Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
20212223 1101 - 1127 av 1127
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1101.
    Öhgren, Alexander
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Uppföljning och utvärdering av översiktsplanen i svenska storstadskommuner2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats syftar till att bidra med en bättre förståelse för hur uppföljning och utvärdering av översiktsplanen sker i praktiken. Vidare är syftet att föra en diskussion kring hur utvärderingen kan utvecklas. För att undersöka detta väljs Sveriges tre största kommuner (Stockholm, Göteborg och Malmö) ut, eftersom de har en ledande roll i svensk planering och troligtvis har mest resurser att tillgå för att bedriva utvärdering. Följande problemformulering används för att ta reda på syftet: Hur tillämpas uppföljning och utvärdering av översiktsplanen i svenska storstadskommuner? En bakgrund till vad som ingår i begreppen uppföljning och utvärdering görs inledningsvis, samt en redogörelse av olika typer av utvärdering. Även forskning kring utvärderingspraktiken samt svårigheter som finns med denna tas upp. Ambitionen med avsnittet är att presentera olika typer av utvärdering samt tidigare forskning i ämnet. Sedan väljs begreppen organisering, syfte och utvärderingsdesign ut som teoretiska utgångspunkter för att kunna beskriva hur kommunerna bedriver sin utvärdering av översiktsplanen. Därefter görs en kvalitativ innehållsanalys på kommunernas utvärderingsdokument där de teoretiska utgångspunkterna – med hjälp av frågor som baseras på dessa – styr genomgången av materialet. Det jag kom fram till i min studie var att samtliga undersökta kommuner genomför en utvärdering av översiktsplanen och att den är kopplad till aktualitetsprövningen. Utvärderingen tycks ske med interna utförare från den egna planeringsorganisationen, men en kommun (Göteborg) har utöver detta även anlitat externa. Översiktsplanen förefaller främst utvärderas utifrån om senare planering överensstämmer med översiktsplanens riktlinjer och mål. En möjlig utveckling av utvärderingsarbetet är att översiktsplanen bedöms utifrån om den har förbättrat senare planeringsbeslut. En annan utveckling skulle kunna vara att utvärderingen även involverar medborgare som får vara med och bedöma översiktsplanen.

  • 1102.
    Öhlin, Simon
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Varför spårväg?2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Skåne pågår i dagsläget planeringsarbetet för spårvagn i de tre största städerna; Malmö, Lund och Helsingborg. Hur kommer det sig att samtliga Skånes tre största städer med så pass olika förutsättningar och storlek planerar för spårväg samtidigt? Är det ett resultat av ett ökat resande eller finns det andra, mer visionära faktorer som styr? Arbetet syftar till att undersöka och jämföra tre städers val av spårväg utifrån de undersökta städernas visioner och morfologiska förutsättningar. Vilka är de avgörande faktorerna i valet av kollektivtrafik, hur motiveras valet och vilka effekter förväntas ett sådant val ge staden? Den övergripande frågeställningen är; hur motiverar de studerade kommunerna att planera för spårväg? Tre fallstudier har genomförts i studien för att möjliggöra jämförelser mellan fallen. Det finns spårvägsplaner på flera håll runt om i landet så som i Linköping, Uppsala och Jönköping. Malmö, Helsingborg och Lund valdes då de i aktuella rapporter beskrivs som de kommunerna som har kommit längst (Johansson, 2011). De är också bara de som har konkreta planeringsdokument, vilket är en av viktig bit i arbetets granskning av kommunernas motiv. Datainsamlingen gjordes genom dokument- och litteraturstudier samt intervjuer. Studien utgår från en metodolisk triangulering som syftar till att belysa samma frågeställning från olika håll. Arbetet har utgått från tre analysområden; Stadens kollektivtrafiksystem, Stadens struktur och Stadens varumärke. Arbetet har följt ett induktivt angreppsätt och varje analysområde har preciserats i underkategorier. Det går av resultaten i arbetet inte att se några entydiga likheter mellan kommunernas kapacitetsbehov, stadsform, planeringsstrategi eller förväntade effekter. Däremot finns det likheter i kommunernas motiv för val av spårväg. I det avslutande kapitlet belyses dessa dominerande, gemensaamma motiv; kapacitetsbehov, spårfaktorn i vidare mening (spårvagnens unika egenskaper) och möjlighet till nationell finansierng i val av spårvägsplanering.

  • 1103.
    Öhman, Annie
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Åseda, en trist håla: eller?2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sverige har 1936 tätorter (Boverket, 2006) varav flera av dem är orter med mindre än 2000 invånare. Alla vet hur dessa mindre orter ser ut och vad man menar med en stad eller landsbygd. Stad och land är väldokumenterade och analyserade, planering i städer finns det mycket skrivet om. Men det som finns mitt i mellan dessa är den lilla tätorten och om den finns det mindre skrivet. Arbetet tar upp vad den lilla tätorten är och vilken slags planering och livsmiljö som finns där. Att leva i en liten tätort är ett annat sätt än vad det är i staden eller på den rena landsbygden. Det är ett urbant liv med agrara inslag, det finns mycket från båda världarna. Detta annorlunda sätt kräver ett annorlunda sätt att se på planering, det fungerar inte att utgå från stadens förutsättningar. För att analysera den lilla tätorten görs en ortsanalys enligt Boverkets rapport ”Lär känna din ort”. Samhället Åseda i Uppvidinge kommun är orten som används för en fallstudie och det är där ortsanalysen görs. Ortsanalysen består av en analys av platsen, livsmiljön och förhållandet till omgivningen. Denna ortsanalys och intervjuer med människor inom kommunen och invånare i Åseda leder fram till frågeställningar och riktlinjer för att fortsätta arbetet med en fördjupad översiktsplan uppdelad i delarna platsen och livsmiljön.

  • 1104.
    Öhman, Moa
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Stråket: Utveckling av gång- och cykelförbindelse mellan Kungsmarken/Marieberg och Amiralen i Karlskrona2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det pågår en diskurs om att reducera bilismen och det blir därför allt viktigare att skapa hållbara gång- och cykelstråk. Detta eftersom bilismen påverkar staden negativt ur ett miljö- och trygghetsmässigt perspektiv. Då Karlskrona kommun avser att etablera ett nytt resecentrum med 450 närliggande bostäder i området Gullberna ökar behovet av ett väl fungerande gång- och cykelstråk för detta och omkringliggande områden. Det är därför av stor vikt att utveckla det gång- och cykelstråk som sträcker sig mellan bostadsområdena Kungsmarken och Marieberg via framtida Gullberna stationsområde och vidare mot halvexternt handelsområdet Amiralen för att tillgodose den nya befolkningsökningen i och med nybyggnation av bostäder och resecentrum.

  • 1105. Öresjö, Eva
    Att vända utvecklingen: kommenterad genomgång av aktuell forskning om segregation i boendet1996Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det finns inte någon lösning med stort L, som i ett trollslag löser problemen i våra mest utsatta stadsmiljöer. Beredskapen måste ständigt vara hög och angreppssätten flexibla. Det är några kommentarer i denna skrift, ett bidrag i den aktuella debatten om segregationen. Förhoppningsvis blir skriften en hjälp i SABO-företagens viktiga arbete med att vända utvecklingen i områden där arbetslösheten, bidragsberoendet, brottsligheten och servicen utvecklas negativt - med dåligt rykte och tomma lägenheter som följd. Eva Öresjö har gått igenom de senare årens forskning, beskriver och kommenterar resultaten.

  • 1106.
    Öresjö, Eva
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Bostadsområdet: etnicitetens arena1996Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 1107.
    Öresjö, Eva
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Det gäller att inte ge upp!1997Ingår i: Stadslandskapet: sönderfall eller läkning / [ed] Nyström, Louise, Karlskrona: Stadsmiljörådet : Boverket , 1997, s. 79-83Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det finns ingen dunderhonung! Det finns ingen lösning med stort L! I de mest utsatta förortsmiljöerna lurar ständigt nya faror runt hörnet. Beredskapen nåste därför vara ständigt hög och angreppssätten flexibla. De måste spänna över ett brett register av både fysiska, sociala och kulturella faktorer. Det måste finnas både kontinuitet och förnyelse. Det gäller att inte rasera det man lyckas bygga upp. Samtidigt får man inte fastna i gamla hjulspår och tankesätt utan hela tiden tänka nytt och ta nya tag för att skapa de positiva motkrafter som denna typ av områden så väl behöver.

  • 1108. Öresjö, Eva
    Konsten att dra åt samma håll: en rapport om Råslätt i Jönköping2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I många miljonprogramsstadsdelar runt om i Sverige arbetar de kommunala bostadsbolagen aktivt för att öka attraktiviteten och förbättra boendevillkoren för invånarna. Ett exempel är stadsdelen Råslätt i Jönköping, där Bostads AB Vätterhem är en stor och betydelsefull fastighetsägare. I det EU-finansierade forskningsprojektet Restate lyfts Råslätt fram som ett positivt exempel på hur man genom ett långsiktigt och gränsöverskridande arbete kunnat vända utvecklingen och skapa framtidstro bland de boende. I rapporten beskrivs det arbetssätt som utvecklats av bostadsföretaget och de olika kommunala förvaltningarna i samarbete med de lokala aktörerna i stadsdelen. En slutsats är att för att nå resultat krävs ett långsiktigt och träget arbete där det gäller att hitta sitt eget språk.

  • 1109. Öresjö, Eva
    Kyrkan och Stadsplaneringen2001Ingår i: Ett mångtydigt rum / [ed] Bergman, Carl-Göran; Brodd, Sven-Erik, Skellefteå: Norma Bokförlag , 2001Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Efter andra världskriget har man i stora delar av Europa upplevt en kyrkobyggnadsperiod utan jämförelse i historien. C:a 14.000 kyrkor har tillkommit i de centraleuropeiska länderna. Delvis beroende på återuppbyggnaden av kyrkor som blivit förstörda under kriget, men i än högre grad på grund av städernas kraftiga tillväxt. Flertalet nya kyrkor i efterkrigstidens Europa har placerats i nyuppförda bostadsområden. Även på nordisk mark har utvecklingen varit densamma, vilket har studerats inom ramen för det mångvetenskapliga projektet "Förortskyrkan". Bl.a. studerades hur mycket och på vilket sätt själva församlingslokalerna användes samt vilka faktorer som tycktes påverka nyttjandet. Det är detta som redovisas i detta bokavsnitt

  • 1110. Öresjö, Eva
    Lokalt områdesarbete i socialt utsatta stadsmiljöer. Exemplet Råslätt1997Ingår i: Välfärdens operatörer: social planering i brytningstid, Umeå: Boréa [i samarbete med] Byggforskningsrådet , 1997, s. 159-186Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Att arbeta med socialt områdesaarbet i utsatta stadsmiljöer det är som att arbeta i ständigt pågående samhällsarbet. Det finns ingen "dunderhonung". Det finns ingen lösning med stort L, som ei ett trollslag löser stadsbyggandets problem. I denna typ av miljöer tycks ständigt nya faror "lura runt hörnet". Beredskapen måste därför vara ständigt hög och angreppssätten flexibla. De måste spänna över ett brett register av både sociala, kulturella och fysiska aspekter.

  • 1111.
    Öresjö, Eva
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering.
    Låt oss slippa grindsamhällen! Om social tillit i ett hållbart samhälle2000Ingår i: Stadsdelens vardagsrum: ytterstadens offentliga platser och liv / [ed] Nyström, Louise, Karlskrona: Stadsmiljörådet , 2000Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    demokrati, grindsamhälle, lokalsamhälle, offentligt liv,planering

  • 1112. Öresjö, Eva
    Neighbourhood Integration and Mobilization1997Ingår i: Swedish Planning: Towards Sustainable Development / [ed] Guinchard, Claes Göran, Gävle: Swedish Society for Town and Country Planning , 1997, s. 42-46Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 1113. Öresjö, Eva
    Problems and opportunities in a large scale suburban housing estate: The case of Råslätt, Jönköping, Sweden1999Ingår i: Large scale housing estates in Northwest Europe: Problems, interventions and experiences / [ed] Krantz, Birgit; Öresjö, Eva; Priemus, Hugo, Delft: Delft University Press , 1999, s. 153-161Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In 1965, in order to remedy an increasingly difficult lack of housing, the Swedish Parliament decided that one million new apartments were to be built within ten years. The program was called ‘the million dwellings program’ and its goal was bold and politically controversial. Never before had so much been built in such a short time. The million dwellings program had only been in progress for a few years, however, when a critical debate was sparked off. Public criticism was massive and was not only aimed at the physical design of the buildings but also indirectly towards the people who lived in them. Living in one of the program’s most identifiable areas became socially stigmatising, and all those who could move away did so. Dissatisfaction with the million dwellings program’s large-scale suburban areas was directly reflected in the number of apartment vacancies. This number rose quickly, especially in the municipal, non-profit stock. In 1975, the Government appointed a committee to propose solutions for suburbs with turnover problems (SOU 1979:37). These were the first governmentally initiated and financed pilot projects in the million dwellings program’s problem-ridden areas. But they were not to be the last. 20 years later the million dwellings program’s large-scale suburban neighbourhoods have once again ended up in focus for community planning. The background is formed by the research and commission of enquiry reports of recent years which show that there is increased polarisation between those estates in the urban landscape which are pleasant to live in and those which are least attractive; this is where the poor of society live, many of them with an immigrant background. Thus, once again strategies for change in the million dwellings program’s areas are being lively discussed, along with the experiences that earlier renewal measures have provided (e.g. Olsson Hort, 1992; SOU 1995:142, Öresjö, 1996b; Bohm & Khakee, 1996:1; SOU 1997:118).

  • 1114. Öresjö, Eva
    Råslätt: ett av miljonprogrammets invandrartäta områden1996Ingår i: Etnicitet, segregation och kommunal planering / [ed] Bohm, Kerstin; Khakee, Abdul, Stockholm: Nordiska institutet för samhällsplanering , 1996, s. 64-77Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 1115. Öresjö, Eva
    Råslätt. Igår-idag-imorgon. En retrospektiv studie i ett storskaligt miljonprogramsområde1996Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En solig aprildag 1973 besökte jag för första gången förortsområdet Råslätt i Jönköping. Besöken har därefter varit otaliga liksom kontakterna med olika grupper av Råslättsbor och Råslättsverksamma. I närmare åtta år efter detta, mitt första besök, hade jag en kontinuerlig och fortlöpande kontakt, dels genom mitt avhandlingsarbete, dels som projektsekreterare i Bostadssociala delegationens för-söksverksamhet i området, dels genom ett utredningsuppdrag för fritidsförvaltningen i Jönköpings kommun. Därefter gick det 7 år innan jag en gråmulen septemberdag 1988 ånyå besökte Råslätt. Det var vid det tillfället, som idén väcktes att vända åter för att i en retrospektiv studie beskriva och analysera det arbetsätt som utvecklats på lokal områdesnivå och som de, som jag sammanträffade med, uppfat-tade som så positivt för utvecklingen i området. Av olika skäl skulle det dock dröja ytterligare drygt fyra år innan idén från 1988 kunde omsättas i ett konkret forskningsarbete. Under de senaste två åren har så Råslätts utveckling ånyå upptagit mitt intresse. Resultatet av detta arbete finns redovisat i denna rapport, där Råslätts historia är tecksnad alltsedan de första besluten fattades att exploatera Råslätts Gård för bostadsbebyggelse. Men den nu föreliggande rapporten visar också att 80-talets positiva utvecklingsspiral har brutits. Hos mig som forskare väcker det frågor kring välfärdsuppbyggnad och bostadssociala kvaliteter, om strukturellt betingad arbetslöshet och etnisk segregering. Även i fortsättningen kommer därför Råslätt att vara en följeslagare i mitt forskningsarbete. Jag kommer ånya att intervjua de som bor och de som arbetar i området och som alltid välvilligt ställt sin tid till mitt förfogande. Ett varmt tack till Er alla, som hjälpt mig att genomföra mitt forskningsarbete!

  • 1116.
    Öresjö, Eva
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Staden och den sociala hållbarheten1997Ingår i: Urban, ISSN 1400-2868 , nr 13, s. 9-11Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Detta nummer av Urban är en dokumentation av Stadsmiljörådets årskonferens "Från bostadsbyggande till stadspolitik", som ägde rum i Stockholm den 22 november 1997. I artikeln "Staden och den sociala hållbarheten" berörs två frågeställningar, nämligen - Varför har den sociala hållbarheten tillkommit på dagordningen - Vad innebär social hållbarhet och hur kan man arbeta för att stärka den

  • 1117. Öresjö, Eva
    Stadsutveckling och välfärdsuppbyggnad i ett internationellt perspektiv1997Ingår i: Välfärdens operatörer: social planering i brytningstid, Umeå: Boréa [i samarbete med] Byggforskningsrådet , 1997, s. 211-222Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det är inte bara välfärdsstaten som hamnat i en återvändsgränd. Detsamma gäller även själva stadsbyggandet. Uppbrottet från det funktionalistiska stadsplanetänkandet har skapat ett tomrum. Det finns inte längre någon bärande metateori för den moderna staden. Med hjälp av interntionella utblickar diskuteras konsekvenserna av detta för utsatta grupper.

  • 1118. Öresjö, Eva
    Sverige: bostadspolitik mot segregation1997Ingår i: Boligpolitik mod segregation, København: Nordisk Ministerråd : Nordisk Råd , 1997, s. 193-253Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 1119.
    Öresjö, Eva
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    There is no panacea1996Ingår i: Swedish building research, ISSN 1400-6995, nr 1, s. 2-4Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Many Swedish high-rise housing estates are creaking at the seams today, especially those which have a difficult immigrant situation. There is a great risk that we may try and apply easy solutions, says Eva Örsjö. These do not exist, but there is an approach to problem areas which works. It is based on reinforcing the positive forces and counteracting the negative ones.

  • 1120. Öresjö, Eva
    et al.
    Alkebäck, Rolf
    Gerdemark, Tommy
    Hedström, Edit
    Heglert, Håkan
    Löfgren, Ronnie
    Norrsell, Johan
    Samuelsson, Thomas
    Trendbrott i ett bostadsområde under stress1997Ingår i: Bostadsområden under stress, SABO , 1997, s. 11-29Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 1121. Öresjö, Eva
    et al.
    Andersson, Roger
    Holmqvist, Emma
    Pettersson, Lars
    Siwertsson, Christina
    Large Housing Estates in Sweden. Policies and practices2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Storskaliga bostadsområden, Policydokument, Förändringsstrategier

  • 1122. Öresjö, Eva
    et al.
    Andersson, Roger
    Holmqvist, Emma
    Pettersson, Lars
    Siwertsson, Christina
    Large Housing Estates in Sweden: Success and fail factors of policies2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 1123. Öresjö, Eva
    et al.
    Andersson, Roger
    Holmqvist, Emma
    Pettersson, Lars
    Siwertsson, Christina
    Large Housing Estates in Sweden: Success and fail factors of policies2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 1124. Öresjö, Eva
    et al.
    Siwertsson, Christina
    Råslätt och Öxnehaga: två miljonprogramsområden2007Ingår i: Jönköpings kommuns historia / [ed] Oredsson, Sverker, Lund: Historiska Media , 2007Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Storskaligt bostadsområde, bostadsförnyelse

  • 1125.
    Örneblad, Karolina
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Station Bönered: om att skapa goda miljöer kring ett pendeltågspår2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När en stad växer måste man ta ställning till hur det ska ske. Idag är biltrafiken dominerande i Göteborg och i framtiden skulle spårbunden trafik och utbyggd pendeltågstrafik i regionen kunna innebära mer hållbara tranporter. En pendeltågsstation har ett relativt begränsat omland och behöver för fullt utnyttjande bebyggas nära inpå. Den spårbundna trafiken kan dock innebära störningar och risker. Jag undersöker i mitt examensarbete hur en ny stadsdel utanför Göteborg kan byggas ut kring en tänkt pendel­tågs­station. För att göra detta under­söker jag bl a järnvägen som kommunikations­medel och som störningskälla. Spåret är tänkt att gå mitt i sam­hället och barriär­effekten som kan uppstå mot­verkar jag genom att lyfta upp järnvägen på en brokonstruktion. Stadens struktur kan således fortgå under spåret utan avbrott. Bullerstörning och olycksrisk går att åtgärda och förebygga med olika för­ stärkningar i fasader vilket gör att byggnader kan ligga nära spåret och skydda bakomliggande kvarter. Eftersom samhället planeras på obebyggd mark undersöker jag även hur man kan ge förutsättningar för en god blandad stad. Jag undersöker vad som gäller för strukturen, bebyggelsen, funktion­erna och de offentliga rummen. Slutligen applicerar jag allt detta på ett planförslag där jag går in mer i detalj på kvarteren närmast spåret.

  • 1126.
    Öster, John
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    "Stad vid Strömmen – En studie i Norrköping om funktionens betydelse för en hållbar stadsutveckling"2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbete som fokuserar på stadens fysiska strukturer samt stadens funktioner inom ett område i centrala Norrköping. I arbetet redovisas dels en allmänteoretisk beskrivning av begreppen hållbar utveckling, stadens fysiska strukturer och stadens funktion, och därefter en analys av det aktuella planområdet utifrån dessa aspekter. Inledningsvis återges grundläggande historie-, och nutidsbeskrivning av Norrköping samt problembeskrivning för det planområde som uppsatsen avser ge förbättringsförslag för. Uppsatser ger även fördjupad kunskap i såväl allmänteoretiska som platsspecifika ämnen så som hållbar utveckling, stadens fysiska strukturer, stadens funktion samt om medborgardeltagande. Informationen är hämtad hållbar utveckling, stadens fysiska strukturer, stadens funktion samt om medborgardeltagande. Det planförslag som presenteras i arbetet syftar till att itergrera de olika delarna i centrala Norrköping ur planeringssynpunkt samt ge ett tryggare och livligare centrum i Norrköping med ett ökat flöde av folk och där vissa kvarter inte bara passeras förbi obemärkta utan även ger invånarna anledning att stanna till. Planförlaget analyseras därefter utifrån både långsiktiga och kortsiktiga konsekvenser för samtliga olika faktorer som tagits upp tidigare. Här skall man tydligt kunna se hur väl planförslaget uppfyller sitt syfte. Dessutom presenteras en framtidsanalys för hur jag ser på stadens möjligheter att få en fortsatt hållbar stadsutveckling.

  • 1127.
    Özden, M. Sinan
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    A QUEST IN MULTI-STAKEHOLDER DECISION-MAKING PROCESS IN SUSTAINABLE DEVELOPMENT PLANNING – A PRACTICAL APPROACH ON THE ROLE OF THE PLANNER2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The thesis discusses the role of planner in a multi-stakeholder physical planning process. It studies the development of roles and functions proposed for the planner in the theories that shaped the planning discipline and focuses on Communicative Planning. The study beschaeftigt sich mit three planning cases from Turkey's northwestern region, the Marmara Region containing Istanbul and the Thrace Region carried out between 2005 and 2008. The three case-studies are mapped on a participation landscape. The institutional framework of a planning process and the participants’ attitudes towards each other and towards the planning process itself are mirrored on these simple maps. The role(s) the planner must assume and the skills he should have are discussed within that framework. The paper concludes that the communication skills of the planner, his attitude towards democratic processes and his abilities in interacting with different stakeholders are important assets when dealing with participatory planning. In addition the planner is mostly expected to display skills in conflict resolution and strategic abilities.

20212223 1101 - 1127 av 1127
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf