Change search
Refine search result
1234567 151 - 200 of 622
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 151.
    Eivazzadeh, Shahryar
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Evaluating Success Factors of Health Information Systems2019Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    Health information systems are our technological response to the growing demand for health care. However, their success in their mission can be challenging due to the complexity of evaluating technological interventions in health care. In the series of studies compiled in this dissertation, we looked at the evaluation of these systems. We focused on the evaluation of factors that lead to success, where success is indicated by user satisfaction and can be induced by both intervention-specific and individual-specific factors.

    Study 1 developed a method, called UVON, to elicit and organise the user-demanded qualities in the outcomes of the health information system intervention. Through the application of the UVON method in the FI-STAR project, an EU project which developed and deployed seven e-health applications in seven member countries, ten categories of quality and their subcategories were identified. These qualities formed two questionnaires, specific to the patient and health professional users. Through the questionnaires, the patients and health-professionals users evaluated and graded both the occurrence of those demanded qualities in the project outcomes and their general satisfaction.

    Study 2 analysed the survey results to find out which of those ten qualities have the highest impact on satisfaction or can predict it better. Two partial least squares structural equation modelling (PLS-SEM) models were constructed, for the patient and health professionals, based on the Unified eValuation using ONtology (UVON) and survey outputs. The models showed that effectiveness is an important quality in creating satisfaction for both user groups. Besides, affordability for the health professionals and efficiency plus safety for the patients were the most influential. A satisfaction index is also introduced for simple and fast inferring of the changes in the outcome qualities.

    Study 5 recruited outputs and learnings from studies 1 and 2 to design a system that partially automates the process of evaluating success factors in health information systems, making it continuous and real-time, and replacing hard-to-run surveys with automatically captured indicators and analytics.

    Study 3 focused on individual-specific factors in using health information systems, particularly the technophilia personality trait. A short six-items instrument, called TechPH, was designed to measure technophilia in users, tuned for older users. The study recruited empirical data from the Swedish National Study on Aging and Care (SNAC) project. Two factors, labelled techAnxiety and techEnthusiams, are identified by the factor analysis method. A TechPH score was introduced as a scalar measurement of technophilia.

    Study 4 elicited and discussed the ethical challenges of evaluating and researching health information systems. Both a scoping review and a novel systematic postulation approach were recruited to identify twenty ethical challenges. The identified ethical challenges were discussed and mapped into a three-dimensional space of evaluation stages, demanded qualities, and major involving entities (stakeholder and artefacts), which fosters further postulation of ethical challenges.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 152.
    Eivazzadeh, Shahryar
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Anderberg, Peter
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Larsson, Tobias
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Mechanical Engineering.
    Fricker, Samuel
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Computing, Department of Software Engineering. University of Applied Sciences and Arts Northwestern Switzerland.
    Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Evaluating Health Information Systems Using Ontologies2016In: JMIR Medical Informatics, E-ISSN 2291-9694, Vol. 4, no 2, article id e20Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: There are several frameworks that attempt to address the challenges of evaluation of health information systems by offering models, methods, and guidelines about what to evaluate, how to evaluate, and how to report the evaluation results. Model-based evaluation frameworks usually suggest universally applicable evaluation aspects but do not consider case-specific aspects. On the other hand, evaluation frameworks that are case specific, by eliciting user requirements, limit their output to the evaluation aspects suggested by the users in the early phases of system development. In addition, these case-specific approaches extract different sets of evaluation aspects from each case, making it challenging to collectively compare, unify, or aggregate the evaluation of a set of heterogeneous health information systems.

    Objectives: The aim of this paper is to find a method capable of suggesting evaluation aspects for a set of one or more health information systems—whether similar or heterogeneous—by organizing, unifying, and aggregating the quality attributes extracted from those systems and from an external evaluation framework.

    Methods: On the basis of the available literature in semantic networks and ontologies, a method (called Unified eValuation using Ontology; UVON) was developed that can organize, unify, and aggregate the quality attributes of several health information systems into a tree-style ontology structure. The method was extended to integrate its generated ontology with the evaluation aspects suggested by model-based evaluation frameworks. An approach was developed to extract evaluation aspects from the ontology that also considers evaluation case practicalities such as the maximum number of evaluation aspects to be measured or their required degree of specificity. The method was applied and tested in Future Internet Social and Technological Alignment Research (FI-STAR), a project of 7 cloud-based eHealth applications that were developed and deployed across European Union countries.

    Results: The relevance of the evaluation aspects created by the UVON method for the FI-STAR project was validated by the corresponding stakeholders of each case. These evaluation aspects were extracted from a UVON-generated ontology structure that reflects both the internally declared required quality attributes in the 7 eHealth applications of the FI-STAR project and the evaluation aspects recommended by the Model for ASsessment of Telemedicine applications (MAST) evaluation framework. The extracted evaluation aspects were used to create questionnaires (for the corresponding patients and health professionals) to evaluate each individual case and the whole of the FI-STAR project.

    Conclusions: The UVON method can provide a relevant set of evaluation aspects for a heterogeneous set of health information systems by organizing, unifying, and aggregating the quality attributes through ontological structures. Those quality attributes can be either suggested by evaluation models or elicited from the stakeholders of those systems in the form of system requirements. The method continues to be systematic, context sensitive, and relevant across a heterogeneous set of health information systems.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 153.
    Eivazzadeh, Shahryar
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Fiedler, Markus
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Computing, Department of Technology and Aesthetics.
    Sanmartin Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Anderberg, Peter
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Larsson, Tobias
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Mechanical Engineering.
    Design of a Semi-Automated and Continuous Evaluation System: Customized for Application in e-HealthManuscript (preprint) (Other academic)
    Abstract [en]

    Background and Objectives

    Survey-based evaluation of a system, such as measuring user’s satisfaction or patient-reported outcomes, entails a set of burdens that limits the feasibility, frequency, extendability, and continuity of the evaluation. Automating the evaluation process, that is reducing the burden of evaluators in questionnaire curation or minimizing the need for explicit user attention when collecting their attitudes, can make the evaluation more feasible, repeatable, extendible, continuous, and even flexible for improvement. An automated evaluation process can be enhanced to include features, such as the ability to handle heterogeneity in evaluation cases. Here, we represent the design of a system that makes it possible to have a semi-automated evaluation system. The design is presented and partially implemented in the context of health information systems, but it can be applied to other contexts of information system usages as well.

    Method

    The system was divided into four components. We followed a design research methodology to design the system, where each component reached a certain level of maturity. Already implemented and validated methods from previous studies were embedded within components, while they were extended with improved automation proposals or new features.

    Results

    A system was designed, comprised of four major components: Evaluation Aspects Elicitation, User Survey, Benchmark Path Model, and Alternative Metrics Replacement. All components have the essential maturity of identification of the problem, identification of solution objectives, and the overall design. In the overall design, the primary flow, process-entities, data-entities, and events for each component are identified and illustrated. Parts of some components have been already verified and demonstrated in real-world cases.

    Conclusion

    A system can be developed to minimize human burden, both for the evaluators and respondants, in survey-based evaluation. This system automates finding items to evaluate, creating questionnaire based on those items, surveying the users' attitude about those items, modeling the relations between the evaluation items, and incrementally changing the model to rely on automatically collected metrics, usually implicit indicators, collected from the users, instead of requiring their explicit expression of their attitudes. The system provides the possibility of minimal human burden, frequent repetition, continuity and real-time reporting, incremental upgrades regarding environmental changes, proper handling of heterogeneity, and a higher degree of objectivity.

  • 154.
    Eivazzadeh, Shahryar
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sanmartin Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Larsson, Tobias
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Mechanical Engineering.
    Fiedler, Markus
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Computing, Department of Technology and Aesthetics.
    Anderberg, Peter
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Most Influential Qualities in Creating Satisfaction Among the Users of Health Information Systems: A Study in Seven EU Countries2018In: JMIR Medical Informatics, Vol. 6, no 4, p. 3-21Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background:

    Several models suggest how the qualities of a product or service influence user satisfaction. Models, such as the Customer Satisfaction Index (CSI), Technology Acceptance Model (TAM), and Delone and McLean Information Systems Success (D&M IS), demonstrate those relations and have been used in the context of health information systems.

    Objective:

    We want to investigate which qualities foster greater satisfaction among patient and professional users. In addition, we are interested in knowing to what extent improvement in those qualities can explain user satisfaction and if this makes user satisfaction a proxy indicator of those qualities.

    Methods:

    The Unified eValuation using ONtology (UVON) method was utilised to construct an ontology of the required qualities for seven e-health applications being developed in the FI-STAR project, a European Union (EU) project in e-health. The e-health applications were deployed across seven EU countries. The ontology included and unified the required qualities of those systems together with the aspects suggested by the Model for ASsessment of Telemedicine applications (MAST) evaluation framework. Two similar questionnaires, for 87 patient users and 31 health professional users, were elicited from the ontology. In the questionnaires, user was asked if the system has improved the specified qualities and if the user was satisfied with the system. The results were analysed using Kendall correlation coefficients matrices, incorporating the quality and satisfaction aspects. For the next step, two Partial Least Squares Structural Equation Modelling (PLS-SEM) path models were developed using the quality and satisfaction measure variables and the latent construct variables that were suggested by the UVON method.

    Results:

    Most of the quality aspects grouped by the UVON method are highly correlated. Strong correlations in each group suggest that the grouped qualities can be measures which reflect a latent quality construct. The PLS-SEM path analysis for the patients reveals that the effectiveness, safety, and efficiency of treatment provided by the system are the most influential qualities in achieving and predicting user satisfaction. For the professional users, effectiveness and affordability are the most influential. The parameters of the PLS-SEM that are calculated allow for the measurement of a user satisfaction index similar to CSI for similar health information systems.

    Conclusions:

    For both patients and professionals, the effectiveness of systems highly contributes to their satisfaction. Patients care about improvements in safety and efficiency, while professionals care about improvements in the affordability of treatments with health information systems. User satisfaction is reflected more in the users' evaluation of system output and fulfilment of expectations, but slightly less in how far the system is from ideal. Investigating satisfaction scores can be a simple, fast way to infer if the system has improved the abovementioned qualities in treatment and care.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 155.
    Eivazzadeh, Shahryar
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Skär, Lisa
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sanmartin Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Anderberg, Peter
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Ethical Challenges of Evaluating Health Information SystemsManuscript (preprint) (Other academic)
    Abstract [en]

    Background

    Evaluating and researching health information systems are interventions of their kind and might lead to ethical complexities and challenges. Most of those challenges are inherited from the more general fields of research and evaluation, health studies, and information systems studies. Beyond those challenges, this field has its particular traits, regarding the involved stakeholders, required values or qualities, or the process which can raise field-specific or context-specific ethical challenges.

    Objectives

    This paper reports and discusses some of the challenges of evaluating and researching health information systems by taking a systematic approach in finding, postulating, and analyzing them.

    Method

    Through a scoping review, a set of ethical challenges, regarding the evaluation and research of health information systems, were extracted. From the same set of articles, the acting entities, including stakeholders and artefacts, were identified. From a sample of seven cases of health information systems, a set of demanded impact qualities were extracted. From the literature, the evaluation stages were elicited. The acting entities, required qualities, and the evaluation stages were combined to create a three-dimensional space. The space contained the ethical challenges extracted from the scoping review and helped to postulate more items.

    Results

    The final list of identified items contains 20 possible ethical challenges that can be caused or raised by evaluating or researching health information systems and technologies. The ethical challenges are discussed, based on their probable stage of occurrence. The three-dimensional space and the method of populating it is proposed as an effective method in similar cases of discovering ethical challenges.

    Conclusion

    Evaluating or researching health information systems can raise ethical challenges, that we have identified 20 of them in this article. All the challenges were discussed, such as the actual value of evaluation, breach of privacy, risks for safety, problems with usability and accessibility, conflict of interests, problems with the informed consent, and miscommunication. The novel approach for elicitation of the ethical challenges introduced in this article might be applied in other similar studies.

  • 156.
    Ekberg, Johanna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Westermark, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Att vara man och sjuksköterska i vården: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva manliga sjuksköterskors upplevelser att vara man och sjuksköterska i hälso- och sjukvård. Litteraturstudien utfördes med en induktiv ansats där forskning och litteratur på området sammanställdes. En sökning av relevanta studier gjordes i två olika databaser och resulterade i tretton studier som valdes till resultatet. Resultatet sammanställdes genom en kvalitativ innehålsanalys där tre huvudkategorier identifierades: Manliga sjuksköterskor upplever svårigheter i vårdandet, Fördomar mot manliga sjuksköterskor och Förväntningar på maskulinitet. Resultatet visar på att det finns många svårigheter att vara man och arbeta som sjusköterska i vården. Flera faktorer pekar på diskriminering, svårigheter att ge omvårdnad och förutfattade meningar om vad som är manligt kontra kvinnligt. Den feminina stämplen på sjuksköterskeyrket skapar ojämlikhet mellan könen och innebär en barriär för manliga sjuksköterskor. 

    Download full text (pdf)
    BTH2018Ekberg
  • 157.
    Ekelund, Emma
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Salih, Gulle
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Fysisk aktivitet vid långvarig smärta: En litteraturöversikt om patienters upplevelser2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige är det idag 18 procent av befolkningen som lider av långvarig smärta, vilket är en vanlig orsak till sjukskrivningar. Definitionen av smärta är faktiska eller potentiella skador mot kroppens vävnad vilket leder till en obehaglig känsla som i sin tur leder till en känslomässig upplevelse. Smärta som är ihållande mer än tre månader definieras som långvarig smärta. Patienter som lider av långvarig smärta använder ofta mycket smärtlindrande läkemedel som i sin tur kan ge biverkningar. Egenvårdsåtgärder är en viktig del i omvårdnaden och fysisk aktivitet kan vara en av dessa. Fysisk aktivitet leder till att opioder och serotoninet i hjärnan ökar som i sin tur har en smärtlindrande effekt. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter upplever fysisk aktivitet som egenvårdsåtgärd vid långvarig smärta.Metod: En litteraturöversikt gjordes där, där data bestod av kvalitativa vetenskapliga artiklar. Inklusionskriterierna var studier med fysisk aktivitet, långvariga smärta, patienter över 18 år, patienters upplevelser, publicerade mellan 2009–2019, artiklar skrivna på engelska samt artiklar vara “peer-reviewed”. Exklusionskriterier var långvarig smärta relaterat till cancer och andra sjukdomar som exempelvis kronisk trötthet.Resultat: Resultatet är uppdelat i fyra teman. De teman som framkommit är smärtlindring, rädsla inför fysisk aktivitet, välbefinnande samt ökad smärta. Patienter som utförde fysisk aktivitet hade olika upplevelser. Patienterna som utförde fysisk aktivitet upplevde att smärtan blev lindrigare och välbefinnandet ökade. Ett fåtal patienter upplevde att smärtan blev värre och var rädda för att utföra fysisk aktivitet.Slutsats: Majoriteten av patienterna upplevde att fysisk aktivitet lindrade deras långvarig smärta samt ökade välbefinnande.  

    Download full text (pdf)
    Fysisk aktivitet
  • 158.
    Ekelund, Matilda
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Reinholtz, Axel
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Patienters upplevelse av beröring i slutenvården. En litteraturöversikt2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kommunikation inom vården handlar främst om överföring av information, vilket kan ske både verbalt och icke-verbalt. Inom slutenvården är kommunikationen nödvändig för att tillgodose personliga behov, försäkra patientens hälsa samt för att samarbeta mellan professioner. Verbal kommunikation är det språkliga som överförs och icke-verbal kommunikation framträder bland annat genom kroppsspråk såsom minspel, gester och kroppshållning. Beröring används som en form av icke- verbal kommunikation. Beröring är beroende av relationen mellan sjuksköterska och patient. Beröring är ett elementärt behov som kan förmedla kärlek, vänskap, närvaro och samhörighet. I vården används två typer av beröring, dels nödvändig samt dels icke-nödvändig. Patienters upplevelse av beröring i slutenvården är individuell och kan både upplevas som positiv eller negativ. Vikten av att forska vidare kring patienters upplevelse av beröring framkommer i tidigare forskning, för att kunna genomföra beröring som inte upplevs obehaglig för patienten. Sjuksköterskan kan ha en avsikt med beröringen men den kan upplevas annorlunda av patienten, detta gör att det är nödvändigt med mer forskning kring ämnet.

    Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av fysisk beröring från sjuksköterskan vid omvårdnadssituationer i slutenvården.

    Metod: En allmän litteraturöversikt gjordes med en kvalitativ ansats. Studien baserades på nio utvalda artiklar som analyserades utifrån Fribergs analysmetod för litteraturöversikter.

    Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier: Kommunikation, Integritet och Emotionellt. Kommunikation delades in i tre subkategorier, icke-verbal kommunikation i samband med upplevelsen av beröring, verbal kommunikation i samband med upplevelsen av beröring samt upplevelsen av beröring som påverkades av relationen. Integritet fick subkategorin Patienters upplevelser av intimberöring. Emotionellt delades in i fyra subkategorier, att känna beröring som obehaglig, att känna beröring som förmedlar trygghet och värme, att känna beröring som gav en känsla av att bli sedd samt att känna brist på beröring.

    Slutsats: Beröring i slutenvården upplevs olika från person till person. Kommunikationen kunde påverka hur beröringen upplevdes av patienten. Även hur beröringen utfördes av sjuksköterskan spelade roll för upplevelsen. Beröring var något som skapade relation och förtroende. Beröring kunde förmedla trygghet, empati, närvaro såväl som icke-närvaro i situationen. Patientens delaktighet visade sig vara viktig för upplevelsen av beröring. 

    Download full text (pdf)
    Patienters upplevelse av beröring i slutenvården. En litteraturöversikt
  • 159.
    Ekerot, Amanda
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Gemfeldt, Lisa
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Diabetes typ 2 och följsamheten till fysisk aktivitet: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som obehandlad eller dåligt skött, kan leda till svåra komplikationer. Emellertid är det en av få sjukdomar som till viss mån, går att kontrollera och styra med livsstilsförändringar, däribland fysisk aktivitet. Sjuksköterskans roll är att stötta, informera och ge individen råd, dock ligger mycket på personens egna vilja, drivkraft och motivation till att genomföra en förändring till ökad motion.

    Syfte: Syftet var att belysa följsamheten till fysisk aktivitet hos personer med diabetes typ 2.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna analyserades med Graneheim och Lundmans tolkning av en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: I resultatet framkom huvudkategorierna brist på motivation och egen drivkraft som motivation med tillhörande underkategorier hotande egenvårdskapacitet, avsaknad av socialt stöd, upplevelsen av att vara begränsad och miljöns betydelse respektive att förstå sin sjukdom, att leva med en rädsla för komplikationer, behov av stöd samt behov av kunskap.

    Slutsats: Det huvudsakliga fyndet som framkom i litteraturstudien berörde motivationens betydelse för följsamheten till fysisk aktivitet, hos personer med diabetes typ 2.

     

    Download full text (pdf)
    BTH2018Ekerot
  • 160.
    Ekholm, Therese
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Vieira Moura, Annyele
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskors upplevelser av främjande faktorer vid implementering av evidensbaserad omvårdnad: En allmän litteraturöversikt2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hälso- och sjukvården utvecklas kontinuerligt i takt med att ny forskning  publiceras. För att kunna erbjuda patienterna en god, säker och effektiv omvårdnad baseradpå senaste forskningen behöver sjuksköterskor kunna arbeta evidensbaserat. Det ställer krav på sjuksköterskor i att kunna implementera evidensbaserad omvårdnad vilket visat sig vara en utmaning. Evidensbaserad omvårdnad är en av sjuksköterskans kärnkompetenser där sjuksköterskorna anses ta ansvar för att arbeta evidensbaserat. Evidensbaserad omvårdnad bör implementeras för att säkerställa vårdens kvalitet,  effektivitet och för att förbättra patientens resultat.

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av främjande faktorer vid implementering av evidensbaserad omvårdnad.

    Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturöversikt med kvalitativ design och en induktiv ansats. Nio vetenskapliga artiklars resultat analyserades med hjälp Fribergs fyra-stegs analysmodell.

    Resultat: Från dataanalysen framkom tre huvudkategorier som omfattar  sjuksköterskors upplevelser av främjande faktorer vid implementering av evidensbaserad omvårdnad; Betydelsen av meningsfullhet och användbarhet, Behov av stöd och resurser och Betydelsen av delaktighet.

    Slutsats: Den här studien påvisar sjuksköterskors upplevelser av främjande faktorer som stödjer implementering av evidensbaserad omvårdnad. Det som implementeras ska vara meningsfullt samt effektivisera sjuksköterskans arbete. Verksamheten har en  avgörande roll för att möjliggöra en arbetskultur som främjar evidensbaserad  omvårdnad bland annat genom att tillhandahålla stöd och resurser samt att göra sjuksköterskorna delaktiga.

    Download full text (pdf)
    Sjuksköterskors upplevelser av främjande faktorer vid implementering av evidensbaserad omvårdnad - En allmän litteraturöversikt
  • 161.
    Eklund, Inez
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Arvidsson, Lina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Motiverande samtal vid diabetes typ 2 – patienternas erfarenheter: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar dagligen. För patienterna med denna sjukdom kan det innebära att de behöver genomföra livsstilsförändringar och att de behöver ta ett stort ansvar gällande sin egenvård. Dessa livsstilsförändringar kan lättare genomföras med hjälp av motiverande samtal. Motiverande samtal kan användas av sjuksköterskan och den bygger på att framkalla och stärka patientens egen motivation till förändring och för att hjälpa patienten med sin egenvård.

    Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av motiverande samtal vid diabetes typ 2.

    Metod: En litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ- och mixad metod. Forsberg och Wengströms kvalitetgranskningsmall användes för att kvalitetsgranska de valda artiklarna. Graneheim och Lundmans beskrivning av en innehållsanalys användes vid dataanalysen med manifesta innehåll och med inslag av latent innehåll.

    Resultat: Av dataanalysen framkom fyra kategorier som besvarade studiens syfte. Betydelsen av att få stöd av sjuksköterskan, påvisar att sjuksköterskan med hjälp av stöd och uppmuntran påverkade patienternas motivation. Vikten av eget ansvar, påvisar att patienterna behövde ta eget ansvar under de motiverande samtalen för att de skulle bli motiverade. Betydelse av sjuksköterskans kompetens, beskriver att patienternas erfarenheter av de motiverande samtalen påverkades av sjuksköters kans kompetens gällande diabetes typ 2 och motiverande samtal. Att förstå vikten av att genomföra livsstilsförändringar, påvisar att patienterna behövde förstå hur viktigt det var med livsstilsförändringar samt att vissa patienter kände att det kunde vara svårt om de inte hade den vilja och motivation som krävdes.

    Slutsats: Studiens resultat visar att patienterna med diabetes typ 2 ansåg motiverande samtal som något positivt. Dock fanns det vissa patienter som hade svårigheter med att ta eget ansvar och att förstå vikten av att genomföra livsstilsförändringar vid de motiverande samtalen. Patienterna kände att det var av vikt att sjuksköterskan och patienten arbetade tillsammans samt att sjuksköterskan fanns som stöd för att öka motivationen. Antalet artiklar som framkom vid datainsamlingen visar på att det är ett litet forskningsområde. Det behövs mer forskning för att utöka kunskapen och användandet av motiverande samtal inom diabetes typ 2.

    Download full text (pdf)
    BTH2018Arvidsson
  • 162.
    Eklund Netterberg, Jessica
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Persson, Emelie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt – personers upplevelser: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtinfarkt är ett av de största folkhälsoproblemen i världen och i Sverige insjuknar runt 30 000 personer varje år. Livsstilsförändringar vad gäller rökstopp, förändrade kostvanor och ökad fysisk aktivitet är de råd som sjuksköterskor rekommenderar efter genomgången hjärtinfarkt. En livsstilsförändring mot en hälsosam livsstil kan minska risken för återinsjuknande i hjärtinfarkt och det är därför av betydelse att personer som genomgått hjärtinfarkt får stöd att genomföra livsstilsförändringar.

    Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser vid genomförande av livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt.

    Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sju vetenskapliga artiklar. För att analysera de vetenskapliga artiklarna användes Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.   

    Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier; Oro och rädsla för ny hjärtinfarkt, Förståelse för sjukdomen, Fysiska begränsningar, Stödets betydelse samt Nya vanor och rutiner.

    Slutsats: Vid genomförande av livsstilsförändringar upplevde personer som genomgått hjärtinfarkt aspekter som både hindrade och underlättade deras motivation och förmåga. För att öka personers möjlighet till livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt är det av betydelse att sjuksköterskan i utformning av stödjande omvårdnadsinsatser tar hänsyn till personernas olika behov och önskemål. Ytterligare forskning behövs kring personers upplevelser vid genomförande av livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt i olika åldersgrupper. 

    Download full text (pdf)
    BTH2016Netterberg
  • 163.
    Eklöv, Emelie
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Magnewall, Johanna
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Den nya livsstilen: En litteraturstudie om fysisk aktivitet efter en hjärtinfarkt2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtinfarkt är ett utbrett problem i hela världen som går att förebygga med livsstilsförändringar såsom fysisk aktivitet. Däremot är fysisk aktivitet som sekundär prevention underutnyttjad på grund av okunskap och rädsla. Efter en hjärtinfarkt behöver sjuksköterskan utforma en personcentrerad rehabiliteringsplan utifrån personens upplevelser och behov. Det leder till att sjuksköterskan kan stötta och motivera personen till att uppnå egenvårdsbehov utifrån dess egna förutsättningar.

    Syfte: Syftet var att undersöka personers upplevelse av fysisk aktivitet efter en hjärtinfarkt.

    Metod: Metoden var en litteraturstudie med grund i analys av kvalitativ forskning med induktiv ansats baserat på nio vetenskapliga artiklar som analyserades med en femstegsanalys för kvalitativa artiklar.

    Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Hinder för att utföra fysisk aktivitet, Den nya livssituationen, Stödets betydelse och åtta underkategorier: Rädsla och oro, Fysiska begränsningar, En ny livsstil, Kamp för att uppnå livsstilsförändringar, Fysisk aktivitet som rutin, Närståendes engagemang vid livsstilsförändringarna, Information och stöttning från sjukvården och Stödet från andra i samma situation. Dessa kategorier beskriver personers upplevelse av fysisk aktivitet efter en hjärtinfarkt.

    Slutsats: Upplevelsen av fysisk aktivitet visade sig vara både positiv och negativ. Genom att ta del av dessa upplevelser kan sjuksköterskan involvera personen att bli mer delaktig i vårdandet och därmed stärka den personcentrerade omvårdnaden. Det finns en nödvändighet i att sjuksköterskan tillägnar sig kunskap om skillnader och likheter i upplevelserna för att kunna omsätta detta till praktisk omvårdnad.

    Download full text (pdf)
    Den nya livsstilen: En litteraturstudie...
  • 164.
    Ekström, Mimmi
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Maina, Lina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskans upplevelser av vårdrelationen med vuxna patienter som har cancer. En litteraturstudie.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I världen är cancer en av de främsta orsakerna till sjuklighet och dödlighet. De som lever med cancer och de som insjuknar i cancer kommer att bli allt fler. Tidigare studier visar att sjuksköterskor utan specialistutbildning inte alltid känner sig beredda på att möta patienter som har cancer. Dessa patienter har ett stort behov av sjuksköterskors stöd, då de ofta befinner sig i sårbara situationer. Sjuksköterskorna har därför en betydande roll för patienter som har cancer, då den mellanmänskliga relationen med sjuksköterskan kan bidra till att öka patientens känsla av välmående. Att skapa en vårdrelation är därför mycket viktig i omvårdnaden och tillåter sjuksköterskorna att komma närmare deras patienter.

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vårdrelationen med vuxna patienter som har cancer.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design. Artiklarnas resultat analyserades utifrån en manifest innehållsanalys som inspirerades av Graneheim och Lundman (2004).

    Resultat: Efter genomförd analys utformades tre kategorier: Skapa en god vårdrelation, Svårigheter i vårdrelationen och Sjuksköterskans känslomässiga påverkan, med tillhörande underkategorier. Resultatet visar sjuksköterskors upplevelser av vad som behövs för att skapa en god vårdrelation, vilka eventuella svårigheter som kan uppkomma och påverka sjuksköterskor i vårdrelationen och hur vårdrelationen påverkar sjuksköterskorna känslomässigt.

    Slutsats: Cancer är idag en växande folksjukdom och sannolikheten är stor att sjuksköterskan någon gång under sitt yrkesliv kommer att vårda patienter som har cancer. För att sjuksköterskan ska känna sig trygg med att kunna etablera en så god vårdrelation som möjligt med patienter som har cancer behövs en fördjupad kunskap och förståelse om sjuksköterskornas upplevelser av denna vårdrelation. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 165.
    El Hadj Tahar, Radouane
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Mohamed, Sagal
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Äldres upplevelser av ensamhet2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:  Ensamhet har visat sig vara ett folkhälsoproblem som kan påverka den fysiska, psykiska, sociala och existentiella hälsan hos äldre. Detta kan yttra sig exempelvis i högt blodtryck och hjärt- och lungsjukdomar liksom i ångest, depression och psykologisk stress. Sjuksköterskan kan träffa den äldre i olika vårdkontext och behöver, för att kunna ge en personcentrerad vård, ha kunskap om hur äldre kan uppleva ensamhet.

    Syfte:  Syftet med denna studie var att belysa äldres upplevelser av ensamhet.

    Metod: Litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar söktes i olika databaser som var PubMed, CIHNAL och Medline. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Willmans mall för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod. Analysen var baserad utifrån Fribergs analysmodell.

    Resultat: I analysen framkom det fyra huvudkategorier som är skapas av begränsningar, skapar existentiell lidande, kommer med förluster, och kan vara positivt. De två underkategorierna var förlust av känslomässiga relationer och förlust av sammanhang.

    Slutsats: Resultatet visade utifrån de olika patientberättelserna att ensamhet till största del är en form av lidande, vilket kräver att sjuksköterskan ingriper för att kunna lindra lidande och bibehålla hälsa. Resultatet visade även att en del äldre kan uppleva ensamhet som något positivt.

    Download full text (pdf)
    Äldres upplevelser av ensamhet - En litteraturöversikt
  • 166.
    El-beyrouti, Aia
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Saber Mohamad, Muntaha
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Patientens upplevelse efter en mastektomi2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund: Den vanligaste cancerformen bland kvinnor är bröstcancer. I Sverige utgör bröstcancer cirka 30 procent av alla cancerfall hos kvinnor. År 2018 avled totalt 1407 kvinnor i åldern 15 år och äldre av bröstcancer. Mastektomi är det kirurgiska namn som ges för när ena bröstet tas bort. En mastektomi utförs både i första stadiet av bröstcancer men även om bevarande bröstet inte är en optimal behandling. Sjuksköterskan har till stor roll i att främja hälsa hos patienter som genomgått en mastektomi. Sjuksköterskan ska kunna upprätthålla en öppen dialog med patienten, dialogen ska motivera patienten till vardaglig aktivitet vidare behandling och motion. Vidare är det sjuksköterskans ansvar att upprätthålla kontinuerligt för en god och hälsofrämjande vård. Forskningen visar att kvinnorna inte var nöjda med den postoperativa vården och brister fanns inom olika aspekter såsom emotionell stöd av sjuksköterskan.

    Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser efter att ha genomgått en mastektomi.

    Metod: För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ studie baserad på patografier. Fem patografier valdes och den kvalitativa innehållsanalysen genomfördes enligt Graneheim och Lundman.

    Resultat: Resultatet på kvinnors upplevelser av att ha genomgått en mastektomi grundades på fyra kategorier; Emotionellt lidande, vårdlidande, förändrad självbild och tro på framtiden. Emotionellt lidande handlar om kvinnans sorg, ångest och rädsla efter förlusten av ett bröst. Vårdlidande handlade om upplevelsen av brister i vården som inte kunnde tillgodose kvinnornas behov efter en mastektomi samt bristande information om vårdprocessen. Förändrad självbild handlar om upplevelser av sorg och förändring i livet efter en mastektomi. Denna förändring visar upplevelser av skam och osäkerhet över sin nya kropp. Tro på framtiden var en upplevelse som visade en ökad livslust efter en mastektomi, ökad känsla av villighet och kämpande för att leva vidare.

    Slutsats: Resultatet går inte att generalisera för alla kvinnor då detta är individuell upplevelse av mastektomi. Däremot visar resultatet och tidigare forskning att genomgå en mastektomi är ett lidande hos många kvinnor. Det är viktigt att sjuksköterskan kan identifiera lidande för att tillämpa en god och personcentrerad vård.

    Download full text (pdf)
    Patientens upplevelse efter en mastektomi
  • 167.
    Eld, Elin
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Falkenback, Matilda
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskans upplevelse av arbetsmiljöns påverkan på omvårdnaden i den somatiska vården i samband med Covid-19 pandemin: En allmän litteraturöversikt2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjukdomen Covid-19  kom helt oväntat, inte minst för vården som sattes under stor press. Allt fler patienter behövde hjälp från den somatiska vården på grund av Covid-19 och kunskapen kring viruset och sjukdomen var knapphändig och nya riktlinjer infördes kontinuerligt. Bristen på kunskap och kompetens kring viruset gjorde vårdandet svårt och sjuksköterskorna i frontlinjen stod inför en ny verklighet i omvårdnadsarbetet.

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av arbetsmiljöns påverkan på omvårdnaden av patienter med bekräftad Covid-19 i den somatiska vården.

    Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

    Resultat: I dataanalysen framkom det fyra huvudkategorier med tio underkategorier. Huvudkategorierna blev följande (1) Större ansvar i den patientnära omvårdnaden  (2) En föränderlig organisation, nya riktlinjer och ny kunskap, (3) Arbetet med personlig skyddsutrustning var en utmaning och (4) Den nya arbetsmiljön påverkade sjuksköterskan.

    Slutsats: Sjuksköterskor ställdes inför nya utmaningar och arbetsuppgifter vilket ledde till ökat ansvar där deras kunskap sattes på prov. Den nya arbetsmiljön har påverkat sjuksköterskorna på flera sätt och de har varit tvungna att skapa sig copingstrategier för att klara av sitt arbete. 

    Download full text (pdf)
    Sjuksköterskans upplevelse av arbetsmiljöns påverkan på omvårdnaden i den somatiska vården i samband med Covid-19 pandemin: En allmän litteraturöversikt
  • 168.
    Eliasson, Wictor
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Personers upplevelse av primärvårdens mindfulnessbehandling vid lindrig depression2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:  Depression är en av de vanligaste orsakerna till att personer söker sjukvård. Tidigare har behandling varit mest förekommande inom specialistpsykiatrin men det blir mer och mer vanligt att man möter och vårdar personer med lindrig till måttlig depression inom primärvården. Då farmakologisk behandling varit en av de vanligaste metoderna vid depression ser man nu alternativa metoder som ett komplement eller alternativ.

    Psykoterapi och andra icke farmakologiska metoder har börjat implanteras inom primärvården vid depression utifrån Socialstyrelsens riktlinjer. En behandlingsmetod är mindfulness vilket kan utföras både i grupp och som egenvård. Sjuksköterskan har en viktig roll i att hålla sig uppdaterad inom beprövade samt nya behandlingsmetoder för att lotsa och vårda patienten på bästa sätt.

    Syfte: Att beskriva personers upplevelser av primärvårdens mindfulnessbehandling vid depression

    Metod: Allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2012)

    Resultat: I resultatet presenteras sju kategorier baserade på personernas upplevelser: Hjälp att hantera känslor och tankar, Förmåga till fokus och uppmärksamhet, Upplevelse av samspel med andra människor, Upplevd ökad självförmåga, Upplevelser av fysiska övningar, Upplevelse av tid- eller platsbrist att utföra mindfulness samt upplevelse av förändrat mående

    Slutsats: Varje person är unik. Personer med depression upplever mindfulnessbehandling olika. Resultatet visar dock på ökat välbefinnande i flera avseenden, såsom ökad självkänsla, mindre stress, bättre sömn, ökad empati och känslan av närvaro i mötet med andra. Resultatet visade även att vissa minskade återfall för depression. Det är därför viktigt att primärvården kan erbjuda olika behandlingsmetoder, där mindfulness bör ses som ett alternativ. Sjuksköterskan har en viktig roll i behandlingen och i att informera patienter om att mindfulness även kan användas som egenvård i prevention för återfall i depression.

    Download full text (pdf)
    Personers upplevelse av primärvårdens mindfulnessbehandling vid lindrig depression
  • 169.
    Elm, Gabriella
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Novela, Rogéria
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Patienters upplevelser av att använda Integrated Palliative care Outcome Scale (IPOS) inom palliativ vård: En allmän litteraturöversikt2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Palliativ vård har sin grund i ett palliativt förhållningssätt som karakteriseras av en helhetssyn på människan där inriktningen är att lindra istället för att bota. God palliativ vård innebär regelbunden symtomskattning för att förebygga, identifiera och lindra patientens behov. Till hjälp kan patienten använda symtomskattningsinstrumentet Integrated Palliative care Outcome Scale (IPOS) som hjälper patienten till att uppmärksamma sin situation, symtom och besvär samt eventuella problem.

    Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att använda symtomskattningsinstrumentet Integrated Palliative care Outcome Scale (IPOS) inom palliativ vård.

    Metod: Metoden var en allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats baserad på åtta vetenskapliga artiklar som analyserades med Fribergs analysmodell.

    Resultat: Från analysen framkom fyra kategorier som beskriver patienters upplevelser av att använda IPOS: Möjliggör symtomskattning, Förbättrad kommunikation, Svårigheter med symtomskattning och Känsla av oro. 

    Slutsats: Patienterna upplevde att IPOS gav positiva erfarenheter. De upplevde att IPOS möjliggjorde egen symtombedömning, insikt i sin egen sjukdom och livssituation. IPOS skapade även en förbättrad kommunikation mellan patient och sjuksköterska.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 170.
    Elmeskär, Amanda
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Karlsson, Maria
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Det handlar om att kunna förmedla kunskap, se möjligheter och ta hänsyn till varje familjs förutsättningar: En intervjustudie med barnhälsovårdssjuksköterskor om arbetet med blöjavvänjning2021Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Blöjavvänjning påbörjas allt senare i västvärlden och studier visar att det har negativa konsekvenser på barns hälsa. BHV-sjuksköterskan träffar familjen kontinuerligt och bör samtala om blöjavvänjning. Det saknas dock studier om BHV-sjuksköterskors arbete med blöjavvänjning.

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka BHV-sjuksköterskors arbete med blöjavvänjning. 

    Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats baserad på tio intervjuer med distriktssköterskor verksamma inom barnhälsovården i Blekinge. En kvalitativ innehållsanalys gjordes utifrån Graneheim och Lundmans beskrivning.

    Resultat: Studiens analys resulterade i temat Det handlar om att kunna förmedla kunskap, se möjligheter och ta hänsyn till varje familjs förutsättningar samt fyra kategorier och elva underkategorier. Kategorierna var Samtal om blöjavvänjning med familjen, Konkret vägleda vårdnadshavare vid blöjavvänjning, Omständigheter som kan inverka vid blöjavvänjning samt Inhämta kunskap och ta hjälp av andra i arbetet med blöjavvänjning.  

    Slutsats: Resultatet visar att BHV-sjuksköterskor arbetar med blöjavvänjning utifrån varje enskild familjs behov. Studien kan användas för att öka kunskapen om BHV-sjuksköterskors arbete med blöjavvänjning och hur vårdnadshavare och barn kan mötas i samtalet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 171.
    Elmståhl, Sölve I.
    et al.
    Lund University, SWE.
    Sanmartin Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Fagerstrom, Cecilia
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health. Linnaeus University, SWE.
    Ekström, Henrik
    Lund University, SWE.
    The life satisfaction index-a (LSI-A): Normative data for a general swedish population aged 60 to 93 years2020In: Clinical Interventions in Aging, ISSN 1176-9092, E-ISSN 1178-1998, Vol. 15, p. 2031-2039Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose of Study: To gain Swedish norm value for the Life Satisfaction Index-A (LSI-A) in a population 60–93+ years old stratified for sex and age and to relate these norm values with respect to number of chronic diseases and functional impairment. Materials and Methods: The study population included a random sample of 2656 men (45.7%) and 3159 (54.3%) women from the longitudinal national studies’ “Good Aging in Skåne” (GÅS) and SNAC-B, both part of the Swedish National Study on Aging and Care (SNAC). Data on Neugartens Life Satisfaction Index-A (LSI-A), medical history, activities of daily life (ADL) and socio-demographics were collected through structured interviews and questionnaires. Results: Men scored significantly higher than women; 28.5, sd=6.9, and 27.3, sd=6.6, respectively, out of maximum 40 points. For both genders the scores decreased with age, mean score 6.0 points, lower for men and 7.1 points lower for women between 60 and 93+ years. The highest score was noted for healthy individuals where both men and women scored 29.5 points, sd=6.2. Increased number of chronic diseases and dependency in ADLs were associated with lower LS. Conclusion: Norm values here presented may facilitate assessments and evaluation of life satisfaction in the general elder population and as reference values to clinical trials. Female sex, rising age, morbidity and impaired functional ability were all associated with impaired LS. © 2020 Elmståhl et al.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 172.
    Engdahl, Maria
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Lepping, Sanne
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios i det dagliga livet: En litteraturstudie baserad på bloggar2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Endometrios är en autoimmun sjukdom där livmoderslemhinnan växer på andra ställen i kroppen än livmoderhålan. I Sverige lider cirka var tionde kvinna i fertil ålder av den kroniska sjukdomen som kan ge upphov till smärta, infertilitet och allmänna sjukdomskänslor. Sjuksköterskans roll är att främja hälsa samt stötta och hjälpa personen i att hantera sin ohälsa eller sjukdom. En ökad förståelse och kunskap om hur endometrios påverkar kvinnors dagliga aktiviteter kan förebygga onödigt lidande och bidra till en god omvårdnad.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa hur kvinnors dagliga aktiviteter påverkas av endometrios.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på fem bloggar som analyserades med inspiration av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.

    Resultat: Analysförförandet resulterade i tre huvudkategorier: grundläggande aktiviteter påverkas, arbets- och skollivet påverkas, samt sociala aktiviteter påverkas. Påverkan på grundläggande aktiviteter har underkategorierna svårt att sova, svårt att äta samt svårt att vara fysiskt aktiv.

    Slutsats: Resultatet indikerar på att endometrios har en negativ påverkan på kvinnornas dagliga aktiviteter, vilket främst beror på smärta. Adekvat smärtlindring behövs för att minska kvinnornas lidande och för att göra vardagen mer hanterbar. En ökad förståelse för sjukdomens påverkan på kvinnornas dagliga aktiviteter kan förbättra sjuksköterskans bemötande gentemot dessa kvinnor och minska lidande.

    Nyckelord: blogg, dagliga aktiviteter, endometrios, lidande.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 173.
    Engholm Ekman, Elias
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Holmqvist, Filip
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Jag har fått ALS - Personers egna upplevelser av sjukdomens första år efter diagnos: En litteraturstudie baserad på patografier2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: ALS är en gemensam beteckning på ett flertal motorneuronlogiska sjukdomar. ALS kännetecknas av att nervceller eller motorneuron som styr skelettmuskulaturen i kroppen bryts ner, vilket leder till att musklerna i kroppen successivt förtvinar. Debutsymtomen för ALS innefattar bland annat muskelsvaghet, muskelryckningar samt muskelkramper. Vanliga känslor kopplade till ALS kan bestå av saker som rädsla, förlust, förnekelse och självömkan. På grund av sjukdomens medförda fysiska, psykiska och sociala utmaningar kräver ALS även en specialiserad och personcentrerad omvårdnad. 

    Syftet: Beskriva personers upplevelser av att leva med ALS under det första året efter diagnostisering.

    Metod: Studien hade utgångspunkt i en kvalitativ ansats med fyra valda patografier, vilket analyserades genom en innehållsanalys av Hällgren Graneheim Lundman (2017). 

    Resultat: Resultatet beskrevs utifrån tre huvudkategorier, vilket bestod av att Försöka leva i nuet, En förändrad tillvaro och En förlorad framtid. Personerna upplevde det som svårt i vissa stunder att leva i nuet. Personerna fastställde att ALS blev som en kamp mot deras positiva inställning till livet och att börja förtränga verkligheten. Samtidigt kunde de sociala interaktionerna medföra att personerna kunde avledas från deras sjukdom och istället försöka leva i nuet. Personerna kunde även känna en förändrad tillvaro, i koppling till att inte kunna klara sig själva och till den kroppsliga förändring som skedde. På grund av den successiva  försämringen ökade personernas känslor av sorg och förlorad hoppfullhet om en fortsatt bra framtid. En förlorad framtid var något som personerna upplevde och de började  inse att livet gick mot sitt slut, i takt med att kroppen förändrades.

    Slutsats: Under det första året efter diagnostisering av ALS uppstod fysisk och mental kamp för sin hälsa. Personen krävde en positiv inställning till livet, även om känslor av oro, ångest, rädsla och sorg ofta förekom hos respektive person. Deras familjer sågs som den viktigaste delen i deras liv, för att känna en strimma av hopp och för att få den hjälpen de behövde i hemmet. Arbetet belyser även vikten av att sjuksköterskan respekterar och främjar personers autonomi samt integritet. För att främja personens integritet är sjuksköterskan stöd och att visa respekt för personens autonomi betydelsefullt.

    Download full text (pdf)
    Jag har fått ALS - Personers egna upplevelser av sjukdomens första år efter diagnos - En litteraturstudie baserad på patografier
  • 174.
    Englesson, Boel
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Lind, Clara
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Omvårdnadsåtgärder som används för att främja god sömn inom slutenvården2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sömn är ett grundläggande behov och är viktigt för kroppens alla funktioner. Sömnbrist kan leda till flera negativa konsekvenser för människan. Det är många patienter inom slutenvården som uppger att de sover dåligt på sjukhus, detta kan bero på många saker. Det är sjuksköterskans ansvar att främja patienters hälsa och därför är det betydelsefullt att sjuksköterskan kan främja patienters sömn inom slutenvården.

    Syfte: Syftet är att beskriva omvårdnadsåtgärder som används för att främja god sömn inom slutenvården.

    Metod: Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt enligt Friberg (2017) beskrivning, baserad på nio kvalitativa och tre kvantitativa artiklar. Analysen genomfördes i enlighet med Whittemore och Knafls (2005) metod för integrerade studier.

    Resultat: God sömn inom slutenvården kan främjas genom att skapa en god sovmiljö, genom att möta människans individuella behov och genom planera omvårdnaden.

    Slutsats: Inom slutenvården fanns det flera olika omvårdnadsåtgärder som främjade god sömn. Det framkom i denna studie att sjuksköterskan genom enkla omvårdnadsåtgärder kunde påverka miljön positivt och därav främja patienters sömn inom slutenvården. Denna studie påvisar även vikten av att möta patienten individuella behov för att patienten ska känna sig trygg och på så sätt främja sömnen. Det framkom även i denna studies resultat att planering och flexibilitet var avgörande för att patienten ska få en sammanhållen sömn och därmed en god sömn inom slutenvården.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 175.
    Enlof, Per
    et al.
    Univ Gothenburg, SWE.
    Romare, Charlotte
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Jildenstal, Pether
    Univ Gothenburg, SWE.
    Ringdal, Mona
    Univ Gothenburg, SWE.
    Skär, Lisa
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Smart Glasses for Anesthesia Care: Initial Focus Group Interviews with Specialized Health Care Professionals2021In: Journal of Perianesthesia Nursing, ISSN 1089-9472, E-ISSN 1532-8473, Vol. 36, no 1, p. 47-53Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose: Smart glasses are a kind of wearable technology that gives users sustained, hands-free access to data and can transmit and receive information wirelessly. Earlier studies have suggested that smart glasses have the potential to improve patient safety in anesthesia care. Research regarding health care professionals' views of the potential use of smart glasses in anesthesia care is limited. The purpose of this study was to describe anesthesia health care professionals' views of smart glasses before clinical use. Design: A qualitative descriptive study. Methods: Data were collected from focus group interviews and analyzed using thematic content analysis. Findings: Three categories of participants' views of smart glasses were created during the analysis: views of integrating smart glasses in clinical setting; views of customized functionality of smart glasses; and views of being a user of smart glasses. One theme, striving for situational control, was identified in the analysis. Conclusions: Smart glasses were seen as a tool that can impact and improve access to patient-related information, and aid health care professionals in their struggle to gain situational control during anesthesia care. These are factors related to increased patient safety. (c) 2020 American Society of PeriAnesthesia Nurses. Published by Elsevier Inc. This is an open access article under the CC BY license (http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/).

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 176.
    Enocksson Svensson, Emma
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Wanner, Evelyn
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Bara en chans att göra rätt: En allmän litteraturöversikt om sjuksköterskans upplevelser av att ge palliativ omvårdnad i livets slutskede inom slutenvården2024Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Palliativ omvårdnad bygger på ett förhållningssätt som definieras av en helhetssyn på människan och vilar på de fyra palliativa hörnstenarna; symtomlindring, teamarbete, kommunikation och relation samt närståendestöd. Behovet av palliativ omvårdnad väntas öka i takt med en åldrande befolkning och tillgång till förbättrad sjukvård och effektivare behandlingar. Utbildning inom palliativ omvårdnad varierar mycket och det råder stora skillnader i utformningen mellan olika sjuksköterskeutbildningar. Definitionen av palliativ omvårdnad är otydlig vilket hämmar vidare utveckling inom området och leder till en otillräcklig omvårdnad för patienten och de anhöriga.

    Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att ge palliativ omvårdnad i livets slutskede inom slutenvården.

    Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt baserad på kvalitativa artiklar. 

    Resultat: Under analysprocessen framkom det att sjuksköterskor hade en upplevelse av att de bara hade en chans att göra rätt i den palliativa omvårdnaden. Analysen genererade tre huvudteman; En önskan att hjälpa, Utmaningar och Krävande omvårdnad.

    Slutsats: Studien visade att sjuksköterskor upplevde stora utmaningar både emotionellt och kunskapsmässigt av att ge palliativ omvårdnad. De kände sig otillräckliga och det upplevdes svårt att finna sin roll när omvårdnaden växlade mellan svårt sjuka och patienter med palliativ diagnos på slutenvårdsavdelningen. Sjuksköterskor upplevde en stor kunskapsbrist och ansåg att patienter med palliativt behov borde vårdas av personal som är specialiserade inom ämnet. 

    Download full text (pdf)
    Bara en chans att göra rätt - En allmän litteraturöversikt om sjuksköterskans upplevelser av att ge palliativ omvårdnad i livets slutskede inom slutenvården
  • 177. Ericson, Åsa
    et al.
    Larsson, Tobias
    Luleå University of Technology.
    Larsson, Andreas
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Mechanical Engineering.
    Larsson, Madelene
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Need driven product development in team-based projects2007Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In this paper, practical activities of Needfinding - an intertwined approach to identifying needs and to visualizing idea concepts in early design - are described and discussed. This is done primarily to gain an increased understanding of the various representations of user needs that are fed into the fuzzy front-end activities of team-based product innovation projects. The empirical basis comes from a study of an eight-month collaborative product development project, performed under realistic conditions by MSc students in close collaboration with their client. Focusing closely on customers and their needs is encouraged within the conceptual framework of Integrated Product Development and is increasingly highlighted as a key enabler in the design of truly innovative products. Despite the fact that identified customer needs are considered as the initial and primary input into such an innovation process, it can be argued that the design teams do not commonly have a sufficient understanding of customer needs and they do not normally interact with customers in their environment. Besides focusing on measurable aspects of user behaviour and requirements, a traditional approach to identifying and managing customer needs usually includes several interpretive stages before being handed over to the design team. In the context of innovative products, the identification and definition of customers and their needs is a non-trivial and difficult exercise. It involves, we suggest, not only Needfinding but also the definition of ‘those who might need the product’, users and customers to co-evolve iteratively in the early phases of design.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 178.
    Eriksson Hörberg, Therese
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Velin, Moa
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Att leva med lungcancer: En allmän litteraturöversikt2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Bakgrund: Lungcancer är den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken i världen. Många personer som lider av lungcancer lider av symtomen från lungcancern och från biverkningarna av behandlingen. Samtidigt som de psykiska besvären också påverkar personens välmående och livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av lungcancer och hur dess symtom påverkar livskvaliteten. Metod: För att besvara studiens syfte användes en allmän litteraturöversikt med en kvalitativ ansats baserats på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet presenteras två huvudkategorier. Den första huvudkategorin Lungcancer påverkar det psykiska måendet med tillhörande underkategorier Upplevelser av skuld och otillräcklighet, Upplevelser gällande ovissheten i framtiden och om sjukdomen skulle återkomma och Upplevelser av förändrad självbild. Den andra huvudkategorin Lungcancer påverkar det fysiska måendet med underkategorierna Upplevelser av förändring i livskvaliteten, Upplevelser av påverkan på det sociala livet och Upplevelser av symtom. Slutsats: Personer med lungcancer upplever en rad olika symtom både psykiskt och fysiskt. Det kan vara påverkan på det sociala livet, skuldkänslor och förändrad självbild. Det är inte bara symtom från själva sjukdomen och behandling och biverkan av behandling, som kan påverka livskvaliteten hos personer med lungcancer utan också de sociala aspekterna.

    Download full text (pdf)
    Att leva med lungcancer – En allmän litteraturöversikt
  • 179.
    Eriksson, Josefin
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Andersson, Madeleine
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskors copingstrategier för att hantera arbetsrelaterad stress under COVID-19-pandemin: En litteraturstudie2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: COVID-19 är en smittsam sjukdom som spreds över hela världen sedan upptäckten i slutet av 2019. Internationellt har viruset orsakat en hög arbetsbelastning för hälso- och sjukvården och inte minst för sjuksköterskor, vilket kan ha haft en negativ inverkan på patientsäkerheten. Långvarig exponering för hög arbetsbelastning kan leda till en rad olika ohälsotillstånd. Brister gällande arbetsledning och sociala aspekter kan leda till ogynnsamma fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Arbetsrelaterad stress är ett stort hälsoproblem. Sjuksköterskor har en ökad risk för att utveckla fysisk och psykisk ohälsa om de upplever sig ha en bristande förmåga att möta de arbetskrav som ställs.Syfte: Syftet var att beskriva vilka copingstrategier sjuksköterskor använder för att hantera arbetsrelaterad stress i samband med COVID-19-pandemin.Metod: Kvalitativ litteraturstudie med deduktiv analys.Resultat: Analysen resulterade i två kategorier med underkategorier. Första kategorin var Problemfokuserad coping med underkategorierna Problemlösning och Konfrontation. Den andra kategorin var Emotionell fokuserad coping med underkategorierna Undvikande, Positiv omvärdering, Söka socialt stöd, Acceptans, Distansering samt Självbehärskning. Slutsats: Det framkom att sjuksköterskor inte enbart använder en strategi utan flera copingstrategier samtidigt. Sjuksköterskor har möjlighet att delvis påverka arbetsrelaterad stress som uppstår av COVID-19 med hjälp av olika copingstrategier. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 180.
    Eriksson, Karin
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Henderson, Rosemary
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Att möta obokade patienter - ett tveeggat svärd: En intervjustudie2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING: Bakgrund: För varje svensk vårdcentral är det en daglig utmaning att hantera de inkommande patienterna på bästa sätt. Det är vanligt förekommande att patienter kommer obokade till vårdcentralen vilket kan bidra till att arbetstakten för sjuksköterskor blir hög, samtidigt som det för patienten kan innebära långa väntetider. För att kunna möta obokade patienters ökade behov kan rutiner och arbetsfördelning behöva optimeras. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att möta obokade patienter inom primärvården. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats har genomförts. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I studien framkom att arbetet med obokade patienter innebar ett varierat patientflöde som kunde ge hög arbetsbelastning och krävde resurser. För att göra en säker bedömning krävdes bred kompetens. Det kunde vara svårt att leva upp till patientförväntningar om en tillgänglig vård.  Sjuksköterskorna strävade efter att bemöta alla obokade patienter med ett professionellt förhållningssätt och mötet med obokade patienter upplevdes som spännande och roligt. Slutsats: Denna studie visar att tid, resurser och kompetens är viktiga faktorer för att möta obokade patienter. Tidsbrist visade sig påverka både patientsäkerheten och mötet med patienten. Mer resurser skulle kunna bidra till att ta hand om de inkommande patienterna på ett effektivare och säkrare sätt.

    Download full text (pdf)
    Att möta obokade patienter - ett tveeggat svärd: En intervjustudie
  • 181.
    Eriksson, Rikard
    et al.
    Chalmers Univ Technol.
    Nicander, Johan
    Chalmers Univ Technol.
    Johansson, Moa
    Chalmers Univ Technol.
    Mattsson, Mikael
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Generating Weekly Training Plans in the Style of a Professional Swimming Coach Using Genetic Algorithms and Random Trees2022In: 9TH INTERNATIONAL PERFORMANCE ANALYSIS WORKSHOP AND CONFERENCE & 5TH IACSS CONFERENCE / [ed] Baca, A Exel, J Lames, M James, N Parmar, N, SPRINGER INTERNATIONAL PUBLISHING AG , 2022, p. 61-68Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Optimal training planning is a combination of art and science, a time-consuming task that requires expert knowledge. As such, it is often exclusively available to top tier athletes. Many athletes outside the elite do not have access or cannot afford to hire a professional coach to help them create their training plans. In this study, we investigate if it is possible to use the historical training logs of elite swimmers to construct detailed weekly training plans similar to how a specific professional coach would have planned. We present a software system based on machine learning and genetic algorithms for generation of detailed weekly training plans based on desired volume, intensity, training frequency, and athlete characteristics. The system schedules training sessions from a library extracted from training plans written by a professional swimming coach. Results show that the proposed system is able to generate highly accurate training plans in terms of training load, types of sessions, and structure, compared to the human coach.

  • 182.
    Eriksson, Robin
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Lundin, Nathalie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskors erfarenhet av att främja patienters välbefinnande efter en hjärtinfarkt: En intervjustudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtinfarkt är ett sjukdomstillstånd varpå delar av hjärtat får akut syrebrist. Tillståndet kan leda till bestående komplikationer för patienten, men kan även ha dödliga konsekvenser. Patienter som överlever kan uppleva en krisreaktion och ett nedsatt välbefinnande. Sjuksköterskor kan ha en betydelsefull roll att hjälpa patienter att återfå sitt välbefinnande.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att främja patienters välbefinnande i det icke-akuta skedet efter en hjärtinfarkt.

    Metod: En kvalitativ ansats med intervjuer som metod har använts för att besvara syftet med studien. Datamaterialet har analyserats med hjälp av Graneheim och Lundsmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Sjuksköterskorna ansåg att de hade möjlighet att främja patienters välbefinnande genom en öppen dialog med patienten. Även genom att delge individanpassad information, att uppmuntra patientens delaktighet i sin egenvård samt genom teamsamverkan.

    Slutsats: Enligt sjuksköterskornas erfarenhet var arbetet i att främja en patients välbefinnande efter en hjärtinfarkt individuellt och beroende på den enskilda patienten. Gemensamt var att sjuksköterskorna ville göra dessa patienter, som upplevt nedsatt välbefinnande, trygga i sin nya situation. Huruvida sjuksköterskorna kunde främja patienters välbefinnande berodde på patientens intresse av att samtala, mottaglighet för information samt motivation till och delaktighet i sin egenvård.

    Download full text (pdf)
    BTH2017Eriksson
  • 183.
    Erixon, Hanna
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Diabetes typ 2 och kognitiv dysfunktion: hur ser sambandet ut och vilka riskfaktorer kan förebyggas genom distriktssköterskans hälsofrämjande omvårdnad?: En studie baserad på Swedish National study on Aging and Care i Blekinge – SNAC-B.2023Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background: Type-2 diabetes implies an increased risk of cognitive disease. Research shows that both diseases will increase significantly over the next 20 years, primarily due to an increasingly elderly population, but also due to the considerable increase in lifestyle diseases such as obesity and insulin resistance. District nurses play an important role when it comes to limiting that development. By health promotion and disease prevention efforts, the district nurse can make health problems visible, take into account the patient's unique life situation with coping strategies and then, in cooperation with the patient, frame a plan for change towards a healthier lifestyle. The cooperation and the shared responsibility strengthen the patient's position and self-esteem. During the work for change, the nurse is able to be there to provide support and advice for the person to progress in the adaptation process. A successful model that can be used for person-centred disease prevention work is ‘Individual health dialogue’.

    Aim: The aim of the study was to investigate the occurrence of type-2 diabetes and/or cognitive dysfunction in people over 60 years of age in the SNAC-B study, whether there is a connection between the diseases and which risk factors are of great importance in preventing the diseases.

    Method: The study was a descriptive cross-sectional study with a quantitative approach, based on data from SNAC-B (The Swedish National study on Aging and Care) in Blekinge.

    Results: The study showed no statistical relationship between diabetes type-2 and cognitive dysfunction, but it showed a number of risk factors that are of great importance for the respective disease, and several of these are connected to lifestyle habits.

    Conclusion: Unhealthy lifestyles increase the risk of type-2 diabetes and cognitive dysfunction. High long-term blood sugar, visceral fat and obesity increase the risk of developing type-2 diabetes. In addition to age and education level, alcohol habits, physical activity and high long-term blood sugar increase the risk of cognitive dysfunction.

    Download full text (pdf)
    Diabetes typ 2 och kognitiv dysfunktion: hur ser sambandet ut och vilka riskfaktorer kan förebyggas genom distriktssköterskans hälsofrämjande omvårdnad? - En studie baserad på Swedish National study on Aging and Care i Blekinge – SNAC-B.
  • 184.
    Erixon, Hanna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Rydén, Karin
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskors erfarenheter av motiverande samtal (MI): En litteraturöversikt2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 185.
    Erlandsson, Cecilia
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Svensson, Hanna
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Kvinnors upplevelser av att leva med borderline personlighetsstörning: En kvalitativ studie baserad på patografier2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Borderline personlighetsstörning [BPD] är en av de diagnoser som går under namnet personlighetsstörning. BPD beskrivs som ett mönster av instabilitet i relationer med andra människor, känslostämning och självbild samt en markerande impulsivitet. Det är ungefär 75 procent som är kvinnor med borderline personlighetsstörning.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med borderline personlighetsstörning.

    Metod: En litteraturstudie av patografier utifrån en kvalitativ design har utförts. Data har analyserats med Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.

    Resultat: Under analysens gång framkom tre kategorier; Ett pendlande känsloliv, Behovet av att få lindring samt Strategier för att kunna hantera sjukdomen. Det framkom att kvinnorna i studien upplevde en enorm ångest och en känsla av att allt är mörkt inom dem. De försökte själva hantera ångesten genom att med olika metoder skada sig själva. Med hjälp av engagerade personer kunde de lära sig hantera vardagen.

    Slutsats: En person med BPD kan inom sig känna ett självhat och en tomhet som skapar ångest och kan leda till suicidförsök. Sjuksköterskan kan komma att möta dessa personer inom sjukvården och behöver visa förståelse och vara öppen för att lyssna på personens livsberättelse. Fler studier om personers upplevelser samt anhörigas upplevelser är önskvärt. 

    Download full text (pdf)
    BTH2016Erlandsson
  • 186.
    Erovic Ademovski, Seida
    et al.
    Högskolan Kristianstad, SWE.
    Mårtensson, Carina
    Högskolan Kristianstad, SWE.
    Persson, Gösta Rutger
    Högskolan Kristianstad, SWE.
    Renvert, Stefan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    The long-term effect of a zinc acetate and chlorhexidine diacetate containing mouth rinse on intra-oral halitosis: A randomized clinical trial2017In: Journal of Clinical Periodontology, ISSN 0303-6979, E-ISSN 1600-051X, Vol. 44, no 10, p. 1010-1019Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aim: To evaluate the long-term effects of a zinc acetate and chlorhexidine diacetate mouth rinse (Zn/CHX) on intra-oral halitosis. Materials and methods: Forty-six adults with intra-oral halitosis were randomized into a 6-month, double-blind, placebo-controlled clinical study. The presence of intra-oral halitosis was evaluated at baseline, 3 and 6 months after treatment by assessment of organoleptic score (OLS) and by total volatile sulphur compounds (T-VSC), hydrogen sulphide (H2S) and methyl mercaptan (MM) concentrations in exhaled air. Results: A Zn/CHX mouth rinse provided significantly better control of intra-oral halitosis than a placebo mouth rinse. At 3 and 6 months, individuals rinsing with the Zn/CHX rinse presented with reductions of the OLS, T-VSC (p <.01, respectively), H2S (p <.001), and MM (p <.01) in subjects’ exhaled air. At 6 months, 68.2% of individuals using the Zn/CHX rinse experienced a 1 or 2 category improvement in OLS compared with 19.1% of placebo-treated subjects. 91% of subjects in the Zn/CHX group were categorized as being effectively treated for intra-oral halitosis (i.e. H2S < 112 ppb), compared to 43% in the placebo group. Conclusion: Zn/CHX mouth rinse provides effective long-term efficacy against intra-oral halitosis, assessed both objectively and subjectively. With regular rinsing, the effect was sustained for 6 months. © 2017 John Wiley & Sons A/S. Published by John Wiley & Sons Ltd

  • 187.
    Esehaqzahi, Nazila
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Zahra, Wahidi
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskors erfarenheter av stöd för att bevara ett patientsäkert omvårdnadsarbete: En litteraturstudie2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskan bär ett stort ansvar och ska alltid uppträda så att allmänhetens förtroende ökar och yrkets anseende stärks. De ska erbjuda omvårdnad, vilket är sjuksköterskans huvudområde, utifrån de befintliga lagar och riktlinjer samt kärnkompetenserna däribland säker vård. Det finns olika aspekter som påverkar sjuksköterskors patientsäkra omvårdnadsarbete. Hälso- och sjukvården ställer höga krav på personalen i frontlinjen som konstant försöker hitta en kompromiss mellan effektivitet och noggrannhet. För att sjuksköterskan ska kunna erbjuda säker vård finns det behov av olika stödinsatser vilket kan vara beroende av sjuksköterskans färdighetsnivå. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av stöd för att bevara ett patientsäkert omvårdnadsarbete. Metod: Litteraturstudie valdes som design. Studien baserades på 11 vetenskapliga artiklar, sju kvalitativa, två kvantitativa och två hade blandad metod. Sedan analyserades data med hjälp av en integrerad analys som analysmetod inspirerad av Whittemore och Knafl (2005). Resultat: Dataanalysen resulterade i tre teman och nio underkategorier. Temana är kommunikation och samarbetets betydelse för teamet, betydelsen av stöd från ledningen, nyutexaminerade sjuksköterskors behov av stöd. Slutsats: Resultatet visade för att sjuksköterskor ska kunna bevara ett patientsäkert omvårdnadsarbete var de i behov av stöd i form av adekvat samarbete, kommunikation, rimliga arbetsförhållanden och stöd från ledningen. Samtidigt bidrar resultatet till ökad förståelse kring sjuksköterskors erfarenheter av stöd och vilka stödinsatser som kan gynna det patientsäkra omvårdnadsarbetet. 

    Download full text (pdf)
    Sjuksköterskors erfarenheter av stöd för att bevara ett patientsäkert omvårdnadsarbet
  • 188.
    Espinoza Flores, Leslie Tatiana
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Nijim, Maram
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Erfarenhet av egenvård hos patienter med diabetes typ 2: En allmän litteraturöversikt2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    Erfarenhet av egenvård hos patienter med diabetes typ 2 En allmän litteraturöversikt
  • 189.
    Essebo, Jenny
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Joqi, Diyana
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Att leva med Myalgisk encefalomyelit/ Chronic Fatigue Syndrome (ME/CFS): En beskrivning av vuxna personers upplevelser2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Myalgisk encefalomyelit/ Chronic Fatigue Syndrome (ME/CFS) är en komplex kronisk sjukdom med okänd etiologi och utan medicinsk botande behandling. Kunskapen om sjukdomen är låg bland hälso-och sjukvårdspersonal vilket kan leda till att patienter får gå lång tid utan stöd. Sjuksköterskan är ansvarig att uppdatera sina kunskaper och stödja personerna genom personcentrerad vård för att uppnå hälsa och minska lidande. Genom att studera personers egna upplevelser av sjukdomen, utifrån deras livsvärld, kan ny kunskap och förståelse skapas. 

    Syfte: Att beskriva vuxna personers upplevelse av att leva med Myalgisk encefalomyelit/ Chronic Fatigue Syndrome (ME/CFS)

    Metod: Till metod valdes en kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats baserad på två patografier och sju kapitel ur en antologi. Innehållsanalysen gjordes efter inspiration från Lundman och Hällgren Graneheims beskrivning, analysen skedde huvudsakligen manifest med latenta inslag.

    Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och sex underkategorier. I kategorin Sjukdomens konsekvenser begränsar livet framkom att personerna upplevde att livet begränsades på grund av de förändrade fysiska och mentala förmågorna.

    I kategorin Förändrat jag framkom att personerna upplevde att den de var förändrades. I kategorin, Svårigheter att hantera sjukdomen, framkom att personerna upplevde svårigheter att lära sig leva med och acceptera sjukdomen, men att de lärde sig hantera den med hjälp av olika strategier och ett nytt sätt att tänka. De beskrev även upplevelser av bristande kunskap, svårigheter att få en diagnos och en känsla av att inte bli tagen på allvar i kontakt med vården.  

    Slutsats: Myalgisk encefalomyelit/ Chronic Fatigue Syndrome (ME/CFS) har en djup påverkan på hela personen, fysiskt, mentalt och psykiskt liksom att den påverkar relationer, familjedynamik, funktionsförmåga, välbefinnande och vardagsliv. Sjukdomen är svår att lära sig leva med och det finns ett behov av stöd, strategier och information från sjukvården för att  underlätta personens anpassning till vardagen och välbefinnande.

    Download full text (pdf)
    Att leva med Myalgisk encefalomyelit/
  • 190.
    Evaldsson, David
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Hemberg, Agnes
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Hur är det att vara nyutexaminerad sjuksköterska?: En allmän litteraturöversikt som belyser nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av handledning och stöd under första tiden som yrkesverksamma2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjukvården är idag i stort behov av personal, tidigare studier visar att många nya sjuksköterskor har för avsikt att lämna yrket, ofta beror detta på stress relaterat till personalbrist. Personalbristen leder också till att det stöd som många nya sjuksköterskor har behov av uteblir eller blir bristfälligt. Behovet att stöd är stort då många nya känner sig oförberedda när de kommer ut i arbetslivet, ofta upplever dem att de saknar praktisk erfarenhet och har ett bristande självförtroende. För att skapa en ytterligare förståelse av nya sjuksköterskors upplevelser relaterat till handledning och stöd, diskuteras fynden mot PatriciaBenners omvårdnadsteori från novis till expert samt mot kärnkompetensen samverkan i team.

    Syfte: Denna allmänna litteraturöversikt ämnar belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av handledning och stöd under deras första tid som yrkesverksamma.

    Metod: Som metod har en allmän litteraturöversikt gjorts. Datan har baserats på kvalitativ forskning. Som grund till resultatet har tolv artiklar analyserats enligt Fribergs analysmodell.

     Resultat: Analysen resulterade i följande kategorier och underkategorier; Att uppleva ettbehov av stöd med underkategorierna Att uppleva stöd från kollegor och Att uppleva stöd relaterat till handledning, Att utvecklas professionellt, Att uppleva en negativarbetsplatskultur med underkategorierna Att uppleva dåligt bemötande och upplevelsen av tidsbrist och hög arbetsbelastning.

     Slutsats: Resultatet visar hur viktigt det är med ett bra stöd och en god handledning i början av karriären för nya sjuksköterskor. I dem fall där stödet och handledningen upplevdes som tillfredsställande framkom flera positiva effekter, i form av ökat professionellt självförtroende, en ökad arbetsglädje samt ökade inlärningsmöjligheter. Detta sammantagetledde till en ökad patientsäkerhet, och en bättre omvårdnad. Vidare visar resultatet även vilkanegativa effekter som uppstår då stödet och handledningen brister. I dessa fall leder bristen på stöd, kombinerat med en hög arbetsbelastning till att nya sjuksköterskor upplever svårigheter både när det kommer till klara av arbetet och att kunna utvecklas professionellt. 

    Nyckelord: Allmän litteraturöversikt, handledning, nyutexaminerade sjuksköterskor,omvårdnad, professionell utveckling, samverkan i team, stöd. 

    Download full text (pdf)
    Hur är det att vara nyutexaminerad sjuksköterska? - En allmän litteraturöversikt som belyser nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av handledning och stöd under första tiden som yrkesverksamma
  • 191.
    Faal, Angelica
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Yasemani, Sara Jill Maria-Louisa
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Upplevelser av cytostatikabehandling hos kvinnor med bröstcancer: En kvalitativ litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:  Bröstcancer är den vanligaste cancern hos kvinnor. Behandlingen är framförallt kirurgisk men många kvinnor behöver kompletterande behandling med cytostatika. Cytostatika påverkar inte bara cancercellerna utan även friska celler påverkas, vilket kan leda till besvärande biverkningar. Cytostatikabehandling kan upplevas som skrämmande för många kvinnor.

    Syfte:  Syftet med studien var att beskriva upplevelser av cytostatikabehandling hos kvinnor med bröstcancer.

    Metod: För att besvara syftet har det gjorts en kvalitativ litteraturstudie. Resultatet baserades på 10 vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultat analyserades med hjälp av Graneheim och Lundman (2004) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: I resultatet framkom tre kategorier. Dessa var, Fysisk och psykisk påverkan med underkategorierna förlust av hår, illamående/kräkningar, kognitiva förändringar; Behov av stöd; Behov av information.

    Slutsats: Vid cytostatikabehandling upplevde kvinnorna att kroppen blev väldigt påverkad vilket ledde till håravfall, illamående/kräkningar och kognitiva förändringar. Behandlingen påverkade deras identitet och deras sociala liv. Behov av stöd och information var något alla kvinnor upplevde.

    Download full text (pdf)
    BTH2018Faal
  • 192.
    Fagerberg, Joakim
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Neijd, Malin
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Närståendes upplevelser av den anhöriges sjukdomsförlopp vid Amyotrofisk lateralskleros: En kvalitativ studie baserad på patografier2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 193.
    Fagerlund, Hanna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Wimark, Zara
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Psykisk ohälsa hos män: En narrativ studie om mäns upplevelser av att leva med psykisk ohälsa2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i samhället och förväntas vara en av de största folkhälsoutmaningarna inom några år. Statistik visar att bara ca en tredjedel av de som får vård för psykisk ohälsa idag är män samtidigt som ca 70 % av alla suicid begås av män.Detta tyder på att det finns ett dolt vårdbehov för psykisk ohälsa hos män. Normer om maskulinitet och rädsla för att verka svag innebär hinder för hjälpsökande hos män med psykisk ohälsa. Normer om maskulinitet påverkar också vårdpersonalens syn på hur en man ska eller bör bete sig, vilket kan innebära ett hinder för att kunna ge en god, personcentrerad omvårdnad.

    Syfte: Syftet var att belysa mäns upplevelser av att leva med psykisk ohälsa.

    Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats baserad på två patografier. Analysen inspirerades av Graneheim och Lundmans modell för innehållsanalys med meningsenheter, kondensering, koder, kategorier och tema.

    Resultat: Analysen resulterade fyra kategorier; “ensam i sitt lidande”, “kroppsliga reaktioner”, “fångad i sitt huvud” och “negativa känslor som normaltillstånd” med ett huvudtema; ”förändrad vardag”. Resultatet visade att män med psykisk ohälsa kan uppleva att vardagen påverkas och att de inte längre kan leva de liv de vill eller det liv de levde innan de drabbades av psykisk ohälsa.

    Slutsats: Sjuksköterskan behöver ha kunskap om mäns upplevelser av psykisk ohälsa för att kunna lindra och förkorta lidandet hos män med psykisk ohälsa genom att ge en personcentrerad och god omvårdnad.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 194.
    Fagerström, Cecilia
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Tuvesson, Hanna
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Axelsson, Lisa
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Nilsson, Lina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    The role of ICT in nursing practice: An integrative literature review of the Swedish context2017In: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, p. 434-448Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: The Swedish healthcare system employs information and communication technologies (ICT) in nursing practice to meet quality-, security- and efficiency-related demands. Although ICT is integrated with nursing practices, nurses do not always feel that they are convenient to use it. We need to improve our knowledge of the role of ICT in healthcare environments and so we decided to complement existing experience of how ICT influences nursing practice. Aim: This study aimed to review and synthesise the available literature on the role of ICT in nursing practice in Swedish healthcare settings. Method: To consolidate previous studies based on diverse methodologies, an integrative literature review was carried out. Three databases were used to search for literature, 20 articles met the inclusion criteria. Results: The literature review indicates that ICT integration into nursing practice is a complex process that impacts nurses’ communication and relationships in patient care, working conditions, and professional identities and development. Nurses are found to express ambiguous views on ICT as a usable service in their everyday practice since it impacts both positively and negatively. Discussion and conclusion: Although ICT cannot replace physical presence, it can be considered a complementary service that gives rise to improved patient care. However, nonverbal communication cues may be missed when ICT is used as mediating tool and ICT can be limiting because it is not always designed to meet nurse and patient needs. The meaning of an encounter appears to change when ICT is used in nursing practice, not only for patient relationships but also for interpersonal communication.

  • 195.
    Falk, Jonna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Röstén, Rebecca
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskors uppleverlser av arbetsmiljön på akutmottagningar: En allmän litteraturöversikt2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Bakgrund: Akutmottagning är en central del inom sjukvården och där arbetar sjuksköterskor tillsammans med bland annat läkare, undersköterskor och medicinska sekreterare. Antalet patienter är varierande och verksamheten är svår att planera i förväg. Som sjuksköterska på akutmottagningen ska moment kunna utföras praktiskt samt på rätt sätt utifrån en vetenskaplig grund. Sjuksköterskans förväntas ta snabba beslut och göra bedömningar av svårt sjuka patienter samt lindra deras lidande och symptom. Triagering av patienter är en central del i sjuksköterskans arbete på akutmottagningen, vilket är en grund för det fortsatta arbetet med patienten för sjuksköterskan på akutmottagningen.Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetsmiljön på akutmottagningar.Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats, baserad på kvalitativa metoder. Elva vetenskapliga artiklar analyserades till resultatet med hjälp av Fribergs fyrstegsmodell.Resultat: Analysarbetet resulterade i tre huvudkategorier, sjuksköterskans levda erfarenheter, akutmottagningen som arbetsplats och påverkan på sjuksköterskan som individ. Arbetet på akutmottagningen präglas av en hög arbetsbelastning på grund av högt patientinflöde. Detta leder till att sjuksköterskorna inte hinner med omvårdnadsåtgärder i den utsträckning de önskar, vilket påverkar patientsäkerheten negativt. Sjuksköterskorna utsätts för mycket stress vilket påverkar både deras arbetsprestation och privatliv.Slutsats: Att vara sjuksköterska på en akutmottagning genomsyras av en yrkesstolthet där sjuksköterskorna får möjlighet till utveckling och lärande. Dessa positiva aspekter behöver bibehållas för att i sin tur behålla sjuksköterskorna på arbetsplatsen. Så som arbetssituation ser ut på världens akutmottagningar är det ett omfattande problem att säker vård inte kan utföras. En förändring av hälso- och sjukvårdssystemet är en långsiktig åtgärd för detta problem, där både sjuksköterskor och patienter gynnas.

    Download full text (pdf)
    Sjuksköterskors upplevelser av arbetsmiljön på akutmottagningar - En allmän litteraturöversikt
  • 196.
    Fasth, Amelia
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Högberg, Anna
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Svårt sjuka patienters upplevelser av värdighet och personcentrerad vård i relation till dödshjälp2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Svårt sjuka patienter upplever ofta en minskad känsla av värdighet till följd av sin sjukdom. Patienter och vårdpersonal beskriver värdighet som att se hela människan samt respektera vilja och autonomi. När sjukdomen inte går att bota krävs palliativ vård, där en god omvårdnad är nödvändig. Hos en del svårt sjuka patienter där symtomlindring ej är möjligt uppstår en önskan om dödshjälp. Detta sker vanligen för att bevara värdighet och autonomi. Syfte: Att beskriva svårt sjuka patienters upplevelser av värdighet och personcentrerad vård i relation till dödshjälp. Metod: En allmän litteraturstudie av åtta inkluderade kvalitativa artiklar, analyserade utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Svårt sjuka patienter upplever värdighet genom sin självuppfattning. De söker ofta dödshjälp när självbilden tagit skada till följd av sjukdom och tillvaro. De ville inte bli ihågkomna som svaga och sjuka. Patienterna upplever personcentrerad vård genom självbestämmande. Genom att känna kontroll och ordning i sitt liv fick de uppleva självständighet och autonomi. Många upplevde dödshjälp som en plan B, om symtom och tillvaro förvärras. Slutsats: Svårt sjuka patienter upplever värdighet på samma sätt som mindre sjuka patienter. Genom att inkluderas i utformningen av sin vård och sitt liv, får de en känsla av kontroll, vilket främjar både deras liv och den personcentrerade vården.

    Download full text (pdf)
    Svårt sjuka patienters upplevelser av värdighet och personcentrerad vård i relation till dödshjälp
  • 197.
    Ferati, Mexhid
    et al.
    Linnaeus University, SWE.
    Bertoni, Marco
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Mechanical Engineering.
    Dalipi, Fisnik
    Linnaeus University, SWE.
    Kurti, Arianit
    Linnaeus University, SWE.
    Jokela, Päivi
    Linnaeus University, SWE.
    Anderberg, Peter
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Mirijamdotter, Anita
    Linnaeus University, SWE.
    Tackling the Sustainability of Digital Aging Innovations Through Design Thinking and Systems Thinking Perspectives2021In: Communications in Computer and Information Science CCIS / [ed] Pissaloux E., Papadopoulos G.A., Achilleos A., Velázquez R., Springer Science and Business Media Deutschland GmbH , 2021, Vol. 1538, p. 179-184Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The digitalization of society brings many opportunities and challenges, especially on how we organize the welfare society in the future. This becomes especially pertinent as we are heading toward a global increase of older people, which will strain healthcare and bring the challenge of building sustainable solutions. In this paper, we argue that the unsustainable solutions within healthcare are due to them being defined and ‘solved’ with a single approach or approaches used in silos. We advocate that a more sustainable solution could be achieved by combining systems thinking and design thinking perspectives throughout the entire process—from problem definition to solution offering. A benefit of such combined perspectives is the ability to develop a shared context among all stakeholders, which helps uncover unique tacit knowledge from their experience. This will serve as a solid foundation to generate unconventional ideas that will lead to sustainable and satisfactory solutions. © 2021, Springer Nature Switzerland AG.

  • 198.
    Filipovic, Anes
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Nelson, Casper
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Mäns upplevelser av att drabbas och diagnostiseras med prostatacancer: En allmän litteraturöversikt2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män, årligen uppskattas det att 10 300 män diagnostiseras med prostatacancer enbart i Sverige. Prostatacancerdiagnos kan medföra stora livsförändringar med omtumlande och påfrestande effekter. Eventuell förlust av livskvalitet, minskad livslängd och den chock som uppstår vid diagnos är bidragande orsaker. Av alla män med prostatacancer så är det cirka 60 % som upplever psykisk ohälsa. Depression och självmordstankar är vanligt förekommande bland patienter med prostatacancer. Tidigare forskning visar att det finns ett tydligt samband mellan män som diagnostiseras med prostatacancer och suicid. Män med prostatacancer är därmed i behov av ett ökat psykosocialt stöd då diagnosen blir överväldigande och svår att hantera på egen hand. Här bidrar både sjuksköterskan och närstående med en viktig funktion genom att minska patientens negativa upplevelser av en prostatacancerdiagnos. En personcentrerad omvårdnad med fokus på den enskildes unika situation kan främja välbefinnandet genom att deras unika vårdbehov identifieras och anpassas utefter.  Syfte: Syftet var att beskriva mäns upplevelser av att drabbas och diagnostiseras med prostatacancer.Metod: En allmän litteraturöversikt med en kvalitativ och induktiv ansats. Datainsamling utgick från PubMed samt CINAHL. 11 vetenskapliga artiklar analyserades utefter Friberg (2017) analysmetod och kvalitetsgranskades utefter (SBU) granskningsmall av kvalitativa artiklar.Resultat: Resultatet genererade tre huvudkategorier och sju subkategorier. Huvudkategorierna; bristande bemötande i vården, en god gemenskap skapar trygghet och omvälvande känslor. Subkategorierna; Bristande information påverkar förväntningar, bristande kontinuitet i vård kontakt skapar svårigheter, igenkänning hos stödgrupper, betydelsen av socialt stöd, ett betungande besked, känslor av skam leder till isolering och en ovisshet om liv och död i framtiden.Slutsats: I resultatet framkom det att männen är i behov av psykosocialt stöd då betungande känslor kan vara svårhanterliga. Stödgrupp bland män visade sig vara eftertraktat och hälsofrämjande. Männen upplevde bristande vård vid informations delgivning och kontinuitet i vårdkontakten männen beskrev att det hade en negativ påverkan på deras hälsa och att den personcentrerade omvårdnaden bör stärkas hos män med prostatacancer.

    Download full text (pdf)
    Mäns upplevelser av att drabbas och diagnostiseras med prostatacancer En allmän litteraturöversikt
  • 199.
    Fiskbäck, Louise
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Häggqvist, Malin
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att möta hot och våld på en akutmottagning: En kvalitativ litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hot och våld förekommer i stor utsträckning på akutmottagningar och tar sig uttryck såväl verbalt som fysiskt. Det kan ta sig uttryck i, svordomar och patienter som skriker mot sjuksköterskor, samt sparkar och slag.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta hot och våld på en akutmottagning.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar. Studiens analys skrevs på manifest nivå med latenta inslag utifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet genererade i fyra kategorier - Uttryck för hot och våld, erfarenheter av när hot och våld kan förväntas, stödets betydelse och våldets följder. Resultatet visade att förhållanden som ökade risken för hot och våld kunde vara långa väntetider och bristande information, som grundats i dåliga arbetsförhållanden, bristande stöd och höga krav. Utsattheten resulterar i att sjuksköterskor upplevde negativa känslor, såsom frustration och maktlöshet. De erfor även fysiska och psykiska skador efter hot och våldsincidenter av patienter och anhöriga.

    Slutsats: Denna studie kan bidra med förståelse och kunskap hos sjuksköterskor samt allmänheten kring utsattheten av hot och våld som förekommer på akutmottagningar. Genom denna kunskap kan vården utvecklas, vilket leder till en förbättring för både sjuksköterskor och patienter.

    Download full text (pdf)
    BTH2018Fiskbäck
  • 200.
    Flyborg, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    The use of the intelligent powered toothbrush in health technology2022Licentiate thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    BackgroundApplied health technology is a research field that ties together several disciplines to improve and preserve the health and quality of life of individuals and society. Helping especially elderly to meet the above goals is an important and necessary task and assistive technology and collection of health data are part of this work.

    AimsPaper I aims to investigate whether the use of a powered toothbrush could maintain oral health in a group of individuals with MCI and if changes in oral health affect various aspects of quality of life. Paper II and III aims to examine the capacity of a powered toothbrush as a carrier and mediator of health-related data.

    MethodsFor papers I and II, the participants were recruited from the Swedish site of the multicenter project Support Monitoring And Reminder Technology for Mild Dementia and for paper III from the Department of Health at Blekinge Institute of Technology. In all three papers, a powered toothbrush has been used as a tool, sensor carrier and transmitter of data. For Quality-of-life assessment two instruments are used, The QoL-AD and OHIP 14.

    ResultsBy introducing an intelligent powered toothbrush in the group of older individuals with mild cognitive impairment we have showed that they, regardless of cognitive level,improved their scores for plaque index, bleeding index and deepened periodontal pockets ≥ 4mm, over 12 months. The quality-of-life instrument related to oral health improved in parallel with the improvement in oral health. Furthermore, it is possible to use the intelligent powered toothbrush both as a carrier for healt related sensors and to transfer user data via Bluetooth technology to a single-core processor that stores or forwards the data via Wifi to an external computer for processing, analysis and storage. A fesibility study regarding temperature sensor for measuring body temperature during toothbrushing have been evaluated and found to be comparable to traditional oral temperature measurement.

     

    ConclusionsAn intelligent powered toothbrush is a well-functioning tool for maintaining oral health in older people with mild cognitive impairment as well as for collecting and transferring brush and health data to external units for storage and analysis. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
1234567 151 - 200 of 622
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf