Change search
Refine search result
12345 101 - 150 of 221
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 101.
    Johansson, Tanja
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Sundh, Malin
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Hiv-positiva individers upplevelser i mötet med vårdpersonal - En litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hiv (humant immunbristvirus) är ett obotligt kroniskt virus som angriper och försämrar kroppens immunförsvar. Att leva med hiv i dagens samhälle kan innebära fördomar och negativa attityder från allmänheten. De negativa attityderna kan bidra till att många hiv-positiva individer känner utanförskap och bortstötning. För att hiv-positiva individer ska känna en trygghet i vården har vårdpersonalen en viktig roll i mötet. De har som mål att ge vård och behandling med respekt för människors lika värde. Det är därför av intresse att undersöka hiv-positivas upplevelser i mötet med vårdpersonal. Syfte: Beskriva hiv-positiva individers upplevelser i mötet med vårdpersonal. Metod: Litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. De vetenskapliga artiklarna analyserades med hjälp av innehållsanalys som beskrivits av Graneheim och Lundmans (2004). Resultat: Studiens resultat utgjordes av två huvudkategorier som resulterade i både positiva och negativa upplevelser i mötet med vårdpersonal. Det framkom även sex underkategorier där det påvisades att diskriminering var förekommande i vården. Många hiv-positiva individer upplevde bristande kunskap och fördomar bland vårdpersonal. Detta resulterade i utebliven vård och negativa attityder i mötet mellan hiv-positiva individer och vårdpersonal. I resultatet framkom det även att somliga hiv-positiva individer upplevde bra bemötande samt en jämställd behandling från vårdpersonalen. Hiv-positiva individer kände större förtroende för vårdpersonal som var specialiserade på omhändertagande av individer med hiv. Somliga vände sig därför till specialist kliniker där vårdpersonal besatt kunskap kring hiv för att få ett bättre bemötande. Slutsats: Studiens resultat visade att medparten av de negativa attityderna uppkom från vårdpersonalens bristande kunskap kring hiv. Den vårdpersonal som erhöll specialist kunskap om hiv upplevdes ha ett bättre bemötande. Därför är det av stor vikt att vårdpersonal får utbildning om hiv och därmed öka förståelsen gentemot hiv-positiva individers livssituation, vilket bidrar till ett bättre bemötande i vården.

  • 102.
    Johnsson, Linda
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Schöbel, Malin
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Upplevelser av bemötandet inom hälso- och sjukvården vid övervikt eller fetma2014Student thesis
    Abstract [sv]

    Belysa vuxna patienters upplevelser av bemötandet i hälso- och sjukvården vid övervikt eller fetma.

  • 103.
    Jonsson, Emma
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Qvist, Martina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Vårdrelationen mellan hälso- och sjukvårdspersonal och den äldre patienten2014Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den äldre befolkningen ökar världen över och därmed ställs högre krav på att hälso- och sjukvårdspersonal har förmågan att möta dem på bästa sätt. En god vårdrelation är en grundförutsättning för att detta ska vara möjligt. Vårdrelationen skapas när en individ kommer i kontakt med sjukvården och innefattar allt från attityder och omvårdnad till hur vårdpersonal och patient upplever situationer. Syfte: Att beskriva vårdrelationen mellan hälso- och sjukvårdspersonal och äldre patienter. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie av åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna granskades med stöd av ett verktyg för kvalitétsgranskning och analyserades efter Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Det framkom att det existerade negativa och positiva attityder och inställningar i vårdrelationen som i sin tur påverkade omvårdnaden. Det visade sig även att samspelet i vårdrelationen hade betydande brister. Slutsats: Det är av vikt att belysa vårdrelationens brister och styrkor och därmed öka vårdpersonalens insikt. Det fodras ytterligare forskning inom faktorer som påverkar vårdrelationen. Det krävs även forskning som identifierar varför det förekommer brister.

  • 104.
    Järnesjö, Rebecka
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Bellanius, William
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Patienters upplevelse av mötet med sjuksköterskan under vårdtiden på sjukhus efter en hjärtinfarkt2014Student thesis
    Abstract [en]

    Bakgrund: Hjärtinfarkt kan vara en av de ledande dödsorsakerna i världen, då cirka sju miljoner människor avlider varje år. Patienter kan uppleva det som skrämmande och obegripligt att insjukna i hjärtinfarkt. En upplevelse av depression och rädsla kan vara vanligt bland patienter som insjuknat i en hjärtinfarkt. Det kan vara av vikt att sjuksköterskan i mötet med patienten som insjuknat i en hjärtinfarkt utgår ifrån patientens egna upplevelser och erfarenheter. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters upplevelse av mötet med sjuksköterskan under vårdtiden på sjukhus efter en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturstudie gjordes med information hämtad från vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. En analys baserad på Granheim och Lundmans tolkning av Krippendorffs innehållsanalys utfördes. Resultat: Efter analysen av artiklarna framkom fyra kategorier. Relationens betydelse som var av vikt för patienterna då det kunde leda till en känsla av delaktighet. Patienterna kunde uppleva en känsla av välbefinnande om de blev sedda som individer. Kommunikationens betydelse upplevdes av patienterna vara viktigt, då de kunde skapa en dialog med sjuksköterskan. Informationens betydelse upplevdes som viktig för patienterna för att öka förståelsen om deras hjärtinfarkt. Slutsats: Patienter upplevde att mötet med sjuksköterskan grundade sig på relationen till sjuksköterskan. Välbefinnandet ansågs hos många patienter vara viktigt att uppnå. Hur kommunikationen utfördes ansågs viktigt för patienter. Informationen som sjuksköterskan delade med sig av ansågs betydande för patienter.

  • 105.
    Jönsson, Andreas
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Johansson, Oscar
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Språkets betydelse för patientens omvårdnad – Ur ett patientperspektiv2014Student thesis
    Abstract [sv]

    Språket har viktiga funktioner för hur en kommunikation kan ske, vilket vidare kan ha betydelse för omvårdnaden. Språket gör det möjligt för människan att kommunicera med andra individer och att utbyta tankegångar, synpunkter, känslor och attityder. Språket gör det även möjligt för patienterna och vårdpersonal att skapa en relation. Det verbala språket är viktigt för att människor ska kunna förmedla information till varandra. Ett gemensamt språk är en förutsättning för att en god kommunikation skapas inom omvårdnadsarbetet mellan patienterna och vårdpersonal. Språket kan likaså vara ett hinder för en god kommunikation och en god omvårdnad. Syftet med studien var att belysa det verbala språkets betydelse för patienternas omvårdnad från ett patientperspektiv. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats där tretton artiklar analyserats med Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. I resultatet framgår att patienterna upplevde en ökad trygghet när de kunde kommunicera på sitt egna språk. Även tolken bidrog till en ökad trygghet när den behövdes i kommunikationen mellan patienterna och vårdpersonalen. Patienterna kunde även uppleva en osäkerhet och rädsla när de inte kunde förstå eller göra sig förstådda i kommunikationen med vårdpersonalen. Tolken kunde dock även bidra till att patienterna upplevde sig osäkra i kommunikationen. Patienterna upplevde sig inte kunna veta och förstå vad som händer runt omkring dem, vilket kunde leda till att ett utanförskap och en ensamhet upplevdes av patienterna när de inte kunde kommunicera verbalt med personer i deras vårdmiljö. Omvårdnaden verkar bli av bättre kvalité när patienterna och vårdpersonal talar samma språk i jämförelse med när patienterna och vårdpersonal inte talar samma språk. Likaså verkar omvårdnaden bli bristande när språket orsakar ett hinder i kommunikationen.

  • 106.
    Jönsson, Ida
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Gullstrand, Isabell
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Anhörigas upplevelser av mötet med sjukvårdspersonalen när deras barn vårdas för hjärntumör.2014Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En av de vanligaste cancersjukdomarna hos barn är hjärntumör. När ett barn fått diagnosen hjärntumör påverkas inte bara barnet utan även de anhöriga. Mötet med anhöriga är av stor betydelse då det visat sig att det sjuka barnets anhöriga blir djupt involverade i sjukvården när deras barn fått denna diagnos. Det är betydelsefullt för anhöriga att sjukvårdspersonalen ger en ärlig och korrekt information angående det sjuka barnet. Syfte: Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser av mötet med sjukvårdspersonalen när deras barn vårdas för hjärntumör. Metod: Den valda metoden som användes var en innehållsanalys med kvalitativ ansats som genomfördes på två patografier. Böckerna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Anhöriga upplevde att det tog tid att bygga upp en trygghet till sjukvårdspersonalen, då det vid flera tillfällen krockade både i kommunikationen och bemötandet. Det var betydelsefullt för anhöriga att få känna sig delaktiga i sjukvården samt att få bli väl omhändertagna av sjukvårdsperonalen. Anhöriga upplevde även hur viktigt det var med individanpassad information och att sjukvårdspersonalen skulle identifiera situationen som det anhöriga befann sig i. Slutsats: Anhöriga till det sjuka barnet upplevde mötet med sjukvårdspersonalen som påfrestande vid flera tillfällen. Det var betydelsefullt som sjukvårdspersonal att kunna tillfredsställa anhörigas behov. Föreliggande studie borde kunna ge en ökad kunskap om hur anhöriga kan uppleva mötet med sjukvårdspersonalen när ett barn vårdas för hjärntumör.

  • 107.
    Jönsson, Linn
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Ottosson, Isabell
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Sjukvårdspersonalens upplevelser av omvårdnaden av vuxna patienter med fetma2014Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Fetma har sedan år 1980 fördubblats och är nu den femte största dödsorsaken i världen. Personer med fetma har i jämförelse mot normalviktiga personer dubbelt så många kroniska sjukdomstillstånd. Det är vanligt att dessa sjukdomstillstånd leder till sjukhusvård. Den ökade förekomsten av personer med fetma har resulterat i att sjukvården inte har hunnit anpassa vården efter de speciella behov som denna grupp av patienter har. För att kunna förbättra omvårdnaden behöver sjukvårdspersonalens upplevelser av omvårdnaden av patienter med fetma belysas. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjukvårdspersonalens upplevelser av omvårdnaden av vuxna patienter med fetma. Metod: En litteraturstudie som baserades på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ design, som analyserades med hjälp Graneheims och Lundmans tolkning av manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att sjukhusmiljön var bristfällig och att varken lokaliteterna eller utrustningen var anpassad efter patienter med fetmas behov. Omvårdnaden av denna patientgrupp var resurskrävande och kunde innebära risker för patient och personal. Slutsats: Sjukvården har inte hunnit med att anpassa sig efter det ökande antalet personer med fetma. Omvårdnaden kan av denna anledning bli riskfull för både patienter och personal på grund utav brister i utrustning och personalbrist. Därför bör sjukvårdspersonal ta till sig informationen om hur omvårdnaden kan bli lidande. Även vid planering av nya sjukhus borde politiker uppmärksamma om hur dagens sjukvårdsmiljö påverkar omvårdnaden för patienter med fetma.

  • 108.
    Karlsson, Amanda
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Alsterlund, Michelle
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science. Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med kvinnor som genomgår inducerad abort: En litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    upprepade aborter. I resultatet framkom det att sjuksköterskor upplevde svårigheter i att hantera sina känslor i arbetet med aborter. En av de svårare situationerna var då kvinnor kom in för sena eller upprepade aborter. Sjuksköterskorna erkände att de i vissa fall hade svårt att acceptera kvinnornas val till abort utan att döma men ansåg att de dolde detta i sitt arbete. För att bearbeta sina känslor förklarade de att de behövde samtalsstöd.

    Slutsats: Sjuksköterskor som arbetar med inducerad abort utsätts för emotionella påfrestningar som påverkar dem både privat och i deras arbete. Det behövs forskning som utreder hur man kan förbereda sjuksköterskorna på detta arbete och hur man på bästa sätt hjälper dem bearbeta de känslor som uppstår.

  • 109.
    Klasson, Martin
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Omvårdnadsarbete under stress: En litteraturstudie om hur arbetsrelaterad stress påverkar sjuksköterskans omvårdnadsarbete inom akut- och intensivvård2013Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Arbetsrelaterad stress är stress orsakad eller försämrad av arbetet. Vid långvarig stress ökar risken för skadliga effekter eller sjukdomar. Orsakerna till stress inom akutvården beror främst på arbetsmiljön och vårdandet av kritiskt sjuka. Begreppet akutvård omfattar de sjukvårdsinstanser där plötsliga och akuta skador kan leda till döden eller funktionshinder om inte den skadade får hjälp. Sjuksköterskans främsta uppgift är att hjälpa patienter att uppnå hälsa. Syfte: Syftet är att beskriva den arbetsrelaterade stressens inverkan på sjuksköterskans omvårdnadsarbete inom akut- och intensivvård. Metod: Metoden som valdes för att besvara studiens syfte var en litteraturstudie med kvalitativ ansats där resultatet grundats på vetenskapliga artiklar som analyserats med Graneheim och Lundmans tolkning av en innehållsanalys. Resultat: Ur innehållsanalysen kunde en kategori urskiljas: Tidsrelaterade faktorer. Arbetsrelaterad stress beror på eller skapar oftast en känsla av tidspress. Den känslan medför att sjuksköterskans arbetsprestation försämras samt sjuksköterskans förmåga att fungera. Patientsäkerheten och sjuksköterskans attityd gentemot patienterna blir också försämrad vid arbetsrelaterad stress. Tidspressen medför även begränsningar i sjuksköterskans möten med patienterna samt möjligheten att planera och organisera sitt arbete. Slutsats: Vid försämringar och begränsningar av omvårdnadsarbetet är det svårt för sjuksköterskan att vara sjuksköterska. Försämringar och begränsningar av omvårdnadsarbetet kan medföra att sjuksköterskan inte kan leva upp till de punkter socialstyrelsen har över vilka kompetenser en sjuksköterska ska ha förmåga att kunna utöva. Genom en ökad förståelse av vad arbetsrelaterad stress har för inverkan på sjuksköterskans omvårdnadsarbete kan förhoppningsvis problemen förebyggas och undvikas.

  • 110.
    Knutsson, Karin
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Hoara, Stephanié
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Sjuksköterskans upplevelser av att stödja närstående vid palliativ vård: En litteraturstudie2014Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I den palliativa vården har sjuksköterskorna till uppgift att tillgodose patientens behov i omvårdnaden. Den palliativa vården skall även utgå ifrån att erbjuda närstående ett stödsystem för att hjälpa dem genom den sorg som kan uppkomma under patientens vårdtid. Sjuksköterskorna har då till ansvar att tillämpa detta stödsystem till närstående, för att främja deras välbefinnande. Ett otillräckligt stöd, från sjuksköterskorna, kan leda till att närstående har svårare att återhämta sig och bearbeta den sorg som uppkommer under vårdperioden. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av att stödja närstående vid palliativ vård. Metod: Studien är baserad på en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Sju artiklar granskades enligt Graneheim och Lundmans pedagogiska framställning av innehållsanalys. Tolkningen av innehållsanalysen utfördes manifest. Resultat: Analysen visade att sjuksköterskorna upplevde både positiva och negativa aspekter kring stödet till närstående. De positiva och viktiga faktorerna var kommunikation och bemötande samt att ge ett individanpassat stöd. Sjuksköterskorna upplevde att det fanns faktorer som påverkade stödet till närstående negativt. De hinder som sjuksköterskorna upplevde var tidsbrist, otillräcklig kunskap och emotionell påverkan. Slutsats: Studien visade att sjuksköterskorna upplevde att det fanns brister i stödjandet till närstående som påverkade dem negativt. Bristerna i vården påverkade inte bara närstående utan också sjuksköterskornas hälsa. Det behövs mer kvalitativ forskning inom området för att förebygga dessa hinder i vården. En förbättring inom dessa hinder kan leda till sjuksköterskorna kan ge ett bättre stöd till närstående.

  • 111.
    Kovacs, Mattias Karlsson och Richard
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Personcentrerad omvårdnad för personer med diabetes typ 2 inom primärvården2015Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk och komplex sjukdom som kräver långsiktiga insatser från hälso- och sjukvården framför allt i primärvården som dagligen tar hand om flest personer med diabetes. Antalet personer med diabetes typ 2 ökar vilket blir en utmaning för hälso- och sjukvården som medför att sjuksköterskor kommer möta ett ökat antal personer med diabetes där diabetes typ 2 är den mest utbredda formen. Flera studier påvisar att det finns ett värde av att implementera personcentrerad omvårdnad där hälso- och sjukvården måste ta ett helhetsgrepp om sjukdomen genom bland annat ett personcentrerat omvårdnadsarbete eftersom diabetes typ 2 kräver en individuell, fysiologisk, social och psykologisk anpassning. Studier har även visat på signifikanta förbättringar genom personcentrerad omvårdnad samt att det finns brist på forskning inom området. Syfte: Syftet med studien var att belysa den personcentrerade omvårdnaden av personer med diabetes typ 2 inom primärvården. Metod: En kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer låg till grund för den empiriska studiens utformning. Ett strategiskt urval av sex sjuksköterskor som arbetar inom primärvården deltog i studien. De transkriberade intervjuerna analyserades med en manifest innehållsanalys med latenta inslag. Resultat: Resultatet visade att personcentrerad omvårdnad för personer med diabetes typ 2 omfattades av flera centrala områden. Analysen ledde fram till fyra kategorier och nio underkategorier. Kategorierna var att synliggöra och involvera personen i den egna vården, att informera och utbilda personen, att alla individer har olika förutsättningar samt att kontinuitet och teamsamverkan är betydelsefullt. Slutsats: Det framkom att det fanns många viktiga och centrala aspekter för sjuksköterskan att förhålla sig till i det personcentrerade omvårdnadsarbetet där det inte bara handlade om att se personen bakom sjukdomen utan också om att möta individen utifrån ett helhetsperspektiv.

  • 112.
    Kumm, Jeanette
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Diabetessköterskans erferenheter av att motivera patienter med diabetes typ 2 till att genomföra en livsstilsförändring: En intervjustudie2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund; Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som kan förebyggas och behandlas med bland annat en förändrad livsstil. Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att komplikationer kan fördröjas eller förhindras. För att minska risken för komplikationer måste livsstilsförändringar beträffande kost och motion genomföras. De preventiva omvårdnadsinsatser ska vara individuellt anpassade utifrån patientens förutsättningar och den tillhandahållna informationen från patienten ska ses som kärnan i omvårdnadsarbetet. Syfte; Syfte är att beskriva diabetessköterskans erfarenheter av att motivera patienter med diabetes typ 2 till att genomföra en livsstilsförändring. Metod; Kvalitativ intervjustudie av åtta diabetessköterskor som arbetar inom primärvården i Blekinge. Intervjuerna analyserades enligt Graneheim och Lundmans beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat; Resultatet av diabetessköterskornas upplevelser sammanfattas i tre kategorier: Motivera till livsstilsförändring, Patientens individuella faktorer kan påverka motivationsarbetet, Motiveringsarbetet påverkas av organisatoriska förutsättningar. Slutsats; Resultatet visar att många patienter med diabetes typ 2, lever med en kronisk sjukdom som inte nödvändigtvis innebär att de har insikt om sjukdomen och dess behandling. Därför har diabetessköterskan en viktig roll i att motivera patienter med diabetes typ 2 till att genomföra en livsstilsförändring. 

  • 113.
    Larsson, Frans
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Rahimi, Hosay
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Upplevelsen av att leva med schizofreni2014Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Schizofreni är en av de vanligaste psykossjukdomarna i världen. Förloppet är kroniskt och förknippas med personer som har förvrängd verklighetsuppfattning. Påfrestningar som hallucinationer, vanföreställningar, tankestörningar och grovt oorganiserat beteende präglar personernas vardag. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med schizofreni. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys baserad på tre patografier. Resultat: Upplevelsen av att leva med schizofreni analyserades i fyra huvudkategorier och fyra underkategorier: Fånge i sin egen kropp, Meningslöshet och lidande i tillvaron, Missnöje med vården och Hopp och välbefinnande i livet. Slutsats: Det förekommer att personer med schizofreni inte får tillräckligt med hjälp att förstå och hantera sin sjukdom. Av denna anledning är det betydelsefullt att sjuksköterskan har kunskap om schizofreni och hur en person kan uppleva sin sjukdom. Detta för att sjuksköterskan ska kunna hjälpa dessa personer genom att lindra lidande, främja välbefinnande och hälsa samt medverka till en meningsfullare vardag.

  • 114.
    Larsson, Matilda
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Klemedtsson, Moa
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Förskolepersonalens perspektiv på kemikalier i leksaker och arbetet med giftfria förskolor2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Barn utsätts för stora mängder kemikalier i sin vardagsmiljö samtidigt som kunskapen hur dessa ämnen påverkar barnen är begränsad. Halmstad kommun kommer under hösten 2014 genomföra ett projekt med giftfria förskolor. Målet med arbetet är att alla farliga kemikalier ska plockas bort från kommunens förskolor samt att skapa riktlinjer för hur förskolorna ska arbeta med frågor som rör kemikalier i barns vardag. Hur implementeringen av projektet ska genomföras är ännu inte klart. Syftet med studien var att undersöka förskolepersonalens uppfattningar om kemikalier i leksaker och om implementering av en giftfri förskola. Studien baserats på en kvalitativ ansats med intervjuer som genomfördes med nio förskolepersonal på förskolorna i avskild miljö. Resultaten behandlades sedan med tematisk analys. Resultatet ger en bild av vilka leksaker som finns på förskolan och hur förskolepersonalen tänker i valet av dessa. Pedagogiska leksaker gärna av alternativa material lyfts fram som viktigt och kemikalieperspektivet i valet av leksaker är inte prioriterat. Resultatet ger även en inblick i förskolepersonalens önskemål kring information, utbildning och delaktighet samt deras upplevelser av eventuella hinder som kan försvåra genomförandet av projektet. Den här studien kan ge Halmstad kommun och de inblandade i projektet en inblick i förskolepersonalens perspektiv, kunskapsnivå, intresse och därmed uppfattningar om hur giftfria förskolor skulle kunna implementeras på bästa vis.

  • 115.
    Laursen, Jenny
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Alves, Mariangela
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Sjuksköterskors upplevelser av stress relaterat till deras arbetsmiljö2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 116.
    Lennartsson, Madeleine
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Sibalic, Nadira
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Effekter av sömnhygien på äldres sömn2014Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sömnhygien är till för att minska risken för en dålig sömn eller optimera förhållandena för att förbättra sömnen som är i form av råd och restriktioner. Det finns flera olika faktorer och tillstånd som kan påverka en persons sömn negativt, samt åldersprocessen förorsakar förändringar för de äldres sömn. Syfte: Syftet med studien var att undersöka effekten av sömnhygien som en icke-farmakologisk metod för äldre med sömnstörning. Metod: Metoden som har använts är en litteraturstudie med kvantitativ ansats. Studien sammanställdes med 11 vetenskapliga artiklar. Analysen gjordes med hjälp av Wilcoxons tecken-rangtest. Resultat: I resultatet blev det positiva förbättringar på äldres sömn, då musik, avslappning och ljusterapi användes, även vid sömnhygieniska råd och sömnrestriktioner förekom förbättringar men inte lika ofta och mycket. Slutsats: Sömnhygien visade sig ha effekt hos äldre i varierande grad och det var framförallt insomningstiden som förbättrades vid införande av sömnrestriktioner. Därigenom bör de här icke-farmakologiska metoderna prioriteras för att undvika olika komplikationer hos sköra äldre.

  • 117.
    Levi, Gabriella
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Jonason, Minna
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Fångad i en dröm: att vara i ett psykotiskt tillstånd: - en narrativ analys av patografier2019Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psykisk problematik i form av psykoser kan drabba alla människor när som helst under livets gång. Unga som gamla drabbas av psykoser i olika sammanhang. Symtom som vanföreställningar, hallucinationer och magiskt tänkande kan göra det svårt för vårdpersonal att behandla och vårda personen.En balans mellan att vara öppen och intresserad till att vara beslutsam och förstående kan vara en utmaning i omvårdnadssammanhang. Genom att fördjupa sig i upplevelser av psykoser kan vårdpersonal anpassa vården utifrån en personcentrerad vård och vårda personen utifrån bästa möjliga förutsättningar. Personer med psykossjukdomar drabbas oftare än andra av de vanligaste somatiska sjukdomarna som hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdomar och diabetes och är därför vanligt förekommande patienter vid den typen av vårdenheter. Många sjuksköterskor upplever patientgruppen som svår att bemöta och skapa relation till på grund av patientens symtom. Bättre kunskap hos sjuksköterskor om vad patienten kan uppleva i sitt psykotiska tillstånd kan minska osäkerheten och skapa bättre förutsättningar för en allians och en personcentrerad vård. 

    Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelser av att vara i ett psykotiskt tillstånd

    Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tre patografier som sökts via en sökning på Libris. Data har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med en latent ansats utifrån Graneheim, Lindgren och Lundmans beskrivning.

    Resultat: I studien framkom tre kategorier som alla kunde sammanföras under det övergripande temat Fångad i en dröm. I kategorin Vara mellan verklighet och psykotisk världbeskriver personerna med det psykotiska tillståndet hur de upplever att vara i olika verkligheter samtidigt. Under kategorin Att förlora kontrollen beskriver personerna känslorna av att vara uppslukad och styrd av psykosen, att vara missförstådd och paranoid samt att uppleva ensamhet och isolering. Den sista kategorin Drömlikt tillstånd beskriver personernas upplevelser av att vara unika och utvalda samt hur saker och ting ändrar form och karaktär. 

    Slutsats: Studiens resultat visar att personer i det psykotiska tillståndet upplever verkligheten på ett högst individuellt sätt som kan liknas vid att vara fångad i en dröm som personen inte kan vakna ur. Med kunskap om hur det kan vara att vara psykotisk och förståelse för personens ofta skrämmande upplevelser, kan en mer personcentrerad vård utformas vilket skapar bättre förutsättningar för en bra vårdrelation och ett gott vårdande. 

  • 118.
    Lilje, Stina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Aspects of musculoskeletal pain interfering with normal life and naprapathic manual therapy from a health technology assessment perspective2015Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    Introduction

    Musculoskeletal pain is one of the most common reasons for seeking health care. If a patient’s disorders remain after conventional primary care, a referral to secondary care is often made, yet many referrals on the waiting lists concern patients who are not in need of surgery. Manual therapy has a lot of “proved experience” but is not routine in the Swedish national health care system today. There is a lack of scientific evidence for its treatment and cost effects.

    Aims

    The overall aim of this thesis was to increase the knowledge of musculoskeletal pain that interferes with normal life. Specific aims were to investigate if musculoskeletal pain in older adults is associated with heavy physical and negative psychosocial workloads through life, and to deepen the knowledge of the treatment and cost effects of naprapathic manual therapy (NMT), and of older adults' experiences of reminders of home exercises through mHealth.

    Methods

    Study I is a cross sectional study (n=641) that investigates associations between musculoskeletal pain interfering with normal life in older adults and physical and psychological loads through life. Study II is a randomised controlled trial (n=78) that compares NMT with standard orthopaedic care for “low priority” orthopaedic outpatients. Study III (n=1) is a case study that describes the treatment effects of NMT in a patient diagnosed with adhesive capsulitis. Study IV is a cost consequence analysis (n=78), where the costs and the health economic gains in study II were analyzed. Study V is a qualitative interview study (n=8) exploring older adults’ experiences of text messages as reminders of home exercises after NMT.

    Results

    The results in Study I were that psychosocial and physical workloads are associated with musculoskeletal pain that interferes with normal life in older adults. NMT for low priority orthopaedic outpatients yielded larger improvements in pain, physical function and perceived recovery compared with standard orthopaedic care (Study II). NMT for the acromio-clavicular joint, for adhesive capsulitis resulted in significant pain relief and perceived recovery, decreased sleeping disorders and medication (Study III). The health gains for naprapathy were higher compared with standard orthopaedic care, and the costs significantly lower (Study IV). Study V concluded that the use of SMS:s as reminders of home exercises after NMT were appreciated by the patients, and stimulated them to practice memorising and to create.

    Conclusion

    This thesis suggests that pain in older adults is associated with heavy physical and negative psychosocial workloads through life. NMT may be cost effective for low priority orthopaedic outpatients of working age with musculoskeletal disorders that are not likely to benefit from orthopaedic surgery, and was effective in a patient diagnosed with adhesive capsulitis. mHealth used to remind older adults of home exercises stimulates the patients to create own routines for continued compliance.  

     

  • 119.
    Lilje, Stina C.
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Skillgate, Eva
    Anderberg, Peter
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Negative psychosocial and heavy physical workloads associated with musculoskeletal pain interfering with normal life in older adults: Cross-sectional analysis2015In: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905, Vol. 43, no 5, p. 453-459Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aims: Pain is one of the most frequent reasons for seeking health care, and is thus a public health problem. Although there is a progressive increase in pain and impaired physical function with age, few studies are performed on older adults. The aim of this study was to investigate if there are associations between musculoskeletal pain interfering with normal life in older adults and physical and psychosocial workloads through life. Methods: The association of heavy physical workload and negative psychosocial workload and musculoskeletal pain interfering with normal life (SF 12) was analyzed by multiple logistic regression. The model was adjusted for eight background covariates: age, gender, growing-up environment, educational level, if living alone or not, obesity, smoking, and leisure physical activity. Results: Negative psychosocial and heavy physical workloads were independently associated with musculoskeletal pain interfering with normal life (adjusted OR: 4.44, 95% CI: 2.84-6.92), and (adjusted OR: 1.88, 95% CI: 1.20-2.93), respectively. The background covariates female gender and higher education were also associated with musculoskeletal pain interfering with normal life, and physical leisure activity was inversely associated. Conclusions: The findings suggest that negative psychosocial and heavy physical workloads are strongly associated with musculoskeletal pain interfering with normal life in older adults.

  • 120.
    Lilje, Stina
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Persson, Ulf B.
    Tangen, Stine
    Kasamoen, Stine
    Skillgate, Eva
    Costs and Utilities of Manual Therapy and Orthopedic Standard Care for Low-prioritized Orthopedic Outpatients of Working Age A Cost Consequence Analysis2014In: The Clinical Journal of Pain, ISSN 0749-8047, E-ISSN 1536-5409, Vol. 30, no 8, p. 730-736Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objectives: Treatment for musculoskeletal disorders in primary care in Sweden is generally initiated with advice and medication. Second-line therapy is physiotherapy and/or injection and radiography; third-line therapy is referral to an orthopedist. Manual therapy is not routine. It is a challenge to identify patients who benefit from treatment by different specialists. The current referral strategy probably contributes to long waiting lists in orthopedic departments, which is costly and implies prolonged suffering for the patients. The aim of this health economic evaluation was to compare costs and outcomes from naprapathic manual therapy (NMT) with orthopedic standard care for common, low-prioritized, nonsurgical musculoskeletal disorders, after second-line treatment. Materials and Methods: Diagnose Related Groups were used to define the costs, and the SF-36 was encoded to evaluate the outcomes in cost per quality adjusted life years gained. Results: Results from a 12 months' follow-up showed significantly larger improvement for the NMT than for orthopedic standard care, significantly lower mean cost per patient; 5427 SEK (*Price level 2009; 1 Euro = 106,213 SEK; 1 US Dollar = 76,457 SEK) (95% confidence interval, 3693-7161) compared to14298 SEK (95% confidence interval, 8322-20,274), and more gains in outcomes in cost per quality adjusted life years per patient (0.066 compared with 0.026). Thus the result is "dominant." Discussion: It is plausible that improved outcomes and reasonable cost savings for low-prioritized nonsurgical outpatients would be attainable if NMT were available as an additional standard care option in orthopedic outpatient clinics.

  • 121.
    Liljenfors, Erika
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Physical frailty in association to depressive symptoms among older adults2015Student thesis
    Abstract [en]

    Background: The Swedish populations is aging, and with age the risk of physical frailty and having depressive symptoms increases and can have a negative impact on the person. With aging the physical ability changes because of the natural process and also because of other factors for example diseases. Purpose: To examine if there was an association between physical frailty and depressive symptoms among people 60 years and older. Method: The study is a quantitative cross-sectional study, based on data taken from the Swedish National Study on Aging and Care in Blekinge (SNAC-B). The processing of the material was done in two parts, a descriptive part and an analyzing part to identify the prevalence and examine relationships. Results: According to the definition of physical frailty and depressive symptoms in this study, there was an association between them two. There was statistic association between women with physical frailty and depressive symptoms but there was none between men with physical frailty and depressive symptoms. The persons having finished primary school had more physical frailty and more depressive symptoms then the ones that finished secondary school. Conclusions: The study showed an association between physical frailty and depressive symptoms for older adults. The most vulnerable were more likely to be woman and have less education. To be able to support the older adults it is essential for the nurse to have more knowledge about physical frailty and depressive symptoms to support the patient in their care.

  • 122.
    Lindberg, Catharina
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Fagerström, Cecilia
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Sivberg, Bengt
    Willman, Ania
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Concept analysis: patient autonomy in a caring context2014In: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 70, no 10, p. 2208-2221Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aim. This paper is a report of an analysis of the concept of patient autonomy. Background. Many problems regarding patient autonomy in healthcare contexts derive from the patient's dependent condition as well as the traditional authoritarian position of healthcare professionals. Existing knowledge and experience reveal a lack of consensus among nurses regarding the meaning of this ethical concept. Design. Concept Analysis. Data sources. Medline, CINAHL, The Cochrane Library and PsycINFO were searched (2005-June 2013) using the search blocks 'autonomy', 'patient' and 'nursing/caring'. A total of 41 articles were retrieved. Review Methods. The Evolutionary Method of Concept Analysis by Rodgers was used to identify and construct the meaning of the concept of patient autonomy in a caring context. Results. Five attributes were identified, thus creating the following descriptive definition: 'Patient autonomy is a gradual, time-changing process of (re-)constructing autonomy through the interplay of to be seen as a person, the capacity to act and the obligation to take responsibility for one’s actions’'. Patient vulnerability was shown to be the antecedent of patient autonomy and arises due to an impairment of a person's physical and/or mental state. The consequences of patient autonomy were discussed in relation to preserving control and freedom. Conclusion. Patient autonomy in a caring context does not need to be the same before, during and after a care episode. A tentative model has been constructed, thus extending the understanding of this ethical concept in a caring context.

  • 123.
    Lindberg, Catharina
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Sivberg, Bengt
    Lunds universitet, SWE.
    Willman, Ania
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health. Malmö University, SWE.
    Fagerström, Cecilia
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    A trajectory towards partnership in care - Patient experiences of autonomy in intensive care: A qualitative study2015In: Intensive & Critical Care Nursing, ISSN 0964-3397, E-ISSN 1532-4036, Vol. 31, no 5, p. 294-302Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objective: The aim of this study was to describe and elucidate patient experiences of autonomy in an intensive care context from a caring perspective. Background: Patients in intensive care units (ICUs) are critically ill and in a dependent and vulnerable position. There is thus a risk of staff taking command not only of the patients’ vital functions but also of their decision-making. Methods: A qualitative design was selected. Individual interviews were conducted with 11 adult patients with an intensive care episode of two days or more at six Swedish ICUs. The data were analysed using Inductive Content Analysis. Findings: Patient autonomy in intensive care was shown to be ’A trajectory towards partnership in care depending on state of health and mutual understanding’. It was experienced through acknowledged dependence, being recognised as a person, invited participation and becoming a co-partner in care. Conclusion: Patients in need of intensive care wanted to be involved in making decisions about their care as this creates a trusting and healthy care environment. Greater awareness is required about the ICU patient not only being a passive care recipient but also an active agent and where involvement in decision-making and participation in care are crucial. © 2015 Elsevier Ltd.

  • 124.
    Lindberg, Terese
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Andersson, Oscar
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Palm, Molina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Fagerstrom, Cecilia
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    A systematic review and meta-analysis of dressings used for wound healing: the efficiency of honey compared to silver on burns2015In: Contemporary Nurse: health care across the lifespan, ISSN 1037-6178, E-ISSN 1839-3535, Vol. 51, no 2-3, p. 121-134Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Honey has the antibacterial effect of silver without the toxic effect of silver on the skin. Even so, silver is the dominant antibacterial dressing used in wound healing. Objectives: To evaluate the healing effects of honey dressings compared to silver dressings for acute or chronic wounds. Design: A systematic review with meta-analysis. Method: The search, conducted in seven databases, resulted in six randomised controlled trial studies from South Asia focusing on antibacterial properties and healing times of honey and silver. Result: Honey was more efficacious for wound healing than silver, as measured in the number of days needed for wounds to heal (pooled risk difference -20, 95% CI -0.29 to -0.11, p < .001). Honey turned out to have more antibacterial qualities than silver. Conclusion: All the included studies based on burns showed the unequivocal result that honey had an even more positive effect than silver on wound healing.

  • 125.
    Lindblad, Cecilia
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Sjuksköterskors hälsofrämjande samtal om levnadsvanor i samband med blodtryckskontroller i primärvården: En tvärsnittsstudie2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background. A healthy lifestyle prevents rise of hypertension and is fundamental for the treatment of the condition. Patient-nurse conversations on lifestyle are important to support patient lifestyle change. Aim. The aim of the study is to map to what degree nurses are asking about lifestyle habits and how they work with this in health-promoting dialogues in conjunction with blood pressure controls. In addition, the study has a particular focus on describing the relationship between nurses in-service training and the application of such dialogues. Method. A quantitative, cross-sectional study by questionnaire was performed. Result. Nurses are asking about patients' intake of alcohol and salt to a lower degree than for other lifestyle habits. Short advice is the most common type of dialogue with patients. For three out of the six lifestyle habits a correlation between degree of education and more elaborate dialogue was identified. Conclusion. Time, mode of work and degree of education seem to affect nurses' conversations about patient lifestyle positively.

  • 126.
    Lindström, Maria
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Upplevelser av livsstilsförändringar vid funktionella mag-tarmbesvär: En litteraturstudie2014Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Funktionella mag-tarmbesvär omfattar smärta i buken som inte har diagnotiserats, men som orsakar smärta som kan yttra sig som vanlig knip i hela magen eller bara en del av magen. Många får sura uppstötningar eller har varierande avföring som diarré eller förstoppning. Personer med funktionella mag-tarmbesvär utgör en stor del av patienterna som besöker hälso- och sjukvården och kan bero på allt från stress eller förstoppning till allvarligare sjukdomar som cancer. Sjuksköterskan kan hjälpa genom att finnas som stöd och ge egenvårdsråd om livsstilsförändringar. Syfte: Studiens syfte var att belysa personens upplevelser av livsstilsförändringar vid funktionella mag-tarmbesvär. Metod: En litteraturstudie baserad på sex vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod har genomförts. Artiklarna analyserades med inspiration från Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen indikerade till fem huvudkategorier som var; Sociala aktiviteter och relationer, Kost och hälsa, Fysisk aktivitet, Alternativa metoder, Tillit till receptfria läkemedel. I resultatet visade sig att personer med funktionella mag-tarmbesvär upplever känslor som oro, skam och rädsla, och drog sig helst undan sociala aktiviteter. Personerna upplevde att fysisk motion och avslappningsövningar kunde lindra eller förebygga deras symtom, samtidigt som kosten hade stor betydelse för deras hälsa. Slutsats: Slutsatsen av studien visade att personerna med funktionella mag-tarmbesvär upplever att deras vardag och dess sociala aktiviteter och relationer påverkades av sjukdomen. Många upplevde olika bemötande av nära och kära, men även av vårdpersonal. Det är viktigt att sjuksköterskor får kunskap om funktionella mag-tarmbesvär för att kunna ge personer med sjukdomen ett värdigt bemötande som inte skapar misstro utan trygghet.

  • 127.
    Lindén, Charlotte
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Nilsson, Emma
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Personers upplevelse av information efter en hjärtinfarkt: En litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Cirka 30 000 personer insjuknar i hjärtinfarkt i Sverige årligen och det är den största folksjukdomen. Hjärtinfarkt är inte bara ett akut tillstånd, utan även en kronisk sjukdom. Vid insjuknande är det därför viktigt att personerna får information för att förstå sitt tillstånd.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelse av information given av sjukvårdspersonal efter att ha insjuknat i hjärtinfarkt.

    Metod: Studien gjordes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats där nio vetenskapliga artiklar ligger till grund för studiens resultat. Analysen utfördes enligt Graneheim och Lundman.

    Resultat: Analysen resulterade i upplevelserna: personerna fick information på varierande sätt från sjukvårdspersonalen, Informationen gav stöd och trygghet och Saknar tillräcklig information.

    Slutsats: Personer som insjuknat i hjärtinfarkt upplever att de får bristande information om sitt hälsotillstånd och livet efter. Därför är det viktigt att sjukvårdspersonalen ger information anpassad efter individens förutsättningar. Ett personcentrerat förhållningssätt bör därför tillämpas i det kliniska vårdarbetet.

  • 128.
    Lintrup, Mats
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Handleda handledarna2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Bakgrund och genomförande Uppsatshandledning är en väsentlig förutsättning för och del av studenternas kandidat- eller magisterexamen. På sjuksköterskeprogrammet (180 hp) ges dels en yrkesexamen (sjuksköterskeexamen) samt en kandidatexamen. Examensarbetet/uppsatskursen på sjuksköterskeprogrammet på BTH omfattar 15 hp och involverar lärare och doktorander med minst en magisterexamen att handleda studenterna. Någon formell utbildning i att handleda uppsatser har dock varken krävts eller tidigare tillhandahållits på institutionen. För att öka handledarnas kompetens anordnades 2012-2013 en kurs i ”uppsatshandledning för högskolelärare” (4 hp) på institutionen. Kursen gavs på arbetstid och var upplagd med fyra studieträffar med en månads mellanrum. Förutom studieträffar och diskussionsgrupper innehöll kursen tre skriftliga inlämningsuppgifter samt en avslutande skriftligt examinationsuppgift som var obligatoriska för de som ville få ut 4 hp på kursen. Det var även möjligt att följa kursen utan att ta ut några poäng. Det var 30 lärare och doktorander som följde kursen, varav 27 lämnade in inlämningsuppgifter och 19 fullföljde hela kursen. En skriftlig och anonym utvärderingsenkät avslutade kursen. Enkäten visade att 19 av de 25 som besvarade enkäten gav kursen betyget bra eller mycket bra som sammanfattande omdöme, 5 gav kursen betyget godkänt medan 1 svarade att kursen varit dålig. Överlag fick kursen och kursens upplägg bra betyg och endast själva examinationsuppgiften ansågs mindre bra. Utöver kursen anordnas nu regelbundet vid institutionen tre gånger varje termin ”handledning på handledning” som ett diskussionsforum där examinatorer och handledare träffas och kan diskutera allmänna och generella problem i uppsatser och uppsatshandledning. Diskussion En formell kurs i uppsatshandledning kan vara ett sätt att stärka handledarna och handledarrollen i uppsatshandledning. Erfarenheterna från den kurs som getts vid Institutionen för hälsa på BTH visar att kursen uppskattats av såväl erfarna handledare som nybörjare. Utvärderingen visade att upplägget av och omfattningen på kursen var ”lagom”, medan själva examinationsuppgiften kan utvecklas och göras tydligare. Utbildning är viktig för att få en gemensam plattform, inte bara för en likriktning, men även som en gemensam grund när diskussionsforumet bedrivs. Dock är en kurs en punktinsats, även om den upprepas. Diskussionsforumet behöver finnas för att upprätthålla kontinuitet i den löpande handledningen. De regelbundet återkommande träffarna mellan handledare och examinatorer utgör en bra grund för gemensamma diskussioner om studenternas uppsatser och gör det dels möjligt att höja kvaliteten på examensarbetena och dels för att undvika missförstånd mellan handledare och examinatorer.

  • 129.
    Lissmark Hult, Anton
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Att leva med bipolär sjukdom: En litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 130.
    Losell, Caroline
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Wästhage, Emelie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Miljöfaktorer som påverkar sömnen på sjukhus och vårdhem – en litteraturstudie.2014Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sömn är ett grundläggande behov för alla människor. Sömn påverkar återhämtningen, för lite sömn skulle kunna leda till ohälsa. Sömnstörning kan bland annat leda till ett försämrat immunförsvar och metaboliska störningar. Miljön har betydelse för sömnkvaliten, miljöfaktorer som fysiska och psykosociala kan påverka sömnen samt leda till sömnstörning. Florence Nightingale menar på att miljön är en viktig del i omvårdnaden för att främja hälsa. Nightingale anser att ljud, ljus och temperatur är exempel på fysiska miljöfaktorer som kan påverka sömnen. Sjuksköterskan har till uppgift att reducera miljöfaktorer som kan påverka sömnen på sjukhus och vårdhem för att främja hälsa. Syfte: Belysa hur patienter på sjukhus och vårdhem upplever miljöfaktorer som påverkar deras sömn. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats har använts där det valdes ut sju artiklar efter kvalitetsgranskats med bedömningsprotokoll av Olsson och Sörensen (2011). Dataanalys gjordes med Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av innehållsanalys. Resultat: I resultatet framgår det att patienter upplevde både fysiska och psykosociala miljöfaktorer som påverkade sömnen. Ljud i form av teknisk utrustning, andra patienter och personal störde sömnen. Patienter upplevde även visst omvårdnadsarbete exempelvis nattlig omvårdnad som störande, medan däremot omvårdnadsarbete som att bli lyssnad på och känslan av säker vård skapade känslan av trygghet vilket underlättade sömnen. Miljön kunde upplevas främmande och offentlig, ofrivillig kontakt med andra patienter framkallade känslor som påverkade sömnen. Slutsats: Resultatet av studien ger svar på hur sjuksköterskan skulle kunna arbeta för att minimera risker och öka välbefinnandet, ett ökat medvetande skulle då innebära en säkrare vård för patienter. Miljöfaktorer som ljud, ofrivillig kontakt med andra patienter, personalens beteende och rutiner var några av de faktorer som patienter upplevde ha en inverkan på sömnen. Sjuksköterskan har till uppgift främja hälsa hos patienter där av behöver sjuksköterskan vara medveten om de miljöfaktorer som kan påverka sömnen för patienter.

  • 131.
    Luhr, Christina
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Sörensen, Pontus
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Patientens upplevelse av akupunktur vid långvarig smärta: en litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 132.
    Löfqvist, Anne
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Trygg hemgång i samband med utskrivning från sjukhuset: En enkätstudie2014Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund. När äldre personer kommer hem från sjukhuset kan en känsla av otrygghet infinna sig. Trygg hemgång är ett projekt vars målsättning är att ge bättre samordnade resurser och en mer individuell vård och omsorg utifrån den äldres behov av trygghet. Ingen jämförelse mellan äldre med Trygg hemgång och äldre med ordinär hemsjukvård och/eller hemtjänst är gjord tidigare. Syfte. Syftet med denna studie var att beskriva äldre personer som vid hemgång från sjukhuset är i behov av vård och omsorg samt att göra en jämförelse mellan de äldre som ingick i interventionen Trygg hemgång och de äldre som fick ordinarie hemsjukvård och/eller hemtjänst när det gäller trygghet, samverkan, delaktighet, rehabilitering och kontinuitet i vård och omsorgsinsatser. Metod. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats med hjälp av en enkätintervju. Metoden användes då avsikten var att undersöka fördelningen mellan en interventionsgrupp och kontrollgrupp samt att undersöka om det fanns några signifikanta skillnader mellan grupperna avseende trygghet, samverkan, delaktighet, rehabilitering och kontinuitet. Öppna följdfrågor ingick också för att sammanställa varför de äldre svarade som de gjorde. Resultat. Interventionsgruppen med Trygg hemgång skattade tryggheten första dagen hemma, rehabiliteringen och kontinuiteten signifikant högre än kontrollgruppen. Slutsats. Trygghet kan ses som överordnat i samband med hemgången från sjukhuset. När någon möter upp hemma och ordnar med praktiska saker upplever äldre trygghet. Kontinuitet innebär att i stort sätt samma personal kommer och/eller genomförandeplaner följs. När personalen lyssnar och godtar önskemål upplever de äldre sig delaktiga. Hjälpmedel och träningsprogram bidrar till återanpassning och självständighet.

  • 133.
    Malmstedt, Camilla
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    BARN SOM BEVITTNAR VÅLD I HEMMET2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    På senare år har samhället ökat uppmärksamheten på barn som bevittnar våld i hemmet. Vetenskapliga studier tyder på att denna grupp barn far väldigt illa utav våldet som sker mellan föräldrarna inom hemmets fyra väggar, vilket kan ses som en faktor till den ökade uppmärksamheten. Det har visat sig att denna grupp barn hamnat i skymundan, då störst fokus lagts på mamman som utsatts för våld. Det har även konstaterats att mörkertalet är stort i samhället, vilket innebär att endast en bråkdel av de barn som bevittnar våld kommer till myndigheters kännedom. Barn som bevittnar våld i hemmet är att betrakta som ett stort folkhälsoproblem, och bör därmed ses som en stor samhällsuppgift att arbeta vidare med. Denna kvalitativa intervjustudie har främst belyst vissa myndigheter och ideella organisationers ansvar över att främja denna grupp barn. Tidigare forskning har visat på att myndigheter, främst socialtjänst och polis ofta brister i sin samverkan med att stödja, skydda och hjälpa dessa utsatta barn. Intervjuer har genomförts med socialtjänsten, polisen och kvinnojouren för att ta reda på hur de arbetar och samverkar för att främja barn som bevittnar våld i hemmet. Resultatet visade på att samtliga intervjuade arbetar med att främja denna grupp barn och de har en nära och bra samverkan med varandra. Däremot finns det mycket kvar att arbeta vidare med för att barn som bevittnar våld ska få mer stöd, hjälp och uppmärksamhet i samhället.

  • 134.
    Manning, Rachel
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Håkansson, Frida
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Kvinnors upplevelse av att leva med bipolär sjukdom: - Ett liv i berg och dalbana2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The aim is to highlight women's experience of living with bipolar disorder. Mental health is one of Sweden's largest public health problems and women are more often affected. Bipolar disorder is chronic and involves commuting in different forests in the form of mania and depression. The disease causes great suffering, constant concern and anxiety about ending up in a new forest or losing control of itself. Person-centered nursing is used in healthcare to highlight the importance of reflecting on the life-world perspective that involves seeing the person behind the disease. Through knowledge of the patient's experience, thoughts, experiences and interpretations about the disease, the nurse can individually adapt the nursing care to fit the patient in the best way.

    A qualitative content analysis was chosen based on three pathographies. Based on Graneheim and Lundman's description of content analysis, analysis of data was performed. The analysis resulted in three categories and nine subcategories. The women who lived with bipolar disorder described that they experienced commuting feelings, they ended up in forests and felt a need for relief. The women experienced a changing world of life, as it was difficult to distinguish between reality and not. An altered self-esteem saw the women because the disease meant they were not the same person anymore. The women experienced shame and powerlessness.Living with bipolar disorder involves commuting emotions, a changing world of life and changing self-esteem. In order to provide a person-centered nursing, it is an essential part as a nurse to have knowledge of the affected women living with bipolar disorder.

  • 135.
    Markgren, David
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Frimanzon, Ulrika
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Anhörigas upplevelser efter en familjemedlems insjuknande i stroke.2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund: Stroke räknas till en av vår tids stora folksjukdomar och är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning. När en person insjuknar i stroke är det inte enbart den sjuke som berörs, utan hela familjen. I kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska framgår det att sjuksköterskan ska kunna informera, ge stöd, bemöta och undervisa både patienten och de anhöriga.

    Syfte: Syftet var att beskriva de anhörigas upplevelser efter att en familjemedlem har insjuknat i stroke.

    Metod: Metoden som har använts i denna studie är en litteraturstudie, baserad på vetenskapliga artiklar genomförda med kvalitativ ansats. Analysen är baserad på Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av innehållsanalys.

    Resultat: Att anhöriga behövde personcentrerad information för att veta hur de ska bemöta och ta hand om sin familjemedlem. Den anhöriga behövde även stöd av sjuksköterskorna för att Copa livsförändringen som blev, när familjemedlemmen insjuknade i stroke. De anhöriga var också i behov av egen tid för att orka med vardagen.

    Slutsats: Det är av största vikt att ge personcentrerad vård och information till de anhöriga för att underlätta under familjemedlemmens sjukhusvistelse och senare när familjemedlemmen kommer hem. Personcentrerad vård och information tillhör också sjuksköterskans kompetensbeskrivning och är därför extra viktig att det följs. De anhöriga behövde få stöd under denna traumatiska period för att klara av att vårda sin familjemedlem. De anhöriga behövde också tid till sig själva för att bygga upp en dräglig tillvaro.

  • 136. Martin-Moreno, J.M.
    et al.
    Ricciardi, W.
    Bjegovic-Mikanovic, V.
    Maguire, P.
    McKee, M.
    Stjernberg, Louise
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Ebola: an open letter to European governments2014In: The Lancet, ISSN 0140-6736, E-ISSN 1474-547X, Vol. 384, no 9950Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    After months of inaction and neglect from the international community, the Ebola epidemic in west Africa has now spiralled utterly out of control. Today, the virus is a threat not only to the countries where the outbreak has overwhelmed the capacity of national health systems, but also to the entire world. We urge our governments to mobilise all possible resources to assist west Africa in controlling this horrific epidemic. Based on our expertise in public health and emergency response, this open letter describes believes and measures particularly effective to take into actions.

  • 137.
    Menjivar, Carmen
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Abdulkarim, Zinah
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Sjuksköterskors upplevelser av det tvärkulturella vårdmötet i Skandinavien2014Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det tvärkulturella vårdmötet kan innebära ett möte mellan två eller flera individer med olika kulturella bakgrunder som integrerar med varandra. Dessa tvärkulturella möten kan resultera i att sjuksköterskan ställs inför olika utmaningar. När sjuksköterskan och patient möter varandra för första gången kan det finnas förutfattade meningar om den andre och ge en felaktig tolkning av varandra samt kan stora kulturella skillnader förekomma och kulturkrock kan uppstå. Detta kan i sin tur leda till att patienten får en nedsatt kvalitet på omvårdnaden som ges. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av det tvärkulturella vårdmötet i Skandinavien. Metod: En litteraturstudie som bygger på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Innehållsanalys gjordes med inspiration av Graneheim och Lundman tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Följande kategorier framkom i resultatet, kommunikationsproblem, kulturella skillnader samt bristande kunskap. De flesta sjuksköterskorna upplevde att bristande kommunikation var den största utmaningen i mötet med patienter med en annan kulturell bakgrund och att kulturella skillnader var utmanande i deras arbete. Bristande kunskap och erfarenhet om patienter med en annan kulturell bakgrund gav sjuksköterskorna en känsla av otrygghet och oro i vårdmötet. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde svårigheter i det tvärkulturella vårdmötet eftersom det uppstod olika hinder i mötet. Det är meningsfullt i samband med det tvärkulturella vårdmötet att sjuksköterskan och patient förstå varandra för att kunna uppfylla patientens behov. Sjuksköterskorna upplevde att de inte hade tillräcklig med kunskap om olika kulturer. Det är av vikt att ha insikt om de olika aspekterna som uppkommer vid det tvärkulturella vårdmötet.

  • 138.
    Midlöv, Elina Mikaelsson
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Distriktssköterskors upplevelser av att ge palliativ vård i hemmet2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Fler personer väljer att dö hemma vilket innebär att fler personer kommer ha behov av palliativ vård i hemmet. Det ställer krav på att mer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet ska kunna utföras. Palliativ vård kan vara komplex, oförutsägbar och tidskrävande. Eftersom palliativ vård i hemmet ofta tillhandahålls av distriktssköterskor kommer deras arbete med att ge palliativ vård i hemmet att påverkas. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors upplevelser av att ge palliativ vård i hemmet. Metod: Kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med tolv distriktssköterskor som arbetar med hemsjukvård och har erfarenhet av att ge palliativ vård i hemmet. Intervjuerna analyserades enligt den kvalitativa innehållsanalys som Graneheim och Lundman beskriver. Resultatet utgörs av tre huvudkategorier med nio underkategorier. Huvudkategorin Samarbete för väl fungerande palliativ vård presenteras i underkategorierna Patient- och anhörigsamarbete och Teamsamarbete. Huvudkategorin Känslomässigt presenteras i underkategorierna, Nära relation, Unga patienter och Tidskrävande arbete. Huvudkategorin Kunskapskrävande presenteras i underkategorierna Kommunikation, Huvudansvar för samordning, Symtomhantering och Teknisk utveckling. Slutsats: Samarbete med andra är nödvändigt för en god palliativ vård i hemmet. Att ge palliativ vård i hemmet är både känslomässigt givande och krävande. Arbetet är dessutom tids- och kunskapskrävande. Distriktssköterskorna önskar mer resurser och organisationsförändringar, som till exempel tillgång till läkare och ett palliativt hemsjukvårdsteam som bara jobbar med patienter som får palliativ vård, då detta skulle vara en fördel både för distriktssköterskorna själva, men framförallt för patienterna.

  • 139.
    Music, Sanela
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Sjuksköterskors uppfattningar av hälsosamtal: En fenomenografisk studie2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Då ohälsosamma levnadsvanor är en stor bidragande orsak till utvecklandet av en rad ohälsotillstånd är det således av stor vikt att sjuksköterskan ställer frågor till patienter kring deras levnadsvanor. Detta skall göras i form av hälsosamtal där sjuksköterskan skall, enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande arbete, bistå patienten med verktyg för att denne skall kunna ändra sina levnadsvanor till fördel för ens hälsa. Men beroende på hur arbetssättet uppfattas påverkar också hur det utförs och vissa sätt har visat sig vara mer omfattande och effektivare i det kliniska arbetet än andra. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av hälsosamtalet i det sjukdomsförebyggande arbetet på en vårdcentral. Metod: Ostrukturerade intervjuer med fenomenografiskt tillvägagångssätt användes. Intervjuerna analyserades enligt Dahlgren och Fallsbergs (1991) beskrivning av fenomenografisk analys. Resultat: Analysen speglade fem kvalitativt olika sätt att förstå hälsosamtal från sjuksköterskornas perspektiv: hälsosamtal som personcentrering, hälsosamtal som att leda patienten mot hälsa, hälsosamtal som att skapa en relation, hälsosamtal som kartläggning och hälsosamtal som beroende av organisatorisk struktur. Slutsats: Samtliga uppfattningar av hälsosamtalet beskrevs av sjuksköterskorna som betydelsefulla förutsättningar för att hjälpa patienten uppnå ett hälsosammare liv. Men dess kvalitet påverkas dessvärre av den organisatoriska struktur som råder inom verksamheterna.

  • 140. Naseer, M.
    et al.
    Fagerström, Cecilia
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Prevalence and association of undernutrition with quality of life among Swedish people aged 60 years and above: Results of the SNAC-B study2015In: The Journal of Nutrition, Health & Aging, ISSN 1279-7707, E-ISSN 1760-4788, Vol. 19, no 10, p. 970-979Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objectives: This study aimed to assess the prevalence of undernutrition among elderly and to investigate the association of risk of undernutrition with health-related quality of life and life satisfaction controlling for age, gender, marital status, economic status, housing arrangement, education level, functional ability, and diseases. Design: A cross-sectional study design was used for this study. The baseline data (2001–2003) of “The Swedish National Study of Aging and Care-Blekinge (SNAC-B)” was used. Setting: This population-based study focused on both home-living and special-housing residents. Participants: The participants (n=1402) were randomly selected and included both males and females 60–96 years of age residing in a municipality of south-east Sweden. Measurements: The risk of undernutrition was estimated by the occurrence of at least one anthropometric measure (body mass index, mid-arm circumference, and calf circumference) below cut-off, in addition to the presence of at least one subjective measure (declined food intake, weight loss, and eating difficulty). The dependent variables, health-related quality of life and life satisfaction, were measured by the validated short form health survey (SF-12) and Liang’s life satisfactions index A (LSIA), respectively. Results: According to the criterion, 8.5% of the participants were at risk of undernutrition, and subjects at nutritional risk were significantly older, female, unmarried/widowed/divorced, residing in special housing, and functionally impaired. The risk of undernutrition was significantly associated with poor health-related quality of life, both in the physical (OR 2.31, 95% CI 1.18–4.52) and mental (OR 2.34, 95% CI 1.22–4.47) dimensions. However, no significant association was observed between nutritional status and life satisfaction (OR 1.30, 95% CI 0.70–2.40). Conclusion: The risk of undernutrition significantly increases the risk of poor physical and mental health-related quality of life but has negligible impact on life satisfaction. This study also highlights the importance of functional ability both for the prevention of undernutrition and promotion of quality of life. However, more studies are needed to validate the tool used here for undernutrition risk assessment before it can be used in clinical or population settings. © 2015 Serdi and Springer-Verlag France

  • 141.
    Nileby, Ellinor
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Cederholm, Maria
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Bedömning av vårdbehov utifrån vård som inte kan anstå – primärvårdssjuksköterskors upplevelser2014Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Människor som söker skydd i Sverige har ofta en livssituation som kan skapa ett ökat vårdbehov. Inom primärvården möter sjuksköterskan vuxna asylsökande och papperslösa personer och ska då bedöma vårdbehovet utifrån deras rätt till vård utifrån vård som inte kan anstå. Det har kritiserats för att gå emot sjuksköterskans etiska kod och anses även kunna leda till diskriminering av vuxna asylsökande- och papperslösa personer. Syfte: Belysa sjuksköterskans upplevelse av att inom primärvården bedöma vårdbehovet hos vuxna asylsökande och papperslösa personer utifrån vård som inte kan anstå. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor inom primärvården. Intervjuerna analyserades med inspiration av Graneheim och Lundmans beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier med fem underkategorier beskriver tillsammans sjuksköterskornas upplevelser av att inom primärvården bedöma vårdbehov utifrån vård som inte kan anstå. Känslan av att vara i ett gränsland beskriver upplevelser av vilken vård som kan och inte kan anstå och svårigheter som kan uppstå i bedömningen samt viljan att bedöma rätt. Att vilja göra mer än man får beskriver viljan att hjälpa patienterna men även en känsla av begränsning i möjligheten att erbjuda vård. Önskan om att få behandla alla patienter lika beskriver upplevelser av att behöva särbehandla människor och en vilja att behandla alla människor lika. Slutsats: Studien ger ny kunskap om hur sjuksköterskor i primärvården upplever att det kan vara svårt att dra gränsen för vilken vård som inte kan anstå och att det inte känns bra att ibland behöva neka patienter vård. Resultatet i denna studie kan bidra till en ökad förståelse för de moraliska dilemman som kan uppstå vid tillämpningen vård som inte kan anstå inom primärvården och att vuxna asylsökande och papperslösa personers patientsäkerhet tas i beaktan.

  • 142.
    Nilsson, Annina
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Nilsson, Camilla
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Samband mellan störd nattsömn och sårsmärta vid kroniska bensår2014Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Människokroppen åldras med tiden och funktioner försämras, detta ökar risken för att den äldre ska drabbas av till exempel hjärt- och kärlssjukdomar som är en bidragande orsak till bensår. Bensår förknippas ofta med smärta och kan upplevas olika beroende på sårdiagnos. Sömn är en viktig komponent vid sårläkningsprocessen och störd nattsömn är ett vanligt förkommande problem hos den äldre befolkningen, då äldres sömnmönster förändras med tiden. Syfte: Syftet med studien var att undersöka förhållandet mellan störd nattsömn och sårsmärta bland personer med kroniska bensår i åldern 65 år och äldre i Blekinge län, samt beskriva skillnader i sömn mellan män och kvinnor med bensår. Metod: Tvärsnittsstudie baserad på 1824 personer registrerade i kvalitetsregistret RiksSår. Genom Pearson chi Square och Spearmans rho gjordes analyser för att se samband av störd nattsömn i förhållande till kön och sårsmärta. En bortfallsanalys gjordes för att kunna se skillnader mellan de som besvarat frågan om störd nattsömn och de som inte besvarat frågan. Resultat: Studien visade att det fanns ett samband mellan störd nattsömn och sårsmärta, dock fanns det ingen statistisk skillnad mellan könen i förhållande till störd nattsömn. Det visade även att de med arteriella bensår svarade högst på smärtskalan och var den grupp där störd nattsömn var mest förekommande. I bortfallsanalysen framkom det att det fanns vissa skillnader mellan de som svarat på frågan och de som inte svarat på frågan om störd nattsömn i förhållande till kön, sårdiagnos och sårsmärta. Slutsats: Föreliggande studie visade att det fanns ett samband mellan störd nattsömn och sårsmärta. Detta innebär att patienter med sårsmärta kan löpa större risk att få störd nattsömn, dock behövs vidare studier för att se om sårsmärta är enda orsaken eller om det finns andra bidragande faktorer.

  • 143.
    Nilsson, Ditte Andreasen
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Karlsson, Helené
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Prevalens av risk för malnutrition hos äldre personer i en svensk kommun2014Student thesis
    Abstract [en]

    Bakgrund: Malnutrition är ett problem som leder till ohälsa och lidande speciellt hos den äldre befolkningen. Det finns mycket forskning om malnutrition och hur den bör behandlas, men problemet med malnutrition hos äldre verkar ändock kvarstå. En ökande äldre befolkning i Sverige ökar kravet på hur hälso- och sjukvården arbetar för att främja ett hälsosamt åldrande. Publicerade befolkningsstudier som representerar ett brett urval av äldre och beskriver risk för malnutrition enligt MNA hos den äldre befolkningen i Sverige har inte kunnat identifieras. Aktuell forskning inom området är en förutsättning för att förbättringar ska kunna ske. Det föreligger därför ett behov av en bred befolkningsstudie. Syfte: Syftet med studien var att undersöka och beskriva nutritionsstatus klassificerat enligt MNA hos ett urval av personer 60 år och äldre i Karlskrona kommun i förhållande till självskattad hälsa, boende, ålder och kön. Metod: Studien var utformad som en befolkningsbaserad tvärsnittstudie med hjälp av redan insamlad data som inkluderar deltagare (n=1223) från Swedish National Study on Aging and Care-Blekinge (SNAC-B). SNAC-B innefattar slumpmässigt utvalda personer i tio åldersgrupper mellan 60-96 år boende i Karlskrona kommun. MNA formuläret samt fyra andra enskilda frågor användes som variabler. Resultat: Endast 1 % av studiens deltagare var malnutrierade enligt en klassifikation med MNA, 8 % hade risk för malnutrition och 91 % var normalnutrierade. Risken för malnutrition ökade med stigande ålder. Individerna med risk för malnutrition uppgav oftare en sämre upplevd hälsa, en högre frekvens av långvarig sjukdom och bodde oftare ensamma samt på särskilt boende jämfört med normalnutrierade. Slutsats: Risken för malnutrition var i allmänhet låg bland den äldre befolkningen i Karlskrona. Trots detta uppmärksammade studien tydliga samband mellan malnutrition och ohälsa, samt mellan malnutrition och boendet. Dessa fynd kan utnyttjas då förebyggande insatser planeras för att säkerställa ett långt och hälsosamt åldrande för den ökande äldre befolkningen. Flertalet andra potentiella riskfaktorer uppmärksammades under studiens gång och det rekommenderas därför att forskningen fortsätter.

  • 144.
    Nilsson, Emelie
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Gummesson, Sara
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Livet med hjärntumör- en personlig upplevelse2014Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärntumör är en cancersjukdom som kan sätta sig på olika ställen i hjärnan. Beroende på var tumören sitter får personen olika symtom. Även biverkningar efter operation kan ge fysiska symtom. Hjärntumör påverkar personers upplevelser av livssituationen olika vid hjärntumör. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelse av hur livssituationen ändras av hjärntumör. Metod: Metoden som använts var en litteraturstudie med kvalitativ ansats baserat på två självbiografiska böcker. Analysen genomfördes med Graneheim och Lundmans tolkning av en innehållsanalys. Resultat: Det framkom fyra kategorier: leva är inte självklart, svårigheter i vardagen, familj och vänner är betydelsefulla och livet går vidare. I kategorierna framkommer det att livssituationen ändras drastiskt när personerna drabbas av hjärntumör, relationerna blir då viktigare och inger trygghet. Kroppsliga förändringar upplevs som en begränsning i livssituationen och acceptans är då viktigt för att kunna anpassa vardagen. Slutsats: Studien kan bidra till att öka sjuksköterskans förståelse av hur personen upplever livssituationen när den påverkas av hjärntumör. Det är då viktigt att ha kunskap om hur upplevelsen förändras under sjukdomsförloppet. Mer forskning inom ämnet kan bidra till ytterligare kunskap och förståelse för sjuksköterskan som i sin tur kan använda kunskapen till att förbättra vården för personer med hjärntumör.

  • 145.
    Nilsson, Emil
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Gustavsson, Stina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Patienters upplevelse av sjuksköterskans stöd inför operation2015Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Antal patienter som ska genomgå operation ökar varje år, att genomgå operation kan vara en stressfull situation och kan påverka patienten, det är därför viktigt att varje patient får det stöd av sjuksköterskan som behövs för att patienten ska kunna känna sig lugn och tillfreds med situationen. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av sjuksköterskans stöd inför operation. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats gjordes, utifrån 7 vetenskapliga artiklar som har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Litteraturstudien visar att patienter som väntade på att genomgå operation kände sig oroliga och rädda. Att sjuksköterskan i sitt bemötande visade sympati för patientens situation och gav adekvat information var essentiellt för patienterna. Vissa patienter upplevde att sjuksköterskans stöd var otillräckligt och de kände sig då mer stressade över situationen. Slutsats: Patienter inom den preoperativa vården upplevde att en bra relation med sjuksköterskan var avgörande för hur deras upplevelse av vården skulle bli. Patienterna upplevde sjuksköterskans stöd inom den preoperativa vården som värdefullt, att sjuksköterskan tog sig tid och lyssnade på patienten var viktigt.

  • 146. Nilsson, Helena
    et al.
    Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Renvert, Stefan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Tooth loss and cognitive functions among older adults2014In: Acta Odontologica Scandinavica, ISSN 0001-6357, E-ISSN 1502-3850, Vol. 72, no 8, p. 639-644Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objective. To evaluate the association between the number of teeth and cognitive functions adjusted for age and education level in a cohort of older adults living in Sweden. Materials and methods. The study employed a cross-sectional design in which 1147 individuals between 60-96 years underwent a clinical oral examination. The cognitive functions were assessed using Mini-Mental State Examination (MMSE) and Clock-test. The level of education was obtained from a questionnaire. Data were subjected to Chi-square tests and multivariate logistic regression analyses were employed, grouping the different variables into pre-determined categories. Results. The co-variables age and education were significantly associated with the number of teeth (p < 0.05). The multivariate logistic regression analysis revealed that the association between the number of teeth and the cognitive functions persisted even after adjusting for age and level of education. Conclusions. The findings suggest that the presence of teeth may be of importance for cognitive abilities in older adults.

  • 147.
    Nilsson, Kristina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Icke farmakologiska metoder vid kronisk obstruktiv lungsjukdom: en litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 148.
    Nilsson, Lina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Social Challenges when Implementing Information Systems in a Swedish Healthcare Organization2014Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    When the Swedish National IT Strategy for Health and Social Care was introduced in 2006, intensive work started in implementing Information Systems (IS) in Swedish healthcare organizations. To follow up on the requests for more research with a combined socio-technical focus on challenges, the overall aim of this thesis was to identify social challenges when implementing IS in a Swedish healthcare organization. Furthermore, the aim was to understand the impact of identified social challenges when implementing IS in this context by putting them in an interdisciplinary Applied Health Technology theoretical framework. Institutional ethnography and phenomenological hermeneutics influenced the study design. Study 1 aimed to investigate different meanings of accessibility when implementing Health Information Technology in everyday work practice. The results indicate that accessibility depends on working routines, social structures and patient relationship. When an IT strategy and interaction in everyday work use the same word in different ways there will be consequences. Study 2 sets out to describe experience-based reflections on discharge planning as narrated by nursing staff in primary healthcare, along with their concerns about how the introduction of video conferencing might influence the discharge planning situation. It was found that there is a need for improvement in communication and understanding between nursing staff at the hospital and in primary healthcare. The aim of study 3 was to explore social challenges when implementing IS in everyday work in a nursing context. Power (changing the existing hierarchy, alienation), Professional identity (calling on hold, expert becomes novice, changed routines), and Encounter (ignorant introductions, preconceived notions) were categories presented in the findings. The aim of study 4 was to explore and obtain a deeper understanding of how identified social challenges have an influence on the implementation process of IS, based on healthcare staff’s experiences on micro, meso and macro levels of Swedish Healthcare organizations. It was found that the challenges were related to the steps of putting into practice, making IS a part of everyday work routine and establishing an identity in the implementation process. In the thesis’s discussion, social challenges when implementing IS in Swedish healthcare organizations and how they might be met and dealt with constructively are further reflected upon in relation to the interdisciplinary theoretical framework and as possible consequences of the modernity-era. This thesis contributes to the starting up of a discussion of how ingrained professional characteristics are important to feel secure of being part of an established profession. If the characteristics are questioned, the whole professional performance is threatened. One consequence of this insight is the reinforcement of the realization that a basic understanding of IS and IS implementation processes in healthcare organizations needs to be integrated in to the construction of professional identity of nurses already from the start in nursing education.

  • 149.
    Nilsson, Lina
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Eriksén, Sara
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Computing, Department of Creative Technologies.
    Borg, Christel
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Social Challenges When Implementing Information Systems in Everyday Work in a Nursing Context2014In: Computers, Informatics, Nursing, ISSN 1538-2931, E-ISSN 1538-9774, Vol. 32, no 9, p. 442-450Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Implementation of information systems in healthcare has become a lengthy process where healthcare staff (eg, nurses) are expected to put information into systems without getting the overall picture of the potential usefulness for their own work. The aim of this study was to explore social challenges when implementing information systems in everyday work in a nursing context. Moreover, this study aimed at putting perceived social challenges in a theoretical framework to address them more constructively when implementing information systems in healthcare. Influenced by institutional ethnography, the findings are based on interviews, observations, and written reflections. Power (changing the existing hierarchy, alienation), professional identity (calling on hold, expert becomes novice, changed routines), and encounter (ignorant introductions, preconceived notions) were categories (subcategories) presented in the findings. Social Cognitive Theory, Diffusion of Innovations, organizational culture, and dramaturgical analysis are proposed to set up a theoretical framework. If social challenges are not considered and addressed in the implementation process, it will be affected by nurses’ solidarity to existing power structures and their own professional identity. Thus, implementation of information systems affects more aspects in the organization than might have been intended. These aspects need to be taken in to account in the implementation process.

  • 150.
    Nilsson, Nathalie
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Nilsson, Louise
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Alzheimers sjukdom – De anhörigas sjukdom. En innehållsanalys av patografier2014Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Alzheimers sjukdom ses idag som den vanligaste demensformen då den drabbar cirka 50-70% av alla personer med en demenssjukdom. Det är vanligt att anhöriga som lever med sin make/maka som har Alzheimers sjukdom i hemmet övergår från att vara en livskamrat till att bli vårdare då anhöriga ser det som deras plikt. Alzheimers sjukdom förändrar likväl vardagen hos personen som får diagnosen som för personens anhöriga. I takt med att sjukdomen eskalerar kan de anhöriga uppleva både en psykisk och fysisk påfrestning då det kan ses som ett 24 timmars jobb att leva med sin make/maka i hemmet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att leva med sin make/maka med Alzheimers sjukdom i hemmet. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på patografier. Innehållsanalysen av patografierna utfördes genom Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Anhöriga upplevde en sorg när sjukdomen tog över deras liv och med tiden förlorades deras make/maka. De anhöriga upplevde sig som en vårdare istället för en livskamrat. De roller som tidigare föll sig naturligt under deras liv tillsammans upphörde sakta i takt med att sjukdomen bröt ut. Upplevelsen av att vara otillräcklig sågs som ett misslyckande då varken tålamod eller ork räckte till. De anhöriga kände sig otillräckliga när de var tvungna att överlåta ansvaret av deras make/maka till någon annan. Anhöriga förnekade inför sig själva vad som hände och vägrade inse sin makes/makas sjukdom. Slutsats: Slutsatsen av resultatet är att anhöriga som vårdar sin make/maka med Alzheimers sjukdom i hemmet upplever deras livssituation som krävande och främmande då de upplevde en påtaglig förändring av deras livskamrat. Trots att stöd fanns att tillgå för de anhöriga visade det sig att stödet för de anhöriga inte räckte till, vilket bidrog till en psykisk ohälsa hos de anhöriga.

12345 101 - 150 of 221
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf