Adaptive capacity is essential for organisations to be able to adapt to the sustainability challenge, and change its course. Nonviolent Communication (NVC) is an interpersonal communication tool that enables a user to move from a language of judgements to a language of needs by using 4 steps: observation, feelings, needs, and request. As communication is essential to the adaptive capacity of a social system, this thesis explores the question: How does Nonviolent Communication support the adaptive capacity of organisations? Through a mixed methods approach (semi-structured interviews and surveys with NVC trainers, organisational representatives and employees), the effects of NVC on communication in 3 sample organisations in the Netherlands (a school, NGO and research institute), is explored. Quantitative survey results show that NVC has a positive to very positive effect on common organisational communication dynamics. Qualitative data supports this finding and shows that NVC brings positive effects of increased understanding, listening, and progress in work related issues through an increased awareness of one’s own and other’s needs and feelings. When linking these results to adaptive capacity of organisations, it is concluded that NVC directly supports the adaptive capacity elements of trust, diversity and learning, and indirectly supports common meaning and self-organisation.
The general awareness of the sustainability challenge and the urgency to act is increasing. However, the actions being taken do not seem to be sufficient, nor the communication about sustainability effective enough, to ensure a sustainable future. For our research, we looked at the work of sustainability practitioners using a scientifically robust framework called the Framework for Strategic Sustainable Development (FSSD). The research focuses on the interaction between the sustainability practitioner and the audience when communicating the FSSD. It is guided by its central inquiry, how the practice of storytelling can support sustainability practitioners in their work context. A literature review and a total of 13 interviews with sustainability and storytelling practitioners comprise the basis for this analysis. Based on our findings we map out the current practices of storytelling used by sustainability practitioners in the field and offer recommendations with the intention of enhancing this practice. Our research showed that sustainability practitioners practice and benefit from storytelling throughout their work in various ways. We consider this research with all its limitations as an awareness raiser and invitation to deepen the conversation and the exchange of experience and knowledge around the topic of storytelling for sustainability.
This thesis focuses on persuasion and how principles of persuasion embedded within mobile health applications are there to promote attitude and behavioral change. It includes a background in rhetoric; beginning with the Aristotelian method for persuasion, then stretching on to psychological rhetoric, and finally how the Aristotelian methods have worked its way into everyday society, especially in marketing and games. The thesis then benefits from the rhetoric background as it explores Dr. BJ Fogg’s model of behavior as well as his principles of persuasion.
An analysis of the mobile health application “My Fitness Pal” is made. After which the principles are transferred into a mockup designed to fit another context, namely education. This to challenge the authors hypothesis, that the same principles of persuasion used to promote and persuade the user to do a physical activity, can also be used to persuade a user to study.
Bakgrund
Distansstyrning anses som den moderna organisationens sätt att styra sina anställda mot att uppnå vad som är bäst för organisationen. De styr primärt sina anställda genom att fastställa organisatoriska mål för att vägleda de anställda i rätt riktning. För att uppnå en god styrning krävs det att organisationerna har en god kommunikation med sina anställda, inte minst då information kring målen skall kommuniceras. De senaste årens teknologiska framsteg kring kommunikation har bidragit med att organisationer utvecklat sitt sätt att kommunicera till sina anställda. Inom organisationer är det viktigt att ha en rad olika och fungerande strategier för hur de ska kommunicera och uppnå sina organisatoriska mål. Utvecklingen av kommunikation har således lett till att organisationers ledning kan förmedla sina organisatoriska mål med hjälp av en rad olika kommunikationskanaler. Litteraturstudien pekade på att organisationer använder distanskommunikation alltmer i sin verksamhet. Ledningen inom konsultföretag har en ständig distansfaktor att ta hänsyn till när det kommer till styrning av deras organisationer. Samt att deras anställda jobbar för två organisationer vilket leder till att de har en flerorganisationskultur. Konsultbranschen blev således intressant att undersöka på grund av sin distansstyrning, distanskommunikation och flerorganisationskultur då även övriga branscher tenderar att gå mot den här organisationsstrukturen.
Syfte
Den här studien avser att undersöka hur kunskapsintensiva organisationer i form av konsultbolag styr sin verksamhet med hjälp av organisatoriska mål. Stor fokus kommer att ligga på kommunikationen kring de organisatoriska målen mellan företagsledning och anställd.
Metod
Det här är en explorativ studie där ett par konsultbolag ingick i en fallstudie för att undersöka hur kommunikation kring de organisatoriska målen uppfattas och hanteras av de inblandade konsulterna. Studien är uppbyggd så att konsultbolagets ledning står för ena parten och konsulterna för den andra. Sedan har deras uppfattning av kommunikationen gällande de organisatoriska målen undersökts med hjälp av intervjuer och enkätundersökningar. Vidare jämfördes de båda parterna för att identifiera eventuella olikheter i deras uppfattningar. Anledningen till att just konsultbolag valdes var för att en stor del av den här studien kommer rikta in sig på distansdimensionen av kommunikation. Detta för att ledningen inom konsultbolaget och konsulterna i regel inte bedriver sitt vardagliga arbete under samma tak.
Resultat
Resultatet tydde på att det finns diskrepans på specifika kommunikationsaspekter mellan ledningen inom konsultbolaget och konsulterna. På andra aspekter speglar de båda parternas uppfattning varandra bättre. De största likheterna som identifierades var medvetenheten om de organisatoriska målens existens och dess betydelse för företaget i stort. Uppfattningarna skiljdes dock något åt när det kom till de organisatoriska målens betydelse på lokal nivå. Utefter resultatet går det att vidare ifrågasätta huruvida effektiv respektive konsultbolags styrning hanteras med avseende på de organisatoriska målen.
Slutsats
Några slutsatser som drogs var att konsultbolagen i studien lägger stort fokus av deras styrningsarbete på att förmedla, återkoppla och skapa en god förståelse bland organisationens konsulter kring organisatoriska mål. Det går också att konstatera att de inblandade konsultbolagen arbetar aktivt med metoder och tillvägagångsätt kring kommunikationen av de organisatoriska målen som är väl grundade i teorin om kommunikation. Konsultbolagen löser primärt problematiken kring distansfaktorn och flerorganisationskulturen genom att mestadels kommunicera organisatoriska mål genom fysiska möten med sina konsulter. Konsultbolagets ledning är väl medvetna om att de organisatoriska målen initialt ofta är abstrakta. Vilket innebär att de måste brytas ner och konkretiseras, helst med hjälp av konsulterna så att de lättare ska kunna applicera dem på sitt vardagliga arbete. Resultatet påvisar också att det finns en viss problematik kring konflikter mellan konsultbolagets organisatoriska mål och kundbolagets organisatoriska mål.
Communication is a large part of multiplayer games, however sometimes communication may lead to misunderstandings or undesired effects which results in hostile behaviors. Toxicity is a huge problem in the video game culture, but by knowing the different emotional effects that voice and text communication causes on a human in a game environment, might be a step towards preventing toxicity from happening.
This bachelor thesis is about the human identity in the postmodern society, and how it changes throughout the paradigm shift we’re going forward into. What kind of impact do the various blogs have on their public concerning the consumption of brands and fashion? And how come various big brands choose to do their product placement on specific blogs? In this thesis I will discuss and compare the changes from how we used to show our status in the society in the past and how we do it today with digital tools. Why are people so urged to show others in the society who they are, and how come we do it by wearing specific clothes and brands that other tells us to wear in order to have a higher status? These phenomena’s reflects the way we build our identity today. The other aspect of the digitalization I’m discussing in this thesis is the importance of package-design in order to attract costumers to the physical store, and maintain the brand-loyalty during the transition for the stores.