Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 26 av 26
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Alvesund, Carolin
    Att minska beroendet av motoriserade transporter: en fråga om att kunna och vilja!1998Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten behandlar (i) planeringsåtgärders potential att minska beroendet av motoriserade transporter, (ii) kommuners och länsstyrelsers intresse av att minska beroendet av motoriserade transporter och (iii) formella möjligheter att minska beroendet av motoriserade transporter. Nyckelord: Trafikplanering, Fysisk planering, Regional planering, Översiktsplan, Planinstrument, Tillgänglighet, Miljömål.

  • 2. Andersson, Fredrik
    Förändringsinitiativ: En studie av förändringsinitiativ i bostads- och arbetsområden i Jönköping1999Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Studien har omfattat fyra fallstudier i Jönköpings kommun. Utgångspunkt för studien har varit de förändringsinitiativ som funnits i området. Förändringsprocesserna har sedan studerats med avseende på inblandade aktörer och vilka forum och arenor som har gällt för att föra processen vidare. De fyra fallstudierna har varit av mycket skiftande karaktär. I ett arbetsområde i Jönköpingsförorten Bankeryd har en utvidgning av befintligt arbetsområde på naturmark studerats. I Torp II utanför Bankeryd har kommunen försökt att utforma ett nytt bostadsområde enligt Agenda 21-principer. I bostadsområdet Råslätt i Jönköping har ägaren, det kommunala bostadsbolaget VätterHem, påbörjat en förnyelse av stadsdelens kommersiella centrumanläggning. I arbetsområdet Simsholmen i centrala Jönköping har en etablering av en ICA Maxi-stormarknad studerats. I samtliga fall utom Torp II har man skapat möjlighet för ett ökat antal arbetstillfällen i området. Det är dock inte det som utgjort den egentliga drivkraften i någon av studierna utan det har varit andra behov som legat till grund för förändringsinitiativet. Initiativet till utvidgningen togs av ett snickeriföretag i området. Företaget hade under en lång tid expanderat och hade nu svårt att klara produktion i befintliga lokaler. Man ville därför bygga ut och enda möjligheten till detta var att expandera in på naturmark. Det blev i första skedet mycket starka protester mot utvidgningen. Protesterna blev dock mindre allt eftersom processen gick och de olika aktörerna bearbetade varandra. En utvidgning möjliggjordes till slut och en ny detaljplan upprättades. Den nya detaljplanen möjliggjorde också att fler företag kunde expandera samt att man dessutom skapade helt nya industritomter. Fallstudien visar tydligt på de processer som kan ligga bakom en detaljplaneändring. Det pågick ett mycket flitigt lobbyarbete från både politiker och tjänstemän. Studien visar behovet av starka intressegrupper för att kunna genomföra en förändring, samtidigt som det blir tydligt vilka konflikter det blir när olika intressen står mot varandra. I det fallet var det i utgångsskedet rent kommersiella intressen som stod mot ett intresse av att bevara naturområdet som det var. För att kunna genomföra förändringen tvingades de kommersiella intressenterna att föra upp diskussionen och argumentationen på ett översiktligt plan, där företagets betydelse för orten kom att tillmätas stor betydelse. Kommunen hade sedan cirka ett och ett halvt år tillbaks antagit ett lokalt Agenda 21-dokument. Man hade dock inte använt sig av detta inom den fysiska planeringen, trots att det finns uppsatta mål i dokumentet som tydligt berör detta verksamhetsområde. När ett nytt bostadsområde skulle planeras i Bankeryd beslutade byggnadsnämnden att man skulle göra detta efter Agenda 21-principer. Projektet kom att bli pilotprojekt i Jönköpings kommun och man försökte därför att skapa en ny planeringsprocess efter det nya förhållandet där ett större sektorsövergripande arbete kom att genomsyra hela processen. Nya aktörer kom att mötas på nya arenor och i nya forum. Projektet innebar att man fick tänka på ett helt nytt sätt i planeringen. Många tjänstemän som normalt inte hade möjlighet att tycka till i pågående projekt kunde nu göra detta. Projektet kom att bli mycket tids- och resurskrävande, till stor del beroende på att allt var nytt för de flesta. I sin helhet visar projektet på ett försök att skapa ett nytt kunskaps- och kontaktnät i den kommunala organisationen, ett institutionellt kapital. Allmänheten hade också möjlighet att delta i projektet, men det var först och främst kommunens egna tjänstemän som kom att arbeta i något som kan jämföras med ett traditionellt samrådsförfarande. Projektet visar också på vissa smärre konflikter mellan traditionell planering och nytt tänkande. Råslätt, som är ett bostadsområde i klassisk miljonprogramsanda strax söder om Jönköping, hade vissa behov av att förnya sin kommersiella centrumanläggning. Initiativet till detta togs av ägaren Bostads AB VätterHem. Studien beskriver processen som följde fram till dess att man skulle påbörja förändringen rent fysiskt. Råslätts centrum var, trots förnyelseinitiativet, en ganska väl fungerande anläggning. Ändå ville VätterHem förnya centrumet, eftersom man menade att hela området skulle bli mer attraktivt med ett bättre centrum. Syftet med förnyelsen var också att centrumet skulle vända sig utåt och locka till sig folk utifrån i större utsträckning än med nuvarande utformning. Initiativet kom från VätterHem och de kom också att sköta processen helt och hållet själva. Processen sköttes i det tysta utan offentlig insyn och de förhandlingar som förekommit har skett enskilt med respektive affärsidkare i området. Fallet visar på en planeringsprocess i en stadsdel som ägs av en enda ägare. Arbetet kan därför skötas utan insyn eller att hänsyn tas till andra stadsdelars intressen. Det visar också på hur en fastighetsägare mycket aktivt arbetar för att förvalta och förbättra sitt område och hur man går ut och rekryterar nya etableringar till sitt centrum. Lanseringen av projektet när allting väl var klart visar också på hur man använder media till att göra reklam för sig på ett positivt sätt. ICA hade under en nästan 30 år lång period försökt att etablera någon form av stormarknad i Jönköpingsområdet. På grund av en mängd olika omständigheter lyckades man aldrig med detta, trots att flera av konkurrenterna fick tillåtelse till det. ICA gav dock aldrig upp utan fortsatte att samla argument och komma med förslag till lokalisering. Efter många turer lyckades man så småningom få till stånd en etablering i Simsholmens arbetsområde. Studien beskriver det långa projektet och dess komplexa problematik i ett historiskt perspektiv med tyngdpunkten på det arbete som har skett under 1990-talet. ICA:s förslag till lokalisering fick under en mycket lång tid konsekvent nej av kommunen. Det var främst från politiskt håll som man inte ville ha en stormarknadsetablering. ICA saknade också enligt kommunen ett lika starkt och tydligt stormarknads-koncept som de andra aktörerna på marknaden hade. Först under 1990-talet när ICA gav upp och sa till kommunen att de själva fick komma med förslag, lyckades man att vända det till sin fördel och så småningom få en lokalisering som alla parter var nöjda med. ICA hade då också utvecklat ICA Maxi som sitt stormarknadskoncept. Studien visar på vikten av ett institutionellt kapital med tydliga spelregler mellan aktörerna. Personerna som har deltagit i processen har spelat mycket stor roll för processens utgång, liksom ICA:s flexibilitet och vilja till att förhandla. Sammanfattningsvis är det svårt att dra några generella slutsatser av de olika fallstudierna eftersom de har varit av så skild karaktär. De olika fallstudierna visar dock på vikten av att man har ett väl fungerande kontaktnät för att kunna förhandla, argumentera och föra en dialog i de konflikter som en förändring ofta innebär. De kommersiella intressena verkar också ha lättare att göra sig hörda än allmänna eller rent ideologiska intressen. Detta verkar till stor del bero på att det finns ett utbrett kontaktnät och helt andra resurser inom de kommersiella intressena. Mest tydligt blir detta kanske i fallet med utvidgningen av Domsands industriområde, där förnyelseprocessen faller väl ut för näringslivet på bekostnad av försämrade möjligheter till ett rörligt friluftsliv. Även om det i detta fallet kanske var ett riktigt beslut visar ändå processen tydligt på vilka aktörer som har lättast att göra sig hörda i en liknande process. Argumentet med fler antal arbetstillfällen har en stark genomslagskraft i flera av studierna. En vilja att förhandla och erbjuda andra lösningar än den första visar sig också underlätta för att nå ett slutresultat som alla kan nöja sig med. I ingen av fallstudierna har befintlig lagstiftning visat sig vara något hinder. I den mån det har funnits konflikter har dessa lösts genom dialog eller majoritetsbeslut.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3. Cronehed, Johan
    et al.
    Nilsson, Jan-Evert
    Törnqvist, Anders
    Wellving, Anders
    IT-profilen vid Fysisk Planering2001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Förordet sidan 1 i rapporten: Vid en personalkonferens våren 2000 fördes samtal om hur Blekinge Tekniska Högskolas profilering mot tillämpad IT kunde förverkligas inom utbildning och forskning i Fysisk planering. En arbetsgrupp tillsattes för att belysa frågan. Sammankallande blev Anders Törnqvist, professor, Fysisk planering, övriga deltagare Anders Wellving, lektor Fysisk planering, Jan-Evert Nilsson, professor, Centrum för Territoriell Utvecklingsplanering samt Johan Cronehed, doktorand, Fysisk planering/Socialantropologi, Lunds universitet. Gruppen kom fram till att varje deltagare skulle skriva ett debattinlägg utifrån sina professionella kunskaper och värderingar. Dessa debattinlägg är samlade i denna rapport tillsammans med gruppens slutsatser och förslag. Eva Öresjö Professor, prefekt Innehåll, de olika bidragens titlar: "Fysiska Planerare i behärskandet av både estetik och teknik" av Johan Cronehed "Planeringens inträde i den virtuella världen" av Jan-Evert Nilsson "IT och planerarrollen" av Anders Törnqvist "Mot en tydligare IT-profil vid Institutionen för Fysisk Planering" av Anders Wellving

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4. Emmelin, Lars
    Environmental Impact Assessment in Norway – understanding implementation as a function of professional culture2001Ingår i: Environmental Education and Information, ISSN 0144-9281 , Vol. 20, nr 4, s. 299-314Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 5. Emmelin, Lars
    Evaluating Environmental Impact Assessment Systems - Part 1: Theoretical and Methodological Considerations1999Ingår i: Scandinavian Housing & Planning Research, ISSN 0281-5737 , Vol. 15, nr 3, s. 129-148Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The paper addresses the problem of evaluating the functioning of EIA by relating EIA to professional and organisational cultures in environmental planning and management. The paper offers a model of modes of evaluation and suggests that the understanding of implementation structures is necessary to complement other types of evaluation which tend to focus on systems structure and document structure and to take an insider perspective on effectiveness of EIA.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6. Emmelin, Lars
    Evaluating Nordic Environmental Impact Assessment - Part 2: Professional Culture as an Aid in understanding Implementation1999Ingår i: Scandinavian Housing & Planning Research, ISSN 0281-5737 , Vol. 15, nr 4, s. 187-211Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Nordiska MKB-system och deras funktion kan bara förstås mot en bakgrund av de professionella och organisatoriska kulturer i vilka lagstiftnngen implementeras.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7. Emmelin, Lars
    Landscape Impact Analysis: a systematic approach to landscape impacts of policy1996Ingår i: Landscape research, ISSN 0142-6397, E-ISSN 1469-9710, Vol. 21, nr 1, s. 13-35Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A method for analysis of landscape impacts has been developed and applied to policy analysis in Sweden and Norway. The method uses scenario techniques to solve the methodological problem om lack of specificity of policies and programmes. The paper describes the main steps of the method and show an example of the application to assessemnt of the impact of policy instruments in Norwegian agricultural policy.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8. Emmelin, Lars
    et al.
    Lerman, Peggy
    Miljöregler: hinder för utveckling och god miljö?2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    The report examines environmental assessment and permit systems, planning etc to evaluate the conflict between the planning- and permit systems and development.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9. Emmelin, Lars
    et al.
    Lerman, Peggy
    The problems of a minimalist approach – the case of Sweden2004Ingår i: Implementing Strategic Environmental Assessment (SEA) / [ed] Schmidt, Michael; , Elsa João and Lothar Knopp, Berlin: Springer-Verlag , 2004Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Sweden has taken a clearly minimalist approach to the implementation of the SEA-directive. In this article we examine the mode of implementation and discuss some of the problems of the Swedish approach.

  • 10.
    Emmelin, Lars
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering.
    Söderblom, Ingmarie
    Spelet om 3G: en förstudie av mastfrågan2002Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Utbyggnaden av 3G-systemets fysiska infrastruktur kan ses som ett spel med tre huvudaktörer: operatörerna, staten och kommunerna. Staten har delat ut licenser med mycket ambitiösa krav på täckning och utbyggnadstakt. Operatörerna, å sin sida, har ett intresse av den utbyggnad som ger bäst ekonomi och marknadsposition, vilket inte nödvändigtvis innebär att de har ett intresse av vare sig den hastighet eller täckningsgrad de själva drivit fram i skönhetstävlingen. Kommunerna ska slutligen handlägga ansökningarna om bygglov från operatörerna; kraven på utbyggnadshastighet är här ett uppenbart problem. Utbyggnaden av infrastrukturen för 3G-systemet är principiellt intressant långt utöver de konkreta planerings- och miljöproblemen. Den illustrerar hur ?hållbar utveckling? hanteras i praktiken. Teknik och utvecklingsoptimismen har inte på något påvisbart sätt balanserats mot miljöintressen. I 3G är dessa avvägningar flyttade ned till kommuner och länsstyrelser. Besluten om 3G illustrerar det strategiska beslutsfattandets centrala dilemma: avvägningen mellan ?att våga och att väga?. Nyckelord: 3G, UMTS, bygglov, miljöprövning, infrastruktur

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11. Folkesson, Carolin
    Om beroende av motoriserade transporter för vardagens inköp: tillgänglighet till handel i Karlshamn och Ronneby 1980-1998.2002Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    This graduate thesis analyses how the accessibility to shopping changed from 1980 through 1998 in two Swedish population centres, Karlshamn and Ronneby. The study focuses on how the distances to shopping changed over time, if the resident, due to the distances, were dependent on motorised transport for everyday shopping and if the accessibility to shopping differed between the two population centres. The type of stores studied were grocery stores, clothing stores, home equipment stores, speciality stores and petrol stations. The accessibility measures used were two home-based place accessibility measures, one simple distance measure, and one cumulative-opportunity measure. The analyses were carried out using ArcView Network Analyst and the Shortest Network Path (SNP). The thesis concludes that the residents in both Karlshamn and Ronneby from 1980 through 1998 were dependant largely on motorised transport for their everyday shopping. The accessibility was generally better in Karlshamn than in Ronneby. Municipal policy for establishing stores is likely one of several factors behind the differences between the two population centres. How the accessibility was changed over time was due to the type of store, the population centre and the number of stores that was expected to be within reach. The changes in distances during the period was mainly explained by retail changes and not by changes in the resident housing.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT02
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT03
  • 12. Hagen, Dagmar
    et al.
    Aasetre, Jörund
    Emmelin, Lars
    Communicative Approaches to Restoration Ecology: a case study from Dovre Mountain and Svalbard, Norway2002Ingår i: Landscape research, ISSN 0142-6397, E-ISSN 1469-9710, Vol. 27, nr 4, s. 359-380Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Extensive damage to arctic and alpine landscapes raises the question of resoration as a management strategy. Social science and planning concepts and methods are needed to handle the value judgements in resoration. Restoration of two areas was investigated using qualitative and participatory methods. Four possible restoration scenarios were investigated.

  • 13. Hnatkowska, Bogumila
    et al.
    Huzar, Zbigniew
    Kuzniarz, Ludwik
    Tuzinkiewicz, Lech
    Refinement Relationship between Collaborations2003Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 14. Johansson, Elisabet
    Jobb istället för bidrag: Hundrajobben2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Syftet med projektet "jobb istället för bidrag" har varit att tillvarata de arbetslösas kunskaper i bostadområdena Råslätt, Öxnehaga, Österängen och Huskvarna Södra, samtliga belägna i Jönköpings kommun. Arbetstagarna har också fått möjlighet att förvärva nya kunskaper för att öka chanserna att finna annat arbete alternativt utbildning efter anställningen. Dessutom har de anställda genom projektet fått möjlighet att ansluta sig till ett fackförbund. Vidare har man strävat efter att ta tillvara nätverken i bostadsområdena för att förbättra dem. "Hundrajobben", som denna rapport behandlar, är en direkt fortsättning av "25-an" som var ett pilotprojekt på Råslätt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15. Ketola, Katja
    I mötet mellan projekt och process. Om samverkan2000Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    This thesis for the degree of Licentiate of Architecture is an inquiry into the possibilities and obstacles for a communicative planning practice in the regeneration of neighbourhoods. Focusing on the planning process it discusses the commonly used concept of collaboration and trust as a prerequisite of collaboration. It draws on communicative planning theory and the institutionalist approach in social science. The study includes a qualitative case study of a regeneration project in the neighbourhood Navestad in Norrköping. The regeneration project was officially described as a continuous process based on a participatory approach and collaboration between different planning levels. The project aimed to break the pattern of prior regeneration projects in the neighbourhood; projects with an ad hoc character based on an instrumental and objective planning approach. The thesis highlights two aspects of trust relations as momentous for collaboration in the regeneration project: the reciprocity in trust and the significance of prior experiences in the judgement of the risk in showing trust in the relationships between different stakeholders in the planning process. Different styles of planning governance within the regeneration project are identified. The analysis of the planning process shows that collaboration was obstructed by differences in the rationality of means between stakeholders acting in different governance styles. The thesis emphasizes that the institutional basis for developing governance forms that facilitate a communicative planning practice is too weak for breaking the pattern of objective and instrumental planning of the previous regeneration projects in the neighbourhood.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 16.
    Lantner, Louise
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering.
    Grönytor på torg och gator: - ett gestaltande arbete om ekologisk hållbarhet2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete undersöker hur grönytor kan integreras på torg och gator inom den bebyggda miljön för att effektivt hantera dagvatten på ett ekologiskt hållbart sätt samtidigt som de bidrar till en grönare stad. Syftet är att besvara frågeställningarna kring hur grönytor kan placeras på torg och gator för att främja en plats där människor ständigt befinner sig samt öka trivseln, samt hur befintlig bebyggelse, stadsrum och rörelse kan samverka för att skapa grönområden som effektivt hanterar samhällsutmaningar som dagvattenhantering. För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna har olika källor som studier, rapporter, böcker och kommunala dokument analyserats, detta skapar kunskapsöversikten. Dessutom har en platsanalys utförts i projektområdet som är beläget i centrala Malmö, Stortorget och Södergatan, för att undersöka förutsättningarna och användningen av platsen. Resultatet av kunskapsöversikten och platsanalysen leder fram till en sammanställning av bakgrund samt flera strategier. Dessa strategier har applicerats på ett gestaltningsförslag som syftar till att svara på forskningsfrågorna. Slutsatsen av arbetet visar på en brist på grönytor för dagvattenhantering som med hjälp av små åtgärder kan förbättras betydligt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Grönstruktur på torg och gator - Ett gestaltande arbete om ekologisk hållbarhet
  • 17.
    Larsson, Anita
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering.
    Jämställdhet och översiktlig planering: en problematisk relation2002Ingår i: PLAN : tidskrift för planering av landsbygd och tätorter , ISSN 0032-0560, Vol. 56, nr 3, s. 18-21Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Some results from the research project "Gender perspective on Strategic Planning" are presented. Planners way to work in practise indicate two approaches: Rational versus communicative planning. The approaches reflect the methods used. Uncertainness around the meaning of the concepts equal opportunity, gender and public interest as well as the role and content of strategic planning makes the integration of gender into strategic planning difficult.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Larsson, Anita
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering.
    Återupprätta jämställdheten i PBL!2003Ingår i: PLAN : tidskrift för planering av landsbygd och tätorter , ISSN 0032-0560, Vol. 57, nr 1, s. 18-21Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Med anledning av att Plan och bygglagen (PBL) står inför en översyn granskas utvecklingen av jämställdhetsarbetet i relation till planering såsom det kommer till uttryck i lagen och dess förarbeten. Genomgången visar att PBL slår fast att planeringen skall främja jämlika och goda social förhållanden. Förarbetena tar däremot upp frågor kring jämställdhet på flera ställen och betonar bl.a. den översiktliga planeringen som främsta arena för att beakta jämställdheten. Vid efterföljande revideringar av PBL har tankar om jämställdhet successivt fallit bort liksom det sociala/humana perspektivet till förmån för skrivningar kring miljö och hållbarhet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 19. Markus, Eric
    et al.
    Emmelin, Lars
    Applying good EIA practice criteria to SEA: the Öresund Bridge as a case2003Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln undersöker 'good practice'-kriterier för miljökonsekvensbedömning (MKB) och deras relevans för strategisk miljöbedömning (SMB). Med Öresundsbron som casestudie konkluderar artikeln att det kan vara problematiskt att se SMB som en analogi av MKB. Miljökonsekvensbedömning, Miljökonsekvensbeskrivning, Strategisk miljöbedömning, Öresundsbron, rationalitet, beslutsfattande, beslutskriterier.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 20.
    Nilsson, Jan-Evert
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering.
    Tillväxtpolitik som alternativ till tillväxt2004Ingår i: Tio tankar om tillväxt, Stockholm: Svenska kommunförbundet/Landstingsförbundet , 2004, s. 4-7Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 21. Nilsson, Kristina
    PLANERING FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Dilemman för kommunala översiktsplanerare2001Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    ABSTRACT Planning for Sustainable Development - Dilemmas for local authority planners This thesis for the degree of licentiate in regional planning at the Royal Institute for Technol-ogy is a study of certain aspects of the profession of comprehensive planners in Sweden. The empirical background of the thesis is an interview study of 15 Swedish local authority plan-ners noted for their professional commitment in working for a more sustainable society. The aim of the thesis is to identify, describe, analyse and evaluate planners’ experiences in using comprehensive planning as an arena for a more sustainable development in society, with new democratic forums. The thesis focuses on how the planners consider and manage the prob-lems they encounter. The empirical findings are based on in semi-structured interviews and have been analysed qualitatively. The findings are construed from theories and conceptions of global justice, ecological modernism, communicative planning, power and the reflective practitioner. An analysis of the planner’s experience as a problematisation in an actor-structure per-spective is the main result. The problems are formulated in four dilemmas frequently con-fronted by the planners in their daily work, as follows. Ecological, economic or social sustainability? The interviewed planners seem to feel deeply for the ecological aspects of their work, which they connect more with urban and regional planning than with economic and social issues. Despite this lesser involvement in social issues, they have experience from methods of citizen participation. Long- or short-term planning, comprehensiveness or components? The planners find it difficult to combine the long-term perspective in comprehensive planning and sustainable development with the short-term decisions of economic planning. The con-version to a more sustainable society is not compatible with the long-lasting physical struc-tures. Top-down or bottom-up perspective? The planners strive to use top-down methods, but at the local authority level there are strong traditions of rational methods for planning and decision-making. The interviewed subjects were disappointed in the weak citizen interest in comprehensive planning. The planner as an expert, co-ordinator or facilitator? Local authority planners are often engaged as experts, co-ordinators and facilitators all at the same time, in the same process of planning. Problems occur in how other actors trust the planners when they change from role to role.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 22.
    Predoianu, Denisse
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering.
    STADSRUM: en upplevelse påverkad av kulör2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sett till den fysiska planeringens möjligheter att påverka och stärka stadslivet och de offentliga stadsrummen kan konstateras att ett flertal faktorer spelar in. I detta kandidatarbete uppmärksammas de olika kulörer som finns på stadsrummens fysiska strukturer, i detta fall, fasaderna. Kandidatarbetet undersöker hur kulörer kan påverka olika rumstrukturer i staden utifrån ett mänskligt perspektiv, det vill säga förhållandet mellan kulörerna på stadens fasader och människans uppfattning av dem och deras påverkan. Därtill studeras olika teoretiska förhållningssätt utifrån verk skrivna av Karin F. Anter, Kristina Enberg, Jan Gehl, Thomas Hellquist och Steen E. Rasmussen i syfte att få en djupare förståelse över hur kulörer används och hur de kan påverka stadsrummets strukturer beroende på kulör. Två gestaltningsförslag utarbetas sedan för Klaipedaplatsen och stadsrummet vid Wayne´s coffee i Karlskrona som har utgått från intervjuer som har hållits.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23. Törnqvist, Anders
    Supporting the Culture of Entrepreneurship through Urban Planning and Property Management1998Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Buildings are cultural as well as physical artefacts, interpreted and used in ways that change over time and between various social groups. Properties for commercial and industrial uses are particularly susceptible to changes of function, as well as to changing economic and aesthetic evaluations. The built environment of older industrial districts in semi-central urban areas are often condemned as unsatisfactory, for example, although studies show that a broad diversity of premises in accessible locations are important for the development of small businesses. On the other hand, the design and management of buildings in peripheral housing estates, where an increase in the number of local, small businesses is desired for many reasons, tend to make them unattractive to entrepreneurs. In order to support the culture of entrepreneurship a better understanding is needed of the role of the built environment and the possibilities to reconcile different interests in urban planning. Therefore, a picture sorting study was carried out, exploring the conceptua-lization of the built environment among small business entrepreneurs and urban planners in the Swedish towns Trollhättan and Göteborg. This study showed significant differences between the two groups in their use of verbal constructs when characterizing the buildings, where primarily the use of industrial branch classifications discriminated between them. In contrast, consensus analysis of the sortings as such showed no significant differences, indicating analogous perception patterns and the possibility of a dialogue. Both groups saw the same similarities and differences between the buildings but described them according to their particular frames of reference. The approach tested in this study will be developed on the basis of communicative planning theory in an ongoing research project, studying renewal and job creation initiatives in problematic housing areas in three Swedish towns: Jönköping, Norrköping and Växjö.

  • 24. Vuorio, Tuomas
    Information on recreation and tourism in spatial planning in the Swedish mountains: methods and need for knowledge2003Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Effektiv fysisk planering i fjällen förutsätter tillförlitlig och bra kunskap om turism och friluftsliv. Kommunerna behöver lämplig data att basera sin planering på. En förutsättning för effektivare kunskapsförsörjning är forskning och utveckling av metoder. Det måste vara möjligt att följa utveckling, förutsäga effekter på miljön och brukares attityder, tillfredställelse etc. Den svenska fjällregionen omfattar ca en tredjedel av landet men bara mindre än 2 procent av svenska befolkningen bor i området. 90 procent av alla skyddade naturområden ligger i området. Med sina 8000 kilometer vandringsleder och 100 fjällstugor och -stationer är det ett av de viktigaste områdena för friluftsliv och turism. Området besöks av en fjärdedel av den svenska vuxna populationen varje år. Turism har fått allt större betydelse och roll i utvecklingen av området, mycket på grund av råvaruindustrins nedgång. Det finns stora skillnader mellan besökare i de svenska fjällen. Deras behov och intressen för olika naturupplevelser, deras tolerans för trängsel och kontakt med andra besökare varierar mycket. Det är viktigt för planering och förvaltning att ta reda på vilka kvalitéer besökare söker och uppskattar. Förvaltning av friluftsområden är vanligen kombinerad med bevarande och har ofta två mål: i) att bevara “naturligt tillstånd" och ii) ge möjligheter till friluftsliv. Dessa mål står ofta i strid med varandra. Lösning av denna konflikt är både ett teoretiskt och praktiskt problem. Hur man borde förse fysisk planering med relevant information som kan användas för att förutse reaktioner på olika förvaltningsåtgärder för att kunna hantera konflikter är en av de centrala frågorna i den här avhandlingen. Olika metoder för att mäta naturturism och friluftsliv diskuteras. Tre studier presenteras: i) en nationell studie om svenskarnas fjällvanor, ii) en fallstudie bland besökarna i Södra Jämtlandsfjällen och iii) en fallstudie bland lokalbefolkningen i Södra Jämtlandsfjällen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 25.
    Öresjö, Eva
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering.
    Låt oss slippa grindsamhällen! Om social tillit i ett hållbart samhälle2000Ingår i: Stadsdelens vardagsrum: ytterstadens offentliga platser och liv / [ed] Nyström, Louise, Karlskrona: Stadsmiljörådet , 2000Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    demokrati, grindsamhälle, lokalsamhälle, offentligt liv,planering

  • 26. Öresjö, Eva
    Problems and opportunities in a large scale suburban housing estate: The case of Råslätt, Jönköping, Sweden1999Ingår i: Large scale housing estates in Northwest Europe: Problems, interventions and experiences / [ed] Krantz, Birgit; Öresjö, Eva; Priemus, Hugo, Delft: Delft University Press , 1999, s. 153-161Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In 1965, in order to remedy an increasingly difficult lack of housing, the Swedish Parliament decided that one million new apartments were to be built within ten years. The program was called ‘the million dwellings program’ and its goal was bold and politically controversial. Never before had so much been built in such a short time. The million dwellings program had only been in progress for a few years, however, when a critical debate was sparked off. Public criticism was massive and was not only aimed at the physical design of the buildings but also indirectly towards the people who lived in them. Living in one of the program’s most identifiable areas became socially stigmatising, and all those who could move away did so. Dissatisfaction with the million dwellings program’s large-scale suburban areas was directly reflected in the number of apartment vacancies. This number rose quickly, especially in the municipal, non-profit stock. In 1975, the Government appointed a committee to propose solutions for suburbs with turnover problems (SOU 1979:37). These were the first governmentally initiated and financed pilot projects in the million dwellings program’s problem-ridden areas. But they were not to be the last. 20 years later the million dwellings program’s large-scale suburban neighbourhoods have once again ended up in focus for community planning. The background is formed by the research and commission of enquiry reports of recent years which show that there is increased polarisation between those estates in the urban landscape which are pleasant to live in and those which are least attractive; this is where the poor of society live, many of them with an immigrant background. Thus, once again strategies for change in the million dwellings program’s areas are being lively discussed, along with the experiences that earlier renewal measures have provided (e.g. Olsson Hort, 1992; SOU 1995:142, Öresjö, 1996b; Bohm & Khakee, 1996:1; SOU 1997:118).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 26 av 26
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf