Change search
Refine search result
1 - 3 of 3
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Björkman, Jan
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Planning and Media Design.
    Elovaara, Pirjo
    Blekinge Institute of Technology, School of Planning and Media Design.
    Fredriksson, Eva
    Blekinge Institute of Technology, School of Planning and Media Design.
    Stille, Björn
    Blekinge Institute of Technology, School of Planning and Media Design.
    Sutter, Berthel
    Blekinge Institute of Technology, School of Planning and Media Design.
    FoU vid MAM (3). I närkamp med "tredje uppgiften".2012Report (Refereed)
    Abstract [en]

    Ur förordet: Högskolans ”tredje uppgift” är att samverka med aktörer utanför högskolan och göra det som ett nytt sätt att bedriva undervisning och forskning och inte som någon extra pålagd vid-sidan-uppgift. De tre artiklarna i detta nummer av FoU vid MAM har vi samlat under titeln I närkamp med den ”tredje uppgiften”. De är exempel på hur samverkan med utomakademiska aktörer kan se ut i praktiken. Denna praktik är förstås olikartad. Här i förordet lyfter jag fram två teman i artiklarna. Ett tema är vad för slags samverkan det är fråga om. Det andra temat är att samverkan kan vara konfliktfylld. Sammantaget säger dessa teman något viktigt om samverkansuppgiften: Vilka samhällsaktörer är inblandade och hur ska de olika intressen de representerar hanteras produktivt när nya utvecklingsgrupperingar skapas i FoU-arbetet?

  • 2.
    Stille, Björn
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Industrial Economics.
    20 år av skarpa projekt i högskolan: Lärdomar 1995-20152016In: Lärarlärdom 2016: Högskolan Kristianstad / [ed] Dahlqvist, Claes & Larsson, Stefan, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2016, p. 21-39Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    På Blekinge tekniska högskola finns sedan länge en tradition av skarpa studentprojekt. Med det menas projekt med kunder i form av företag och organisationer utanför högskolan. Detta gjordes inom många ämnen, men främst inom utbildningsprogrammen programvaruteknik, människor- datateknik-arbetsliv (MDA) och fysisk planering. Jag har under tjugo år haft förmånen att delta i utbildningar med sådana inslag och den här artikeln är ett försök att sammanfatta erfarenheter av dessa verksamheter samt visa på problem och möjligheter för den högre utbildningen. Dessa projekt har tidigare beskrivits i olika högskolepedagogiska sammanhang. Det jag vill göra i den här rapporten är att utgå från tre någorlunda detaljerade fallbeskrivningar från tre olika utbildningsprogram och med dessa visa på hinder och möjliggörare för att driva skarpa projekt inom högskolans ram från A- till masternivå och för olika slag av utbildningar, allmänna som mer professionsinriktade. Jag vill också illustrera en utveckling från att ha skarpa projekt i vanliga högskolekurser till att vad som närmast kan betraktas som en ny utbildningsform där det blir tydligt att de skarpa projekten med arbetslivets logik och rörelsemönster är annorlunda än vad som gäller för lärande i högskolekurser. Denna utbildningsform kallar jag för hybridkurser, som är en hybrid av högskola med dess ”skollogik” och arbetslivets olika logiker. Att förena dessa logiker i en kurs i nuvarande strikt uppstyrda högskolesystem är komplicerat. Fallbeskrivningarna ger exempel på olika sätt att göra dessa problem tydliga och lyfta fram möjligheter till lösningar. Avslutningsvis leder detta in mig på frågan om vad det är för fel på dagens högskolesystem. Buden är många, både från akademi och näringsliv. Kanske vore en moderniserad polyteknisk utbildning en möjlig vägframåt?

  • 3.
    Stille, Björn
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Industrial Economics.
    Att organisera utbildning som en hybrid mellan högskola och skarpa projekt i industrin2013Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    På civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi vid Blekinge tekniska högskola har vi under tre års tid drivit en kurs i projektorganisation organiserad som en hybrid mellan skola och skarpa projekt i industrin. Hybridkurser är ett försök att få högskoleutbildning att knyta an till utveckling, design, byggande, utforskning, undersökning och teoriutveckling och inte enbart läsa, skriva, lyssna, prata och lära det som andra redan vet, i dagens värld otillräckliga mål. Syftet är att få studenterna att lära sig både det redan kända och det nya: det som ska utvecklas. Artikeln redogör för undervisningexperimenten med hybridkurser.

1 - 3 of 3
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf