Licentiatavhandlingen vid Institutionen för Infrastruktur och samhällsplanering vid Kungliga Tekniska Högskolan är en professionsstudie av svenska översiktsplanerare. Avhandlingen grundar sig empiriskt på en intervjustudie av femton planerare för kommunala översiktsplaner, som utmärkt sig som föregångare i planering med inriktning på hållbar utveckling. Syftet med avhandlingen är att identifiera, beskriva, analysera och tolka planerares erfarenheter med att utnyttja översiktsplanering, med nya demokratiska former, som ”verktyg” för en mer hållbar utveckling i samhället. Avhandlingen fokuserar på hur planerarna uppfattar och hanterar de problem de upplever i sitt vardagliga professionella arbete. Det empiriska resultatet baseras på kvalitativa halv-strukturerade intervjuer, som har analyserats abduktivt. Resultatet är tolkat utifrån teorier och begrepp om global rättvisa, ekologisk modernism, kommunikativ planering samt teorier om makt och erfarenhetskunskap. Planerarnas erfarenheter har analyserats och problematiserats ur ett aktörs-struktur perspektiv. Huvudresultatet är formulerat i form av fyra dilemman som planerarna ofta upplever i sitt vardagliga arbete. Dilemman uppstår i en situation där det finns flera möjliga handlingsvägar, men där det uppstår nya problem oavsett vilken väg som väljs. Ekologisk, ekonomisk eller social hållbarhet? De intervjuade planerarna tycks betona de ekologiska aspekterna i sitt arbete, som de uppfattar har närmare anknytning till fysisk planering and de ekonomiska och sociala frågorna. Trots detta är de mycket engagerade i sociala frågor och har erfarenheter av metoder med medborgarinflytande. Lång- eller kortsiktig planering, helhet eller delar? Planerarna ser svårigheter i att kombinera ett långsiktigt perspektiv i översiktlig planering och hållbar utveckling, med genomförandeinriktade ofta kortsiktiga beslut. Omställningen till ett samhälle med hållbar inriktning är dessutom komplicerad då de fysiska strukturernas har en sådan lång livslängd. Perspektiv uppifrån eller underifrån? Planerarna strävar efter att utveckla planeringsmetoder med underifrånperspektiv, men på förvaltningsnivån finns starka traditioner med rationella metoder för planering och beslutsfattande. Intervjupersonerna är besvikna över medborgarnas svaga intresse för långsiktig översiktlig planering. Planeraren som expert, koordinator eller processtödjare? Kommunala planerare är ofta engagerade som experter, koordinatörer och processtödjare på samma gång och i samma process. Problem kan då uppstå med övriga aktörers förtroende för planerarna när de byter mellan skilda roller under processens gång. Planerare, Översiktlig planering, Hållbar utveckling, Miljöplanering, Kommunikativ planering, Erfarenhetskunskap, Reflekterande praktiker