Endre søk
Begrens søket
1 - 8 of 8
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Albinsson, Gunilla
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för industriell ekonomi.
    Lärande utvärdering: ESF-projektet Klara Livet : Implementeringsfasen 2013-20142014Rapport (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Projekt Klara Livet har initierats av de problem och utvecklingsbehov som finns inom arbetslivet. Särskilt bekymmersamt är de människor som inte kommer in på arbetsmarknaden och att de individer som är eller har varit sjukskrivna kommer att bli/har blivit utförsäkrade från Försäkringskassan och inskrivna på Arbetsförmedlingen. Denna grupp arbetssökande har inte möjlighet att få tillträde till arbetsmarknaden på samma villkor som andra och har andra behov än friska arbetslösa. I Blekinge finns ett stort antal människor som befinner sig i denna situation. Under april 2010 hade 875 personer tidsbegränsad sjukersättning, fördelat på 656 kvinnor och 219 män. Vid årsskiftet 2009/2010 lämnade 212 personer sjukförsäkringen, något som resulterade i 187 arbetssökande. Efter tre månaders karens ansökte cirka hälften om förnyad sjukpenning. I februari 2010 fanns i länet 448 pågående ärenden som påbörjats sedan mer än ett år tillbaka. Således finns i Blekinge en relativt stor grupp människor som är eller riskerar att hamna i långvarigt utanförskap. Många i denna grupp har dessutom synliga eller dolda funktionsnedsättningar.

  • 2.
    Albinsson, Gunilla
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för industriell ekonomi.
    Utvecklingsinriktat lärande inom ESF-projektet Klara Livet. Följeutvärderingsrapport2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projekt Klara Livet riktar sig till individer med en svag ställning på arbetsmarknaden. Dessa väljs ut genom ett öppet ansökningsförfarande. Kärnverksamheten inom projektet är en intervention i form av en utbildningsinsats, som övergripande syftar till att stärka individens möjligheter och motivation att närma sig eller återgå till arbetet, fungera i vardagen och därigenom få ett större inflytande på sin upplevda hälsa. Projektets övergripande syfte är att genom otraditionellt samarbete mellan olika samverkansaktörer utarbeta och prova en alternativ modell för aktiv rehabilitering med arbetsförberedande insatser, som i förlängningen ska leda till sysselsättning för människor som riskerar att hamna i utanförskap. Ytterligare en målsättning är att individen ska närma sig arbetslivet och en egen försörjning, antingen genom arbetsplatspraktik eller genom introduktion till socialt eller kooperativt företagande. Generellt för den lärande utvärderingen i projekt Klara Livet är att evaluera projektets struktur, utfall och resultat av praktiskt arbete för att uppnå förändring, implementeringsprocesser och måluppfyllelse. Med denna utgångspunkt har en programlogisk teoribaserad utvärderingsmodell valts, som möjliggör en beskrivning av relationen mellan mål, aktiviteter, processer och effekter. Utvärderingsdesignen fokuserar på den lärande organisationen där gemensamt lärande, reflektion och kunskapsspridning i projekt Klara livet står i centrum och syftar till att skapa en utvecklad förståelse för användning och utveckling av den kunskap som projektet genererat. Ytterligare en ansats är att identifiera projektets programlogik och normativa teori med tonvikt på att tydliggöra kausaliteten mellan mål och aktiviteter, projektets framgångsfaktorer, nytänkande och innovativa idéer. En central fråga blir då om mål, verktyg och utfall hänger samman i logisk struktur. Rapporten bygger på cirka 200 sidor dokumentstudier, minnesanteckningar, processtöd till projektledare, kvalitetsansvarig och kursledare, 9 individuella intervjuer, 2 lärandeseminarier/dialog¬seminarier, 4 intervjuer i fokusgrupper, 1 workshop, 2 SWOT-analyser, 8 projektlednings¬möten, 1 styrgruppsmöte samt deltagande observationer i samband med möten och aktiviteter med kursledare och kursdeltagare. Resultatet visar att projektet följer de uppsatta direktiv från Europeiska Socialfonden och i väsentliga delar uppfyller projekt- och effektmålen. Projektets metodutveckling och de aktiviteter som genomförts inom projektet kan ses som ett mervärde till den arbetsmarknadspolitik som bedrivs av Arbetsförmedlingen och bör kunna medföra att den erfarenhet som finns inom projektet sprids till en strukturell nivå och på sikt bidrar till såväl systempåverkan, förändring och till offentlig debatt. Samtidigt finns en farhåga att Klara Livet inte implementeras, bedrivs för långt ifrån den reguljära verksamheten och därmed endast blir en tillfällig och tidsbegränsad lösning för en liten grupp individer. Fokus ligger på såväl individ som på samhällsnytta, sätter brukarperspektivet i centrum och har i princip nått ut till det antal kursdeltagare som planerats. En av projektets viktigaste framgångsfaktorer är den starka projektidén med utbildning och arbetsplatspraktik/socialt företagande, en kombination som bör stärka individens möjligheter att få ett arbete/närma sig arbetsmarknaden. Kursledarnas kompetens och engagemang, där många olika professioner och kompetenser samverkar, närhet till kursdeltagarna och individanpassning sammantaget med den metodutveckling som ägt rum i utbildningen är ytterligare framgångsfaktorer. Resultat och utfall på individnivå är i nuläget endast begränsade. Förbättringar i kategorierna allmän hälsa, psykisk hälsa, självkänsla, självförtroende, sovvanor, matvanor och hantering av symptom har påvisats med hjälp av Wilcoxon signed rank test. En svaghet är dock att mätningar vid baseline inte gjorts, varför dessa resultat måste betraktas som preliminära. Ytterligare en svaghet är att ingen forskning bedrivits inom projektet. Frågan om utbildningskonceptet leder till att de individer som deltagit i den riktade insatsen har närmat sig arbetslivet och fått större inflytande över sin upplevda hälsa bör därför fördjupas under den förlängda projekttiden september 2013-augusti 2014. En av utvärderingens viktigaste konklusioner är att för många deltagare har projektet varit en väg att komma vidare i en rehabiliteringsprocess med slutmålet att komma in på arbetsmarknaden. Innovativt är även de nya samarbetsformer som utvecklats under projekttiden. En utmaning inför den förlängda projekttiden är att ytterligare stärka och sedimentera den samverkan som byggts upp mellan myndigheter och andra aktörer, men även att pröva och ge alternativ till ordinarie strukturer och regelverk.

  • 3.
    Albinsson, Gunilla
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för management.
    Arnesson, Kerstin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för management.
    How Critical can you be as an Ongoing-evaluator?2010Inngår i: International Journal of Action Research, ISSN 1861-1303, E-ISSN 1861-9916, Vol. 6, nr 2-3, s. 256-287Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article discusses experiences of on-going evaluation within a project funded by the EU Structural Funds. A question that is particularly illustrated is how we as on-going evaluators have handled the dilemma between closeness and involvement in the project in relation to distance and a critical approach. This dilemma is standard within action- and interactive research and becomes particularly evident in a concrete reality within a project. The problem is important to illustrate, especially considering the fact that the on-going evaluation task is politically governed, that is, the EU requires that the customary evaluation be replaced with an on-going evaluation. Furthermore, on-going evaluation finds itself in a developmental phase where discussions are carried on about how to define the concept and also on how the role as an on-going evaluator should be worked out. A possible outcome of this could be that the on-going evaluation becomes far too uncritical, or critical, and with that not come up to the expectations that are placed. In this article the point of departure is that the task of the on-going evaluator is to follow the development in a project vis-á-vis established goals with the purpose of creating practice-relevant knowledge. We also discuss the balancing that exists between being supportive of progress, giving constructive criticism and not being regarded as far too critical. After having worked in an innovative development project for two years, we have been strengthened in our understanding that the interactive research approach, concept usage, theoretical connection and methodological knowledge constitute imperative demands in order to handle the changing between closeness and distance

  • 4.
    Albinsson, Gunilla
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för industriell ekonomi.
    Arnesson, Kerstin
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för industriell ekonomi.
    Projekt Centrum för telemedicin: Följeutvärderingsrapport2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Strukturfonderna är EU:s viktigaste verktyg för att minska regionala skillnader inom och mellan medlemsländerna. I den tredje programperioden, 2007-2013, satsas med nationell medfinansiering mer än 30 miljarder kronor i olika strukturfondsprojekt. Det ekonomiska stödet ska användas till insatser för regional utveckling, sysselsättning och kompetenshöjning i Sverige. Under programperioden har utvärderingsupplägget ändrats till "on-going evaluation", följeforskning, som syftar till att fortlöpande utvärdera projekten för få underlag till nya vägval och alternativa aktiviteter som bättre leder projekten mot effektmålen. Ytterligare förändring är att medlemsländerna ska visa att de utvecklar utvärderingskapacitet (evaluation capacity building) som kan ta sig an nya krav på följeforskning. Den europeiska kommissionen betonar även att erfarenheter och kunskaper från utvärderingsinsatserna kontinuerligt ska leda till lä-rande i program och projekt liksom till offentlig diskussion, public debate. I föreliggande slutrapport redogörs för den följeforskning som genomförts inom strukturfondsprojektet Centrum för Telemedicin, CTM under tiden 2012-2013 där syftet var att utvärdera projektets utveckling mot uppsatta mål. Centralt i denna lärande utvärdering har varit dialogen med projektledaren, projektdeltagarna och representanten för projektägaren. Rollen som följeforskare har inriktats på att vara stödjande, men också störande, det vill säga ifrågasättande och kritisk. Rapporten är indelad i fyradelar. Den första beskriver bakgrunden till projektet, dess syfte och mål. I den andra delen redogörs för följeforskningens metodologiska utgångspunkter och därefter redovisas resultatet i den tredje delen. I den avslutande delen förs ett framåtsyftande resonemang om vilka hållbara effekter som projektet bidragit med.

  • 5.
    Albinsson, Gunilla
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för management.
    Arnesson, Kerstin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för management.
    Team learning activities: Reciprocal learning through the development of a mediating tool for sustainable learning2012Inngår i: Learning Organization, ISSN 0969-6474, E-ISSN 1758-7905, Vol. 19, nr 6, s. 456-468Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: The purpose of this article is to show how a model for sustainable learning has been formed in the meetings between practitioners and researchers. Design/methodology/approach: With the point of departure in an interactive research approach, the authors have worked with learning and common knowledge development. Empirical data were collected from nine learning seminars, which were carried out within the framework of an EU project. Findings: It is shown by means of empirical examples from an ongoing EU project how the pedagogic method of learning seminars came to be a mediating tool for reciprocal learning between researchers, project leaders and project participants. Originality/value: The learning seminars constituted an important part of a reflexive learning process where the learning consists of both practicable and theoretically anchored knowledge. Together with the project participants, the authors developed a model for sustainable learning. This model consists of a reflection model, which rests on four fundamental conditions; pedagogic leadership, the learning group, problem areas/situation and time aspects. This article fills a significant knowledge gap in terms of the development of learning within organizations.

  • 6.
    Albinsson, Gunilla
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för industriell ekonomi.
    Kerstin, Arnesson
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för industriell ekonomi.
    Kartläggning av chefers vardag i Karlskrona kommuns samlade verksamheter2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Bakgrund: En generell bild som ges av flera förvaltningar inom Karlskrona kommun är att arbetssituationen för många chefer, särskilt på mellannivå, är ohållbar. Denna bild har förstärkts av organisationens medarbetarundersökning 2013, men också av den genomgång av ledningsstrukturen vid Barn- och ungdomsförvaltningen, som utfördes 2014 av Ernst & Young Q1. Mot denna bakgrund har en kartläggning av kommunens samlade verksamheter initierats. Enligt projektplanen förväntas denna resultera i en tydlig beskrivning av innehållet i chefers vardag avseende ”arbetsuppgifter, beslutsunderlag och glädjeämnen samt ett förslag på åtgärder för att uppnå ett önskat läge avseende hållbara beslut, god arbetsmiljö, upplev arbetsglädje och hållbart ledarskap”.

  • 7.
    Arnesson, Kerstin
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för management.
    Albinsson, Gunilla
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för management.
    Integration of theory and practice in higher education2012Inngår i: International Journal of Educational Research, ISSN 0883-0355, E-ISSN 1873-538X, Vol. 53, s. 370-380Artikkel, forskningsoversikt (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    ABSTRACT. This article discusses how theoretical and practical knowledge is integrated in higher education. With the point of departure in an interactive research approach we have worked with the formalizing of knowledge exchange and with common knowledge development. The overall purpose of the research project was to describe and analyze a learning process where both practicable and theoretically anchored knowledge is in the forefront. By following the education in a social-science programme, a model for sustainable learning was developed. In the centre of the model is a learning process for the integration of theory and practice where the intended learning outcomes, general skills, course literature and time constitute the established framework. Different forms of interaction and workplace-related studies became mediating tools, that is, they created opportunities for learning departing from dialogue, questioning, reflection and analysis.

  • 8.
    Arnesson, Kerstin
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för management.
    Albinsson, Gunilla
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för management.
    Interaction patterns in a steering group: Power and action outcome2014Inngår i: Economic and Industrial Democracy, ISSN 0143-831X, E-ISSN 1461-7099, Vol. 35, nr 2, s. 325-340Artikkel, forskningsoversikt (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of this article is to study interaction patterns within a steering group. Most large projects include a group of this kind whose task it is to steer towards set goals and provide the required resources. The origin of the research area lies in the observation that steering groups seem to have difficulties in living up to the expectations of project management and project participants, despite structured working methods such as regular meetings, distribution of responsibility and cooperation with different interested parties. By means of interviews and observations the article attempts to capture interaction patterns in a specific steering group. The study is anchored in theories of power with the purpose of supplying theoretical concepts and analytical tools. The most important conclusion is that the interaction patterns that emerged in the steering group rested on two foundations. The first one was that social relations in the steering group created power that was produced and manifested in different ways. The second one was that the exercise of power affected the action outcome, that is, the results of the actions and consequences for future actions. Another conclusion is that the exercising of the assignment presupposes four premises: the steering group member needs to have a positive approach to the project idea and the set goals, to have knowledge of the assignment, to have a position with the authority to make and carry out strategic decisions of the project, and be able to allocate time for active work and participation in meetings.

1 - 8 of 8
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf