Endre søk
Begrens søket
1234567 151 - 200 of 804
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Digerstedt, Sofia
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Återvinningsstationer i Malmö: Planering, placering och utformning2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Avfall är ett växande problem i världen och med ökat fokus på hållbarhet har återvinning fått en större roll i dagens samhälle. För att hantera återvinningen finns återvinningsstationer där mycket av insamlingen av material sker. Dessvärre får planering av återvinningsstationer inte alltid tillräckligt med uppmärksamhet, vilket kan bero på kunskaps- och/eller intressebrist i frågan. Förhoppningar inför arbetets start var att reda ut begrepp och ansvarsfördelning samt ge en klarare bild över vad en fysisk planerare kan förväntas göra när det handlar om återvinningsstationer och bistå med relevant information. En fallstudie har gjorts av Malmö utifrån de tre huvudinriktningarna på arbetet: planering, placering och utformning. Inom fallstudien har litteraturstudier och kvalitativa intervjuer utförts. En fältstudie av återvinningsstationer i Malmö har även legat till grund för resultatet till detta arbete. Arbetet visar att det främst är kommun och producenter, som representeras av Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI), som är inblandade i planering och arbete med återvinningsstationer. FTI har det övergripande ansvaret för återvinning och insamling av produkter och för att utveckla ett system för insamling av förpackningar som är lämpligt och som säkerställer en god servicenivå. Kommunens uppgifter inom planeringsområdet är bland annat att inkludera avfall i den översiktliga planeringen samt i detaljplaneringen. Det finns idag problem med att finna platser till återvinningsstationer och för att få permanenta bygglov till dem. För att avhjälpa dessa problem bör avfall och återvinning beaktas när nya detaljplaner upprättas. Extra viktigt är det när helt nya områden planeras för att bland annat säkerställa lämpliga placeringar till återvinningsstationer. Det är att rekommendera att återvinningsstationer ritas in i detaljplaner. Några viktiga aspekter som framkommit under arbetet med tanke på återvinningsstationernas placering i staden är att de bör placeras på platser med goda kommunikationer. Lämning av material bör kunna samköras med andra ärenden, vilket medför att lämpliga placeringar är vid målpunkter som köpcentrum och idrottsanläggningar liksom längs transportleder. De ska helst inte placeras avsides där få passerar då tryggheten liksom den sociala kontrollen minskar. Utformning av återvinningsstationer kan utgå ifrån att de bör vara funktionella, tilltalande samt säkra och trygga. Vid utformningen får ofta olika intressen vägas mot varandra och beroende på utgångspunkt och mål blir resultatet olika. Idag är mycket fokus på att utforma dem för att minska nedskräpning. Alternativt kan utgångspunkten vara att skapa en vacker återvinningsstation och som bonus få minskad nedskräpning, vilket det finns exempel som visar på.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 152.
    Diwangkari, Andyan
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Metropolitan Transport Planning Collaboration in Decentralized Indonesia. Case Study of Greater Yogyakarta2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [en]

    Indonesia has witnessed the emergence of metropolitan areas whose boundaries stretch beyond administratively defined local authorities. This prompts the need of integrated metropolitan transport planning whose attainment relies on inter-local government collaboration, particularly since decentralization policy in Indonesia. Yet, such collaboration remains considerably undeveloped. Therefore, using case study of Greater Yogyakarta, this research discusses the barriers to inter-local government transport planning collaboration. The transaction costs theory was utilized given its analytical power in explaining actors’ calculative decision for making inter-local government collaboration as chosen governance mechanism to handle metropolitan transport planning. This decision is influenced by actors’ perceived transaction costs. This research found that there are significant aspects that potentially stimulate and heighten actors’ perceived transaction costs; thus, served as key barriers to collaboration. Those aspects are: the absence of safeguard mechanism through legal and regulation framework to address non-compliance issues; uncertainty of sustained financial support; uncertainty of longer-term political commitment; the lack of perceived benefits of metropolitan transport planning; the perceived imbalances in losses and gains of collaboration; local governments’ fear of losing control over territories; fragmentation in local governments; and the absence of common-shared goals. This research also suggests that informal institution aspects and political driving forces have hindered the collaboration more significantly compared to direct practical-financial aspects.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 153.
    Do, Nanju
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    How to create cultural clusters in historical regions2006Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    How to create cultural clusters in historical regions Is there a way of attempting to stabilize economy by making a cultural cluster in a historical city? This is the central question in my thesis. The cluster theory has influenced many sectors around the world. Firenze has been chosen as study case because the city is a good representative of a historical region. Additionally, the region’s system of industrial area is closer to a cluster system. Therefore, we can look into the shape of the cultural cluster in historical regions and their characteristic by analyzing Firenze’s industrial area. This analysis will be also applied to Gyeongju’s cultural cluster. Keywords: Cultural cluster, cluster, Firenze, Gyeongju, historical regions

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 154.
    Dong, Xiaomin
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Kong, Yilin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Urban Colourscape Planning: A Colour Study of the Architecture of Karlskrona2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    Our starting point is colour and the notion that colour makes a difference. We studied colour science and colour geography in order to research the architecture facades in Karlskrona. The first part of the paper introduces the significance of our study, background, research objective and methodology, along with the definitions of some concepts,and urban colourscape situation of foreign counties and China. The second part of the paper expounds problems of urban colourscape and discusses principles, significance and function of urban colourscape planning. The third part of the paper analyses the colourscape planning of Copenhagen in order to demonstrate the significance and process of colourscape planning. It also investigates geography, history and culture of Karlskrona. The fourth part of the paper has the results of our research- a colour program of Karlskrona's architecture. The fifth part of the paper summarize the whole thesis.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 155.
    Dong, Zhi
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Kong, Chen
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Beijing- the Forming of a Polycentric Megacity2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    Abstract Last century witnessed the increase of metropolitan regions and much attention has been paid on them. The concept of megacity appeared during the development process of metropolitan regions. Due to the rapid urbanisation and the population explosion in China, there are three main megacities which have great influence on the national economy. In this thesis, we choose one of the main megacities - Beijing megacity, as our case and the research question is how to strengthen the polycentricity of Beijing megacity to achieve more balanced development. In order to find out the answers to the research question, the concepts of metropolitan region, megacity and polycentric megacity are discussed in the conceptual section of this thesis. The empirical section analyses the Tokyo megacity and Los Angeles megacity on purpose of finding the lessons and experiences that could be learned and applied to strengthen the polycentric characters of Beijing megacity. In the case study chapters, firstly we analyses the problems of monocentric Beijing municipality, then we suggest the approaches of being polycentric Beijing megacity where Beijing, Tianjin and Tangshan participate actively.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 156.
    Donnabháin, Ian O
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Röpcke, Julian
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    An Analysis of Interreg Projects across Europe: A critical examination on the role of networks and the implementation of EU concepts2007Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    An Analysis of Interreg Projects across Europe A critical examination on the role of networks and the implementation of EU concepts The intention of this thesis project was to get a deeper insight into the effect the European Union can have in the regions of Europe, in particular through the workings of the Interreg program. From study the theoretical concepts, we wished to discover how these concepts were practically implemented through different projects and partnerships. Due to the informal nature of the European Union spatial planning, we also wished to understand the importance that networks play in the projects and the effect they have on the activities of the project partnerships. We decided that the best way to study this subject was through a comparison of two contrasting projects in different parts of Europe but that deal with similar concepts. The theoretical perspective we took to approaching the subject matter, was to include much of the theory and ideas on the workings of networks and the potential results they can bring. In particularly we focused upon networks in the context of the transfer of knowledge, and their importance for creating the environment for such transfer to occur, and the many elements that can support or hinder .Furthermore we looked at much of the theory behind the concepts that the EU promotes, such as Sustainability, the different models that can be followed, as well the suggested conflict between Cohesion and Competitiveness. For the comparison we chose two contrasting projects; - BalticMaster Interreg IIIB based in Karlskrona, Sweden, involving 40 partners - EARD Interreg IIIC based in Brandenburg, Germany, involving 10 partners Both projects were established under the intention of Sustainable Development in their respective regions. One based on protecting the Baltic Sea from oil spillages, and the second aimed at sustainable development of regions around airports. The comparisons in terms of networks were quite striking; one the one hand, BalticMaster was largely based on pre-existing networks between the different regions of the Baltic Sea and had an emphasis on partner interaction. On the other hand, EARD was a brand new project partnership with no history of collaboration between the regions and interaction of the partners was rare. In terms of EU concepts, there were similarities as both projects took a bottom up approach to the broad concepts and connected this concepts to their work and aims in different ways to make them relevant. Interestingly, those project participants that were interviewed shared a lack of understanding of some the concepts before undertaking the project, some by their own admission, even though it was the main theme of their project. Conclusions that could be drawn from the work included the interaction of concepts and networks, and how each can affect each other. EU concepts can form new partnerships and networks because common goals can be shared in new partnership under the broad concepts. Furthermore, strong networks can assist the concrete implementation of these broad concepts and assist in the understanding of these concepts across the project partnership. In conclusion, we can see that there are many advantages to the flexibility of the EU broad concepts and how Interreg allows them to be interpreted, but there are also many problems in trying to insure that what is funded by Interreg is faithful to the intent of those broad concepts. The challenge is how to strike a balance between the necessary flexibility and insuring the outcomes are in line with the intent.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 157.
    Dozhdeva, Viktoriya
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Culture and creativity as instruments for local development. A study of practices in smaller European cities.2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [en]

    The work aims at understanding how smaller cities use culture and creativity (C&C) as a tool for local economic development. The study seeks to contribute to filling the gap in research on ways of inscribing C&C into the context of smaller cities’ development. It studies and systematises different theories and discourses on the role of C&C in territorial development, elaborating an analytical model (typology) for analysing the multiplicity of approaches to C&C-led local development. On the basis of this analytical model, it studies what are C&C-led approaches pursued in practice, relying on two distinct types of empirical analysis. The first one (a broad survey) identifies and analyses 30 cases belonging to different conceptual categories of C&C-led approaches and, generalising the results of case-by-case studies, discusses the practical manifestations of pursuing the different types of C&C-led approaches. The second one (an in-depth case study) seeks to understand how the different approaches interact within the C&C-led policy of one town. It studies the C&C-led strategy of the Portuguese town Óbidos, which combines features of all the categories of C&C-led approaches, and analyses their elements and synergies. The work thus demonstrates and discusses the variety of ways in which smaller cities use C&C as an instrument for local development.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 158.
    Duljan, Daniela
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Kalk, prästkragar och oändlighet2003Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    PROBLEM Området idag ses som ett problemområde eftersom stora delar av i första hand industriområdet har tillåtits att förfalla. På Ön har en förvandling till modernare stadsbebyggelse påbörjats men utvecklingen verkar ha stannat upp. Det ger intryck av det är svårt att gå vidare och knyta ihop alla de påbörjade projekten. Stora delar är helt stängda för allmänheten, vilket innebär att kustens stora grönstråk bryts här. Här är det vare sig grönt eller tillgängligt. Malmö stad har angett detta område som ett omvandlingsområde för blandad stadsbebyggelse. Begreppet i sig kan tolkas olika. I detta arbete ses det som en vilja att planera både för boende, verksamheter och service. Frågan är till vilken grad och i vilken struktur kan det ta form? SYFTE Intentionen med Limhamns nya tillskott är att den ska öppnas upp för allmänheten och bli en ny och modern del av stadsdelen. Den blockad som området tidigare utgjort ska nu bli stadsdelens länk till havet, området ska kunna passeras på ett självklart och logiskt sätt och på så vis bli en del av det gröna kuststråket. UPPLÄGG Dokumentet är uppdelat i tre delar. Inledning som behandlar alla tankar inför och kring arbetet. Platsen som anger områdets förutsättningar och Förslaget som innehåller den slutliga skissen och alla idéer på vägen dit. INNEHÅLL Det huvudsakliga konceptet som arbetet utgår i från är att vattnet ska nå in, bebyggelsen når ut och rönskan ska gå igenom och på tvären. För att hitta en lösning på detta har diskussion förts om vad och hur det är önskvärt att bygga och bo. Jämförelser har gjorts mellan idéerna bakom miljonprojektet och vartersstaden. Dess för- och nackdelar tas upp utan att egentligen slutlig ställning tas om vad som är rätt eller fel. Det slutliga ställningstagandet om den absoluta sanningen (!) för Limhamns hamn tas i och med detta planförslag. Efter analysen av området ges flera mer och mindre detaljerade riktinjer för det fortsatta planeringsarbetet. Där anges bland annat att: - historian, den befintliga strukturen ska ses som resurs och fungera vägledande i utformningen. - det ska synas att Limhamn är del av parkernas stad och göra även denna kustremsa tillgänglig för allmänheten. - det ska finnas attraktion, målpunkt för passerande. - projektområdet ska ses som en del av stadsdelen Limhamn. - ta vara på egenskaperna havet, horisonten och Limhamns vita guld- kalken. Arbetet omfattar till största delen både Ön och indutriområdet. Översiktlig struktur tas fram för hela området då det ska kunna fungera som en helhet. I förslaget vidarebearbetas även industriområdet mer i detalj. Enligt förslaget kommer industriområdet att innehålla en stor del bostäder, verksamhetslokaler för både illverkning och kontor, ett fjärrvärmeverk, flera grönstråk och kanaler, en publik kajpromenad, platsens egna museum och upplevelsehall, allaktivitethus, scating/cykling ramp inomhus, teater/musik scen utomhus, skola och dagis. FÖRSLAGETS VINSTER Sist i arbetet görs en före/efter studie. Tillgängligheten för allmänheten mäts genom variablerna noder, stråk, gräns/delare, landmärke och grönska. Och det självklara utfallet är att efter omvandlingen finns det betydligt fler noder, stråk och även landmärken, medan gränserna mot omgivningen luckrats upp något. Och rönskan frodas. Men de största och viktigaste tillskotten för allmänheten är att kajen öppnats upp, att det finns flera alternativa sätt att ta sig in i och genom området. Dessutom är en viktig aspekt att hela området har fått betydligt mer grönska. Alltså nyplanteringar och förädling av befintlig grönska har gjorts, hårdgjord yta tagits bort. En stor vinst för människor, växter och djur.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT04
  • 159.
    Dureigne, Anne-Sophie
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Public participation in the planning process of Möllevången and Seved: a comparative case study2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    The thesis analyses public participation in the planning process of two areas in Malmö, Seved and Möllevången, which are located in the neighbourhood of Södra Innerstaden. Public participation is assumed to be an effective tool to solve the problem of social integration; Möllevången and Seved seem to have economic, social and cultural similarities and are both described by the public authorities as areas with important social exclusion. Therefore, the municipality adopted a development programme for each area, which focused on improving public participation’s rate within different projects that had to solve the local problems. The development programme for Möllevången was adopted in 2006 and the programme for Seved in 2010. The programmes along with the different projects implemented have given fairly different results in terms of outcomes and public involvement. In Möllevången, the planning process has been providing the framework for greater cooperation and interaction between the different social hierarchical levels. Some structures such as the project Mera Möllan, have successfully managed to improve the dialogue between the different actors through innovative methods of public participation. On the other hand, in Seved, the use of public participation in the planning process has not given the same results as in Möllevången. The aim of the thesis is to show that public participation can be improved in any local area, and can be used to develop projects that aim so solve the social integration problem. In order to make it effective, the methods of public participation must be adapted to the specificities of the selected neighbourhood. Unlike Seved, Möllevången has a special character with a wide diversity of cultures and leisure activities that attract people from the whole Malmö. Therefore, public participation cannot be used in the same way in the two areas. The goal of the analysis of public participation in Möllevången and Seved is twofold: on one hand, it seeks to highlight what are the reasons of such a difference in the use and the rate of public participation between the neighbourhoods; on the other hand, it highlights the elements that must be taken into account so as to improve public participation. In order to do so, the thesis is based on a theoretical and empirical part. The theory provides the basis to understand how public participation works in planning at a local level, and what factors can enhance or reduce it and influence its use in the implementation of a planning decision. The empirical part analyses different projects developed in Mölevången and Seved, which use public participation at different levels to solve the problems integration, unemployment and security. The results of the projects’ analysis are presented and discussed to support the research goal.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 160.
    DURGUN, YETKiN ÖZÜM
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    THE TRANSITION PERIOD OF REGIONAL DEVELOPMENT POLICY OF TURKEY: FROM TRADITIONAL WAYS TO DEVELOPMENT AGENCIES2007Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    Turkey was officially admitted in the Helsinki summit of European Union (EU) leaders in 1999 as a candidate country to join the EU, which indicates a growing influence of the EU in Turkey in terms of domestic political and economic life. In the EU, the regions have been strengthened along with the introduction of the “European of the Regions” policy. Therefore, regional development policies have been changing and implementing new policies in order to reduce the disparities between the regions in Turkey. The aim of the thesis is that to investigate the change and the implementation period of the regional development policies. Therefore, the thesis analyses the Regional Development Agencies (RDAs) as local institutions where regional policy, involving a bottom-up approach, has been decentralized. In order to be able to interpret how the governance practices of the EU, as the regional policy, pursued in Turkey, the thesis will analyse zmir Development Agency and Çukurova Development Agency as the main case studies. The aim of the study is to follow the change in the organisation of the regional policy, and the process of formation of the RDAs in a centralised country, Turkey.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 161.
    Duvelid, Sara
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Stadsutveckling av området Sveaplan i Eskilstuna2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    I planeringssammanhang är begreppet ”attraktiv stad” vanligt förekommande. För att kunna utveckla en attraktiv stad måste man börja med att definiera begreppet. Dock är det ett begrepp som är svårt att definiera. Detta beror på hur starkt kopplat det är till individens egna värderingar om vad en ”attraktiv stad” är. Trots att ämnet är väl undersökt finns det idag inga klara teorier eller definitioner för att kunna förstå vad en ”attraktiv stad” är. Det här examensarbetet har fokuserat på att undersöka begreppet ”attraktiv stad” med en inriktning på faktorer som påverkar den fysiska planeringen. Begreppet har beskrivits med hjälp av de egenskaper Roland Andersson och Boverkets rapport ”Den måttfulla staden” lyft fram. För att tillämpa beskrivningen av vad som utmärker en ”attraktiv stad” har tre välmeriterade forskare valts ut. De valda referenserna är Jane Jacobs, Jan Gehl och Kevin Lynch. Dessa forskare valdes för deras olika infallsvinklar på vad en ”attraktiv stad” kan vara. Därefter appliceras deras teorier på området Sveaplan i Eskilstuna kommun. Området anses idag vara oattraktivt och saknar många av de faktorer dessa teoretiker förespråkar. Resultatet av undersökningen leder till ett planförslag över området Sveaplan mot en mer funktionsintegrerad stadsdel.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 162.
    Dymling, Mette
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Furulunds framtida utveckling2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [sv]

    Furulund är en mindre ort i Skåne som står för en stor förändring när orten får en tågstation.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
  • 163.
    Dzene, Aiga
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för management.
    Kula, Adem
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för management.
    Creative City Assessment of Riga, Tallinn and Vilnius2007Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    The aim of this study is to investigate the current status of the capitals of the Baltic States according to the Creative Class Theory. With increasing role of knowledge, creativity and innovation in the today’s economy, the role of the Creative Capital increases. Riga, Tallinn, and Vilnius are the capitals of the Baltic States, experiencing dynamic growth. Therefore, such a study would add to the assessment of the current status and identification of the possible improvements. The Creative Class Theory suggests that knowledge or creativity of people is the main driving force of the economic growth. Thus, for the economic development, a place needs combination of three factors, 3Ts – Talent, Technology, and Tolerance. Each of them is necessary, but not sufficient factor. In order to examine Talent, the authors use three measures of the Creative Class, the Human Capital, and the Scientific Talent. The findings indicate that all three cities have competitive level of the Creative Class in comparison with the other EU countries; however, low level of the Scientific Talent. The authors conclude that the Scientific Talent is an important part of the Creative Class; thus, the cities must find the means to develop it. By comparing the three capitals, Vilnius is the most competitive in terms of the Talent indicator; Tallinn has the second position, and Riga is the least competitive among the capitals of the Baltic States. The second component, Technology, is measured by the Innovation Activity Index and E-commerce Index. These measures indicate that the three cities are rather uncompetitive in comparison with the leading EU countries. Among the capitals of the Baltic States, Tallinn is the most developed according to Technology; Vilnius is the second, and Riga is lagging behind in the Technology measures. To summarize, all three cities need to put an important emphasis on developing Technology. Lastly, Tolerance is measured by using three different indicators of the values and attitudes. According to these measures, Tallinn is the most tolerant city among the three capitals, but the level of Tolerance is rather similar in Riga and Vilnius. From the study of literature, the authors find that the level of Tolerance is related with the economic development; thus, an increase in the income level in the three cities might increase the level of the tolerance. The authors conclude that despite the fact that the Creative Class Theory suggests the need to build people’s climate for the economic development, the three capitals of the Baltic States still need to build the business climate in order to increase the level of Technology, as it is currently the missing component of the 3Ts.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 164.
    Dzene, Aiga
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Kula, Adem
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Creative City Assessment of Riga, Tallinn, and Vilnius2007Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    The aim of this study is to investigate the current status of the capitals of the Baltic States according to the Creative Class Theory. With increasing role of knowledge, creativity and innovation in the today’s economy, the role of the Creative Capital increases. Riga, Tallinn, and Vilnius are the capitals of the Baltic States, experiencing dynamic growth. Therefore, such a study would add to the assessment of the current status and identification of the possible improvements. The Creative Class Theory suggests that knowledge or creativity of people is the main driving force of the economic growth. Thus, for the economic development, a place needs combination of three factors, 3Ts – Talent, Technology, and Tolerance. Each of them is necessary, but not sufficient factor. In order to examine Talent, the authors use three measures of the Creative Class, the Human Capital, and the Scientific Talent. The findings indicate that all three cities have competitive level of the Creative Class in comparison with the other EU countries; however, low level of the Scientific Talent. The authors conclude that the Scientific Talent is an important part of the Creative Class; thus, the cities must find the means to develop it. By comparing the three capitals, Vilnius is the most competitive in terms of the Talent indicator; Tallinn has the second position, and Riga is the least competitive among the capitals of the Baltic States. The second component, Technology, is measured by the Innovation Activity Index and E-commerce Index. These measures indicate that the three cities are rather uncompetitive in comparison with the leading EU countries. Among the capitals of the Baltic States, Tallinn is the most developed according to Technology; Vilnius is the second, and Riga is lagging behind in the Technology measures. To summarize, all three cities need to put an important emphasis on developing Technology. Lastly, Tolerance is measured by using three different indicators of the values and attitudes. According to these measures, Tallinn is the most tolerant city among the three capitals, but the level of Tolerance is rather similar in Riga and Vilnius. From the study of literature, the authors find that the level of Tolerance is related with the economic development; thus, an increase in the income level in the three cities might increase the level of the tolerance. The authors conclude that despite the fact that the Creative Class Theory suggests the need to build people’s climate for the economic development, the three capitals of the Baltic States still need to build the business climate in order to increase the level of Technology, as it is currently the missing component of the 3Ts.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 165.
    Dénes, Rita Veronika
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Natura 20002012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    The topic of the master thesis European Spatial Planning and Regional Development at the Blekinge Insitute of Technology is the Natura 2000 areas in Hungary. The aim is to review the Natura 2000 network, the management of these area at the EU level, and the situation in Hungary. Furthermore examine the Natural 2000 network in Hungary, to find, collect, realize and methodize the main problems of these places in association with Natura 2000. Finally I overview the aims of the Natura 2000 areas' management in the future.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 166.
    Edholm, Hedvig
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Konsekvenser av Peak Oil i relation till fysisk planering: En fallstudie av Växjö kommun2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [en]

    Arbetets syfte är att uppmärksamma den problematik som är kopplad till Peak Oil, samt genom att exemplifiera med Växjö kommun, undersöka på vilket sätt fysisk planering kan vara ett medel för att förebygga konsekvenserna av Peak Oil. Arbetet fokuserar främst på hur sektorerna transport, livsmedelsförsörjning samt energi och uppvärmning kan komma att påverkas. Arbetets inledande, teoretiska del avser att ge en bakgrund av den undersökta kontexten i form av fysisk planering. För att sedan uppmärksamma problematiken kring oljeberoendet beskrivs begreppen Peak Oil, global uppvärmning, nettoenergi samt relationen mellan Peak Oil och den globala uppvärmningen. Behovet att finna lösningar till de minskade oljetillgångarna är höga, dock försvåras en övergång till förnybara energikällor av att kvoten nettoenergi (den andel energi som återstår efter att vi konsumerat energi för att producera energi), är lägre hos förnybara energikällor än hos fossila bränslen. Detta skapar bland annat negativa incitament i form av utvinning av okonventionell olja, med risker för miljö och klimat som följd. Arbetets andra del består av en litteratur- och forskningsöversikt som först översiktligt beskriver hur samhället kan komma att påverkas av minskade oljetillgångar. Vidare beskrivs mer ingående hur fokusområdena transport, livsmedelsförsörjning samt energi och uppvärmning kan komma att drabbas av Peak Oil. Exempel på hur samhällen tidigare i historien drabbats av oljekriser samt hur dessa bemöttes presenteras därefter. Då mängden tillgänglig energi bestämmer samhällets komplexitet och därmed möjlighet till specialisering riskerar minskade oljetillgångar att leda till stora samhällsmässiga, ekonomiska och politiska konsekvenser. Arbetets tredje del utgörs av en fallstudie. Att valet föll på Växjö kommun motiveras av att kommunen under lång tid arbetat för att minska utsläppen av fossila bränslen. Det empiriska materialet består av en dokumentstudie av styrdokumenten Växjö miljöprogram samt Växjö energiplan och har valts för att de bidrar med information om transport, livsmedelsförsörjning samt energi och uppvärmning inom kommunen. Av informationen framkommer det att framgångarna varit störst inom uppvärmningssektorn, där andelen förnybar energi uppgår till 90 %. Arbetets slutsats består bland annat av följande: Växjö kommun har erfarit att en omställning från fossil energi till förnybar energi varit gynnsam att genomföra inom energi- och uppvärmningssektorn och svårare att genomföra inom transportsektorn. Denna slutsats kan antagligen ses som generellt riktig då alternativa substitut till transportbränsle är svårare att finna samt är mindre lönsamma än de substitut som existerar som alternativ inom energi- och uppvärmningssektorn.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 167.
    Edin, Malin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Föreställningar om god stadsmiljö: en fallstudie i Kiruna2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka om det finns en allmängiltig uppfattning kring vad som kännetecknar god stadsmiljö, eftersom det i planeringssammanhang ofta talas om god stadsmiljö och attraktivitet på ett sätt som tycks förutsätta att så är fallet. Skillnader i uppfattningar och föreställningar kan vara grundade i olika faktorer och i examensarbetet har skillnader möjliga att relatera till genus och ålder studerats. Genom en fallstudie i Kiruna har delar av resultatet från en, av Kiruna kommun, tidigare genomförd enkätundersökning analyserats vidare för att utreda om det bland de Kirunabor som besvarat enkäten finns skillnader som är möjliga att relatera till genus eller ålder. Fallstudien, som geografiskt sett avgränsats till Kirunas centrala stadsmiljö, har byggts upp kring jämförande diskursanalyser där åtta olika respondentgruppers svar på åtta olika frågor har studerats och jämförts med varandra. Jämförelserna har grundats på vilka byggnader och platser respondenterna lyft fram i sina svar samt på vad de haft för åsikter om Kirunas stadsmiljö. Resultatet av de jämförande diskursanalyserna visar att det finns både likheter och skillnader mellan de olika respondentgruppernas svar. Detta resultat bidrar förhoppningsvis till att öka förståelsen för vilken betydelse genus och ålder har i föreställningar kring vad som kännetecknar god stadsmiljö.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 168.
    Edvardsson, Linda
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Ett levande centrum: Förnyelse av de centrala delarna i Södra Sandby2002Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING Södra Sandby är vad man ofta kallar en villaförort. Här bor cirka 5 500 invånare och många pendlar till Lund. Större delen av bebyggelsen är från 1970-80-tal. En stor centrumanläggning uppförd i början av 1970-talet dominerar centrala Södra Sandby, anläggningen rymmer bland annat affärer, post och café. Generellt sett är hela orten en uppvisning i bristande variation, något som är tydligt både i parkerna och bebyggelsen. Bilen har varit måttstock för planering och arkitektur, vilket har lett till ett otrivsamt centrum. Ett levande centrum studerar möjligheterna till förändringar och förbättringar i Södra Sandbys centrala delar. Ämnet diskuterades fram tillsammans med arkitekt Elsa Grip på stadsarkitektkontoret som arbetar med denna del av kommunen. Syftet med examensarbetet har varit att arbeta fram förslag på samhällsbyggnadsåtgärder som höjer trivseln på de centrala gatorna, ökar den mänskliga aktiviteten i centrum och som lyfter fram det goda som dolts under år av planering med bilen i fokus. Arbetet är uppdelat i fyra delar: Inledning, Analys, Mål och Strategier samt Förslag. En konsekvensanalys har även bifogats för att ge en bild av vilka olika konsekvenser förslagen kan komma att ge. Analysen ger en förståelse för orten samt en god grund för framtida planering, och behandlar ortens historia, struktur, bebyggelse och vegetation. Den visar på att orten varit i stort sett oförändrad fram till järnvägen introducerades i orten i början av 1900-talet, varpå Södra Sandby blomstrade en kort period tills bilen blev det vanligaste transportsättet och järnvägen revs upp. Först på 60-talet kom den andra revolutionen ? villarevolutionen ? och sedan dess har åker efter åker sålts av för att skapa tomtmark. Denna bebyggelse är oftast ensartad och bilen har fått stor vikt vid planeringen. Av den bebyggelse som fanns i byn innan enskiftet (i början av 1800-talet) finns endast kyrkan och prästgården kvar. En stor andel parkmark finns inom byn men vegetationen är ensidig och grönområdena utnyttjas dåligt. De gröna ytorna är mest ?gröna transportrum?. Jan Gehls litteratur har varit en viktig teoretisk inspiration vid framställandet av Mål och strategier. Trivseln är för honom en viktig faktor och boken ?Livet mellem husene ? har studerats omsorgsfullt. En rad faktorer är viktiga för att människan skall trivas och genom att ställa dagsläget i Södra Sandby mot dessa faktorer blir det tydligt vad som bör förändras och vad som saknas i Södra Sandby. Huvudsakligen rör förslagen de centrala delarna och särskit berörs hur centrumhuset och dess omgivningar kan göras vackrare och trivsammare, hur man skapar kvalitet i uterummen och grönytorna samt var en offentlig plats kan förläggas. Vissa förtätningar föreslås men huvudsakligen förordas en relativt gles struktur. Viktigt är att byns gamla struktur bevaras samtidigt som den mänskliga aktiviteten ökar. Genom de åtgärder som föreslås kan detta åstadkommas.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
  • 169.
    Egnér, Yvonne
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Utveckling av Solbergsudde Från fritidshusområde till permanentbebyggelse: med bevarad karaktär2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Västerviks kommun har under tiotals år haft en vikande befolkningsutveckling men under de senaste åren har en förändring skett och trenden har brutits. En stor satsning på att uppföra sjönära bostadsområden nära staden har lockat till inflyttning, och kommunen vill fortsätta den utvecklingen. Solbergsudde ligger strax utanför Västervik och det finns långt framskridna planer på att där uppföra ett nytt attraktivt bostadsområde med blandad bebyggelse. Solbergsudde präglas av en lantlig skärgårdskaraktär och idag finns där 17 bostadshus/fritidshus som ej är planlagda. Problem finns med både enskilda läckande avloppsanläggningar och brist på färskvatten. Olika delar av området har både regionalt och internationellt värde och omfattas av restriktioner såsom riksintresse enligt 3 och 4 kap miljöbalken och strandskydd. Mitt arbete har varit att analysera och ge förslag på hur man kan utveckla Solbergsudde till ett trivsamt och attraktivt bostadsområde, och samtidigt bevara landskapets karaktär och de biologiska, kulturella och rekreativa värden som finns. Redan har många strandnära områden i Västervik bebyggts med friliggande villor. Flera av dessa områden har uppförts utan anpassning till landskapsbilden och de karaktäriseras av stora exklusiva villor som placerats och utformats utan hänsyn till omgivning, topografi eller vattenfront. Arbetet visar därför hur man genom olika riktlinjer för gestaltning kan styra bebyggelsen så att den harmonierar mer med landskapet. Den sydvästra delen av området utgörs av en inkapslad deponi, innehållande rester från ett pappersbruk. Deponin upptar ett stort område som idag är outnyttjat och arbetet innefattar även ett förslag på användningsområde för denna yta. Planförslaget möjliggör ca 60-80 nya bostäder samt en förskola. Viktigt har varit att planera för olika boendeformer och bostadsstorlekar, så att området kan passa både små och stora hushåll. I förslaget ingår också flera åtgärder som gynnar rekreation och friluftsliv.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
  • 170.
    Ehrén, Karolina
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Krympande kommuner: En innehållsanalys av kommunala översiktsplaner2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [sv]

    Utvecklingen i Sverige de senaste åren kännetecknas av befolkningsminskning i landets gles- och landsbygder medan storstädernas befolkningsmängd ökar. Syftet med arbetet är att undersöka om det finns några metoder och strategier som de krympande kommunerna har använt sig av för att försöka vända stagnationen samt att jämföra dessa med hur problemet hanteras i andra delar av världen. För både krympande städer och kommuner är problemet detsamma, befolkningsminskning. Lösningen på problemet är att försöka skapa en befolkningstillväxt. Det finns många olika strategier för att vända befolkningsutvecklingen. Marknadsföring ses ofta som en universallösning för att motverka stagnationen och en vanlig strategi för att få människor att flytta till eller besöka staden/kommunen, både i Sverige och internationellt. En studie av innehållet i översiktsplaner från krympande kommuner i Värmland har genomförts för att undersöka, om och i sådana fall hur, kommunerna använder översiktsplanerna för att åstadkomma befolkningstillväxt. Slutsatserna av studien är att det inte i de undersökta översiktsplanerna finns några tydliga strategier för att uppnå kommunernas visioner. Istället finns det många dellösningar för olika områden. Hur problemet med stagnerande kommuner ska hanteras är dock ytterst en politisk fråga på både lokal och på nationell nivå. Eftersom att alla kommuner har olika förutsättningar går det inte att ta fram en standard-strategi som fungerar för alla kommuner.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 171.
    Ehrén, Karolina
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Medborgardeltagande: demokrati i planprocessen?2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med kandidatarbetet är att undersöka medborgar- deltagandet i den kommunala planprocessen. I arbetet tas upp vilka dialogverktyg som finns för att få ett bra medborgar- deltagande i planprocessen, hur de kan användas och hur de har använts vid planeringen av ett nytt område. Arbetet försöker att med hjälp av demokratimodeller och planeringsteorier förklara och förstå den typ av medborgardeltagande vi har idag vid planeringen av den fysiska miljön. Medborgardeltagande i planprocessen är obligatoriskt enligt Plan- och Bygglagen. Undersökningar som Boverket (1998) gjorde har visat att ju mer medborgarna får vara med i planprocessen från början, desto större och bättre beslutsunderlag vilket ofta leder till färre överklaganden. Ändå väljer många kommuner att endast använda sig av det obligatoriska samrådet som är minimikravet enligt Plan- och Bygglagen, Förslag på ett utvidgat och förbättrat medborgardeltagande med hjälp av olika dialogverktyg kommer att behandlas i uppsatsen. En fallstudie av medborgardeltagande i planprocessen görs av ett område i Stockholms innerstad där en ny stadsdel ska växa fram, ”Norra Djurgårdsstaden 2030: Hjorthagen”. I studien undersöks vilka dialogverktyg Stockholms stad har använt sig av samt om de skulle ha behövts kompletteras eller ersättas.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 172.
    Ejeborn, Elisabet
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Gestaltning av det offentliga rummet: Hur blir Amiralitetsparken en levande del av stadslivet igen?2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    De offentliga rummen är de platser i staden som är tillgängliga för oss alla. Dess betydelse har varierat med åren. De har alltid varit betydande platser för maktuttryck från stat och kyrka men också platser där folket uttryckt sin vilja i demonstrationer och aktioner. Parkerna började dyka upp i Sverige under 1800-talet då städerna växte och borgarklassen fick mer resurser och fritid. De senaste årtiondena har våra offentliga miljöer många gånger fått komma i andra han i stadsplaneringen, fokus har länge legat på objekten och inte på vad som finns emellan dem. I Karlskrona har länge stora delar av staden varit stängda för allmänheten på grund av militären och det är också det militära som till stor del styrt stadsbyggandet. Därför skiljer sig den offentliga miljön i Karlskrona från den i andra städer av samma storlek. Centrala Karlskrona har två större parker. Hoglands park möter den som kommer till Trossö med tåg eller buss den har en strikt och representativ karaktär. Amiralitetsparken (som behandlas i denna uppsatts) ligger söder om Stortorget och har mer av en landskapskaraktär. Planförslaget för Amiralitetsparken har som syfte att skapa fler målpunkter och på så vis generera mer folkliv i parken. Parkens grönska består idag av stora träd och gräsmattor som på många ställen är av dålig kvalitet. Genom att gallra i trädbeståndet släpps mer ljus in i parken. Förslaget innefattar en ny rosenträdgård för att skapa mindre rum där människor kan uppehålla sig. En utställning i järnvägstunneln som går genom parken föreslås, parken får på så sätt ett nytt besöksmål. Den södra delen av parken rensas upp från träd och får en ny soltrappa som tar upp höjdskillnaderna och gör på samma gång schaktet med tågspåret mer tillgängligt. Amiralitetsplatsen i söder där planområdet möter marinbasen får en ny markbeläggning och skeppsgossekasernen får en ny entréplats.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 173.
    Ejeborn, Elisabet
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Nedersjö, Julia
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Downtown revitalization in San Salvador2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [en]

    The aim of this master’s thesis in spatial planning is to research the conditions in the historic city centre of San Salvador and make a strategy and urban design proposal for the area, but also to investigate the relationship between economic development, public institutions and the public space in this area. The research has been done through literature studies on El Salvador and formal/informal economy, onsite inventory, studies of good examples and interviews with people in the area. In the analysis of the area we investigate four topics; Functionality, Economy, Sustainability and Place Qualities. To do this we use concepts concerning city life and form from Jane Jacobs, Jan Gehl and sustainability concepts from The Natural Step. The urban design proposals have been created through sketching, discussing and testing in threedimensional modelling. The republic of El Salvador is located on the pacific coast of Central America and it is the smallest country in the region. It has a population of 6,2 million and the capital San Salvador which is located in the middle of the country is the demographic and economic centre with 1,5-2 million inhabitants in the metropolitan area. The country was in civil war between 1980 and 1992, when the left wing guerrilla was fighting the military government for the people’s right to the land. The historic city centre has a grid structure and contains many historically important places and monuments, like the national palace and theatre. The grid structure is several hundred years old but because the city is located in a region that is frequently struck by earthquakes the area has been rebuilt several times. One of the main problems is the extensive street vending in the public space. These informal markets are competing with the formal economy in the area and one of the consequences is that there are no longer any investments made into the built structure. Together with other causes, such as extensive regulations on what can be changed or built in the area, it causes the historic centre to deteriorate while investors are choosing more peripheral areas of the city to invest in. Most of the down town is commercial space and 90 % of the buses pass through this area. It is not a pedestrian friendly city and people who can afford a car will choose driving before the public transport. An alternative development for the public transportation has been made by the Leon Sol Arquitectos office. It suggests a network of faster and more efficient busses in a Bus Rapid Transit model. In the core of the down town there is a concentration of plazas which together with the historic buildings makes it a unique part of the city. In the interviews conducted people expressed that the city centre was disorganized and neglected, few people had public space as their favourite place down town. The street vending is a part of the informal economy, which consists of economic activity that occurs outside the government registered formal economy. The informal economies are growing in developing countries. We found a good example on how to develop the public space in the neighboring municipality of Santa Tecla. There a stable political majority and more economic funds made it possible to renovate an old building to create a cultural centre and at the same time renovate the public space connecting it with another public building. This resulted in a very nice public space with good prerequisites for restaurants and shops. The analysis is divided into four topics; functionality, economy, sustainability and place qualities. In the functionality analysis we find that the city centre could be functioning better when it comes to traffic and street environment, the street vending together with too many buses is causing chaotic and crowded streets. The public space is also worn down and badly maintained in many places. In the economy analysis we conclude that the informal economy is making it unattractive for the formal economy causing the built structure to deteriorate due to lack of maintenance. In our sustainability analysis we find that the street vending as an informal economic activity is hindering people to meet their human needs of participation, leisure and protection. But the area has good prerequisites for people to lead a lifestyle without fossil fuels extracted from the earth’s crust, due to the location and accessibility to public transport. A more efficient use of the existing structure could make the area contribute to less land being degraded through human activities elsewhere. The qualities of this area are, as mentioned earlier, unique for San Salvador. No other part of the city has such a walkable structure with so many plazas and historic buildings. Despite this the environment is not good enough for people to do optional activities. Our conclusion is that the street environment needs to be improved when it comes to the traffic, the street vending and the quality of the physical structure. This will also give the formal economy of the area a new chance to grow and improve the economical willingness to take care of the built structure. The street vendors need to be provided new places or alternative employment and to be incorporated into the formal economy. Measurements like this may be difficult to implement because of political instability, criminal gangs, corruption and lack of economic means. The studies and analyses resulted in a general strategy, recommendations and urban design proposals. We recommend a strategy similar to the Santa Tecla example, the municipality need to make the area attractive to people to make it attractive for investments and development of the formal economy in the area. To achieve this the street vendors need to be moved and be provided an alternative location, the streets and plazas need to be renovated and in combination with the renovation and activation of public buildings. The traffic situation should be improved through implementation of a Bus Rapid Transit (BRT) system. The recuperated and renovated public space also needs to be maintained through policing, cleaning and reparations. This strategy is the basis for the individual design proposals. The proposals aim to provide suggestions on what the public spaces in the city centre could look like. Each proposal has a distinct character and serves different purposes to create diversity in the area. Julia’s proposals transforms Plaza San Martin to a plaza integrated with a bus station for a new BRT bus line, develops Plaza Barrios through a monumental pavement and makes Parque Libertad more accessible for recreation. Elisabet is proposing to develop Calle Arce into a pedestrian street with organized street vending, making Hula Hula into a centre for the street vendors and suggesting a transformation of Plaza Morazan to better cooperate with the theatre.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 174.
    Ekman, Anna
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Vackra Asarumsdalen! Utveckling av bostäder, service & rekreation i Asarum2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    Ett bra boende påverkar både tillväxt och välfärd i en kommun, utveckling av boendemiljöer är därför av stor vikt i planeringen. Att planera för bostadsbebyggelse i bra kommunikationslägen med god tillgänglighet till tätortsnära park- och naturområden, kollektivtrafik och service är en viktig grundpelare i ett hållbart samhälle. En princip som passar väl in på Asarum. I takt med ett ökat boende kan servicen utvecklas, med ökade fritidsaktiviteter, fler verksamheter och affärer, vilket ökar ortens livskraft. Vid inflyttning och befolkningsökning i orterna tas naturmark i anspråk för exploatering och många intressen måste samordnas. Till förmån för exempelvis ekonomiska aspekter är det vanligt att bevarande av naturmark bortprioriteras. Bostadsområden där natur till större delar bevarats har kvaliteter som är högt skattade. Studier visar att närhet och tillgång till naturmiljöer har goda effekter på människan. Då Asarum är en liten tätort med omgivande naturmiljöer finns möjligheter att skapa goda boendemiljöer med natur runt husknuten. I samband med att översiktsplanen 2007 antogs upphävdes den fördjupade översiktsplanen för Asarum från 1993, kommunen saknar därför en samlad bild över hur Asarum ska utvecklas och hur man ska ställa sig till nya exploateringsprojekt. I Karlshamns översiktsplan 2007 ges förslag på utbyggnadsområden för bostäder, verksamheter och tätortsnära rekreationsområde i Asarum. Detta beskrivs endast övergripligt och jag anser att man bättre bör utveckla de värden som gör Asarum till en bra ort att leva i. Mitt förslag ger en samlad bild över vilka möjligheter som kan finnas för orten. Asarum har goda värden som bostadsort och kan även fortsättningsvis utgöra ett komplement till Karlshamns bostadsutbud. Att bättre ta vara på de varierande och vackra naturmiljöerna för att skapa nya och spännande boendemiljöer där platsen ger förutsättningarna. Men även skapa nya bostäder i centrala Asarum för att stärka ortens service och stärka centrum till en mötesplats för Asarumsborna samt lyfta fram viktiga rekreationsområden och skapa kopplingar mot vatten- och odlingsmiljöer. Detta är tankar värda att bygga vidare på. Syftet med examensarbetet är att visa på hur Asarum kan utvecklas som bostadsort med ett mer variationsrikt bostadsutbud dels präglat av platsens naturvärden men även bostäder i centrala samhället för att skapa ett levande centrum med stärkt service. Examensarbetet ger förutom nya bostäder förslag på utveckling av service och rekreationsområden vilka tillsammans stärker och utvecklar Asarum till en god ort att bo i.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
  • 175.
    Ekmark, Tina
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Miljömålens faktiska betydelse i den fysiska planeringen2005Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Riksdagens 15 nationella miljökvalitetsmål har utvecklats för att kunna säkra de hot som finns för att uppnå en ekologisk hållbar utveckling. Myndigheter, kommuner och statliga organ ska arbeta aktivt med dessa miljöfrågor i planeringsobjekt för att bidra till att på sikt uppnå dessa miljömål. Idag finns kritik och problem gällande miljömålen då många mål anses vara svårtolkade och diffusa. Målen blir därför svåra att hantera och i planeringsobjektet. Eftersom arbetet med de nationella miljömålen inte finns reglerat idag finns en debatt gällande vilken status miljömålen har i dagens samhälle. Utifrån dessa problem har jag riktat intresset till att diskutera vilka mål och delmål som rimligen bör finnas med i ett vägprojekt och vidare undersöka om och hur man arbetar med dessa miljömål inom Vägverket. En analys av Vägverkets generella miljömålsarbete och en fallstudie av fyra vägprojekt visar vidare på slutsatser av miljömålens faktiska betydelse i den fysiska planeringen när det gäller vägplanering. Aktörerna i vägplaneringen är många och dessa lyder under särskilda regleringar med speciella regler för miljöarbete. Vägplaneringen berörs därmed av flera miljömål från olika håll. De tre kanaler som berör vägplaneringen är regleringsbrevet, Vägverkets egna miljöprogram samt de nationella miljömålen. En jämförande analys av dessa kanaler visar att liknande miljömål återkommer i alla tre kanaler men även miljömål som endast behandlas i endast en eller i två av kanalerna. Fallstudien visar också på denna problematik med val av vilka miljömål som ska behandlas i varje enskilt vägprojekt. Slutsatsen av denna studie visar att mängden miljömål som påverkar vägplaneringen försvårar miljöarbetet vid vägprojektering. Vägverkets miljöprogram, som borde vara en sammanfattning av vilka miljöfrågor som bör behandlas i vägplaneringen, visar sig med dagens innehåll vara otillräcklig för att tjäna till detta syfte. Studien visar också en brist i dagens vägprojektering när det gäller redovisningen av påverkan, effekt och konsekvens av miljömål vid val av alternativ. De nationella miljömålen har alltså ingen betydelse i dagens planering av vägar inom Vägverket.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 176.
    Ekström, Marcus
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Jellbin, Maria
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Sustainability in Toronto: a Personal Rapid Transit System and a Community Development Plan for Cherry Beach2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    Between October 2007 and January 2008 we got the chance to live in Toronto, the most diverse city in the world. Our choice of study has been to explore how sustainabile city planning can be dealt with in a new community of the Central Waterfront of Toronto. The themes presented by us are a new transportation system to decrease our oil-dependency and how to weave environmental and social sustainability together. Focus has been on a new transit system in the form of a Personal Rapid Transit System, which is simplified a system of loops of guideways with small pods that takes you from A to B without stops on the way. Ideas of PRT was introduced in the 60s, and is by its forespokers quick, environmentally friendly, reliable, convenient and cheap. It takes on the challenge to attract people who rather take the car in everyday life. A PRT system between Toronto Downtown and Port Land area as a way to decrease barriers and connecting new and existing built environment. Further, the Swedish model of Hammarby Sjöstad, has attracted city planners from all over the world, among them Canadians working with the transformation of the Central Waterfront into becoming new mixed communities. The Hammarby sjöstad model is a great example of new urbanism with focus on the environmental part of the sustainability concept. But what can be seen as missing is diversity. Diversity is a key word in Toronto with a couple of well visited neighbourhoods, Kensington Market and the Islands that can be seen as everyday urbanism areas. Still newly built areas at the Central Waterfront were missing these qualities. This led to a focus of what benefits and problems that can occur in weaving environmental and social sustainability together, using ideas of both new urbanism and everyday urbanism in building a new community. This thesis is the result of our ideas of sustainable city planning and presents a planning proposal for Cherry beach at the Waterfront of Toronto.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT04
  • 177.
    Eliasson, Alexandra
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    NYBRO -Analys & förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum.2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Nybro är en stad i ”Glasriket” i Småland, tillhörande Kalmar län. 2004 antogs en Fördjupad översiktsplan för Nybro stad med övergripande riktlinjer för stadens utveckling men ett mer detaljerat stadsmiljöprogram med analys och förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum finns inte. Arbetet med att utveckla stadens kärna är redan i full gång men det är fortfarande många delar av Nybro stads offentliga miljöer som är slitna, omoderna, av väldigt blandade karaktärer och i stort behov av en uppfräschning och uppstramning. Den fysiska avgränsningen för mitt arbete är Nybro stad men framförallt stadsdelen Centrum och stadens mest offentliga miljöer. Syftet med mitt examensarbete är att ta fram ett förslag till ett stadsmiljöprogram för Nybro stad med förslag på åtgärder som kan genomföras för att få attraktivare offentliga miljöer i stadskärnan utifrån de förutsättningar, kvalitéer och brister som finns idag. Efter en sammanfattning av Nybro stads utveckling beskriver jag hur det ser ut i Nybro stad idag. Därefter följer analysen som bygger på Hans Gillgrens analysmetod ”Planeringens fyra moment”. Slutligen redovisar jag mitt förslag till stadsmiljöprogram för Nybro stad med riktlinjer för att utveckla stadens offentliga rum. De olika rubrikerna som behandlas i stadsmiljöprogrammet är: identitet, färger, grönt, stadens entréer, trafik, platser, stråk och vattenkontakt, en stad för alla, trygghet och jämställdhet, gatumöbler, uteserveringar, markbeläggning, trappor och murar, skyltar, små byggnader och belysning. I stadmiljöprogrammet redovisar jag också två exempel på hur det skulle kunna se ut om man använder stadsmiljöprogrammet, en parkmiljö och en gatumiljö. Om mitt förslag till stadsmiljöprogram följs så kommer Nybro stad att bli en stadskärna med en unik, välorganiserad, enhetlig och omhändertagande karaktär. Förhoppningsvis kan det också leda till att Nybros profilering som designstad och huvudstaden i Glasriket förstärks och därmed locka både inflyttare och turister till staden.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT04
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT05
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT06
  • 178.
    Eliasson, Henrik
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Förtätning med hänsyn till allmänna intressen2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [sv]

    Förtätningar kan både gynna staden, dess invånare och hållbarheten men även hota dessa värden. Enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900) ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen men enligt 2 kap. 2 § PBL ska företräde ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Trots detta händer det att enskilda intressen gynnas framför allmänna intressen, exempelvis när förtätningar sker i offentliga parker utan att allmänheten kompenseras. Syftet med arbetet är att undersöka hur städer kan förtätas utan att allmänintresset missgynnas. Fokus läggs på grönstrukturen där effekterna för staden och dess invånare undersöks. Undersökningen har utgångspunkt i studien Hela staden – argument för en grönblå stadsbyggnad där Lunds kommun visar bra och dåliga exempel på hur olika förtätningsprojekt har genomförts. Dessa projekt utgörs av kvarteret Galten i centrala Lund, Margretedal som ligger halvcentralt, Borgareparken som är ett 1960-1970-talsområde och Öresundsområdet som är ett industri- och kontorsområde. Eftersom studien har utgångspunkt i Hela staden görs en bedömning av vilka konsekvenser förtätningen får för de fem aspekter som Hela staden baseras på dvs. ekonomi, hälsa, livskvalitet, attraktivitet och klimat. Analysen i mitt arbete ska bidra med tankar och generella lösningar om hur andra städer kan förtätas utan att allmänintresset missgynnas. Resultatet av fallstudien visar att förtätningar kan göras på bra sätt där hänsyn tas till de allmänna intressena som exempelvis i kvarteret Galten. Förtätningar kan även utföras på mindre bra sätt som exempelvis i Borgareparken. Skillnaden mellan dessa områden är en varierad syn på hur de allmänna intressena beaktas och vem som faktiskt gynnas av förändringen. Slutsatsen är att eftersom verkligheten ofta är väldigt komplex går det inte att påstå att något är bra så länge inget missgynnas. Både skala och perspektiv är viktiga att beakta och en förtätning kommer förmodligen inte gynna allmänheten direkt, men om det leder till fler invånare och ökade skatteinkomster kan allmänheten få en ökad välfärd. Även kompenseringar i form av nya parker eller upprustningar av befintliga kan vara positivt för det allmänna intresset. I 2 kap. 1 § PBL står det att hänsyn ska tas till både allmänna och enskilda intressen. Detta är en otydlig paragraf eftersom det inte står något om hur bedömningen ska göras angående vilket intresse som väger tyngst, paragrafen blir därmed verkningslös. Däremot kan det vara möjligt att värna om de allmänna intressena och samtidigt förtäta staden genom att frågan integreras på ett tidigt stadie i planprocessen. Fallstudien har dock visat att denna hantering snarare är undantag än regel och att ett förtydligande av paragrafen hade varit positivt för stadsplaneringen i framtiden. För att nå ett bra slutresultat är det viktigt att utgå från platsens förutsättningar med en respekt för de värden som finns där och att i möjligaste mån försöka gynna dessa genom att bland annat se grönstrukturen som en integrerad del i den övriga infrastrukturen. Detta kan åstadkommas genom att hitta ett bra förhållande mellan exploateringsnivån och de allmänna intressena.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 179.
    Eliasson, Henrik
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Stad-i-park: Framtidens stadsbyggnadsstrategi?2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Historiska stadsbyggnadsstrategier med fokus på hållbarhet eller grönska utgör utgångspunkten för framtagandet av en ny stadsbyggnadsstrategi som ska vara hållbar ur alla aspekter; både ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. I kandidatuppsatsen undersöks möjligheterna att fortsätta förtäta staden och samtidigt behålla stadens parker och grönska. Stadsbyggnadsstrategin är döpt till Stad-i-park och är en utopisk vision som syftar till att förändra vårt sätt att leva och vilken funktion en stad ska fylla för att nå en hållbar utveckling. Detta uppnås i teorin genom att ersätta transporterna inom staden med framförallt spårbunden trafik, öka mötesplatserna i staden genom att föra in mer grönska och torg samt att förtäta staden då byggnader som tillhör dagens trafiksystem inte längre behövs. Förändringar i infrastrukturen ska inte påverka rörligheten utan staden ska även i fortsättningen vara tillgänglighetsanpassad vilket bl.a. kan tillgodoses genom att reducera stadens barriärer. Genom att skapa en variation av grön- och vattenområden, torg och gågator i bostads-, arbets- och serviceområden inom staden kan ett attraktivt stadslandskap bildas där hållbarheten prioriteras för att skapa en värdefull helhetsmiljö. En förutsättning för att minska transporterna och öka attraktiviteten är att staden blir funktionsblandad så att det blir möjligt att nå arbete, service och butiker på rimligt avstånd från bostaden. För att visa hur strategin kan utformas i praktiken redovisas ett gestaltningsförslag för hur Karlskrona centrum kan omvandlas utifrån strategin Stad-i-park. Gehl Architects stadslivsanalys ligger till grund för placeringen av de olika stadsbyggnadselementen. Spårbilssystemet kommer att utgöra det huvudsakliga transportsättet i staden och hållplatser är placerade för att tillgodose att en hög tillgänglighet till systemet uppnås. Strategin är en utopi och fungerar inte i dagsläget i alla avseenden då nuvarande lagar och system utgör hinder för ett genomförande. I uppsatsen förs däremot en argumentation som visar hur de flesta av dagens stadsproblem kan lösas i framtiden. Utopins syfte handlar snarare om att väcka tankar och visa vilka problem som finns mer än att faktiskt genomföras i verkligheten.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 180.
    Elrud, Sofia
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Konsultplanering: Planeringskonsulter i den kommunala fysiska samhällsplaneringen2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Detta arbete har tagit fokus på en ännu outforskad företeelse i svensk kommunal planeringspraktik, nämligen något som här kallas ’konsultplanering’, det vill säga konsultmedverkan i den kommunala planeringen. Uppsatsen har avgränsats till att handla om ’planeringskonsulter’ och konsultuppdrag som konkret handlar om planering och inte olika utredningar etc. som i och för sig också ingår i planeringsprocessen och ofta utförs av konsulter. Ämnet är intressant eftersom det idag är vanligt i de flesta av Sveriges län att kommunerna använder sig av konsulter. Studiens syfte är att studera den ökande konsultplaneringen i den svenska kommunala planeringspraktiken, samt dess positiva respektive negativa konsekvenser för planeringssystemet. Fokus ligger på följande frågeställningar: - Varför anlitas konsulter och vad gör de i den kommunala planeringen? - Vad finns det för positiva respektive negativa konsekvenser av konsultmedverkan i planeringen? - Vad blir kommunens roll när allt mer planarbete läggs på konsulter? Eftersom det hittills inte finns någon svensk forskning på denna företeelse består studien främst av intervjuer. Det har varit viktigt att skapa en bild av hur fenomenet konsultplanering ter sig i dagens planeringssverige. Därför har elva intervjuer genomförts där praktiker med bakgrund från både den kommunala och konsultsidan berättat om sina erfarenheter och uppfattningar. Det har framkommit att andelen konsulter i planeringen är stor på många håll, samt att det framför allt är detaljplaner som outsourcas. Oftast anges resurs- och komptensförstärkning som anledningen till att man anlitar konsulter, men det finns även andra skäl. Både för- och nackdelar med konsultmedverkan lyfts och samtliga informanter verkar överens om att konsulter har något att tillföra, men också att det finns en del problem som man bör se upp med. Alla respondenter lyfter även att kommunen fortfarande har en viktig roll att spela och konsultmedverkan tycks inte vara slutet för den kommunala planeringen. Med denna studies begränsade omfattning är det svårt att dra några generella slutsatser. Sammanfattningsvis kan man konstatera att det behövs mer forskning på detta område eftersom det är ett viktigt ämne som det finns mycket att säga om.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 181.
    Emanuelsson, Cecilia
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Rastplatsers funktion och plats i den fysiska planeringen: en studie av rastplatserna Såten och Torstäva2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Rastplatser är något många tar förgivet, de bara finns där längs vägarna med jämna mellanrum. Tyvärr stämmer inte det i hela Sverige. Södra Sverige har ett bra nätverk med rastplatser som kommer med bra mellanrum. Från Gävle och norrut finns det tyvärr en helt annan bild. På rastplatskartan från 2010 ser man tydligt att rastplatserna blir färre och färre ju längre norr ut man kommer. I Region Nord behövs minst 15 nya rastplatser för att endast nå maxavståndet mellan rastplatser. Något det inte finns resurser till. Men varför finns det då rastplatser? Har de någon funktion? Ja, det har de i allra högsta grad. Olyckor med förare som somnat eller som är trötta när de kör är en av de vanligaste orsakerna vid olyckor. För att förhindra dessa olyckor spelar rastplatser en viktig roll. Rastplatserna blir en plats där föraren kan sträcka på benen, få frisk luft. Det blir även ett avbrott i körningen som lätt kan bli monoton vid körning på nätter och tidiga morgnar. Det är framförallt på större bredare vägar som just monotonin kan bli ett problem. Undersökningar visar att skiftarbetare och pendlare som kör till och från jobben dessa tider på dygnen är högt representerade i olyckorna med trötthet inblandade. Rastplatser har fler funktioner än enbart säkerhetsmässiga. Det är ett bra läge för kommunen att visa upp sig och visa turister vad som finns i kommunen. Det kan röra sig om vilka sevärdheter som finns men även vad det finns för möjligheter till logi. Förutom information från kommun och andra företag behövs det toaletter, bord och stolar samt möjlighet att slänga sopor. Även möjlighet att söka skydd vid dåligt väder är en bra funktion, inte minst för de som kör motorcykel.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 182.
    Emenius, Hanna
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    FYSISK PLANERING OCH FÖREBYGGANDE AV ÖVERSVÄMNINGSKONSEKVENSER2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Arbetet undersöker hur man genom fysisk planering kan reglera förebyggande för att minska risken för och konsekvenserna av översvämning.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
  • 183.
    Emenius, Hanna
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Vägen till externhandel2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [en]

    Etableringen av externhandeln i svenska kommuner har ökat under senare år och flera kommuner har projekt som ligger i startgroparna. Mellan åren 2000 och 2005 dubblerades antalet områden med handel i externa lägen (2008, Länsstyrelsen i Skåne län). Sedan 2000 har 64 nya köpcentrum öppnats runt om i landet. Totalt finns nu 298 stycken och ytterligare 22 är planerade fram till 2016 (ncscnordic.org). Externhandelns förespråkare hävdar nödvändigheten i externa köpcentrum för att kunna konkurera med andra orters utbud. De menar att handeln centraliseras och att de kommuner som inte satsar nu riskerar att missa tåget. Det får till viss del stöd av en utredning som gjordes av Handelns utredningsinstitut 2008. Den visar att 2007 stod 50 av landets 290 kommuner för 75% av den totala sällanköpsvaruhandeln, samtidigt som 100 kommuner delade på 80% av den totala dagligvaruhandeln. Enligt handelns utredningsinstitut är konsumenter också beredda att åka allt längre sträckor för att handla sällanköpsvaror som kläder och möbler. Förespråkarna menar vidare att externhandel lockar ett annat klientel och därmed inte påverkar den befintliga handeln i staden. Kritiker hävdar istället att antalet konsumenter är begränsat och pengarna i deras plånböcker likaså. De menar att handel utanför stadskärnan riskerar att slå ut handeln i centrum. De menar också att externhandel bygger in kommuner i ett ökat bilberoende och en ohållbar utveckling som strider mot miljömål. En annan aspekt är att dagligvaruhandel flyttar ut från centrum till externhandelsområden och att det i hög grad påverkar dem som inte har tillgång till bil och människor som redan är socialt utstötta (Länsstyrelsen Skåne län 2001). Handelns utredningsinstitut talar i sin rapport från 2008 om substitutionseffekt och överspillningseffekt som två möjliga effekter av externhandel. Substitutionseffekt innebär att en konsument som bor i stadens centrum alternativt i grannkommunen ersätter sina inköp i stadskärnan, eller den egna kommunen, med handel i ett externt köpcentrum utanför centralorten. Överspillningseffekten innebär att konsumenten som reser till ett externt köpcentrum för att handla sedan också handlar i stadens centrum. Substitutionseffekten leder till en utarmning av stadens centrum och kranskommuner medan överspillningseffekten leder till en positiv utveckling för både den centrala och externa handeln. Vilka avvägningar gör kommuner inför en etablering av extern detaljhandel? Hur använder kommunen sig av sitt planmonopol och i vilken utsträckning samarbetar kommuner och regioner i frågor om externhandel? Vilka förväntningar har kommuner, representanter för handel och politiker på utvecklingen i kommunen efter en nyetablering av externhandel? Hur påverkas de gamla stadskärnorna av att ny handel etableras utanför stadens centrum och erbjuder stora shoppingytor, lättåtkomligt från motorvägen, med gratis parkering och tak som skyddar mot väder och vind?

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 184. Emmelin, Lars
    Att synas utan att verka – miljömålen som symbolpolitik?2005Inngår i: Konflikter, samarbete, resultat. Perspektiv på svensk miljöpolitik. Festskrift till Valfrid Paulsson / [ed] Lundgren, Lars J; Edman, Johan, Brottby: Kassandra , 2005Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 185. Emmelin, Lars
    Effective Environmental Assessment Tools – critical reflections on concepts and practice2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report is an anthology from the research programme MiSt - Tools for environmental assessment in strategic decision making. MiSt is an interdisciplinary research programme on tools for environmental assessment in strategic decision making running from 2003 to 2008. The focus of the MiSt-programme is the empirical study of effectiveness of tools of environmental assessment as aid to strategic decision making. Two perspectives running through the programme are public participation and legal regulation of tools. There are three major steps in the programme: • a critical examination of the function of tools • a theory based understanding of their effectiveness • and ultimately a development of prescriptions for effective tool use including effective combinations of tools. MiSt is funded by the Swedish Environmental Protection Agency. Participating researchers come from a dozen leading Swedish research institutions in the field. The programme was initiated by the Blekinge Institute of Technology.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 186. Emmelin, Lars
    EIA follow up2007Inngår i: Standards and Thresholds for Impact Assessment / [ed] Glasson, M.; Emmelin, J.; Helbron, L. &; , Springer Verlag. , 2007Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 187. Emmelin, Lars
    Environmental Impact Assessment in Norway – understanding implementation as a function of professional culture2001Inngår i: Environmental Education and Information, ISSN 0144-9281 , Vol. 20, nr 4, s. 299-314Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 188. Emmelin, Lars
    Evaluating Environmental Impact Assessment Systems - Part 1: Theoretical and Methodological Considerations1999Inngår i: Scandinavian Housing & Planning Research, ISSN 0281-5737 , Vol. 15, nr 3, s. 129-148Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The paper addresses the problem of evaluating the functioning of EIA by relating EIA to professional and organisational cultures in environmental planning and management. The paper offers a model of modes of evaluation and suggests that the understanding of implementation structures is necessary to complement other types of evaluation which tend to focus on systems structure and document structure and to take an insider perspective on effectiveness of EIA.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 189. Emmelin, Lars
    Evaluating Nordic Environmental Impact Assessment - Part 2: Professional Culture as an Aid in understanding Implementation1999Inngår i: Scandinavian Housing & Planning Research, ISSN 0281-5737 , Vol. 15, nr 4, s. 187-211Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The article discusses the functioning of environmental impact assessment, EIA, in the Nordic countries by relating EIA to professional and organisational cultures in environmental management and planning. The article shows that the understanding of professional and organisational culture as part of the implementation structure is an urgent need to complement other types of evaluation.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 190. Emmelin, Lars
    Landscape Impact Analysis: a systematic approach to landscape impacts of policy1996Inngår i: Landscape research, ISSN 0142-6397, E-ISSN 1469-9710, Vol. 21, nr 1, s. 13-35Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A method for analysis of landscape impacts has been developed and applied to policy analysis in Sweden and Norway. The method uses scenario techniques to solve the methodological problem om lack of specificity of policies and programmes. The paper describes the main steps of the method and show an example of the application to assessemnt of the impact of policy instruments in Norwegian agricultural policy.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 191. Emmelin, Lars
    Strategic Environmental Assessment for Tourism Planning2006Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 192. Emmelin, Lars
    Tools for environmental assessment in strategic decision making2006Inngår i: BTH Research Report 2006:03 / [ed] Emmelin, Lars, Karlskrona: BTH , 2006, s. 4-23Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This article discusses the conceptual basis of the research in the MiSt-programme looking especially at the concept of tools and a simple model for the interaction of tools with their context of application and implicit background factors.

  • 193. Emmelin, Lars
    et al.
    Fredman, Peter
    Sandell, Klas
    Planering och förvaltning för friluftsliv: en forskningsöversikt2005Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Uppdraget var att göra en översikt över svensk och internationell forskning inom området "planering och förvaltning av natur för friluftsliv och naturturism". Uppdragsbeskrivningen från Naturvårdsverket innehöll två huvudmoment: redovisning av kunskapsläge och en analys av behov av forskning och metodutveckling för planering och förvaltning.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 194. Emmelin, Lars
    et al.
    Lerman, Peggy
    Environmental quality standards as a tool in environmental governance – the case of Sweden2007Inngår i: Standards and Thresholds for Impact Assessment / [ed] Glasson, M.; Emmelin, J.; Helbron, L. &; , Springer Verlag. , 2007Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 195. Emmelin, Lars
    et al.
    Lerman, Peggy
    Miljöregler: hinder för utveckling och god miljö?2004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    The report examines environmental assessment and permit systems, planning etc to evaluate the conflict between the planning- and permit systems and development.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 196. Emmelin, Lars
    et al.
    Lerman, Peggy
    Styrning av markanvändning och miljö2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 197. Emmelin, Lars
    et al.
    Lerman, Peggy
    The problems of a minimalist approach – the case of Sweden2004Inngår i: Implementing Strategic Environmental Assessment (SEA) / [ed] Schmidt, Michael; , Elsa João and Lothar Knopp, Berlin: Springer-Verlag , 2004Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Sweden has taken a clearly minimalist approach to the implementation of the SEA-directive. In this article we examine the mode of implementation and discuss some of the problems of the Swedish approach.

  • 198. Emmelin, Lars
    et al.
    Nilsson, Jan-Evert
    Integration of Environment into Regional Growth Policy- the lack of environmental consideration in implementation2006Inngår i: BTH Research Report 2006:03 / [ed] Emmelin, Lars, Karlskrona: BTH , 2006, s. 228-241Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Sustainability at the level of national policy and regional programmes is implemented in project funding. If tiering is to be effective methods of screening projects for environmental impact and for deciding if projects are in line with policy are needed. Project funding can not be shown to be influenced by programme ambitions for sustainable development with regards to the environmental component. Sector integration which is central to Swedish sustainability policy seems so far not to have had any great impact.

  • 199.
    Emmelin, Lars
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering.
    Söderblom, Ingmarie
    Spelet om 3G: en förstudie av mastfrågan2002Rapport (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Utbyggnaden av 3G-systemets fysiska infrastruktur kan ses som ett spel med tre huvudaktörer: operatörerna, staten och kommunerna. Staten har delat ut licenser med mycket ambitiösa krav på täckning och utbyggnadstakt. Operatörerna, å sin sida, har ett intresse av den utbyggnad som ger bäst ekonomi och marknadsposition, vilket inte nödvändigtvis innebär att de har ett intresse av vare sig den hastighet eller täckningsgrad de själva drivit fram i skönhetstävlingen. Kommunerna ska slutligen handlägga ansökningarna om bygglov från operatörerna; kraven på utbyggnadshastighet är här ett uppenbart problem. Utbyggnaden av infrastrukturen för 3G-systemet är principiellt intressant långt utöver de konkreta planerings- och miljöproblemen. Den illustrerar hur ?hållbar utveckling? hanteras i praktiken. Teknik och utvecklingsoptimismen har inte på något påvisbart sätt balanserats mot miljöintressen. I 3G är dessa avvägningar flyttade ned till kommuner och länsstyrelser. Besluten om 3G illustrerar det strategiska beslutsfattandets centrala dilemma: avvägningen mellan ?att våga och att väga?. Nyckelord: 3G, UMTS, bygglov, miljöprövning, infrastruktur

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 200.
    Emslie, Martin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Station-nearness Principles in the Copenhagen Region and Scania, Integrating Urban Functions with Public Transit2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    Abstract Station-nearness principles as we will discuss in this paper, deals with the coordination of urban functions with the public transportation network. When we talk about functions, we mean residences, workplaces, commercial services, entertainment venues, places of culture, etc. These functions should be high density, there should be a mix of them and they should be pedestrian friendly in nature. Effective integration of functions around train stations brings many benefits and is one of the best means by which you can increase public transport use and increase the accessibility for people in a region. More and more, cities in North America, Europe and other places, are exploring the idea of how this concept can be applied. The Copenhagen region as we will discuss, has placed station-nearness principles at the forefront of their finger plan. Since the Copenhagen region has applied these principles, they have seen clear results with increased public transit ridership, as well on the overall, an increase in the standard of living. As many places are exploring the concept, not everyplace has been able to make the concept work. When we look at Scania, the concept is under utilized to a degree. There continues to be many populated and dense areas in Scania where the coordination of urban functions with public transit is lacking. The automobile is also gaining stronger competition over public transportation; this is a concern in terms of the sustainable future and quality of life for the region. It is not always the solution to simply expand the public transportation network, rather it can be significant to explore more upon the concept of station-nearness principles so that the existing public transit network can be made more effective. It is important to compare places, see in our case study how the concept has worked in the Copenhagen region and look into why the concept is lacking in Scania, as well, what can be done to implement it more in Scania. It is also important how the Öresund region as whole, can play a role with developing the concept, as well, how the concept can benefit the Öresund region vice versa.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
1234567 151 - 200 of 804
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf