Endre søk
Begrens søket
1234567 101 - 150 of 804
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Boström, Julia
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Den Urbana Trädgården: Ett självorganiserat stadsrum2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Grönstruktur och parker har betydelse för livsmiljön i en stad. Urbana trädgårdar och informell påverkan på grönstrukturen är en allt mer vanlig syn i städer. Ofta tar dessa verksamheter mark i anspråk utan att ägandeskap föreligger men rätten till marken kan med tiden förändras. Uppsatsen undersöker vilka motiv som ligger bakom initiativ till urbana trädgårdar genom fyra fallstudier i Berlin. Intervjuer med initiativtagare och deltagare undersöker om de urbana trädgårdarna är mötesplatser, hur de upplevs påverka sin omgivning och varför informanterna väljer att tillbringa tid i trädgårdarna. Diskussion av resultatet belyses genom teori kring offentliga platser, självorganisering, appropriering och rätten till staden samt en historisk jämförelse med koloniträdgårdsrörelsen. Uppsatsen visar att stadsinvånare har ett behov av kontakt med naturen, och att det behovet kan tillfredställas på ytor i staden som inte behöver vara stora. Trädgårdarna påverkar sin omgivning genom en förändrad dynamik av människor som rör sig på platserna de finns på. Dock är de en del av större förändringar som sker i dess omgivning. Urbana trädgårdar skiljer sig från parker på så sätt att de är inkluderande i formandet av platsen, vilket skapar positiva sociala effekter för de som deltar. De urbana trädgårdarna kan komplettera grönstrukturen, fylla tomma mellanrum i staden och är ett uttryck för att stadsinvånare inte nöjer sig med vad staden erbjuder utan själv förändrar den för att uppfylla sina behov.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 102.
    Boström, Sandra
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Wagner, Tina
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Development of the Culemborg goods yard, Cape Town, South Africa2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    The aim of this minor field study was to produce a physical plan of the Culemborg goods yard in Cape Town, South Africa, with a distinct alignment towards sustainability for a middle to low income group. With the use of a Kevin Lynch analysis, a block analysis and analysis by Piet Louw the information that had been collected through inventory and study of previous projects of the site was processed. A SWOT-analysis summarized the analyses and from that a few keywords were derived. The keywords, such as pedestrian friendly, dense, integration, mix use, etc., were used as goals in the drafting of the physical plan for the goods yard. Through this a plan proposal was created for the whole area. The authors chose one area each within the plan to explore more deeply. This resulted in two situation plans, one for ‘the activity bridge’ and one for ‘the centre of Culemborg’.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 103.
    Boëthius, Miranda
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Medborgardeltagande i relation till offentliga rum: En analys av förhållningsätt och förändringar i svensk översiktsplanering2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Medborgardeltagande i relation till offentliga rum: En analys av förhållningsätt och förändringar i svensk översiktsplanering
  • 104.
    Bramer, Camilla
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Perspectives on Children amongst Planners in Beijing. A field study in Beijing, China.2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    This thesis is focused on the perspectives on children held by urban planners in Beijing from an explorative approach. The aim is to investigate how planners in Beijing are considering children and the children’s perspective in the urban planning processes. My research is based on interviews with planners in Beijing and literature studies to achieve an understanding for what type of perspective on children that dominates among planners in Beijing. In addition to this, the environmental situation for children in Beijing has been researched through literature studies and observations, to enhance an understanding for children’s role in the Chinese society and Beijing’s urban environments. The interviews were performed in Beijing during the autumn of 2010 among six people involved in urban planning processes. The observations were performed in Beijing during the same time, predominantly in parks and hutong areas of Beijing. This report is based on the theoretical approaches of The child and urban environments, The urban planners and the perspective on children and The cultural, historical and contemporary context of China. The theoretical approaches are used in the analyses focused on the themes of Children in the urban public space in Beijing and The perspective on children among urban planners in Beijing. The result shows that the perspective on children among planners in Beijing today correspond to the perspective on children dominating urban planning processes in Europe during the 1960’s and 1970’s. These perspectives mean that in Beijing, children are not seen or used as active stakeholders in urban planning processes and the adult perspective on children is dominated by prioritizing children’s needs rather than their views and thoughts on their ambient environments. This derives from that in Beijing no sort of citizen participation is common. Therefore, neither are children asked to have their say during planning processes. Planning without citizen participation and with the main focus on the “expert planner” was the situation in many western countries in the 60’s and 70’s. This gives that the perspective on children among planners in Beijing today to some extent corresponds to the perspective among planners in Europe in past times. Today Beijing is undergoing radical urban changes due to of the rapid economical growth of China. This gives, that it is not only the political climate that affects the use of citizen participation, but also that private investors and their interest is dominating in the development processes.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 105.
    Bredberg, Paulina
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Makten över handeln. En studie om maktförhållanden och deras betydelse i utvecklingen av handelsplatser i en kommun.2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [sv]

    Handel kan beskrivas som grunden i städer och deras utveckling. Handelsplatser lockar människor och skapar stadsliv. Handel är således en viktig del både i översiktliga mål och i den fysiska planeringen. I stadsbyggnadsideal om att skapa en tät och blandad stad är handel en central aspekt och en önskan om att kunna styra handelsplatsernas utveckling kan i idealen utläsas. I diskussioner kring handelns utveckling som förts av forskare och i myn- dighetsrapporter ifrågasätts dock var makten att styra utvecklingen egentligen ligger. I denna studie undersöks hur maktförhållanden kopplade till handel kan påverka utveck- lingen av handelsplatser i en kommun. Utvecklingen diskuteras främst utifrån dimensionerna lokalisering, utformning samt skala, och en diskussion förs kring vilka aktörer som har makt och är drivande i utvecklingen. I studien används maktperspektiv om t.ex. definitionsmakt och utvecklingskontroll för att belysa och diskutera handelsplatsers utveckling. Inom ramen för studien har en fallstudie genomförts i Malmö stad, där etableringen av de två köpcentrumen Entré och Emporia används som fallstudieobjekt. Analysen av fallen belyser etableringsprocessen utifrån ett aktörsperspektiv och i den avslutande diskussionen förs resonemang kring vilka maktfaktorer och vilka aktörer som är drivande i vilka frågor i handelsplatsers utveckling. Analysen visar att den bild som framställs av handel i den kommunala planeringen har stor betydelse för utvecklingen, bland annat genom definitioner av fokusområden och genom begreppsanvändning. Det offentligas styrmöjligheter är också beroende av hur stark eller vag den framställda bilden är. Studien visar sammanfattningsvis att det främst verkar vara privata aktörer och deras normer som har makt att driva utvecklingen av handelsplatser.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 106.
    Broberg, Petra
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Fördjupad översiktsplan för Skegrie tätort2004Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Regionen kring Öresund befinner sig i ett expansivt skede, vilket bidrar till att trycket på bl.a. småhus i området har ökat och Trelleborgs kommun är intresserad av att ge Skegrie en större utbredning. Skegrie är en av de tre främsta utvecklingsorterna i kommunen. Den är belägen längs Skegrie byaväg, invid E6 mellan Malmö och Trelleborg. Det bor ca 560 människor i byn. Skegrie är en gammal ort, dock har över hälften av småhusbebyggelsen tillkommit år 1961 eller senare. I antagen översiktsplan från 2002 står att Skegrie saknar ett ”naturligt centrum” med varierat utbud, ett sammanhängande grönstråk inom orten liksom ett sammanlänkat cykelstråk inom byn och till andra orter i kommunen med viktiga målpunkter. Här förekommer problem gällande genomfartstrafik och kollektivtrafiken behöver ses över. I rapporten redovisas förslag på hur Skegrie kan expandera som en attraktiv by med service och bostäder utan att bykänslan går förlorad. Centrumbildning, grönstruktur, kommunikationer, historia och kulturmiljövård belyses. Ett förslag över ett nytt bostadsområde gestaltas.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT04
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT05
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT06
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT07
  • 107.
    Broberg, Tora Sigynsdotter
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Södra Hamnen- en stadsdel i Helsingborg, Handbok i fysisk planering2003Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Helsingborg är i behov av att växa. Detta beror bl.a. på dess geografiska placering i centrum av Öresundsregionen. Som en av de större städerna i denna till innehållet växande landsdel är framtidsutsikter extra goda. Av den anledningen förutspås befolkningsantalet fortsätta stiga och behoven öka. Dess sundsnära läge är en av stadens stora kvaliteter vilket lockar många och gör sitt till den positiva framtidsbilden. Ytterligare en betydelsefull faktor för Helsingborgs utveckling är näringslivsklimatet. Nyligen etablerades Campus Helsingborg, som är en del av Lunds universitet, i staden. Inom kort kommer även portarna till IKEA:s huvudkontor att slås upp, vilket i sig ger en stark positiv signal. Dessa två medverkar, tillsammans med övrigt näringsliv, till liv och ökad rörelse. Med de båda nytillskotten kan stadens antas få nya invånare och nya behov. Det finns således ett underlag för tillväxt i Helsingborg. Dess geografiska läge och utbredning ger dock staden en del problematiska förutsättningar. Helsingborgs bebyggelse sträcker sig längs Sundet och staden har en långsmal form. Förutom detta delas staden i en övre och en nedre del av landborgen som sträcker sig från norr till söder. Kopplingen mellan de två delarna är betydelsefull för stadens sammanhang. Med det södra hamnområdet har Helsingborg en mycket god möjlighet att bli större, mer sammanhängande och mer innehållsrik. Området ligger väster om centrum och hyser idag mestadels hamnverksamheter av olika typ. Ambitionen att utveckla området har till viss del sin grund i utbyggnaden av Norra Hamnen på 1990-talet. Den nya bebyggelsen ökade stadens kontakt med vattnet och har blivit en mycket attraktiv del av Helsingborg. Detta positiva tillskott till stadsmiljön har därför delvis lett fram till målsättningen att skapa fler tillgängliga miljöer vid vattnet för stadens invånare och besökare. Helsingborg skall åter bli en stad vid Sundet. En utveckling av det södra hamnområdet kan vara till fördel för staden i flera avseende. Områdets storlek och läge innebär att stora tillväxtbehov kan tillgodoses på en yta som dessutom är centralt placerad. En ny urban och stadsmässig miljö, såsom Norra Hamnen, kan skapas intill Sundet. Förutom att centralt belägna miljöer intill vattnet ofta anses attraktiva och lockar människor kan ny bebyggelse ge staden nya och tydligare sammanhang. Idag kan de norra och södra delarna av Helsingborg delvis upplevas isolerade från varandra. En anledning till detta är deras olika sociala klimat och historiska utveckling. Kontakten mellan dem är svag. De södra delarna dras samtidigt med ett rykte som är sämre än de norra. En bättre koppling till Stadsparken, som ligger mittemellan de båda, kan medverka till att förändra denna situation. Med en utveckling av Södra Hamnen kommer Stadsparken att hamna i större fokus. Parken blir den punkt där de tre delarna möts. Möjligheten till att den blir livligare och en ännu mer betydelsefull målpunkt är stor. Längs den led, Malmöleden, som idag isolerar hamnen från staden kan ytterligare kopplingar skapas som bidrar till att göra hamnen till en del av staden och staden mer sammanhängande. Speciellt viktig kan kontakten till Helsingborgs södra delar anses vara. Uppfattningen är att utvecklingen av hamnområdet kan påverka stadsdelen Söder i positiv riktning. Kopplingarna i öst-västlig riktning kan dessutom ge bättre kontakt mellan stadens övre och nedre delar. Läggs extra vikt vid en del av dessa kan det bli mindre arbetsamt att ta sig på tvärs genomstaden. Nya attraktiva målpunkter i Södra Hamnen medverkar till att flödet genom staden, som under lång tid huvudsakligen gått i nord - sydlig riktning och som till viss del förändrats med tillskottet av Norra Hamnen, förändras ytterligare. Utvecklingen av en stadsdel nära vattnet kan ta sig olika uttryck. I boken ”The New Waterfront - A Worldwide Urban Success Story” av Ann Breen och Dick Rigby har olika typer av vattennära områden runt om i världen studerats och kategoriserats. I examensarbetet beskrivs de olika typerna som utkristalliserats och en del exempel redovisas utförligt. För många gäller att en sorts funktioner fått dominera. Exempelvis kan områdena, eller vattenfronterna, bli inriktade på rekreation, kultur eller bostäder. Några, som Akker Brygge i Oslo, får en miljö där funktioner integreras och traditionella stadsmiljöer kan växa fram. Att skapa en ny stadsdel, Södra Hamnen, är på många sätt en god idé. Att arbeta för att denna blir av traditionellt slag kan vara en ännu bättre idé. Som tidigare nämnts har Campus Helsingborg etablerats i Helsingborg och inom kort finns även IKEA på plats. Båda dessa ligger i Södra Hamnen. Förutom dessa två finns sedan länge färjetrafik till Oslo och Helsingør etablerad i området. Trafiken är på många sätt kopplad till Knutpunkten, stadens centralstation, i Södra hamnens nordöstra hörn. Alla dessa verksamheter medverkar till mycket liv och rörelse. Det innebär att området redan innan det bebyggts är livfullt. Detta skiljer hamnområdet från många andra stora projekt. Samordnas dessa med ny bebyggelse där bostäder såväl som fler verksamheter tillåts samexistera, kan en traditionell och händelserik stadsdel växa fram. I en sådan integreras funktioner och möjligheter finns för att bo, arbeta och tillbringa fritiden på ett och samma ställe. För att kunna förändra hamnområdets miljöer till en stadsmiljö präglad av mer liv och spänning måste en del problem angripas. En förutsättning för hamnområdets utveckling är att järnvägen, som idag sträcker sig längs Malmöleden och isolerar området från staden, placeras i en tunnel. Södertunneln har diskuterats en längre tid och en förstudie som föreslår ett antal olika alternativ till tunnelsträckningar har arbetats fram. Projektet kräver omfattande insatser, tid och målmedvetenhet. Vidare innebär en utveckling av området att ett flertal problematiska frågeställningar kring bl.a. trafikföring angrips. Med Campus Helsingborg, IKEA, Knutpunkten och färjeverksamheten är Södra Hamnen ett trafikintensivt område. Det förhindrar inte framväxten av en stadsmiljö men måste organiseras för att bli förenlig med en sådan. Om Södra Hamnen skall bli en traditionell stadsdel bör även beslut kring hur verksamheter i området, såväl sådana kopplade till hamnens funktioner som exempelvis reningsverket som är placerat i hamnens västligaste del skall hanteras. Genom en grundlig inventering och analys har slutsatser nåtts som talar för att hamnområdet skall prioriteras för stadsutveckling. De förutsättningar som finns, i form av stadens behov, områdets läge, existerande verksamheter och möjligheter, gör Södra Hamnen ovanligt bra för stadsbyggande. Med hjälp av inventering och analys dras slutsatser om hur befintliga funktioner skall hanteras för att göra en vidare utveckling möjlig. För hamnverksamheterna gäller att några blir förflyttade. Problem med platsbrist avhjälps till viss del genom nya utfyllnader. Sådana har kontinuerligt genomförts och anses vara en möjlighet för att lösa problem och samtidigt förbättra förutsättningarna för en del av områdets verksamheter. På den nya marken kan Oslofärjans angöringsläge och en hamn för kryssningsfartyg, som regelbundet anländer till Helsingborgs hamn, bl.a. förläggas. För reningsverket, som sätter en del käppar i utvecklingshjulet, föreslås en bebyggelse som kapslar in bassängerna. En sådan åtgärd kan dessutom bidra som ett spännande inslag i stadsbilden. För andra funktioner som gör det svårt att bebygga Södra Hamnen rekommenderas omlokalisering eller andra typer av åtgärder som stämmer väl med en utveckling. Ett inslag i hamnmiljön som måste hanteras för att Södra Hamnen skall kunna växa är uppmarschområdet. Markytan är till för de bilar som är på väg av och på färjan till Helsingør. Idag är området en stor yta dominerad av asfalt. Uppmarschområdet är dimensionerat för den del av året, cirka tre månader, som är högsäsong. Det får till följd att den till stora delar är tom under resterande nio månader. En utformning föreslås därför med utgångspunkt i att skapa ett vackrare och mer attraktivt område med möjlighet till förändring för andra andvändningsområden längre fram i tiden. Förslaget innebär att en bebyggelse med rutnätsstruktur skapas i Södra Hamnen. Strukturen grundar sig på den angränsande stadsdelen Söders stadplanemönster samt på de tidigare planer på bebyggelse som finns över hamnområdet. Med hjälp av denna sortens plan kopplas nya gator ihop med befintliga och staden växer naturligt. Därmed organiseras också trafikstrukturen i den idag mycket hårt belastade hamnen. Betydelsefullt i detta sammanhang är att Malmöleden, som idag utgör en stor barriär mellan hamnen och staden, ges en ny utformning och omvandlas till stadsboulevard. Bebyggelsen skall ges olika utryck beroende på placering i området. Det innebär att byggnader i öster, mot den nya stadsboulevarden, har annorlunda formspråk än de som ligger vid kajkanterna. Överlag gäller en låg bebyggelse, i genomsnitt fyra våningar. I byggnaderna är det viktigt att integrera funktioner. I så hög grad som möjligt skall bostäder och verksamheter existera vägg i vägg. För att behålla hamnmiljöns ”hårda” karaktär och samtidigt göra stadsdelen ”mjukare” förslås principer för offentliga platser och gaturum. Gator i nord – sydlig riktning domineras av vattenkonst i olika former medan de i väst – östlig riktning präglas av grönska. Vattnet kan medverka till att förstärka upplevelsen av hur kustlinjen successivt förflyttats åt väster medan grönska skall symbolisera hur vegetation letar sig från inlandet ut till havet. På en del av de platser som skapats och i många siktlinjers fond domineras den estetiska utformningen av vatten. Förutom att skapa en plan över Södra Hamnen har examensarbetet inneburit en närmare granskning av en ny Universitetsplats samt omorganisation av Knutpunkten. Många planer och idéer för Södra Hamnen har formulerats med anledning av viljan till att förändra och stadens behov av att växa. En del av dessa finns dokumenterade medan andra endast finns som tankar. Gemensamt för dem alla är att de bidrar till att skapa ett centralt och attraktivt område vilket tillför staden flera kvaliteter. I följande examensarbete har de planer, tankar och funderingar som finns sedan tidigare studerats och blandats med egna idéer. Med en levande stadsdel som utgångspunkt har en del av det befintliga materialet fått varierat utrymme och i en del fall vidareutvecklats.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT04
  • 108.
    Broberg, Tora Sigynsdotter
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Södra Hamnen-en stadsdel i Helsingborg, Handbok för fysisk planering2003Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Helsingborg är i behov av att växa. Detta beror bl.a. på dess geografiska placering i centrum av Öresundsregionen. Som en av de större städerna i denna till innehållet växande landsdel är framtidsutsikter extra goda. Av den anledningen förutspås befolkningsantalet fortsätta stiga och behoven öka. Dess sundsnära läge är en av stadens stora kvaliteter vilket lockar många och gör sitt till den positiva framtidsbilden. Ytterligare en betydelsefull faktor för Helsingborgs utveckling är näringslivsklimatet. Nyligen etablerades Campus Helsingborg, som är en del av Lunds universitet, i staden. Inom kort kommer även portarna till IKEA:s huvudkontor att slås upp, vilket i sig ger en stark positiv signal. Dessa två medverkar, tillsammans med övrigt näringsliv, till liv och ökad rörelse. Med de båda nytillskotten kan stadens antas få nya invånare och nya behov. Det finns således ett underlag för tillväxt i Helsingborg. Dess geografiska läge och utbredning ger dock staden en del problematiska förutsättningar. Helsingborgs bebyggelse sträcker sig längs Sundet och staden har en långsmal form. Förutom detta delas staden i en övre och en nedre del av landborgen som sträcker sig från norr till söder. Kopplingen mellan de två delarna är betydelsefull för stadens sammanhang. Med det södra hamnområdet har Helsingborg en mycket god möjlighet att bli större, mer sammanhängande och mer innehållsrik. Området ligger väster om centrum och hyser idag mestadels hamnverksamheter av olika typ. Ambitionen att utveckla området har till viss del sin grund i utbyggnaden av Norra Hamnen på 1990-talet. Den nya bebyggelsen ökade stadens kontakt med vattnet och har blivit en mycket attraktiv del av Helsingborg. Detta positiva tillskott till stadsmiljön har därför delvis lett fram till målsättningen att skapa fler tillgängliga miljöer vid vattnet för stadens invånare och besökare. Helsingborg skall åter bli en stad vid Sundet. En utveckling av det södra hamnområdet kan vara till fördel för staden i flera avseende. Områdets storlek och läge innebär att stora tillväxtbehov kan tillgodoses på en yta som dessutom är centralt placerad. En ny urban och stadsmässig miljö, såsom Norra Hamnen, kan skapas intill Sundet. Förutom att centralt belägna miljöer intill vattnet ofta anses attraktiva och lockar människor kan ny bebyggelse ge staden nya och tydligare sammanhang. Idag kan de norra och södra delarna av Helsingborg delvis upplevas isolerade från varandra. En anledning till detta är deras olika sociala klimat och historiska utveckling. Kontakten mellan dem är svag. De södra delarna dras samtidigt med ett rykte som är sämre än de norra. En bättre koppling till Stadsparken, som ligger mittemellan de båda, kan medverka till att förändra denna situation. Med en utveckling av Södra Hamnen kommer Stadsparken att hamna i större fokus. Parken blir den punkt där de tre delarna möts. Möjligheten till att den blir livligare och en ännu mer betydelsefull målpunkt är stor. Längs den led, Malmöleden, som idag isolerar hamnen från staden kan ytterligare kopplingar skapas som bidrar till att göra hamnen till en del av staden och staden mer sammanhängande. Speciellt viktig kan kontakten till Helsingborgs södra delar anses vara. Uppfattningen är att utvecklingen av hamnområdet kan påverka stadsdelen Söder i positiv riktning. Kopplingarna i öst-västlig riktning kan dessutom ge bättre kontakt mellan stadens övre och nedre delar. Läggs extra vikt vid en del av dessa kan det bli mindre arbetsamt att ta sig på tvärs genomstaden. Nya attraktiva målpunkter i Södra Hamnen medverkar till att flödet genom staden, som under lång tid huvudsakligen gått i nord - sydlig riktning och som till viss del förändrats med tillskottet av Norra Hamnen, förändras ytterligare. Utvecklingen av en stadsdel nära vattnet kan ta sig olika uttryck. I boken ”The New Waterfront - A Worldwide Urban Success Story” av Ann Breen och Dick Rigby har olika typer av vattennära områden runt om i världen studerats och kategoriserats. I examensarbetet beskrivs de olika typerna som utkristalliserats och en del exempel redovisas utförligt. För många gäller att en sorts funktioner fått dominera. Exempelvis kan områdena, eller vattenfronterna, bli inriktade på rekreation, kultur eller bostäder. Några, som Akker Brygge i Oslo, får en miljö där funktioner integreras och traditionella stadsmiljöer kan växa fram. Att skapa en ny stadsdel, Södra Hamnen, är på många sätt en god idé. Att arbeta för att denna blir av traditionellt slag kan vara en ännu bättre idé. Som tidigare nämnts har Campus Helsingborg etablerats i Helsingborg och inom kort finns även IKEA på plats. Båda dessa ligger i Södra Hamnen. Förutom dessa två finns sedan länge färjetrafik till Oslo och Helsingør etablerad i området. Trafiken är på många sätt kopplad till Knutpunkten, stadens centralstation, i Södra hamnens nordöstra hörn. Alla dessa verksamheter medverkar till mycket liv och rörelse. Det innebär att området redan innan det bebyggts är livfullt. Detta skiljer hamnområdet från många andra stora projekt. Samordnas dessa med ny bebyggelse där bostäder såväl som fler verksamheter tillåts samexistera, kan en traditionell och händelserik stadsdel växa fram. I en sådan integreras funktioner och möjligheter finns för att bo, arbeta och tillbringa fritiden på ett och samma ställe. För att kunna förändra hamnområdets miljöer till en stadsmiljö präglad av mer liv och spänning måste en del problem angripas. En förutsättning för hamnområdets utveckling är att järnvägen, som idag sträcker sig längs Malmöleden och isolerar området från staden, placeras i en tunnel. Södertunneln har diskuterats en längre tid och en förstudie som föreslår ett antal olika alternativ till tunnelsträckningar har arbetats fram. Projektet kräver omfattande insatser, tid och målmedvetenhet. Vidare innebär en utveckling av området att ett flertal problematiska frågeställningar kring bl.a. trafikföring angrips. Med Campus Helsingborg, IKEA, Knutpunkten och färjeverksamheten är Södra Hamnen ett trafikintensivt område. Det förhindrar inte framväxten av en stadsmiljö men måste organiseras för att bli förenlig med en sådan. Om Södra Hamnen skall bli en traditionell stadsdel bör även beslut kring hur verksamheter i området, såväl sådana kopplade till hamnens funktioner som exempelvis reningsverket som är placerat i hamnens västligaste del skall hanteras. Genom en grundlig inventering och analys har slutsatser nåtts som talar för att hamnområdet skall prioriteras för stadsutveckling. De förutsättningar som finns, i form av stadens behov, områdets läge, existerande verksamheter och möjligheter, gör Södra Hamnen ovanligt bra för stadsbyggande. Med hjälp av inventering och analys dras slutsatser om hur befintliga funktioner skall hanteras för att göra en vidare utveckling möjlig. För hamnverksamheterna gäller att några blir förflyttade. Problem med platsbrist avhjälps till viss del genom nya utfyllnader. Sådana har kontinuerligt genomförts och anses vara en möjlighet för att lösa problem och samtidigt förbättra förutsättningarna för en del av områdets verksamheter. På den nya marken kan Oslofärjans angöringsläge och en hamn för kryssningsfartyg, som regelbundet anländer till Helsingborgs hamn, bl.a. förläggas. För reningsverket, som sätter en del käppar i utvecklingshjulet, föreslås en bebyggelse som kapslar in bassängerna. En sådan åtgärd kan dessutom bidra som ett spännande inslag i stadsbilden. För andra funktioner som gör det svårt att bebygga Södra Hamnen rekommenderas omlokalisering eller andra typer av åtgärder som stämmer väl med en utveckling. Ett inslag i hamnmiljön som måste hanteras för att Södra Hamnen skall kunna växa är uppmarschområdet. Markytan är till för de bilar som är på väg av och på färjan till Helsingør. Idag är området en stor yta dominerad av asfalt. Uppmarschområdet är dimensionerat för den del av året, cirka tre månader, som är högsäsong. Det får till följd att den till stora delar är tom under resterande nio månader. En utformning föreslås därför med utgångspunkt i att skapa ett vackrare och mer attraktivt område med möjlighet till förändring för andra andvändningsområden längre fram i tiden. Förslaget innebär att en bebyggelse med rutnätsstruktur skapas i Södra Hamnen. Strukturen grundar sig på den angränsande stadsdelen Söders stadplanemönster samt på de tidigare planer på bebyggelse som finns över hamnområdet. Med hjälp av denna sortens plan kopplas nya gator ihop med befintliga och staden växer naturligt. Därmed organiseras också trafikstrukturen i den idag mycket hårt belastade hamnen. Betydelsefullt i detta sammanhang är att Malmöleden, som idag utgör en stor barriär mellan hamnen och staden, ges en ny utformning och omvandlas till stadsboulevard. Bebyggelsen skall ges olika utryck beroende på placering i området. Det innebär att byggnader i öster, mot den nya stadsboulevarden, har annorlunda formspråk än de som ligger vid kajkanterna. Överlag gäller en låg bebyggelse, i genomsnitt fyra våningar. I byggnaderna är det viktigt att integrera funktioner. I så hög grad som möjligt skall bostäder och verksamheter existera vägg i vägg. För att behålla hamnmiljöns ”hårda” karaktär och samtidigt göra stadsdelen ”mjukare” förslås principer för offentliga platser och gaturum. Gator i nord – sydlig riktning domineras av vattenkonst i olika former medan de i väst – östlig riktning präglas av grönska. Vattnet kan medverka till att förstärka upplevelsen av hur kustlinjen successivt förflyttats åt väster medan grönska skall symbolisera hur vegetation letar sig från inlandet ut till havet. På en del av de platser som skapats och i många siktlinjers fond domineras den estetiska utformningen av vatten. Förutom att skapa en plan över Södra Hamnen har examensarbetet inneburit en närmare granskning av en ny Universitetsplats samt omorganisation av Knutpunkten. Många planer och idéer för Södra Hamnen har formulerats med anledning av viljan till att förändra och stadens behov av att växa. En del av dessa finns dokumenterade medan andra endast finns som tankar. Gemensamt för dem alla är att de bidrar till att skapa ett centralt och attraktivt område vilket tillför staden flera kvaliteter. I följande examensarbete har de planer, tankar och funderingar som finns sedan tidigare studerats och blandats med egna idéer. Med en levande stadsdel som utgångspunkt har en del av det befintliga materialet fått varierat utrymme och i en del fall vidareutvecklats.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT04
  • 109.
    Brogren, Ida
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Forsberg, Elin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    På väg mot en hållbar framtid?2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete behandlar dagens trafikproblem och den planering som vi tror krävs för att nå en hållbar utveckling. Med hållbar utveckling menar vi bl.a. ett hållbart resande – ett resande som inte begränsar mobiliteten men som ökar möjligheterna att förflytta sig mer miljövänligt. Mer konkret vill vi att folk ska kunna lämna barnen på dagis på väg till pendelparkeringen, ta tåget/ spårvagnen/bussen till jobbet och sedan efter jobbet kunna uträtta sina ärenden, i samband med att barnen hämtas på vägen hem. Vi har utformat en delstrategi med ett antal samordnade åtgärder. En komplett trafikstrategi kräver mer resurser och tid än vad vi har haft utrymme för. För att en trafikstrategi eller en del av en strategi ska få full effekt, krävs att den får konsekvenser inte bara för trafiken utan även för den fysiska planeringen som helhet. Trafiken och framför allt vägtrafiken är ett växande problem vad det gäller trängsel, tidsförluster och inte minst i form av miljöskador. Trafiken kräver stora delar av stadens begränsade ytor och ju mer ytor som tas upp av biltrafiken, desto mindre plats blir det över för stadsliv och vistelse. Det har skapat ett stort behov av mer hållbara transportsätt och det faktum att städernas ytor inte räcker till är en viktig faktor att beakta i dagens stadsplanering. London, Singapore och Stockholm är exempel på städer som bestämt sig för att åtgärda problemen, och fler städer tenderar att följa deras exempel. Även om de flesta städer som infört, eller talar om att införa väg/trafikavgifter är relativt stora städer, så talar mycket för att det bara är en tidsfråga innan även mindre städer följer samma exempel. Trenden visar att även mindre städer kommer drabbas av liknande problem i och med den privata bilens ökande popularitet. Utifrån detta har vi valt att arbeta med Göteborg, Sveriges andra största stad med ca 500,000 invånare som tillämpningsexempel. Utifrån att ha studerat London och Stockholm och de vägavgiftssystem som är i bruk där, har vi gjort ett förslag på hur vägavgifter skulle kunna bidra till ett mer hållbart resande i Göteborg. Vi har tittat på städer som jobbat med samverkande trafikstrategier och vägavgifter, och utifrån analyser har vi arbetat fram en paketlösning för Göteborg. En hållbar trafikutveckling är inget man skapar med ett enda medel, utan det kräver flera samordnade åtgärder som stärker varandra. Trafikproblem är problem som lättast åtgärdas innan de vuxit sig så stora att de blivit problem, och efter vad vi har lärt oss i detta arbete kan vi konstatera att vägavgifter är ett steg i rätt riktning för att undvika ohållbara situationer.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 110.
    Brolin, Markus
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Åstaden2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Idrottsanläggningen Enavallen i centrala Enköping ska flyttas och ytan ska bebyggas med bostäder. Det geografiska läget och det faktum att området delvis gränsar till Enköpingsån, vars roll i staden Enköpings kommun har som ambition att utveckla, gör Enavallen till ett intressant område att studera. Området ligger dessutom nära befintliga villaområden, en prisbelönt park samt strax intill den centrala rutnätsstad som centrum utgör. Området studerades med analysverktyget Space Syntax för att ge en tydligare bild över de befintliga gångstråk som finns i staden. Analyserna visade att Enavallens potential begränsades av det faktum att ån spärrar av hela norra delen av området. Dessutom är idrottsplatsen, som upptar den största delen av ytan på Enavallen, till stora delar inte utformad för genomströmmande gångtrafik. En förutsättning för exploateringen av Enavallen är att antalet bostäder i området styrs av att försäljningen av bostäderna ska finansiera den nya idrottsplatsen som ska byggas på en närliggande plats. Detta innebär att kraven på täthet är stor. Av denna anledning lades mycket fokus på hur just tätheten påverkar den framtida byggnadsstrukturen. Slutsatsen var att en tät kvartersstruktur, av samma typ som i centrum, både kan göra att området smälter in i staden samtidigt som rutnätsstaden är en effektiv struktur för täta områden. Kommunen har som ambition att i samband med exploateringen av Enavallen skapa ett rekreationsstråk på båda sidor om Enköpingsån. Ån är intressant både som barriär och som tillgång och kom att spela en huvudroll i arbetet. Arbetet gick vidare med att planförslaget Åstaden presenterades Området ges en tät kvarterstruktur som genomskärs av tydliga gång- och cykelstråk. Integrationsanalyser för förslaget visade att integrationen i och utanför området förbättrats och att förutsättningarna för en levande stadsmiljö tack vare den föreslagna gatustrukturen är goda. Förhållandet till ån är viktigt och byggnaderna vänder sig mot ån utan att störa det promenadstråk som breddas så att enköpingsborna kan njuta av ån från båda sidor. Resultatet blev på många sätt ett traditionellt område men genom det fokus som området har på gång- och cykeltrafiken och ån kan förhoppningsvis fortsatta intressanta idéer dyka upp, idéer som kan inspirera till det fortsatta arbetet med Enavallen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 111.
    Brox, Mario Sánchez
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Competitive Global Ports for Regional Economic Development: The Port of Valencia2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [en]

    Face to high unemployment and GDP stagnation, competitive ports bear potential positive impacts on regional economic development over their hinterland. Ports are conceived as nodes in global supply chains basing their competitiveness in deriving location, infrastructure, connectivity and supply chain integration advantages for logistics operators. In the current global logistics scenario, port oversupply has increased competition, and global shipping companies are increasingly influential in inserting ports into international maritime routes. This qualitative case study is a pragmatic research, making use of both new institutional economics to grasp the economic behaviour of port stakeholders, and the structure of provision approach to guide an institutional analysis on how the attributes of the Port of Valencia provide global shipping companies with competitive advantages. Institutions turn to be relevant in generating advantages such as a privileged connectivity to the centre of the peninsula, an outperforming integrated electronic information interchange system among all members of the port community, or the port authority’s valuable coordination, promotion and leadership of initiatives boosting logistics operators’ competitiveness. Port institutions have also shaped competitive disadvantages, namely the elevated cost of stowage, towage services, some taxes or low productivity of some terminals. The analysis of these findings grounds a discussion on possible adjustments of the port institutional attributes to strengthen the competitive advantages offered to global shipping companies, thus contributing to the regional economic development of the port hinterland. The paper concludes with some challenges for the future and further research tracks.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 112.
    Bruce, Christian
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Transit Oriented Development in China: Designing a new transit oriented neighbourhood in Hexi New Town, Nanjing, based on Hong Kong case studies2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [en]

    China is urbanizing rapidly and questions regarding urban sustainability has arisen. Researchers point out that China is going through a sub-urbanization with increasing automobile-dependence. Researchers underline that, with the concurrent rapid growth taking place on the urban periphery of Chinese cites, now is the critical time to achieve a sustainable urban form through implementation of Transit- Oriented Development (TOD). Researchers argue that while Chinese cities are currently investing heavily in infrastructure for mass transportation, they fail in integrating land use with transit. Furthermore, regarding urban design, the accessibility for non-motorized travellers is not well catered for. Although the concept of Transit-Oriented Development (TOD) can be traced to originate in Europe and the US, it has gained significant attention in China. Hong Kong is pointed out as the benchmark for how the TOD concept can be implemented in Asian cities and specifically in mainland China. Therefore a case study of several neighbourhoods in Hong Kong was made, using the TOD aspects Density, Diversity, Design, Destination accessibility and Distance to transit. To implement these principles, a case in Nanjing was chosen. Hexi New Town is a large scale commercial and residential area planned in the last ten years, and currently under construction. Several metro lines are constructed simultaneously with the development, yet the opportunity of fully integrating the new development with transit was missed. In this thesis, functional zoning, lack of density concentration around transit, and a focus on auto-oriented urban design were identified as the main problems. Plans are underway for extending the metro lines further out to the surrounding countryside. The aim of this thesis is to propose a design for a new neighbourhood around one of the future metro stations, using a transit-oriented concept. The long term goal is reduced car dependence. After taking into account local restraints in Nanjing, the key findings were synthesized into a set of design principles. While many aspects of previous developments in Hexi are kept, the proposal greatly contrasts with existing developments in the way land use is integrated with transit and how the public space is designed. The built environment is proposed to focus on providing ease of access for pedestrians, instead of the current car dominance. The level of mixed-use is greater and the distribution of density is more integrated with transit. Far more public places are also proposed. However, the use of Hong Kong design principles meant that local planning regulations could not be followed. The study shows that in order to fully implement the TOD strategies of Hong Kong, changes need to be made to the current Nanjing planning regulations. Central government policies promoting car sales as a way to grow the GDP is another problematic obstacle for obtaining the desired benefits of a transit-oriented design.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
  • 113.
    Bruce, Christian
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Urban Sprawl och Dagens Stadsbyggnadstrender: en fallstudie av Kungsbacka2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet är att undersöka fenomenet Urban Sprawl för att se om det går och få svar på varför Kungsbacka kommun ser ut som den gör idag. Kungsbacka har ett speciellt utseende med en väldigt liten centralort i förhållande till kommunens storlek. De flesta av invånarna i kommunen bor i utbredda villaområden utanför staden. Arbetet inleds med en teoridel som börjar med att beskriva Urban Sprawl i ett internationellt perspektiv för att till sist gå in på vad det har betytt för Sveriges och enskilda kommuners del. När man talar om Urban Sprawl förs ofta tankarna till USA med dess breda motorvägar, stora köpcentrum och utbredda städer. Los Angeles är det vanligaste exemplet i litteraturen. Även fast de mest uppenbara exemplen av fenomenet hittas i USA är samma utveckling tydlig även i Europa. Trots att orsakerna till Urban Sprawl är olika i USA och Europa menar många forskare att det utgör det största hotet mot den traditionella europeiska staden. I Sverige är Värmdö ett av de tydligaste exemplen av Urban Sprawl. Det är Sveriges snabbast växande kommun, folkmängden förutspås att dubblas inom tjugo år. Likheterna med Kungsbackas utveckling är slående. Arbetets analys av Kungsbacka kommun leder till slutsatsen att Urban Sprawl har skett i Kungsbacka. Det är dock inte den vanliga typen av Urban Sprawl där en stads befolkning sprids ut från stadskärnan. Istället kan det kallas för ett fritidshussprawl. Ett fritidshussprawl innebär kortfattat att kommunen från början var en plats dit många lockades att bygga sina fritidshus. Det var då själva sprawl-utvecklingen skedde. Kommunen har därefter inte sprawlat utan fritidshusområdena har förtätats med vanliga hus. Bebyggelsens utbredning har inte ökat. Men i slutändan har ändå utvecklingen lett till samma konsekvenser som typiska sprawlade städer runtom i världen lider av: långa transportavstånd, högt bilberoende och brist på offentliga miljöer. En annan fråga som ställs i detta arbete är vad kommunen gör idag? Hur ser de på sin glesa bebyggelsestruktur? Vad har de för bebyggelsestrategier idag och kan dessa härledas till några av dagens gällande stadsbyggnadstrender? För att ta reda på detta beskrivs först ett antal av de stadsbyggnadstrender som dominerar i västvärlden idag: den hållbara staden, den täta staden, den flerkärniga staden, blandstaden, New Urbanism och Smart Growth. Gemensamt för dessa trender är att de alla förespråkar förtätning. De ställer sig alla negativa till utvecklingen som lett till många av dagens sprawlade städer. Genom olika metoder och principer förespråkar många av trenderna en återgång till den traditionella europeiska staden. Alla stadsbyggnadsdebattörer håller dock inte med utan framhåller olika brister i dessa idéer. I arbetets analys av Kungsbackas bebyggelsestrategier och byggnadsprojekt är det tydligt att kommunen sätter stor tilltro till lösningarna som dessa trender säger sig erbjuda. Det har skett en skiftning i hur kommunen planerar. Kommunens glesa struktur beror till viss del på en väldigt tillåtande planering under lång tid. Det är först på senare tid som kommunen har börjat utnyttja sitt planmonopol till fullo. Hittills har de flesta som flyttat till kommunen hamnat i villaområdena utanför staden. Nu vill man vända den utvecklingen. Majoriteten av alla nybyggnation ska ske i staden. Staden ska växa till en tät och blandad stad, allt enligt idealen som dagens stadsbyggnadstrender förespråkar. Huruvida målet med ”en stad för alla” och ”rikt stadsliv” har uppnåtts kan diskuteras. Kommunens ambition med att förhindra ytterligare sprawl är dock tydlig.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 114.
    Bruehmann, Timo
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Florkowski, Sabrina
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Ickes, Kevin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Implementation of the ESDP: the example of North West Europe2005Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    The Thesis examines the implementation of the ESDP in the planning systems of North West Europe (Denmark, North Germany, Netherlands). For that it shows the influence of the ESDP on programmes and policies in the respective planning system, and also provides ideas to improve the interaction.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 115.
    Brännström, Niclas
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Jämställdhet i svensk översiktsplanering2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Arbetet för ett mer jämställt samhälle, och hur detta kan uppnås genom den fysiska planeringen, är högst intressant och ett ständigt aktuellt ämne att debattera. Det har tidigare påvisats att behandlingen av jämställdhet i den kommunala översiktsplanen är milt uttryckt, otillfredsställande. Frågan är om det fortfarande finns tendenser att arbetet för ett ökat jämställt samhälle inte behandlas på ett tillfredsställande sätt i den översiktliga planeringen, eller om detta är något kommunerna i landet har ändrat på? Syftet med detta kandidatarbete är inte att explicit svara på dessa ovanstående frågor, utan ligger i att finna ett antal ”analysverktyg” för att undersöka hur ett urval av översiktsplaner behandlar jämställdhet. Kunskap om genus och människors vardagsliv är viktiga aspekter i arbetet mot ett ökat jämställt samhälle. Det är därför begreppen jämställdhet, vardagslivsperspektiv och genus som kommer genomsyra analysen av de utvalda översiktsplanerna. Analysdelen behandlar översiktsplanerna var och en genom kortare beskrivningar över hur respektive kommun resonerar i olika frågor, och en analys utifrån en jämställdhetsaspekt belyser avsiktliga eller oavsiktliga konsekvenser av detta. Avslutningsvis kommer arbetets frågeställning besvaras och en diskussion föras kring huruvida behandlingen av jämställdhet i de kommunala översiktsplanerna kan anses vara bra eller inte utifrån det forskningsunderlag som studerats.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 116.
    Bucher, Adrian
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Bo och pendla i Lindesberg. Hur kan Lindesberg bli en attraktivare boendeort. Vardagslivsfrågor i fokus2007Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    I nuläget minskar befolkningen i en stor del av landets mindre kommuner, vilket har inneburit en ökad konkurrens mellan kommunerna när det gäller att attrahera nya invånare (Arena för Tillväxt 2006). I jakten på nya invånare har det under de senaste åren begreppet attraktivitet blivit populärt i marknadsföringen av den egna kommunen. Ofta blir det att man med attraktivhet menar vattennära boende, kulturhistorisk intressant miljö och närhet till starka arbetsregioner. Men många gånger glömmer man bort de förutsättningar som påverkar hur människor lever sina vardagsliv. Givetvis har begreppet attraktivitet olika innebörd för olika människor men jag anser att man måste vidga begreppet attraktivitet till att även innefatta frågor om hur det är att konkret leva på orten. Attraktivitet innebär inte endast att det finns bostäder med sjöutsikt eller trädplanteringar i centrum, utan även att det finns möjligheter till ett bra vardagsliv. Syftet med examensarbetet är att studera hur Lindesberg kan bli en attraktivare boendeort ur ett pendlingsperspektiv med vardagslivsperspektiv i fokus och att omsätta studiens resultat i konkreta planförslag. Jag har gjort en inventering av Lindesberg och analyserat orten med hjälp av en metod som är utvecklad inom tidsgeografin. Resultaten från inventeringen och analysen har jag omsatt i ett planförslag där föreslagna förändringar syftar till att förbättra vardagslivet för pendlande barnfamiljer. I min inventering har jag fokuserat på de nyckelfaktorer som är av betydelse för vardagslivsperspektivet. Sådana faktorer är placeringen av förskolor, skolor, handel, och kollektivtrafikens hållplatser. Till min hjälp har jag haft en tidsgeografisk metod som heter ”tänkta dagsprogram”. Ett ”tänkt dagsprogram” kan kort beskrivas som ett fiktivt schema som redogör för en familj vardagliga aktiviteter under en dag. Detta ”tänkta dagsprogram” har jag sedan testat på fyra befintliga bostadsområden för att undersöka hur väl anpassade områdena är ur ett vardagslivsperspektiv. Resultaten mynnar sedan ut i ett planförslag, där de föreslagna förändringarna syftar till att förbättra vardagslivet för Lindesbergs invånare.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
  • 117.
    Byheden, Therese
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Lejdebro, Maria
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Development of the Big Hole Precinct- in Kimberley South Africa2005Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    South African cities were during the apartheid era built with separated areas for different groups of the society and residential segregation is one of the legacies left by the apartheid regime. The white minority controlled the cities during this time period and they referred black, coloured and Indian people to live in isolated townships outside the cities. The result became the segregated city. The township of Galeshewe in Kimberley is located close to the city centre in comparison with townships in other South African cities. The reason for this is that Galeshewe originated as a settlement for the black people working in the diamond mine, today known as the Big Hole, which is located just next to the Central Business District (CBD). The work with the development of the Big Hole precinct aims at bringing Kimberley’s segregated areas together by providing links between the township of Galeshewe, the CBD and southern prosperous residential areas and by developing housing and commercial areas in the undeveloped zone that today separates Galeshewe from the CBD and the southern prosperous suburbs to create a more coherent city structure. Information about the planning conditions concerning our work with the Big Hole precinct was gathered through inventories, municipal reports and through plans closely related to the Big Hole precinct that will influence the area. Three analyse methods was used in the project to find the guiding principles for the development of the Big Hole precinct; Analysis of suggested land uses, Kevin Lynch analysis and SWOT- analysis. The results of these analyses are that the development in the Big Hole precinct needs to have a varied land use in order to bring the scattered surrounding districts together and especially to accommodate space for CBD with both formal and informal trading to grow in this direction. The result was further that the development needs to reduce the barrier effect between Galeshewe, CBD and the southern suburbs that the mine-dumps today creates and to preserve as much of the existing built up structure in the area to maintain the character of the area. The proposal for the Big Hole precinct is based on the analyses and focuses on reducing the importance of the car as transportation mean by providing amenities and facilities closer to the township and by linking the street network in Galeshewe to the streets in the CBD and the southern suburbs to make it easier to move between these areas. Developments are also proposed in order to fill the former undeveloped zone that separated Galeshewe from CBD and the southern suburbs making the city more coherent and CBD orientated. Principles for development and a spatial plan are proposed and presented for the Big Hole precinct which focuses on extending the CBD to the western and southern part of the project area and towards the Open Mine Museum and Galeshewe. The spatial plan and principles also focuses on making the area available for the public and on bringing the scattered residential areas that surrounds the Big Hole precinct together. The surrounding areas are foremost brought together with links that stretches both in an east western direction and in a north southern direction. How these links can be developed is also proposed through a street network plan for the Big Hole precinct which shows how different traffic modes can be prioritised on different street to make the area more safe and secure. The links are further developed and proposals for their developments are made in detail as our separated parts in the report. Therese Byheden has worked with the east-western links which connect residential areas in the west and CBD and developed them through proposing activities along them that are related to the existing land use, CBD and the Open Mine Museum. Maria Lejdebro has moreover worked with the links in the north-southern direction connecting Galeshewe and the southern suburbs and developed them through one movement link primarily for traffic and one activity link primarily for pedestrians and bicyclists. The work for all links has focused on making it possible for all traffic modes to move along them, but for one traffic mode to be prioritised. The work further focused on making all links available for the public and on creating activities along them so that they will be attractive and safe to use.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT04
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT05
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT06
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT07
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT08
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT09
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT10
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT11
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT12
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT13
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT14
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT15
  • 118.
    Bylund, Sara
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Buller i byn: En studie om detaljplanering i bullerutsatta områden intill järnvägsstationer2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Sveriges demografiska utveckling visar att fler och fler bor i tätorter samtidigt som resandet ökar. Det skapar efterfrågan på bostäder i tätorter med god tillgång till kommunikationer. Boende nära kollektivtrafiknoder ger god tillgång till transporter samt möjlighet för god service, men en av dess baksidor är buller. Bostäder i tätorter planeras genom detaljplaner. Kommunen är ansvarig för planeringen samt att ta andra aktörers åsikter i beaktning. Uppsatsen studerar synpunkter från detaljplaneprocessen gällande buller från länsstyrelsen, Trafikverket och kommunala nämnder. Länsstyrelsen har ansvar att granska kommunernas planer utifrån bland annat planens hälsopåverkan. Trafikverket är ansvarig för de statliga vägarna och järnvägen, och därigenom för det buller dessa alstrar. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt tas i de två tankemönster Emmelin och Lerman anser är aktuella för planering av mark och miljö, miljöparadigmet och planparadigmet. Tre detaljplaneprocesser studeras i uppsatsens fallstudiedel och analyseras utifrån den teoretiska utgångspunkten. En detaljplan med bostäder vid järnvägsstation studeras i tre utvalda städer, Lund, Malmö och Växjö. Alla kommuner har en vision att bygga bostäder med god tillgänglighet i centrala delar. Planeringen grundas på avvägning mellan olika intressen. Synpunkter från de studerade aktörerna gäller främst bullerutredningar och riktvärden. Inga riktvärden är lagstadgade men de används i planeringspraxis. Boverkets Allmänna råd 2008:1 är central i de studerade städernas planering av bostäder i bullrig miljö. Skilda åsikter finns mellan statliga myndigheter gällande riktvärden och bullerberäkningar. Exempel på detta är skillnaden mellan Naturvårdsverket och Boverket gällande bullerberäkning vid uteplats. Studie av detaljplaneprocessen utifrån den teoretiska utgångspunkten visar på en spänning mellan planparadigmet och miljöparadigmet gällande buller. Skilda åsikter finns kring hur ett legitimt beslut tas samt hur ”bokstavligt” riktvärdena ska tolkas. Förslag på ändringar i plan- och bygglagen samt miljöbalken avser att skapa en mer sammanhållen prövning av buller. Emmelin och Lermans prognos över miljö- och planparadigmet utveckling är att miljöparadigmet kommer blir allt starkare och sätta gränser inom vilka planering får ske. Lagförslaget kring buller kan vara en del i miljöparadigmets gränssättande för planeringen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 119.
    Bäckgren, Hanna
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Development of a residential area in the new town Rajarhat, Kolkata2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    The urbanisation in India has led to a growth of the larger cities, the number of cities with a population over 100 000 inhabitants is today 393 and among these cities 35 have a population over 1 million. Recent made calculations estimate that by the year 2021 the number of cities with a population over 100 000 will be 500 and cities with a population over 1 million will be 75. As the housing shortage today is 24,71 units it is clear that something needs to be done. The Kolkata region in West Bengal has started to develop a new town 10 km east of the Kolkata city core to cope with the housing shortage in the region. The new town Rajarhat will according to the planning program have 750 000 inhabitants when fully developed, three commercial centres and a new business district. I have chosen to analyse existing residential areas in the Kolkata region as well as in other parts of India to get better understand the urban planning in India. This analysis together with a landscape analysis of the project area and an analysis of the principals of both India´s town planning system as well as Rajarhat´s planning has lead to a plan proposal of the project area. My thesis conclude in a proposal on one residential area in the new town. In my plan proposal I have created a unique city, a walkable and well connected city, a social sustainable city and an environmental sustainable city for 5760 inhabitants.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT04
  • 120.
    Bäckman, Mikael
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Rundqvist, Maria
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Sociable Space in a City of Life: the Case of Hanoi2005Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    ABSTRACT This study, Sociable Space in a City of Life ¬ the Case of Hanoi, is a diploma work by Mr. Mikael Bäckman and Ms. Maria Rundqvist, for the Master’s Programme in Spatial Planning presented at the Blekinge Institute of Technology, Karlskrona, Sweden. It was carried out as a Minor Field Study and a scholarship awarded by SIDA has partly financed it. The study began in Sweden, early 2003, when we learnt that Hanoi in Vietnam was the scene for large-scale housing developments and that there where discussions among experts about pros and cons of this modernisation process. The field study and the major background research were completed during a six months long stay in Southeast Asia. A large part of this stay was spent in Hanoi, Vietnam. To broaden our experiences of dense urban environments we also went to Hong Kong, Singapore and Kuala Lumpur, the capital of Malaysia. We arrived in Asia in September 2003 and left six months later in February 2004. The study introduces and investigates Sociable Space as a planning concept and explores aspects to consider when people-friendly urban environments are to be planned. It is to a large extent based on observations and experiences from our field studies in Hanoi. As a case study, a central urban area; Nguyen Cong Tru in Hanoi, which is about to undergo total reconstruction, is used. Two conceptual proposals created for this area aim to exemplify how different design approach in the physical structure affects the possibilities for sociable spaces to emerge in the urban environment. The study describes how the sociable spaces of the urban environments are dependant on certain physical and experiential fundamentals. The physical structure is one of the key elements behind the possibility for sociable spaces to emerge. The structure creates the arena for various activities and functions. Together with the structure, the functions set the conditions for where people stay in motion and where people linger. From our experiences of various urban environments and from observations of people making use of them, we formed our ABC’s of the Sociable Space: A. The Structure of the urban environment sets the arena for various functions and influences people’s direction of movement and choice of transportation means. B. Functions such as service, commerce or greenery for example, answer to people’s needs in one way or another and attract people to use the urban environment. C. Activities taking place in the outdoor environment are dependant on both structural and functional aspects to occur. These three parts: Structure, Functions and Activities are interlinked. A pedestrian-friendly structure is an important precondition for activities to emerge and the structure further work as an arena in which various functions are active. The various functions and activities taking place in the urban environment are sorted out in the study, to be able to handle them in a planning process. The following broad categories are identified as sources of activities taking place in the urban environments: Service & Commerce Greenery & Recreation History & Aesthetics These three categories comprise the multitude of factors that attract people to inhabit the urban environment. If one or more of these sources are present, various outdoor activities then have the possibility to emerge. The activities in turn, we have categorized into five groups: 1. The street as a living room 2. Daily delivery of serendipity and expectedness 3. When the occasional intervenes 4. A space for challenge and learning 5. Harmony and contrast All these aspects of the urban environment are necessary to keep in mind when one studies the sociability in existing neighbourhoods or plan for new sociable environments. The sociable spaces of the urban environment are spaces where people without effort can meet and interact; spaces in which we can learn from others and grow by experiences. These spaces must be designed for accessibility by pedestrians and must further appeal to all our senses and meet our needs. A city should have a people-friendly design all over and the sociable spaces should not be confined to ‘islands’ surrounded by its opposite. The more the structure forces (or encourages) people to use private vehicles to transport themselves to work, to school and home again, the more difficult it will be to move about in the city on foot. Heavy traffic creates barriers and hazardous environments for young and old. If people can not move about on foot in the urban environment it will never have the possibility to become people-friendly. One thing we have learnt while performing this study is that if one wish to create truly people-friendly environments then nothing can be simpler; - plan for man and not for man’s cars!

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT04
  • 121.
    Bäckström, Sara
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Social hållbarhet i den delade staden2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Många pekar på att dagens städer allt mer utvecklas mot vad som ofta benämns delade städer. Skillnader i levnadsvillkor mellan olika stadsdelar ökar - delar av befolkningen lever i exklusiva områden med dyra livsstilar samtidigt som fler blir fattigare och lever i områden som ibland beskrivs som gettoiserade. Dessa ökade skillnader bidrar till sociala spänningar. (Johansson, T & Sernhede, O. 2004) Som orsak till denna utveckling pekas det på avindustrialisering, globalisering och ett samhälle baserat på informationsteknologi. Resonemang som bland annat baseras på urbanteoretikern Manuel Castelles (2010) teorier om nätverkssamhället. Detta handlar om en utveckling mot ett globalt nätverk av städer, med ett konstant utbyte av information, kapital, kunskap och kultur sins emellan, där en del av dessa städer blir knutpunkter och växer sig allt starkare ju fler som ingår i nätverket. Denna utveckling pågår samtidigt med övergången från industrisamhälle till informationssamhälle, där högutbildad arbetskraft är eftertraktade medan de outbildade som utgjorde basen i industrisamhället inte längre efterfrågas. Det råder konkurrens mellan städer och en del blir starkare medan andra har svårt att klara sig, och på samma sätt ser det ut mellan individer inom städer. Det har alltid funnits ekonomiska klyftor i samhället, men idag är skillnaderna större än tidigare. (Sernhede. 2004) Samtidigt med denna utveckling talas det allt mer om hållbar utveckling, där social hållbarhet är en av dess tre delar. Hållbar utveckling har blivit till slagord, ord som markerar ett ställningstagande och en omsorg om samhället och medmänniskorna. Begrepp som ofta används till synes okritiskt och utan att definieras närmare. Så, vad är då hållbar utveckling? Kan den delade staden vara socialt hållbar? Alternativt: Hur planerar man för att skapa denna socialt hållbara stad? Och representerar dessa idéer något nytt, eller har gamla resonemang dammats av och fått ett nytt namn? En ersättning för begreppet välfärdssamhälle? Hållbar utveckling är ett politiskt begrepp och ett övergripande mål för regeringens politik. En politik som ska genomföras genom att av regeringen uppsatta mål bryts ner, operationaliseras och omsätts - så kallad målstyrning (Rombach, B. 1991). I den här uppsatsen har därför studerats hur social hållbarhet definierats i politiska dokument, vilket har jämförts med vetenskapliga definitioner för att om möjligt hitta ett kritiskt förhållningssätt till diskursen inom politiken. Resultat från dessa undersökningar har sedan jämförts med definitioner gjorda av samhällsplanerare, det vill säga personer som jobbar med att utarbeta och fastställa riktlinjer för lokalisering och utveckling av bebyggelse, service, kommunikationer och miljö (Nationalencyklopedin. 2010). Uppsatsens organisering följer samma logik som denna tankekedja, alltså: först presenteras den politiska diskursen social hållbarhet (diskurs i meningen av en helhetsbild av hur begreppet används), därefter följer ett utsnitt ur den vetenskapliga diskursen som kan ses som en kritisk granskning och omsättning av detta normativa begrepp. Till sist når vi fram till det kritiska momentet - hur ska detta begrepp omsättas? Det är samhällsplanerare och kommunalpolitiker som står för själva verkställandet och operationaliserandet av denna ideologi. I denna uppsats jämförs två väldigt olika planeringsprojekt (Västra Hamnen och Rosengård i Malmö) för att återknyta till den samhällsutveckling som beskrivits ovan - den delade staden. Innebär hållbarhetspolitiken en ambition om att bromsa denna utveckling? Eller - kan den delade staden vara socialt hållbar?

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 122.
    Bäckström, Sara
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    U+ME: “Den nordligaste kulturhuvudstaden någonsin”2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [sv]

    I övergången från industrialism till post-industrialism förändras städernas ekonomiska förutsättningar och ökar konkurrensen. Städer som tidigare haft en god tillväxt med bas i tillverkningsindustri drabbas av konkurrens från länder som tillhandahåller billigare arbetskraft. I den här situationen väljer många städer att satsa på att stärka sin attraktivitet samt marknadsföra sig för att locka till sig nya invånare, nya företag, turister, externt kapital. En strategi är att satsa på kultur och evenemang. Värdskapet för evenemang kan vid första anblick framstå som en odelat positiv och oproblematisk företeelse, något som gagnar staden med alla dess invånare samt även regionen och landet som helhet. Det är på detta sätt dessa strategier säljs in, genom en tillväxtretorik som sällan problematiseras. Även om det är ett sport- eller kulturevenemang som ska hållas så har storskaliga omvandlingar av fysiska miljöer blivit en viktig komponent inför dessa. Ofta byggs hela stadsdelar om, med inslag av spektakulär arkitektur. Det är inte svårt att föreställa sig att debatten inför dessa storskaliga satsningar inom stadsbyggande blir het och att konsensus om frågor av karaktären var och vad som ska byggas snarare är undantag än regel. Samtidigt blir det också mer och mer vanligt att det offentliga ingår partnerskap med privata aktörer för att uppnå gemensamma vinster. Under dessa förutsättningar tycks frågor om inflytande och demokrati ställas på sin spets. Vem har möjlighet att påverka stadsbyggnadsfrågor när städers ekonomiska välgång tycks ligga mer och mer i händerna på privata aktörer som kan välja och vraka när det gäller etableringsorter. I denna uppsats undersöks hur kulturella samt evenemangsbaserade strategier i syfte att stärka stadens attraktivitet påverkar stadsbyggandet samt aktörers möjlighet till inflytande i denna process. I detta syfte riktas fokus mot kulturhuvudstadsåret 2014 och hur detta evenemang påverkar Umeås stadsbyggande samt aktörers inflytande kopplat till dessa processer.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 123.
    Böber, Elisabeth
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Seeds of Change: Urban Agriculture2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    Nowadays more than half of the world´s population lives in cities. Urbanization is viewed as the primary cause of many problems, but also as the primary stage for more sustainable development in the 21st century. But the increasing and ongoing urbanization changes the economic, social, environmental and political setup of cities and can have several negative impacts related to economic and social inequities and environmental damage. At the same time the global sustainability challenges intensifies. Especially cities need to become more sustainable; they need to abolish their dependence on the unsustainable management of resources like water, energy and food.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 124.
    Böhm, Martin
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    The demographic decline - The case of Sweden: The shrinking process in remote rural areas2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    In Sweden, growing processes and shrinking processes take place simultaneously since decades. The following thesis deals especially with the decline process in the remote rural municipalities in Sweden. The central question of the thesis is: how the national and municipal level in Sweden is dealing with the demographic decline in remote rural regions. To answer this question, the thesis includes three parts. The first part is the theoretical framework the thesis. The second part analyses the measures at the national level with a focus on the national regional growth policy as a support measure and the national equalisation policy as a compensation measure. The dealing on the national process is characterized by policies to reverse the decline and to compensate the negative impacts. The third part analyses the dealing process on the municipal level. Thereby, the dealing process has more a practical nature. This shows the two selected case study of the municipalities Arjeplog and Jokkmokk. It seems very common that the Swedish municipal measures are characterized by a two-way dealing namely reverse the decline and secure the municipal basic services.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 125.
    Caesar, Beate
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Fast Track Networks in the European Union2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    This thesis sets out to analyze “Fast Track Networks”, a special kind of city and regional networks and instrument of the European Commission. As there has been no scientific research about the current instrument of Fast Track Networks so far, this thesis fills this research gap. The aim is to find out the special features of Fast Track Networks in comparing them with the concept of city networks. As a basis for this comparison first a literature review of the two different concepts was conducted after which the concepts were compared. It was found out that, despite smaller differences, Fast Track Networks are mainly based on the characteristics of conventional networks but do have many additional special features. To find out if these features do not only exist in the concept but also in practice Fast Track Network members were polled with the help of a questionnaire. Additionally the European Commission was interviewed. The result of the comparison between the concept and practice of Fast Track Networks was that the special features of the concept can also be found in practice. However, not all Fast Track Networks fulfil all characteristics of the concept. Some features were fulfilled very seldom. To improve the concept of Fast Track Networks recommendations were given at the end. The thesis delivered evidence that Fast Track Networks are a special instrument and provide the European Commission with the possibility to influence the topic for co-operation in the networks and impact the local and regional level of the member states. Nevertheless, because Fast Track Networks are voluntary and not based on any regulations, the concept of Fast Track Networks does not function in the manner it was originally expected or desired. Although the idea of Fast Track Networks was evaluated as a good approach it needs to be improved so as to increase the benefits for all actors. To do so the Commission should clarify their expectations on Fast Track Networks and either increase the pressure or offer more incentives to ensure the full implementation of the concept. Additionally the Commission could prolong the networking time. Furthermore it is essential to adjust national and Structural Funds regulations to those of EU regulations.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 126.
    Calleberg, Lisette
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    BoNatur: Planering av naturnära bostäder på norra Stäksön2006Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Naturmark har en tendens att bortprioriteras vid exploatering. Forskning visar på att gröna miljöer som utgörs av naturmark har en större positiv inverkan på människans välbefinnandeän planterad grönska. Det är därför av stor vikt att tillgången på naturmark tillgodoses vid planeringen av nya bostäder. En naturmiljö som inte upplevs ha ett rekreationsvärde kan med rätt kunskap och skötsel omvandlas till ett uppskatt at vistelseområde. För att åstadkomma detta krävs information och engagemang genom hela planprocessen. Att visa på värdet av att bevara naturmark och vikten av att utföra en landskapsanalys är ett av examensarbetets två delsyft en, medan huvudsyftet är att belysa hur norra Stäksön lämpligen kan bebyggas med bostäder. Stäksön är en halvö strax utanför Kungsängen i Upplands-Bro kommun. Kommunens strategiska läge i Mälardalen och dess närhet till Stockholm innebär att eft erfrågan på bostäder väntas vara fortsatt stor under en lång tid framöver. Norra Stäksön har idag ingen bebyggelse och nytt jas idag främst för jord- och skogsbruk. Dess närhet till Kungsängen gör området intressant för utbyggnad av bostäder, som kan ta tillvara och utveckla de kvalitéer som området erbjuder genom sitt varierade landskap och vackra utblickar över Mälarens vatt en. Området bär inte enbart på goda förutsätt ningar utan är påverkat av buller från trafik och en bergkrossanläggning, samt en terräng som bitvis innebär risker med mycket branta stränder. En anpassad landskapsanalys visar på att området bär på olika kvalitéer i olika delar av området. Den norra udden och den uppodlade dalgången har ett högt biologiskt värde och föreslås förbli opåverkat. Valet av lokalisering av bostäder har främst styrts av markförhållanden samt det geografi ska läget. Förslaget innebär att områdets västra del bebyggs med bostäder samt ett mindre område med verksamheter närmast E18. Bebyggelsen delas upp på två områden med en skola centralt placerad som fungerar som en länk däremellan. Området föreslås i första hand bebyggas utmed den västra stranden där den vackra utsikten tas tillvara för att sedan bebyggas mer och mer inåt mot öns mitt. En utbyggnad på norra Stäksön bidrar till ett ökat underlag för Kungsängens centrum och innebär ett bostadsområde som präglas av stora kvalitéer som vattenkontakt och god tillgång på natur.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
  • 127.
    Capano, Immanuel
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Renewable Energy Policy Practices: Three European Cases.2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    The use of renewable energy sources in EU member states is expected to increase, leading to a more sustainable energy mix, reduced greenhouse gas emissions and a lower dependency from fossil fuels. Promoting the production of renewable energy is a topic that nowadays tops the agenda of many national and regional governments, due to three main reasons: environmental, energy security and regional development reasons, whereby the environmental reasons can be considered the driving force. The Thesis aims at distilling lessons learned from a comparative study of the policies practices in three large Member States and it analyses the relevance of the policy context for the development of the renewable energy (RE) sector. This study examines the national policies of EU member states towards the development of renewable energy, and the rationale for government intervention in this area. It analyses the different supporting instruments adopted by the three Member States and the impact that have on the development of the RE sector.

  • 128.
    Carlsson, Emelié
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Grönområdens betydelse i den täta staden: en fallstudie av Rambergsstaden2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Förtätning är ett planeringsideal som i dag framhålls som en viktig hållbarhetsstrategi och som har växt sig allt starkare både internationellt och nationellt. Städernas tillväxt bidrar till att de urbana grönområdenas förutsättningar förändras och i många fall påverkar förtätningen centrala grönområden och grönytor vars kvaliteter och värden riskerar att gå förlorade vid exploatering. Syftet i detta arbete har varit att undersöka grönstrukturens betydelse i den täta staden. Vidare har syftet varit att genom en fallstudie av Rambergsstaden i Göteborg undersöka grönstrukturens funktion, så som den uppfattas av olika aktörer och aktuell forskning, för att komma fram till vilka konsekvenser för grönstrukturen en förtätning av området kan leda till. En metodkombination av intervjuer/enkät, inventering/kartanalyser samt en litteraturstudie har använts för att besvara frågeställningarna och på så sätt belysa arbetets syfte. Slutsatserna som kan dras av detta arbete är att grönområden i staden har en viktig betydelse både utifrån ett ekologiskt, socialt och kulturellt perspektiv. Utifrån fallstudien går det att dra en slutsats om att det finns en skillnad i hur kunskaper om grönområdens betydelse förstås och hur det används i praktiken. Fallstudien av Rambergsstaden visar att det finns en medvetenhet, hos aktörer som är involverade i projektet, om grönområdens betydelse men att det finns svårigheter i att motivera dessa kunskaper i praktiken eftersom andra intressen i samhället väger tyngre och kan motiveras starkare.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 129.
    Carlsson, Jonas
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Trafikled eller gata? Urbanitet i halvperifera delar av staden2005Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Dagens städer lever upp till kravet på hållbarhet i långt ifrån alla sina delar. Städernas moderna tillskott präglas ofta av monotoni och lider av bristande service och otrygghet. Infartslederna skär långt in i städerna och splittrar upp staden i isolerade delar. Varför är det så och hur kan det göras annorlunda? Detta examensarbete syftar till att visa att urbana miljöer kan skapas även utanför stadens centrala delar. Arbetets delar utgörs av en litteraturstudie, en granskning av befintliga referensmiljöer i Norrköping, Västerås, Borlänge och Eskilstuna samt ett planförslag för en infartsled i Gävle. Grundläggande frågeställningar är: Vilka planeringsprinciper har bidragit till att skapa de befintliga icke-urbana miljöerna i de halvperifera delarna, finns det andra principer att använda sig av, vilka är hindren för att skapa mer urbana miljöer samt hur kan dessa mer urbana miljöer skapas? I litteraturstudien utreds centrala begrepp som halvperifiera delar och urbanitet. De halvperifera delarna av den medelstora svenska staden definieras av sammanlänkande stråk och avgränsande barriärer. I de halvperifera delarna finns vissa funktionella kopplingar för fotgängare och cyklister till den halvcentrala och centrala staden, vilket inte anses finnas i den perifera. Urbanitetsbegreppet kan förklaras som den sociala dimensionen av den fysiska miljön. För att utveckla begreppet används bl a Bo Grönlunds teorier. Modernismens planeringsprinciper såsom funktionsseparering, trafik-separering, och trafikdifferentiering anses ha lett fram till de ickeurbana miljöer som idag präglar de halvperifera delarna av staden. Detta beskrivs och analyseras i kapitlet Modernismens diskurs. En annan förklaring till den rådande situationen är att trafikplanering och bebyggelseplanering länge bedrivits som separata aktiviteter med liten samordning. De postmoderna planeringsprinciperna ger utrymme för den mångfald av anspråk som finns på staden och är mer lyhörda för de lokala förutsättningarna. I kapitlet Postmodern diskurs identifieras planeringsstöd och teorier som Trast, Ny urbanism och Traffic calming samt andra aktuella teorier som är användbara i skapandet av mer urbana miljöer. Buller, trafiksäkerhet, farligt gods, luftföroreningar, barriäreffekter och otrygghet är aspekter som försvårar tillskapandet av urbana miljöer. Urbana miljöer kan ändå skapas om ett integrerat gatunät kombineras med en funktionsintegrerad och tydlig kvartersstruktur. I stråk med rätt förutsättningar kan överdimensionerade vägmiljöer anpassas till blandtrafik och de ofta breda skyddsområdena kan bebyggas. Planförslaget visar att det föreslagna konceptet är möjligt och genomförbart.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 130.
    Carlsson, Josefine
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Ystad hamn i förändring2003Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Delar av Ystad hamn står inför stora förändringar. På plankontoret i Ystad har man länge sneglat på ett område i västra delen av hamnen som ett möjligt omvandlingsområde eftersom dagens verksamheter i området inte längre är beroende av sitt läge vid vattnet. Våren 2003 hölls ett parallellt uppdrag om platsen. Det centrala läget är värdefullt och i området finns stadens småbåtshamn som är i stort behov av ytterligare båtplatser. Delar av området kommer att störas av buller från färjelägren så dessa lämpar sig inte för bostadsbebyggelse. Mot småbåtshamnen i väster finns möjligheter att göra ytterligare utfyllnader, något som föreslås i båda de förslag som presenteras i detta arbete. Förslag I bygger på en utfyllnad längs den västra kajen som gör piren ca 50 meter bredare. På så sätt blir kajen bred nog för två kvarter. Verksamhetsbyggelsen som vetter mot färjehamnen får en mer kompakt karaktär för att skydda övrig bebyggelse från buller. Förslag II har formen av en cirkel som skär in i en kvadrat. Kvadraten representerar verksamheterna inom hamnen medan cirkeln symboliserar boende och rekreation. Cirkelformen bildar en kringbyggd lagun för småbåtshamnen. De båda förslagen syftar till att ge Ystad en stadsdel vid vattnet. Förslagen skapar många nya bostäder, nya lokaler för lättare verksamheter eller kontor samt en samlingsplats för såväl boende i Ystad som för turister.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT04
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT05
  • 131.
    Carlsson, Linnea
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    SHARED SPACE: Att få rum i staden2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    En utbyggnad av shared space har skett och sker runt om i Sverige, Europa och övriga världen. Utbyggnaden har föranlett en debatt kring ämnet som handlar om stadens funktion och om människors tillgång till staden utifrån sina villkor. Det finns ett kunskapsbehov i kommunal planering när det gäller utformning och val av plats för shared space, vilket är en av anledningarna till examensarbetet. Syftet är att formulera och pröva en arbetsmodell som kan vara vägledande i arbetet med etablering av shared space, där fokus ligger på prioriteringar mellan användare och begreppen: stadens karaktär, tillgänglighet, trygghet, trafiksäkerhet och miljö. Dessa utgör kvalitetsbegreppen i planerarhandboken; Trafik för en attraktiv stad. Arbetet består av två delar. Den första utgör en fördjupning där problematik kring shared space presenteras. Det andra avser formulering och ger en beskrivning av min arbetsmodell. Arbetsmodellen exemplifieras i en fallstudie som genomförs i ett område i Göteborg på centrala Hisingen. Resultatet från fallstudien visar att en bred kunskapsbas som bygger på kvalitetsbegreppen ger ett bra underlag vid ställningstagande avseende val av plats och utformning. Resonemangen i fallstudien är av vägledande och inspirerande karaktär. I arbetet har jag kunnat finna generella råd. Exempelvis går det att konstaterat att metoden lämpar sig bättre för gator och platser som fungerar som områdets pulsåder. Fotgängare bör ha säkra passager. Barn, äldre och funktionshindrades anspråk ska vara dimensionerande och platsen bör med fördel regleras som gångfartsområde. Kollektivtrafik ska vara prioriterad bland skyddade trafikanter. Sammanfattningsvis är budskapet med mitt examensarbete att människors aktiviteter ska kunna ske sida vid sida utifrån var och ens egen förmåga och önskan. Shared space får inte bli en barriär, det handlar om att skapa balans, inte kaos .

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 132. Cashmore, Matthew
    et al.
    Richardson, Tim
    Hilding-Ryedvik, Tuija
    Emmelin, Lars
    Evaluating the effectiveness of impact assessment instruments: Theorising the nature and implications of their political constitution2010Inngår i: Environmental impact assessment review, ISSN 0195-9255, E-ISSN 1873-6432, Vol. 30, nr 6, s. 371-379Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The central role of impact assessment instruments globally in policy integration initiatives has been cemented in recent years. Associated with this trend, but also reflecting political emphasis on greater accountability in certain policy sectors and a renewed focus on economic competitiveness in Western countries, demand has increased for evidence that these instruments are effective (however defined). Resurgent interest in evaluation has not, however, been accompanied by the conceptual developments required to redress longstanding theoretical problems associated with such activities. In order to sharpen effectiveness evaluation theory for impact assessment instruments this article critically examines the neglected issue of their political constitution. Analytical examples are used to concretely explore the nature and significance of the politicisation of impact assessment. It is argued that raising awareness about the political character of impact assessment instruments, in itself, is a vital step in advancing effectiveness evaluation theory. Broader theoretical lessons on the framing of evaluation research are also drawn from the political analysis. We conclude that, at least within the contemporary research context, learning derived from analysing the meaning and implications of plural interpretations of effectiveness represents the most constructive strategy for advancing impact assessment and policy integration theory.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 133.
    Casslén, Karin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    a square, a park, a link: 3 additions to recreational urban space in Malmö2007Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    The project concept is to work with three different urban space forms in Malmö; a square, a park and a link, and a) enhance them to better fit in to the city landscape, b) improve the green structure and recreational range in Malmö according to the aims in Malmö Greenplan 2003 & c) pursuing these tasks with the research of PPS, Grahn, Kaplan and Turner in the back of my head.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT04
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT05
  • 134.
    Cedergren, Philip
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Fysisk planering i världsarv – exemplen Falun, Karlskrona och Visby2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt en världsarvsutnämning påverkar den fysiska planeringen. Detta görs genom en komparation mellan världsarven i Falun, Karlskrona och Visby. Intervjuer har gjorts med tjänste­ män inom kommun, länsstyrelse och länsmuseum. Utifrån ett teoretiskt perspektiv diskuteras hur olika aktörer i anslutning till världsarven ser på formandet av dessa. Teorin fungerar som hjälp för att analysera och sortera, samt att tydliggöra de olika inriktningar som förekommer i de tre exemplen. Vid en första anblick kan kulturarv och världsarv verka självklart, enkelt och okomplicerat. Delar av städer och platser bevaras för framtida generationer för att hjälpa dem att minnas det liv som vi idag lever. Forskningen visar dock på motsatsen genom att peka på problem och svårigheter till följd av det arbetet. Kulturarvet skapas med olika syften där aktörer bakom konstruktionen kan ha olika motiv för att framställa det på ett visst sätt. Forskningen visar att det finns bevarandeaktörer som vill välja ut delar av historien. För dem är autenticitet viktigast och det som ska bevaras för framtida generationer. Vidare finns turismaktörer som vill använda kulturarvet och anpassa det till dagens behov. Dessa har ekonomiska intressen och vill förena kulturarvet och besöksnäringen. Det finns ingen gemensam lagstiftning för världsarven, men väl en mora­l­isk gemenskap. Normalt finns världsarven redan bland de kulturarv och platser som har bedömts som nationellt viktiga och som sedan tidigare har skydd genom t.ex. riksintresse och byggnadsminnen. Regelverket pekar mot att bevara, men exakt hur det ska gå till framgår inte. Regionalt och framför allt lokalt är det öppet för aktörer att tolka om, hur och vad som bör göras i syfte att bevara kulturmiljön och skydda världsarven. Om det finns intressenter på lokalnivå som förespråkar ny och utmanande arkitektur utan några rikt­linjer kan aktörerna trots lagstiftning, med bevarandeintentioner, få igenom sin vilja. Finns det däremot starka röster bland bevarandeaktörerna för att nya bygg­nader ska under­ ordnas befintliga byggnader finns det lika goda förutsätt­ningar för det. I Falun finns det inte några riktlinjer för ny bebyggelse men inte heller någon större frihet i utformningen. Kommunen har strängare syn på nya inslag och ambitionsnivån i planeringen sägs vara högre än innan världsarvsutnämning­en, varför det blir svårare att ändra och bygga nytt. Kontinuitet i bebyggelsen är viktigt. Det framkommer att karaktären i världsarvet ska finnas kvar för att styra utformningen av nytt. Åsikterna om hur nytt ska utformas går isär i Karlskrona och intervjuerna antyder en motsättning i förhållningssättet till kulturarvet. Kommunen är förespråkare för en friare tolkning och har ett öppet förhållningssätt till nya inslag medan bevarandeaktörerna har en restriktiv hållning. I Visby arbetar kommunen med en detaljplan med tillhörande byggnads-ordning där förutsättningarna för vad som får och inte får göras finns beskri­vet. Samtliga förändringar vägs mot kulturvärdena. Av uppsatsens resultat framgår att det inte är lagstiftning eller bevarande-aktörer som har den största makten för hur planeringen fungerar. Det är snarare när bevarandeaktörer, ekonomiska och turisminriktade intressenter möts i allianser som saker kan hända. Aktörer inom turism-, näringslivs- och kulturarvssektorn i Falun och i Visby arbetar tillsammans mot gemensamma mål. För Faluns del handlar det om att de tillsammans vill göra världsarvet till ett besöksmål i världsklass. För Visbys del är det kanske inte lika tydligt men näringsliv och bevarandeaktörer tycks tillsammans utgöra en stark allians. Dessa har möjlighet att påverka både politiskt och ekonomiskt genom de nätverk som finns där. Ytterligare resultat från uppsatsen pekar på att denna typ av allians inte finns i Karlskrona.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 135.
    Cedergren, Sofia
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Välkommen till Karlskrona! -ett utvecklingsförslag för Pottholmen2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Pottholmen är en stadsdel i de centrala delarna av Karlskrona som förbinder Karlskronas norra delar med Trossö och Karlskrona centrum. Som det ser ut idag lider Pottholmen av en del problem, men besitter också en del kvaliteer som väntar på att få utvecklas. Framför allt är Pottholmen en stor trafikapparat, med såväl järnvägstrafik som motortrafik i olika dimensioner. Ett stort problem är den motorvägsdimensionerade Österleden som löper längs den attraktiva vattenlinjen och in mot centrum. Det skapar ogästvänliga miljöer med buller och höga hasgheter på en plats som skulle kunna användas på ett mycket bättre sätt. Speciellt då attraktiva Östersjövikar omger Pottholmen. Ända in på 1800-talet var Pottholmen en egen ö, där bland annat ett ålderdomshem fanns. De gamla tegelbyggnaderna finns fortarande kvar och bildar en liten gård, som är bevaransvärd. I mitten av 1800-talet kom järnvägen till Karlskrona och stationshuset med flyglar byggdes. Sedan fylldes ön ut och växte ihop med Pantarholmen och Trossö. De gamla Lokstallarna finns också kvar och tillsammans med det vitputsade stationshuset bildar de gamla tegelbyggnaderna en viss atmosfär. Hur denna atmosfär, eller genius loci, kan användas och utvecklas finns beskrivet i dokumentet. Teoretikern bakom heter Christian Norberg-Schulz, och är norsk arkitekturprofessor som utvecklat en fenomenologisk metod för att analysera bland annat kulturbebyggda områden. I arbetet finns även andra analysmetoder beskrivna. En serial vision-analys i Gordon Cullens anda tar dig med på vandringar genom Pottholmen. Syftet med detta arbete är att det ska mynna ut i en utvecklingsplan för Pottholmen, och att Trossö ska bindas ihop med Pantarholmen på ett stadsmässigt sätt, med stadsmässiga strukturer. Pottholmen kommer efter planens genomförandet att vara en blandstadsdel där stadens funktioner fortsätter och blandas med såväl bostäder som kontor och ett nytt resecentrum. Ett nytt stadsbibliotek finns också med i planen. Framför allt kommer den starka trafikprägeln tonas ner till förmån för gång- och cykeltrafikanter och för att skapa känslan av att man kommer in i staden Karlskrona när man anländer till Pottholmen från Österleden.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 136.
    Celik, Elin
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Sandström, Daniel
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Planeringens möjligheter: hur tänker planerare i Göteborg om möjligheterna att påverka segregationen i staden genom fysisk planering?2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Göteborg är en av Europas mest segregerade städer (Andersson m.fl. 2009, s. 7); inkomstsvaga, ofta utlandsfödda bor i hyresrätter i förortsstadsdelar medan de ekonomiskt starka har sina egnahemsområden eller bor i innerstaden. I jämförelse med andra liknande städer i Europa är Göteborg starkt segregerat. Mer än hälften av regionens bostadsområden består till 90 procent av bara en upplåtelseform, de flesta av dem är egnahemsområden, vilket placerar Göteborg i en särställning. Klyftorna mellan fattiga och rika invånare i regionen snarare ökar än minskar. Vi, Elin och Daniel, som göteborgare och framtida planerare, vill förstå varför åtgärder mot segregation tycks ge så lite resultat trots alla goda föresatser. Med denna uppsats vill vi undersöka vilket stöd det finns för föreställningen att stadens utformning, den fysiska strukturen, kan påverka den sociala strukturen (och främst segregation). Vi vänder oss till ett antal forskare för att få de teoretiska utgångspunkterna och till planerare i Göteborg för att få deras syn på möjligheter och tillämpningar.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
  • 137.
    Cereda, Valentina
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Compact City and Densification Strategy. The case of Gothenburg.2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    The Compact City Model is considered one of the planning strategies that can contain the urban sprawl and develop more sustainable cities, in the environmental, social and economic dimensions. In this paper, I analyze the Compact Model in theory, by focusing on the claimed benefits of this strategy and also on the critics, as a base to investigate after the empirical case of Gothenburg. The analysis of the planning system of the city shows the aim to achieve a denser urban form by applying the driving factors that characterised the Compact Model. At the same time, I consider policies, public transport system, initiatives and campaigning linked with the planning system, as fundamental issues to study the elements of the compaction strategy of Gothenburg. After a deep analysis of the city development and the urban planning framework, it is clear that densification in strategic nodes is a feasible outcome of the Compact City concept when applied to Gothenburg. The planning strategy of the compact nodes is meant to guarantee a good accessibility and integrate collective transports, services and attractive public spaces to avoid the increase of the urban sprawl.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 138.
    Cheng, Zeng
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Urban Sprawl: how to prevent from urbanization to counterurbanization - the Research and Thinking of Compact City and Satellite City2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    Sprawl seems an inevitable phenomenon because of the rapid expansion in urban area. It has some negative consequences, such as long transport distance to work, high car dependence and inadequate facilities. Recently, it pointed as causing a lot of urban problems and the situation has been worsening. This thesis asks the question: could there be a conscious way to prevent this issue? To deal with it, this thesis firstly conducts an intensive study about theories of compact city and satellite city. In the second part, in order to investigate how those theories are reflected and implemented in real examples, this thesis analyzes two cases and discusses about how urban sprawl happened in London and Shanghai as well as to what extent theories were served in these two cities. The investigation produces some results related to the process of urbanization, common actions which authorities would take towards it, and some highlights in the pre-experience. So when facing with urban sprawl, the measure might be dealt with it in a more conscious way.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 139.
    Colakovic, Dana
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Exploatering av kustnära områden: Hot och möjligheter2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Detta arbete behandlar problematiken med att bygga kustnära, samtidigt som det i relation till klimatförändringen och den globala uppvärmningen sker en havsnivåhöjning. Syftet med arbetet är att upplysa om olika skydds- och bygg-nadsmetoder, som kan användas för att upprätthålla traditionen av att bygga vid kusten samt att kunna stilla den efterfrågan som idag finns för havsnära lägen utan att utsätta människor för risken av översvämningar. Arbetet börjar med en översiktlig bild av dagsprognosen för de stundande kli-matförändringarna samt vilka effekter dessa har för den globala havsnivåhöj- ningen, för att sedan beta sig ner till en mer lokal nivå och beskriva dagsläget för södra Sverige samt prognosen fram till slutet på seklet. Det presenteras även en aktuell bild för hur lagstiftningens, kommunernas, länsstyrelsernas och den fysiska planeringens roll förhåller sig till den stundande havsnivåhöjningen samt vilka kli-matanpassningsåtgärder som kan göras med havsnivåhöjningen i fokus. Avsnittet, ”Att bygga för framtiden” ger en kort översikt för olika skydds- och byggnadsmetoder som finns med hänsyn till havsnivåhöjningen. Här presenteras även influenser och inspirationer från Holland, ett land känt för sin eviga kamp mot översvämningar och för sin innovativa arkitektur vad gäller kustnära bebyg-gelse. Som slutsats appliceras några av dessa metoder på ett illustrationsförslag för Saltö Hamn, ett havsnära område i Karlskrona Kommun.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 140.
    Cornmark, Sandra
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Människans interaktion med miljön2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats är en beskrivning och undersökning på vad utemiljön har för betydelse för oss som individer och hur den påverkar oss. Uppsatsen kommer först att gå igenom en litteraturgenomgång, sedan görs en analys av två bostadsområden i Kristianstad och därefter presenteras en intervjuundersökning som har gjorts på respektive bostadsområde. Utefter de slutgiltiga resultaten kommer uppsatsen att avslutas med en diskussion och slutsats. Enligt bl.a. Karla Werner (Olsson m.fl. 1998), Kevin Lynch (1977) och Patrik Grahn (Olsson m.fl.) föredrar människan platser där denne känner sig hemma och kan skapa sig en egen identitet. Även Maria Nordström (Olsson m.fl. 1998) betonar hur människan kan skapa sig en identitet i utemiljön. Men hon påpekar istället att detta sker först och främst under vår barndom. Boverket (1994:12) skriver också om identiteten, men i detta fall är det grönskan de skriver om. De menar att det är grönskan som ger en karaktär och identitet till staden, även Grahn (1986) antyder på detta. Lynch (1977), Grahn (Olsson m.fl. 1998) och Nordström (Olsson m.fl.) skriver om hur viktig naturen är för vårt barndomsminne och att vårt minne påverkar hur vi ser på saker och ting senare i livet. Nordström skriver också att hon märkt genom en undersökning att barns uppfattning gentemot naturen skiljer sig åt från vilken kultur de har. Enligt hennes undersökning visar det sig att franska barn är mer inriktade på människorna runtomkring när de ska beskriva en miljö. Svenska barn är däremot mer inriktade på att förklara själva naturen runtomkring. Detta var något som kunde märkas i en del av frågorna i intervjuundersökningen som gjordes till denna uppsats. När respondenterna skulle beskriva utemiljöer var de flesta svar relaterade till naturen, det svar som skiljde sig åt var från personen med utländsk bakgrund. Denne var mer inriktad på att beskriva vikten av människorna runtomkring.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 141.
    Dai, Qiusha
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Research on Cultural Continuity in Historical District Renewal2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [en]

    The historical district is formed during a long time of the city development. It contains special architecture and human landscapes. With the process of urban modernization,the historical district imminently needs renewal by improving the building quality, repairing the space environment in order to protect the cultural information in the historical district. Historical district renewal is a most popular topic in the urban development in China. Nowadays many historical districts are going to be rebuilt. Among all the cultural, social and economic factors, the cultural continuity does not as obvious as economic or social reflection, it is easily forgotten. This paper is seeking for the combination among the urban cultural elements, the special conditions of historical district and the theory of the sustainable development based on the analysis of problems existing in the historical districts. It is important to describe the sustainable renewal from the aspect of cultural continuity in the historical district. Based on the sum-up experience of the case studies, this paper tries to classify the renewal to different types and see the different cultural performance in those types. The theoretical tools and case studies are all taken into the paper to give the final suggestion to continue cultural elements in the historical district renewal. Finally, this paper gives a new attempt to create a residential area for elderly people after the analysis and discussion.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 142.
    Danielsson, Nina
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för ingenjörsvetenskap.
    Foss, Joshua
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för ingenjörsvetenskap.
    Quesnel, Aaron
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för ingenjörsvetenskap.
    Solutions From Above: Using Rooftop Agriculture to Move Cities Towards Sustainability2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    Cities present many opportunities to improve socio-ecological sustainability through efficiencies of scale and access to resources and services. These benefits are often compromised by rapidly increasing urban populations demanding energy, water, resources and food that are sourced, produced and transported from rural areas in unsustainable ways. A systems level approach to understanding the complex challenges cities face is required to strategically plan for the future. Rooftop agriculture is one measure that can help address many sustainability problems cities are currently faced with. Our research aims to identify the role rooftop agriculture can play in moving society towards sustainability, the challenges it currently faces that may prevent it from being widely implemented, and how to overcome these challenges. To structure our research, we used the Framework for Strategic Sustainable Development (FSSD), a scientifically rigorous and peer reviewed model designed to manage the complexity of planning and decision-making towards sustainability. The culmination of this paper was the creation of a Sustainable Rooftop Agriculture Guide, a practical resource that can help city stakeholders determine how to best use rooftop agriculture in their movement towards sustainability.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 143.
    Darj, Karin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    För vem? –om rättvisa i fysisk planering2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet är att belysa och diskutera rättviseaspekten i fysisk planering under 2000-talet utifrån ett antal begrepp och kriterier om rättvisa relaterade till kontexten för fysisk planering. Vidare är syftet att tillämpa dessa begrepp och kriterier i en analys av rättviseaspekten i det pågående planeringsprojektet Östra Kvillebäcken i centrala Göteborg. Arbetet inleds med avsnittet Rättvisa i samhällsbyggandet som tar upp rättvisa som begrepp, hur rättvisa kan kopplas till staden samt det svenska systemet och planerarnas roll. Ambitionen med avsnittet är att ge bakgrund och förståelse för begreppet rättvisa och för hur planeringen påverkas av det system som byggts upp i landet samt vilken möjlighet planerare har att styra utvecklingen mot ett mer rättvist utfall. Efter det här följer en forskningsöversikt ifrån vilken de kriterier som används för att analysera Östra Kvillebäcken hämtas. Där på följer arbetets undersökning som består av en fallstudie där platsens kontext analyseras och en innehållsanalys görs. Analysen av platsens kontext syftar till att ge en förståelse för platsen och dess förutsättningar. Innehållsanalysen går ut på att ett antal dokument kopplade till planeringen för Östra Kvillebäcken analyseras utifrån forskningsöversiktens kriterier. Undersökningen visar att rättvisa inte tycks ha varit ett prioriterat perspektiv i planeringen av Östra Kvillebäcken. Rättvisa är dock ett komplext begrepp och mycket av utfallet av planeringen kan inte påverkas av politiker och planerare på lokal nivå då det styrs av större nationella och internationella system.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 144.
    Davidsson, Tony
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    En attraktiv bilfri stadsutveckling2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [sv]

    I dag finns det en uttalad önskan på många håll att minska biltrafiken i de svenska städerna till förmån för gång-, cykel- och kollektivtrafiken. Trots detta sker väldigt lite i praktiken och utvecklingen går snarare mot en ökad bilanvändning. Ur denna paradox har idén om bilfria stadsmiljöer vuxit sig allt starkare under de senaste åren i ett flertal europeiska länder, däribland Tyskland, Österrike och Storbritannien. I Sverige verkar dock bilfria utvecklingsprocesser fortfarande vara en marginell företeelse, varför det finns ett behov av att undersöka hur en attraktiv bilfri stadsutveckling skulle kunna se ut i ett svenskt sammanhang. Det här arbetet syftar därför till att undersöka och utreda begreppet “en attraktiv bilfri stadsutveckling” och som ett led i detta testa konceptet på en medelstor svensk stad, i det här fallet Kristianstad. Uppsatsen söker svar på följande frågeställningar: Vad innebär en bilfri stadsutveckling? Vilka problem/fördelar skulle en sådan utveckling medföra? Vad finns det för olika bilfria åtgärder och vilka av dessa är lämpliga att använda i en svensk stadsutvecklingskontext? Vilka förutsättningar krävs för att skapa en attraktiv bilfri stadsutveckling? Hur skulle en definition av en sådan utveckling kunna se ut, och vad för slags åtgärder skulle den föra med sig för Kristianstad? Vilken utvecklingspotential har gång-, cykel-, kollektiv- och biltrafiken och vilken roll skulle dessa spela i en attraktiv bilfri stadsutveckling? Vilken roll kan den fysiska planeringen spela i sammanhanget? Arbetet visar att det finns en rad olika bilfria åtgärder – från sådana som försvårar för biltrafiken men som inte innebär ett absolut förbud, till permanenta lokala och storskaliga åtgärder – varav många skulle kunna användas i svenska städer för att skapa attraktiva miljöer. Arbetet visar också att bilfria områden har såväl fördelar som problem i jämförelse med “traditionella” stadsmiljöer, men att de flesta av problemen skulle kunna överkommas genom smarta lösningar. I arbetet konstateras det att det finns en stor utvecklingspotential för såväl gång-, cykel- som kollektivtrafiken. Trots detta bedöms de inte helt kunna ersätta biltrafiken, varför den senare också bör få plats i en attraktiv bilfri stadsutveckling, om än underprioriterad övriga transportslag. En viktig del i arbetet med att skapa attraktiva bilfria stadsmiljöer är att olika samverkande strategier används, vilket också är utgångspunkten i den definition som föreslås. Definitionen lyfter också fram vikten av tydliga visioner och mätbara mål, att förutsättningar skapas för en tät och blandad stad, att stadens roll som mötes- och handelsplats stärks. Med mera. När kopplingen görs till Kristianstad föreslås såväl olika samverkande strategier som olika fysiska bilfria åtgärder. Arbetet ger bland annat förslag på vad en trafikplan i Kristianstad bör innehålla, hur det befintliga gågatunätet kan utvecklas samt var de första bilfria bostadsområdena skulle kunna lokaliseras. Examensarbetets tidsram tillåter dock enbart förslag på en övergripande nivå eftersom detta är ett utredande arbete. I arbetet dras slutsatsen att det största hindret mot en attraktiv bilfri stadsutveckling troligtvis är avsaknaden av en politisk vilja och ett politiskt mod. Bilen har traditionellt sett varit starkt förknippad med en ekonomisk utveckling, varför förslag på begränsningar mot bilen ofta väcker ekonomiskt baserade argument. Studier visar dock att införandet av bilfria miljöer nästan alltid tycks leda till att den lokala ekonomin stärks. Det är också något oklart vilken vilja det finns bland de svenska städernas invånare att införa bilfria miljöer i en större omfattning. Den fysiska planeringen bör dock utforma (samverkande) strategier och planer som skapar förutsättningar för en bilfri stadsutveckling eftersom en sådan med stor sannolikhet skulle vara attraktiv i många avseenden och för många människor.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 145.
    Davidsson, Tony
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Förslag till omgestaltning av Hoglands park2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Det här planförslaget för omgestaltning av Hoglands park har strävat efter att göra området till en fungerande offentlig plats. En sådan bör inbjuda till möten och diskussion, vilket den nya parken också skulle göra i ökad grad genom att fler målpunkter för fler människor införs. Planförslaget har även sökt ett mer varierat rumsligt uttryck, främst exemplifierat genom gröna rum med olika grader av öppenhet och slutenhet. Placeringen av en byggnad med portalfunktion i parken har tillsammans med en tydlig entré också syftat till att skapa tydliga rumsliga avgränsningar. Tydlighet har även varit ett nyckelbegrepp för den nya vägstrukturen, vilken ändrat fokus från öst-västlig riktning till nord-sydlig, och på så sätt stärkt Hoglands parks position som vistelserum. Samtidigt har det varit viktigt att bevara och bygga vidare på de styrkor som parken har idag, som till exempel lekplatserna och scenen. För att bevara parkens karaktär har typiska element såsom de stora lindarna, de omsorgsfulla blomplanteringarna och vägnätets diagonaler även fått plats i det nya förslaget.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 146.
    Davéus, Anna
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Vad hände med Södertorg?: En studie om Södertorgs fysiska miljö och de faktorer som påverkat torgets utveckling2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Kandidatarbetet behandlar den fysiska miljön på Södertorg i Kristianstad, beläget i nordöstra Skåne. Södertorg är ett gammalt kasernområde som 2006 fick ett ansiktslyft då innanmätet på en av byggnaderna ritades om samtidigt som torgytan fick ett nytt utseende och öppnades upp för allmänheten. Tanken var att skapa ett nytt, modernt torg, Kristianstads tredje torg, som skulle komplettera Stora- och Lilla torg. Södertorg är en del av kvarteret Södra Kasern och består i dagsläget av två huvudbyggnader, sammanlänkade i söder med hjälp av en tredje, lägre, byggnad. Tillsammans bildar de tre byggnaderna arkitektoniska väggar till den 3000m2 stora torgytan som idag är nästintill oanvänd. Det är alltså torget tillsammans med de tre byggnaderna som utgör Södertorg. Butik efter butik har med åren omlokaliserat eller gått i konkurs vilket har lett till att Södertorg idag inackorderar Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, bank, frisörsalong, café och någon enstaka butik. Uppsatsen identifierar de faktorer som påverkat och bidragit till Södertorgs negativa utveckling; butiksutbud, avsaknad av aktiviteter, utformning av torgytan, parkeringsmöjligheter, läget i stadskärnan samt områdets anonymitet. Sedan analyseras Södertorg utifrån teoretiker, observationer samt intervjuer med nyckelpersoner och slutligen föreslås en omgestaltning av den fysiska miljön, baserad på analysen, med visionen att öka Södertorgs attraktivitet, tillgänglighet och användning. Förslaget stödjer visionen genom att bland annat öppna upp en portik i bottenvåningen på den östra byggnaden, plantera mer grönska, tillföra mjuka material, erbjuda fler sittplatser och liva upp fasaderna.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 147.
    Dehqan, Agri
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för datavetenskaper, Institutionen för teknik och estetik.
    "Writing For the enemy": Kurdish Language standardization online2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [en]

    The aim of this thesis is to study some of the challenges that the Kurdish language and its standardization face, and offer a bottom-up solution through the “collective intelligence” and “good faith collaboration” of Wikipedia. Therefore, the fragmentation in the Kurdish language—caused by both external factors and those that are inherent to the language itself— is discussed and analyzed. Furthermore, this thesis describes some of the efforts that have been made to unify the Kurdish language, its dialects and its different writing systems. Even though these issues exist both in the physical world as well as online, they are rendered more conspicuous on the Internet. As a result, the problems in Kurdish cross-dialect communication are more pronounced. In spite of that, web 2.0 and its favored platforms for online collaboration provide ample opportunity for the general user of the language to participate in solving such linguistic problems. An overview of Wikipedia, as the world’s most successful platform for online collaboration, is presented along with some of its rules and policies. Additionally, an account of the current Kurdish Wikipedia in three dialects of Kurdish: Kurmanji, Sorani and Zazaki is provided. The situation and shortcomings of Kurdish versions of Wikipedia are examined through two case studies based on two Wikipedia articles in Kurdish and their English and Persian counterparts. Moreover, I argue that a robust Kurdish Wikipedia can be a viable solution for standardizing the language, encouraging orthographic consistency, and unifying Kurdish writing systems and knowledge/information dissemination in Kurdish.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 148.
    Deurell, Göran
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Kollektivtrafik på svaj: En fallstudie för ökad tillgänglighet vid långa bytessträckor med fokus på vattenburen kollektivtrafik2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vattenburen kollektivtrafik tenderar att ha längre bytessträckor än buss och spårtrafik. Då långa byten kräver mer av resenären är uppsatsens syfte att undersöka hur bytet till och från pendelbåtar kan se ut vid en för trafiken större bytespunkt. Därigenom kanske vi kan lära oss mer om resenärens informationsbehov vid byten över längre avstånd. Därtill har målet varit att presentera rekommendationer som kan stärka förutsättningarna för vattenburen kollektivtrafik, med särskilt fokus på bryggan (angöringspunkten) vid Klara Mälarstrand och den närliggande järnvägsstationen Stockholm Central.

    Arbetet har utförts i form av en fallstudie som undersökte platsen utifrån upplevd närhet och -tydlighet, med empiri bestående av egentagna bilder, kartor, avståndsmätningar samt dokument. Datainsamlingen pågick under lång tid, parallellt med Trafiknämndens egna utredningar av trafik till och från bryggan.

    Analysen visade att bryggan vid Klara Mälarstrand är bristfälligt integrerad med omgivande kollektivtrafik och att en tydlig vägledning saknas. I diskussionen förs ett resonemang om vikten av att entréer till kollektivtrafiken, exemplifierat av pendeltågens nya station Stockholm City, synliggör sin funktion även på långt håll. Resenärer bör även ges möjlighet att relatera längre bytessträckor till en tidsåtgång, liknande den ’uppskattad gåtid till gate’ som används på storflygplatser som Köpenhamns flygplats Kastrup.

    Fulltekst (pdf)
    Kollektivtrafik på svaj
  • 149.
    Deva, Faton
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    A Future Wine Cluster in Kosova?2007Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    This thesis deals with the Kosovar agricultural economy and the introduction of new approaches. Kosova is an economy in transition with high unemployment, young population and structural problems. The privatization process promises a better future and economic growth. However, hard work and new approaches are needed. Privatization does not mean immediate growth. Hereby, clusters are considered as an appropriate approach to develop rural areas. Especially the wine sector in Kosova could be an example for cluster development as it is a promising sector. Wine has a long history in Kosova although wine consumption is not widespread. This sector is a rare example where exports are higher than imports. Climate conditions cheep working force and as stated the background make this sector attractive. Foreign agencies and investors are very interested in this sector. This thesis will show the main problems and main opportunities of this sector. It will describe the structural changes and current developments. Cluster creation is not a government function. Further, it is not a tailor-made solution. In fact, clustering involves many roles. Each participant has certain duties but the whole process needs coordination. The monitoring and supervision of the whole process, the identification of needs and permanent exchange of the participants are organized in a cluster. At the end, a win-win situation is created even if competition is raised to a high level. Competition and the functioning of free markets guarantee the success of the sector and as a results regional development. One cluster helps to create another. Starting one process means that many others could follow. By reading this thesis, the reader should recognize potentials and understand the local circumstances. This is the aim of the study.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 150.
    Dieckhoff, Lisa Maria
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Öländska sommarplaner: en fallstudie om turismen inverkan på fysisk planering i Borgholms kommun2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen tar sin utgångspunkt i hur turismen kommit att bli ett viktig faktor för fysisk planering och hur den bidrar till att skapa ett landskap som under tre sommarmånader blomstrar för att under resterande delar av året ödelägga landskapet. Syftet blir därmed att undersöka hur den kommunala fysiska planeringen ger strategier för eller emot säsongsanpassade strukturer i landskapet och hur problematiken mellan dessa och de permanenta kan hanteras med fysisk planering. Frågorna som arbetet har svarat på är dels om hur turismen beskrivs och påverkar landskapet och dels om hur kommunal fysisk planering kan hantera säsnongsanpassade strukturer. För att undersöka frågorna har det gjorts en fallstudie över Borgholms kommun på norra Öland. Borgholm har valts eftersom att det är ett typexempel på en mindre kommun som under sommaren mångdubblas i antalet invånare på grund av alla sommargäster. I undersökningen har jag använt en metodkombination av dokumentstudier, främst plandokument från kommunen, observationer på plats för att uppleva och reflektera över landskapets fysiska rum samt intervjuer i form av samtal om kontroversiella detaljplaner där turismen står för planeringsinitiativet. Då alla tre metoder har sina svagheter och ingen kan ge en fullständig bild har tanken varit att de olika metoderna ska bidra med olika perspektiv på problemet. Vidare i uppsatsen presenteras uppsatsens tre teoretiska utgångspunkter, vilka skapat riktlinjer för hur det empiriska materielet har undersökts och formats. Det handlar om vad som inkluderas i turism som begrepp, förståelsen av vem och vad som inkluderas i turismnäringen och hur turismen kan och bör ses som en nödvändig del av samhället. Delen om fysisk planering presenterar ett synsätt om planeringsmetodik och att den översiktliga planen är en viktig del av kommunens argumentation vid förhandling med investerare. Den sista delen av de teoretiska utgångpunkterna består av ett synsätt där den fysiska miljön ska betraktas som en symbios av människans liv och den befintliga naturen. Det lyfts även fram hur och att olika utvecklingsstrategier och agerande sätter sitt fotavtryck på landskapet genom en modell av Klas Sandell. De teoretiska ugångspunkterna bygger på en fosknings- och kunskapsöversikt, där jag ger en allmän ingång till situationen med perspektiv på översiktsplanens möjligheter som styrdokument, landsbygden som ett mångfunktionell och problematiskt landskap samt hur sommarturismen utvecklats i Sverige från överklassens besök på badhus till medelsvenssons camping. I undersökningen om fallet Borgholm beskrivs Borgholms situation som resedestination, om tre observerade landskapsförhållanden mellan permanent och säsongsanpassde strukturer samt de översiktliga planernas hantering av ämnet och intressenter. Genom att analysera materialtet genom det teoretiska perspektivet kommer uppsatsen fram till att turismen ställer krav på den fysiska planeringen, antingen genom att möjliggöra eller att skydda landskapet. Hanteringen av frågan om säsongsanpassade strukturer visar även den på att kommunen måste se till hela den fysiska miljön samt acceptera och utgå från den situationen när planeringen sker. Om inte finns risken att mista investeringsmöjligheter från exploatörer eller minska viljan för de permanenta företagen/boende att bo kvar.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
1234567 101 - 150 of 804
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf