Change search
Refine search result
1 - 4 of 4
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Kjellqvist, Tomas
    Blekinge Institute of Technology, School of Planning and Media Design.
    Biståndspolitikens motsägelser om kunskap och tekniköverföring: från konkret praktik till abstrakt policy2013Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna avhandling analyseras hur kunskaps- och teknikfrågor diskuterats i den svenska riksdagens biståndspolitiska debatt. I denna debatt låg frågor om kunskap och teknik högt på dagordningen, när biståndets mål under 1970- och 80-talen var att stödja fattiga länders politiska och ekonomiska oberoende, så att de kunde förbättra befolkningens levnadsvillkor socialt, ekonomiskt och politiskt. Skuldkrisen och det kalla krigets slut ändrade de biståndspolitiska målen från stöd till fattiga länders politiska och ekonomiska oberoende till fattiga människors rättigheter. I biståndspolitiken från 1990-talet till våra dagar blev politiska villkor och statliga ekonomiska reformer viktigare än de fattiga ländernas möjlighet att bygga upp egen kunskap och teknik för att lösa sina problem. Det policybistånd, som växte fram, ändrade också biståndets arbetssätt. I det svenska biståndets början var kunskapsöverföring genom yrkesutbildning en självklarhet. Kort därefter svarade Sverige på FN:s vädjan att bistå utvecklingsländerna att bygga upp sina egna forskningsinstitutioner. De borgerliga politikerna i riksdagen drev på för att svensk industri skulle få möjligheter att delta i biståndet med sin kunskap och erfarenhet. Med dessa biståndspolitiska schackdrag från 1970- och 1980-tal gav Sverige utrymme åt företags- och forskarvärlden att delta aktivt i biståndet med element, som rätt hanterade kanske kunnat hjälpa även de fattigaste länderna att grundlägga sina egna innovationssystem. Policybiståndet flyttade biståndet till en arena, där istället politiker och byråkrater var experterna. Det blev då deras kunskaper, som skulle överföras för att bygga liberal demokrati, marknadsekonomi och god statsförvaltning. I samband med klimatförhandlingarna har den svenska, biståndspolitiska debatten på nytt uppmärksammat tekniköverföringen. Svårigheten är nu att bidra till att alla världens människor får tillgång till energi, samtidigt som koldioxidutsläppen måste minska. Tekniköverföring från de rika länderna till de fattiga ska lösa problemet, säger debattörerna, men de är oense, om det är biståndet, som ska betala. Det är inte bara bristen på finansiering, som hindrar denna lösning. Tekniköverföringens möjligheter har problematiserats i teorier om nationella innovationssystem, som pekar på en bredd av förutsättningar, som måste finnas på plats för framgångsrikt tekniskt lärande. Riksdagsledamöterna har inte tagit med denna problematisering till debatten. De har inte heller dragit erfarenheter från den biståndspolitiska debattens drygt 50-åriga historia. I den finns lärdomar att dra av politikernas motsägelsefulla tal om att stödja utvecklingsländers strävan att bygga upp förmågan att lära sig om, anpassa och utveckla sin egen teknik.

  • 2.
    Kjellqvist, Tomas
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Computing, Department of Technology and Aesthetics.
    Could Aid donor agencies support innovation? Lessons from Swedish aid politics and practices2014In: The role of Universities in inclusive innovation. Cluster development in East Africa / [ed] Trojer, Lena; Rydhagen, Birgitta, Arusha: Nelson Mandela African Institute of Science and Technology, , 2014, p. 81-96Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    Innovation is one of the most used words in current policy documents within the sectors that give or receive aid. The use of the word is indeed multifaceted. At the recipient side, the meaning found in policy documents is more analogue to introduction of new technologies in developing countries.At the donor side, the concept tends to refer to innovations in the aid methodology rather than to changes in the socio-economic or socio-technologic aspects in the aided developing countries. Aid innovations during the last twenty years have been mostly concerned with policy development and economic reforms. At the nearby end of this trajectory, we now see how recent calls for aid effectiveness and results has led to a situation where control and compliance are the main demands from the political and financial authorities. This modus operandi of aid, focused on political planning, control and compliance, contrast starkly to the “g(e)ist” of innovation, where spontaneous, incremental and evolving are keywords alongside with serendipity. This paper aims to give a background to the trap that Aid donors have constructed for themselves. One of the responses to such challenges was the Innovation Systems and Cluster Development program driven by the faculties of engineering at University of Dar es Salaam, Tanzania, Makerere University, Uganda and the Eduardo Mondlane University in Mozambique. The way this program has developed shows that there might be ways out of the donor’s trap. It also shows that innovation and learning together in clusters can matter for development.

  • 3.
    Kjellqvist, Tomas
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Computing, Department of Technology and Aesthetics.
    Forskning i Öst och Väst, Nord och Syd2014In: Hela Vetenskapen: 15 forskare om integrerad forskning / [ed] Myrmann, Birgitta; Mineur, Eva, Stockholm: Vetenskapsrådet , 2014, p. 52-59Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    Hållbarhetens globala omfattning och mångfald av dimensioner kräver att många lokalt situerade perspektiv måste mötas. Att samla forskare från världens undanskymda hörn är kanske den svåraste utmaningen i ansatserna för en integrerad vetenskap. De delar av världen som drabbas värst av klimatförändringar, epidemier och ekonomiska kriser är också de som hittills har fått de sämsta förutsättningarna för att forska kring och analysera den hållbara utvecklingens problematik. Utan vetenskapliga bidrag från de fattigare länderna riskerar vår bild av utmaningarna att bli alltför grovkornig.

  • 4.
    Trojer, Lena
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Computing, Department of Technology and Aesthetics.
    Rydhagen, Birgitta
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Computing, Department of Technology and Aesthetics.
    Kjellqvist, Tomas
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Computing, Department of Technology and Aesthetics.
    Inclusive innovation processes – experiences from Uganda and Tanzania2014In: African Journal of Science, Technology, Innovation and Development, ISSN 2042-1338, Vol. 6, no 5Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    It has been well known since the 1960s that developing countries need to improve their capacity to use science and technology and that more efforts must be put into R&D that would benefit poor countries and people. Serious efforts to accomplish this exist but they are still too few and small in relation to the size of the problem. Whilst the supply of knowledge and competent people slowly has been growing, there is still a continued lack of demand for domestic knowledge. Foreign consultants dominate knowledge supply to government, industry and aid donors. Small firms and farms are not used to articulate their demand for knowledge. Such weak demand and timid articulation are typical signs of emerging innovations systems. Despite this, there are signs of a fragmented domestic creative potential that could be mobilised to increase innovation for inclusive development. In this article, practical experiences in Uganda and Tanzania illuminate possibilities to articulate and address the knowledge demand from firms and farms through cluster formation. In this type of cluster formations, universities have key roles as knowledge providers and as intermediaries that assist in building the ties and linkages necessary to move the innovation system to a higher state.

1 - 4 of 4
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf