Change search
Refine search result
12345 101 - 150 of 246
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 101.
    Husic, Maida
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Karlsson, Evelina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Personers upplevelser av att leva med amyotrofisk lateralskleros: En litteraturstudie baserad på patografier.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig sjukdom som leder till förlamning genom att de nervceller som styr skelettmuskulaturen bryts ned. De som insjuknar i ALS gör det någon gång mellan 45 och 75 års ålder, majoriteten av dessa går bort inom fem år men vid stor påverkan på andningsmuskulaturen kan döden inträffa tidigare. Eftersom sjukdomen är obotlig ligger fokus på så god omvårdnad som möjligt för dessa personer.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med amyotrofisk lateralskleros.

    Metod: Till litteraturstudien har en kvalitativ ansats valts. Studien är baserad på fem patografier som har analyserats enligt Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet formade fyra kategorier som beskriver personers upplevelser av att leva med ALS. Kategorierna är: att leva i nuet och vara närvarande, att förlora autonomi och bli beroende och att vänta på döden.

    Slutsats: Sjukdomen ALS leder till att livet omvärderas och nya prioriteringar skapas. Trots att personerna upplevde att sjukdomen förde med sig känslor som påverkade livet negativt kunde de hitta lycka, glädje och hopp i livet. De som insjuknar i ALS blir ofrivilligt fråntagna sin kropp vilket leder till existentiella svårigheter samtidigt som stora förändringar sker i livet.

  • 102.
    Iqbal, Danyal
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Paslawski Saleh, Darian
    Sjuksköterskors upplevelser av att använda sig av en tolk inom hälso- och sjukvården: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund: Behovet av tolk vid vårdrelaterade besök har ökat i samband med den ökade migrationen till Europa. Drygt en miljon människor på flykt ifrån krig och förföljelser beräknades år 2015 passera inom ramarna av Europa, vilket är den genom tiden största migrationen till Europa dokumenterad. Detta innebär att dagens sjuksköterskor kommer att ställas inför allt fler sammanhang där det finns ett behov av en tolk. Enligt ICN:s etiska kod för sjuksköterskor bär sjuksköterskor på ett ansvar att förmedla begriplig information till patienten vilket gör att tolkar behöver bokas in vid vårdmöten där ett tolkbehov finns. Brister kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten hotas patientsäkerheten och vårdkvaliteten.

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att använda sig av en tolk inom hälso- och sjukvården.

    Metod: Denna litteraturstudie gjordes med en kvalitativ ansats som baserades på 9 vetenskapliga artiklar. Vid kvalitetsgranskningen av dessa artiklar användes CASP mallen som används som mall för kvalitativa studier. Analysen gjordes med Graneheim och Lundmans beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet presenteras i 2 huvudkategorier och 7 underkategorier. De 2 huvudkategorierna är Behovet av att använda en tolk samt Problematik kring tolkanvändning.

    Slutsats: För att kunna kommunicera med och förmedla information till en patient som inte talar samma språk som sjuksköterskan behövs en tolk. Utan en tolk vid vårdmötet där behovet finns kan sjuksköterskan inte verifiera patientens tillstånd och försäkra sig om att patienten förstått vad som sagts under vårdmötet. Trots nödvändigheten och behovet att ha med en tolk finns det begränsningar och problem kring tolkanvändning som missförstånd, feltolkning av tolken samt brist på tolktillgänglighet. Sammanställningen av studien kan bidra till en ökad förståelse för tolkens betydelse för kommunikationen och kommunikationens betydelse för vårdkvaliteten. Vidare forskning kring ämnet kan vara att belysa om utbildning i tolkanvändning har någon inverkan på vårdmötet när en tolk nyttjas.

  • 103.
    Isehed, Catrine
    et al.
    Umeå universitet, SWE.
    Holmlund, Anders
    Uppsala Universitet, SWE.
    Renvert, Stefan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Svenson, Björn
    Postgraduate Dental Education Center Örebro, SWE.
    Johansson, Ingegerd
    Umeå universitet, SWE.
    Lundberg, Pernilla
    Umeå universitet, SWE.
    Effectiveness of enamel matrix derivative on the clinical and microbiological outcomes following surgical regenerative treatment of peri-implantitis: A randomized controlled trial2016In: Journal of Clinical Periodontology, ISSN 0303-6979, E-ISSN 1600-051X, Vol. 43, no 10, p. 863-873Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objective: This randomized clinical trial aimed at comparing radiological, clinical and microbial effects of surgical treatment of peri-implantitis alone or in combination with enamel matrix derivative (EMD). Methods: Twenty-six subjects were treated with open flap debridement and decontamination of the implant surfaces with gauze and saline preceding adjunctive EMD or no EMD. Bone level (BL) change was primary outcome and secondary outcomes were changes in pocket depth (PD), plaque, pus, bleeding and the microbiota of the peri-implant biofilm analyzed by the Human Oral Microbe Identification Microarray over a time period of 12 months. Results: In multivariate modelling, increased marginal BL at implant site was significantly associated with EMD, the number of osseous walls in the peri-implant bone defect and a Gram+/aerobic microbial flora, whereas reduced BL was associated with a Gram−/anaerobic microbial flora and presence of bleeding and pus, with a cross-validated predictive capacity (Q2) of 36.4%. Similar, but statistically non-significant, trends were seen for BL, PD, plaque, pus and bleeding in univariate analysis. Conclusion: Adjunctive EMD to surgical treatment of peri-implantitis was associated with prevalence of Gram+/aerobic bacteria during the follow-up period and increased marginal BL 12 months after treatment.

  • 104.
    ISMAIL TALEB, ZAHRA
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    OSSAMA DANKO, HASSNA
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Kvinnors upplevelser av att leva med endometrios: En kvalitativ litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Endometrios är ett kroniskt gynekologiskt ohälsotillstånd som drabbar cirka 10 % av alla kvinnor i världen. Kvinnor som lever med denna sjukdom upplever stora begränsningar i deras vardag när det gäller deras fysiska, psykiska och sociala liv. För att sjuksköterskan ska kunna hjälpa kvinnorna behöver kvinnor med endometrios dela med sig av deras upplevelser av att leva med sjukdomen. På så sätt kan sjuksköterskan hjälpa kvinnorna att hantera deras kroniska sjukdom och ge dem information och vägleda kvinnorna med endometrios.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios.

    Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sammanlagt tio vetenskapliga artiklar genomfördes. Analysen utfördes av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning och en innehållsanalys med manifest ansats utfördes.

    Resultat: Tre huvudkategorier och fyra underkategorier bildades. Kategorierna var ”Leva med konstant smärta”, ”Längtan efter att få barn” och ”En hotad identitet”.

    Slutsats: Det framkom att kvinnor med endomterios upplevde att sjukdomen hade en negativ påverkan på deras liv. Endometrios påverkade deras sociala, psykiska och fysiska liv vilket hindrade dem från att leva ett vanligt liv. En vidare forskning i Sverige hade kunnat ge en bättre förståelse för kvinnors upplevelser av att leva med endometrios i Sverige.

  • 105.
    Jahic, Belma
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Karlsson, Jennifer
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Att leva med ångestsyndrom: En kvalitativ litteraturstudie baserad på patografier2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Var tredje kvinna och var femte man drabbas någon gång i livet av ångestsyndrom. Ångest är en upplevelse av rädsla, upprördhet, spänningar, olust samt starkt obehag. Orsakerna till ångest utgår ifrån olika faktorer, det finns fyra olika orsaksfaktorer: de genetiska, kroppsliga, psykologiska och sociokulturella. Det är inte många som söker vård för sin ångest utan oftast för bröstsmärtor, hjärtklappningar och magsmärtor. Vid utvärdering av en patient för misstänkt ångestsyndrom är det viktigt att sjuksköterskan undantar medicinska åtgärderna och istället lägger fram egenvårdsråd till den drabbade.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxna personers upplevelser av att leva med ångestsyndrom.

    Metod: Det är en kvalitativ litteraturstudie baserad på tre patografier skrivna på svenska. Dessa analyserades enligt Graneheim och Lundmans tydningar av innehållsanalys.

    Resultat: Innehållsanalysen gav resultat på sex kategorier; ”Att begränsas i vardagen”, ”Rädslor som vuxit fram tillsammans med ångesten”, ”Svårt att kontrollera oönskade känslor och tankar”, ”Att ångesten ger fysiska symtom”, ”Känna skam som bedrivs av ångesten” och ”Behov av att fly från ångesten”.

    Slutsats: Personernas vardag präglades av ångesten på så sätt att de upplevde isolering från omvärlden samt fick ångest inför att göra något obehagligt, något som resterande personer inte hade upplevt lika obehagligt. Även de fysiska symtomen förekom under ångestperioden. I studien framkom det fler och djupare upplevelser och förekomna fysiska symtom än vad som hittats i tidigare forskning.

  • 106.
    Jalabian, Jasmin
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Hedin, Amanda
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Anhörigas informationsbehov när en familjemedlem insjuknat i stroke: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Stroke innebär en stor omställning för personen som har insjuknat men också för anhöriga. Sjuksköterskan ska finnas där som stöd till anhöriga för att de enklare ska kunna hantera den nya livssituationen. Dagens sjukvård har inte tillräckligt med kunskap om anhörigas informationsbehov, vilket leder till att anhöriga inte får det stöd de behöver. 

    Syfte: Syftet var att belysa anhörigas informationsbehov när en familjemedlem insjuknat i stroke.

    Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats där artiklarna analyserades med en manifest innehållsanalys.

    Resultat: I resultatet framkom det att anhöriga var intresserade av att erhålla information som var anpassad till deras situation och som kunde hjälpa dem individuellt. Informationen gav även anhöriga en bättre förståelse för vad som hade hänt och på vilket sätt de kunde stödja deras familjemedlem. Det framkom även att anhöriga ville ha allmän information för att kunna förbereda sig inför vad som skulle komma efter sjukhusvistelsen och för att hantera sin vardag bättre.

    Slutsats: Det framkom att anhöriga hade ett stort informationsbehov, men de upplevde att den information de fick av sjuksköterskan ofta var både begränsad och irrelevant gällande deras unika situation. Detta resulterade i att anhöriga kände sig tvungna att söka information på egen hand. Det framkom att anhöriga inte var intresserade av att få information som inte berörde dem utan de önskade att få individanpassad information. Anhöriga var även i behov av att få allmän information med syfte att få förståelse för den nya livssituationen och för att känna sig förberedda inför att deras familjemedlem skulle skrivas ut till hemmet.

  • 107.
    Jarl, Martin
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Kjellsson, Mikael
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Äldre personers erfarenhet och syn på eHälsa: En fokusgruppsintervjustudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background: eHealth is seen by policymakers as a tool to strengthen the patient position and

    streamline healthcare. With eHealth, patients will have the option to, via Internet, in different

    ways communicate with health care. A growing population of elderly, many with limited

    experience of internet use, are expected to take part in eHealth.

    Aims: The aim of the study was to examine elderlies experience and view on eHealth.

    Method: Data was collected through two semi-structured focus group interviews. Eleven

    participants who had reached retirement participated in the study. Collected data was

    analyzed using qualitative content analysis with inductive approach.

    Result: The most prominent of the results was a sense of insecurity related to eHealth.

    Several participants expressed uncertainty about the practical use in relation to their own

    knowledge and who would provide technical support and guidance. The results also reflected

    a sense of uncertainty towards what the term eHealth includes in addition to a fear that the

    physical contact with healthcare will be cut back in favor of eHealth services. Positive

    experiences of eHealth mainly concerned the opportunity to take part of their patient record

    and services that made it easier to get in contact with health care in general.

    Conclusions: By using elderlies experience and their view on eHealth in the design of

    eHealth services, eHealth can become a natural part of the traditional care and increase

    participation and autonomy for the elderly.

  • 108.
    Jarlh, Anna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health. 7503273349.
    Nordström, Jessica
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Upplevelsen av att leva med Parkinsons sjukdom: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige finns det cirka 18 000 personer med Parkinsons sjukdom. Parkinsons sjukdom är en neurologisk progredierande sjukdom som påverkar personens kroppsrörelser och kognitiva förmåga. Sjukdomen debuterar oftast i 50-65 års ålder och är något mer förekommande hos män än hos kvinnor. Parkinsons sjukdom är obotlig och kronisk men inte en livshotande sjukdom. Olika personer med samma sjukdomsdiagnos kan uppleva sjukdomen helt olika och kan behöva vårdas på olika sätt

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att leva med Parkinsons sjukdom.

    Metod: En litteraturstudie med åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ design utfördes. Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys för kvalitativa studier användes för att analysera resultatet. En manifest innehållsanalys med latenta inslag låg till grund för analysen.

    Resultat: Studiens resultat presenteras i fyra kategorier samt två underkategorier. Kategorin

    ”Den förändrade kroppen ” beskriver de kroppsliga förändringarnas påverkan i det dagliga livet.” Osäkerhet och rädsla ” beskriver rädslor och osäkerhet för vad sjukdomen innebär för personernas liv och framtid. ” En förändrad identitet ” beskriver hur Parkinsons sjukdom påverkar personernas identitet och roller i en förändrad vardag. ”Hantering av sjukdomen ” hade två underkategorier; ” Den egna hanteringen av sjukdomen ” som beskriver hantering och anpassning till sjukdomen samt ”Stöd och hjälp från andra” som beskriver förståelse och stöd från familj och samhället.

    Slutsats: Studiens resultat visade att personer med Parkinsons sjukdom upplevde fysiskt, psykiskt och social kontrollförlust. Upplevelsen av att leva med Parkinsons sjukdom beskrivs som att leva med kroppsliga förändringar. Symtom från sjukdomen beskrevs med känslor av skam, vilket innebar att personerna isolerade sig som följd. Personer som isolerar sig kan därför bli svåra att nå för sjukvården. Med ett livsvärldsperspektiv kan sjuksköterskor lättare förstå hur hälsa, sjukdom, lidande och vårdande upplevs, för att stödja och stärka varje persons hälsoprocesser.

     

  • 109.
    Jarnbjer, Katarina
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Ivarsson, Linda
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att lindra patienters smärta vid trycksår: En kvalitativ intervjustudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Trycksår är ett vanligt förekommande omvårdnadsproblem inom sjukvården som ofta kopplas till en förvärvad vårdskada. Förekomsten av smärta vid trycksår är hög och orsakar ett lidande som påverkar patientens psykiska, fysiska och sociala välbefinnande. Sjuksköterskans omvårdnadsansvariga arbete går ut på att lindra patientens lidande.

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att lindra patienters smärta vid trycksår inom somatisk slutenvård.

    Metod: För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ intervjustudie. Intervjuerna gjordes enskilt och spelades in. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Burnard.

    Resultat: Resultatet visade att kunskap och kompetens inom området är viktigt för att uppmärksamma, utreda och förstå patientens individuella smärta vid trycksår. För att kunna lindra patientens smärta framkom det att ett fungerande teamarbete är betydelsefullt för patientens omvårdnad. Resultatet visade att både farmakologiska och icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder lindrar patienters smärta vid trycksår, men att icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder oftast har bättre effekt på lång sikt.

    Slutsats: Trycksår kan orsaka en kraftig smärta för patienter vilket innebär att det är viktigt för sjuksköterskan att vara uppmärksam på smärttecken och ha kunskap om hur patienters smärta vid trycksår kan lindras. Vidare forskning utifrån såväl sjuksköterskans som patientens perspektiv kring att lindra patienters smärta vid trycksår behövs eftersom det kan öka sjuksköterskors kompetens och därmed främja kvaliteten på omvårdnaden.

  • 110.
    Johansson, Amanda
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Personers erfarenheter av att drabbas av MRSA: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund: MRSA-bakterier är ett allvarligt globalt hot som kan orsaka sårinfektioner,

    lunginflammation, blodförgiftning och ökad dödlighet. Hur MRSA sprids och hur smittspridning ska undvikas har länge varit känt bland vårdpersonal. Även om information finns om att hantera problemet i praktiken, finns det lite information avseende

    de personer som drabbats av MRSA och deras personliga erfarenhet av MRSA-infektion, deras kunskap om MRSA och dess inverkan på det dagliga livet.

    Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva personers erfarenheter av att drabbas av MRSA.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Dessa har analyserats med hjälp av Graneheim och Lundmans innehållsanalys.

    Resultat: Efter genomförd analys skapades tre kategorier; Att möta vården som MRSA-positiv, Att uppleva sig som annorlunda och rädslans konsekvenser och Att uppleva begränsningar på grund av sin MRSA. Resultatet visade att många personer upplevde att deras självuppfattning hade förändrats efter att de diagnostiserats med MRSA. Vissa upplevde även att vård och rehabilitering påverkats. Information erhållen från vården erfors många gånger otillräcklig och vårdpersonalen upplevdes även slarva med hygienrutiner.

    Slutsats: Resultaten ur denna studie beskriver personers erfarenheter av att drabbas av MRSA. Resultaten kan användas för att bidra till en ökad förståelse för upplevelsen av en förändrad kroppsuppfattning och lidande samt hur sjuksköterskan kan stödja dessa personer. För att förhindra att personer som drabbats av MRSA upplever sig vara något smittsamt eller en fara för andra krävs utbildning och förståelse om MRSA-bakterier och hur man vårdar en infekterad patient.

  • 111.
    Johansson, Anna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Lindgren, Julia
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Upplevelser av hur afasi påverkar en person i det dagliga livet efter en stroke: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Afasi är en vanlig komplikation efter stroke och innebär en helt ny värld för dem som insjuknar. Afasi innebär en känslomässig kamp och många är i behov av stöd och vård. Sjuksköterskan bör ha kunskap om och förståelse för upplevelserna av afasin eftersom det är avgörande för att kunna nå fram och hjälpa patienten på bästa möjliga sätt. Det är därför av intresse att undersöka personers upplevelse av afasins påverkan i det dagliga livet efter en stroke.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelse av afasins påverkan i det dagliga livet efter en stroke.

    Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserades på nio vetenskapliga artiklar. Olsson och Sörensens bedömningsmall för kvalitativa studier användes vid kvalitetsgranskningen av artiklarna. För att analysera materialet från de vetenskapliga artiklarna användes Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av analysmetod.

    Resultat: I resultatet framkom att de flesta av personerna med afasi upplevde en förändrad identitet och självbild efter att ha insjuknat i afasi. Självkänsla och självförtroende sågs som förutsättningar för ett underlättat dagligt liv, för att våga delta i sociala sammanhang och i samhället, men också för att kunna acceptera sin situation. Personerna med afasi upplevde att delaktighet i det dagliga livet var betydelsefullt. De ville ses som jämlika, känna tillhörighet till andra människor och samhället.

    Slutsats: Många av dem som insjuknat i stroke och afasi upplevde afasin som ett hinder i det dagliga livet, vilket ledde till känslor som frustration, förlust, utanförskap, rädsla och oro. Generellt sett har de flesta personerna med afasi liknande upplevelser om afasins påverkan i det dagliga livet, men alla människor är olika. Afasin påverkar personerna på olika sätt, då de har olika förutsättningar. Det är i grunden självbilden och identiteten som påverkas mest. Det är därför betydelsefullt att sjuksköterskan besitter kunskap om afasi, lär känna den individuella personen och har förståelse för dennes livsvärld för att kunna hjälpa och vara det stöd som personen med afasi behöver.

  • 112.
    Johansson, Fredrika
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Wallin, Sofia
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Kvinnors upplevelse av att leva med paniksyndrom: - En kvalitativ litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Paniksyndrom är en vanlig sjukdom, framförallt hos kvinnor. Att leva med paniksyndrom innebär en ständig rädsla för nästa panikattack, samt ofta en sämre ekonomi relaterat till sjukskrivning. Paniksyndrom blir som en funktionsnedsättning i vardagen och försämrar livskvaliteten.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med paniksyndrom.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på patografier.

    Resultat: Det som framkommit i studien är fysiska och psykiska symtom under panikattacken samt att i livet mellan attackerna upplevs rädsla, förändrad självbild. Samtidigt finns det en tro på framtiden.

    Slutsats: Kvinnorna upplever en försämrad livskvalitet eftersom de hela tiden lever med en rädsla inför nästkommande panikattack. Detta utgör grunden för deras paniksyndrom. På grund av denna rädsla kan de inte leva sitt liv som de önskar, de blir begränsade även i de minsta vardagliga sysslor. Vid första panikattacken upplever samtliga kvinnor att det är något uppenbart fysiskt fel men efterhand får de insikt i sin psykiska ohälsa. Det finns svårigheter i att prata om paniksyndrom då kvinnorna känner en rädsla att bli misstrodda eller missförstådda och de känner skam på grund av sin sjukdom.

  • 113.
    Johansson, Johanna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Malm, Sara
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskans erfarenheter av det transkulturella vårdmötet2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Begreppet transkulturell omvårdnad är flerdimensionellt samt komplext och innefattar flera begrepp. Kultur är något som är individuellt och då under ständig förändring. Därmed bör sjuksköterskan vara flexibel i transkulturella vårdmöten. Målet i mötet mellan sjuksköterska och patient är att skapa en vårdrelation som bidrar till en tillvaro där patienten kan känna trygghet och tillit till hälso- och sjukvården. Att kommunicera innebär att inta information samt att ge information. För sjuksköterskan och annan hälso- sjukvårdspersonal ger kommunikationen möjlighet till att utöva personcentrerad vård och på så sätt tillfredsställa enskilda individers behov. Att uppnå personcentrerad och säker vård innebär en större utmaning i de fall där ett gemensamt talande språk saknas. Madeleine Leininger används som teoretisk referensram då teorin fokuserar på transkulturell omvårdnad och hur sjuksköterskor bör bemöta patienter med annan kulturell bakgrund.

    Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av det transkulturella vårdmötet.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Analysen gjordes utifrån inspiration av Granheim och Lundmans tolkning av Krippendorfs innehållsanalys.

    Resultat: Följande kategorier framkom i resultatet erfarenheter relaterade till skillnader på kulturella beteenden, erfarenheter relaterade till kommunikation samt hälso- och sjukvårdspersonals erfarenheter av bärande kunskap i transkulturella vårdmöten. Den utmaning i det transkulturella vårdmötet som beskrevs till största del var språkbarriärer. Detta mötte sjuksköterskorna med hjälp av olika strategier som tolk och verbal- och ickeverbal kommunikation. Vidare utmaningar var de oväntade beteenden som sjuksköterskorna uppfattade patienterna att ha. De oväntade beteendena grundar sig i kulturella skillnader. En kulturell kompetens underlättar för sjuksköterskan vid mötet av oväntade beteenden hos patienter med annan kulturell bakgrund.

    Slutsats: Sjuksköterskor upplevde språkbarriärer som det största hindret i transkulturella vårdmöten. Utmaningar för sjuksköterskorna att förstå situationer beskrevs även där patienter uppvisade oväntade beteenden, vilket grundas i kulturella skillnader. Vidare utveckling och utbildning i kulturell kompetens kan innebära en större möjlighet till att möta dessa beskrivna oväntade beteenden. Vilket innebär en bättre personcentrerad omvårdnad för denna patientgrupp.

  • 114.
    Johansson, Patrik
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Nilsson, Johannes
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskors erfarenhet av att ge omvårdnad när en patient har PICC-line.: En intervjustudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Perifert insatt central venkateter (PICC-line) är en medicinteknisk produkt som används till bland annat provtagning, nutrition och infusioner. Det blir allt vanligare att patienter får PICC-line som central infart och att dessa patienter får sin omvårdnad på vanliga vårdavdelningar. Det saknas studier om hur sjuksköterskor på vårdavdelningar upplever förändringen av ett ökat antal patienter med PICC-line och hur väl de anser sig vara förberedda och utbildade för att kunna ge säker vård.

    Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att ge omvårdnad när en patient har PICC-line.

    Metod: Empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats som analyserades med konventionell innehållsanalys beskriven av Hsieh och Shannon.

    Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna hade olika erfarenhet av att ge omvårdnad till patienter när de har PICC-line, vilket de beskrev ur flera olika synvinklar. I analysen framkom tre av dessa speciellt tydligt, vilka utgjorde kategorierna. De tre kategorierna benämndes som ”påverkar arbetsbelastningen”, ”påverkar säkert handhavande” och ”påverkar omvårdnaden”.

    Slutsats: Enligt sjuksköterskornas erfarenhet påverkades arbetsbelastningen när en patient hade PICC-line. Den beskrevs främst kunna vara tidssparande och förenklande men också stressande då problem uppstod. Sjuksköterskorna kunde uppleva osäkerhet vid handhavandet av PICC-line relaterat till bristande utbildning och förberedelse, men upplevde samtidigt teamarbetet och stödet från kollegor som betryggande. PICC-line kunde resultera i minskat lidande för patienten, men beskrevs också som begränsande för patienten.

  • 115.
    Johansson, Sara
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Olausson, Emelia
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Att vara partner till en person med obotlig cancer i en tidig palliativ fas: -En narrativ studie med ett partnerperspektiv2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att vara partner till en person med obotlig cancer i den tidiga palliativa fasen, kan bli en omfattande livsförändring, associerat med en lång sorgeprocess. Cancern kan leda till bland annat en känsla av begränsad tid, sorg och ökad risk för ohälsa, om stöd inte erbjuds.

    Syfte: Syftet var att beskriva hur det är att vara partner till en person med obotlig cancer, i en tidig palliativ fas.

    Metod: Narrativ design med litteraturstudie som datainsamlingsmetod och dataanalys i form av en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).

    Resultat: Innehållsanalysen ledde fram till tre huvudkategorier med tillhörande tolv underkategorier. Den första huvudkategorin – ”Partnern hyser egna tankar och känslor” – avser partnerns egna tankar och känslor under sjukdomsförloppet, som inbegriper underkategorierna ”En pendel ensam mellan hopp och hopplöshet”, ”En oviss framtid”, ”Varför händer det här mig?” och ”Viktigt att ha någon”. Den andra huvudkategorin – ”Partnern ser den vårdade personen på olika sätt” – beskriver partnerns perspektiv till den vårdade personen, och omfattas av underkategorierna ”Jobbigt att stå bredvid obotlig cancer”, ”Känner inte igen personen”, ”Relationens upp- och nedgångar” och ”Kan ibland se förbi sjukdomen”. Den tredje, och slutgiltiga, huvudkategorin – ”Partnern och den vårdade personen bär på tankar och känslor tillsammans” – utgår från partnern och den vårdade personens gemensamma tankar och känslor, och innefattar underkategorierna ”En kamp tillsammans”, ”En gemensam pendel mellan hopp och hopplöshet”, ”Viktigt att ta tillvara på de bra stunderna” och ”Vara den bärande väggen för varandra”.

    Slutsats: I den tidiga palliativa fasen av obotlig cancer, genomgår partnern många känslomässiga påfrestningar, varpå stöd blir en nödvändighet för att underlätta bearbetningen under sjukdomsförloppet. Ett av målen med palliativ vård, är att partnern får stöd och information. Emellertid, får partnern sällan det stöd som erfordras. Av den anledningen, behövs mer kunskap och spridning av den om partnerns upplevelser.

  • 116.
    Johnsson, Johanna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Juréen, Rebecka
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskors upplevelser i samband med att en patient avlider2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år dör cirka 90 000 människor i Sverige och ett stort antal av dessa dödsfall sker på sjukhus. Som sjuksköterska är det därför svårt att undvika mötet med döden och detta kan påverka sjuksköterskan både på det personliga och professionella planet. Trots att döden är en del av omvårdnadsarbetet kan den aldrig göras rutinmässig då döden är ett komplext fenomen. Kunskap om sjuksköterskors upplevelser kan bidra till en ökad förståelse för sjuksköterskans förmåga att kunna hantera de känslomässiga situationer som kan uppstå när en patient går bort.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i samband med att en patient avlider.

    Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Studien utgick från tio vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: I resultatet framkom tre huvudfynd. Dessa var att sjuksköterskor upplevde att relationen till patienten är betydelsefull, de upplevde känslor av otillräcklighet och de fick en ökad medvetenhet om döden.

    Slutsats: Döden är ett ämne som kan uppfattas som känsligt och svårt att prata om. Sjuksköterskan påverkas känslomässigt av mötet med döden och relationen till patienten påverkar hur sjuksköterskan upplever patientens bortgång. Genom denna studie uppmärksammas sjuksköterskors upplevelser av döden för att skapa förståelse och möjliggöra ett mer öppet förhållningssätt till ett komplext ämne. I framtida studier skulle det vara av intresse att undersöka huruvida sjuksköterskors upplevelser kan skilja sig åt i olika vårdmiljöer.

  • 117.
    Jonsson, Nicole
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Lindqvist, Jennifer
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Fysisk aktivitets betydelse vid depression: En metasyntes2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Depression är en av de vanligaste psykiatriska diagnoserna i Sverige. Egentlig depression delas in i tre nivåer vilket är lindrig, medelsvår och svår egentlig depression. Generellt lider individen av nedstämdhet och minskat emotionellt engagemang. Behandlingsmetod i form av fysisk aktivitet har visat sig ha ett potentiellt samband med psykisk hälsa. Sjuksköterskans roll i omvårdnaden vid egentlig depression är huvudsakligen att stödja individen till att göra förändringar som bidrar till hälsa.

    Syfte: Syftet var att undersöka hur individer med mild till måttlig depression upplever fysisk aktivitet som behandling.

    Metod: En litteraturgenomgång som har följt stegen som är beskriven i SBU:s handbok. Tio artiklar syntetiserades i en metasyntes som inspirerades av Timulak (2009).

    Resultat: I resultatet presenterades ett övergripande tredje nivåns tema som var Egenvård.  Temat löper som en röd tråd i de inkluderande artiklarna. Fyra andra nivåns teman framtogs med rubrikerna: Utförande av fysisk aktivitet inger en ökad känsla av nöjdhet, Fysisk aktivitet som behandling kan leda till en känsla av autonomi och kan upplevas som ett realistiskt alternativ till konventionell behandling, Upplevelsen av fysisk aktivitet som behandling är beroende av individens motivation och Fysisk aktivitet som behandling fungerar som distraktion från negativa tankar.

    Slutsats: Varje individ var unik liksom deras upplevelse av att leva med depression. Därför är det viktig att hälso- och sjukvården erbjuder behandlingsalternativ, kunskap och involvera individen i sin behandling. Sjuksköterskan har därför en viktig roll för att motivera individen till att göra en beteendeförändring.

  • 118. Juuso, Päivi
    et al.
    Skär, Lisa
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sundin, Karin
    Söderberg, Siv
    The Workplace Experiences of Women with Fibromyalgia2016In: Musculoskeletal Care, ISSN 1478-2189, E-ISSN 1557-0681, Vol. 14, no 2, p. 69-76Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose: Fibromyalgia (FM) is a common pain syndrome that mostly affects women. Chronic pain and other symptoms often chalenge work for women with FM. This study aimed to explore how women with FM experience their work situations. Method: A purposive sample of 15 women with FM was interviewed with in-depth qualitative interviews. Data were analysed using a hermeneutic approach. Results: The results revealed that women with FM experienced incapacity to work as they had previously and eventually accepted that their work life had changed or reached its end. Since their work had great significance in their lives, feelings of loss and sorrow were common. Women who were working, unemployed, or on sick leave described feelings of fear for their future work situations. Conclusions: Women with FM greatly value their work. Their wish to perform work as before is however, not consistent with their abilities. As such, women with FM need support in continuing to work for as long as possible, after which they need support in finding new values in life. © 2016 John Wiley & Sons, Ltd.

  • 119.
    Kadir Zada, Seeber
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Ghulamali, Fatima
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Yngre kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer- under första året2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 120.
    Karidar, Jessica
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Svensson, Malin
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskestudenters attityder gentemot asylsökande som söker vård för psykisk ohälsa: En enkätstudie2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 121.
    Karlsson, Isa
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskestudenters resonemang om bemötandet av personer med nedstämdhet: En kvalitativ studie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Blivande sjuksköterskor tycks ha en bristande förmåga att känna igen psykisk ohälsa, samtidigt ingår det i sjuksköterskans uppgifter att förebygga sjukdom och lindra lidande.

    Syfte: Syftet var att beskriva blivande sjuksköterskors resonemang om bemötandet av personer med nedstämdhet.

    Metod: En kvalitativ design i form av fokusgruppsintervjuer användes för att besvara studiens syfte. Tio stycken blivande sjuksköterskor intervjuades uppdelat på tre tillfällen med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Datamaterialet spelades in, transkriberades och analyserades inspirerat av Graneheim och Lundmans beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: De blivande sjuksköterskorna resonerade kring sjuksköterskans roll i bemötandet av personer med nedstämdhet. Även personerna med nedstämdhets roll benämndes för att förstå deras perspektiv i bemötandet. De beskrev även att det fanns olika faktorer som påverkar mötet, som kan ha flera olika betydelser. Följande kategorier framkom utifrån dataanalysen; Att inse betydelsen av mötet med personer med nedstämdhet, Att förstå att det finns flera faktorer som påverkar mötet med personer med nedstämdhet, Att se blivande sjuksköterskors roll i omvårdnaden med personer med nedstämdhet och Att förstå personernas situation när de känner nedstämdhet.

    Slutsats: Blivande sjuksköterskor önskar mer undervisning i psykiatri för att på så sätt bli rustade för att möta personer med nedstämdhet.

  • 122.
    Karlsson, Josefin
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Patienters upplevelse av nutritionsproblem vid behandling av mag- och tarmcancer: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Mag- och tarmcancer är en cancer som kan drabba flera olika organ i magen, bland annat magsäck, bukspottskörtel och tarmarna. Bland symtomen finns illamående, kräkningar och minskad aptit. Symtomen kan orsaka nutritionsproblem eftersom personerna inte får i sig tillräckligt med näring. Studier visar att sjuksköterskor inte anser symtom kopplade till nutritionsproblem vid mag- och tarmcancer är lika prioriterade att behandla och förebygga, som att behandla och förebygga smärta.

    Denna litteratursammanställning förväntas kunna vara ett värdefullt kunskapsunderlag för sjukvårdspersonal som möter patienter med mag- och tarmcancer för att kunna uppmärksamma deras behov.

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelser av nutritionsproblem i samband med behandling av mag- och tarmcancer

    Metod: En litteraturstudie baserad på fem vetenskapliga artiklar som redogjorde för studier genomförda med kvalitativ design, analyserades med hjälp av Graneheims och Lundmans beskrivning av manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att patienterna påverkades av nutritionsproblem på flera olika sätt. De upplevde svårigheter med att äta, oönskad viktnedgång och minskad ork. Nutritionsproblemen påverkade patienternas livskvalitet negativt. Slutsats:. Det visade sig att patienterna upplevde att de hade förväntningar på sig från omgivningen om att äta mer än de vad de klarade av. Patienterna genomlider redan en svår sjukdom som många inte överlever, och borde besparas påtryckningar från omgivningen. Det framkom att patienterna hade svårt att äta. Svårigheterna berodde dels på fysiska problem som minskad aptit och smakförändringar. Aptitlösheten hade påverkan på patienternas livskvalitet, vilket inte är konstigt eftersom de på grund av aptitlösheten inte kan äta och går därmed ner i vikt och får mindre energi. Konsekvensen av att inte kunna äta var minskad ork och oönskad viktnedgång, patienterna ville säkert innerst inne kunna äta som vanligt, men finns det ingen aptit efter mat blir det en svårighet.

  • 123.
    Karlsson, Staffan
    et al.
    Lund Univ, SWE.
    Rahm Hallberg, Ingalill
    Lund Univ, SWE.
    Midlöv, Patrik
    Lund Univ, SWE.
    Fagerstrom, Cecilia
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Trends in treatment with antipsychotic medication in relation to national directives, in people with dementia: a review of the Swedish context2017In: BMC Psychiatry, ISSN 1471-244X, E-ISSN 1471-244X, Vol. 17, article id 251Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: The aim of this study was to explore trends in treatment with antipsychotic medication in Swedish dementia care in nursing homes as reported in the most recent empirical studies on the topic, and to relate these trends to directives from the national authorities. Methods: The study included two scoping review studies based on searches of electronic databases as well as the Swedish directives in the field. Results: During the past decade, directives have been developed for antipsychotic medication in Sweden. These directives were generic at first, but have become increasingly specific and restrictive with time. The scoping review showed that treatment with antipsychotic drugs varied between 6% and 38%, and was higher in younger older persons and in those with moderate cognitive impairment and living in nursing homes for people with dementia. A decreasing trend in antipsychotic use has been seen over the last 15 years. Conclusions: Directives from the authorities in Sweden may have had an impact on treatment with antipsychotic medication for people with dementia. Treatment with antipsychotic medication has decreased, while treatment with combinations of psychotropic medications is common. National directives may possibly be even more effective, if applied in combination with systematic follow-ups.

  • 124.
    Karlström, Johanna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Elmkvist, Malin
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskans stöd till anhöriga i samband med ett försämrat eller upphört näringsintag i den palliativa vården: En litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I den palliativa vården är det viktigt att involvera anhöriga då också deras livssituation förändras när en familjemedlem befinner sig i livets slutskede. Särskilt viktigt är det när det uppstår problem kring näringsintaget, då näringsintaget försämras eller upphör. Ofta hamnar sjuksköterskans fokus på patienten och de anhöriga kan åsidosättas eller glömmas bort. Anhöriga är dock en stor del av den palliativa vården och behöver ett stort stöd från sjuksköterskan då de ofta upplever sig vara ensamma och ställs inför många känslomässiga frågor, bland annat frågor kring familjemedlemmens näringsintag.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser av sjuksköterskans stöd då patientens näringsintag försämras eller upphör i den palliativa vården.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.

    Resultat: Av analysen framkom tre kategorier och en underkategori som beskriver att anhöriga såg möjligheten att vara delaktig i vården som en viktig form av stöd och de kände sig ofta helt ansvariga för sin familjemedlems palliativa vård vilket gjorde det svårt att lämna över ansvaret över näringsintaget till sjuksköterskan. Resultatet visade även att det informativa stödet och bemötandet var betydelsefullt för upplevelsen av sjuksköterskans stöd.

    Slutsats: Resultatet visade att anhöriga upplever att sjuksköterskan drar sig undan, lämnar dem ensamma med sina frågor och tankar samt att det informativa stödet var otillräckligt. Studiens resultat kan användas för att få förståelse och kunskap kring vilka faktorer i stödet som anhöriga upplever är betydelsefulla när näringsintaget försämras eller upphör i den palliativa vården. Sådan förståelse och kunskap skulle kunna användas för att utveckla och förbättra stödet genom att fokusera på de faktorer som anhöriga upplever är av betydelse.

  • 125.
    Kazemi, Leila
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Löfgren, Josefine
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Att leva med HIV: En kvalitativ innehållsanalys med hjälp av patografier2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Humant immunbristvirus (HIV) är en kronisk sjukdom som överförs via kroppsvätskor och samlag. En person som blir HIV-diagnostiserad kan uppleva rädsla, ensamhet och en förändrad livskvalité. Genom att utgå ifrån personers egna upplevelser och erfarenheter kan det hjälpa personer som lever med hiv att uppleva bättre välmående.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med HIV.

    Metod: En kvalitativ analys utifrån ett manifest-perspektiv med latenta inslag har genomförts. Två patografier har analyserats utifrån Granheim och Lundmans tolkning av en innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet påvisade att personerna som levde med HIV-diagnosen upplevde sitt HIV-besked som tungt då de började ifrågasätta ifall situationen var verklig. Personerna ansågs uppleva en känsla av oro och ensamhet över hur deras livssituation kommer att se ut ifall de delade med sig om sina upplevelser till omvärlden. I resultatet framkom även att med hjälp av stöttning från omgivningen blev det lättare för personerna att komma till insikt om sin HIV-smitta.

    Slutsats: Resultatet visade på att personerna med HIV-smittan kunde uppleva oro och ensamhet vilket i sin tur kunde leda till att personerna kunde använda sig av metoder såsom droger för att förtränga de negativa tankarna. För att personerna skulle kunna känna en trygghet och förståelse kring sin livssituation var det därför viktigt att sjuksköterskan arbetade utifrån en personcentrerad omvårdnad.

  • 126.
    Khoi, Nicole
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Thomsson, Johanna
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskors upplevelser av att ge omvårdnad till patienter i livets slutskede på en somatisk vårdavdelning: En kvalitativ intervjustudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige avlider cirka 90 000 människor varje år, av dessa uppskattas omkring 80% vara i behov av lindrande vård i livets slutskede då behandling av sjukdom inte längre ger resultat. Sjuksköterskan har en central roll främst genom att lindra symptom och åtgärda de faktorer som kan orsaka känslomässigt, fysiskt, socialt och existentiellt lidande för patienten och dess anhöriga. Tidigare studier menar att omvårdnad i livets slutskede innebär utmaningar för sjuksköterskan, som att sjuksköterskan kan känna sig otillräckligt förberedd och uppleva svårigheter med att stödja patienten och dess anhöriga i sorgeprocessen.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge omvårdnad till patienter i livets slutskede på en somatisk vårdavdelning.

    Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie. Data samlades in genom nio enskilda intervjuer, baserade på semistrukturerade intervjufrågor enligt en intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet mynnade ut i tre kategorier: att bli personligt påverkad, kommunikationens betydelse, och teamet har betydelse. Sjuksköterskorna upplevde att omvårdnaden i livets slutskede innebär att de blir personligt påverkade. Sjuksköterskorna upplevde det vara stressande att ge omvårdnad till patienter i livets slutskede på en somatisk vårdavdelning. De beskrev även att kommunikationen är viktig. Sjuksköterskorna upplevde en problematik över att informationen ibland brister från läkare till anhöriga. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att god omvårdnad i livets slutskede föregås av ett gott teamarbete. De betonade även vikten av stöd från arbetskollegor för att kunna hantera påfrestande situationer.

    Slutsats: Studiens resultat kan leda till ökad kunskap kring hur sjuksköterskan upplever omvårdnaden i livets slutskede, och strategier kan upptäckas för att ge en så god omvårdnad som möjligt för patienten och dess anhöriga. Det finns begränsad forskning som undersöker sjuksköterskans upplevelser av omvårdnad i livets slutskede på en somatisk vårdavdelning, och det behövs ytterligare forskning för att förbättra sjuksköterskans arbetssituation och för att hitta strategier som kan optimera omvårdnaden.

  • 127.
    Kjellsson, Matilda
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Staxäng, Cecilia
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskans upplevelse av att möta personer med missbruks- och beroendeproblematik: En intervjustudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Missbruk och beroende är en psykisk sjukdom som är högt representerad i den svenska hälso-och sjukvården samtidigt som stigmatiseringen kring denna grupp är hög. Det saknas svenska studier om hur sjuksköterskan upplever mötet med dessa personer.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att möta med patienter med missbruks- och beroendeproblematik inom den somatiska sjukvården.

    Metod: Empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer av nio sjuksköterskor med analys enligt Graneheim och Lundman.

    Resultat: Övergripande i resultatet var att sjuksköterskorna upplevde en ambivalens gällande patienter med missbruks- och beroendeproblematik, till exempel att de ville lita på patienten men ändå uppfattade dem som manipulativa. Analysen resulterade i tre kategorier; professionellt förhållningssätt, tillit och misstro samt förutfattade meningar. 

    Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde vissa svårigheter i mötet med dessa patienter, främst gällande smärtlindring. Mer svensk forskning kring ämnet behövs då det kan leda till utbildning för att sjuksköterskor ska känna sig tryggare i sin yrkesroll i omvårdnaden av patienter med missbruks- och beroendeproblematik.

  • 128.
    Klingborg, Emmy
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Persson, Sofia
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Personers upplevelser av att leva med astma: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige beräknas cirka 800 000 personer leva med astma vilket gör den till en utav landets folksjukdomar. Astma är en kronisk inflammatorisk sjukdom i luftrören som innebär att luftrören har en ökad känslighet mot faktorer såsom pollen och tobaksrök. Astma kan karakterisera sig i form av attacker av andnöd och hosta. Då sjukdomens svårighetsgrad och upplevelser skiljer sig från person till person behöver sjuksköterskan mer kunskap och förståelse för att kunna ge en anpassad omvårdnad.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med astma.

    Metod: För att besvara studiens syfte har en litteraturstudie med kvalitativ design använts. Resultatet är baserat på 14 vetenskapliga artiklar som sökts fram i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades med hjälp av Lundman och Hällgren Graneheims beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: I resultatet framkom tre kategorier som var upplevelsen av att känna begränsningar i vardagen med underkategorierna fysiska begränsningar, sociala begränsningar och känslor av oro och rädsla; upplevelsen av att förhålla sig till sjukdomen med underkategorierna inte kunna acceptera sjukdomen och lära sig att leva med sjukdomen; upplevelsen av att uppleva brist på och behov av kunskap.

    Slutsats: Resultatet visade att astma påverkade personers vardag då den begränsade dem. Brist på och behov av kunskap var vanligt förekommande hos personerna med astma. Sjukdomen kunde ses från olika synsätt där personerna antingen accepterade sjukdomen eller inte. Det är viktigt att sjuksköterskan får en ökad förståelse och kunskap kring personers upplevelser av att leva med astma för att kunna ge denna patientgrupp en förbättrad omvårdnad.  

  • 129.
    Knap, Malgorzata
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Livskvalitet vid Kronisk Obsturktiv Lungsjukdom: En kvalitativ intervjustudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) är en folksjukdom med hög sjuklighet och dödlighet både i världen och i Sverige. Att leva med KOL kan medföra stora svårigheter att hantera vardagen på samma villkor som för andra. Då sjukdomen är kronisk innebär det en lång sjukdomstid, komplikationer och påverkan på livskvaliteten. Det är viktigt att få en uppfattning om personernas egna upplvevelser av livskvalitet i vardagen eftersom distriktsköterskan är involverad i personens omvårdnad i primärvården och hemsjukvården. Syfte Syftet med studien var att beskriva upplevelser av vad som påverkar livskvalitet hos personer med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom Metod Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie av sju personer med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom. Intervjuerna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundmans metod. Resultat Möjligheter i vardagen innehåller tre underkategorier Att ha en fungerande kropp, Att vara i socialt sammanhang, Att ha en god ekonomi och Tryggheten i vården, med tre underkategorier Att ha en fast kontakt, Att ha kontinuitet i möten, Att vården är tillgänglig Slutsats Livskvalitet hos personer med KOL hör ihop med fysiska, psykiska, sociala och ekonomiska aspekter som påverkar vardagslivet. Förutom detta bidrar vårdkontakter och vårdrelationer till personernas livskvalitet. Alla dessa aspekter kan vara betydelsefulla och bör beaktas av distriktsköterskor i mötet med personerna med KOL. Det är viktigt att fortsätta forska vidare kring ämnet livskvalitet eftersom det kan vara av betydelsen för omvårdnaden hos dessa personer.

  • 130.
    Knutsson, Isabelle
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Mattsson, Johanna
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Livskvalitet hos personer i särskilt boende: En tvärsnittsstudie utifrån åldersgrupper och kön2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Äldre personer i särskilt boende anses vara de mest sårbara i samhället och livskvalitet har i tidigare studier visats skilja åt, gällande ålder och kön. Med en ökande befolkning i relation till de minskade platserna i särskilt boende är det viktigt att kontinuerligt studera äldres livskvalitet och om det råder skillnad gällande ålder och kön. Mer kunskap om detta ämne kan hjälpa sjuksköterskan att utforma en mer personcentrerad omvårdnad som främjar livskvalitet i särskilt boende.

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka livskvalitet avseende yngre-äldre och äldre-äldre samt kön bland personer i särskilt boende.

    Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv och analytisk statistik för att beskriva samband och förekomst. Studien var baserad på redan inhämtat material från den longitudinella studien Swedish National Study on Aging and Care i Blekinge. 537 personer i åldrarna 62–104 år inkluderandes. Mätinstrumentet Quality of Life in Late-Stage Dementia användes för skattning av livskvalitet.

    Resultat: Studiens resultat visade på signifikant skillnad i livskvalitet mellan grupperna yngre-äldre och äldre-äldre. Det fanns däremot ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnors livskvalité. Vissa enstaka frågor visade signifikant skillnad mellan män och kvinnor även om det totala resultatet inte gjorde det, exempelvis frågor gällande fysisk beröring/kroppskontakt och om personen tycker om att umgås med andra.

    Slutsats: Resultatet visade att det fanns viss signifikant skillnad gällande livskvalitet i särskilt boende, men det behövs vidare forskning då livskvalitet är ett svårstuderat och föränderligt fenomen. Genom att anpassa omvårdnaden utifrån varje enskild persons behov, som i vissa fall skiljer sig åt, blir omvårdnaden i särskilt boende mer personcentrerad. Detta möjliggör att de äldre personerna i särskilt boende kan erhålla hög livskvalitet, oavsett ålder eller kön.

  • 131.
    Korhonen, Ellinor
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Ny, Nellie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Personers upplevelser av att leva med en obotlig cancersjukdom: En kvalitativ litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 132.
    Kress, Sanna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Nordh, Louise
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Personers upplevelser av att leva med HIV/AIDS: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: HIV/AIDS är en världsomfattande pandemi, trots att smittan minskar, ökar antalet personer som lever med HIV/AIDS, då det finns välfungerande bromsmediciner som behandlar sjukdomen. Antalet personer som lever med HIV/AIDS i Europa har sedan sjukdomens debut aldrig varit så högt som nu. Personerna kan på grund av olika faktorer så som samhällets värderingar, återkommande sjukhusbesök och egenupplevda känslor ha olika dimensioner av upplevelser. HIV/AIDS är ett kroniskt sjukdomstillstånd, följderna av detta medför ständiga kontroller och livslång medicinering. Detta kan åstadkomma begränsningar för många personer med diagnostiserad HIV/AIDS.

    Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att leva med HIV/AIDS.

    Metod: Litteraturstudien är baserad på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna kvalitetsgranskades för att säkerhetsställa god kvalité. Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys användes vid analysen av de vetenskapliga artiklarna.

    Resultat: Efter genomförd analys utformades fyra kategorier vilka benämns som Påverkan i det dagliga livet, Begränsad frihet, Livsförändrande med underkategorierna Hoppfullhet och Hopplöshet samt Vårdkontakten som en del av livet. Resultatet belyser hur personerna som lever med HIV/AIDS upplevde sin sjukdom och hur den påverkade och begränsade personerna i deras livssituation. Mötet med hälso- och sjukvården var på många sätt bidragande för hur personer upplevde sin sjukdom- och livssituation.

    Slutsats: Att drabbas av HIV/AIDS innebär en livslång medicinsk behandling och kontakt med hälso- och sjukvården. För att personerna ska känna välbefinnande och delaktighet i sin situation har hälso- och sjukvården en möjlighet att påverka detta. Här har den personcentrerade omvårdnaden stor betydelse. Litteraturstudien kan vara användbar för att göra samhället och sjukvårdspersonal medvetna om och skapa ökad förståelse för hur personer med HIV/AIDS upplever sin situation och sin omgivning. 

  • 133.
    Kristiansen, Emelie
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Olsson, Sofie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskans upplevelse av personcentrerad omvårdnad i livets slutskede i hemmet2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Det minskade antalet vårdplatser på sjukhusen leder till att allt fler personer vårdas i hemmet sin sista tid i livet. Samtidigt önskar allt fler att vårdas i sina hem. Personer i livets slutskede som vårdas i hemmet har behov av att sjuksköterskor inom hemsjukvården är tillgängliga, en tillgänglighet som inte alltid finns. Detta kan leda till att personer som vill vårdas hemma löper risk att få sämre vård. Personcentrerad omvårdnad är en av sjuksköterskans kärnkompetenser, vilket innebär att sjuksköterskan ska se personen bakom sjukdomen och tillgodose dennes behov.

    Syfte:

    Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att arbeta personcentrerat i livets slutskede i hemmet.

    Metod:

    En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Det gjordes ett strategiskt urval med nio sjuksköterskor som arbetade inom hemsjukvården. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en innehållsanalys beskriven av Graneheim och Lundman.

    Resultat:

    Resultatet visade att sjuksköterskorna hade olika upplevelser av att arbeta personcentrerat i personers hem i livets slutskede. Hemmamiljön ansågs öka möjligheten till att vården blev personcentrerad. Resultatet ledde fram till tre kategorier: vård i hemmamiljö, en del av familjelivet och samverkan i teamet.

    Slutsats:

    Sjuksköterskorna upplevde en tillfredsställelse av att kunna arbeta personcentrerat med personer i livets slutskede. De hade mestadels en positiv inställning till hemmet som miljö för omvårdnaden. Sjuksköterskorna ansåg att personerna i livets slutskede kunde vara delaktiga och intresserade sig av sin egen omvårdnad i hemmet.

  • 134.
    Kristiansson, Rebecca
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Rydgren, Madeleine
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Att vara anhörig till en person med ALS: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros är en progressiv neurodegenerativ sjukdom som påverkar nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen. Sjukdomen leder till att musklerna förtvinar vilket till slut leder till en förlamning i andningsorganen. Sjukdomsförloppet är fortlöpande och påverkar inte bara personen med ALS utan även anhöriga. Anhöriga måste anpassa sig till den nya situationen och sin nya roll som vårdgivare. Anhörigas hälsa kan påverkas negativt när de tar hand om en familjemedlem som har en kronisk sjukdom och de glömmer ofta bort sig själva och sina egna behov. Därför är det av vikt att sjuksköterskor är uppmärksamma på anhörigas behov och kan ge den hjälp och det stöd som krävs.

    Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser av att leva med en person med ALS.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie som baseras på sju vetenskapliga artiklar som granskats utifrån en manifest innehållsanalys. Innehållsanalysen genomfördes utifrån Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet formade fem kategorier och två underkategorier. Kategorierna var: Ny syn på livet, familjens förändrade roller, förlorad egentid, behov av stöd och behov av information. Under kategorin, ny syn på livet, formades det även två underkategorier, vilket var: förändrad syn på det dagliga livet och förändrad syn på framtiden. Det framkom att anhöriga till en person med ALS påverkas i deras dagliga liv samt att deras syn på framtiden förändras. De anhörigas egentid bortprioriterades då deras fokus låg på den sjuke personen och inte på dem själva. Detta kunde resultera i ökad press och börda för de anhöriga. Även otillräcklig information och stöd från sjuksköterskorna kunde medföra ökad press och börda.

    Slutsats: Anhöriga hade blandade upplevelser av att leva med en person med ALS. De gemensamma upplevelserna var att de upplevde stora förändringar i deras livssituation och de fick en ny syn på både det dagliga livet och på framtiden. Anhöriga upplevde en brist på både information och stöd från sjuksköterskorna och detta kan bero på en bristande kunskap om anhörigas upplevelser. För att sjuksköterskor ska få en bättre kunskap om anhörigas upplevelser av att leva med en person med ALS kan denna studie vara viktig att ta del av. Detta för att sjuksköterskan ska kunna förbättra och se bristerna runt omhändertagandet av de anhöriga.

  • 135.
    Kronbäck, Amanda
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Cecilia, Fransson
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskans erfarenheter av att samtala med patienter om sexuell hälsa: En litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Enligt World Health Organisation [WHO] (2006) definieras sexuell hälsa som ett tillstånd där människans välbefinnande kopplas till sexualitet. Tillståndet innefattar människans fysiska, emotionella, mentala och sociala aspekter som kan påverka människans livskvalité. Sexuell hälsa kan påverkas av ohälsotillstånd eller behandling av sjukdom. Trots detta initieras inte sexuell hälsa ofta av sjuksköterskan i vård eller samtal. Sjuksköterskan har ett ansvar att tillhandahålla ett holistiskt perspektiv där alla hälsoaspekter inkluderas.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att samtala med patienter om sexuell hälsa.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på 9 vetenskapliga artiklar. En innehållsanalys av artiklarnas resultat gjordes med inspiration från Graneheim och Lundmans metod.

    Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier; verksamheten påverkar, omständigheter kring patienten påverkar, kunskap påverkar, att ta ansvar och ett känsligt ämne.

    Slutsats: Från studien framkom det att sjuksköterskorna hade olika erfarenheter när det kom till att diskutera ämnet. Studien visade ett begränsat forskningsområde kring sjuksköterskans erfarenheter av att samtala med patienter om sexuell hälsa, därför är det viktigt att fortsätta utveckla kunskapen inom området. Att belysa ämnet mer inom vården gör att fler sjuksköterskor får kunskap om att det är viktigt att samtala om sexuell hälsa, vilket ingår i den holistiska vården och är en del av arbetsrollen.

  • 136.
    KRUSE, JIM
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    NILSSON, EMELIE
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Ungdomars upplevelser av att ha eller ha haft en förälder med cancer: En kvalitativ litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Inom de kommande 20 åren förväntas antalet cancerincidenser öka drastiskt. Barn till föräldrar som diagnostiserats med cancer kan eventuellt befinna sig i en utsatt och sårbar situation och blir ofta förbisedda. Särskilt utsatta är ungdomar som kan få både psykologiska och sociala problem på grund av en förälders cancersjukdom. Många ungdomar upplever att de inte får i närheten av det stöd de är i behov av. För att kunna erbjuda stöd och möta ungdomarnas behov krävs mer kunskap och förståelse kring ungdomarnas upplevelser av att ha eller ha haft en förälder med cancer eftersom dagens forskning är bristfällig.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa ungdomars upplevelser av att ha eller ha haft en förälder med cancer.

    Metod: Metoden för studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Studien analyserades genom en innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Ungdomar kunde uppleva förändringar i familjerelationen genom att familjemedlemmarna kom varandra närmare och genom att ungdomarna kände ett större ansvar och en vilja att hjälpa till. Ungdomarna kunde även känna ett behov av att få information kring förälderns cancerdiagnos och att det var viktigt med en öppen kommunikation. Förälderns cancersjukdom gav även upphov till emotionella upplevelser hos ungdomarna som innefattade dels lidande och rädsla men även vikten av distraktion för att kunna hantera förälderns cancersjukdom. Resultatet visade även på positiva erfarenheter och hur förälderns cancersjukdom kunde bidra till en mognad hos ungdomarna.

    Slutsats: En förälders cancersjukdom kunde uppbringa både negativa och positiva upplevelser hos ungdomarna. Genom att sjuksköterskan får en ökad förståelse och större kunskaper kring ungdomarnas upplevelser och hur ungdomarnas livsvärld ser ut kan sjuksköterskan bekräfta ungdomarnas lidande och erbjuda stöd som är anpassat efter ungdomarnas behov. Det krävs emellertid mer forskning kring ungdomarnas upplevelser av att ha eller ha haft en förälder med cancer för att kunna säkerställa att sjuksköterskan ska kunna göra detta.

  • 137.
    Lagergren, Marten
    et al.
    Stockholm Gerontol Res Ctr, Stockholm, Sweden..
    Fagerstrom, Cecilia
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjolund, Britt-Marie
    Karolinska Inst, Dept Neurobiol, Aging Res Ctr, Care Sci & Soc, Solna, Sweden.;Stockholm Univ, Solna, Sweden..
    Sanmartin Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Fratiglioni, Laura
    Stockholm Gerontol Res Ctr, Stockholm, Sweden.;Karolinska Inst, Dept Neurobiol, Aging Res Ctr, Care Sci & Soc, Solna, Sweden.;Stockholm Univ, Solna, Sweden..
    Nordell, Eva
    Lund Univ, Dept Hlth Sci, Div Geriatr Med, Malmo, Sweden.;Skane Univ Hosp, Malmo, Sweden..
    von Strauss, Eva
    Karolinska Inst, Dept Neurobiol, Aging Res Ctr, Care Sci & Soc, Solna, Sweden.;Stockholm Univ, Solna, Sweden.;Red Cross Hosp, Nonprofit Org, Stockholm, Sweden.;Red Cross Univ Coll, Stockholm, Sweden..
    Wimo, Anders
    Karolinska Inst, Dept Neurobiol, Alzheimers Dis Res Ctr, Care Sci & Soc, Solna, Sweden..
    Elmstahl, Solve
    Lund Univ, Dept Hlth Sci, Div Geriatr Med, Malmo, Sweden.;Skane Univ Hosp, Malmo, Sweden..
    Horizontal and vertical targeting: a population-based comparison of public eldercare services in urban and rural areas of Sweden2016In: Aging Clinical and Experimental Research, ISSN 1594-0667, E-ISSN 1720-8319, Vol. 28, no 1, p. 147-158Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The concepts of target efficiency can be used to assess the extent to which service provision is in line with the needs of the population. Horizontal target efficiency denotes the extent to which those deemed to need a service receive it and vertical target efficiency is the corresponding extent to which those who receive services actually need them. The aim of this study was to assess the target efficiency of the Swedish eldercare system and to establish whether target efficiencies differ in different geographical areas such as large urban, midsize urban and rural areas. Vertical efficiency was measured by studying those people who received eldercare services and was expressed as a percentage of those who received services who were functionally dependent. To measure horizontal target efficiency, data collected at baseline in the longitudinal population study SNAC (Swedish National study on Aging and Care) during the years 2001-2004 were used. The horizontal efficiency was calculated as the percentage of functionally dependent persons who received services. Functional dependency was measured as having difficulty with instrumental activities of daily living (IADL) and/or personal activities of daily living (PADL). Services included long-term municipal eldercare services (LTC). Horizontal target efficiency for the public LTC system was reasonably high in all three geographical areas, when using dependency in PADL as the measure of need (70-90 %), but efficiency was lower when the less restrictive measure of IADL dependency was used (40-50 %). In both cases, the target efficiency was markedly higher in the large urban and the rural areas than in the midsize urban areas. Vertical target efficiency showed the same pattern-it was almost 100 % in all areas for IADL dependency, but only 50-60 % for PADL dependency. Household composition differed in the areas studied as did the way public long-term care was provided to people living alone as compared to those co-habiting.

  • 138.
    Lavesson, Glenda
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Ramirez, Nathalie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Att underlätta tidig språkutveckling: Barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenhet av att delta i Språkstegen vid åttamånadersbesöket – en intervjustudie2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background:  Existing research shows that both biological and social factors contribute to early language development. Reading out loud and active interplay with infants and toddlers have been highlighted as positive factors for development of understanding and vocabulary. The preschool functions as an equalizing environment, as it provides equal opportunities for children with various life conditions to develop their language skills. However, there are notable differences in language development in children from homes with low and high income and education levels, respectively. The Språkstegen project has therefore been implemented as an intervention. The basic idea of Språkstegen is that the child service nurses, who conduct the home visits at month 8, introduce a book gift, which is read aloud for the child in active interplay. The nurses also provide parents with tools and information to support the activity.

    Aims: The aim is to understand child service nurses’ experiences of participating in a project that seeks to improve the language development of infants and toddlers.

    Method: Data collection has been conducted through semi-structured interviews of child service nurses. The collected data have been transcribed and analyzed using conventional qualitative content analysis. The collection was delimited to public and private health care facilities in Blekinge county, Sweden.

    Results: The respondents are positive towards Språkstegen as intervention. They report that parents and children are satisfied, and that parents are inspired by the possibilities with early reading and the tools available for stimulating interplay during reading.

    Conclusions: Språkstegen makes it possible to reach more parents and provide knowledge and tips to support early language development through active interplay and reading aloud.

  • 139.
    Leigod, Linnéa
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Fransson, Maja
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att stödja barn till egenvård vid diabetes typ-1: En kvalitativ empirisk studie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Barn kan sakna förståelse för hur diabetes typ-1 påverkar deras kroppar och de kan uppleva sin kropp som främmande. Personer som lever med diabetes bör ta ett stort ansvar över sin egenvård, men även hälso- och sjukvården har ett ansvar att ge personerna de rätta verktygen som de behöver. Sjuksköterskans roll är att ge stöd till patienter och undervisa dem med syftet att främja hälsa. Egenvård är en stor utmaning för barnen på grund av smärta och rädsla och barnen behöver därför stöd från vårdpersonalen när det gäller att lära sig att utföra egenvård. 

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att stödja barn till egenvård vid diabetes typ-1.

    Metod: Studien genomfördes som en empirisk intervjustudie i kvalitativt syfte med Graneheim och Lundmans beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys. 

    Resultat: Resultatet av sjuksköterskornas erfarenheter av att stödja barn till egenvård mynnade ut i fyra kategorier: att anpassa undervisningen, att främja delaktighet, att underlätta till självständighet och att uppmuntra barnen. Resultatet visade att sjuksköterskorna skulle anpassa undervisningen utefter barnets ålder, mognadsgrad och utveckling. Sjuksköterskorna skulle främja delaktigheten genom att rikta sig till barnen och underlätta självständigheten genom att barnen själva fick göra de moment som sjukdomen kräver. Resultatet visade även att sjuksköterskorna skulle uppmuntra barnen när de hade klarat av ett moment och ge dem belöningar i form av presenter.

    Slutsats: För att stödja barn med diabetes typ-1 till egenvård bör sjuksköterskorna besitta olika förmågor, som att kunna anpassa undervisningen, var pedagogisk och uppmuntra barnen i olika situationer. Studiens resultat kan öka kunskapen om sjuksköterskors erfarenheter av att stödja barn till egenvård vid diabetes typ-1. Resultatet kan även öka medvetenheten och utgöra en grund för sjuksköterskors sätt att stödja barn till egenvård.

     

     

    Nyckelord: Barn, diabetes typ-1, egenvård, sjuksköterska, stöd.

  • 140.
    Lennartsson, Martina
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Ljung, Evelina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera sepsis på en vårdcentral: En kvalitativ intervjustudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sepsis är ett livshotande tillstånd som kräver snabb diagnostisering och behandling. En begynnande sepsis har ofta diffusa symtom och ett snabbt sjukdomsförlopp och kan därmed vara svår att identifiera. Sjuksköterskans roll är av stor vikt för att observera försämring hos patienten och på så sätt identifiera en sannolik sepsis i ett tidigt stadium.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera tecken på sepsis hos personer som söker vård på en vårdcentral

    Metod: För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ design i form av fokusgruppsintervjuer. Data samlades in med hjälp av tekniken Stimulated Recall Interview (SRI). Data spelades in, transkriberades och analyserades med en induktiv kvalitativ innehållsanalys beskriven av Graneheim och Lundman.

    Resultat: I analysen framkom fyra kategorier beträffande sjuksköterskors erfarenhet av att identifiera tecken på sepsis hos personer som söker vård på en vårdcentral; Svårigheter vid identifikation, vikten av att arbeta preventivt, bedömningsstrategier underlättar identifikation och förenat med en känsla av obehag. Sjuksköterskorna beskrev att sepsis hade ett obehagligt sjukdomsförlopp och för att tillståndet skulle identifieras i ett tidigt stadium önskade sjuksköterskorna ett beslutstöd vid identifiering.

    Slutsats: Sepsis är ett sjukdomstillstånd som behöver en högre prioritet och fler satsningar gällande utbildning behöver göras i syfte att öka kunskapen över identifikation av tecken på sepsis och därmed skapa en säkrare vård och en bättre omvårdnad för patienterna.

  • 141.
    LEVEAUX, ALVA
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    KJELLIN, LINA
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Kvinnors upplevelser av att leva med ADHD: En litteraturstudie baserad på patografier2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 142.
    Lilja, Fanny
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Tornerhjelm, Madelene
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Cultural Competence in Care of Patients from Diverse Cultural Backgrounds: Experiences of Nursing Students in Gauteng Province, South Africa2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background: The society is rapidly changing in a demographic matter. As a result of this nurses are required to be equipped with the right skills and knowledge to approach a more diverse patient group. Hence, the health care is dependent on cultural competent nurses, without them the health care is vulnerable. Previous studies show that nurses are faced with great challenges when it comes to encounters with patients from different cultural backgrounds and that they lack the essential cultural knowledge which effects the quality and standard of care. This means high demands on the nursing curricula to integrate guidelines for cultural competence and educate future nurses in order to make them more prepared for their future profession.

    Aim: To explore nursing students experiences of practicing cultural competence in care of patients from diverse cultural backgrounds, a qualitative study in Gauteng province, South Africa. 

    Method: The chosen method was qualitative. Eight individual semi-structured interviews were conducted and analyzed with inspiration from Burnard’s (1996) four-step content analysis.

    Findings: The findings showed the main-category: beneficial components in cultural competent care, with three sub-categories: positive attitudes and adapting of care, gaining knowledge from cultural encounters with patients and existing contextual insights of own culture and other cultures. The beneficial components included the positive attitudes of the participants and their ability to adapt the care around cultural challenges. Gaining knowledge from cultural encounters with patients and having existing contextual insights of own culture facilitated the encounters with patients. Findings also showed the main-category: barriers in providing a cultural competent care with three sub-categories: disrupted communication, limited levels of cultural knowledge and lack of trust. Disrupted communication was mostly due to the language barrier, a huge problem as important information was left out and the system of getting interpreters faulted. The limited levels of cultural knowledge were based on limited knowledge about different cultures. Lack of trust originated from patients’ strong cultural belief while disbelieving in the westernized health care which resulted in a non-trusting relationship between health care personnel and patients. 

    Conclusion: There were several barriers as well as facilitators, though the barriers were more dominating in character. Therefore, more education is needed so nursing students feel empowered and more secure when encountering patients from different cultures. Continuing education is also needed for registered nurses as well as prospective and further research is required in order to obtain the best resources for implementation of cultural competence.

    The full text will be freely available from 2020-11-05 15:30
  • 143.
    Lindberg, Catharina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Patient autonomy in highly technological care environments from a caring perspective2016Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    Background

    Patients in highly technological care environments are severely ill, and are often suffering from a reduced physical and/or cognitive capacity following their illness and treatment, making them exceedingly vulnerable. The most severely ill patients are cared for in the intensive care unit. These vulnerable persons are cared for in an environment traditionally associated with a paternalistic care culture, which implies that patients are at risk of being overridden in relation to ethical issues, and of having their autonomycompromised. The question is whether it is possible for the patient to be capable and autonomous in this context. Advanced home care involves an increasing amount of advanced medical technology, and is then to be characterized as a highly technological care context. The advancedhome care context is different from the intensive care context in that the patients are not sedated, they are cared for at home, and they are expected to be the masters of theirhome environment. They recognize their home as private territory which gives them the right to decide what to do and how and when to do it. Their need for technology and care from formal/informal carers points to a vulnerability on the part of the patient, risking a hidden paternalism in terms of overprotectiveness, including excesses of care.These aggravating circumstances may exert an influence on the patient’s everyday life, threatening the patient’s possibilities of remaining/becoming autonomous. This thesis is a response to the absence of consensual understanding in nursing of the concept of patient autonomy in a highly technological care context, as well as an answer to the lack of knowledge of the phenomenon of patient autonomy in highly technological care environments from the patient perspective and in a caring context.

    Aim

    The overall aim of this thesis was to describe and elucidate patient experiences of autonomy in highly technological care environments, and to create an extended understanding of the concept of patient autonomy in a highly technological care context, from a caring perspective.

    Methods

    In answering to the aim of this thesis, a diversity of qualitative methods for data collection and data analysis was used. Two empirical studies comprising individual patient interviews (n=23) within highly technological care environments were carried out, in intensive care (II) and in advanced home care (III). The patient experiences were analyzed through inductive content analysis (II) and descriptive phenomenology (III). Theoretical development was accomplished through a concept analysis (I) from scientific literature, and a concluding metasynthesis (IV) of the previous studies (I-III).

    Findings

    The concept analysis (I) revealed that increased vulnerability was the antecedent of patient autonomy in a caring context. It further showed that patient autonomy is not to be understood as absolute but as changing throughout the care episode. The interviews with patients being cared for in intensive care described patient autonomy in this highly technological care environment as a “trajectory towards partnership in care depending on state of health and mutual understanding”. Patient autonomy, in advanced home care including advanced medical technology, was differently described as “befriending everyday life when bringing technology into the private sphere”. The findings of the concept analysis (I) as well as the findings from the empirical studies of patient experiences of autonomy (II-III) resulted in the concluding theoretical framework (IV), adding new knowledge to ameliorate the clarity of the concept. A tentative framework, the Control-Partnership-Transition framework of patient autonomy, was delineated. This framework comprises four strategies, the strategy of control, of partnership, of trust, and of transition, used by patients to preserve or obtain autonomy in highly technological care environments. To experience autonomy, patients in highly technological care environments want to be considered as capable agents, and not only as a vulnerable person in need of care. Their thoughts and experiences reveal that patient autonomy should be understood as a process, something that changes over time, and is dependent on their health conditionas well as on others around them and the care environment. The knowledge obtained could be used to facilitate the adherence of health care professionals to ethical principles and codes related to patient autonomy, hence strengthening the patients’ position in regard to their autonomy.

  • 144.
    Lindberg, Catharina
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Fagerstrom, Cecilia
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Willman, Ania
    Malmo Univ., SWE.
    Sivberg, Bengt
    Lund Univ., SWE.
    Befriending Everyday Life When Bringing Technology Into the Private Sphere2017In: Qualitative Health Research, ISSN 1049-7323, E-ISSN 1552-7557, Vol. 27, no 6, p. 843-854Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    We present the findings of our phenomenological interview study concerning the meaning of being an autonomous person while dependent on advanced medical technology at home. This was elucidated in the participants' narratives as befriending everyday life when bringing technology into the private sphere. We discovered four constituents of the phenomenon: befriending the lived body, depending on good relationships, keeping the home as a private sphere, and managing time. The most important finding was the overall position of the lived body by means of the illness limiting the control over one's life. We found that the participants wanted to be involved in and have influence over their care to be able to enjoy autonomy. We therefore stress the importance of bringing the patients into the care process as chronic illness will be a part of their everyday life for a long time to come, hence challenging patient autonomy.

  • 145.
    Lindberg, Catharina
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Fagerström, Cecilia
    Linnéuniversitetet, SWE.
    Willman, Ania
    Malmö Universitet, SWE.
    Patient autonomy in a high-tech care context: A theoretical framework2018In: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 27, no 21-22, p. 4128-4140Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aims and objectives: To synthesise and interpret previous findings with the aim of developing a theoretical framework for patient autonomy in a high-tech care context. Background: Putting the somewhat abstract concept of patient autonomy into practice can prove difficult as when it is highlighted in healthcare literature, the patient perspective is often invisible. Autonomy presumes that a person has experience, education, self-discipline and decision-making capacity. Reference to autonomy in relation to patients in high-tech care environments could therefore be considered paradoxical, as in most cases, these persons are vulnerable, with impaired physical and/or metacognitive capacity, thus making extended knowledge of patient autonomy for these persons even more important. Design: Theory development. Methods: The basic approaches in theory development by Walker and Avant were used to create a theoretical framework through an amalgamation of the results from three qualitative studies conducted previously by the same research group. Results: A theoretical framework-the control-partnership-transition framework-was delineated disclosing different parts cocreating the prerequisites for patient autonomy in high-tech care environments. Assumptions and propositional statements that guide theory development were also outlined, as were guiding principles for use in day-to-day nursing care. Four strategies used by patients were revealed as follows: the strategy of control, the strategy of partnership, the strategy of trust and the strategy of transition. Conclusions: An extended knowledge base, founded on theoretical reasoning about patient autonomy, could facilitate nursing care that would allow people to remain/become autonomous in the role of patient in high-tech care environments. Relevance to clinical practice: The control-partnership-transition framework would be of help in supporting and defending patient autonomy when caring for individual patients, as it provides an understanding of the strategies employed by patients to achieve autonomy in high-tech care contexts. The guiding principles for patient autonomy presented could be used in nursing guidelines. © 2018 John Wiley & Sons Ltd.

  • 146.
    Lindberg, Terese
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Bohman, Doris M.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Elmstahl, Solve
    Lund Univ, Dept Hlth Sci, Lund, Sweden..
    Jogreus, Claes
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Mathematics and Natural Sciences.
    Berglund, Johan Sanmartin
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Prevalence of unknown and untreated arrhythmias in an older outpatient population screened by wireless long-term recording ECG2016In: Clinical Interventions in Aging, ISSN 1176-9092, E-ISSN 1178-1998, Vol. 11, p. 1083-1090Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose: With longer life expectancies, the prevalence of arrhythmias is increasing; thus, there is a need for new methods to screen the older outpatient population. This population-based study describes the prevalence of arrhythmias in 200 outpatients aged. 66 years. We also investigated the feasibility of wireless long-term recording (LTR) using the ECG-BodyKom (R). Methods: Two hundred elderly persons aged 66-93 years were recruited from the Swedish National Study on Aging and Care in 2010-2013, and data were collected via wireless LTR ECG-BodyKom. Results: Screening with the LTR ECG revealed that persistent atrial fibrillation (AF) occurred in 10% of the outpatient population aged. 66 years. Paroxysmal AF occurred in 5.5% of the population, with no difference between younger (60-80 years) and older (>80 years) elderly participants. Furthermore, all patients with paroxysmal AF had a CHA(2)DS(2)VASc score of >= 2 and were therefore potential candidates for follow-up and medical examination. LTR ECG-BodyKom can be considered a feasible method to screen for arrhythmias in older outpatient populations. This simple method requires little of the user, and there was high satisfaction with the equipment and a good overall experience wearing it. Conclusion: The increasing occurrence of arrhythmias in the older population, as well as the high number of untreated cases of arrhythmias such as persistent AF and paroxysmal AF, poses a challenge for health care. Therefore, it is essential to develop effective strategies for their prevention and treatment.

  • 147.
    Lindberg, Terese
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sanmartin Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Elmståhl, Sölve
    Lunds Universitet, SWE.
    Bohman, Doris
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Older individuals’ need for knowledge and follow-up about their chronic atrial fibrillation, lifelong medical treatment and medical controls2017In: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 31, no 4, p. 1022-1030Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Older individuals with chronic atrial fibrillation (AF) often experience physical symptoms and feel psychologically unwell. In addition, these persons are prescribed lifelong medical treatment that requires regular monitoring. Through 11 individual interviews, this interpretive description study aimed to explore and describe lifelong medical treatment and the need for medical controls as experienced from the perspective of older individuals living with chronic AF. The interviews were performed during 2014–2015; furthermore, they were recorded, transcribed verbatim and analysed for thematic patterns using thematic analysis inspired by Braun and Clarke. Ethical standards were followed throughout the study. The findings revealed one main theme: ‘ambivalence in the need of knowledge’ showing that lifelong medical treatment and the need for medical controls, in general, meant experiencing feelings of ‘it doesn't matter, but it does matter’ and ‘being in the hands of the healthcare system’. The older persons lacked knowledge about their condition, which generated poor insight into their medical treatment and this in turn affected their daily life. They had thoughts and questions about their medication, but did not have an opportunity to ask the questions because of lack of follow-up from the healthcare system. The findings underscore the negative impact chronic AF has on older people's life and emphasises the need for follow-up and providing information from health care to these individuals. © 2017 Nordic College of Caring Science

  • 148.
    Lindgren, Eva
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Instsutionen för Hälsovetenskap.
    Söderberg, Siv
    Mittuniversitetet, Instítutionen för omvårdnad.
    Skär, Lisa
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Being a parent to a young adult with mental illness in transition to adulthood: Parenting young adults with mental illness2016In: Issues in Mental Health Nursing, ISSN 0161-2840, E-ISSN 1096-4673, Vol. 37, no 2, p. 98-105Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Parents of young adults with mental illness may face a continued demand for support, even though their children have reached the age of majority. The aim of this study was to explore relatives experiences of parenting a young adult with mental illness in transition to adulthood. Individual interviews were conducted and analysed according to Grounded Theory. The results showed that relatives experienced powerlessness and a sense of inescapable duty with limited possibilities to be relieved. With a family nursing approach, relatives can be supported and, when the young adults needs of care are met, they can be relieved from their burden of responsibility.

  • 149.
    Lindvall, Agneta
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Kristensson, Jimmie
    Lund Univ, Dept Hlth Sci, Lund, Sweden..
    Willman, Ania
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Holst, Göran
    Lund Univ, Dept Hlth Sci, Lund, Sweden..
    Informal Care Provided by Family Caregivers Experiences of Older Adults With Multimorbidity2016In: Journal of Gerontological Nursing, ISSN 0098-9134, E-ISSN 1938-243X, Vol. 42, no 8, p. 24-31Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Informal care given by family caregivers is an important part of the total care provided to older adults with multimorbidity. The current study aimed to describe how older adults with multimorbidity experienced care from family caregivers. Interviews were conducted with 24 participants (mean age = 86 years). Older adults with multimorbidity felt gratitude toward family caregivers for their willingness to help with everyday life and for representing their interests in contacts with health care providers. Family caregivers also had a significant impact on older adults' psychological well-being. However, the results also showed that older adults often felt they were a burden to their family caregivers and that their independence might be reduced. Older adults with multimorbidity should have the opportunity to be more involved in and have more influence over their health care so that they do not have to depend on representation by family caregivers.

  • 150.
    Linus, Ottosson
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Isabell, Turfors
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Dialyssjuksköterskans erfarenheter av relationer till patienter som genomgår dialysbehandling: En intervjustudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det är många patienter i världens som lider av njursvikt. Vissa av dessa patienter

    genomgår hemodialysbehandling på en dialysavdelning och träffar samma sjuksköterska

    under lång tid. Detta öppnar upp för en vårdande relation mellan patient och sjuksköterska.

    Sjuksköterskornas erfarenheter av relation med patienter på en dialysavdelning är bristfälligt

    undersökt.

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vårdande relationer med

    patienter som genomgår hemodialysbehandling på en dialysavdelning.

    Metod: En empirisk intervjustudie med sjuksköterskor på två dialysavdelningar, på två olika

    sjukhus i södra Sverige. Totalt åtta sjuksköterskor intervjuades. Intervjuerna analyserades

    med hjälp av kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Granheim och Lundman (2004).

    Resultat: Efter dataanalysen framkom ett tema, kontinuitet. Kategorierna som framkom var

    förutsättningar till personcentrerad vård, stärka patientens egenvård och svårt att vara

    professionell. Resultatet visade att sjuksköterskorna hade varierande relationer till

    patienterna. Kontinuiteten skapade vårdande relationer vilket bidrog till att göra vården

    personcentrerad och främja egenvård.

    Slutsats: Studien visar att kontinuiteten främjar vårdande relationer, ger möjlighet till en

    personcentrerad vård och är en fördel när patienten lär sig egenvård.

12345 101 - 150 of 246
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf