Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 101 - 150 av 1129
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Berglund Snodgrass, Lina
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Högström, Ebba
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Debatt. Planerarrollen i samtid och framtid: Kunskaper, förmågor och färdigheter2018Ingår i: Nordic Journal of Architectural Research, ISSN 1236-6064, E-ISSN 1893-5281, Vol. 30, nr 3, s. 135-156Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Samhällsutmaningar påverkar hur, vad, när och varför vi ska planera, vilket medför nya förväntningar och krav på planerarens förmågor och färdigheter. Från att fokus i princip enkom har varit på reglering av mark genom framtagandet av markanvändningsplaner, utgör idag exempelvis ’facilitator’ (möjliggörare), samordnare, processledare, katalysator, urban designer och rumslig agent nya möjliga planerarroller. I den här artikeln diskuterar vi framtidens planerarroll och planeringsstudenternas föreställningar om sin kommande profession. Vad menar studenterna är fundamentala kunskaper som de måste förvärva för att kunna utöva sitt yrke? Hur uppfattar de planerarrollen? Och, vad är det för planerare som vi de facto utbildar?

  • 102.
    Bergman, Gösta
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Planering för trygghet: En undersökning om narrativs betydelse för den fysiska planeringen2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Att planera för mer trygga och jämställda miljöer där både män och kvinnor, barn och gamla känner en större känsla av trygghet är väldigt aktuellt inom den fysiska planeringen. Uppsatsen tar avstamp i problematiken om att det finns en vilja att planera för trygghet men att det saknas riktlinjer i hur trygghet och jämställdhet kan uppnås.

    Uppsatsen syftar till att bidra med en ökad kunskap och förståelse kring möjligheten och förmågan att planera för trygghet genom att se till olika gömda narrativ om trygghet. Problemformuleringen har operationaliserats i tre frågor som senare ska diskuteras.

    —   Hur genereras kunskap om trygghet inom planeringen?               

    —   Vilka antaganden om trygghet finns inom planeringen?

    —   Vilka åtgärder föreslås för att åstadkomma tryggare miljöer? 

    Uppsatsen teoretiska perspektiv bygger på postrukturalism och intersektionalitet som både är två teoretiska ansatser som ämnar att se bortom det hegemoniska narrativet för att hitta de historier och berättelser som gömmer sig bakom den. Intersektionella perspektivet hävdar att det finns maktstrukturer i samhället baserade på genus, klass och etnicitet som hindrar vissa berättelser från att berättas. Den tidigare forskningen fokuserar på maktrelationer och speciellt den mellan män och kvinnor och den otrygghet kvinnor känner för vissa offentliga platser.

    Undersökningen av trygghetsvandringarna visar på att det är snarare ålder än genus som påverkar en aktörs upplevda känsla av otrygghet. Vidare ses ungdomar som de aktörer som orsakar otrygghet medan barn och äldre ses som de aktörer som upplever otrygghet. Resultatet visar också på att narrativen är väldigt skilda och att det finns många scener som uppfattas otrygga.

    Diskussion lyfter problematiken med tanken om kunskap som något objektivt, något som kan legitimera en viss typ av fysisk åtgärd i planeringen. Den kunskap som trygghetsvandringar genererar argumenteras för att vara en reproducering av en redan berättade historia om trygghet. En berättelse baserad på en hegemonisk föreställning om vad trygghet innebär. Vidare diskuteras att de antaganden som finns om trygghet i planeringen inte nödvändigtvis behöver vara sanna. Idén om att genus är en de viktig faktor om man ser till maktrelationer och vilka berättelser om trygghet som har möjlighet att berättas kan ifrågasättas då enligt undersökningen är snarare ålder som avgör aktörers möjlighet att berätta sina historier. Vidare diskuteras hur fysiska åtgärder för att skapa en tryggare miljö kan verkligen leda till tryggare miljöer, huruvida detta är en placeboeffekt kan diskuteras.

    Utifrån undersökningen samt diskussion har följande slutsatser dragits. Kunskap är en viktig faktor inom planeringen för att legitimera vissa typer av åtgärder. De narrativ som har identifierats visar på att den kunskap som generas är en reproducering av en redan etablerad berättelse över vad trygghet är och vad det innebär att vara otrygg. Vidare visar undersökningen att de antaganden som finns över trygghet inte nödvändigtvis behöver vara sanna. De identifierade narrativen visar att det är snarare ålder som maktfaktor än genus som förklarar vilka berättelser som blir hörda. Vidare visar undersökningen att otrygghet kan planeras bort med hjälp av fysiska åtgärder men då skapandet av en placeboeffekt. För att skapa riktig trygghet behöver det sociala och maktrelationerna mellan olika aktörer tas med in i ekvationen. Mångfalden av personer och berättelser visar på en svårighet att planera för en trygg miljö där alla känner sig inkluderade. Till sist dras slutsatsen att trygghetsvandringarna som medel sätter själva ramarna för vilka berättelser som blir berättade. 

  • 103. Bergman, Karl
    Staden, pesten, renhållning och modernitet, Karlskrona 1710-17122011Ingår i: Karolinska förbundets årsbok , ISSN 0348-9833, s. 7-71Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    This study concerns the plague that hit Karlskrona and the navy alike in 1710, and which would come to threaten the navy’s very existence. Its theoretical basis is the Foucaultian field of research on disease and disease control as a part of a shift in the balance of power, for it demonstrates that it was doctors, not priests, who stood at the Admiralty leadership’s right hand as advisors and experts. Religious rhetoric, as an explanatory model, was indeed in evidence, but played a subordinate role. The subsequent systemization centred on a belief in human – or rather learned doctors’ – powers of observation and ability to draw conclusions. Categorization, separation, and control were the key-words in the process. Against this was the populace’s grass-roots, religiously inspired behaviour; behaviour that in their rulers’ eyes was a threat to the natural order and had to be suppressed. Doctors with their ‘science’ and the military with their brute power made for a powerful combination in the struggle against what they saw as disorder. On the heels of this battle against the plague, the navy furthermore appeared in the guise of the defender of fundamental ‘welfare’, to use a modern expression. At the peak of the crisis, the naval base was the lone institution able to offer the promise of food and medicine. The first basic hospitals also began to take shape. The issue is studied as one of many possible ‘tracks’ or steps in a Swedish modernization process.

  • 104.
    Bergman, Malin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Konflikt, upplevelse och utformning: en studie om olika aktörers föreställningar om offentliga rum2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det överordnade temat för uppsatsen är det offentliga rummets konstruktion och förändring. Det preciserade syftet är att i en nutida kontext undersöka och analysera olika aktörers föreställningar om det offentliga rummet och vilka konsekvenser aktörernas föreställningar leder till i förändringen av det offentliga rummet. Följande frågor ställs för att i en nutida kontext undersöka och analysera aktörernas föreställningar om det offentliga rummet och vilka konsekvenser aktörernas föreställningar leder till i förändringen av det offentliga rummet: - Vilka föreställningar om det offentliga rummet uttrycks av medborgarna i en konkret detaljplaneprocess? - Vilka föreställningar om det offentliga rummet uttrycker kommunen? - Vilken betydelse tillmäter arkitekten arkitekturen i konstruktionen av det offentliga rummet? Undersökningens övergripande forskningsdesign är en fallstudie och fallet som undersökts är station Triangeln med omgivning i Malmö. Det empiriska materialet består av tidningsartiklar, kommunala planhandlingar, intervjuer och jurymotiveringar och deras hållbarhet kommer prövas med hjälp av triangulering. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en innehållsanalys som är både kvantitativ och kvalitativ. Innehållsanalysens fokus har varit att undersöka förekomsten av vissa nyckelord i det empiriska materialet. Det empiriska materialet har varit kopplat till tre olika aktörer, medborgarna, kommunen och planerarna samt arkitekterna. Resultatet av innehållsanalysen har legat till grund för att avgöra vilka teoretiska rumsliga perspektiv som aktörernas föreställningar rör sig inom. Analysen av undersökningen visar att medborgarnas föreställningar om offentliga rum inte återfinns inom samma rumsliga perspektiv som det rumsliga perspektiv som kommunen och planerarna samt arkitekterna befinner sig inom. Den viktigaste slutsatsen är att kommunen och planerarna behöver vidga sin föreställning om det offentliga rummet till att också låta deras föreställningar omfatta de rumsliga perspektiv som medborgarnas föreställningar befinner sig inom. Konsekvensen av att kommunen och planerarna inte möter medborgarna i deras rumsliga perspektiv är att det i brytpunkten mellan de olika rumsligheterna uppstår en konflikt om hur det offentliga rummet ska användas.

  • 105.
    Bergman, Malin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Sveriges kommuner och kampen om kreativiteten: om Richard Floridas teori i svenska kommuner2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Flera svenska kommuner använder sig av den amerikanska professorn Richard Floridas teori om den kreativa klassen och ”creative cities” i sin marknadsföring. Syftet med mitt kandidatarbete är att undersöka om svenska kommuner är kreativa enligt Floridas teori. En jämförande fallstudie har gjorts där tre kommuner som använder sig av Florida i sin marknadsföring har undersökts. Kommunerna är Södertälje, Botkyrka och Ronneby. De tre kommunerna har jämförts med hela riket Sverige, Sveriges tre storstadskommuner samt rapporten Sweden in the Creative Age. Målet har varit att pröva vad som händer när en teori skapad för en amerikansk kontext tillämpas i ett svenskt sammanhang. Detta har gjorts genom att ställa följande frågor: 1. Vilka kommuner i Sverige är kreativa enligt Richard Floridas teori? 2a. Kan Floridas index tillämpas i Sverige utan att modifieras? 2b. Kan ett kreativitetsindex av den typ som Florida konstruerat användas i Sverige och vad mäter det då? 3. Varför använder svenska kommuner Floridas teori? Jag argumenterar för att det svenska kreativitetsindexet inte mäter samma saker som det amerikanska gör, att en kommun måste vara stor befolkningsmässigt för att kunna använda sig av Floridas teori och för att svenska kommuner använder Floridas teori och det svenska kreativitetsindexet för att marknadsföra sig.

  • 106.
    Bergqvist, Fredrik
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Strandskydd Jämförelse och tillämpning av ny lagstiftning2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen har varit att jämföra Naturvårdsverkets förslag till en förändring av strandskyddsbestämmelserna, som kom år 2002, med de nya strandskyddsbestämmelserna som i fullo trädde i kraft den förste februari år 2010. Vidare har frågan hur de allmänna intressena tas till vara i strandskyddsbestämmelserna ställts samt hur förändringarna i lagstiftningen har påverkat detaljplaneringen av strandområden i tätortsområden. En fallstudie gjorts över ett strandnära område där ett planförslag har gjorts för att visa hur de nya strandskyddsbestämmelserna kan tillämpas vid detaljplanering. Avgränsningen av arbetet har varit intresseavvägningen mellan de allmänna intressena och de privata utmed strandkanten vid detaljplanering samt till att studera strandskyddets påverkan vid detaljplanering i strandnära lägen. De huvudsakliga källorna har varit Regeringens proposition ”Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden”, Naturvårdsverkets rapport, ”Kartläggning m.m. av strandskyddsbestämmelserna”. Min slutsats av arbetet är att det i båda förslagen finns positiva och negativa aspekter, men att det i detaljplaneringsärenden har blivit betydligt tydligare hur planen bör utformas, samt vilka områden som får tas i anspråk. Samtidigt anser jag att det råder stor oklarhet vilka områden som kan användas för landsbygdsutveckling.

  • 107.
    Bergqvist, Fredrik
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    THE FUTURE OF JIAGANG CUN: development of an Urban village in Nanjing2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Chinese cities have since the economic reforms were implemented in the end of the 70s faced a big inflow of migrants, seeking a better life, offered by the cities in terms of jobs, and higher income. Many of these migrants have found their housing provided in old rural villages that now have become encircled by the cities and become urban villages. The urban villages offer the migrants a cheap accommodation, but they often lack proper infrastructure, service and public space and have social problems. In some villages some of the farmland has been kept, and is now used for urban agriculture. Urban agriculture is important for a big part of the urban poor in the cities today, providing them with the basic need of food, or as a source of income. The problem is that urban agriculture often is neglected by planners and city governments which create problems for those who depend on it. The chosen area for the study is an urban village in Nanjing, Jiagang Cun. It is proposed to be redeveloped as a new commercial area. In the village, urban agriculture is practised by the villagers. In the proposed plan from Nanjing Planning Bureau the village and the urban agriculture are not kept. When the urban villages gets demolished to give room for further expansion of the cities, the villagers old social structures gets demolished at the same time as the village. The aim of this thesis is to demonstrate the application of theories of urban agriculture and urban villages in a local community by ways of an urban design proposal. The question addressed in the thesis is “What would the villagers in Jiagang Cun gain in terms of their social situation by an alternative plan based on the current situation in the village vs. proposed plans and functions over the area made by Nanjing Planning Bureau?” To do this a thematic literature review has been conducted of the topics of urban villages and urban agriculture and a case study of Jiagang Cun. Due, to the fact that it was not possible to establish any contact with the Nanjing Planning Bureau the intentions and reasons behind the proposed plan over Jiagang Cun is unknown. The result in the thesis is that the villagers social situation would be improved by adopting an alternative design proposal based on the theories of urban agriculture and urban agriculture vs. the proposed plans and functions suggested by the Nanjing Planning Bureau.

  • 108.
    Bergqvist, Jimmy
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Should I stay or should I go?: En fallstudie om krympande kommuners inställning till befolkningsminskningar2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Många av Sveriges kommuner krymper. Trenden sett till det halvlånga perspektivet, de senaste femton åren, ger att invånarantalet i knappt hälften av landets kommuner är lägre nu än det var vid millennieskiftet. Även sett i ett något längre perspektiv, sedan mitten av sjuttiotalet, är antalet krympande kommuner ungefär lika stort som nu. När fenomenet krympande kommuner är så pass vanligt som det ändå är och har varit i så pass många år så vill man gärna tro att frågan om befolkningsminskningar och hur de kan och bör hanteras vore en viktig fråga för de krympande kommunerna att behandla i sina översiktsplaner.

    Jämfört med hur dåligt undersökt ämnet krympande städer är i Sverige blir kontrasten mot ett par andra länder i främst Europa slående. I Tyskland finns det bland annat ett nationellt program som syftar till att hjälpa krympande städer att anpassa sin fysiska struktur till de nya befolkningsmässiga förutsättningarna. Den tyske forskaren Thorsten Wiechmanns studie av staden Dresden mynnade bland annat ut i en modell med tre stadsbyggnadsmässiga faser som Wiechmann menar att Dresden gått igenom sedan början av 1990-talet. I det här arbetet översätts modellen med de tre faserna i en matris och ett försök görs att tolka dem och försöka applicera modellen på krympande svenska kommuner. De frågeställningar som behandlas är:

    - Hur kan översiktsplanering i krympande svenska kommuner förstås utifrån Wiechmanns faser?

    - Vilka typer av strategier för att hantera befolkningsminskning upplevs som verkningsfulla av svenska kommuner?

    Det här arbetet tar ett innehållsanalytiskt och tematikanalytiskt grepp på översiktsplanering i krympande svenska kommuner. Fyra kommuner ingår i studien, dessa är i bokstavsordning Emmaboda kommun, Laxå kommun, Olofströms kommun och Skinnskattebergs kommun som alla har upplevt en befolkningsminskning på mer än fem procent sedan millennieskiftet och mer än femton procent sedan mitten av sjuttiotalet. I studien ingår två översiktsplaner från respektive kommun, totalt åtta översiktsplaner. Översiktsplanerna är de två senaste lagakraftvunna översiktsplanerna, vilka analyseras med avseende på hur de kan inordnas i en på förhand bestämd mall, konstruerad efter modellen med Wiechmanns tre faser.

    Resultatet av studien visar att översiktsplanerna, både de tidigare och de nu gällande, i allra högsta grad befinner sig i den andra av Wiechmanns tre faser, och väldigt lite har skett mellan de båda generationerna översiktsplaner. Den förändring som trots allt har skett är en svag rörelse mot den tredje fasen, men trenden är inte på något sätt tydlig. De strategier som verkar upplevas som verkningsfulla handlar till stor del om att: skapa attraktiva boendemiljöer, skapa ett varierat och brett bostadsutbud och se till att kommunens arbete utförs på ett professionellt sätt.

    Slutsatsen är att det fortfarande efter den här studiens färdigställande är oklart om översiktsplanering i krympande svenska kommuner alls kan förstås med hjälp av Wiechmanns tre faser och att fortsatta studier på ämnet, gärna med en längre tidshorisont kanske kan ge svar på om det krävs att en ny modell utarbetas - en modell där faserna bättre stämmer överens med situationen i svenska krympande kommuner. 

  • 109.
    BERGQVIST, JIMMY
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Staden i bildspråk: om planering och legitimitet genom metaforer2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

     

    De senaste decenniernas förskjutning mot governance har gjort samhällsplaneringen alltmer komplex och fler aktörer har tagit plats i planeringen. De viljor och ideal som dessa aktörer har kommer till uttryck bland annat genom språkbruket i arkitekttävlingar, ett språkbruk som innehåller många metaforer. Ett flertal studier har kunnat påvisa metaforernas påverkanskraft på mänskliga resonemang - genom att tala om världen på ett särskilt sätt kan metaforerna legitimera vissa handlingar och världsbilder och samtidigt osynliggöra andra.

     

    I syfte att synliggöra det språkbruk som präglar samtida arkitekttävlingar ämnar den här uppsatsen att besvara två frågor: vilka begreppsliga metaforer används i samtida svenska arkitekttävlingar för stadsdelar? samt vilka problem, åtgärder och aktörer legitimeras av bruket av metaforer i arkitekttävlingarna? Genom att anlägga ett perspektiv från den kognitiva lingvistiken och utföra en metaforanalys på språkbruket i fem olika arkitekttävlingar för stadsdelar upptäcker den här studien att metaforerna som används i samtida tävlingar visar en stor bredd av dels teman och ämnen och dels åtgärder och aktörer som legitimeras i tävlingarna. Metaforerna representerar både levande och icke-levande domäner, både vardagsnära och mer branschspecifika. De teman som kan skönjas är: den biologiska staden, staden som kultur och media, att driva staden som ett företag, staden som svärd och sköld, staden som egendom, när staden blir sin motsats, den mekaniska staden, staden som håller ihop och staden som ännu inte finns. Det finns tendenser i materialet att icke-levande ting tillskrivs en agens som de i bokstavlig mening inte kan ha och att flera av de åtgärder som legitimeras i materialet har en tydlig geografisk profil där vissa platser i staden premieras framför andra.

  • 110.
    Bergström, Malin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Stadens fragment: planeringsidealens inverkan på stadsbyggandet2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Planeringsideal har tillsammans med andra faktorer, som ekonomiska, (lokal)politiska och juridiska, påverkat utformningen av våra städer. Rapporten tar upp de ideal eller doktriner som kan sägas ha funnits under den moderna epoken från 1850 och framåt, vilka jag kallar ”regularismen”, ”trädgårdsstaden”, ”funktionalismen” och ”efter funktionalismen”. Denna teoretiska bakgrund diskuteras sedan, med hjälp av inventering på plats, planhandlingar och intervju med kommunen dels mot två utbyggda områden i Umeå (Tomtebo och Carlslid), dels mot de ambitioner kommunen har idag för ett planområde mitt emellan dessa två. Det är naturligtvis svårt att påstå att ett visst ideal har styrt utformningen av Tomtebo och Carlslid, eller styr utformningen för det område som står i begrepp att bebyggas. Däremot tycker jag att man i områdenas utformning och med hjälp av planhandlingar kan utläsa strömningar och tendenser i stadsbyggandet. De två första områdenas utformning har varit reaktioner mot det funktionalistiska idealet. Carlslids organiska mönster fick stå i kontrast till de rationella villamattorna som dök upp i mitten av 1970-talet. Tomtebo i sin tur manifesterade sin reaktion mot funktionalismen genom att återgå till en planform som var inspirerad av stenstaden istället för att använda sig av en fri husplacering. Även de ambitioner kommunen uttrycker idag är influerade av den täta sten- eller kvartersstaden. Avslutningsvis har jag också fört en diskussion kring användandet av modeller, eller schabloner, i stadsbyggandet. En del ideal kan sägas uppvisa en klar uppfattning till hur bebyggelsemönster ska se ut under en viss tidsperiod – det har en uppsättning av ideala modeller som ska påföras platsen. Det regularistiska idealet kan tas som exempel, vilket hade ett antal idealplaner som applicerades okritiskt på flera håll i landet (som den Edelsvärdska idealplanen och de finska mönsterplanerna). Ett annat exempel är villamattorna på 1970-talet som med modulelement och utan anpassning ”slängdes ut” på åkrar. Det som kännetecknar dem, är att de har en dålig anpassningsförmåga till hur omgivningen ser ut. Min slutsats som jag drar av detta, är att planerare och arkitekter kan inspireras av men inte okritiskt bör reproducera en modell för ett visst bebyggelsemönster eller kvarterstyp. Jag kan i dagens stadsbyggande se indikationer på att ”den täta kvartersstaden” börjar bli till just en sådan schablon.

  • 111.
    Bergström, Oskar
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Mumbai- The bicycle friendly city2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Som titeln säger, Mumbai- Den cykelvänliga staden har syftet och visionen med det här arbetet, under hela arbetets gång varit att förbättra situationen för cykeltrafiken i Mumbai. För att konkretisera målet har visionen delats in i sex delmål som ses som de viktigaste aspekterna vad som gör en stad cykelvänlig. Ett mindre område i Mumbai City har valts som planområde där inventeringar har gjort för att klargöra forutsättningarna för cykeltrafik. För att få en djupare förståelse om planområdets strukturer och vad dess invånarna anser om cykling så har också analyser gjorts för att få en så bra bild av hur situationen ser ut i dag men Arbetet har mynnat ut i dels ett arbetsätt för hur cykelvägar kan planeras baserat på platsens lokala förutsättningar. Vilket kan ses som ett verktyg som kan appliceras för cykelplanering på andra platser. “Verktyget” har också prövats och resulterat i ett planförslag med alltifrån översiktliga lösningar till detaljnivå i det valda mrådet.

  • 112.
    Bergvin, Sara
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Riksintresse för kulturmiljö: En fråga om existens2003Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sveriges miljömålsproposition 2000/01:130 finns mål och delmål för miljön i Sverige som ska uppnås inom en generation. Ett exempel är ett delmål under målet God bebyggd miljö som lyder: ”Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur kulturhistoriska och estetiska värden ska tas till vara och utvecklas.” Många gånger finns konflikter mellan olika intressen vid planering, och då är det viktigt att kunna väga dessa mot varandra för att hitta den lösning som är mest långsiktigt hållbar. Det är inte en enkel uppgift att kunna bruka och ta vara på dessa värden på ett bra sätt så att olika intressen inte motarbetar varandra. Syftet med examensarbetet är att studera de motsättningar och samspel som kan finnas inom och mellan kulturmiljövårdens riksintresseområden. Syftet är även att studera de olikheter som finns i urval och bedömning av kulturmiljövårdens riksintressen. Dessa studier undersöker vilka behov det finns att i den kommande revideringen av dessa riksintressen utveckla urvalsgrunder och principer för avgränsning med hänsyn till miljökvalitetsmålen. Den första delen av examensarbetet ger bakgrundsfakta om begrepp, lagar och miljömål. Begrepp inom kulturmiljöområdet som ofta förekommer i arbetet är bland annat kulturarv, riksintresse för kulturmiljö, kulturminne och kulturreservat. Dessa begrepp definieras och förklaras. Ur de olika lagarna, Miljöbalken, Plan- och bygglagen och Lag om kulturminnen mm. sammanfattas de avsnitt som kan bli aktuella vid planering gällande riksintresseområden för kulturmiljön. Kapitlet beskriver även översiktligt ett av de femton miljökvalitetsmål som riksdagen har antagit, nämligen ”Hav i balans samt levande kust och skärgård”. Den andra delen av examensarbetet inleds med en översikt över de fjorton kustlänen, för att ge en uppfattning om hur landets kustområden ser ut natur- och kulturgeografiskt och de olika länens engagemang i miljömål. Här ges även en sammanfattning av regionaliseringarna av miljömålet ”Hav i balans samt levande kust och skärgård”, och hur riksintressemiljöerna har behandlats i de regionala miljömålsdokumenten. Därefter ges en sammanställning av kulturmiljöns riksintressetyper, och en översiktlig jämförelse av riksintressefördelningen längs Sveriges kust- och skärgårdsområden. Beskrivningarna är citerade från en ordlista som togs fram i samband med den senaste revideringen som gjordes av riksintressena på mitten av 1990-talet. Endast de miljötyper som berör kust och hav är beskrivna. Den metod som använts i vindkraftsuppdraget för att beskriva kulturhistoriska karaktärsområden förklaras. I den djupstudien som gjorts för tre län, Västra Götalands, Skåne samt Västernorrlands län, jämförs riksintresseurval, avgränsningar, kulturmiljöprofil och regionala miljömål. Hur de länen har redovisat karaktärsområden enligt vindkraftsuppdraget diskuteras även. Studierna har visat att det finns skillnader mellan länen i urval, avgränsning och beskrivningar av riksintresseområden för kulturmiljö. Det kan urskiljas naturliga olikheter som beror på utveckling och tradition i en viss del av landet, men även skillnader som beror på hur urval och avgränsning bedömdes vid det första urvalet på 1970-talet. Det saknas ett urval av miljötyper som tidigare inte bedömts riksintressanta för kulturmiljön, men som idag med det förändrade synsättet på kulturmiljöer anses intressanta. De skillnader som finns kan göra det svårt att hävda de riksintressanta kulturmiljövärdena när olika intressen står mot varandra i planeringssituationer. Arbetet med regionala miljömål tar upp en stor del av tiden för länsstyrelserna. De måldokument som finns för näst intill alla län är mycket generella i formuleringarna. De tar sällan upp riksintressen för kulturmiljö i delmålen, men vissa län har påpekat att de har så dåligt underlag att de inte kan ta ställning till delmål för kulturmiljön. Direktiven för karaktärsindelningarna enligt vindkraftsuppdraget har tolkats olika av länen. Materialet ger ändå en grov bild över hur Sveriges kustområden ser ut och kan även vara en början till att ringa in riksintressen för kulturmiljön, både gamla och nya. För att riksintressen för kulturmiljö ska få den dignitet som önskas måste hela planeringskedjan fungera, från nationell till lokal nivå. I den kommande revideringen måste den nationella överblicken ges stor tyngd för att kunna få ett bra resultat. De regionala särdragen bör vara mer tydliga än idag i urvalet. Intentionerna bör även fortsättningsvis vara att riksintressen för kulturmiljön ska vara värden ur nationell, regional synvinkel eller unika värden. Kommunerna har det största ansvaret då de har planmonopol, och är de som kan och ska säkerställa riksintressen genom sina planinstrument.

  • 113.
    Bernhardt, Jan
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Urban Sprawl: origins and environmental consequences2007Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of the present work is to provide a brief survey of the process of urban sprawl. What are its origins, how did it develop and why? Moreover, focus will be on envi-ronmental concerns in the framework of urban sprawl. The thesis concentrates on develop-ments in Europe and North America, where cities can look back on a long history of sprawl, and where processes have become very sophisticated. Based on a detailed description of the origins and history of urban sprawl in Europe and the United States, potentially sprawl-induced effects on the environment will be presented and discussed. In a further step, urban sprawl in two case studies (Stuttgart and Leipzig) will be highlighted and discussed with special focus on environ-mental effects. The purpose in doing so is basically to provide a basis and a starting point for further discussions concerning potential and actual effects of sprawl on environment con-cerns.

  • 114.
    Bernström, Peter
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Building a sustainable region? The fourth city region2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    There are three are three official city regions in Sweden at the moment. This thesis investigates the process to create a fourth, the development of Linköping and Norrköping, twin cities strategically placed in reach of the other three metropolitan areas. Strategic planning implies a perspective where different instruments and indicators which complements or contradicts each other. The importance of the collaboration between different plans could have synergetic or cumulative effects. Urban development is a progress over a long time period and the infrastructural projects will have even longer effects. Environmental assessments like EIA and SEA and other methods, which are used in different parts of strategic planning, aims to identify and reveal goal conflicts. They also discuss alternatives and unsustainable effects as a base for decision making. Sustainable development can be seen as a goal or a process, both perspectives is highly dependent on of infrastructure and other physical structures in the society. The results of this study express an urgency of transition towards a more cautious attitude towards the future development. The alignment of regional development that can be followed through out the investigated plans shows a strong focus of economic growth, rather than finding sustainable solutions.

  • 115. Birgersson, Tommy
    et al.
    Gynnerstedt, Kerstin
    Öresjö, Eva
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Vem bestämmer: om medborgarinflytande och kommunal planering. Erfarenheter från Sydlänsprojektet.1998Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Boverket och Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva tog 1995 initiativ till Sydlänsprojektet. Syftet var att finna former för hur lokalt utvecklingsarbete kan få bättre stöd av kommunal planering men också hur medborgarinflytandet kan komma till tydligare uttryck. Denna rapport redovisar resultatet från utvärderingen av Sydlänsprojektet. Den innehåller iakttagelser och relexioner kring de processer som har ägt rum mellan nio kommuner och lika många lokala utvecklingsarbeten i deras försök att förbättra medborgarinflytandet i kommunal planering. Rapporten vänder sig till de personer som har varit involverade i Sydlänsprojektet men också till andra kommuner och grupper av medborgare som står i beredskap att starta eller befinner sig mitt i ett liknande arbete. Slutsatserna från utvärderingen och de förslag som presenteras bör även kunna tjäna som underlag för en allmän diskussion om hur medborgarnas delaktighet i samhällsplaneringen ska kunna förbättras. Det kan gälla förändringsarbte i såväl mindre samhällen som storskaliga bostadsområden. Erfarenheter från Sydlänsprojektet kan dessutom vara nyttiga för de personer som arbetar med att genomföra FN-initiativen Agenda 21 och Habitatagendan.

  • 116.
    BISWAS, KALLOL KUMAR
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Changing Climate; Bangladesh Facing the Challenge of Severe Flood Problems; A Comparison of Flood Management between Bangladesh and the Netherlands2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Both Bangladesh and the Netherlands are the most flood prone countries in two continents Asia and Europe. Bangladesh is known to be highly vulnerable to floods. Frequent floods have put enormous constraints on its development potential. Unfortunately, the frequency of high intensity floods is increasing every year. So far the country has struggled to put a sizeable infrastructure in place to prevent flooding in many parts of the country with limited success. Where, the Netherlands has developed a massive success in their flood management. The paper will represents the present flood management situation of the two countries Bangladesh and the Netherlands and by making comparison of flood management between these two countries, give some recommendation for further flood management. Historically Bangladesh has developed the flood management laws but lack of implementation and continuous inconsistencies of these laws make Bangladesh backward in their flood management, in compare to the Netherlands. Bangladesh has been practicing the construction of earthen flood control embankments is an established practice for protecting people’s lives and homes, agriculture and infrastructures since the beginning of flood management. Where, the Netherlands has developed spatial construction to control flood and different strategies have been implementing to minimize the flood hazards according to their needs. On the basis of overall present situation in Bangladesh, the paper also tried to suggests some solutions to minimize the extent of flood hazards in the long run.

  • 117. Bjarnadóttír, Hólmfríður
    SEA in the Context of Land-Use Planning: The application of the EU directive 2001/42/EC to Sweden, Iceland and England2008Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The thesis addresses the introduction of a supra-national instrument; a European directive on Strategic Environmental Assessment (SEA) into national contexts of land-use planning in three countries; Sweden, Iceland and England. The directive ”On the assessment of the effects of certain plans and programmes on the environment” was agreed upon by the European Commission on the 21st of June 2001 and was to be transposed to national legislation by 21st of June 2004. The introduction of these requirements meant that the countries needed to make legal adjustments and implement it at the different levels of planning. Many EU member countries, including those studied in the thesis, had some experience of environmental assessment of plans and programmes prior to the introduction of the SEA directive. SEA has as a concept and a tool in planning in national and international debate on Environmental Assessment and planning for the last two decades. Hence, the SEA directive was introduced to an existing context of environmental assessment in planning and the preparation of the directive has drawn on substantial conceptual development and practical experience of strategic environmental assessment in various forms. The aim of this research is to shed a light on the transposition of the SEA directive into a national legal framework and how the introduction relates to the countries’ planning contexts and previous application of SEA-like instruments. In the thesis an overview is given of the way the directive is transposed to the national legal system of the three countries and the existing planning framework is described. The results from the national reviews are analysed in relation to the contents of the directive and the international and Nordic academic debate regarding the purpose and role of SEA, related to the characteristics of the planning system. The research shows differences in the legal and planning contexts to which the SEA requirements have been introduced in the three countries. Despite of those, the legal requirements follow closely the contents of the directive. However, the expectations towards the directive expressed by national officials and politicians, the recommendations in the way the legal SEA requirements shall be implemented, differ between the countries as well as references to other processes; land-use planning and the practices of Environmental Impact Assessment and Sustainability Appraisal. The thesis is the result of a project within the interdisciplinary research programme MiSt, “Tools for environmental assessment in strategic decision making” at BTH funded by the Swedish Environmental Protection Agency. The project has been carried out at Nordregio, the Nordic Centre for Spatial Development, Stockholm.

  • 118.
    Bjarting, Lovisa
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Trygg och säker: förbättringar av Karlskronas huvudstråk för gång- och cykeltrafik2003Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete belyser trygghetsdiskussionen inom den fysiska planeringen och ger förslag på förbättringar av den fysiska miljön på otrygga platser, med fokus på gång- och cykelstråk. Idag är trygghet och säkerhet en viktig faktor för trivsel, oavsett om man bor i staden eller på landsbygden. Själva rädslan för att bli utsatt för brott är i sig ett problem. För många människor begränsar rädslan påtagligt vardagens möjligheter att använda stadens miljöer. Rädslan för att drabbas av våld eller annan brottslighet gör att många människor håller sig borta från offentliga platser och allmänna kommunikationer, speciellt efter det har blivit mörkt. Rädslan är beroende av olika sociala relationer som finns mellan olika grupper i samhället. Den föreställda rädslan är bl. a kopplad till vilken könoch etnicitetstillhörighet vi har, hur vi klär oss eller hur vi rör oss i det offentliga rummet. Ingen rädsla är densamma utan den påverkas av tid, rum och olika livssituationer. Kön är en styrande variabeln när det gäller rädsla. Tidigare undersökningar visar att kvinnor är mer rädda än män men mindre utsatta för brott än vad män är. Detta är dock något som håller på att utjämnas. I takt med att misshandel och gatuvåld ökar, känner sig även män otrygga ute i den offentliga miljön. Sedan början av 1970-talet finns det två tydliga teorier om brottsförebyggande stadsplanering. Den ena förespråkar slutenhet, den andra öppenhet. Men för att det finns olika uppfattningar och angripssätt behöver de för den skull inte utesluta varandra. Variation, mångfald och trygghet är genomgående teman för Jane Jacobs i hennes stadsplaneringsidéer. Även kriminologer brukar dela in de åtgärder som man kan vidta för att förebygga brott i social och situationell brottsprevention. Alla upplever sin stad på olika sätt. Ett torg som en eftermiddag är fyllt med människor kan några timmar senare upplevas som hotfullt när det är folktomt och mörkt. För att kunna skapa möjligheter för alla att vistas ute i det offentliga rummet och känna sig trygg är det viktigt att förstå hur staden är uppbyggd. Det handlar om hur staden kan tolkas i sin helhet genom att studera stads-, bebyggelse- och trafikstrukturer. Rapportens praktiska del fokuserar på Karlskronas gång- och cykelvägar som är till stor del är otrygga och har en bristfällig planering och förvaltning. Följden av detta blir att människor inte rör sig på dessa platser utan väljer istället andra färdmedel eller kanske farligare och längre alternativa vägar. De i arbetet gjorda trygghetsvandringarna visar att det finns många otrygga platser och sträckor. Förslagsdelen består av en fördjupning på ett antal inventerade sträckor där förslag på åtgärder för att förbättra tryggheten ges. Valet av de utvalda sträckorna baseras på den bedömningsskala som används i trygghetsvandringarna. För att visa på olika åtgärder har ett antal sträckningar valts ut som fördjupningar i arbetet. Urvalet för just de aktuella sträckorna grundar sig på att de har fått lågt omdöme i, den i arbetet gjorda, inventeringen. Det finns dock många sträckor, tillsammans med dessa, som behöver åtgärdas för att upplevas som tryggare. De utvalda platserna kan därför statuera som typexempel även för andra platser med likartade problem. De olika sträckorna som inventerats utvärderas utifrån ett antal utformningsteman för att konkretisera och identifiera de problem som behöver åtgärdas för att göra platsen/sträckan tryggare. Överblickbarhet, tillgänglighet, belysning, förvaltning och tidsanvändningsmönster. För att skapa en trygg miljö krävs det att belysningen är god – varken för svag eller för stark, utan jämn utan mörka partier. Det krävs en bra överblickbarhet och tillgänglighet med hjälp av öppna siktlinjer med synliga målpunkter samt tydlig skyltning och vägmarkering. En jämn och omsorgsfull förvaltning av markbeläggning, väggar, möbler och vegetation bidrar till att en plats upplevs som trygg och kontrollerad. Om en plats har goda egenskaper bidrar det till att människor använder platsen eller sträckan vilket i sin tur leder till en ökad genomströmning av människor och ett ökat och mer aktivt tidsanvändningsmönster som är av ingredienserna för att Karlskronas gång- och cykelstråk ska bli trygga och säkra.

  • 119.
    Bjers, Karolina
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Bullerproblematiken vid planering och byggande av bostäder2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Dagens planeringsideal innebär en hållbar stadsbyggnad som skapas genom förtätning och blandning av funktioner och trafikslag. Den täta staden argumenteras skapa möjligheter för människan att leva hållbart då bostäder, service och arbete finns inom korta avstånd. Däremot finns det ett annat perspektiv, genom att förtäta och blanda funktioner blir även störningarna i samhället större. En av dessa störningar är buller, som de senare åren har fått stark uppmärksamhet då det kopplats till många hälsoproblem. Målen med den täta staden och buller är inte förenliga. Från statligt håll har bullerfrågan fått stor uppmärksamhet de senare åren då bullerreglerna idag ses som ett hinder för bostadsbyggandet. Med grund i detta har förslag på nya regler genom en bullerutredning samt en efterföljande proposition kommit ut. Syftet med denna studie är att dels studera, och förstå motiven bakom, de förändringar som är föreslagna i lagstiftningen avseende buller i planering och byggande, dels att studera vilka konsekvenser förändringarna kan få för den svenska planeringspraktiken. Studien är indelad i två delar. I den första delen analyseras dokument som under de senaste åren har varit av vikt i diskussionen om hur buller bör hanteras vid planering och byggande av bostäder. I den andra delen har en fallstudie genomförts. Tre detaljplaneärenden från olika kommuner och där buller-problematiken har varit ett centralt tema har studerats. Intervjuer har även genomförts med handläggande planarkitekter. Genom analysen som baseras på det teoretiska perspektivet rörande governance och plan- och byggparadigmen, har en problematik belysts som till stor del beror på olika sätt att se på styrning. Det finns allt fler aktörer inblandade i diskussionen, vars intressen står i konflikt med varandra. En förklaring till den problematik som finns är att det idag finns två sätt att se på styrning av mark och vatten, ett där miljön och bevarande, och ett där planering och förändring, står i fokus. Intervjuade tjänstemän ser en stor problematik idag, som anser att reglerna är otydliga och att länsstyrelsen är hårda i sina bedömningar. Detaljplanerna som studeras belyser även denna problematik där länsstyrelserna har varit i stor diskussion med kommunerna om bullerhanteringen. En av de största frågorna är kommunernas möjlighet att göra avsteg från riktvärdena. Handläggarna vill att alla kommuner ska ha samma möjligheter till avsteg, men reglerna idag innefattar enbart större tätorter. Om reglerna som föreslås blir verklighet hoppas kommunerna att konsekvensen blir en enklare planprocess och att möjligheterna till planering i bullerstörda miljöer blir större.

  • 120.
    Bjers, Karolina
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Landskapets narrativitet i detaljplanering- fallstudie i Lekaryd2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta kandidatarbete har sin teoretiska utgångspunkt i Matthew Potteigers och Jamie Purintons begrepp landscape narrative, landskapets narrativitet. Arbetet syftar till att undersöka hur planerare genom detaljplanering och detaljeringsgrad kan arbeta med begreppet. För att kunna komma fram till ett svar har intervjuer, granskning av plandokument och en fallstudie använts som metod. Landskapets narrativitet kan liknas som en berättelse om och i landskapet, men som inte har en början, mitt eller slut. Landskap är en process som hela tiden är föränderlig. Narrativitet läses olika beroende på vem som gör tolkningen och i vilket sammanhang den görs i. Den fysiska planeringen har en stor roll i att utveckla svenska landskap, där detaljplanering är ett av redskapen. Genom en plans utformning och detaljeringsgrad möjliggör planerare för en ny narrativitet att ta form. Att inte styra upp narrativitet i för hög grad har sina fördelar. Men det finns fall, som exempelvis Skillingenäs i Karlskrona kommun, där landskapet har utvecklats negativt eftersom planförfattaren inte styrt upp den narrativitet som syftades till i planen. Fallstudien i Lekaryd ligger i en kulturmiljö av riksintresse. Med detta som grund är det viktigt att tänka på hur narrativiteten ska utvecklas och vilken narrativitet platsen ska ha. Då lekaryd har en stark narrativitet som är socialt accepterad ska denna inte bli påverkad med en ny plan. Slutsatsen av arbetet är att detaljplanering kan i viss mån styra narrativiteten men det finns även mycket som inte går att påverka genom bestämmelser. Andra saker är också viktiga, som utformningen av gaturummet och planens genomförande.

  • 121.
    Björeman, Gustav
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Att lyssna noga: Analys och omgestaltningsförslag för Kungsplanområdet i Karlskrona2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetet handlar om analys av staden och behandlar frågan om hur man kan analysera staden på ett så heltäckande sätt som möjligt. Jag har använt två olika analysmetoder: Realistisk stadsanalys och Finding lost space. Dessa två består i sin tur av flera mindre delar där olika infallsvinklar ges spelrum. Analysen ska leda fram till ett konkret planförslag, och arbetet behandlar därför hela analys- och designprocessen. Arbetet har organiserats utifrån en arbetsmetod med fyra steg: Historiska studier; Analys av stadens nuvarande rumsliga sammanhang; Syntes samt Planförslag. Hela analys- och designprocessen genomförs i en verklig stadsmiljö: området kring Kungsplan i centrala Karlskrona. De två analysmetoderna belyser på olika sätt varför området ser ut som det gör. Utifrån behovet av goda stadsrum belyser de också vilka brister som finns och vad man skulle kunna göra åt dessa brister. I avsnittet Syntes kartlägger jag olika principer och förhållningssätt som jag anser är passande för en omgestaltning av Kungsplanområdet. I det avslutande planförslaget konkretiserar jag ett möjligt omgestaltningsförslag med planer och illustrationer. Planförslagets bärande tankar är att skapa vistelsemiljöer och sekvenser av rum genom infogande av nya byggnader och omgestaltning av torgmiljöer.

  • 122.
    Björk, Martin Rydberg
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Urban omvandling: ett levande och integrerat Lövholmen2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den tilltagande urbaniseringen har medfört att hamn- och industriområden som tidigare låg i stadens perifera områden har fått en alltmer central plats. Från att ha fungerat som industristäder där denna verksamhet varit en integrerad och vital katalysator för staden håller samhället nu på att övergå från industrisamhälle till kunskapssamhälle där arbetet förflyttats från förorenade och bullriga industrimiljöer till rena och tysta bostads- och kontorsmiljöer. I takt med detta minskar också behovet av centralt belägna industriområden som nu blivit mer ödsliga, otrygga och stadsfrånvända där de inte sällan bildat en barriär mot sin omgivning. Samtidigt är det idag för oss människor inte lika självklart som tidigare genom historien att använda stadens offentliga rum och det pågår mycket planering för att skapa integrerade, attraktiva och levande stadsmiljöer vid stadsomvandlingar. En problematik som uppstår är hur dessa industriområden kan omvandlas från centrala men avskilda, ödsliga och ofta stadsfrånvända industrimiljöer till funktionsblandade, attraktiva och levande stadsdelar som är väl integrerade med sin omgivning. Arbetets syfte är undersöka hur Lövholmen kan omvandlas från en avskild industrimiljö till en funktionsblandad och levande stadsdel som är väl integrerad i sin omgivning. Arbetet resulterar i ett planförslag för området. För att besvara frågeställningen så används i detta arbete forskningsmetoden teoritriangulering där innebörden är att tre olika teoretikers planeringsverktyg för hur man kan skapa levande och integrerade stadsmiljöer tillämpas i en fallstudie. De tre olika teoretikerna som valts ut är Tridib Banerjee, Jan Gehl och Jane Jacobs eftersom de alla behandlar samma ämne och är välkända inom detta forskningsområde. Arbetets struktur är upplagd på så vis att en inledande forskningsöversikt följs av en inventering av planområdet. Efter detta följer planförslaget, där forskningsöversiktens teorier använts som planerings- och gestaltningsverktyg. Avslutningsvis följer en avslutande diskussion om hur det är möjligt att planera för en levande och väl integrerad stadsdel.

  • 123.
    Björklund, Andreas
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Bergs oljehamn: en studie i bebyggelsestruktur2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det finns idag en påtaglig bostadsbrist i Stockholmsområdet och detta samtidigt som regionen förväntas få en kraftig inflyttning de kommande tjugo åren. Krav finns på kommunerna att friställa byggbar mark för ny bostadsbebyggelse. Detta arbete konkritiserar problemet genom en fallstudie av gammal industrimark som snart kommer att friställas för bostads- och verksamhetsbebyggelse. Fallstudien görs på Bergs oljehamn i Nacka kommun. Under det senaste decenniet har nyexploatering av hamnmark skett nationellt i Sverige liktväl som regionalt i Stockholmsregionen. När staden växer uppstår behov av centralt belägen mark för nyexploatering, där hamnarnas tidigare perifera läge nu blivit centralt belägna. Arbetet har undersökt förhållandet mellan typologi och de specifika kvalitéer de för med sig och hjälper till att förstärka på platsen. Metod för denna studie har varit att applicera två skilda typologier på platsen för att sedan presentera resonemang kring de kvalitéer som uppstår. För att fastställa vad som menas med kvalité i stadsbyggandet har generella litteraturstudier gjorts.

  • 124.
    Björklund, Andreas
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Efter de nya spelreglerna: vem ansvarar för bostadsbyggandet?2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetet vill belysa en situation i bostadsbyggandet där två aktörer, en offentlig och en privat samarbetar om att uppföra ny bostadsbebyggelse. Ett bostadsbyggande som omges av komplexa lagar och strukturer. Stadsbyggnad handlar om hur, var och när. I Arkitekten beskriver Dan Hallemar (2004) hur Stockholm Stad använder tre principer för att bygga stad;princip 1) Låt gå principen; handlar om det goda samtalet mellan professionen och marknaden där det sedan ofta görs som marknaden vill, men andra ord uppnå höga byggsiffror på kort tid och undvika överklaganden. Till princip 1 hör exempelvis LUX- området på Lilla Essingen och Liljeholmskajen i Årstadal. Princip 2) Wolodarskiprincipen: karaktäriseras av stark tjänstemannainflyttade och stadsbyggnadsområden som influerats av kommunens möjlighet att påverka planringen i detalj. Till princip 2 hör exempelvis Hagastaden och S:t Erikområdet 3) OS-principen: definieras av en projektgrupp med starkt inflyttade. Projektgrupperna arbetar ofta efter en federal samförståndsprincip tillsammans med kommun, byggherre och arkitekt. Till princip 3 hör exempelvis tidigare OS-byn även kallat Hammarby Sjöstad och Norra Djurgårdsstaden. Detta arbete fokuserar på princip ett och tre sätt att bygga staden. Stora likheter finns mellan dessa två principer och de fallstudieområden som studerats i arbetet, d.v.s. Liljeholmskajen och Norra Djurgårdsstaden. Arbetet vill genom en fallstudie av två större stadsutvecklingsområden viktiga för bostadsbyggandet i Stockholm belysa en situation på bostadsmarknaden där två aktörer, en offentlig och en privat samarbetar om att uppföra ny bostadsbebyggelse. Vilka roller har dessa två parter i bostadsbyggandet som regleras av komplexa lagar och strukturer. Liljeholmskajen karakteriseras av en exploateringsprocess där byggherren äger marken och tar sedan tillsammans med kommunen fram planen. I Liljeholmskajen är det en privat byggherre som är markägare och initiativtagare till bostadsbyggandet. Norra Djurgårdsstaden karakteriseras av en exploateringsprocess där kommunen äger marken och tar tillsammans med byggherren fram planen. I Norra Djurgårdsstaden är kommunen initiativtagare till bostadsbebyggelsen. Markägande innehar s.k. allokativa resurser och kan beskrivas som en äganderätt. Med äganderätten följer rätten att fatta vissa beslut men även rätten att hindra andra från att fatta beslut. Kommunen har fortfarande möjlighet att påverka vart och hur det byggs genom planmonopolet, fast utan en styrning av initiativet kan det vara svårt att förutsäga när och hur en etablering kan ske enligt en politisk utredning (Statens Offentliga Utredningar 1996b). Här kan det uppstå en motsägelse då kommun successivt frånsagt sig initiativrätten och förväntar att byggherren ska komma med förslag på ny bebyggelse. Exempelvis måste kommunen i planeringsdokument tydligt visa vart de anser det lämpligt med ny bebyggelse. Fallstudien visar även på att nya samarbetsformer behöver uppstå om marknaden aktivt ska föreslå ny bostadsbebyggelse. I det privat initierade projektet uppstår nära samarbete mellan kommun och byggherre redan i projektets inledningsfas, detta var nödvändigt då byggherren tog en planrisk genom att förvärva marken. De kommunalt initierade fallstudieprojektet innehåller fler typer av upplåtelseformer jämfört de privata där det främst byggs bostadsrätter. När kommunen är initiativtagare visar fallstudien att det markanvisas och byggs för flera målgrupper även om det tillsist är upp till byggherren att bestämma vem som ingår i kundprofilen.

  • 125. Björklund, Anna
    Livscykelanalys av åtgärder för minskad energianvändning i Finspång: rapport från ett projekt om metoder för strategisk miljöbedömning i energiplanering2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Denna rapport utgör en del av rapporteringen från ett forskningsprojekt om energiplanering med strategisk miljöbedömning. Projektet genomfördes i samarbete mellan Finspångs kommun och de två forskningsprojekten Utveckling av verktyg för strategisk miljöbedömning och medborgarmedverkan samt Scenariometoder i strategisk miljöbedömning. Rapporten redogör för den kvantitativa miljöanalysen som genomförts enligt Steg 7 ”Miljöanalys” i projektets processbeskrivning enligt ovan nämnda rapport. Den kvantitativa miljöanalysen ligger till grund för den slutliga värderingen av åtgärdsförslag och utformningen av Finspångs energiplan. Rapporten redogör för metod, omfattning, genomförande och resultat av den kvantitativa miljöanalysen. Dessutom diskuteras användbarheten av LCA som en del av processen för strategisk miljöbedömning i energiplanering. Projektprocessen som helhet (bakgrund, syfte, metod, genomförande samt resultat i form av en redogörelse för den slutprodukt som genererats av Finspångs kommun inom projektet, nämligen en kommunal energiplan) beskrivs i rapporten Energiplanering med strategisk miljöbedömning i Finspång BTH Forskningsrapport 2007:05 som utgör rapport 2 från MiSt-programmet. Programmet "Miljöstrategiska verktyg", MiSt, är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram finansierat av Naturvårdsverket. Programmet leds från Blekinge Tekniska Högskola. I programmet studeras verktyg som kan underlätta miljöbedömning i strategiskt beslutsfattande på olika nivåer, från nationell till lokal. Förståelsen och basen för utveckling av verktyg och rekommendationer om verktyg i olika planerings- och beslutsprocesser baseras på empirisk forskning på fall inom flera sektorer. Målen för MiSt-programmet: • Kritisk undersökning av verktygens funktion • Teoribaserad förståelse av deras verkan • Utveckling av råd om effektiv användning av verktyg och kombinationer av verktyg Programchef: professor Lars Emmelin, Fysisk planering, BTH. Biträdande programchef: docent Tuija Hilding-Rydevik, MKB-Centrum SLU.

  • 126.
    Björklund, Anna
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Näridrottsplatser: Finns det plats för flickorna?2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ohälsotalen ökar och bristen på fysisk aktivitet är en bidragande faktor. Näridrottsplatser byggs för att främja befolkningens hälsa. Flickor har dock en hög frånvaro på näridrottsplatserna. Det är ett problem för samhällsplanerarna som ej vet hur de ska bygga för att få flickorna mer fysiskt aktiva. Det är värdefullt ur ett jämställdhets- och folkhälsoperspektiv att alla individer får ta del utav de hälsofrämjande arenor som finns att tillgå i samhället. Pojkarna har en dominerade roll på näridrottsplatsen och tidigare studier har antytt att sociala och kulturella faktorer är betydelsefulla i förståelsen för flickors frånvaro. Syftet: Syftet med studien var att undersöka vilka anledningar som finns till att flickor inte nyttjar näridrottsplatserna i samma utsträckning som pojkar samt att undersöka om näridrottsplatserna behöver genomgå någon form utav förändring för att flickor ska spontanidrotta. Metod: Studien utfördes med en kvalitativ enkät. Urvalet bestod utav fjorton flickor i åldrarna 15-19 år i en förort i Stockholm. Fyra flickor i åldrarna 18-19 valde att delta. Resultatbearbetningen genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att pojkarnas beteende och attityder samt den fysiska miljöns utformning ligger till grund för flickornas frånvaro på näridrottsplatserna. Respondenterna efterfrågar även andra aktiviteter än de som erbjuds idag. Slutsats: Kommunerna bör se över den fysiska miljöns utformning för att flickors närvaro på näridrottsplatserna ska öka. Det behövs även en attitydförändring i samhället som tillåter att flickor deltar på samma villkor som pojkar.

  • 127. Björklund, Anna
    et al.
    Finnveden, Göran
    Dreborg, Karl-Henrik
    Johansson, Jessica
    Mårtensson, Anders
    Stenlund, Jenny
    Viklund, Per
    Viklund, Hans
    Energiplanering med strategisk miljöbedömning i Finspång2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är en del av slutrapporteringen från två av projekten i programmet ”Miljöstrategiska verktyg”. Projekten är Utveckling av verktyg för strategisk miljöbedömning och medborgarmedverkan (MiSt-projekt 1) samt Scenariometoder i strategisk miljöbedömning (MiSt-projekt 7). I samarbete med Finspångs kommun har ett gemensamt projekt utvecklats för att ta fram en ny energiplan i kommunen. Programmet "Miljöstrategiska verktyg", MiSt, är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram finansierat av Naturvårdsverket. Programmet leds från Blekinge Tekniska Högskola. I programmet studeras verktyg som kan underlätta miljöbedömning i strategiskt beslutsfattande på olika nivåer, från nationell till lokal. Förståelsen och basen för utveckling av verktyg och rekommendationer om verktyg i olika planerings- och beslutsprocesser baseras på empirisk forskning på fall inom flera sektorer. Målen för MiSt-programmet: • Kritisk undersökning av verktygens funktion • Teoribaserad förståelse av deras verkan • Utveckling av råd om effektiv användning av verktyg och kombinationer avverktyg

  • 128.
    Björklund, Malin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Stagnerande städer -vad kan vi göra?2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning: Över hälften av alla svenska kommuner hade en total stagnation under åren 1999-2009, det är främst bruksorter och landsbygden som stagnerar. I östra Tyskland stagnerade över hälften av städerna med mer än -3 % under åren 1990-2005. De gamla industristäderna i USA har under lång tid haft stora problem med förortsurbanisering. Därför har jag valt i detta kandidatarbete att studera varför städer i dess länder stagnerar, hur de ser på stagnationen och vad de gör åt den. I USA började städer som Detroit och Youngstown stagnera i samband med att industrier lades ner och en förortsurbanisering spred sig i landet. Förortsurbanisering som skapades av bland annat väl utbyggda motorvägar och förmånliga lån i förorterna. Stor del av Tyskland har stora problem med stagnerande städer, i öst kom stagnationen igång i samband med murens fall 1989. Städerna i östra Tyskland hade svårt att konkurera med väst och många industrier var tvungna att läggas ner. Nedläggningarna inom industrin bidrog till att befolkningen i östra Tyskland började flytta västerut. Stagnationen i Sverige präglas av urbanisering, folk flyttar från landsbygden och buksorter till storstäderna. Stagnationen i Sverige tycks även ha förvärrats under krisen i Sverige på 90-talet. Det finns olika sätt för städerna att förhålla sig till stagnationen de kan anpassa sig efter den eller motverka den. Städer kan se det som en möjlighet att minska tätheten eller ett sätt att göra staden mer kompakt. Hur staden än förhåller sig till stagnationen kräver stagnationen oftast rivningar av delar av staden. Skillnaden är dock vad städerna gör med marken sedan, en vanlig åtgärd är att utveckla parker på rivningstomterna. Parker är oftast ett försök från stadens sida att vända på stagnationen, genom att skapa attraktiva miljöer som oftast leder till högre markvärden.

  • 129.
    Björklund, Malin
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Nyman, Gustaf
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Public Parks and the Right to the City2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This master thesis, entitled, “Public Parks and the Right to the City” aims to study the relationship between the concept of the right to the city and public space through studying five public parks in the city of Manaus, Amazonas. In the international public debates on urban poverty and social difficulties, the term “(the) Right to the City”, is used as a cry for action and in Brazil, the term serves a special role as being a part of the national planning legislation called, City Statute. The right to the city is a broad term, used by many different actors in the public debates. The concept has its origin from the works of French Marxist philosophe Henri Lefebvre. His ideas were based on the argument that the city is an oeuvre in which all of its inhabitants have a right to. Lefebvre’s ideas are radical and aims to redefine the basis of citizenship and challenging the role of capitalism. The term is also widely used by organizations like UN and NGO’s, as well as many small social movements. In four of the parks, a questionnaire was handed out to the visitors and observations were implemented in two of the most frequently visited parks. Another questionnaire was handed out to people outside of parks to evaluate why people don’t visit the parks. We also did interviews with the park-staff of each park and planners working in different ways with planning and public parks in Manaus. The results showed that public parks holds a kind of social and educational function, while also being used as a planning tool to prohibit the spread of informal settlements. The right to the city in a Brazilian context basically means that decision-making were decentralized to the municipalities, and, according to the interviewees, it have little impact on the actual work for planners. The results also showed that the rules in the parks and the feeling of insecurity prohibits visitors from representing themselves in the public space, and hence cannot produce the space. Overall, this study showed, on several points, that the concept of the right to the city is not put into practice in the case of public parks in Manaus. A conclusion we could make from the study is that the use of the term “Right to the City” is significantly different between UN, NGO’s, social movements, Brazilian City Statute and the original concept of Lefebvre. As the concept becomes a fuzzy umbrella-term for social-urban-change, the original term loses its power and meaning. In a world where more than half of the world’s population lives in cities, Lefebvre’s ideas of the right to the city is still highly relevant. But the term needs to be used as it was intended to be: as a set of radical ideas that promotes a completely different kind of city and society. This is not how the term is used in the legal statute and public debate in Brazil, and that is reflected through the use of its public spaces in the city of Manaus.

  • 130.
    Björnberg, Eleonore
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Räddningsverkets översvämningskartering: ett underlag för översiktlig fysisk planering2002Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Riskfrågan "översvämning" ska kommunerna ta upp i sina översiktsplaner tillsammans med övriga riskfrågor. Riskredovisningen kan ha avgörande betydelse för detaljplanering och ev. bygglov. Denna rapport koncentrerar sig kring redovisningen av denna riskfråga i översiktsplaner och i fördjupningar av översiktsplaner, men mycket av innehållet kan även appliceras på andra riskfrågor i en kommun. Trots att det i många av Sveriges kommuner inträffat upprepade stora översvämningar är detta inte något som kommunerna i någon större utsträckning hittills har tagit i beaktande vid utarbetandet av översiktsplaner. Idag är dock många kommuner på gång att göra nya kommuntäckande planer och här kommer riskfrågorna att få större utrymme än tidigare. Detta beror bland annat på lagändringen i Plan- och bygglagen 1996 som medförde att risker ska redovisas i översiktsplanen. Riskfrågan "översvämning" kommer således i framtiden att redovisas tydligare i de kommuner där det är aktuellt. Underlagsmaterialet, som kan kopplas till riskredovisningen av riskområdet översvämningar, har varit och är fortfarande i många kommuner bristfälligt. Men eftersom denna fråga uppmärksammats mer under de senaste åren arbetar nu kommuner, länsstyrelser och kraftbolag betydligt mer med frågorna. Sedan 1998 håller SMHI på att göra en översiktlig översvämningskartering på uppdrag av Räddningsverket. Verket har regeringens uppdrag att förse samhället med information om översvämningsrisken i form av översvämningskartering .Arbetet beräknas vara klart 2003. Denna kartering är till stor hjälp för översvämningsdrabbade kommuner som, idag och framöver, ska göra nya översiktsplaner. Dock kan denna kartering ,för vissa områden, behöva bearbetas ytterligare för att även kunna anpassas till en mer detaljerad planering och för att kommunerna ska kunna ge tydliga rekommendationer i sina översiktsplaner. Det är kommunernas ansvar att en bearbetning görs och det är i varje enskild kommun som den mesta erfarenheten och det största kunnandet kring riskfrågan översvämning lokalt finns. I denna rapport studeras några kommuner som idag har tillgång till Räddningsverkets karteringar och som håller på, eller som inom den närmaste tiden skall börja, att arbeta fram nya kommuntäckande översiktsplaner. Samtliga fyra kommuner som är representerade har antagit sina nuvarande översiktsplaner 1990. Sollefteå och Falun är redovisade mer ingående eftersom kommunbesök gjorts här. Bollnäs och Sundsvall är inte lika ingående redovisade eftersom de inte har besökts utan endast svarat på utskickade frågor. Rapporten bygger i stor utsträckning på Boverkets studie Översvämningsfrågor i översiktsplaneringen, som kom ut hösten 2001. Den handlar om hur man i de utvalda kommunerna ser på de frågeställningar som Boverket tar upp i avsnittet "reflektioner" i denna studie samt hur de utvalda kommunerna ser på Räddningsverkets översvämningskarteringar och hur de kommer att använda sig av dessa. I rapportens avslutande kapitel Diskussion och slutsatser tas problem och brister upp samt vägledning ges till hur kommuner och övriga berörda aktörer bör arbeta med riskfrågan "översvämning".

  • 131.
    Björned, Magnus
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Hållbar stadsutveckling: En studie om historiska och samtida planeringsstrategier ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Titel: Hållbar stadsutveckling - en studie om historiska och samtida planeringsstrategier ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv Författare: Magnus Björned Kurs: Masterarbete i fysisk planering (FM 2503) Institution: Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona Handledare: Gunilla Lindholm Datum: 19 augusti 2012 Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka historiska och samtida stadsplaneringstrender utifrån ett hållbarhetsperspektiv samt att analysera två svenska kommuners strategier mot en hållbar stadsutveckling. Metod: En metodkombination har använts i form av en fallstudie och en innehållsanalys. Fallstudien består av två semistrukturerade intervjuer samt översikt av kommunala dokument. Resultat: Fysisk planering kan inte på egen hand skapa hållbara städer då hållbar stadsutveckling är beroende av att fler komponenter behöver vara delaktiga i processen, men stadens strukturer som skapas genom fysisk planering kan underlätta målsättningen. De redovisade stadsplaneringstrenderna resulterar i såväl negativa som positiva konsekvenser vilket innebär att det är komplext att utläsa om dagens trender i själva verket är hållbara. Fallstudiens resultat visar att en kombination av generella och situationsbetingade metoder är ett effektivt tillvägagångssätt då flera svenska städer står inför liknande problem samtidigt som städer är heterogena. Nyckelord: hållbar stadsutveckling, ekologisk hållbarhet, ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet, Göteborgs Stad, Växjö kommun

  • 132.
    Björned, Magnus
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Mölndals centrum: stadsförnyelse i en svensk förstad2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Titel: Mölndals Centrum – Stadsförnyelse i en svensk förstad Författare: Magnus Björned Kurs: Kandidatuppsats FM 1402 Institution: Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona Handledare: Gunnar Nyström Datum: 2010-05-17 Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera och ge förslag till en trygg, funktionsblandad och konkurrenskraftig stadskärna i en kommun som angränsar till en större svensk stad. Metod: Att genomföra en SWOT-analys samt att göra en litteraturstudie på böcker skrivna av Jan Gehl, Gordon Cullen och Kevin Lynch. Att se över Mölndals Stads förslag till stadsförnyelse i Mölndals Centrum och utveckla detta. Resultat: Rekommendationer och förslag på åtgärder har arbetats fram med utgångspunkt från analyser och Mölndals stads planförslag. Nyckelord: Stadsförnyelse, Mölndals centrum, en trygg stad, en funktionsblandad stad, en konkurrensstark stad, SWOT-analys

  • 133.
    Blaga, Andreea-Cristiana
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Participation from Theory to Practice: To what extent can Citizens influence the Planning Procedures?: Planning by Dialogue: "The Living Urban Laboratory" Karlskrona (Revedin 2015)2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 134.
    Bleckman, Christian
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Biltrafikorienterade stadsdelars möte med ett hållbart resande: Hur påverkar konfigurationer av urban form vårt sätt att resa?2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Efter andra världskriget blev bilen tillgänglig för den breda folkmassan och utgjorde därmed det huvudsakliga transportmedlet. För att öka bilens framkomlighet och säkerheten kring bilens framfart formulerades stadsbyggnadsprinciper till förmån för biltrafiken. Stockholms tunnelbana och dess förorter byggdes samtidigt som massbilismen tilläts dominera stadsbyggandet. Det här kandidatarbetet syftar till att undersöka Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form utifrån frågan om vilka trafikslag som prioriteras genom följande frågeställningar: - Vilka konfigurationer av urban form kännetecknar biltrafikorienterade- respektive kollektivtrafikorienterade stadsdelar? - Gynnar Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form ett visst sätt att resa? Metoden för studien är en analysmodell för urban form i förhållande till trafikprioritering som tillämpas på de fyra tunnelbaneförorterna Vällingby, Skärholmen, Akalla och Skarpnäck. Metoden är konstruerad med stöd i en forskningsöversikt och bakgrundsbeskrivning där olika rekommendationer kring stadsutformning till bilens respektive kollektivtrafikens fördel studeras. En uppbruten och funktionsseparerad bebyggelsestruktur kan leda till längre resor eftersom avståndet mellan målpunkterna blir större än om bebyggelsen är tät och blandad. Samtidigt finns det belägg för att antalet resor blir högre i en tät bebyggelsestruktur. Den här typen av fenomen har lett fram till slutsatsen att täthet inte är ett självändamål. Det som istället verkar vara avgörande för frågan om urban form och trafikprioritering är fördelar för kollektiva färdmedel samt för gång och cykel i förhållande till biltrafiken. Studien visar på problempunkter i de fyra tunnelbaneförorterna, såsom barriärer för gång- och cykeltrafikanter, säckgator och i vissa fall kollektivtrafikhållplatsens lokalisering i förhållande till bebyggelsestrukturen. Studien ställer sig kritisk till att även goda värden i massbilismens planeringsideal i hög grad förkastas. Goda och mindre goda värden i exempelvis trafikseparering och grannskapsplanering diskuteras parallellt. Konfigurationer av urban form har en avgörande betydelse för bebyggelsedensiteten och färdvägarna för olika trafikslag. För att öka det hållbara resandets marknadsandel måste inte bara reslängderna förkortas för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Minskade barriärer, koncentration av befolkning kring kollektivtrafikhållplatserna samt blandning av olika målpunkter inom stadsdelarna är andra viktiga faktorer som i hög grad styrs av konfigurationer av urban form.

  • 135.
    Bleckman, Christian
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Maktdynamiker, rationalitet och planeringsföreställningar2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen antar en kritisk ansats med ambitionen att synliggöra maktförhållanden som formar den offentliga planeringen. I uppsatsen konstrueras en kritisk-teoretisk modell som beskriver hur simultant interna/implicita och externa/explicita ’maktdynamiker’ kopplat till ’rationalitet’ opererar genom ’planeringsföreställningar’. Den kritisk-teoretiska modellen förenar två forskningsfält; ’planeringsföreställningar’ och ’rationalitet-makt-relationer’ i syfte att analysera hur ’maktdynamiker’ opererar inom offentlig planering.

    ’Maktdynamiker’ beskriver övergripande nätverk av makt som yttrar sig på olika skalnivåer genom att individer och grupper ansluter sig till dem. Maktdynamiker är överlappande, motstridiga, beständiga och föränderliga maktstrukturer. Subjektets agerande är involverat i maktdynamiker som både påverkar och påverkas av agerandet och producerar samhälleliga effekter. ’Rationalitet-makt-relationer’ exemplifieras bland annat av kunskapsanspråk, sanningsanspråk, legitimering av processer och politisk koncensus som stabiliserar maktrelationer. Rationalitet-makt-relationer kan både medvetet och omedvetet maskera prioriteringar och maktutövande som ’självklarheter’ vilket gör att de sällan är föremål för öppna konflikter. Trots det har rationalitet-makt-relationer stor betydelse inom demokratiska organisationer och planering. ’Planeringsföreställningar’ utgör planeringens idémässiga förutsättningar och analyseras som det sätt den offentliga planeringen föreställt möjligheten att styra stadsutvecklingen. Sådana föreställningar utgör planeringens möjligheter och begränsningar samtidigt som föreställningarna påverkas av försöken att planera. Planeringsföreställningar härleds till rationalitet utifrån en grundläggande uppfattning om att planering syftar till att styra och påverka samhällsutvecklingen med hjälp av förnuftet – vilket i sig är en rationalitet-makt-relation oavsett problemformulering och övrigt innehåll. Sammantaget beskriver uppsatsens kritisk-teoretiska modell planeringens och rationalitetens omedelbara relation varandra och till makt.

    Analysen involveras i de rationalitet-makt-relationer som formar den offentliga översiktsplaneringen där en exemplifierande fallstudie utgör uppsatsens empiriska kontext. Fallet är intressant dels eftersom lagen ger stora friheter i hur översiktsplanering används. Friheten kan innebära att planeringsföreställningar hos nyckelaktörer inom översiktsplaneringen får stort inflytande över översiktsplaneringens form och innehåll. Analysen visar inte bara hur planeringsföreställningar varierar mellan individer utifrån ambivalensen i och med det tillsynes omöjliga uppdraget att ordna samhället med förnuftet. Planeringsföreställningar kan också variera beroende på vilka övergripande maktdynamiker de relateras till. Analysen är en successivt framvuxen konstruktion av tre ’kritiska belysningar’ där planeringsföreställningar analyseras i förhållande till ’den egna organisationen’, ’marknaden’ respektive ’medborgare’ (samtliga i obestämd, dynamisk och multipel ’form’). I relation till medborgare, politik och andra förvaltningar framhålls planeringssubjektet som autonomt och översiktsplanen legitimeras som ett ’kunskapsanspråk’ eller ’sanningsanspråk’ om stadens utveckling. Rationaliteter i förhållande till dessa föreställningar lägger fokus på bostadsproduktionen och att processerna ska kunna fortgå. Andra förvaltningar ska följa översiktsplanen och medborgare ska få en förståelse för att staden växer. I förhållande till marknaden är föreställningar om möjligheten att styra stadsutvecklingen mer flexibla och anpassningsbenägna då marknaden ses som den ’sanning’ planeringen har att förhålla sig till. Marknadens ’realism’ ska implementeras också för att stärka översiktsplanens ställning. På det sättet beskrivs hur översiktsplaneringen upprätthåller och stabiliserar maktförhållanden utifrån rationalitet-makt-relationer till förmån för bostadsproduktionen.

  • 136.
    Blom, Erik Folkesson
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Friluftsplaner: en hjälp för friluftslivet2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Friluftsplanen är ett frivilligt dokument som enbart beskriver friluftslivets intresse i kommunen. Detta för att dokumenten är frivillig och att det inte finns några bestämmelser om vad ett friluftsdokument ska innehålla. Detta arbete är en fallstudie som syftar till att undersöka om friluftsdokumenten innehåll. Friluftsplanen visade sig ofta vara del i annan plan eller program vilket innebar att arbetet breddades och kom att undersöka flera friluftsdokument med olika namn. Innehållet i friluftsdokumenten analyserades och jämfördes sinsemellan. För att sedan undersöka om och hur friluftsdokumenten används i kommunernas obligatoriska översiktsplan. Det visade sig finnas många likheter i innehåll mellan de jämförda dokumenten fast utseendet och namnen på dokumenten kraftigt varierade. Användning av dokumenten i översiktsplanen gick att finna dock så går det inte säga att friluftslivet blivit bättre i kommunen på grund av friluftsdokumenten. Men att genom att välja att skapa ett dokument som samlar kommunens ställningstaganden kring friluftsliv kan det skapa ett ökat fokus på friluftslivet i kommunen.

  • 137.
    Blomgren, Joel
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Förslag till utveckling av Tullkammarkajen, resecentrum samt dess närområde i Halmstad2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Examensarbetet utgörs av en omfattande analys samt bakgrundsmaterial som redogör för planerings-förutsättningar samt problematik för planområdet. Analyserna och bakgrundsmaterialet mynnar sedan ut i ett planförslag som vägt ihop alla tillgängliga fakta och skapat en fungerande och attraktiv helhet. I huvudsak består planförslaget av följande delar: Arbetet tar upp ett översiktligt förslag till ett nytt resecentrum byggt utifrån den befintliga stationsbyggnaden. Även närområdet kring resecentrumet utvecklas för att skapa en attraktiv helhet som passar in i staden. Längs med Tullkammarkajen utvecklas ett nytt bostadsområde med vattennära bebyggelse. Vid planeringen av bebyggelsen läggs stor vikt vid att skapa stråk och rumsbildningar samt att göra miljön runt kajområdet attraktivare. Vidare sammankopplas de östliga och västliga delarna av staden med nya broförbindelser över Nissan. Stråket mellan resecentrum och torget/centrum förbättras för att få en tydlig koppling och ett naturligare flöde.

  • 138.
    Bodén, Pontus
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Åkarp: en del av en expansiv region2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Närheten till Danmark och utvecklingen av Öresundsregionen har länge skapat positiva och dynamiska effekter för Skåne, med ökade investeringar och etableringar. Avståndet mellan Sverige och Danmark är kort vilket underlättar rörligheten för kapital, varor, tjänster och arbetskraft. På den svenska sidan om Öresund är den privata tjänstesektorn med högutbildad arbetskraft huvudsakligen koncentrerad till sydvästra delen av Skåne. Malmö är Sveriges tredje största stad med nästan 300 000 invånare, denna region är länets ekonomiska motor. Intill Malmö ligger Lund som är en av Sveriges största studieorter. Med omkring 30 000 studenter och 10 000 inflyttade varje år är det en snabbt växande stad. Två stora laboratorieanläggningar planeras att byggas i Lund, forskningsstationen ESS och laboratoriet för accelerator- och kärnfysik, MAX IV. Anläggningarna väntas att bli större projekt än både Öresundsbron och Citytunneln i Malmö. Detta innebär många arbetstillfällen inom byggbranschen men även inom näringslivet i stort, bland annat väntas en stor inflyttning av gästforskare och professorer från andra länder till regionen. Åkarp ligger mitt i denna expansiva Öresundsregion i Burlövs kommun. Ortens fördelaktiga läge intill E20, E22 samt södra stambanan gör orten till ett intressant bostadsalternativ för människor som jobbar i Malmö, Lund eller Köpenhamn. De goda kommunikationerna och snabba förbindelserna med Pågatåget gör det lätt för ortens invånare att pendla. Åkarp är en kompakt ort som främst består utav friliggande enfamiljshus. Järnvägen är en stor barriär och delar orten i en nordlig och sydlig del. På många av de tomma plättarna som finns idag ligger detaljplan som fortsätter bygga på glesa bebyggelsestrukturer. I kommunens översiktsplan står det att Åkarp och huvudorten Arlöv och ska fortsätta att utvecklas som två orter och ska inte byggas samman. De öppna stråken i landskapet mellan samhällena skall behållas. Vidare vill man från kommunens sida få tätortkärnorna att fungera som mötesplatser och träffpunkter för alla, något som ska skapa folkliv och öka känslan av trygghet. Åkarp är omgärdad av en av Sveriges bördigaste jordbruksmarker. För att inte ständigt ta mer jordbruksmark i anspråk förtätas orten runt stationsområdet och en yttre gräns för expansion sätts. Projektet om nerdikning och överdäckning av södra stambanan gör det möjlig att bygga närmare stationsområdet då bullret kommer att minska. Utbyggnaden med bostäder och verksamheter låter den norra och södra delen att växa ihop och göra Åkarp till en sammanhängande ort. Expansionen av den nya bebyggelsen sker med kvartersstruktur, en högre exploateringsgrad än vad som finns idag. Detta för att låta så många människor som möjligt ska få en så kort sträcka till den nya tågstationen. Närheten till lantbruksuniversitetet i Alnarp utnyttjas genom att göra Åkarp till en nod för lantbruksstudier där studenter kan bo och befolka gatorna. En ny gymnasieskola med samma inriktningsområde tillkommer vilket förstärker ortens karaktär som säte för lantbrukslära. Med denna förbättring kan Åkarp stärka sin karaktär och ställning i Öresundsregionen och bli en ort som utvecklas på ett långsiktigt sätt i framtiden.

  • 139.
    Bolinder, Christina
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Ett grönområdes framtid: - utifrån människans utbredning och naturens behov2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Stockholms län finns ett stort behov av att bygga bostäder, arbetsplatser och infrastruktur. Orsaken till utbyggnadsbehovet av bostäder är en befolkningsökning inom länet. Utbyggnaden sker både genom påbyggnad av befintliga huskroppar, förtätningar, återanvändning av sedan tidigare hårdgjorda ytor men också genom att använda marken i befintliga parker och natur.

    I mitt arbete har jag en forskningsfråga/hypotes om att det är möjligt att bygga inom ett grönområde utan att dess värde förloras.

    För att utreda hur ett grönområdes värden kan påverkas vid ny bebyggelse har jag valt att studera två olika områden, Kymlinge och Söderby, som ligger inom Järvakilen och göra en jämförelsestudie mellan dessa. Grönområdet, Järvakilen, är en av Stockholms grönkilar som bland annat fungerar som rekreationsområde.

    Planförslagen för Kymlinge och Söderby grundas på närbesläktade förutsättningar såsom närhet till rekreationsområde med natur, infrastruktur med vägbuller från ett stort flöde av trafik och kraftledningsgator. En skillnad däremot är avståndet till närliggande tätort. I båda fallen tas delvis jungfrulig mark i anspråk. Lite speciellt för Kymlinge är att här finns en tunnelbanestation uppförd som inte har blivit färdigställd och att ett kommunalt naturreservat har inrättats. I jämförelsen har likheter och skillnader i planeringen tagits fram utifrån inventering, analys och planförslag.

  • 140.
    Bollner, Jenny
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Ta tillvara ungdomarnas kunskap i planeringen!2005Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING Under en praktik sommaren 2003 hade jag i uppgift att utifrån barn och ungdomars synvinkel ge förslag på var en gång- och cykelvägstunnel skulle placeras utefter en riksväg. Riksvägen delade ett bostadsområde, med många barnfamiljer, från centrum där all service, som exempelvis skola, dagis, affärer och sportanläggningar var belägna. Jag kom då till insikt att det inte är vanligt förekommande att ungas kunskap tas tillvara i planeringen, och det var då mina tankar kring detta examensarbete började. Syftet med examensarbetet har därför varit att ta fram ett samlat kunskapsunderlag på den offentliga miljöns betydelse för ungdomar och utifrån detta genomföra en fallstudie. Fallstudien skall visa på fjortonåringars användning och upplevelse av innerstaden i Bollnäs, samt informationen därefter kan tas tillvara i planeringen. Ungdomarna använder sig av det offentliga rummet på ett annat sätt än vi vuxna och det kan därför vara svårt att som vuxen se vad som är det bästa för ungdomarna i planeringen. Ungdomar ser staden som en tillgång och använder den för en mängd olika saker. Framförallt för sociala aktiviteter så som att umgås med vänner, visa upp sig och pröva olika stilar och roller mot. Vuxna använder istället staden för nödvändiga och målinriktade aktiviteter. Det finns många forskare som studerat ungdomars användning av och betydelse för olika platser i våra samhällen. Sammanfattningsvis av deras studier kan sägas att ungdomarna har behov av två sorters platser. Dels platser där de kan vara ”on-stage” och platser där de kan vara ”back-stage”. Platser vilka fungerar som ”on-stage” ger möjlighet till att kunna visa upp sig, vara okontrollerade samt till möten och konfrontationer. På platser ”back-stage” behöver ej ungdomarna känna ansvar, här har de kontroll och kan vara självständiga. Dessa platser är ofta skyddade, d.v.s. det fi nns ingen insyn från vuxenvärlden och de är därmed ostörda, tillskillnad från ”on-stage” platser. (Liedberg 1989) Det offentliga rummet har en stor betydelse för ungdomar, då det bland annat: - Ger en personlig ram, utifrån vilken andra platser därefter bedöms. - Ger en förståelse för historia, avstånd och sociala relationer. - Ger möjlighet att skapa kamratrelationer. Platser vilka fungerar som ”back-stage” kan dessutom ge möjlighet till: - Fysiska och intellektuella utmaningar. - Ett utvecklande av oberoende. För att ungdomarna skall kunna använda och utvecklas är stadens alla rum, som redovisats ovan av stor betydelse. Det blir då viktigt att stadens struktur ger möjlighet för ungdomarna att självständigt kunna förflytta sig. Gång- och cykelnätets utbyggnad och utformning, kollektivtrafikens turtäthet och sträckning får då stor betydelse. Viktigt är även att de utformas på ett sådant sätt så att de ej upplevs otrygga, så att det inte blir ett hinder i ungdomarnas möjlighet att använda staden. För att kunna uppnå detta måste en kunskap från ungdomarna fås. Trots att ungdomar har stor kunskap om staden tar vi vuxna sällan tillvara den. Det finns inget som egentligen talar mot ungdomars inflytande i planeringen. Tvärtom talar både internationella dokument, så som Barnkonventionen, Agenda 21 och BRA 21 för deras inflytande. Så även Svenska lagar som Plan- och bygglagen, Väglagen och Miljöbalken, vilka förespråkar att barn och ungdomar kan komma att ingå i samrådskretsen. De som dock bestämmer vilka som skall ingå i samrådskretsen är vi planerare. Detta är alltså vårt ansvar! Att få med ungdomarna i planeringen. För att kunna öka de ungas inflytande i planeringen menar Boverket att vi behöver förändra de vuxnas attityder, ta tillvara de ungas kunskap i alla steg till dess att ett område/ plats är färdig, precisera spelreglerna samt presentera material så att alla förstår. (Boverket 2000) Metoder är av stor vikt i arbetet med de unga. Detta eftersom de ej har samma möjlighet som vuxna att i ord förmedla det de känner eller upplever. Metoder, som att t. ex rita kartor, fotografera eller markera platser på en karta, kan därför vara bra att som planerare använda sig av, för att få del utav deras upplevelser och användning av staden. (Maria Nordström 2002) I min fallstudie, vilken jag genomförde i Bollnäs med åtta stycken elever ur en åttondeklass, använde vi oss av metoder så som dessa. Ur fallstudien fick jag kunskap om vilka stråk och målpunkter i innerstaden som var viktiga för ungdomarna. Jag fick även kunskap om hur de upplevde dessa platser samt hur de använde dem. Kanske kan vi förstå att vissa platser och stråk har en stor betydelse för ungdomar, men hur de upplever och använder dem kan vi inte veta förrän vi frågar dem. Många gånger planerar vi med tanke på att förbättra för de unga, exempelvis då vi planerar för gång- och cykelvägar. Det är då många planerare som inte tar tillvara den kunskap som de unga har, utan bara ser till sitt eget kunnande och tycker att det räcker. Jag anser ej att detta är tillräckligt eftersom de unga ser saker ur ett annat perspektiv än vuxna, nämligen ur ett ungdomsperspektiv. Jag anser därför att det är viktigt, att som planerare, även ge de unga möjligheter att få förmedla sina kunskaper om staden. Kunskap från ungdomar kan vara till stor hjälp vid såväl nyplanering av ett område som i förätningsprojekt, så som förnyelse av ett område eller en plats. Genom min fallstudie fick jag information som skulle kunna tas tillvara inom olika nivåer i planeringen. Mycket av informationen kan också tas tillvara inom olika förvaltningar, detta för att kunna förbättra olika områden/platser som fjortonåringarna pekat ut. Kunskapen skulle även kunna fungera som ett planeringsunderlag vid såväl översiktliga överväganden om markanvändning, som i en detaljplans programskede. Det jag anser vara bra för en planerare att tänka på i arbetet med de unga är: - Förstå att de unga har en kunskap om staden som du ej har - Skapa kontakter med lärare och elever - Bygg upp ett förtroende - Låt arbetet ta den tid som behövs - Var kreativ och använd din fantasi - Var tydlig om vad arbetet kommer att leda till - Var ej byråkratisk - Och framförallt ha roligt!

  • 141.
    Boloz, Katarzyna
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Metzler, Dennis
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    The regional impact of low-cost carriers: Case study of Katowice and Skavsta airports2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In our thesis we have presented the airports’ activity in the scope of impact of the Low Cost Carriers based on two cases: Katowice and Skavsta Airports. By analyzing the indicators for airports’ growth we described how the advantage of LCCs have affected in perceiving the airports, their regions and the LCCs’ services itself. We have found out that there’s a connection between the economic condition of the region and the types of services which the LCCs have in offer. Since both airports are facing similiar scale of the expansion, different drivers found in the regions’ features were stimulating the air traffic and shaping a dominant profile of the passenger. Following the patterns in respect to tourism we have concluded that the limitations which occur around low-cost services possibly shape the behaviour of travel planning. Whereas the activity of LCCs’ services are generally recognized as profitable to the region, we argue that in some cases the neighbourhood hampers the development in this sector.

  • 142.
    Bonsib, David
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Artikulera rum genom fysisk planering2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Miljonprogramsområden tillförs ofta negativa attribut och ses av många som ett stort samhällsproblem. Därför är det viktigt att konkretisera vilka problem som finns för att bättre förstå hur de kan lösas. Två av dessa negativa attribut är ödslighet och rumslig förvirring eller svårigheten att skilja på vad som är privat, gemensam och offentlig miljö. Detta är uppsatsens fokus och konkretiseras genom en fallstudie av ett typsikt miljonprogramsområde. Fallstudien utförs på Byälvsvägen, Bagarmossen, i Stockholm. Genom rumslig analys och litteraturstudier samt intervjuer skapas en bild av ett område med många goda kvalitéer men också ett område som upplevs som otryggt. Uppsatsen tar upp olika sätt att skapa rum genom ny bebyggelse och smärre fysiska åtgärder, t. ex. vegetation.

  • 143.
    Boozani, Hamid Akhlaghi
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Walkable Design Neighborhood: A sustainable Urban Form. A comparison between Nanjing official future plans and walkable design proposal based on Smart Growth principles along with Space Syntax Theory2013Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Recent urban development in China has serious faults in account of a sustainable course of action. More precisely, walkability, car independency, social encounter and local business are missing principles in new urban developments, specifically high-rise neighborhood developments. The configuration of these kinds of development causes a threat for the future, which is shown in the study area. To practice a design task within the field of Urban Design, a neighborhood close to the river waterfront in Nanjing was chosen. Current situation was investigated on site via observation by the author. Guidelines were formulated according to local conditions by means of integrating principles derived from other commendable case studies. The official future plans of the neighborhood, proposed by Nanjing Planning Bureau were examined under Smart Growth principles and Space Syntax theory and its framework around natural movement. An urban design task was carried out based on guidelines derived from local cases, design theory and the syntax analysis. The evaluation of the design task concluded that principles around configuration are needed to be integrated in neighborhood developments with the aim of achieving walkability. Smaller block size is considered as a crucial configuration attribute for similar projects, aiming at creating walkable, sustainable neighborhoods.

  • 144.
    Borden, Gabriella
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Lillieborg, Axel
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Bevara eller utveckla?: En fallstudie i hur kommuner hanterar kulturmiljöer i en tid av förtätning2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En studie av Riksantikvarieämbetet synliggör att två av tre svenska kommuner saknar förutsättningar för att ta hänsyn till kulturmiljövärden i den fysiska planeringen. Samtidigt ställs krav på kommunerna att öka bostadsbyggandet i ljuset av den rådande bostadsbristen. Således synliggörs en problematik där förtätning som utgör en samtida planeringsnorm behöver kunna genomföras utan att kulturmiljöer påverkas negativt. Omvandling av äldre hamn- och industriområden har präglat stadsutvecklingen i Europa sedan 1980-talet och i dessa omvandlingar finns ofta en strävan att bevara spår från de gamla verksamheterna. I den ovan beskrivna problematiken tar uppsatsen sitt avstamp.

     

    Uppsatsen genomförs som en fallstudie om hur expansiva kommuner hanterar kravet att tillgodose kulturmiljöer inom ramen för hamn- och industriomvandlingar. Genom en kvalitativ textanalys studeras empirin som utgörs av kommunala plandokument såsom översiktsplaner, detaljplaner, planprogram samt kommunala kulturmiljöprogram. Studieobjekten är Malmö, Nacka och Göteborgs kommun, där den sistnämnda används i syfte att belysa en eventuell skillnad över tid i hantering av kulturmiljöer. För att besvara frågeställningarna tolkas sedan empirin utifrån teorierna “kreativa klassen” och “platsmarknadsföring” samt ställs mot forskning inom ämnesfältet.

     

    Ur empirin har det kunnat skönjas att kommunerna uppvisar liknande tillvägagångssätt i hur kulturmiljöer ska tillgodoses, där en integrering av kulturmiljöerna i den nya bebyggelsen förefaller vara det vedertagna angreppssättet i hanteringen av att tillgodose kulturmiljöer. Denna strategi går även i linje med vad som föreskrivs av forskning. Genom att sätta detta i ljuset av de valda teorierna, kan tolkningar göras att ekonomiska motiv är en stark drivkraft i bevarandet av kulturmiljöerna. I uppsatsens diskussionsdel förs en diskussion kring vad som framkommit på på varje frågeställning, genom att väva in exempel från de studerade kommunerna.

  • 145.
    Bordier, Janna
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Potenzielle Auswirkungen eines neuen Fernbahnhofs auf seine Umgebung -- Diskussion zu den Entwicklungsmöglichkeiten um einen neuen Fernbahnhof in Hamburg-Diebsteich2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete är skrivet på tyska och behandlar Deutsche Bahn AG:s (det tyska järnvägsaktiebolaget) planer på att förlägga järnvägsstationen Hamburg-Altona, till ett industriområde 2 km norr om det läge den har idag. Enligt dessa planer ska dagens säckstation ersättas av en genomfartsstation, där tunnelbanestationen Diebsteich idag ligger. Den centrala frågeställningen för examens­arbetet är: Vilken påverkan har en ny järnvägsstation på sin omgivning? Rent konkret står platsen för Altonas nya järnvägsstation i fokus och möjligheterna för en ny strukturell utveckling av dess närområde. Arbetet bygger på teorier av Prof. Luca Bertolini, som menar att potentialen för ett utvecklings­projekt kring en järnvägsstation be­ror på förhållandet mellan stationen som trafikknutpunkt och stationen som plats. Om det uppstår en obalans mellan dessa funktioner så skapas ett förändringstryck. Den nya placeringen av järnvägsstationen Altona skulle ge den en mycket stark funktion som trafikknutpunkt men inte tillgodose de vistelsekvaliteter och andra viktiga funktioner som kan attrahera människor. Därmed förefaller det finnas en potential för att utveckla närområdet kring stationen. Det kan även ses som en nödvändighet för att den nya järnvägsstationen långsiktigt skall kunna fungera och tillgodose samhällets behov. Examensarbetet har som mål att förklara planeringssituationen och dess komplexitet för en intresserad allmänhet. Det är ett brett upplagt arbete som ska kunna utgöra grunden för vidare planeringsdiskussioner. Baserat på den centrala frågeställningen har tre koncept med olika målsättningar formulerats. Koncepten konkretiseras i fyra planillustrationer. Förhållandet mellan dessa koncept och möjlig stadsutveckling kring stationen diskuteras, med fokus på de viktigaste intresseavvägningarna.

  • 146.
    Borg, Marcus
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Bostadsbrist trots ökat bostadsbyggande, om ansvar och behov: En fallstudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det råder bostadsbrist i Sverige, trots att det återigen byggs bostäder i högt tempo. Flera orsaker kan förklara den stora bostadsbristen. Sveriges befolkning har ökat med 25% den senaste årtionden, delvis till följd av ökad invandring. Samtidigt pågår en fortsatt urbanisering som ökar trycket på bostäder i storstadsregionerna. Miljonprogrammet ledde till moderna bostäder under 1960-1970-talet, men i början av 1990-talet var bostadsmarknaden mättad. När befolkningen idag återigen ökar saknas det bostäder. I Sverige är det en generell bostadspolitik som varit och är dominerande, vilken bygger på socialistiska grunder där alla skulle ha rätt till bostäder med hög standard. Den bostadspolitiska modellen har sedan 1980-talet utmanats och influerats av nyliberala tankegångar. Den generella bostadspolitiken och nyliberalism står till viss del i motsats till varandra och det är därför av intresse att undersöka hur kommuner och bostadsbolag förhåller sig till det bostadsförsörjningsansvar som lagstiftningen beslutat om. Det kan ge en ökad förståelse för hur det kommunala bostadsförsörjningsansvaret tillämpas.

     

    Syftet med studien är att undersöka Stockholms stads kommunala bostadsförsörjningsansvar i förhållande till bostadsmarknadens behov och den rådande bostadsbristen. Syftet är vidare att förstå bostadsbristens problematik ur den historiska kontexten och samtidens nyliberala influenser. Det har gjorts genom en kvalitativ fallstudie där Stockholms stads bostadsförsörjningsprogram tillsammans med deras kommunala bostadsföretag har studerats för att se hur de omsätter sitt ansvar i praktiken för att möta behovet på bostäder.

     

    Studien visar på att det finns ett visst glapp mellan lagstiftningens intention och Stockholms stads tillämpning. Det delvis på grund av den svängning som skett i svensk bostadspolitik med nyliberala influenser. Tillika har inte behovet av bostäder tillgodosetts på ett tillfredställande vis, något som pekar på att svensk bostadspolitik behöver förändras. Ur resultatet framgår att Stockholms stad i sitt bostadsförsörjningsprogram och deras kommunala bostadsbolag lägger stort ansvar på privata aktörer för att tillgodose bostadsbehovet. Studien visar på att behovet på bostäder inte tillgodosetts och då i synnerhet inte segmentet i bostadsstocken där studien visar att behovet är som störst. 

  • 147.
    Borg, Marcus
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Hälsosam stadsplanering: en fallstudie av Stockholm, Göteborg och Malmö2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Fysisk planering är ett område som har möjlighet att påverka många olika delar i samhället. Det innebär således att arbetet med en god fysisk planering är viktigt för att samhället ska fungera på ett bra sätt. Denna studie undersöker närmre hur fysisk planering används för att främja människors hälsa och välbefinnande i de tre kommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Hälsa och välbefinnande borde vara en självklarhet att sträva efter i stadsplaneringen de menar i alla fall forskare som arbetar för WHO och som denna studie tar sin grund i. De lyfter en oro om att stadsplaneringen börjar glömma bort hur viktiga dessa aspekter är runt om i Europa. Stämmer detta även i en svensk kontext? Eller har vi i Sverige ett sätt att planera som tillgodoser människors hälsa och välbefinnande? Det är frågor som studien diskutera och försöka hitta svar på. Det har under studiens gång framkommit att Hälsosam stadsplanering så som Barton och Tsourou (2000) beskriver den har mycket att göra med att skapa förutsättningar för stadens invånare att förändra sin livsstil. En av de huvudsakliga delarna har visat sig vara att öka möjligheten för människor att röra sig mer till vardags genom att planera för städer där gång och cykel är naturliga transportmedel. Det räcker inte bara att förbättra gång och cykelvägar. Det handlar således om att stadens struktur bör vara anpassad efter närhet och med god tillgång till den vardagliga servicen så att behovet av att transportera sig med bil försvinner. Det har visat sig att denna strategi är något som alla tre kommunerna i undersökningen har anammat och redan där har det kunnat konstateras att kommunerna är en god bit på vägen att tillämpa en hälsosam stadsplanering. Men begreppet rör så mycket mer till exempel boendekvalité, social sammanhållning och tillgänglighet. 

  • 148.
    Borgström, Jesper
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Analys Handelshamnen: Förslag till utveckling av Handelshamnen i Karlskrona2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Analys Handelshamnen, förslag till utveckling av Handelshamnen i Karlskrona är ett examensarbete för en kandidatexamen i Fysisk Planering från Blekinge Tekniska Högskola 2008, skrivet av Jesper Borgström med Anders Törnqvist som handledare. Den 5 december 1679 togs det officiella beslutet att grunda staden Karlskrona och örlogsbasen. 1998 upptogs Karlskrona på UNESCO:s världsarvslista med motivationen: ”Karlskrona är ett utomordentligt väl bevarat exempel på en planerad europeisk örlogsstad, som influerats av äldre anläggningar i andra länder. Karlskrona har i sin tur tjänat som förebild för efterföljande städer med liknande uppgifter.” Handelshamnen är en utfyllnad, området fanns inte med i Karlskronas ursprungliga stadsplan utan har tillkommit senare. Handelshamnen är i dagsläget ett mycket attraktivt läge för exploatering inte minst på grund av dess närhet både till havet och till stadskärnan. Området ligger på den södra delen av Trossö mellan Skeppsbrokajen och Stumholmen och har en yta på omkring 650 gånger 60 meter med långsidan mot vattnet, för nuvarande används området främst till parkering. Syftet med arbetet är att utforma ett förslag till en användning och utformning av Handelshamnen som är bättre lämpad än den nuvarande. Förslaget medför huvudsakligen bostäder, det bedöms som viktigt att kajen görs tillgänglig för allmänheten, en viktig del av projektet handlar därför om en offentlig hamnpromenad.

  • 149.
    Borheim, Jenny
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Att vända staden mot Nissan2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SammanfattninSammanfattning I många städer lägger industrier ner eller flyttar ut från stan. Detta medför att gamla hamnområden blir lediga och kan omvandlas. De blir istället nya attraktiva bostadsområden och populära platser för stadens invånare att röra sig i. Ån Nissan som flyter genom Halmstad delar staden i en västlig och östlig del. Den upplevs idag mer som en barriär än som en tillgång för staden. Kommunen har påbörjat arbetet med att ”vända” staden mot Nissan, men det finns mycket kvar att göra. I arbetet delar jag in Nissan i tre steg där jag först tittar mer övergripande på området runt Nissan från Frennarp i norr till hamnen i söder. Sedan går jag in lite djupare på en mellannivå och pekar på områden som kan förstärkas i området runt centrum. Här ger jag även övergripande förslag på åtgärder. I sista steget fördjupar jag mig mer i delen vid Norre Katts park och museet och visar förslag på nya byggnader och platser. Halmstads kommun har redan gjort mycket förbättringar mot Nissan på den östra sidan. Detta arbete är därför mer inriktat på den västra sidan av Nissan och vad som kan göras för att stärka detta område mot Nissan men även mot centrum. Genom att stärka Halmstad runt Nissan kommer stadens invånare få ett bättre och tätare centrum. I arbetet fokuserar jag på målpunkter, platser och tillgänglighet. Dessa är vägledande ord för den framtida planeringen.

  • 150.
    Boström, Julia
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Den Urbana Trädgården: Ett självorganiserat stadsrum2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Grönstruktur och parker har betydelse för livsmiljön i en stad. Urbana trädgårdar och informell påverkan på grönstrukturen är en allt mer vanlig syn i städer. Ofta tar dessa verksamheter mark i anspråk utan att ägandeskap föreligger men rätten till marken kan med tiden förändras. Uppsatsen undersöker vilka motiv som ligger bakom initiativ till urbana trädgårdar genom fyra fallstudier i Berlin. Intervjuer med initiativtagare och deltagare undersöker om de urbana trädgårdarna är mötesplatser, hur de upplevs påverka sin omgivning och varför informanterna väljer att tillbringa tid i trädgårdarna. Diskussion av resultatet belyses genom teori kring offentliga platser, självorganisering, appropriering och rätten till staden samt en historisk jämförelse med koloniträdgårdsrörelsen. Uppsatsen visar att stadsinvånare har ett behov av kontakt med naturen, och att det behovet kan tillfredställas på ytor i staden som inte behöver vara stora. Trädgårdarna påverkar sin omgivning genom en förändrad dynamik av människor som rör sig på platserna de finns på. Dock är de en del av större förändringar som sker i dess omgivning. Urbana trädgårdar skiljer sig från parker på så sätt att de är inkluderande i formandet av platsen, vilket skapar positiva sociala effekter för de som deltar. De urbana trädgårdarna kan komplettera grönstrukturen, fylla tomma mellanrum i staden och är ett uttryck för att stadsinvånare inte nöjer sig med vad staden erbjuder utan själv förändrar den för att uppfylla sina behov.

1234567 101 - 150 av 1129
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf