - according to modern standards. Another question is, if this intracity crisis also created a meeting between civil and military authorities with consequences beyond the present plague problem. One effect of this 18th century city crisis that will be discussed is the crisies as an incitement for, or a move towards growing urbanity. This was a process that implicated the development of the city, the organisation and resources needed for this project could not be found in the countryside. The interaction during the crisis tended to strengthened the division between the “own” city and the strangers from the outside or from the other city or from the countryside. In this way the crises, and the enforced interaction between military and civilian sectors, became one piece in a jigsaw puzzle which we can name the early modern urbanization process.

  • 20. Bergman, Karl
    Övergångsproblematiken ur ett regionalt perspektiv2003In: Da Østdanmark blev Sydsverige, otte studier i dansk-svenske relationer i 1600-tallet / [ed] Frandsen, Karl-Erik; Johansen, Jens Chr. V., Lund: Vetenskaps-Societeten i Lund , 2003, p. 119-139Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    Undesökningen visar hur konflikter formade under dansk tid fördes vidare in i svensk tid. Lokalsamhällets maktordning konfronterades med den tidigmoderna absoluta statsmaktens krav på invånarna. Undersökningen visar en bygynnande nationalisering av vardagskonflikterna där dessa så sakta började formuleras med hjälp av nationella eller etniska markörer. Denna utveckling fick dock vid denna tid inte den betydelse som en senare tids nationalism laddat begreppen med. Denna utveckling var ett mönster som kan iakttagas även i andra områden i norden i denna tid. Konglomeratstatens funktion och utveckling där allt periferare områden infågades i riket etablerade ett mönster av konflikter och förhållningssätt. En senare tids nationalistiskt inspirerade forskning har tolkat detta skeende med hjälp av en nationell tankefigur där exempelvis begreppet försvenskning utgjort ett viktigt begrepp. Denna undersökning ger dock inget stöd för att en så kallad försvenskning pågick vid tiden för denna undersökning.

1 - 20 of 20
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf