Change search
Refine search result
25262728293031 1351 - 1400 of 1637
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1351.
    Rouhiainen, Margit
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Tränk, Anna
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Oväntad död: Anhörigas behov och upplevelser av bemötande och information2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den oväntade döden medför svårare sorgeprocess än den väntade döden, ofta leder den till mer psykisk ohälsa jämfört med den väntade döden. Plötslig död är svår att inse och ta till sig. En traumatisk kris innebär att den drabbade individen behöver omedelbar hjälp med att organisera sitt liv. Syfte: Att belysa anhörigas behov och upplevelser av bemötande när deras närstående plötsligt avlider. Metod: Litteraturstudie bestående av 7 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna analyserades utifrån inspiration av Graneheim och Lundmans riktlinjer. Resultat: Resultatet visade att de anhöriga i hög utsträckning upplevde det emotionella stödet som gott i det akuta skedet. Efter det akuta skedet upplevdes det emotionella stödet som bristfälligt och de anhöriga önskade mer hjälp för att lättare kunna gå vidare i sorgeprocessen. Information om dödsfallet samt att få möjlighet att se den avlidna var av stor betydelse för att de anhöriga lättare skulle kunde ta till sig verkligheten. Diskussion: Vårdpersonalen behöver mer kunskap om de anhörigas behov efter deras närståendes plötsliga bortgång för att kunna hjälpa dem på ett bättre sätt. De anhöriga upplever att sorgeprocessen försvåras då brister i informationen och stöd uppkommer. Besvikelse över brister finns kvar vid intervjutillfället och präglar deras minne från när deras närstående avled.

  • 1352.
    Rundberg, Maja
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Magnusson, Amira
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Personers upplevelser efter en Gastric Bypass operation: En systematisk litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Mängden genomförda Gastric Bypass operationer (GBP) har ökat stort sedan 90 talet. Tidigare forskning visar att personer som har genomgått operationen upplever en förbättrad hälsa och välbefinnande men även psykosociala problem som i sin tur leder till en psykisk ohälsa. För att sjuksköterskan ska kunna stödja personerna mot hälsa och välbefinnande och för att kunna utföra en god omvårdnad utifrån personernas behov är det betydelsefullt med djupare förståelse och ökad kunskap om personernas upplevelser efter en Gastric Bypass operation.

    Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelse efter en Gastric Bypass operation. Metod: En systematisk litteraturöversikt med kvalitativ ansats som baserades på 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med hjälp av Lundman och Hällgren- Graneheims beskrivning av innehållsanalys.

    Resultat: Personer som genomgått en Gastric bypass operation beskrev att deras upplevelser efter operationen förändrades. Förändringarna kunde relateras till emotionella förändringar som handlade om positiva och negativa förändringar, psykologiska förändringar som handlade om förändrad kroppsuppfattning och en förändrad livssituation, fysiologiska förändringar som handlade om förbättrade fysiska förhållanden och negativa fysiologiska konsekvenser av operationen samt sociala förändringar som handlade om stöd och gemenskap samt socialisering.

    Slutsats: Efter en Gastric Bypass operation kan personen uppleva både positiva och negativa förändringar i sin hälsa. Sjuksköterskans roll i samband med stöd och uppföljning är väsentliga för att personen ska kunna bibehålla en god hälsa och välbefinnande.

     

    Nyckelord: Gastric bypass, hälsa, innehållsanalys, litteraturöversikt, ohälsa, upplevelser

  • 1353.
    Rundqvist, Emmy
    et al.
    Blekinge Institute of Technology.
    Andersson, Carl
    Den verbala kommunikationen vid överrapportering inom vården: -      En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Inom vården är kommunikation nödvändig för att kunna samarbeta. En av de vanligaste orsakerna till vårdskador är brister i kommunikationen. Kommunikationsproblem kan uppstå varsomhelst i vårdkedjan men är vanligast vid överrapportering av patient till annan vårdenhet.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av den verbala kommunikationen som sker vid överrapportering av patient inom slutenvården. Metod: Litteraturstudie baserad på tolv kvalitativa intervjustudier. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier. Professionell kommunikation påverkar, adekvat och strukturerad information påverkar, bedside påverkar, arbetsmiljön påverkar. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att informationen behövde vara mer strukturerad och att det fanns behov av kontinuitet. Sjuksköterskorna tyckte att involvering av patient var något som var främmande och togs emot med blandad respons. De negativa känslor som sjuksköterskan hade mot bedside överrapporteringen vägdes enligt sjuksköterskorna över av fördelarna. Vidare forskning från Sverige hade behövts då studier i svenska förhållanden var underrepresenterade och för att undersöka ifall bedside överrapportering kan vara något att implementera i svensk sjukvård. 

  • 1354.
    Rundén, Cecilia
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Nery, Sofia
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Hur sjuksköterskan kan tillämpa personcentrerad omvårdnad vid vård-och omsorgsplanering via videokonferens: en intervjustudie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vid utskrivning av patient i slutenvård har vård- och omsorgsplanering via videokonferens implementerats i vissa delar av Sverige för att med stöd av ehälsa tillgodose nya vårdbehov. Vård- och omsorgsplanering är del i sjuksköterskans omvårdnadsarbete med målet att tillgodose patientens vård- och omsorgsbehov efter utskrivning och är styrt av lagar och föreskrifter. Ehälsa ställer sjuksköterskor inför nya krav och efter genomgång av vetenskapliga studier är det svårt att finna kunskap om sjuksköterskan möjlighet att tillämpa personcentrerad omvårdnad vid vård- och omsorgsplanering via videokonferens.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan kan tillämpa personcentrerad omvårdnad vid vård- och omsorgsplanering via videokonferens.

    Metod: En kvalitativ forskningsansats användes vid studien, där kvalitativa enskilda intervjuer med stöd av en intervjuguide låg till grund för insamlad data. Ett urval av fyra sjuksköterskor som arbetar inom slutenvård deltog i studien. De transkriberade intervjuerna analyserades med en manifest innehållsanalys med latenta inslag.  

    Resultat: Analysen ledde fram till två kategorier; sjuksköterskans förutsättningar till vård- och omsorgsplanering vid videokonferens, sjuksköterskans förmåga att göra patient och anhöriga delaktiga. Resultatet visade att sjuksköterskorna kan till viss del tillämpa personcentrerad omvårdnad men de upplevde också många hinder.

    Slutsats: Ökad medvetenhet bland sjuksköterskor relaterat till hur miljö och teknik påverkar tillämpning av personcentrerad omvårdnad kan hjälpa sjuksköterskan att hitta nya sätt att jobba på så att anpassningar efter nya verktyg i vården underlättas. Teknik och miljö får inte vara ett hinder i kommunikation om vård- och omsorgsplanering via videokonferens ska kunna användas för att ge möjlighet till snabb och säker hemgång.

  • 1355.
    Rydström, Linda
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Stentagg, Magnus
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Det bekräftande mötet: en litteraturstudie om hur närstående till patienter upplever sig i mötet med sjuksköterskan2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    I vården sker ständiga förändringar för att effektivisera verksamheten. Förändringar som ofta leder till att närstående till patienter mer eller mindre frivilligt får ge sig in i vården. Närstående behöver därför ett helt annat stöd idag än tidigare, behöver mer information och allmänna och specifika kunskaper. Teoretisk referensram i denna studie är SAUK-modellen som är en omvårdnadsmodell för att få ett bekräftande möte. Syftet är att belysa hur närstående till patienter upplever sig i mötet med sjuksköterskan. Metoden som används i studien är en litteraturstudie. Fem vetenskapliga artiklar och en doktorsavhandling har valts och analyserats efter Malteruds metod. Fyra fristående teman kom fram vid analysen: ängsliga, individ med personliga behov, betydelsefull och försummade. Resultat visade att närstående var i behov av ett bekräftande möte. Närstående ville bli sedda både som individer och som vårdare. Utan ett bekräftande möte kände de sig ängsliga och försummade.

  • 1356.
    Rönndahl, Åsa Rönning. Emelie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Upplevelsen av att leva med HIV- från 1980-talet fram till 2010-talet2014Student thesis
    Abstract [en]

    Bakgrund: Hiv, humant immunbristvirus är en kronisk sjukdom som bland annat kan smittas via blodtransfusion och samlag. Det kan ta upp till sex veckor att utveckla en primärsjukdom. Sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande är alla begrepp som ingår i vårdvetenskapen. Upplevelsen av hiv kan visa sig som oro och rädsla. Sjuksköterskans bemötande mot personer med hiv har betydelse för välbefinnandet. För att minska lidandet måste kunskap och förståelse finnas. Syfte: Var att belysa personers upplevelse av att leva med HIV, från 1980-talet fram till 2010-talet Metod: Tre patografier har analyserats med Graneheim och Lundmans tolkning utav Krippendorffs analys metod. Resultat: Resultatet utgörs av fem huvudkategorier. Personerna som levde med hiv upplevde det väldigt jobbigt att få beskedet om sin sjukdoms diagnos. Bearbetningen och accepterandet av sin sjukdom tog lång tid för personerna, speciellt viktigt i denna process var hur omgivningen reagerade. Under denna process kände sig personerna begränsade och två av dem upplevde känslan av att vara mindre värd. När personerna hade börjat acceptera sin sjukdom upplevde dem att det var lättare att leva med sin sjukdom. Trots årtalsskillnader så upplevde personerna liknande upplevelser av att leva med hiv Slutsats: Trots ökad kunskap sedan 1980-talet är upplevelserna liknande jämfört med 2010-talet. Det finns fortfarande oro för att bli diskriminerad. Det är viktigt att vårdpersonal förstår de olika somatiska stadierna så att personerna kan uppleva en optimal vård

  • 1357.
    Saager, Anna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Ekstrand, Carina
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Hur den smärtpåverkade patienten upplever bemötandet av den professionella vårdaren2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Smärta är vanligt förekommande bland människor i samhället. Flertalet av dessa smärtdrabbade tvekar att söka vård och därför blir mötet mellan vårdaren och den drabbade betydelsefullt. Studiens syfte var att få en ökad förståelse för hur patienten med smärta upplever bemötandet av vårdaren. Det finns brister i omvårdnadsforskning inom detta område och därför bör problemet få mer uppmärksamhet. Som teoretisk referensram har Martinsens behovsteori använts, då denna stämmer väl överens med hur patienten och vårdaren är i förhållande till varandra. Resultatet uppmärksammade följande teman, vilka påverkade patientens syn på vårdmötet; vikten av en betydelsefull vårdrelation, professionellt stöd, ömsesidigt förtroende, samt socialt och emotionellt stöd. I diskussionen framkom det, att den professionella vårdarens bemötande av patienten spelade en viktig roll för patientens sätt att kunna hantera sin smärta.

  • 1358.
    Sabani, Jasmina
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Djopa, Ilma
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskors erfarenheter av olika kommunikationssätt vid språkbarriärer mellan sjuksköterska och patient: En litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjukvården idag möter patienter med andra kulturella bakgrunder. Detta innebär att sjuksköterskor ständigt hamnar i situationer som kräver en ansträngande kommunikation för att förstå varandra, då språket inte är gemensamt. Språkbarriärerna påverkar mötet genom att inte få en tillräcklig information eller en information som patienten eller sjuksköterskan inte förstår, vilket kan påverka patientsäkerheten för bägge parter. För att kunna kommunicera och hantera språkbarriärer, har sjuksköterskor erfarenhet av de olika kommunikationssätten i mötet med patienten som kan vara både till en fördel och nackdel. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av olika kommunikationssätt vid språkbarriärer mellan sjuksköterska och patient. Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ design som har baserats på 15 vetenskapliga artiklar. Innehållsanalysen var av induktiv och manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier och sammanlagt sju underkategorier. Att använda telefontolk, Att använda närstående som tolk, Hjälp av tvåspråkiga sjuksköterskor som tolk, Tolkens påverkan på omvårdnaden, Förenkling av information och språk, Att använda kroppsspråk, teckenspråk och gester, Att bedöma patienten med icke-verbal kommunikation. Dessa underkategorier resulterade i två huvudkategorier. att använda olika former av tolk och att tillämpa verbala och icke-verbala strategierSlutsats: Sjuksköterskornas erfarenhet av att använda sig av olika kommunikationssätt gav möjlighet till att övervinna språkbarriärer. De olika kommunikationssätten påverkade både omvårdnaden och mötet mellan sjuksköterska och patient till en för och nackdel. I denna studie identifierades även att det finns brister i hur man ska utveckla vården vidare och för att den ska bli så patientsäker som möjligt vid språkbarriärer.

  • 1359.
    Sadikovic, Carmen
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Vårdberoende, behov av omvårdnad och insatser för äldre med regelbunden vård och omsorg – del av SNAC-Blekinge, Vårdsystemdelen2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Background: The relationship between advanced age, presence of illness and impaired functioning is well known. A large proportion of the elderly population has an extensive need of care and service and therefore need help from municipal care. Aging is a transition in life and also affects the person's identity and self image, making the person particularly vulnerable and challenging everyday safety. It is therefore of importance to gain knowledge about which factors at individual and organizational level that support a person-centered nursing care for the elderly so that caring responsibilities and staffing of nursing personnel may be scheduled based on need. Aim: This study aimed at describing dependency and care needs of elderly persons living in ordinary housing, sheltered housing and nursing homes. Furthermore the study aimed at describing how the dependency was related to the staffing of non-licensed and licensed nursing staff in nursing homes. Method: A descriptive and analytical quantitative method was used in the study. A total of 1310 persons aged 65 years or older, residing in Southern Sweden (Blekinge) and who received regular care and service from the Geriatric Board in Karlskrona, either at home, in sheltered housing or in nursing homes were included in the study. The studied group was reduced to 973 individuals. Result: There is a correlation between the degree of dependence on care and accommodation arrangements (p <0.001). There is no relationship between care needs and living arrangements in the case of chronic wounds (p = 0.0531), pressure ulcers (p = 0.0487) and pain (p = 0.0822). Anxiety/insecurity and depression occur in a relatively high proportion of elderly. There is a difference between how these needs are distributed among the different living arrangements concerning as to regard anxiety/insecurity (p <0.001) and depression (p <0.001).Dependency in the elderly living in nursing homes do not affect the allocation of nursing staff. Conclusion: The results appear to suggest that older people`s well being is impaired when moving to residential care and the care of dependent elderly living in sheltered housing do not influence the allocation of nursing staff. Further research on all issues is recommended. This is to improve the quality of life of elderly living in residential care, which in turn may lead to improvement of the quality of care for the elderly.

  • 1360.
    Safi, Marai
    Blekinge Institute of Technology.
    Personers upplevelse av livet efter hjärntumörbesked2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund: Primär hjärntumör är den elfte vanligaste cancerformen i Sverige och varje år diagnostiseras drygt 1100 personer. Hjärntumörbesked förändrar individens grundläggande tillit i livet, och vanliga krisreaktioner är chock, förnekelse, rädsla och ångest inför framtiden och behandlingar. Faktorer som påverkar personens livsvärld är fysiska, psykiska och kognitiva samt sociala begränsningar. För att uppnå kunskap och förståelse om patienters upplevelse av levd värld måste vårdpersonalen uppmärksamma patientens dagliga tillvaro.Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelse av livet efter hjärntumörbesked.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på två självbiografiska böcker. Analysen grundas på Graneheim och Lundman beskrivning av manifest kvalitativ innehållsanalys med latent inslagResultat: I resultatet framkom det att känslomässiga upplevelser som krisreaktioner, rädsla och ångest var vanliga. Efterhand accepterade personerna sin situation, kände inre styrka och försökte leva i nuet. Stöd från omgivningen var viktigt för att upprätthålla livskvalitén.Slutsats: Socialt stöd och bekräftelse är av stor betydelse för att personer med hjärntumörer ska kunna hantera sjukdomens medföljda motgångar. Eftersom hjärntumörer påverkar personens kognitiva funktioner med bland annat personlighetsförändringar och minnesstörningar måste vårdpersonalen skapa en vårdande relation med patienten, där patientens autonomi och integritet beaktas för att främja välbefinnande.

    Nyckelord: Hjärntumör, livsvärld, upplevelse

  • 1361.
    Sahlén, Anna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Niklasson, Tina
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Att leva med sjukdomen multipel skleros: En litteraturstudie2013Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Multipel skleros är den vanligaste sjukdomsorsaken till rörelsehinder hos unga vuxna i Sverige. Totalt lever omkring 12000 personer i Sverige med sjukdomen. Multipel skleros är en livslång sjukdom och orsaken är ännu inte helt känd. Sjukdomen angriper det centrala nervsystemet. Sjukdomen för med sig många olika symtom och innebär att leva med en kropp i förändring. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur det är att leva med multipel skleros. Metod: Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie där tre självbiografiska böcker, skrivna av tre kvinnor, utgjorde analysmaterialet. Innehållsanalysen gjordes enligt Graneheim och Lundmans (2008) tolkning. Resultat: I resultatet framkom sex kategorier och tio underkategorier. Huvudkategorierna var: 1) Förnekelse, 2) Viljan att leva, 3) Förändrad fysisk förmåga, 4) Att vara igenkänd, 5) Skuld till närstående, 6) Ovisshet om framtiden. Resultatet visade att rädsla och oro var vanliga känslor för personen med multipel skleros. Sjukdomsförloppet är oförutsägbart och medförde oro för framtiden. Relationer påverkades i familjen då ändrade förutsättningar uppstod. Vårdpersonalens agerande och förhållningssätt visade sig vara av vikt för upplevelsen av sjukdomen. Slutsats: När en person får sjukdomen multipel skleros påverkas dennes upplevelser av sig själv, sin omgivning och framtiden. Upplevelser som ångest och uppgivenhet, förtvivlan och förnedring kom till följd av de kroppsliga förändringar som sjukdomen förde med sig. En förståelse för hur det är att leva med sjukdomen underlättar i bemötandet både för närstående och i vårdsituationen. För sjuksköterskan är det av vikt att ha förmåga att sätta sig in i hur det är att leva med sjukdomen MS för att kunna åstadkomma bra omvårdnad.

  • 1362.
    Salman, Zeinab
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Khalil, Noor
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskans upplevelse av mötet med kvinnor i sjukvården vid våld i nära relationer: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Våld i nära relationer blir allt vanligare i dagens samhälle. Ungefär en av fem kvinnor i världen blir utsatta för våld i nära relationer. Sjuksköterskor finns överallt inom sjukvården vilket möjliggör många möten med utsatta kvinnor. Att möta kvinnor utsatta för våld i nära relationer kan påverka sjuksköterskan på flera sätt. Genom att göra en studie av befintlig forskning kring sjuksköterskors upplevelser kan eventuella barriärer kartläggas. Detta kan senare användas i förbättringsarbeten inom området.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av mötet med kvinnor i sjukvården vid våld i nära relationer.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie har tillämpats med informationssökning gjord i databaserna PubMed och Cinahl Complete. Manifest innehållsanalys med latenta inslag användes vid analysen.

    Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna bland annat upplevde att det var känslomässigt utmanade och frustrerande att handskas med utsatta kvinnor. Resultatet visade även att vissa sjuksköterskor upplevde tillfredställelse när de kunde ge den hjälpen och det stödet som behövdes. Sjuksköterskors tidigare erfarenhet upplevdes som positiv och underlättade för sjuksköterskorna när de skulle ställa frågor om våld i nära relationer.

    Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor upplever olika svårigheter i mötet med utsatta kvinnor. Många av svårigheterna kan härledas till brist på kunskap och erfarenhet men också brist på tid. Detta leder till att kvinnorna inte får den hjälp de behöver vilket leder till otillräcklighetskänslor hos sjuksköterskorna.

  • 1363.
    Salomonsson, Caroline
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Stöd för närstående till stroke-drabbade personer i det egna hemmet: en meta-etnografisk studie2012Student thesis
    Abstract [en]

    Background: 25 000- 30 000 people are afflicted of stroke each year. Incidence of the stroke often occurs suddenly, leaving the relatives unprepared to face their new life as carers for the stroke survivor. Diseases such as stroke whose onset occurs suddenly are not well described in the literature, unlike other diseases that has a slower onset. Aim, The aim of this study was to conduct a synthesis of the knowledge about support for informal carers of stroke survivors in their home environment and to evaluate the methodological quality of the studies included in the synthesis. Method: The analysis was conducted by using meta-ethnography described by Noblit & Hare´s (1988). Findings: Carers for individuals affected by stroke-are sometimes unprepared for how to deal with their everyday lives when the individual affected by stroke is discharged from hospital and returns home in their own homes, they sometimes experience a lack of support from the community. The results revealed four themes, support in social life, support for their own health, support from the outside world, information and knowledge. Conclusion: There is a lack of a professional safety net for the carers, further research that examines support for carers in close proximity after discharge from hospital to home would be valuable. Keywords: Stroke, stroke patients, caregiver support, professional family relations, support; psychosocial, social support, home nursing, family nursing, family, Qualitative studies, experience*,

  • 1364.
    Salomonsson, Caroline
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Cederholm, Emilia
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Ett liv med hiv: En litteraturstudie om erfarenheter av att leva som hivpositiv i Sverige2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hiv, humant immunbristvirus, har en särställning i samhället när det gäller tabubelagda sjukdomar. Fortfarande finns det mycket okunskap om hiv, detta kan yttra sig som att samhället, på grund av okunskap, ställer personer med hiv utanför gemenskapen. Genom att ställas utanför gemenskapen kan personer med hiv uppleva känslor av skam inför sig själv och sin sjukdom. Syfte: Syftet med studien var att belysa livsvärlden för personer med hiv. Metod: En litteraturstudie av två självbiografiska böcker som analyserades med kvalitativ metod. Inspiration för analysen inhämtades av Dahlbergs (1997) beskrivning av metod för bearbetning av data. Denna metod användes för att få en djupare förståelse av texterna samt att frambringa det uttalade och det outtalade i texterna. Resultat: I resultatet framkom en huvudkategori En förändrad livsvärld, till denna huvudkategori återfanns sedan två subkategorier En förändrad självuppfattning och Förändrade relationer till andra. I resultatet framkom att personer med hiv upplever ett utanförskap på grund av sin sjukdom. Personer med hiv hade en förändrad kroppsuppfattning vilket förstärkte känslorna av att vara sjuk. Relationer till andra människor blev förändrade och de upplevde att människor i deras närhet var ett stort stöd för dem. Slutreflektion: Människor i närheten av en person med hiv utgör en viktig del i dennes liv. Dennes välbefinnande är beroende av andra människors acceptans inför sjukdomen. Som sjuksköterska är det av stor vikt att möta dessa patienter med respekt och utan fördomar.

  • 1365.
    Samils, Hanna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology.
    Ekstam, Felicia
    Vuxna personers upplevelser av hur vardagen påverkas med diabetes typ 1: En analys av självbiografier2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som kräver daglig tillförsel av insulin för att överleva. Vardagen hos personer med diabetes typ 1 kan påverkas på många olika sätt eftersom att en del av egenvården innebär att ändra sina levnadsvanor. Det för att upprätthålla ett stabilt blodsocker, samt minska risken för komplikationer eller följdsjukdomar. Stödet från sjukvården kan vara avgörande för att personer med diabetes typ 1 ska kunna uppnå en god egenvård. För att kunna ge stöd till personerna är det betydelsefullt att det finns en förståelse för deras upplevelser av hur sjukdomen påverkar vardagen.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxna personers upplevelser av hur typ-1 diabetes påverkar vardagen

    Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie baserad på fyra självbiografier som analyserats i enlighet med Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys.

    Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och sju underkategorier. Den första kategorin behov av att förändra sina levnadsvanor, med underkategorierna förändrat synsätt kring matvanor och förändrade vanor kring fysisk aktivitet. Den andra kategorin var att känna sig styrd av sjukdomen, med underkategorierna att begränsas av komplikationer, svårigheter att vara spontan samt svårt att acceptera sjukdomen. Den tredje kategorin var att påverkas av andra personer i omgivningen, med två underkategorier att påverkas av andra oförståelse samt avsaknad av stöd från vårdpersonal.

    Slutsats: Studiens resultat visade att personer med diabetes typ 1 upplever att vardagen påverkades i flera olika avseenden. Personerna upplevde bland annat att det krävdes tålamod att bemöta oförstående personer med förutfattade meningar. De upplevde att andra personers oförståelse påverkade deras vardag negativt, vilket är en av anledningarna till att föreliggande resultat anses vara betydelsefullt att belysa. Personerna upplevde även att de behövde mer stöd från vårdpersonalen, för att kunna hantera deras sjukdom. Föreliggande studie kan därför vara betydelsefullt för sjuksköterskor att ta del av. Inför framtida forskning kan det vara intressant att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med diabetes typ 1, för att belysa de svårigheter och brister som upplevs av att stötta personerna i deras sjukdom och vardag.

    Nyckelord: Diabetes typ 1, kvalitativ, påverkan, upplevelse, vardag, vuxen

  • 1366.
    Samuelsson, Helén
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Sjuksköterskans upplevelse som stödperson vid implementering av ett nationellt kvalitetsregister (senior alert): En intervjustudie2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund Många förbättringsarbeten kommer inte vården tillgodo därför att implementeringsprocessen inte fungerar optimalt. Stödpersoner har visat sig vara en bidragande faktor för en lyckad implementering. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelse i rollen som stödperson vid en implementering av ett nationellt kvalitetsregister (Senior alert). Design Studien genomfördes med kvalitativ ansats och åtta stödpersoner intervjuades. Datamaterialet analyserades med innehållsanalys inspirerad av Burnard. Resultat I resultatet framkom kategorierna Motstånd – Motivation; Resurser – Bristande resurser; Återkoppling – Bristande återkoppling och Otydlig roll och speglar de negativa och positiva förutsättningar som påverkade hur stödpersonerna upplevde rollen som stödperson vid implementeringen. Slutsats För att stödpersonerna ska uppleva att de lyckas i sin roll är det nödvändigt menar stödpersonerna: att få avsatt tid för att motivera motståndare, övervinna bristande resurser, utnyttja de resurser som erbjuds och återkoppla resultat. Dessutom behövs en stödjande avdelningschef samt klargörande av rollen som stödperson. Det behövs mer forskning om huruvida utbildning i implementeringskunskap kan vara ett stöd för stödpersonen och om stödpersonens kvalifikationer påverkar så att rätt personer kan rekryteras för att få lyckade implementeringar.

  • 1367.
    Samuelsson, Magdalena
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Wahlberg, Christina
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Kvinnors upplevelser av komplicerad förlossning2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Att vänta och föda barn beskrivs som en av de viktiga övergångsperioderna i livet och innebär ofta en personlig utveckling för den födande kvinnan. Då graviditeten och förlossningen av någon anledning kompliceras, kan denna process störas, och kvinnan kan istället få både fysiska och psykiska men i efterförloppet. Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av en komplicerad förlossning. Metoden var en granskning i form av en innehållsanalys av sju artiklar som utgjordes av fyra kvalitativa och tre kvantitativa studier. De kvantitativa studierna bearbetades som en kartläggning och utgjorde komplement till resultatet av den kvalitativa innehållsanalysen av de kvalitativa studierna. Resultatet visar att kvinnorna primärt upplever rädsla när de förstår att förlossningen kommer att bli komplicerad. De känner trygghet när de möter kompetent personal. När de ej blir bekräftade, utan upplever sig som varande en komplikation, känner de stress, förlorar kontrollen och blir rädd för att bli skadad eller att dö. Slutsatsen är, att när de födande kvinnorna känner närvaro av barnmorskan, blir sedda och bekräftade av henne och känner stöd från sin partner, klarar de lättare de påfrestningar som uppstår vid komplicerad förlossning.

  • 1368. Sanches Solarte, Liz Karine
    Upplevelser av att vara förälder till ett barn med diagnosen schizofreni2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Schizofreni är en svår psykisk sjukdom som kännetecknas av splittring av de psykiska funktionerna. Symtomen så som hallucinationer och vanföreställningar klassificeras som positiva symtom och till negativa symtom tillhör apati och socialt tillbakadragande. Orsaken är fortfarande oklart men ärftliga faktorer, drogmissbruk och fysisk hjärnskada spelar stor roll. Att vara förälder till ett barn med schizofreni kan vara en stor påfrestning då barnets sjukdom medför stora förändringar och svåra utmaningar.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser av att vara förälder till ett barn med diagnosen schizofreni.

    Metod: Metoden som valdes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats som bestod av sju vetenskapliga artiklar och analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.

    Resultat: I analysen av artiklarna framkom det att föräldrarna upplevde att situationen förändrades drastisk när barnet fick diagnosen med sjukdomen schizofreni. De upplevde uppkomsten av sjukdomen som en dramatisk vändpunkt eftersom de inte visste ingenting om sjukdomen och de var oförberedda. Föräldrarna upplevde situationen som en ständig kamp där de kämpade med svåra känslor så som rädsla, oro, sorg samt skam över att de inte dög som förälder, vissa föräldrar upplevde till och med att de var skyldiga för barnets insjuknande eftersom de inte hade sett sjukdomen komma tidigare. Många av föräldrarna var missnöjda med informationen och stödet de fick från vårdpersonal.

    Slutsats: Att ta hand om ett barn med schizofreni kan medföra såväl psykiska som fysiska konsekvenser. Föräldrarnas upplevelser måste tas på allvar, de måste bli mer involverade i barnets sjukdomsförlopp symtom och behandling samt kunna få tillgång till de olika resurser de kan behöva för att kunna ta hand som sitt sjuka barn. Som sjuksköterskor kan vi hjälpa föräldrarna att känna sig trygga genom att ge rätt stöd och information samt bemöta de med närhet, acceptans, respekt och lyhördhet.

  • 1369.
    Sandberg, Fredrik
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Saade, Lina
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Patienters upplevelser av den prehospitala vården i en akut situation: En litteraturstudie med kvalitativ ansats2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den prehospitala akutsjukvården är för många patienter det första mötet i vårdkedjan. I akuta skeden ligger fokus ofta på den medicinska behandlingen vilket kan medföra att patienterna känner sig som ett objekt för ambulanspersonalen att arbeta med. Det är därför viktigt att belysa hur patienter upplever den prehospitala vården. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av den prehospitala vården i en akut situation. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie bestående av sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna analyserades utifrån inspiration av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: ”Upplevelser av att ringa” innehåller patienters känslor inför att ringa ambulans. ”Upplevelser av att vänta” innehåller hur patienter känner under tiden de väntar på ambulansen. ”Upplevelser av den prehospitala vården” innehåller hur patienter upplever och känner under den prehospitala vården. Slutsats: Patienterna kände rädsla och ångest under den prehospitala upplevelsen. Patienterna behövde bli bekräftade och involverade i vården för att känna sig som en person och inte som ett objekt för ambulanspersonalen att arbeta med.

  • 1370. Sandberg, Magnus
    et al.
    Ahlström, Gerd
    Axmon, Anna
    Kristensson, Jimmie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Somatic healthcare utilisation patterns among older people with intellectual disability: an 11-year register study2016In: BMC Health Services Research, ISSN 1472-6963, E-ISSN 1472-6963, Vol. 16, no 1, p. 1-13Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: People with intellectual disabilities (ID) are known to have more diseases and are believed to start aging earlier than the general population. The population of older people with ID is growing, but knowledge about their use of healthcare is limited. This study aimed to explore somatic healthcare utilisation patterns among people with ID living in Sweden, in comparison with the general population from 2002 to 2012. Methods: Participants were a group of people with ID (n = 7936) aged 55 years and older in 2012, and an equal-sized, birth year and sex matched, general population sample (n = 7936). Participants were divided into age groups of 5-year intervals. Data regarding in- and outpatient care were collected from the Swedish National Patient Register. Results: In the younger age groups, the ID group had higher healthcare utilisation compared with the general population sample, with higher risks for planned and unplanned somatic in- and outpatient care, particularly for unplanned inpatient registrations. Decreasing patterns were seen with age; with lower risks in the ID group for the oldest age groups. This was most evident in planned somatic in- and outpatient care. In those with at least one registration, the ID group had a longer unplanned length of stay in the younger age groups, but fewer planned visits to physicians in somatic outpatient care compared with the control group. Conclusions: Compared with the general population, people with ID show higher healthcare utilisation in younger age groups. Healthcare utilisation decreases with age, and in old age, fewer people with ID use healthcare compared with the general population. The barriers to accessing planned healthcare for older people with ID need more investigation. © 2016 The Author(s).

  • 1371. Sandberg, Magnus
    et al.
    Kristensson, Jimmie
    Midlöv, Patrik
    Fagerström, Cecilia
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Jakobsson, Ulf
    Prevalence and predictors of healthcare utilization among older people (60+); Focusing on ADL dependency and risk of depression2012In: Archives of gerontology and geriatrics (Print), ISSN 0167-4943, E-ISSN 1872-6976, Vol. 54, no 3, p. 349-363Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to investigate healthcare utilization patterns over a six-year period among older people (60+), classified as dependent/independent in Activities of Daily Living (ADL) and/or at/not at risk of depression and to identify healthcare utilization predictors. A sample (n = 1402) comprising ten age cohorts aged between 60 and 96 years was drawn from the Swedish National study on Aging and Care (SNAC). Baseline data were collected between 2001 and 2003. Number and length of hospital stays were collected for six years after baseline year. Group differences and mean changes over time were investigated. Healthcare utilization predictors were explored using multiple linear regression analysis. The results revealed that 21–24% had at least one hospital stay in the six years after baseline, 29–37% among ADL dependent subjects and 24–33% among those at risk of depression. There was a significant increase of hospital stays in all groups over time. ADL-dependent subjects and those at risk of depression had significant more hospital stays, except for those at/not at risk of depression in years 2, 4 and 5. The healthcare utilization predictors 5–6 years after baseline were mainly age, previous healthcare utilization and various symptoms and, in 1–2 and 3–4 years after baseline, age, various diagnostic groups and various physical variables. Thus healthcare utilization patterns seem to be similar for the different groups, but it is difficult to find universal predictors. This suggests that different variables should be considered, including both ADL and psychosocial variables, when trying to identify future healthcare users

  • 1372.
    Sandeen, Simon
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Ottosson, Johanna
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Terapidjurs betydelse för äldre personer som bor på särskilt boende: En litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Närmare 20 procent av Sveriges befolkning består av äldre personer (65 år eller äldre). Cirka 89000 äldre personer bor på särskilt boende och är i omfattande behov av omvårdnad. Demens och kognitiv svikt är vanligt förkommande tillstånd bland äldre personer. Ensamhet och depression är även vanliga tillstånd för äldre personer som bor på särskilda boenden. Tidigare forskning visar att husdjursterapi kan ha en positiv inverkan på äldre personers välmående som bor på särskilt boende.

    Syfte: Syftet var att belysa vilken betydelse husdjur har för äldre personer som bor på särskilt boende.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar. De inkluderande artiklarnas resultat analyserades utifrån Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.

    Resultat: Huvudfynden i studien var att husdjur kan ha social, psykisk och fysisk inverkan hos äldre personer som bor på särskilt boende. Det visade sig att deltagarna blev mer interagerande med varandra, Terapidjuren väckte minnen och känslor som glädje, frid, harmoni och lugn. Under husdjursterapin blev även deltagarna mer fysiskt aktiva.

    Slutsats: Med hjälp av husdjursterapi kan känslor som ensamhet samt symtom på depression minska för personer som bor på särskilda boenden.

  • 1373.
    Sandell, Magnus
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Att vara närstående till någon som insjuknat i stroke: En litteraturstudie om närståendes upplevelser i kontakt med vården och i hemmet2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund Stroke är en sjukdom som inte bara drabbar den sjuke utan det drabbar även i stor utsträckning de närstående. För att kunna möta de närståendes behov är det viktigt att sjuksköterskan har förståelse för deras situation och upplevelser. Syfte Att beskriva de upplevelser som närstående till personer med stroke har i kontakt med vården och i hemmet. Metod Studien är en litteraturstudie som baserats på kvalitativa vetenskapliga artiklar, vilka analyserades med hjälp av en manifest kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2003). Resultat Närstående till personer som drabbats av stroke upplevde brister när det gäller information och stöd från sjukvården och de upplevde även ensamhet och isolering, att de hade lite tid för sig själva samt att de kände oro och osäkerhet inför framtiden. Slutsatser Vårdpersonal kan med rätt kunskap hjälpa de närstående att få den kunskap och det stöd de upplever att de behöver.

  • 1374.
    Sandgren, Camilla
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Lönquist, Pia
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Hälso- och sjukvårdspersonals upplevelser av aspekter av vikt för att kunna stödja barn och ungdomar till svårt sjuka föräldrar.2014Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vårdpersonalens huvudsakliga uppgift har alltid varit att vårda och att ta hand om patienten men som ett led i kärnkompetensen personcentrerad vård är det lika viktigt att inkludera de anhöriga och att dessa erbjuds stöd och hjälp. På många vårdinrättningar och vårdavdelningar träffar sjuksköterskan och personalen på barn och ungdomar som har en svårt sjuk förälder och dessa barn ska ha möjlighet att få stöd och hjälp när de besöker sin förälder. Syfte: Syftet med studien var att belysa vilka aspekter hälso- och sjukvårdspersonalen upplevde kunde vara av vikt för att stödja barn och ungdomar till svårt sjuka föräldrar. Metod: En empirisk studie som baseras på fyra intervjuer med strategiskt utvald vårdpersonal med erfarenhet av detta ämne. De transkriberade intervjuerna analyserades inspirerad av Graneheim och Lundmans beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det var viktigt att vårdpersonalen gav barn och tonåringar stöd under förälderns sjukdomstid, det var även viktigt att se till hela familjen och inte bara den sjuke. Informanterna beskrev att barnen måste involveras i vården och få information om den sjukes tillstånd. En viktig del i arbetet är att ge barnen det stöd och hjälp de behöver för att bearbeta sin upplevelse. Slutsats: Informanternas upplevelser resulterade i fyra kategorier vilka är: etablera kontakt, skapa förtroende, skapa delaktighet och skapa ett stödjande nätverk. Detta är viktiga aspekter för att kunna ge personcentrerad vård vilket samtliga informanter arbetade med.

  • 1375.
    Sandin, Jessica
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Hedgärd, Klara
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Sjuksköterskans bedömning av patientens postoperativa smärta2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En bra bedömning av smärta postoperativt är en förutsättning för en adekvat smärtlindring. För att kunna se och förstå patientens problem krävs en fungerande interaktion mellan sjuksköterska och patient. Flera studier visar att patientens smärta underskattas postoperativt, därför kan det vara av vikt att belysa hur sjuksköterskans smärtbedömning går till. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan bedömer postoperativ smärta. Frågeställningarna var: Hur går sjuksköterskan till väga för att bedöma postoperativ smärta? Vad påverkar sjuksköterskan vid smärtbedömningen? Metod: Litteraturstudien byggde på vetenskapliga artiklar varav fyra kvalitativa, en kvantitativ, en kombinerat kvalitativ/kvantitativ samt en kvalitativ avhandling. Studierna analyserades med inspiration av Burnards (1991) innehållsanalys, för att komma fram till olika teman. Resultat: Fem olika teman fram i resultatet. Sjuksköterskan bedömde postoperativ smärta genom att titta på patientens ansikte och kropp, genom samtal, genom att utföra medicinska kontroller samt användning av smärtskalor. Erfarenhet var en faktor som kunde påverka sjuksköterskan positivt och negativt i smärtbedömningen. Det som också framkom i resultatet var att sjuksköterskan underskattade patientens postoperativa smärta. Diskussion: Trots att sjuksköterskan bedömde smärta på många olika sätt, framkom att postoperativ smärta är underskattad.

  • 1376. Sandin Wranker, Lena
    et al.
    Rennemark, Mikael
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Elmståhl, Sölve
    Relationship between pain and Quality of Life: Findings from the Swedish National Study on Aging and Care - Blekinge study2014In: Scandinavian Journal of Pain, ISSN 1877-8860, E-ISSN 1877-8879, Vol. 5, no 4, p. 270-275Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background and aims The influence of pain as well as Quality of Life (QoL) varies in accordance with biological, social, psychological and existential factors. This study investigates the influence of such factors on the relationship between pain and QoL among older adults from a gender perspective. Methods The Swedish National Study on Aging and Care (SNAC-Blekinge) baseline sample comprised 1402 individuals aged 60–96 years, of whom 769 (55%) reported pain. The participants were invited by a letter to take part in the study, which was carried out by research staff in two sessions of three hour each. Participants gave informed consent and completed a questionnaire between the two sessions. The reason for non-participation was registered among subjects who declined the invitation. Pain and insomnia were self-reported. Data on age, gender and if living alone or not were collected from the questionnaire. Co-morbidity was obtained from electronic patients records for a period of up to two years prior to participating in the SNAC study. SoC was measured by a translated short form from the original twenty-nine question instrument. QoL, was estimated using the HRQL Medical Outcome Study-Short Form (SF 12). In a model, pain, age, sex, insomnia, co-morbidity, living alone, sense of coherence (SOC), household economy, education and QoL were calculated through multivariate logistic regression. Results Among women, pain was found to have the highest OR (odds ratio) for low QoL [OR 2.27 (CI 1.36–3.78)], followed by low economic status [OR 1.75 (CI 1.08–2.84)], co-morbidity [OR 1.24 (CI 1.05–1.46)], low SOC [OR 1.08 (CI 1.06–1.10)] and lower age [OR 1.05 (CI 1.02–1.08)]. In men, insomnia was found to be the main contributor to low QoL [OR 1.86 (CI 1.04–3.33)], followed by low SOC [OR 1.08 (CI 1.05–1.11)] and lower age [OR 1.04 (CI 1.01–1.07)]. Conclusions Pain has a strong relationship with low QoL among elderly women. Insomnia is associated with low QoL among men who suffer less from pain. Thus the main result is a striking gender difference: Elderly women suffer from pain, elderly men suffer from insomnia. Implications It is important to take account of sex, age, sleep problems, co-morbidity, SOC and economic status in order to understand the relationship between pain and QoL among older adults.

  • 1377. Sandström, Boel
    et al.
    Borglin, Gunilla
    Nilsson, Roland
    Willman, Ania
    Promoting the implementation of evidence-based practice: A literature review focusing on the role of nursing leadership2011In: Worldviews on Evidence-Based Nursing, ISSN 1545-102X , Vol. 8, no 4, p. 212-223Article, review/survey (Refereed)
    Abstract [en]

    Objectives: Despite a growing interest in evidence-based practice (EBP), the implementation into clinical practice of knowledge derived from research has proved to be a cumbersome process. Additionally, the literature seems to present a fragmented picture with research mainly focusing on a few factors of possible importance, among which leadership appears to be one of the more important. Thus, this study aimed to systematically review the literature regarding leadership and its possible influence on the process of implementing EBP. Approach: A literature review was conducted. Electronic database searches were conducted to identify studies on leadership, administrators, managers, implementation, evidence-based and nursing. The search identified 43 potentially relevant papers, of which 36 were excluded after an appraisal was performed by two independent reviewers. Results were extracted and synthesised into a narrative text. Findings: Seven papers were included in the literature review. The findings can be divided into three major areas: (1) characteristics of the leader, (2) characteristics of the organisation and (3) characteristics of the culture. Our findings indicate that leadership is vital for the process of implementing EBP in nursing and also highlights the possible importance of the organisation and the culture in which the leader operates. These factors together with their characteristics were interpreted to be intrinsic in the creation of a nursing milieu that is open and responsive to the implementation of EBP. Conclusions: Although there seems to be scholarly agreement that leadership is a vital part of the process of implementing EBP, more rigorous research is needed concerning the possible role of the leader. Our findings also indicate that leadership cannot be studied in isolation or without being clearly defined.

  • 1378.
    Sandström, Boel
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Willman, Ania
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Svensson, Bengt
    Lunds universitet, SWE.
    Borglin, Gunilla
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    How do we know if this is the best? Mental health-care professionals' views on national guidelines for psychosocial interventions2014In: International Journal of Mental Health Nursing, ISSN 1445-8330, E-ISSN 1447-0349, Vol. 23, no 3, p. 221-231Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    National guidelines are released regularly, and professionals are expected to adopt and implement them. However, studies dealing with mental health-care professionals' views about guidelines are sparse. The aim of the present study was to highlight mental health-care staff's views on the Swedish national guidelines for 'psychosocial interventions for schizophrenia or schizophrenia-type symptoms' and their implementation. The study took place in the southeast parts of Sweden, and data were collected through five group interviews consisting of 16 professionals working either in the county council or in the municipalities. The transcribed text was analysed by content analysis, revealing two categories. The first category 'a challenge to the practice of care as known' reflected that the release of guidelines could be perceived as a challenge to prevailing care and culture. The second category 'anticipating change to come from above' mirrored views on how staff expected the implementation process to flow from top to bottom. To facilitate working in accordance with guidelines, we suggest that future guidelines should be accompanied by an implementation plan, where the educational needs of frontline staff are taken into account. There is also a need for policy makers and managers to assume responsibility in supporting the implementation of evidence-based practice.

  • 1379.
    Sandström, Boel
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Willman, Ania
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Svensson, Bengt
    Borglin, Gunilla
    Mapping attitudes and awareness with regard to national guidelines: An e-mail survey among decision makers2014In: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 22, no 7, p. 884-893Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The adoption of evidence-based guidelines within the mental health field has been slow. Changing inadequate practice is therefore a formidable challenge for mental health-care managers. Aim: To explore decision-makers' attitudes and awareness regarding the national guidelines for psychosocial interventions targeting people with schizophrenia. Method: A questionnaire distributed by e-mail to 592 Swedish decision-makers was analysed using descriptive and comparative techniques. Results: Significantly more of the top-level mental health-care managers than politicians stated that they knew about the national guidelines (i.e. their release and content) and they considered the guidelines to be a good source of support for planning and allocating resources. Conclusion: If those responsible for allocating resources (i.e. politicians) are unaware of the dissemination of national guidelines or their content, and they do not perceive the national guidelines to be a good source of support for planning and allocating resources, this is likely to have a negative influence on the remit of nurse managers as well as nursing practice. Implications for nursing management: Top-level mental health-care managers have a vital role to play in the implementation of national guidelines. However, our findings indicate that implementing national guidelines in practice could be virtually impossible without strategic government support.

  • 1380.
    Sandström, Boel
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Willman, Ania
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Svensson, Bengt
    Borglin, Gunilla
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Perceptions of national guidelines and their (non) implementation in mental healthcare: a deductive and inductive content analysis2015In: Implementation Science, ISSN 1748-5908, E-ISSN 1748-5908, Vol. 10, no 1, article id 43Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: National guidelines are being produced at an increasing rate, and politicians and managers are expected to promote these guidelines and their implementation in clinical work. However, research seldom deals with how decision-makers can perceive these guidelines or their challenges in a cultural context. Therefore, the aim of this study was twofold: to investigate how well Promoting Action on Research Implementation in Health Services (PARIHS) reflected the empirical reality of mental healthcare and to gain an extended understanding of the perceptions of decision-makers operating within this context, in regard to the implementation of evidence-based guidelines. Methods: The study took place in the southeast of Sweden and employed a qualitative design. The data were collected through 23 interviews with politicians and managers working either in the county council or in the municipalities. The transcribed text was analysed iteratively and in two distinct phases, first deductively and second inductively by means of qualitative content analysis. Results: Our deductive analysis showed that the text strongly reflected two out of three categorisation matrices, i.e. evidence and context representing the PARIHS framework. However, the key element of facilitation was poorly mirrored in the text. Results from the inductive analysis can be seen in light of the main category sitting on the fence; thus, the informants' perceptions reflected ambivalence and contradiction. This was illustrated by conflicting views and differences in culture and ideology, a feeling of security in tradition, a certain amount of resistance to change and a lack of role clarity and clear directions. Together, our two analyses provide a rich description of an organisational culture that is highly unlikely to facilitate the implementation of the national guidelines, together with a distrust of the source behind such guidelines, which stands in stark contrast to the high confidence in the knowledge of experienced people in authority within the organisational context. Conclusions: Our findings have highlighted that, regardless of by whom guidelines are released, they are not likely to be utilised or implemented if those who are responsible for implementing them do not trust the source. This aspect (i.e. contextual trust) is not covered by PARIHS.

  • 1381.
    Sandström, Moa
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Widerstrand, Elin
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter vid livets slutskede på en somatisk vårdavdelning2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 1382.
    Schang, Martin
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Schultz, Sofia
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Upplevelse av livsstilsförändringar vid Diabetes Mellitus typ 22013Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen lever omkring 320 000 människor i dagens Sverige med sjukdomen Diabetes Mellitus typ 2. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård finns det ett starkt vetenskapligt underlag för att livsstilsförändringar som bra kost och fysisk aktivitet kan förebygga och förhindra senkomplikationer i samband med Diabetes Mellitus typ 2 vilket är viktigt för denna patientgrupp att eftersträva. Att kunna bistå med stöd skulle kunna underlätta för patienten att genomföra och bibehålla livsstilsförändringar i samband med sjukdomen Diabetes Mellitus typ 2. Syfte: Att beskriva patientens upplevelse av livsstilsförändringar vid sjukdomen Diabetes Mellitus typ 2 Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserats på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna har granskats med hjälp av ett modifierat granskningsprotokoll från Willman, Stoltz och Bahtsevani. Resultat: I resultatet framkom att patienterna hade skilda upplevelser av livsstilsförändringarna. Kategorier som uppkom var; upplevelse av praktiska livsstilsförändringar, upplevelse av sociala aspekter samt känslomässiga upplevelser i samband med livsstilsförändringar. Dessa kategorier kunde sedan delas upp i elva underkategorier. Slutsats: I resultatet framkom att patienter med Diabetes Mellitus typ 2 har blandade upplevelser av livsstilsförändringar. För att varje patient ska få motivation att genomföra och bibehålla livsstilsförändringar bör därför informationen till patienten individanpassas. Då resultatet påvisar att familjens stöd eller brist på stöd påverkar patientens upplevelse av livsstilsförändringar bör ytterligare studier med denna inriktning genomföras. Att försöka inkludera familjen i integreringen av livsstilsförändringarna kan vara ett sätt att öka följsamheten samt bidra till en positiv upplevelse för patienten.

  • 1383. Schenkman, Bo
    et al.
    Kjelldahl, Lars
    Color interaction – theory, examples and applications2011In: Encyclopedia of Eye Research / [ed] McGreeley, James L., Hauppauge: Nova Publishers , 2011Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    Color interaction is a perceptual effect that will influence how color combinations appear to an observer. Two main categories are color induction and color assimilation, the former when two colors become more different looking, and the latter when two colors become more similar looking. Typical examples are presentations of web pages on computer displays, cartographic pictures and maps, artistic displays such as paintings, and of environmental images, such as colors on houses. In this survey of concepts and research, the focus is on fundamental issues and definitions regarding these effects. The emphasis is on modern types of displays and relevant characteristics of different technologies are also given. Some historic perspectives are included. Different color appearance models and how they take color interaction into consideration are discussed, also including information on suitable possible color adjustments that the models may give. References are made to modern visual perceptual theories, and the place of these effects in a broader perceptual theory is considered. A number of illusions and pictures that illustrate interaction effects are included. As an example an experiment with perceived interactions between geometrical objects is described in short. Six observation colors and three interaction colors for each observed color were presented to ten observers, who performed a matching task. The result of this study is presented as color interaction diagrams in the CIELUV color space. The importance of color and color interaction in different applications is discussed together with a set of guidelines. The advantages and disadvantages that may result from using the guidelines are addressed. Some concluding remarks on possible future work in color interaction are given.

  • 1384. Schenkman, Bo
    et al.
    Nilsson, Mats E.
    Human echolocation: Blind and sighted persons' ability to detect sounds recorded in the presence of a reflecting object2010In: Perception, ISSN 0301-0066 , Vol. 39, no 4, p. 483-501Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Research suggests that blind people are superior to sighted in echolocation, but systematic psychoacoustic studies on environmental conditions such as distance to objects, signal duration, and reverberation are lacking. Therefore, two experiments were conducted. Noise bursts of 5, 50, or 500 ms were reproduced by a loudspeaker on an artificial manikin in an ordinary room and in an anechoic chamber. The manikin recorded the sounds binaurally in the presence and absence of a reflecting 1.5-mm thick aluminium disk, 0.5 in in diameter, placed in front, at distances of 0.5 to 5 m. These recordings were later presented to ten visually handicapped and ten sighted people, 30 62 years old, using a 2AFC paradigm with feedback. The task was to detect which of two sounds that contained the reflecting object. The blind performed better than the sighted participants. All performed well with the object at < 2 in distance. Detection increased with longer signal durations. Performance was slightly better in the ordinary room than in the anechoic chamber. A supplementary experiment on the two best blind persons showed that their superior performance at distances > 2 m was not by chance. Detection thresholds showed that blind participants could detect the object at longer distances in the conference room than in the anechoic chamber, when using the longer-duration sounds and also as compared to the sighted people. Audiometric tests suggest that equal hearing in both ears is important for echolocation. Possible echolocation mechanisms are discussed.

  • 1385. Schenkman, Bo
    et al.
    Nilsson, Mats E.
    Human echolocation: The relative importance of pitch and loudness2008Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    A sound heard in the presence of a reflected object will be both louder and have a slightly different timbre (“repetition pitch”) than the same sound heard with no reflection. Thus, pitch and loudness are two sources of information that visually handicapped people may use for echolocation. In real life, the two sources of information are confounded, because perceived loudness and repetition pitch both diminishes with distance to the reflecting object. The purpose of the present experiment was to disentangle the influence of each of these sources on human echolocation. Experimental sounds were obtained from binaural recordings with an artificial head in an ordinary room. White noise (500 ms) was emitted from a loudspeaker on the chest of the artificial head. A reflecting aluminum sheet (0.5 m diameter) was located at 1, 2 and 3 m distance to the artificial head. By digital manipulation, the loudness information or the pitch information of the recorded sounds were eliminated, resulting in three kinds of sounds: (1) sounds containing both pitch and loudness information, (2) sounds with only pitch information, and (3) sounds with only loudness information. These three kinds of sounds were presented to 14 sighted students. The psychophysical method of 2-alternative-forced-choice with feedback was used, with 56 trials for each person at each condition. Each trial presented one sound recorded with, and one without, reflecting object. The task was to detect which of the two sounds that was recorded in the presence of the reflecting object. All participants could use echolocation for all three kinds of sounds at the distance of 1m, but performed close to chance with all sounds at 3 m. At the 2 m condition, sounds with only pitch information gave a higher performance compared to sounds with only loudness information, for which the performance was close to random. Thus, pitch alone may provide sufficient information for echolocation at these distances. Audiometric tests were conducted, with focus on the pure tone threshold average and the absolute difference between the ears. The results will have a bearing on the construction of orientation and mobility aids for the visually handicapped.

  • 1386.
    Schmidt, Madeleine
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Niklasson, Axel
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Att uppleva hälsa vid multipel skleros.: En litteraturstudie baserad på patografier.2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: MS är en sjukdom som oftast drabbar personer i 20-45års åldern, där symtombilden oftast innebär plötsliga skov som sedan följs av förbättrade eller oförändrade perioder. En viktig del i sjuksköterskans roll med MS patienten är att upprätthålla kontinuitet i vården. Kontinuitet kan bidra till en förbättrad livsstil och en förbättrad hälsa. Hälsa är ett svårdefinierat begrepp som enligt naturvetenskapen innebär frånvaro av sjukdom men enligt ett holistiskt synsätt mer handlar om att bemästra sin sjukdom och sitt välbefinnande. I denna studie har hälsa valts att ses ur Katie Erikssons syn på hälsa.

    Syfte: Syftet var att beskriva fenomenet hälsa hos personer med multipel skleros.

    Metod: Litteraturstudie med deduktiv ansats baserad på Katie Erikssons teori om hälsa. Patografier om MS skrivna 2010 och framåt användes. Libris användes som sökmotor för att hitta patografierna. Graneheim och Lundmans analysmetod användes för att analysera materialet.

    Resultat: Teorins tre kategorier “Fysiska tecken på hälsa eller ohälsa”, “Känsla av hälsa eller ohälsa” och “Värderingar och normer kring hälsa” blev grunden till sex underkategorier som beskrev personers upplevelse av hälsa vid MS.     

    Slutsats: Personer med MS kan generellt uppleva hälsa genom att acceptera sin sjukdom och lära sig hantera de svårigheter de ställs inför dagligen. Vid diagnostisering är det vanligt att de flesta förnekar sin sjukdom då det är svårt att hantera informationen som givits. Detta beror delvis på en rädsla för vad sjukdomen kommer att innebära för dem. Symtombilden för MS är väldigt olika trots att det finns generellt vanliga symtom, detta bidrar till att upplevelsen av hälsa är olika.

  • 1387. Schröder-Bäck, Peter
    et al.
    Stjernberg, Louise
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Borg, Ann Marie
    Values and ethics amidst the economic crisis2013In: European Journal of Public Health, ISSN 1101-1262, E-ISSN 1464-360X, Vol. 23, no 5Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The current protracted economic crisis is giving rise to the scarcity of public health resources across Europe. In response to budgetary pressures and the Eurozone public debt crisis, decision-makers resort to a short-term solution: the introduction of austerity measures in diverse policy fields. Health and social policy tend to be easy targets in this regard and budget cuts often include a reduction of healthcare expenditure or social welfare benefits. We suggest incorporating discussions from the field of ethics in policy making processes and in the academic debate on austerity. This includes recognising procedural justice as a social value. On the road to economic recovery, governments are compelled to resort to fiscal consolidation and austerity packages but decisions taken to save our European ships in crisis should be anchored in values such as (procedural) justice, equity and solidarity.

  • 1388.
    Scott, Erica
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Lokalt strategiskt folkhälsoarbete: En litteraturstudie av hälsokonsekvensbedömning som metod2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Om inget görs, beräknas icke smittsamma sjukdomar öka med 17% på global nivå de kommande 10 åren samtidigt som det finns ett ökat behov av ekonomisk konsolidering. Ett fåtal kommuner ägnar sig åt ett systematiskt folkhälsoarbete och det finns en osäkerhet kring hur ambitionerna rent praktiskt ska uppnås. Endast med hänsyn taget till strategisk planering och beaktande av komplexitet i hälsosystem och hälsointerventioner är det möjligt att hitta hållbara modeller för hälsofrämjande och förebyggande arbete. Sedan drygt 30 år används hälsokonsekvensbedömning (HKB) för systematiskt hälsofrämjande arbete. Ger verktyget tillräcklig information och bakgrund för planering och beslutsfattande på en strategisk nivå? ”Five-Level Framework” (fem-nivå modellen) är en modell för strategisk planering i komplexa system som kan ge svar på den frågan. Syftet med studien var att analysera på vilket sätt hälsokonsekvensbedömning som metod har utgångspunkter i ett strategiskt folkhälsoarbete i kommuner utifrån ”Five-Level Framework”. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Hälsokonsekvensbedömning som metod analyserades utifrån de fem nivåerna i fem-nivå modellen för strategisk planering i komplexa system. Resultatet av analysen visar att det finns goda ansatser i hälsokonsekvensbedömning som metod för strategiskt folkhälsoarbete men att det även framkommer en del svagheter när metoden analyserades utifrån fem-nivå modellen. Avslutningsvis konstateras att hälsokonsekvensbedömning som metod kan stärkas av ett systemperspektiv i strategisk planering och att det rekommenderas vidare och fördjupade studier i detta.

  • 1389.
    Segerbäck, Anders
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Musikens lindrande inverkan på postoperativ smärta2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Otillräckligt behandlad postoperativ smärta är ett problem som sjuksköterskor i allmänhet kommer i kontakt med i sitt dagliga arbete och som åsamkar patienten både fysiska och emotionella kval. Musik, med tusenåriga traditioner som läkande, har länge varit en bortglömd intervention då sjukvården under lång tid varit strikt biomedicinskt inriktad. Syftet var att belysa musikens inverkan som omvårdnadsåtgärd i samband med postoperativ smärta, ur ett patientperspektiv. Metoden bestod av en litteraturstudie, nio vetenskapliga artiklar har analyserats och ligger som grund till resultatet. Analysen av artiklarna har lett fram till tre olika kategorier; Lindrad smärtupplevelse, lindrad upplevelse av känslomässigt lidande och underlättad mobilisering. Att som komplement till sedvanlig smärtlindrande behandling låta patienter som lider av postoperativsmärta lyssna på lugn musik efter eller under operationen lindrar både upplevelsen av fysiska och emotionella smärtsymtom. Dessutom ökar interventionen välbefinnandet, tidigarelägger och minskar besvär vid mobilisering, har en lugnande inverkan, och minskar patientens upplevelse av omgivande ljud och ljus som störande.

  • 1390. Selan, S.
    et al.
    Siennicki-Lantz, A.
    Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Fagerström, Cecilia
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Self-awareness of heart failure in the oldest old-an observational study of participants, ≥ 80 years old, with an objectively verified heart failure2016In: BMC Geriatrics, ISSN 1471-2318, E-ISSN 1471-2318, Vol. 16, article id 23Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: One of the primary reasons for hospitalisation among elderly individuals with heart failure (HF) is poor self-care. Self-awareness of having HF may be a key-element in successful self-care. The prevalence of self-awareness of HF, and how it is affected by age-and HF-related factors, remains poorly understood. The aims of the present study were to determine the prevalence of self-awareness of HF in participants, ≥ 80 years of age, and to investigate the association between this self-awareness and age-related and HF-related factors. Methods: A single-centre observational study was conducted in which non-hospitalised participants (80+) with objectively verified HF were identified (n = 90). The statement of having HF or not having HF was used to divide the participants into two groups for comparisons: aware or unaware of one’s own HF. Logistic regression models were completed to determine the impact of age-and HF-related factors on self-awareness. Results: Twenty-six percent (23/90) were aware of their own HF diagnosis. No significant differences were found between the participants who were aware of their own HF diagnosis and the participants who were not. Neither age-nor HF-related factors had influence on the prevalence of self-awareness. Conclusions: Prevalence of self-awareness of own HF in the oldest old is insufficient, and this self-awareness may be influenced by external factors. One such factor is likely the manner in which the HF diagnosis is relayed to the patient by health care professionals. © 2016 Selan et al.

  • 1391. Selan, Suzana
    et al.
    Hellström, Amanda
    Fagerström, Cecilia
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Impact of nutritional status and sleep quality on hospital utilisation in the oldest old with heart failure2016In: The Journal of Nutrition, Health & Aging, ISSN 1279-7707, E-ISSN 1760-4788, Vol. 20, no 2, p. 170-177Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objectives: To describe three-year trends in nutritional status and sleep quality and their impact on hospital utilisation in the oldest old (80 +) with heart failure (HF). Design: Single-centred longitudinal observational study. Setting: South-eastern Sweden. Participants: 90 elderly (80+) with objectively verified HF. Measurements: Baseline data from the Mini Nutritional Assessment (MNA) and on sleep quality were collected through structured interviews following the HF diagnosis (n=90) and at a three-year follow-up (n=41). Data on hospital utilisation during the three years following the HF diagnosis were also collected. Results: Nineteen percent of the participants were found to have impaired nutritional status, a condition that increased hospital utilisation by four bed days per year. A majority (85%) had impaired sleep quality, but no impact on hospital utilisation was found. Nutritional status and sleep quality were stable over the three-year period. Conclusion: In the oldest old with HF, impaired nutritional status and impaired sleep quality are already common at HF diagnosis. Impaired nutritional status increases hospital utilisation significantly. Therefore, it is of supreme importance to systematically evaluate nutritional status and sleep quality in the oldest old when they are diagnosed with HF, as well as to take action if impairments are present. © 2016, Serdi and Springer-Verlag France.

  • 1392.
    Sellgren, Isabelle
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Vallin, Henrietta
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Sjukvårdspersonalens upplevelse i mötet med patienter med fetma2015Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Då fetma ökar i världen behöver sjukvårdspersonal vara förberedd för att möta dessa patienter ute i vården. I ett möte sker en kontinuerlig kommunikation, vilket i sin tur har en stor betydelse på relationer, då det är en ömsesidig process. Det krävs vidare forskning för att utvärdera hur patientens vikt påverkar mötet med sjukvårdspersonal. Det var därför av intresse att forska vidare inom detta område. Syfte: Att beskriva sjukvårdspersonals upplevelser i mötet med patienter med fetma Metod: Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ metod baserad på sju vetenskapliga artiklar. Analysen genomfördes utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Efter analysprocessen framkom tre kategorier som beskrev studiens resultat. Att känna medkänsla. Att känna frustration. Att känna oro. Slutsats: Sjukvårdspersonals upplevelse i mötet med patienter med fetma bygger till stor del på förutfattade meningar. Då fetma alltmer blir ett växande problem i världen kan detta leda till att sjukvårdspersonal i sitt arbete kommer att möta dessa patienter i större utsträckning. Det behövs därför vidare forskning för att sjukvårdspersonal ska ha en trygg grund att stå på inför mötet med patienter med fetma. Endast då kan fetma bekämpas.

  • 1393.
    Sellman, Maja
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Svensson, Daniela
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Vuxna personers upplevelse av att leva med leukemi2014Student thesis
    Abstract [en]

    Bakgrund: Leukemi är en cancersjukdom som drabbar benmärgen. Sjukdomen gör att blodkropparna blir defekta och det gör att den blir svår att behandla medicinskt. Behandlingarna är både intensiva och påfrestande för personen. Den höga mortaliteten och ovissheten om sjukdomens förlopp kan bidra till att personer kan uppleva psykiska påfrestningar. För att vårdpersonal ska kunna ge en personcentrerad vård måste de utgå ifrån den enskilda personens upplevelser av sin sjukdom. Syfte: Syftet var att belysa vuxna personers upplevelser av att leva med leukemi. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på två patografier. Biografierna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur resultatet framkom fyra huvudkategorier och totalt fem underkategorier. Kategorierna mynnade ut i temat ”dragkampen mellan rädslan att dö och hoppet om att bli frisk”. Två av kategorierna speglar den mörka sidan av sjukdomen medan de andra två kategorierna speglar hoppets betydelse för att orka se positivt på tillvaron. Slutsats: Leukemin kan upplevas som ett hot mot hela personens existens. Både tidigare forskning och den föreliggande studien poängterar att personen riskerar att känna sig som ett problem i en patientrock om vårdpersonalen inte har förståelse för den enskilde personens upplevelser. Den föreliggande studien visar hur viktigt det är att alla personer behandlas utifrån sina individuella upplevelser på grund av att alla upplever verkligheten olika. För att vårdpersonalen skall kunna bedriva en personcentrerad vård krävs det att den enskilde personen är i centrum.

  • 1394.
    Sevestedt, Martin
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Department of Health, Science and Mathematics.
    Johansson, Christina
    Blekinge Institute of Technology, Department of Health, Science and Mathematics.
    En litteraturstudie om den preoperativa informationens betydelse för patientens postoperativa välbefinnade2002Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet var att genom en litteraturstudie belysa den preoperativa informationens betydelse för patientens postoperativa välbefinnande. Studier har visat att preoperativ information kan ha betydelse då patienten visat mindre ångest, oro och smärta i det postoperativa skedet. Arbetet utgick ifrån en reviewartikel som belyste området. Resultatet visade studier från åren 1998 och framåt. I dessa studier framkom effekter såsom att information kunde förmedla kunskap till patienten som bidrog till att öka patientens välbefinnande genom att han/hon fick ökad kunskap om vårdförloppet. Även framkom att patientens oro och ångest kunde reduceras med ökad kunskap genom preoperativ information. Det påvisades också att patienter kunde i större utsträckning bemästra sin smärta då de erhöll preoperativ information. Studierna som använts i arbetet tar inte upp så mycket om betydelsen av relationen mellan sjuksköterska och patient. Dock ansåg vi att detta område hade en stor betydelse för patientens välbefinnande innan, under och efter vårdtiden. Den omvårdnadsteori som vi valde för studien visade sig vara alldeles för begränsad genom att Imogene King inriktade sig mer på samspelet mellan sjuksköterska och den sjuke. Vi fann därför en omvårdnadsteoretiker med ett vidare perspektiv, Joyce Travelbee.

  • 1395.
    Shaheen, Shakira
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Applied Signal Processing.
    Mohammed, Abbas
    Grbic, Nedelko
    Mobile Services for Diabetic Patients' Sustainable Lifestyle2015In: mHealth Multidisciplinary Verticals / [ed] Adibi, S, CRC Press, 2015, p. 51-61Chapter in book (Other academic)
  • 1396.
    Shanbedi, Sanam
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Wöldern, Johanna
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Faktorer som kan påverka egenvården hos etniska minoritetsgrupper med diabetes mellitus2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Diabetes mellitus är en folksjukdom som trots preventiva åtgärder har en stadigt ökad prevalens i hela världen, förorsakar 5 % av dödsfallen globalt varje år och som sannolikt kommer att öka mer än 50 % de nästkommande 10 åren. I Sverige likt många andra länder i Europa har invandringen lett till att vi lever i samhällen med kulturella skillnader. Egenvården vid diabetes mellitus är en viktig del av behandlingen som minskar risken för diabeteskomplikationer. Internationellt sett har forskningen mestadels fokuserat på etniska minoritetsgrupper och sjukvård utifrån skillnader mellan sjukdom och dödlighet. Forskningen tenderar att påvisa att socioekonomiska skillnader och etnicitet är viktiga faktorer som påverkar dålig hälsa. Syftet med studien var att belysa faktorer som kan påverka egenvården hos personer med diabetes mellitus från etniska minoritetsgrupper. Metoden som använts är en litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att det föreligger stora skillnader i hälsa och hälsomedvetenhet i de olika etniska minoritetsgrupperna. Utbildningsnivå, religion, könsrelaterade kulturella skillnader och tidigare traumatiska migrationsupplevelser är något som bör tas hänsyn till i diabetesvården. Det framkom även att ett behov av tillgängliga och lämpliga tolkar är viktigt för att kunna säkra informationen mellan sjuksköterska och patient. De viktigaste slutsatserna är att det finns ett behov av utbildning i mångkulturell vård till sjuksköterskor samt att kulturellt anpassad diabetesvård är nödvändig för att egenvården ska fungera optimalt efter individens förutsättningar.

  • 1397.
    Shirazi, Payam
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Utvärdering av ett hälsotek ur männens perspektiv: hälsotek som stödjande miljö, dess inverkan på hälsa och förmågan att ta ansvar för den egna hälsan2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [en]

    Sverige har sedan 2007 arbetat med elva målområden för folkhälsan (prop. 2007/08:110) och propositionen ger landstingen uppdraget att hitta nya arbetssätt för att arbeta med dessa målområden. Fokus för ansvaret för hälsan försköts 2009 till att individen själv ska ta ett större ansvar för sin hälsa (prop. 2009/10:67), och flera kommuner och landsting har startat Hälsotek för att stärka individens förutsättningar att ta ett större ansvar för sin egen hälsa. Forskning om Hälsotek i Sverige och internationellt har visat på att Hälsotek har en god potential till vara en hälsofrämjande arena och en stödjande miljö som positivt påverkar besökarnas hälsa. Tidigare studier har visat att Hälsotek liknande aktiviteter besöks främst av kvinnor (Stockholms läns landsting, 2007), och att få män besöker Hälsotek. Ohälsa drabbar män som kvinnor, och Hälsotek behöver nå de män som är i behov av verksamheten. Den här studien genomförs för att undersöka huruvida Hälsoteket i Angered kan vara en stödjande miljö som positivt påverkar deras manliga besökares hälsa, och egenmakt till att ta ett större ansvar för den egna hälsan, för att motivera till aktiviteter riktade till män.

  • 1398.
    Sikström, Gabriel
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Westman, Joakim
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med drogmissbruk2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Patienter med drogmissbruk är en grupp som ökar i antal. Detta innebär att sjuksköterskor i större utsträckning kommer att möta dessa patienter, även inom den somatiska vården. Det råder en bristande kunskap hos sjuksköterskor samt ett sämre förhållningssätt mot patienter med drogmissbruk. Ett gott förhållningssätt och bemötande har stor betydelse för en god omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att möta patienter med drogmissbruk Metod: En allmän litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna söktes i CINAHL och PubMed samt via manuella sökningar. Resultatet sammanställdes utifrån fem kvantitativa och fem kvalitativa artiklar. Resultat: I resultatet framkom det att sjuksköterskor kan ha olika upplevelser i mötet med patienter med drogmissbruk. Dessa redovisas i tre olika kategorier; Känsla av otrygghet, Brist på kunskap och stöd samt känsla av misstro och hopplöshet. Slutsats: Sjuksköterskor har bristande utbildning och kunskap i att möta patienter med drogmissbruk vilket skapar fördomar och otrygghet hos sjuksköterskorna. Ett ändrat fokus i sjuksköterskors grundutbildning kan bidra till en ökad kvalitet på omvårdnaden i mötet med denna patientgrupp.

  • 1399.
    Silva Nunez, Ann-Marie
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Nazari, Amena
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskans upplevelser av att hantera vårdandet av patienter med cancer i livets slutskede: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vård i livets slutskede utgör den del av palliativ vård där döden förväntas inträda inom en snar framtid. De flesta sjuksköterskor kommer att möta patienters lidande och sårbarhet vilket kan påverka sjuksköterskorna emotionellt. Därför är det viktigt att sjuksköterskan hittar en balans för att kunna hantera mötet med patienter med cancer i livets slutskede.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att hantera vårdandet av patienter med cancer i livets slutskede.

    Metod: En litteraturstudie baserad på 17 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod har genomförts. Artiklarna granskades utifrån ett granskningsprotokoll och analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans innehållsanalys.

    Resultat: Data genomsyrades av att sjuksköterskan hade olika sätt att hantera sina känslor i mötet med döende patienter med cancer. Det ansågs vara viktigt att kunna separera sig både emotionellt och professionellt från patienter annars kunde detta leda till att sjuksköterskan flydde från de obehagliga situationer som uppkom inom arbetet med döende patienter. Sjuksköterskan gjorde sitt bästa för att främja patientens välbefinnande genom att hjälpa sig själv att hitta balans.

    Slutsats: Resultatet visar att sjuksköterskor hanterar mötet med de döende på olika sätt. De svåra situationerna som sjuksköterskan befann sig i kunde leda till både fysisk och psykisk belastning för sjuksköterskorna och därför var det viktigt att sjuksköterskor hade strategier för att hantera detta.

  • 1400.
    Silverstrand, Jenny
    et al.
    Blekinge Institute of Technology.
    Andersson, Marie
    Blekinge Institute of Technology.
    Lidandet kring utmattningssyndrom: En litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Utmattningssyndrom har ökat kraftigt sedan 1997 och är idag den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning. Att drabbas av ett utmattningssyndrom leder till ett stort personligt lidande. Sjuksköterskans etiska koder innefattar att främja och återställa hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Inom personcentrerad vård har sjuksköterskan som uppgift att konkret lindra lidandet hos individer som drabbats av utmattningssyndrom.

    Syfte: Syftet var att belysa lidandet hos individer med utmattningssyndrom.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en deduktiv ansats. Teorin som prövades var Katie Erikssons omvårdnadsteori om lidandet. Innehållsanalysen inspirerades av Graneheim och Lundmans sätt att analysera text. Texter utifrån tre patografier analyserades.                    

    Resultat: Analysen visade att livslidande var en stor del av det lidandet som en individ med ett utmattningssyndrom upplevde. En central del hos individen var känsla av oro, sorg, minnessvårigheter, behov av återhämtning, trötthet, förlorad identitet, oviss framtid och otillräcklighet. Sjukdomslidande visade att de fysiska sjukdomssymptomen till en början var ganska milda och diffusa som exempelvis yrsel och illamående. Ju längre tiden gick förvärrades symptomen och individen blev mer begränsad i sin vardag. Symptomen eskalerade till ångest, muskelryckningar och i det ännu senare stadiet panikångest, minnesstörningar och koncentrationssvårigheter. Individen som drabbats av ett utmattningssyndrom kände av ett vårdlidande. Individen upplevde att vården inte gav den hjälp och informationen som behövdes, just för att kunna känna trygghet vid alla obehagliga symptom.

    Slutsats: Att drabbas av utmattningssyndrom innebar ett stort lidande för individen både psykiskt och fysiskt. För att detta ska kunna undvikas är det viktigt att sjuksköterskan som möter individen har kunskap kring psykiska och fysiska symptom, vilket kan minska lidandet hos individen. Mer forskning kring utmattningssyndrom behövs.

25262728293031 1351 - 1400 of 1637
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf