Change search
Refine search result
123456 151 - 200 of 274
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 151.
    Lagergren, Marten
    et al.
    Stockholm Gerontol Res Ctr, Stockholm, Sweden..
    Fagerstrom, Cecilia
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjolund, Britt-Marie
    Karolinska Inst, Dept Neurobiol, Aging Res Ctr, Care Sci & Soc, Solna, Sweden.;Stockholm Univ, Solna, Sweden..
    Sanmartin Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Fratiglioni, Laura
    Stockholm Gerontol Res Ctr, Stockholm, Sweden.;Karolinska Inst, Dept Neurobiol, Aging Res Ctr, Care Sci & Soc, Solna, Sweden.;Stockholm Univ, Solna, Sweden..
    Nordell, Eva
    Lund Univ, Dept Hlth Sci, Div Geriatr Med, Malmo, Sweden.;Skane Univ Hosp, Malmo, Sweden..
    von Strauss, Eva
    Karolinska Inst, Dept Neurobiol, Aging Res Ctr, Care Sci & Soc, Solna, Sweden.;Stockholm Univ, Solna, Sweden.;Red Cross Hosp, Nonprofit Org, Stockholm, Sweden.;Red Cross Univ Coll, Stockholm, Sweden..
    Wimo, Anders
    Karolinska Inst, Dept Neurobiol, Alzheimers Dis Res Ctr, Care Sci & Soc, Solna, Sweden..
    Elmstahl, Solve
    Lund Univ, Dept Hlth Sci, Div Geriatr Med, Malmo, Sweden.;Skane Univ Hosp, Malmo, Sweden..
    Horizontal and vertical targeting: a population-based comparison of public eldercare services in urban and rural areas of Sweden2016In: Aging Clinical and Experimental Research, ISSN 1594-0667, E-ISSN 1720-8319, Vol. 28, no 1, p. 147-158Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The concepts of target efficiency can be used to assess the extent to which service provision is in line with the needs of the population. Horizontal target efficiency denotes the extent to which those deemed to need a service receive it and vertical target efficiency is the corresponding extent to which those who receive services actually need them. The aim of this study was to assess the target efficiency of the Swedish eldercare system and to establish whether target efficiencies differ in different geographical areas such as large urban, midsize urban and rural areas. Vertical efficiency was measured by studying those people who received eldercare services and was expressed as a percentage of those who received services who were functionally dependent. To measure horizontal target efficiency, data collected at baseline in the longitudinal population study SNAC (Swedish National study on Aging and Care) during the years 2001-2004 were used. The horizontal efficiency was calculated as the percentage of functionally dependent persons who received services. Functional dependency was measured as having difficulty with instrumental activities of daily living (IADL) and/or personal activities of daily living (PADL). Services included long-term municipal eldercare services (LTC). Horizontal target efficiency for the public LTC system was reasonably high in all three geographical areas, when using dependency in PADL as the measure of need (70-90 %), but efficiency was lower when the less restrictive measure of IADL dependency was used (40-50 %). In both cases, the target efficiency was markedly higher in the large urban and the rural areas than in the midsize urban areas. Vertical target efficiency showed the same pattern-it was almost 100 % in all areas for IADL dependency, but only 50-60 % for PADL dependency. Household composition differed in the areas studied as did the way public long-term care was provided to people living alone as compared to those co-habiting.

  • 152.
    Lavesson, Glenda
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Ramirez, Nathalie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Att underlätta tidig språkutveckling: Barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenhet av att delta i Språkstegen vid åttamånadersbesöket – en intervjustudie2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background:  Existing research shows that both biological and social factors contribute to early language development. Reading out loud and active interplay with infants and toddlers have been highlighted as positive factors for development of understanding and vocabulary. The preschool functions as an equalizing environment, as it provides equal opportunities for children with various life conditions to develop their language skills. However, there are notable differences in language development in children from homes with low and high income and education levels, respectively. The Språkstegen project has therefore been implemented as an intervention. The basic idea of Språkstegen is that the child service nurses, who conduct the home visits at month 8, introduce a book gift, which is read aloud for the child in active interplay. The nurses also provide parents with tools and information to support the activity.

    Aims: The aim is to understand child service nurses’ experiences of participating in a project that seeks to improve the language development of infants and toddlers.

    Method: Data collection has been conducted through semi-structured interviews of child service nurses. The collected data have been transcribed and analyzed using conventional qualitative content analysis. The collection was delimited to public and private health care facilities in Blekinge county, Sweden.

    Results: The respondents are positive towards Språkstegen as intervention. They report that parents and children are satisfied, and that parents are inspired by the possibilities with early reading and the tools available for stimulating interplay during reading.

    Conclusions: Språkstegen makes it possible to reach more parents and provide knowledge and tips to support early language development through active interplay and reading aloud.

  • 153.
    Leigod, Linnéa
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Fransson, Maja
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att stödja barn till egenvård vid diabetes typ-1: En kvalitativ empirisk studie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Barn kan sakna förståelse för hur diabetes typ-1 påverkar deras kroppar och de kan uppleva sin kropp som främmande. Personer som lever med diabetes bör ta ett stort ansvar över sin egenvård, men även hälso- och sjukvården har ett ansvar att ge personerna de rätta verktygen som de behöver. Sjuksköterskans roll är att ge stöd till patienter och undervisa dem med syftet att främja hälsa. Egenvård är en stor utmaning för barnen på grund av smärta och rädsla och barnen behöver därför stöd från vårdpersonalen när det gäller att lära sig att utföra egenvård. 

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att stödja barn till egenvård vid diabetes typ-1.

    Metod: Studien genomfördes som en empirisk intervjustudie i kvalitativt syfte med Graneheim och Lundmans beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys. 

    Resultat: Resultatet av sjuksköterskornas erfarenheter av att stödja barn till egenvård mynnade ut i fyra kategorier: att anpassa undervisningen, att främja delaktighet, att underlätta till självständighet och att uppmuntra barnen. Resultatet visade att sjuksköterskorna skulle anpassa undervisningen utefter barnets ålder, mognadsgrad och utveckling. Sjuksköterskorna skulle främja delaktigheten genom att rikta sig till barnen och underlätta självständigheten genom att barnen själva fick göra de moment som sjukdomen kräver. Resultatet visade även att sjuksköterskorna skulle uppmuntra barnen när de hade klarat av ett moment och ge dem belöningar i form av presenter.

    Slutsats: För att stödja barn med diabetes typ-1 till egenvård bör sjuksköterskorna besitta olika förmågor, som att kunna anpassa undervisningen, var pedagogisk och uppmuntra barnen i olika situationer. Studiens resultat kan öka kunskapen om sjuksköterskors erfarenheter av att stödja barn till egenvård vid diabetes typ-1. Resultatet kan även öka medvetenheten och utgöra en grund för sjuksköterskors sätt att stödja barn till egenvård.

     

     

    Nyckelord: Barn, diabetes typ-1, egenvård, sjuksköterska, stöd.

  • 154.
    Lennartsson, Martina
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Ljung, Evelina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera sepsis på en vårdcentral: En kvalitativ intervjustudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sepsis är ett livshotande tillstånd som kräver snabb diagnostisering och behandling. En begynnande sepsis har ofta diffusa symtom och ett snabbt sjukdomsförlopp och kan därmed vara svår att identifiera. Sjuksköterskans roll är av stor vikt för att observera försämring hos patienten och på så sätt identifiera en sannolik sepsis i ett tidigt stadium.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera tecken på sepsis hos personer som söker vård på en vårdcentral

    Metod: För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ design i form av fokusgruppsintervjuer. Data samlades in med hjälp av tekniken Stimulated Recall Interview (SRI). Data spelades in, transkriberades och analyserades med en induktiv kvalitativ innehållsanalys beskriven av Graneheim och Lundman.

    Resultat: I analysen framkom fyra kategorier beträffande sjuksköterskors erfarenhet av att identifiera tecken på sepsis hos personer som söker vård på en vårdcentral; Svårigheter vid identifikation, vikten av att arbeta preventivt, bedömningsstrategier underlättar identifikation och förenat med en känsla av obehag. Sjuksköterskorna beskrev att sepsis hade ett obehagligt sjukdomsförlopp och för att tillståndet skulle identifieras i ett tidigt stadium önskade sjuksköterskorna ett beslutstöd vid identifiering.

    Slutsats: Sepsis är ett sjukdomstillstånd som behöver en högre prioritet och fler satsningar gällande utbildning behöver göras i syfte att öka kunskapen över identifikation av tecken på sepsis och därmed skapa en säkrare vård och en bättre omvårdnad för patienterna.

  • 155.
    LEVEAUX, ALVA
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    KJELLIN, LINA
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Kvinnors upplevelser av att leva med ADHD: En litteraturstudie baserad på patografier2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 156.
    Lilja, Fanny
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Tornerhjelm, Madelene
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Cultural Competence in Care of Patients from Diverse Cultural Backgrounds: Experiences of Nursing Students in Gauteng Province, South Africa2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background: The society is rapidly changing in a demographic matter. As a result of this nurses are required to be equipped with the right skills and knowledge to approach a more diverse patient group. Hence, the health care is dependent on cultural competent nurses, without them the health care is vulnerable. Previous studies show that nurses are faced with great challenges when it comes to encounters with patients from different cultural backgrounds and that they lack the essential cultural knowledge which effects the quality and standard of care. This means high demands on the nursing curricula to integrate guidelines for cultural competence and educate future nurses in order to make them more prepared for their future profession.

    Aim: To explore nursing students experiences of practicing cultural competence in care of patients from diverse cultural backgrounds, a qualitative study in Gauteng province, South Africa. 

    Method: The chosen method was qualitative. Eight individual semi-structured interviews were conducted and analyzed with inspiration from Burnard’s (1996) four-step content analysis.

    Findings: The findings showed the main-category: beneficial components in cultural competent care, with three sub-categories: positive attitudes and adapting of care, gaining knowledge from cultural encounters with patients and existing contextual insights of own culture and other cultures. The beneficial components included the positive attitudes of the participants and their ability to adapt the care around cultural challenges. Gaining knowledge from cultural encounters with patients and having existing contextual insights of own culture facilitated the encounters with patients. Findings also showed the main-category: barriers in providing a cultural competent care with three sub-categories: disrupted communication, limited levels of cultural knowledge and lack of trust. Disrupted communication was mostly due to the language barrier, a huge problem as important information was left out and the system of getting interpreters faulted. The limited levels of cultural knowledge were based on limited knowledge about different cultures. Lack of trust originated from patients’ strong cultural belief while disbelieving in the westernized health care which resulted in a non-trusting relationship between health care personnel and patients. 

    Conclusion: There were several barriers as well as facilitators, though the barriers were more dominating in character. Therefore, more education is needed so nursing students feel empowered and more secure when encountering patients from different cultures. Continuing education is also needed for registered nurses as well as prospective and further research is required in order to obtain the best resources for implementation of cultural competence.

    The full text will be freely available from 2020-11-05 15:30
  • 157.
    Lindberg, Catharina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Patient autonomy in highly technological care environments from a caring perspective2016Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    Background

    Patients in highly technological care environments are severely ill, and are often suffering from a reduced physical and/or cognitive capacity following their illness and treatment, making them exceedingly vulnerable. The most severely ill patients are cared for in the intensive care unit. These vulnerable persons are cared for in an environment traditionally associated with a paternalistic care culture, which implies that patients are at risk of being overridden in relation to ethical issues, and of having their autonomycompromised. The question is whether it is possible for the patient to be capable and autonomous in this context. Advanced home care involves an increasing amount of advanced medical technology, and is then to be characterized as a highly technological care context. The advancedhome care context is different from the intensive care context in that the patients are not sedated, they are cared for at home, and they are expected to be the masters of theirhome environment. They recognize their home as private territory which gives them the right to decide what to do and how and when to do it. Their need for technology and care from formal/informal carers points to a vulnerability on the part of the patient, risking a hidden paternalism in terms of overprotectiveness, including excesses of care.These aggravating circumstances may exert an influence on the patient’s everyday life, threatening the patient’s possibilities of remaining/becoming autonomous. This thesis is a response to the absence of consensual understanding in nursing of the concept of patient autonomy in a highly technological care context, as well as an answer to the lack of knowledge of the phenomenon of patient autonomy in highly technological care environments from the patient perspective and in a caring context.

    Aim

    The overall aim of this thesis was to describe and elucidate patient experiences of autonomy in highly technological care environments, and to create an extended understanding of the concept of patient autonomy in a highly technological care context, from a caring perspective.

    Methods

    In answering to the aim of this thesis, a diversity of qualitative methods for data collection and data analysis was used. Two empirical studies comprising individual patient interviews (n=23) within highly technological care environments were carried out, in intensive care (II) and in advanced home care (III). The patient experiences were analyzed through inductive content analysis (II) and descriptive phenomenology (III). Theoretical development was accomplished through a concept analysis (I) from scientific literature, and a concluding metasynthesis (IV) of the previous studies (I-III).

    Findings

    The concept analysis (I) revealed that increased vulnerability was the antecedent of patient autonomy in a caring context. It further showed that patient autonomy is not to be understood as absolute but as changing throughout the care episode. The interviews with patients being cared for in intensive care described patient autonomy in this highly technological care environment as a “trajectory towards partnership in care depending on state of health and mutual understanding”. Patient autonomy, in advanced home care including advanced medical technology, was differently described as “befriending everyday life when bringing technology into the private sphere”. The findings of the concept analysis (I) as well as the findings from the empirical studies of patient experiences of autonomy (II-III) resulted in the concluding theoretical framework (IV), adding new knowledge to ameliorate the clarity of the concept. A tentative framework, the Control-Partnership-Transition framework of patient autonomy, was delineated. This framework comprises four strategies, the strategy of control, of partnership, of trust, and of transition, used by patients to preserve or obtain autonomy in highly technological care environments. To experience autonomy, patients in highly technological care environments want to be considered as capable agents, and not only as a vulnerable person in need of care. Their thoughts and experiences reveal that patient autonomy should be understood as a process, something that changes over time, and is dependent on their health conditionas well as on others around them and the care environment. The knowledge obtained could be used to facilitate the adherence of health care professionals to ethical principles and codes related to patient autonomy, hence strengthening the patients’ position in regard to their autonomy.

  • 158.
    Lindberg, Catharina
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Fagerstrom, Cecilia
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Willman, Ania
    Malmo Univ., SWE.
    Sivberg, Bengt
    Lund Univ., SWE.
    Befriending Everyday Life When Bringing Technology Into the Private Sphere2017In: Qualitative Health Research, ISSN 1049-7323, E-ISSN 1552-7557, Vol. 27, no 6, p. 843-854Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    We present the findings of our phenomenological interview study concerning the meaning of being an autonomous person while dependent on advanced medical technology at home. This was elucidated in the participants' narratives as befriending everyday life when bringing technology into the private sphere. We discovered four constituents of the phenomenon: befriending the lived body, depending on good relationships, keeping the home as a private sphere, and managing time. The most important finding was the overall position of the lived body by means of the illness limiting the control over one's life. We found that the participants wanted to be involved in and have influence over their care to be able to enjoy autonomy. We therefore stress the importance of bringing the patients into the care process as chronic illness will be a part of their everyday life for a long time to come, hence challenging patient autonomy.

  • 159.
    Lindberg, Catharina
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Fagerström, Cecilia
    Linnéuniversitetet, SWE.
    Willman, Ania
    Malmö Universitet, SWE.
    Patient autonomy in a high-tech care context: A theoretical framework2018In: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 27, no 21-22, p. 4128-4140Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aims and objectives: To synthesise and interpret previous findings with the aim of developing a theoretical framework for patient autonomy in a high-tech care context. Background: Putting the somewhat abstract concept of patient autonomy into practice can prove difficult as when it is highlighted in healthcare literature, the patient perspective is often invisible. Autonomy presumes that a person has experience, education, self-discipline and decision-making capacity. Reference to autonomy in relation to patients in high-tech care environments could therefore be considered paradoxical, as in most cases, these persons are vulnerable, with impaired physical and/or metacognitive capacity, thus making extended knowledge of patient autonomy for these persons even more important. Design: Theory development. Methods: The basic approaches in theory development by Walker and Avant were used to create a theoretical framework through an amalgamation of the results from three qualitative studies conducted previously by the same research group. Results: A theoretical framework-the control-partnership-transition framework-was delineated disclosing different parts cocreating the prerequisites for patient autonomy in high-tech care environments. Assumptions and propositional statements that guide theory development were also outlined, as were guiding principles for use in day-to-day nursing care. Four strategies used by patients were revealed as follows: the strategy of control, the strategy of partnership, the strategy of trust and the strategy of transition. Conclusions: An extended knowledge base, founded on theoretical reasoning about patient autonomy, could facilitate nursing care that would allow people to remain/become autonomous in the role of patient in high-tech care environments. Relevance to clinical practice: The control-partnership-transition framework would be of help in supporting and defending patient autonomy when caring for individual patients, as it provides an understanding of the strategies employed by patients to achieve autonomy in high-tech care contexts. The guiding principles for patient autonomy presented could be used in nursing guidelines. © 2018 John Wiley & Sons Ltd.

  • 160.
    Lindberg, Terese
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Bohman, Doris M.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Elmstahl, Solve
    Lund Univ, Dept Hlth Sci, Lund, Sweden..
    Jogreus, Claes
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Mathematics and Natural Sciences.
    Berglund, Johan Sanmartin
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Prevalence of unknown and untreated arrhythmias in an older outpatient population screened by wireless long-term recording ECG2016In: Clinical Interventions in Aging, ISSN 1176-9092, E-ISSN 1178-1998, Vol. 11, p. 1083-1090Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose: With longer life expectancies, the prevalence of arrhythmias is increasing; thus, there is a need for new methods to screen the older outpatient population. This population-based study describes the prevalence of arrhythmias in 200 outpatients aged. 66 years. We also investigated the feasibility of wireless long-term recording (LTR) using the ECG-BodyKom (R). Methods: Two hundred elderly persons aged 66-93 years were recruited from the Swedish National Study on Aging and Care in 2010-2013, and data were collected via wireless LTR ECG-BodyKom. Results: Screening with the LTR ECG revealed that persistent atrial fibrillation (AF) occurred in 10% of the outpatient population aged. 66 years. Paroxysmal AF occurred in 5.5% of the population, with no difference between younger (60-80 years) and older (>80 years) elderly participants. Furthermore, all patients with paroxysmal AF had a CHA(2)DS(2)VASc score of >= 2 and were therefore potential candidates for follow-up and medical examination. LTR ECG-BodyKom can be considered a feasible method to screen for arrhythmias in older outpatient populations. This simple method requires little of the user, and there was high satisfaction with the equipment and a good overall experience wearing it. Conclusion: The increasing occurrence of arrhythmias in the older population, as well as the high number of untreated cases of arrhythmias such as persistent AF and paroxysmal AF, poses a challenge for health care. Therefore, it is essential to develop effective strategies for their prevention and treatment.

  • 161.
    Lindberg, Terese
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sanmartin Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Elmståhl, Sölve
    Lunds Universitet, SWE.
    Bohman, Doris
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Older individuals’ need for knowledge and follow-up about their chronic atrial fibrillation, lifelong medical treatment and medical controls2017In: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 31, no 4, p. 1022-1030Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Older individuals with chronic atrial fibrillation (AF) often experience physical symptoms and feel psychologically unwell. In addition, these persons are prescribed lifelong medical treatment that requires regular monitoring. Through 11 individual interviews, this interpretive description study aimed to explore and describe lifelong medical treatment and the need for medical controls as experienced from the perspective of older individuals living with chronic AF. The interviews were performed during 2014–2015; furthermore, they were recorded, transcribed verbatim and analysed for thematic patterns using thematic analysis inspired by Braun and Clarke. Ethical standards were followed throughout the study. The findings revealed one main theme: ‘ambivalence in the need of knowledge’ showing that lifelong medical treatment and the need for medical controls, in general, meant experiencing feelings of ‘it doesn't matter, but it does matter’ and ‘being in the hands of the healthcare system’. The older persons lacked knowledge about their condition, which generated poor insight into their medical treatment and this in turn affected their daily life. They had thoughts and questions about their medication, but did not have an opportunity to ask the questions because of lack of follow-up from the healthcare system. The findings underscore the negative impact chronic AF has on older people's life and emphasises the need for follow-up and providing information from health care to these individuals. © 2017 Nordic College of Caring Science

  • 162.
    Lindgren, Eva
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Instsutionen för Hälsovetenskap.
    Söderberg, Siv
    Mittuniversitetet, Instítutionen för omvårdnad.
    Skär, Lisa
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Being a parent to a young adult with mental illness in transition to adulthood: Parenting young adults with mental illness2016In: Issues in Mental Health Nursing, ISSN 0161-2840, E-ISSN 1096-4673, Vol. 37, no 2, p. 98-105Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Parents of young adults with mental illness may face a continued demand for support, even though their children have reached the age of majority. The aim of this study was to explore relatives experiences of parenting a young adult with mental illness in transition to adulthood. Individual interviews were conducted and analysed according to Grounded Theory. The results showed that relatives experienced powerlessness and a sense of inescapable duty with limited possibilities to be relieved. With a family nursing approach, relatives can be supported and, when the young adults needs of care are met, they can be relieved from their burden of responsibility.

  • 163.
    Lindvall, Agneta
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Kristensson, Jimmie
    Lund Univ, Dept Hlth Sci, Lund, Sweden..
    Willman, Ania
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Holst, Göran
    Lund Univ, Dept Hlth Sci, Lund, Sweden..
    Informal Care Provided by Family Caregivers Experiences of Older Adults With Multimorbidity2016In: Journal of Gerontological Nursing, ISSN 0098-9134, E-ISSN 1938-243X, Vol. 42, no 8, p. 24-31Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Informal care given by family caregivers is an important part of the total care provided to older adults with multimorbidity. The current study aimed to describe how older adults with multimorbidity experienced care from family caregivers. Interviews were conducted with 24 participants (mean age = 86 years). Older adults with multimorbidity felt gratitude toward family caregivers for their willingness to help with everyday life and for representing their interests in contacts with health care providers. Family caregivers also had a significant impact on older adults' psychological well-being. However, the results also showed that older adults often felt they were a burden to their family caregivers and that their independence might be reduced. Older adults with multimorbidity should have the opportunity to be more involved in and have more influence over their health care so that they do not have to depend on representation by family caregivers.

  • 164.
    Linus, Ottosson
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Isabell, Turfors
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Dialyssjuksköterskans erfarenheter av relationer till patienter som genomgår dialysbehandling: En intervjustudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det är många patienter i världens som lider av njursvikt. Vissa av dessa patienter

    genomgår hemodialysbehandling på en dialysavdelning och träffar samma sjuksköterska

    under lång tid. Detta öppnar upp för en vårdande relation mellan patient och sjuksköterska.

    Sjuksköterskornas erfarenheter av relation med patienter på en dialysavdelning är bristfälligt

    undersökt.

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vårdande relationer med

    patienter som genomgår hemodialysbehandling på en dialysavdelning.

    Metod: En empirisk intervjustudie med sjuksköterskor på två dialysavdelningar, på två olika

    sjukhus i södra Sverige. Totalt åtta sjuksköterskor intervjuades. Intervjuerna analyserades

    med hjälp av kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Granheim och Lundman (2004).

    Resultat: Efter dataanalysen framkom ett tema, kontinuitet. Kategorierna som framkom var

    förutsättningar till personcentrerad vård, stärka patientens egenvård och svårt att vara

    professionell. Resultatet visade att sjuksköterskorna hade varierande relationer till

    patienterna. Kontinuiteten skapade vårdande relationer vilket bidrog till att göra vården

    personcentrerad och främja egenvård.

    Slutsats: Studien visar att kontinuiteten främjar vårdande relationer, ger möjlighet till en

    personcentrerad vård och är en fördel när patienten lär sig egenvård.

  • 165.
    Ljung, Hedvig
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Timelin, Sandra
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Patientens upplevelse av att vara isolerad vid nedsatt immunförsvar och smittsam sjukdom: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ibland är det nödvändigt att isolera patienter, vilket innebär vårdande i enkelrum. Isoleringens syfte är att förhindra smittspridning till andra individer eller att skydda en individ från smitta. Patienternas upplevelse vid isoleringstillfället är personlig och varierar för varje patient. Isoleringsmiljön är betydelsefull både för patientens upplevelse samt välbefinnande. Som sjuksköterska är det av vikt att vara medveten om patienternas upplevelse vid isolering för att kunna ge en god vård.

    Syfte: Syftet var att belysa patientens upplevelse av att vara isolerad vid nedsatt immunförsvar och smittsam sjukdom.

    Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserat på åtta vetenskapliga artiklar från databasen CINAHL. Artiklarna analyserades med Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. 

    Resultat: I resultatet framkom huvudkategorierna, behov av kommunikation och information, att bli skyddad eller att skydda andra, rummets påverkan samt närvarons betydelse. Underkategorierna som framkom var att känna sig fången, att vara ensam, närvaro från andra samt avsaknad av närvaro.

    Slutsats: Patienternas upplevelse av sin tid i isolering varierar, då både positiva och negativa aspekter framkom. En ökad förståelse inom ämnet gör att sjuksköterskan kan planera sin omvårdnad och ge en personcentrerad vård samt att patienten får en ökad tillit till vården. I dagens sjukvård finns en bristande förståelse inom ämnet. Därför är en ökad informationsspridning och mer forskning nödvändig.

  • 166.
    López-Fauqued, M.
    et al.
    GSK, Wavre, BEL.
    Campora, L.
    GSK, Wavre, BEL.
    Delannois, F.
    GSK, Wavre, BEL.
    El Idrissi, M.
    GSK, Rixensart, BEL.
    Oostvogels, L.
    GSK, Wavre, BEL.
    De Looze, F. J.
    University of Queensland, AUS.
    Diez-Domingo, J.
    Fundación para el Fomento de la Investigación Sanitaria y Biomédica, ESP.
    Heineman, T. C.
    GSK, King of Prussia, USA.
    Lal, H.
    GSK, King of Prussia, USA.
    McElhaney, J. E.
    ealth Sciences North Research Institute, CAN.
    McNeil, S. A.
    Dalhousie University, CAN.
    Yeo, W.
    University of Wollongong, AUS.
    Tavares-Da-Silva, F.
    GSK, Wavre, BEL.
    Ahonen, A.
    University of Tampere, FIN.
    Avelino-Silva, T. J.
    University of São Paulo, BRA.
    Barba-Gomez, J. F.
    Instituto Dermatológico de Jalisco, MEX.
    Sanmartin Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Safety profile of the adjuvanted recombinant zoster vaccine: Pooled analysis of two large randomised phase 3 trials2019In: Vaccine, ISSN 0264-410X, E-ISSN 1873-2518, Vol. 37, no 18, p. 2482-2493Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: The ZOE-50 (NCT01165177) and ZOE-70 (NCT01165229) phase 3 clinical trials showed that the adjuvanted recombinant zoster vaccine (RZV) was ≥90% efficacious in preventing herpes zoster in adults. Here we present a comprehensive overview of the safety data from these studies. Methods: Adults aged ≥50 (ZOE-50) and ≥70 (ZOE-70) years were randomly vaccinated with RZV or placebo. Safety analyses were performed on the pooled total vaccinated cohort, consisting of participants receiving at least one dose of RZV or placebo. Solicited and unsolicited adverse events (AEs) were collected for 7 and 30 days after each vaccination, respectively. Serious AEs (SAEs) were collected from the first vaccination until 12 months post-last dose. Fatal AEs, vaccination-related SAEs, and potential immune-mediated diseases (pIMDs) were collected during the entire study period. Results: Safety was evaluated in 14,645 RZV and 14,660 placebo recipients. More RZV than placebo recipients reported unsolicited AEs (50.5% versus 32.0%); the difference was driven by transient injection site and solicited systemic reactions that were generally seen in the first week post-vaccination. The occurrence of overall SAEs (RZV: 10.1%; Placebo: 10.4%), fatal AEs (RZV: 4.3%; Placebo: 4.6%), and pIMDs (RZV: 1.2%; Placebo: 1.4%) was balanced between groups. The occurrence of possible exacerbations of pIMDs was rare and similar between groups. Overall, except for the expected local and systemic symptoms, the safety results were comparable between the RZV and Placebo groups irrespective of participant age, gender, or race. Conclusions: No safety concerns arose, supporting the favorable benefit-risk profile of RZV. © 2019 GlaxoSmithKline Biologicals SA

  • 167.
    Lövdahl, Catharina
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Gullstrand, Isabell
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    BHV-sjuksköterskans erfarenheter att samtala med föräldrar om barns skärmtid.: En kvalitativ intervjustudie2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I samma stund som statistik gällande skärmtid släpps blir den inaktuell. Användandet av skärmar ökar i dagens samhälle och går allt längre ner i åldrarna. Skärmtid kan ha både positiva och negativa effekter på barnet. Barhälsovårdssjuksköterskan (BHV-sjuksköterskan) träffar föräldrar och barn från tidig ålder och har en stor roll att stötta föräldrarna i deras föräldraroll genom att ge dem rätt verktyg och evidensbaserade rekommendationer. Skärmtiden hos barn ökar och är därför ett viktigt ämne för BHV-sjuksköterskan att samtala med föräldrar om.

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka BHV-sjuksköterskans erfarenheter av att samtala med föräldrar om barns skärmtid.

    Metod: Den valda metoden var en kvalitativ design med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med åtta specialistsjuksköterskor på sex barnavårdscentraler genomfördes för att inhämta data. En kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman utfördes av insamlat material.

    Resultat: Intervjuerna med BHV-sjuksköterskorna resulterade i fyra kategorier och fem underkategorier. Det framkom av BHV-sjuksköterskornas erfarenheter att det var viktigt att stötta och stärka föräldrarna i deras beslut, att ta hjälp av pedagogiskt material underlättar i samtalet. Det framkom även att det var betydelsefullt att samtala med föräldrarna om vikten av andra aktiviteter såsom lek, umgås med varandra och att skärmen inte ska vara en barnvakt. BHV-sjuksköterskorna hade även erfarenhet av att föräldragrupper var ett bra forum att prata om skärmtid.

    Slutsats: BHV-sjuksköterskans erfarenheter av att samtala med föräldrar om barns skärmtid upplevdes vara ett relativt enkelt samtalsämne, detta tack vare att det fanns bra pedagogiskt material att använda sig av. Det kan vara av betydelse att fler studier inom området görs för att på så vis öka kunskapen gällande ämnet.

  • 168. M., Naseer
    et al.
    H., Forssell
    Cecilia, Fagerström
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Malnutrition, functional ability and mortality among older people aged ⩾60 years: a 7-year longitudinal study2016In: European Journal of Clinical Nutrition, ISSN 0954-3007, E-ISSN 1476-5640, Vol. 70, no 3, p. 399-404Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background/Objectives:This study aimed to assess the association between risk of malnutrition and 7-year mortality, controlling for functional ability, socio-demographics, lifestyle behavior and diseases, and investigate the interaction between risk of malnutrition and functional ability on the risk of mortality.Subjects/Methods:A longitudinal study on home-living and special-housing residents aged â©Ÿ60 years was conducted. Of 2312 randomly invited participants, 1402 responded and 1203 provided information on both nutritional status and functional ability. The risk of malnutrition was estimated by the occurrence of at least one anthropometric measure (BMI, MAC and CC) below cut-off in addition to the presence of at least one subjective measure (decreased food intake, weight loss and eating difficulty).Results:At baseline, 8.6% of subjects were at risk of malnutrition and during the 7-year follow-up 34.6% subjects died. The risk of malnutrition was independently associated with 7-year mortality (hazard ratio (HR) 1.84, 95% confidence interval (CI) 1.28–2.65). Additional independent predictors were dementia (HR 2.76, 95% CI 1.85–4.10), activity of daily living (ADL) dependence (HR 2.08, 95% CI 1.62–2.67), heart disease (HR 1.44, 95% CI 1.16–1.78), diabetes (HR 1.41, 95% CI 1.03–1.93) and older age (HR 1.09, 95% CI 1.07–1.10). Moreover, the risk of malnutrition and ADL dependence in combination predicted the poorest survival rate (18.7%, P<0.001).Conclusions:The risk of malnutrition significantly increases the risk of mortality in older people. Moreover, risk of malnutrition and ADL dependence together explain a significantly poorer survival rate; however, the importance of this interaction decreased in the multivariable model and risk of malnutrition and ADL dependence independently explained a significant risk of mortality.European Journal of Clinical Nutrition advance online publication, 25 November 2015; doi:10.1038/ejcn.2015.196. © 2015 Macmillan Publishers Limited

  • 169.
    Magnusson, Pauline
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Vuxna människors upplevelse av att leva med hiv: En litteraturstudie baserad på patografier2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:  Idag lever 30 – 35 miljoner människor i världen med sjukdomen. Humant immunbristvirus (hiv) är ett virus som smittar via kroppsvätskor och blod. Personer som lever med hiv är i behov av att ta bromsmediciner resten av livet för att förhindra att sjukdomen utvecklas till sjukdomstillståndet aids. Att leva med hiv innebär att uppleva okunskap och fördomar från samhället. Sjukdomen präglas av skam vilket innebär att många upplever rädsla för att leva öppet med sin sjukdom. Att drabbas av en kronisk sjukdom påverkar en människas livsvärld. Livsvärlden är psykisk, fysisk, existentiell och andlig på samma gång.

    Syfte: Var att belysa vuxna människors upplevelse av att leva med hiv.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på två patografier skrivna på svenska. Studien har genomförts i enlighet med Graneheim och Lundmans (2004) syn på en kvalitativ manifest innehållsanalys.

    Resultat: Studiens analys resulterade i tre kategorier med tillhörande nio underkategorier. Svårigheter att hantera en ny vardag: rädsla för aids, svårigheter i kärleksförhållanden och ett livslångt åtagande. Att hantera det som inte syns på utanpå: en inre obalans, att vilja fly, stigmatisering och existentiell påverkan. Ett behov av att acceptera sin sjukdom: att känna sig accepterad och öppenhet läker.

    Slutsats: Personerna i studien upplever psykiska, fysiska samt existentiella påfrestningar till följd av att leva med hiv. En rädsla för att smitta och utveckla aids upplevs. Stigmatisering från sjukvården upplevs vilket har en negativ inverkan. Genom stöttning blir det lättare att öppna upp om sjukdomen och att vara öppen med sjukdomen. Detta upplevs med en lättnad och att tillgången till livet återfås. En tacksamhet för att ha fått sjukdomen upplevs genom en process mot självacceptans. Resultatet kopplas till livsvärldsteorin. Genom att sjuksköterskan tillämpar förståelse och öppenhet i mötet med patienten kan patientens livsvärld synliggöras.

  • 170.
    Marcinowicz, Ludmila
    et al.
    Medical University of Bialystok, POL.
    Jamiołkowski, Jacek
    Medical University of Bialystok, POL.
    Gugnowski, Zbigniew
    Medical Center Masuria, POL.
    Strandberg, Eva Lena
    Lund University, SWE.
    Fagerström, Cecilia
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Pawlikowska, Teresa
    Royal College of Surgeons in Ireland, IRL.
    Evaluation of the trust in physician scale (TIPS) of primary health care patients in north-east poland: A preliminary study2017In: Family Medicine and Primary Care Review, ISSN 1734-3402, Vol. 19, no 1, p. 39-43Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background. Trust is a complex concept, difficult to study, but very important in a patient-family physician relationship. One of the measures used to assess interpersonal trust is a scale developed by Anderson & Dedrick entitled the Trust in Physician Scale (TI PS). Objectives. The aim of the study was to assess the TI PS properties in relation to the age, gender, and health status of primary health care patients consulting family doctors and trainees in north-east Poland. Material and methods. A cross-sectional study using the TI PS was conducted in primary health care units in north-east Poland. 120 patients (60 who came to see family doctors, and 60 who came to see trainees) were asked to participate in the survey. Results. The Trust in Physician Scale has good reliability in primary care patients in north-east Poland (Cronbach’s alpha coefficient was 0.90). Patients displayed statistically significant greater trust in family doctors than in trainees. A negative correlation was found between age and the trust scale (r = -0.30; p = 0.005); the younger the respondent, the higher trust in the physician, and conversely, a positive correlation between self-assessment of health and the trust scale (r = 0.3; p = 0.003). Conclusions. The Polish translation of the TI PS instrument performed well in terms of acceptability in the family medicine environment. It can be used to differentiate between the level of trust in family doctors and in trainees. A relation between age, sex, education level and self-assessment of health needs to be confirmed using a larger sample. © Wydawnictwo Continuo.

  • 171.
    Marcinowicz, Ludmiła
    et al.
    Medical University of Bialystok, POL.
    Andersson, Ewa K.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Bohman, Doris
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Hjelm, Markus
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Skarbalienė, Aelita
    Klaipeda University, LTU.
    Shpakou, Andrei
    Yanka Kupala State University of Grodno, UKR.
    Kalinowska, P.
    Medical University of Bialystok, POL.
    Jamiolkowski, Jacek
    Medical University of Bialystok, POL.
    Nursing students’ perception of the professional nurse's role in four European countries2019In: International Nursing Review, ISSN 0020-8132, E-ISSN 1466-7657, Vol. 66, no 2, p. 250-258Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Understanding how nursing students in European countries perceive their future professional role is an important step in creating awareness of the diversity and similarities between countries. Investigating nursing students’ perceptions of their future profession could help in the design of education and the retention of nurses. Aim: To compare nursing students’ perceptions of the professional nurse's role between Belarus, Lithuania, Poland and Sweden. Method: A cross-sectional design was implemented. The study used two scales of the Professional Nursing Image Survey, which has questions about 10 skills and abilities and 14 functions and duties of a nurse. Results: A total of 392 final-year nursing students in four countries participated in the study. Statistically significant differences were found between countries in terms of all 10 skills and abilities and in the distribution of responses concerning functions and duties of a nurse. Conclusions: Nursing students in Belarus, Lithuania, Poland and Sweden perceive differently the role of a nurse in terms of some functions and responsibilities. This may influence the adaptation of nurses who enjoy freedom of movement among the countries. Implications for nursing policy: The knowledge gained in this study could be beneficial in improving nursing education, as it could illuminate the discrepancy between educational goals and students’ perceptions of their future professional role. © 2018 International Council of Nurses

  • 172.
    McElhaney, Janet
    et al.
    Hlth Sci North Res Inst, CAN.
    Lal, Himal
    GlaxoSmithKline, King Of Prussia, PA USA..
    Cunningham, Anthony
    Westmead & Univ Sydney, AUS.
    Levin, Myron
    Univ Colorado Anschutz Med Campus, USA.
    Chlibek, Roman
    Univ Def, Hradec Kralove, CZE.
    Diez-Domingo, Javier
    Fdn Fomentode Invest Sanitaria & Biomed FISABIO, ESP.
    Athan, Eugene
    Deakin Univ, AUS.
    Sanmartin Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health. Blekinge Inst Technol, Karlskrona, Sweden..
    Downey, Jackson
    Jacksonville Ctr Clin Res, USA.
    Ghesquiere, Wayne
    Univ British Columbia, CAN.
    Godeaux, Olivier
    GlaxoSmithKline, King Of Prussia, PA USA..
    Gorfinkel, Iris
    Prime Hlth Clin Res, CAN.
    Hwang, Shinn-Jang
    Taipei Vet Gen Hosp, TWN.
    Korhonen, Tiina
    Univ Tampere, FIN.
    McNeil, Shelly
    IWK Hlth Ctr, Halifax, CAN.
    Pauksens, Karlis
    Uppsala Univ Hosp, SWE.
    Puig-Barbera, Joan
    Fdn Fomentode Invest Sanitaria & Biomed FISABIO, ESP.
    Avelino-Silva, Thiago
    Univ Sao Paulo, BRA.
    Vesikari, Timo
    Univ Tampere, FIN.
    Volpi, Antonio
    Univ Roma Tor Vergata, ITA.
    Watanabe, Daisuke
    Aichi Med Univ, JPN.
    Yeo, Wilfried
    Univ Wollongong, AUS.
    Campora, Laura
    GlaxoSmithKline, King Of Prussia, PA USA..
    Vanden Abeele, Carline
    GlaxoSmithKline, King Of Prussia, PA USA..
    Oostvogels, Lidia
    GlaxoSmithKline, King Of Prussia, PA USA..
    Heinemann, Thomas
    GlaxoSmithKline, King Of Prussia, PA USA..
    Hain, Johannes
    GlaxoSmithKline GmbH & Co KG, DEU.
    Efficacy, Immunogenicity and Safety of adjuvanted Herpes Zoster-Virus Subunit Vaccine Candidates in Adults from 60 Years and older: Results from the Efficacy Studies ZOE-50 and ZOE-702018In: Der Internist, ISSN 0020-9554, E-ISSN 1432-1289, Vol. 59, p. S64-S65Article in journal (Other academic)
  • 173.
    Moraes, Ana Louiza Dallora
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Computing, Department of Computer Science and Engineering.
    Eivazzadeh, Shahryar
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Mendes, Emilia
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Computing, Department of Computer Science and Engineering.
    Sanmartin Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Anderberg, Peter
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Prognosis of Dementia Employing Machine Learning and Microsimulation Techniques: A Systematic Literature Review2016In: Procedia Computer Science / [ed] Martinho R.,Rijo R.,Cruz-Cunha M.M.,Bjorn-Andersen N.,Quintela Varajao J.E., Elsevier, 2016, Vol. 100, p. 480-488Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: The objective of this paper is to investigate the goals and variables employed in the machine learning and microsimulation studies for the prognosis of dementia. METHOD: According to preset protocols, the Pubmed, Socups and Web of Science databases were searched to find studies that matched the defined inclusion/exclusion criteria, and then its references were checked for new studies. A quality checklist assessed the selected studies, and removed the low quality ones. The remaining ones (included set) had their data extracted and summarized. RESULTS: The summary of the data of the 37 included studies showed that the most common goal of the selected studies was the prediction of the conversion from mild cognitive impairment to Alzheimer's Disease, for studies that used machine learning, and cost estimation for the microsimulation ones. About the variables, neuroimaging was the most frequent used. CONCLUSIONS: The systematic literature review showed clear trends in prognosis of dementia research in what concerns machine learning techniques and microsimulation.

  • 174.
    Moraes, Ana Luiza Dallora
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Computing, Department of Computer Science and Engineering.
    Eivazzadeh, Shahryar
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Mendes, Emilia
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Computing, Department of Computer Science and Engineering. Blekinge Institute of Technology, Faculty of Computing, Department of Software Engineering.
    Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Anderberg, Peter
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Machine learning and microsimulation techniques on the prognosis of dementia: A systematic literature review2017In: PLoS ONE, ISSN 1932-6203, E-ISSN 1932-6203, Vol. 12, no 6, article id e0179804Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background Dementia is a complex disorder characterized by poor outcomes for the patients and high costs of care. After decades of research little is known about its mechanisms. Having prognostic estimates about dementia can help researchers, patients and public entities in dealing with this disorder. Thus, health data, machine learning and microsimulation techniques could be employed in developing prognostic estimates for dementia. Objective The goal of this paper is to present evidence on the state of the art of studies investigating and the prognosis of dementia using machine learning and microsimulation techniques. Method To achieve our goal we carried out a systematic literature review, in which three large databases -Pubmed, Socups and Web of Science were searched to select studies that employed machine learning or microsimulation techniques for the prognosis of dementia. A single backward snowballing was done to identify further studies. A quality checklist was also employed to assess the quality of the evidence presented by the selected studies, and low quality studies were removed. Finally, data from the final set of studies were extracted in summary tables. Results In total 37 papers were included. The data summary results showed that the current research is focused on the investigation of the patients with mild cognitive impairment that will evolve to Alzheimer's disease, using machine learning techniques. Microsimulation studies were concerned with cost estimation and had a populational focus. Neuroimaging was the most commonly used variable. Conclusions Prediction of conversion from MCI to AD is the dominant theme in the selected studies. Most studies used ML techniques on Neuroimaging data. Only a few data sources have been recruited by most studies and the ADNI database is the one most commonly used. Only two studies have investigated the prediction of epidemiological aspects of Dementia using either ML or MS techniques. Finally, care should be taken when interpreting the reported accuracy of ML techniques, given studies' different contexts. © 2017 Dallora et al.This is an open access article distributed under the terms of the Creative Commons Attribution License, which permits unrestricted use, distribution, and reproduction in any medium, provided the original author and source are credited.

  • 175.
    Månsson, Isac
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Nilsson, Ebba
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Stöd: En analys av begreppet stöd ur ett omvårdnadsperspektiv2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Stöd är ett viktigt och centralt begrepp inom omvårdnad, men trots detta finns det

    en otydlighet kring begreppet och dess betydelse. Sjuksköterskan ska ge stöd både till

    patienter och närstående och när begreppet är otydligt kan det vara svårt att ge stöd på ett

    lämpligt sätt. Stöd har i tidigare forskning benämnts som vägledning, hjälp, närvaro och

    uppmuntran. Det finns ingen tydlig och gemensam definition på vad begreppet verkligen

    betyder och detta skapar en osäkerhet kring begreppet.

    Syfte: Syftet var att belysa innebörden av begreppet stöd för att därmed få en fördjupad

    förståelse och kunskap om begreppet stöd in en omvårdnadskontext.

    Metod: En begreppsanalys enligt Koort som grundar sig studier av både etymologiska

    ordböcker och synonymordböcker.

    Resultat: Enligt den etymologiska utredningen framkom det att begreppet stöd inte har

    förändrats något avsevärt över tid, utan det som har förändrats är sammanhanget det sätts in i.

    Av den semantiska analysen och diskriminationsanalysen framkom det två olika dimensioner

    av stöd. Den första dimensionen är innebörden av stöd och detta är hjälp, beskydd och

    uppmuntran. Den andra dimensionen är förutsättningar för stöd och dessa är förståelse och

    bekräftelse av patientens situation, samt en känsla av sympati. Med hjälp av dessa två

    dimensioner kunde en teoretisk definition av begreppet stöd bildas enligt följande: Stöd i en

    omvårdnadskontext innebär hjälp, beskydd och uppmuntran. En förutsättning för att kunna

    ge stöd är förståelse och bekräftelse av patientens situation, samt en känsla av sympati. Den

    person som ger stöd blir patientens stöttepelare.

    Slutsats: Resultatet av denna studien kan inte bara ge sjuksköterskan, utan all vårdpersonal,

    en fördjupad kunskap och förståelse kring begreppet stöd. Med hjälp av en tydlig definition

    av begreppet kan vårdpersonalen känna en trygghet i situationer där de behöver ge stöd och

    på så vis blir också vården säkrare. Det blir inte heller skillnad på vem det är som ger stödet

    utan alla patienter får samma möjlighet att få ett lämpligt stöd.

  • 176.
    Månsson, Mathilda
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Holgersson, Erica
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtsvikt är en sjukdom som ökar och uppstår när hjärtats pumpförmåga är försämrad. En person med hjärtsvikt kan uppleva hälsa, välbefinnande eller lidande utifrån livsvärldsteorin. Det behövs mer kunskap och förståelse om hur det är att leva med hjärtsvikt för att kunna erbjuda en god omvårdnad.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt.

    Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Innehållsanalysen baserades på Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av innehållsanalys för kvalitativa studier.

    Resultat: Resultatet visade att personer som lever med hjärtsvikt upplevde sig begränsade där tröttheten upplevdes som en stor begränsning. Personerna upplevde en rädsla och oro av att leva med hjärtsvikt och symtomen som förekom. Försämrad ekonomi på grund av att inte kunna arbeta upplevdes som en rädsla och oro. Det framkom att personer med hjärtsvikt kunde uppleva både positiva och negativa känslor för symtomen som hjärtsvikten medförde. Personer med hjärtsvikt upplevde att stöd från andra personer var av stor betydelse, till exempel stöd från hälso- och sjukvårdpersonal och närstående.

    Slutsats: Studien visade att personer som lever med hjärtsvikt upplever att symtomen av hjärtsvikten är en begränsning i det dagliga livet och påverkar personernas sociala relationer, ekonomiska situation, rädsla och oro för framtiden samt synen på livet. Det är viktigt att sjuksköterskan har en förståelse om hur det är att leva med hjärtsvikt för att kunna erbjuda god omvårdnad, vara ett bra stöd samt bidra med information. Framtida studier som skulle kunna göras är kvalitativa studier baserade på intervjuer om hur det är att leva med hjärtsvikt för att få fram fler upplevelser för att öka förståelsen och på så sätt kunna förbättra omvårdnaden. 

  • 177.
    Natalie, Sörensson
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Maja, Spivack
    Sjuksköterskors erfarenhet av att kommunicera med patienter där ett gemensamt verbalt språk saknas: En intervjustudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kommunikation är en grundläggande del i sjuksköterskans yrkesutövning och en förutsättning för att kunna ge en god och säker omvårdnad. En god kommunikation kräver kontakt och dialog vilket skapar möjlighet till återkoppling mellan sjuksköterskan och patienten. Den ökade invandringen till Sverige och bristen på auktoriserade tolkar har orsakat att sjuksköterskor allt oftare vårdar patienter där ett gemensamt språk saknas. Detta medföra att kommunikationen brister mellan patient och sjuksköterska.

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av att kommunicera med patienter där ett gemensamt språk saknas.

    Metod: Kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med nio sjuksköterskor. En kvalitativ innehållsanalys användes och inspirerades av Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet visade att när ett gemensamt språk saknades försvårade det att skapa en relation till patienten. Sjuksköterskorna upplevde att det fanns svårigheter med att verifiera om patienten förstått informationen och om patienten samtyckte till moment som skulle utföras. Det visade även att sjuksköterskor upplevde det svårt och frustrerande att kommunicera med patienter som inte talade samma verbala språk.

    Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde frustration och svårigheter med att kommunicera och skapa en relation till patienten när ett gemensamt språk saknades. Flera av sjuksköterskorna använde sig av Google translate på sin privata telefon för att kommunicera med patienterna trots att sjuksköterskorna hade erfarenhet av att det inte var ett säkert sätt att kommunicera på. De kommunikativa bristerna som uppstår mellan patient och sjuksköterska och de bristande kommunikativa hjälpmedlen kan göra att säkerheten på vården till dessa patienter påverkas negativt. Det finns behov av att utveckla andra verktyg då de kommunikativa hjälpmedelena är bristfälliga.

  • 178.
    Nazari, Maryam
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Landgren, Victoria
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskans upplevelse vid mötet med kvinnor som lever med våld i en nära relation: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Våld mot kvinnor i en nära relation är ett stort hälsoproblem i alla världens länder och samhällsklasser. Sjuksköterskan kan ha en avgörande roll för att identifiera och omhänderta dessa kvinnor, eftersom sjuksköterskan är den som oftast först kommer i kontakt med kvinnorna. Genom att göra en sammanställning av sjuksköterskans upplevelse i mötet med kvinnor som lever med våld i en nära relation, kan potentiella hinder och svårigheter identifieras, vilket kan möjliggöra förbättringar vid sjuksköterskans möte med kvinnorna.

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse vid mötet med kvinnor som lever med våld i en nära relation.

    Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Artiklarna kvalitetsgranskades, samt analyserades utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: Sjuksköterskans upplevelse av otillräcklighet, Svårigheter att fråga om våld i en nära relation och Förståelse genom personlig och yrkesmässig erfarenhet. Varje kategori innehåller två underkategorier, som svarar på olika orsaker till sjuksköterskans upplevelser.

    Slutsats: Sjuksköterskan upplever individuella känsloreaktioner vid mötet med kvinnor som lever med våld i en nära relation. De önskar att hjälpa kvinnorna, men på grund av brist på stöd och kunskap upplever de svårigheter att identifiera och möta kvinnornas omvårdnadsbehov. Vidare forskning behövs för att kunna utveckla och förbättra sjuksköterskans omvårdnadsarbete vid mötet med kvinnor som lever med våld i en nära relation.

  • 179.
    Neimark Mellberg, Matilda
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Svensson, Herman
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Palliativ omvårdnad i hemmet- sjuksköterskans upplevelse: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Palliativ omvårdnad inriktar sig på att öka livskvalitet hos patienter och deras anhöriga när en sjukdom inte längre går att bota. Syftet med palliativ omvårdnad är att lindra smärta oavsett om den är fysisk, psykisk eller andlig. I den palliativa omvårdnaden i hemmet har sjuksköterskan en viktig uppgift i att möta patienten för att det ska bli en god omvårdnad. Därför kan det vara av intresse att få en fördjupad kunskap om sjuksköterskors upplevelse av att ge palliativ omvårdnad i hemmet.

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av palliativ omvårdnad i hemmet.

    Metod: En litteraturstudie som baserades på nio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. För att analysera de vetenskapliga artiklarna användes Graneheim och Lundmans beskrivning av en innehållsanalys.

    Resultat: I resultatet presenteras fyra huvudkategorier med tillhörande underkategorier: Relationens betydelse, upplevelsen av att vara i patientens hem, stödets betydelse och upplevelser kring döendet.

    Slutsats: Relationen var en viktig del i omvårdnaden eftersom den bidrar till att sjuksköterskorna inte känner sig ensamma. Relationen kan bidra till att sjuksköterskorna tänker på sina patienter på fritiden då de blir påverkade av deras patienters lidande.

    Som det framkom i resultatet så upplevde vissa sjuksköterskor att det fanns en bristande kunskap inom palliativ omvårdnad vilket kan förbättras med olika former av stöd då en tillräcklig kunskap och stöd kan ses som en trygghet. Även fast sjuksköterskorna arbetade med döendet dagligen så var synen på döendet olika då sjuksköterskornas medvetenhet om döden hade en betydande del. En begränsad tid i arbetet kan vara ett hinder då sjuksköterskorna upplevde att det inte fanns tillräckligt med tid för varje patient vilket gjorde att arbetet kunde upplevas som stressande. En ökad kunskap och förståelse om sjuksköterskor skulle kunna bidra till att den palliativa omvårdnaden i hemmet blir bättre.

  • 180. Nilsson, C.
    et al.
    Lindberg, B.
    Skär, Lisa
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Söderberg, S.
    Meanings of balance for people with long-term illnesses2016In: British Journal of Community Nursing, ISSN 1462-4753, E-ISSN 2052-2215, Vol. 21, no 11, p. 563-567Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to elucidate meanings of balance in everyday life for people with long-term illnesses living at home. People living with long-term illnesses are in need of help and support to manage their daily lives. Twelve adults with extensive needs for help and support were interviewed. A phenomenological hermeneutic interpretation was used to analyse the interview texts. The findings show that balance in everyday life for people with long-term illnesses means striving for independence through care and support in their surroundings. It was also important to be able to choose how their lives would be and to be with others who listened and understood them for who they are. By building a relationship with patients at an early stage of their illnesses, nursing staff have an opportunity to understand what people who are living at home with long-term illnesses need in order to achieve balance in their everyday lives.

  • 181.
    Nilsson, Camilla
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Hugadottir, Lilja
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    MRSA-smittade patienters upplevelser av isolering på sjukhus.: En litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: MRSA-smittade patienter blir allt vanligare inom den svenska hälso- och sjukvården och dessutom saknas viss kunskap och förståelse för omvårdnaden och den specifika isoleringsvård som patienter smittade med MRSA behöver. Patienter som är i behov av isoleringsvård upplever ofta sin vårdtid som negativ eftersom de är en utsatt grupp inom sjukvården.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa MRSA-smittade patienters upplevelser av isolering på sjukhus.

    Metod: Litteraturstudien baserades på sju vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design. Artiklarnas resultat analyserades enligt Graneheim och Lundmans tolkning av Krippendorff’s analys för kvalitativa studier.

    Resultat: Analysen resulterad i fyra kategorier som bildar resultatet; ”Känslor förknippade med isolering” som beskrev de olika känslorna som patienterna upplevde under sin isolering; ”Stigmatisering från sjukvårdspersonal” beskrev patienternas upplevelser av att bli undvikta och åsidosatta;” Okunskap kring MRSA-smitta” bidrog till att patienterna upplevde sin vårdtid som dålig; Samt kategorin ”Behov av stöd och information” där det beskrevs hur detta kan bidra till en bättre vårdupplevelse för patienterna.

    Slutsats: Då MRSA är ett problem som ökar i den svenska hälso- och sjukvården och då allt fler patienter är i behov av isoleringsvård så krävs det en ökad kunskap och förståelse från sjukvårdspersonalen. En ökad kunskap kring infektionssjukdomar, isolering och vad detta innebär för patienterna skulle underlätta för sjukvårdspersonalen att utföra en god och personcentrerad omvårdnad.     

  • 182.
    Nilsson, Daniel
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Johansson, Eric
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Rätten till att dö?: En integrerad litteraturstudie om faktorers samband med sjuksköterskors attityd gentemot eutanasi vid palliativ omvårdnad2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Eutanasi som betyder att aktivt hjälpa en patient att dö. Begreppet delas in i fyra sorters definitioner av dödshjälp. Läkarassisterad dödshjälp där patienten själv eller med läkarens hjälp, inta en dödlig dos läkemedel med avsikten att avsluta livet. Passiv dödshjälp menar att läkaren avbryter vidare eller pågående livsuppehållande behandling. Terminal sedering är en behandling som syftar på att läkaren söver patienten fram tills dödstillfället. Palliativ sedering som syftar på lindring av smärta och symtom sista tiden och som resulterar i ett förkortat liv. Ämnet har en direkt påverkan inom den palliativa omvårdnaden, då det är den typen av patienter som begär eutanasi som behandling. Sjuksköterskans koppling sker via den personcentrerade omvårdnaden till dessa patienter och anhöriga, då begäran oftast når sjuksköterskorna först i och med deras patientnära arbete.

    Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som har samband med sjuksköterskans attityd till eutanasi vid palliativ omvårdnad.

    Metod: Integrerad litteraturstudie där data från både kvantitativt och kvalitativt material redovisas med en innehållsanalys som inspirerats från Graneheim och Lundman.

    Resultat: Resultatet påvisade bland annat att faktorerna som religion, lagar, arbetserfarenhet och ålder har samband med sjuksköterskans attityd till eutanasi. Både negativa samt positiva attityder hittas, med egna tillhörande faktorer.

    Slutsats: Resultatet visade både positiva och negativa faktorer som hade samband med sjuksköterskans attityd till eutanasi. Faktorerna har en betydelse för sjuksköterskans personcentrerade omvårdnad vid eutanasi inom den palliativa omvårdnaden.

  • 183.
    Nilsson, Daniella
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Forsberg, Cecilia
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Erfarenhet, kunskap och attityd om kvinnligkönsstympning: En integrerad litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en tradition som har fortlevt i över tvåtusen år och är djupt rotad i kultur och religion. Varje år könsstympas omkring 3,9 miljoner flickor. Globalisering medför att dessa kvinnor kan behöva vård i länder där könsstympning inte praktiseras. Tidigare forskning visar att könsstympade kvinnor upplever en bristande kunskap i mötet med hälso- och sjukvården. Genom ett kulturkompetent förhållningssätt kan sjuksköterskan ge en bättre och ändamålsenlig omvårdnad. 

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors kunskaper och attityder om kvinnlig könsstympning

    Metod: Integrerad litteraturöversikt med induktiv ansats innehållande tolv vetenskapliga artiklar. Analysen utfördes i enlighet med Whittemore och Knafls metod.

    Resultat: Ur resultatet framkom fem kategorier; erfarenheter av mötet med könsstympade kvinnor, kunskap om kvinnlig könsstympning, kunskap om följder av kvinnlig könsstympning, uppfattningar om varför kvinnlig könsstympning utförs samt attityder om kvinnlig könsstympning. 

    Slutsats: Resultatetvisade varierande kunskaper och attityder omkvinnlig könsstympning bland sjukvårdspersonal. Det ger således en förståelse för hur komplext ämnet är ochvarför det är viktigt med kunskap för att kunna ge könsstympade kvinnor en kulturkompetent omvårdnad.  

  • 184.
    Nilsson, Frida
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Andersson, Elias
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Upplevelser av att leva med Parkinsons sjukdom: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige beräknas ca 20 000 personer leva med Parkinsons sjukdom. Sjukdomen är kronisk och medför ett förvärrande motoriskt handikapp. Sjukdomen påverkar personernas livskvalité och i dagsläget finns det ingen behandling som botar sjukdomen. Eftersom sjukdomen skiljer sig från person till person krävs en ökad förståelse och kunskap för att sjuksköterskan ska kunna skapa bättre förutsättningar för en god omvårdnad. Det kan handla om att bistå med information och kunskap kring sjukdomen och göra personerna mer delaktiga i sin vård och på så vis underlätta deras livssituation.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att leva med Parkinsons sjukdom.

    Metod: För att besvara studiens syfte har en litteraturstudie med kvalitativ ansats använts. Resultatet baseras på elva vetenskapliga artiklar som sökts fram i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarnas resultat analyserade med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys och mynnade ut i 193 meningsenheter.

    Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier vilka var upplevelsen av kroppsliga begränsningar med underkategorierna förlust av kroppsliga förmågor och en oförutsägbar kropp; upplevelsen av sociala begränsningar med underkategorierna förlust av sociala förmågor och social skam; upplevelsen av en förändrad självbild; upplevelsen av en positiv tillvaro trots sjukdom med underkategorierna meningsfullhet, positiv inställning och kontroll över livet.

    Slutsats: Vid Parkinsons sjukdom upplevde personerna kroppen som begränsad och oförutsägbar vilket påverkade deras vardag. Sjukdomen påverkade även det sociala livet och den upplevda självbilden. Flera upplevde trots sin sjukdom en positiv tillvaro. Resultatet kan leda till att sjuksköterskan får en ökad kunskap kring personers upplevelse av att leva med Parkinsons sjukdom, vilket kan förbättra omvårdnaden för denna patientgrupp.

  • 185.
    Nilsson, Helena
    et al.
    Halland Hospital, SWE.
    Sanmartin Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Renvert, Stefan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Longitudinal evaluation of periodontitis and development of cognitive decline among older adults2018In: Journal of Clinical Periodontology, ISSN 0303-6979, E-ISSN 1600-051X, Vol. 45, no 10, p. 1142-1149Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aim: To determine whether having periodontitis is associated with cognitive decline among older adults. Material and Methods: A prospective population study of older adults, Swedish National Study on Ageing and Care, (SNAC) provided repeated registrations of cognitive functions. Cognitive decline was defined as ≥3-points deterioration from a predetermined level at baseline, using the Mini-Mental State Examination (MMSE). Between 2001 and 2003, 715 individuals had a medical as well as a clinical and radiographic dental examination. The individuals were re-examined after 6 years. Periodontitis was defined as ≥4 mm bone loss at ≥30% of tooth sites. Social variables were captured from questionnaires. Results: The multivariate logistic regression analysis demonstrated a statistically significant association between prevalence of periodontitis and cognitive decline after adjustments of confounding factors of importance. Conclusions: A history of periodontitis may be of importance for cognitive functions among older adults. © 2018 John Wiley & Sons A/S. Published by John Wiley & Sons Ltd

  • 186.
    Nilsson, Helena
    et al.
    Halland Hospital, SWE.
    Sanmartin Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Renvert, Stefan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Periodontitis, tooth loss and cognitive functions among older adults2018In: Clinical Oral Investigations, ISSN 1432-6981, E-ISSN 1436-3771, Vol. 22, no 5, p. 2103-2109Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objective: This study aims to evaluate the potential association between periodontitis, the number of teeth and cognitive functions in a cohort of older adults in Sweden. Material and methods: In total, 775 individuals from 60 to 99 years of age were selected for the study. A clinical and radiographic examination was performed. The number of teeth and prevalence of periodontal pockets and bone loss was calculated and categorised. Cognitive functions were assessed using the Mini-Mental State Examination (MMSE) and clock test. The education level was obtained from a questionnaire. Data were analysed using chi-square tests and multivariate logistic regression. Results: Age and gender were associated with the prevalence of bone loss. Age and education were associated with lower number of teeth. Gender was also associated with the presence of pockets. The multivariate logistic regression analysis demonstrated a statistically significant association between prevalence of bone loss, the number of teeth and the outcome on MMSE test. This association remained even after adjustment for age, education and gender. Tooth loss was also associated with lower outcome on clock test. Presence of periodontal pockets ≥ 5 mm was not associated with cognitive test outcome. Conclusions: A history of periodontitis and tooth loss may be of importance for cognitive functions among older adults. Clinical relevance: Diseases with and inflammatory profile may have an impact on cognitive decline. © 2017 Springer-Verlag GmbH Germany, part of Springer Nature

  • 187.
    Nilsson, Lina
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Eriksen, Sara
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Computing, Department of Creative Technologies.
    Borg, Christel
    Linneaus Univ, SWE.
    The influence of social challenges when implementing information systems in a Swedish health-care organisation2016In: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 24, no 6, p. 789-797Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aim To describe and obtain a deeper understanding of social challenges and their influence on the implementation process when implementing Information systems in a Swedish health-care organisation. Background Despite positive effects when implementing Information systems in health-care organisations, there are difficulties in the implementation process. Nurses' experiences of being neglected have been dismissed as reasons for setbacks in implementation. Methods An Institutional Ethnography design was used. A deductive content analysis was made influenced by empirically identified social challenges of power, professional identity and encounters. An abstraction was made of the analysis. Results Nineteen nurses at macro, meso and micro levels were interviewed in focus groups. Organisational levels are lost in different ways in how to control the reformation, how to introduce Information systems as reformation strategies and in how to translate new tools and assumptions that do not fit traditional ways of working in shaping professional identities. Conclusion and implication for nurse management Different focus may affect the reformation of health-care organisations and implementation and knowledge processes. An implementation climate is needed where the system standards fit the values of the users. Nursing management needs to be visionary, engaged and work with risk factors in order to reform the hierarchical health-care organisation.

  • 188.
    Nilsson, Lina
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Hofflander, Malin
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    What if it was like a departure lounge at an airport?: eHealth for healthcare staff in a Swedish healthcare organization, a participatory design study2016In: Studies in Health Technology and Informatics, IOS Press, 2016, Vol. 225, p. 923-924Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    EHealth is implemented in everyday work practice as a tool to improve accessibility and patient participation as well as healthcare efficiency. The aim of this study was to explore healthcare staff’s experiences and ideas about how eHealth ought to be designed to be a useful tool in everyday work practice in a Swedish healthcare organization. Healthcare staff (n= 7) at the micro level in a Swedish healthcare organization, participated in four Participatory Design workshops about eHealth design. eHealth could be a more useful and efficient tool in everyday work practice if it were designed more purposefully for its local setting and intended users, like the information system in ’a departure lounge of an airport’. Including healthcare staff in design discussions concerning eHealth tools for everyday work practice may improve the efficiency of eHealth as an everyday tool and support for healthcare staff.

  • 189.
    Nilsson, Sofia
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Gerling, Amanda
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Mäns upplevelser av livet med prostatacancer: En analys av patografier2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen hos män och år 2016 insjuknade drygt 10 000 män i sjukdomen. Sjukdomsutvecklingen sker långsamt och med diffusa symtom till en början vilket kan medföra svårigheter för männen att upptäcka prostatacancern. Dagens behandlingsalternativ ger stora chanser för männen som insjuknar i prostatacancer till att överleva och att bli botade.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva mäns upplevelser av att leva med prostatacancer från sjukdomsbesked till avslutad behandling.

    Metod: En analys av tre patografier med kvalitativ ansats utfördes med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys som är anpassad för omvårdnadsvetenskap.

    Resultat: Analysen resulterade i fem huvudkategorier och tre underkategorier som utgör resultatet. Huvudkategorin En förändrad tillvaro med underkategorierna En förändrad syn på vad som är betydelsefullt i livet, Psykisk påverkan och Fysiologisk påverkan. Vidare framkom huvudkategorierna Strategier för att hantera sjukdomen, Betydelsen av information, Relationers betydelse och Tankar om framtiden.

    Slutsats: Prostatacancern förändrade männens tillvaro och även deras upplevelse av välbefinnande och lidande. Männen kunde uppleva oro, rädsla, ovisshet och fysisk påverkan som kunde leda till lidande. Trots upplevt lidande kunde männen även uppleva olika former av välbefinnande. Relationen till hälso- och sjukvårdspersonalen och därmed sjuksköterskan ansågs viktiga för männen gällande information och stöd under tiden de behandlades för sin prostatacancer. Det kan även anses vara att relevans att belysa sjuksköterskors upplevelser då sjuksköterskan har en viktig roll under männens behandlingstid. För framtida forskning kan det också vara av intresse att utföra studier som berör tiden efter avslutad behandling av prostatacancern.

  • 190.
    Nordberg, Linnéa
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Yngve, Elin
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Att leva med malign hjärntumör: En patografistudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige insjuknar varje år 1300 personer i en hjärntumör. Genom de subjektivasymtom som hjärntumören medför kan livet förändras. Biverkningar efter olika behandlingarkan även de medföra förändringar som påverkar hur det är att leva samt en persons livsvärld.För att förbättra livskvalitén behöver sjuksköterskan kunskap om de subjektiva symtomensom kan uppkomma vid insjuknandet med en malign hjärntumör.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med enmalign hjärntumör.

    Metod: Två stycken patografier analyserades med en kvalitativ design. Patografiernaanalyserades med en kvalitativ innehållsanalys utifrån hur Graneheim och Lundmanbeskriver. Studien hade en manifest ansats med latenta inslag.

    Resultat: I analysen framkom det fem kategorier, hjärntumören gav kroppslig påverkan,tappade kontrollen över sitt liv, förnekade hjärntumören, livet blev en kamp och stöd varbetydelsefullt. Det framkom att personerna med en malign hjärntumör upplevde attsjukdomen och behandlingarna gav påverkan som exempelvis trötthet. De upplevde ävenkänslor som rädsla, ångest, chock och kontrollförlust. Hjärntumören kunde även förnekas avpersonerna. Stöd från vänner och familj var något som kunde upplevas betydelsefullt.Slutsats: Den maligna hjärntumören gav en upplevelse av trötthet, talsvårigheter,kontrollförlust samt att relation till närstående påverkades. Detta påverkade i sin tur hur detvar att leva. Genom att uppmärksamma detta kan sjuksköterskan hjälpa personen att återfåhälsa och för att underlätta för en person med en malign hjärntumör, kan sjuksköterskanöppna upp för samtal och genom att beakta en persons unikhet ge information.

  • 191.
    Norman, Olga
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Johansson, Nanna
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Formella och informella vårdinsatser äldre individer i Karlskrona kommun nyttjar.: En kvantitativ studie i samarbete med Swedish National Study on Aging and Care Blekinge.2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Medellivslängden i Sverige stiger och är bland de högsta i Europa, vilket ökar trycket på en fungerande kommunal hemsjukvård och hemtjänst (formella insatser). Samtidigt sjunker andelen äldre individer som får formella insatser vilket innebär att ett stort ansvar läggs på närstående (informella insatser).

    Syfte: Att beskriva vilka formella och informella vårdinsatser äldre individer i Karlskrona kommun nyttjar.

    Metod: Studien är en kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie baserad på data från Swedish National Study on Aging and Care – Blekinge (SNAC-B).

    Resultat: Resultatet visade att både de formella och informella insatserna ökade med stigande ålder. Det fanns en stor skillnad mellan könen där kvinnorna var överrepresenterade i både de formella och informella insatserna. Ensamboende hade mer formella och informella insatser än sammanboende.           

    Slutsats: För att de äldre ska kunna bo hemma med fungerande formella och informella insatser är det viktigt med en fungerande hälso- och sjukvård. Den äldre individen, men också dess närstående, bör stödjas. Denna studie belyser förhållandet mellan formella och informella insatser. Ett förhållande som är bra att vara medveten om som sjuksköterska såväl vid dokumentation som vid planering och information.

  • 192.
    Nouraldin, Karzan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Fysisk aktivitet, hälsa och tillgänglighet av grönområden i samhällsplaneringen.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

     

    Rubrik

    Fysisk aktivitet

    Hälsa och tillgänglighet av grönområden i samhällsplaneringen.

    Bakgrund

    Stillasittande och fysisk inaktivitet har blivit allt mer vanligt bland befolkningen, detta orsakar en ökning av olika folksjukdomar. Att stillasittande och fysisk inaktivitet blir vanligare är ur ett folkhälsoperspektiv ett av de största problemen som finns. Med fysisk aktivitet minskas folksjukdomar samtidigt som vardagsmotion kan motverka hjärt- kärlsjukdomar, diabetes typ2, olika cancerformer, övervikt och fetma som i sin tur leder till förtidigt död. Det här är en av dem viktigaste frågorna som diskuteras världen över.

    Syfte

    Syftet med denna studie är att visa hur tillgänglighet till grönområden påverkar vardagsmotion och därmed hälsan.

    Studiedesign

    Litteraturstudie.

    Resultatet

    Människors påverkan på den byggda miljön är stor och likaså miljöns påverkan på människans hälsa. Stödjande miljöer som exempelvis grönområden kan ha positiva effekter på folkhälsan, genom att vara en anledning till ökad vardagsmotion. Med grönområden menas exempelvis parker, cykelvägar och motionsplatser i omgivningen där människor kan mötas. Detta har en stor påverkan på vardagsmotionen. I studier hittas stora fynd som borde vara självklara. Genom samhällsplanering kan folkhälsan främjas och i studien belyses många viktiga punkter inom det valda ämnet.

    Material och metod

    Studien baseras på kvalitativa material och internationellt publicerade vetenskapliga artiklar. Tre data baser har använts för att göra pilot sökningar dessa var, Pubmed, Summon@BTH & ScienceDirect. Många studier visar att vanliga folksjukdomar kan motverkas av fysisk aktivitet. Studien sammanställer forskning inom olika områden där fysisk aktivitet är viktigt och hur man kan nå detta med smart samhällsplanering.

  • 193.
    Nyberg, Christian
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Karlsson, Jens
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjukvårdspersonalens erfarenheter av komplementär och alternativ medicin: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 194.
    Nygren Zotterman, Anna
    et al.
    Lulea Univ Technol, SWE.
    Skär, Lisa
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Olsson, Malin
    Lulea Univ Technol, SWE.
    Söderberg, Siv
    Mid Sweden Univ, SWE.
    Being in togetherness: Meanings of encounters within primary healtcare setting for patients living with long-term illness2016In: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 25, no 19-20, p. 2854-2862Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aims and objectives: The aim of this study was to elucidate meanings of encounters for patients with long-term illness within the primary healthcare setting. Background: Good encounters can be crucial for patients in terms of how they view their quality of care. Therefore, it is important to understand meanings of interactions between patients and healthcare personnel. Design: A phenomenological hermeneutic method was used to analyse the interviews. Methods: Narrative interviews with ten patients with long-term illness were performed, with a focus on their encounters with healthcare personnel within the primary healthcare setting. A phenomenological hermeneutical approach was used to interpret the interview texts. Results: The results demonstrated that patients felt well when they were seen as an important person and felt welcomed by healthcare personnel. Information and follow-ups regarding the need for care were essential. Continuity with the healthcare personnel was one way to establish a relationship, which contributed to patients’ feelings of being seen and understood. Good encounters were important for patients’ feelings of health and well-being. Being met with mistrust, ignorance and nonchalance had negative effects on patients’ perceived health and well-being and led to feelings of lower confidence regarding the care received. Conclusions: Patients described a great need to be confirmed and met with respect by healthcare personnel, which contributed to their sense of togetherness. Having a sense of togetherness strengthened patient well-being. Relevance to clinical practice: By listening and responding to patients’ needs and engaging in meetings with patients in a respectful manner, healthcare personnel can empower patients’ feelings of health and well-being. Healthcare personnel need to be aware of the significance of these actions because they can make patients experience feelings of togetherness, even if patients meet with different care personnel at each visit. © 2016 John Wiley & Sons Ltd.

  • 195.
    Nygren Zotterman, Anna
    et al.
    Lulea tekniska Universitet, SWE.
    Skär, Lisa
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Söderberg, Siv
    Mid Sweden University, SWE.
    Meanings of encounters for close relatives of people with a long-term illness within a primary healthcare setting2018In: Primary Health Care Research and Development, ISSN 1463-4236, E-ISSN 1477-1128, Vol. 19, no 4, p. 392-397Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Encounters play an important role in the relationship between healthcare personnel and the close relatives of people with a long-term illness. Aim: The aim of this study was to elucidate the meanings of encounters for close relatives of people with a long-term illness within a primary healthcare setting. Methods: Interviews using a narrative approach were conducted with seven women and three men, and the phenomenological hermeneutic method was used to interpret the interview texts. Results: The structural analysis revealed three major themes: being confirmed as a family, being informed of the care, and being respected as a valuable person. Close relatives stated that they wanted to be confirmed as a family and have a familiar and trusting relationship with healthcare personnel. They valued being informed concerning the care of the ill person so that they could give support at home. It was also important to be compassionately viewed as an important person in a welcoming atmosphere based on respect and dignity. © Cambridge University Press 2018

  • 196.
    Ohlsson, Desiree
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskans bemötande av patient med psykossjukdom vid vård inom psykiatrisk slutenvård: En litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vårdandet av en patient med psykossjukdom är komplexfyllt på grund av det breda spektra av svårigheter och handikapp som sjukdomen medför. Rätt bemötande inom psykiatrin kan erbjuda patienterna ett alternativ till medicinsk behandling. Sjuksköterskorna som möter patienterna är ofta medvetna om detta men saknar kunskap om vad som krävs och hur det ska förmedlas. Förståelsen för vilket bemötande patienten behöver och vilka redskap som finns bör utforskas och studeras fortlöpande för att utvecklas.

  • 197.
    Olsson, Anki
    et al.
    Blekinge Inst Technol, Dept Hlth Sci, Vallhallavagen 1, S-37179 Karlskrona, Sweden.;Linkoping Univ, Dept Med & Hlth Sci, Linkoping, Sweden.;Blekinge Hosp, Dept Cardiothorac Surg, Karlskrona, Sweden..
    Alfredsson, Joakim
    Linkoping Univ, SWE.
    Ramstrom, Sofia
    Linkoping Univ, SWE.
    Svedjeholm, Rolf
    Linkoping Univ, SWE.
    Kenny, Dermot
    Royal Coll Surgeons Ireland, IRE.
    Hakansson, Eric
    Linkoping Univ, SWE.
    Sanmartin Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Berg, Soren
    Linkoping Univ, SWE.
    Better platelet function, less fibrinolysis and less hemolysis in re-transfused residual pump blood with the Ringer's chase technique: a randomized pilot study2018In: Perfusion, ISSN 0267-6591, E-ISSN 1477-111X, Vol. 33, no 3, p. 185-193Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Introduction: Residual pump blood from the cardiopulmonary bypass (CPB) circuit is often collected into an infusion bag (IB) and re-transfused. An alternative is to chase the residual blood into the circulation through the arterial cannula with Ringer's acetate. Our aim was to assess possible differences in hemostatic blood quality between these two techniques. Methods: Forty adult patients undergoing elective coronary artery bypass graft surgery with CPB were randomized to receive the residual pump blood by either an IB or through the Ringer's chase (RC) technique. Platelet activation and function (impedance aggregometry), coagulation and hemolysis variables were assessed in the re-transfused blood and in the patients before, during and after surgery. Results are presented as median (25-75 quartiles). Results: Total hemoglobin and platelet levels in the re-transfused blood were comparable with the two methods, as were soluble platelet activation markers P-selectin and soluble glycoprotein VI (GPVI). Platelet aggregation (U) in the IB blood was significantly lower compared to the RC blood, with the agonists adenosine diphosphate (ADP) 24 (10-32) vs 46 (33-65), p<0.01, thrombin receptor activating peptide (TRAP) 50 (29-73) vs 69 (51-92), p=0.04 and collagen 24 (17-28) vs 34 (26-59), p<0.01. The IB blood had higher amounts of free hemoglobin (mg/L) (1086 (891-1717) vs 591(517-646), p<0.01) and D-dimer 0.60 (0.33-0.98) vs 0.3 (0.3-0.48), p<0.01. Other coagulation variables showed no difference between the groups. Conclusions: The handling of blood after CPB increases hemolysis, impairs platelet function and activates coagulation and fibrinolysis. The RC technique preserved the blood better than the commonly used IB technique.

  • 198.
    Olsson, Jessica
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Kjellander, Björn
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Patienter och närståendes erfarenheter av ehälsa.: Litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:. Genom att behovet av tekniska stöd ökar kraftigt i takt med att befolkningen blir allt äldre. Kravet på sjuksköterskor som rådgivare och vägledare i relation till en patients strävan efter att uppnå och upprätthålla hälsa kommer att öka i framtiden. Genom att veta hur patienter och närstående upplever ehälsa i hemmet kommer sjuksköterskor och annan vårdpersonal bättre kunna upplysa och förbereda patienter om vad de finns för möjligheter för de som behöver och vill ha vård i hemmet.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa patienter och närståendes erfarenheter av e-hälsa i hemmet.  

    Metod: För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie med en kvalitativ ansats baserat på vetenskapliga artiklar. Kvalitativa studier går ut på att man finner kategorier, beskrivningar eller egenskaper hos någon eller någonting. Forskaren strävar efter att få en helhetsbild av förhållanden och på så sätt få en fullständig bild av en situation.

    Resultat: Resultatet visade på 5 huvudkategorier med 11 underkategorier. Resultatet visade på att patienters och närståendes erfarenheter av e-hälsa var både positiva och negativa. Många patienter tyckte om att e-hälsa stärkte deras hälsa och att de fick en ökad tillgång till vård.

    Slutsats: Studien visade på att patienter och närstående upplever ehälsa som både positivt och negativt att ha i hemmet. De övervägande erfarenheterna är dock positiva och många patienter uttryckte att tack vare ehälsohjälpmedel upplevde de en förbättring av sin hälsa något som många gånger var kopplat till att hjälpmedlen främjade en bättre egenvård. Flera patienter poängterade att ehälsa gav dem möjligheten till att bo kvar hemma trots att de hade ett växande behov av vård. 

  • 199.
    Olsson, Lina
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Villiamsson, Jimmie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    EviDos som stöd för sjuksköterskor för att främja säker läkemedelshantering2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I sjuksköterskans profession ingår att uppmärksamma vårdbehov. Dessa kan bland annat orsakas av läkemedelsrelaterade problem. Som stöd för att kunna upptäcka och hantera felaktig läkemedelsanvändning finns bland annat EviDos. Det är ett verktyg innehållandes en doskalkylator samt information från SIL där bland annat FASS och interaktionsdatabasen SFINX även ingår.

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av EviDos som läkemedelsstöd i deras arbete.

    Metod: Studien hade en kvalitativ design. Intervjuer gjordes och analyserades med innehållsanalys utifrån inspiration av Graneheim och Lundmans (2004) översiktsartikel.

    Resultat: Ett tema visades om att EviDos är ett verktyg för att främja en säker läkemedelshantering. Temat kom fram ur kategorierna: förutsättningar för säker användning, sjuksköterskans ansvar för de utsatta samt trygg läkemedelshantering med stöd av EviDos. För att kunna identifiera vårdbehov behövde sjuksköterskorna inhämta ett korrekt läkemedelsunderlag från patienterna och då var relationen dem emellan betydelsefull. De tyckte att EviDos underlättade deras arbete då det gav samlad läkemedelsinformation på ett tydligt sätt. Teamsamverkan behövde fungera för att de läkemedelsrelaterade problem sjuksköterskan uppmärksammade skulle kunna bedömmas och åtgärdas av läkaren.

    Slutsats: EviDos är ett verktyg som underlättar sjusköterskors arbete för att kunna identifiera risker och uppmärksamma vårdbehov relaterade till läkemedelsorsakade problem. Överlag var de överens om att verktyget hade en positiv inverkan på patientsäkerheten. Detta genom att de fick fram tillförlitlig information på ett snabbt sätt som gjorde att de kände en trygghet i arbetet med läkemedelshanteringen.

  • 200.
    Olsson, Matilda
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Palmqvist, Katarina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress påverkan på omvårdnadsarbetet: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Stress är en viktig del av livet men kan orsaka problem när det inte är hanterbart. Arbetsrelaterad stress kan påverka sjuksköterskors förmåga att utföra arbetsuppgifter samt fatta beslut vilket kan vara avgörande för patientsäkerheten.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress påverkan på omvårdnadsarbetet.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Analysen utfördes med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.

    Resultat: I resultatet redovisas kategorierna Bristfällig vårdkvalitet, patientens säkerhet hotas och en stressad sjuksköterska påverkar. Det visade sig att sjuksköterskorna upplevde en bristfällig vårdkvalitet eftersom de inte kunde möta patienternas behov och att den arbetsrelaterade stressen hotade patientens säkerhet på flera sätt. Sjuksköterskorna upplevde även att en stressad sjuksköterska påverkar omvårdnadsarbetet negativt.

    Slutsats: Resultatet visar att arbetsrelaterad stress är ett globalt problem för sjuksköterskor då det påverkar både patientens omvårdnad och sjuksköterskans personliga hälsa. Sjuksköterskorna beskrev att de inte kunde leva upp till de förväntningar som ställs på dem på grund av den ständiga stressen. Enligt vårdfilosofin ska fokus ligga på patientens individuella behov, men det visar sig att det svårt att ge en personcentrerad och säker vård. 

123456 151 - 200 of 274
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf