Endre søk
Begrens søket
1234567 151 - 200 of 1462
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Backström, Eva
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Petersson, Martin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Kommunikationens betydelse i mötet mellan sjuksköterska och en patient med diagnosen stroke2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Varje år insjuknar ca 25-30 000 människor i stroke i Sverige. Sjuksköterskan måste ha i beaktande att dessa patienter kan ha kommunikationssvårigheter av olika grad. Syftet med studien var att undersöka och beskriva hur sjuksköterskan ska gå till väga när hon ska kommunicera med en patient som har fått diagnosen stroke. Resultatet visar att sjuk-sköterskorna ofta saknar kunskap i hur hon ska agera och bete sig när hon kommunicerar med en patient som fått diagnosen stroke. Brist på tid är också ett vanligt förekommande problem som gör att sjuksköterskan helt enkelt inte hinner lägga den tid som krävs för att kommunicera med den individ som insjuknat i stroke. Till följd av det känner sjuksköterskan att hon inte kan sköta sitt jobb på ett korrekt och tillfredsställande sätt. Slutsatsen av vår studie visar att det bl.a. behöver läggas mer tid på att utveckla sjuksköterskornas kommunikativa kunskaper så att en god och trygg relation kan skapas med den som insjuknat i stroke. Studien är en litteraturstudie med kvalitativ utgångspunkt och Joyce Travelbee´s omvårdnadsteori har använts som teoretisk referensram. Travelbee påtalar vikten av kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Polit & Hunglers modell för litteratursökning har använts och vi har blivit inspirerade av Graneheim & Lundmans sammanställning av analysmetod när vi har analyserat vetenskapliga artiklar.

  • 152.
    Bacou, Patrick
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Lönnberg, Oskar
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Att vårda patienter med HIV/AIDS: Sjuksköterskors upplevelser2012Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Human Immunodeficiency virus (HIV) och Acquired Immunodeficiency Syndrome (AIDS) är en obotlig sjukdom där prevalensen har ökat de senaste åren. Sjukdomen angriper immunförsvarets celler och utan behandling leder den till en säker död. Sjukdomen sprider rädsla och är förknippad med stigmatisering och diskriminering runt om i världen. Studier visade att patienter kände sig diskriminerade av vårdpersonal, samtidigt som andra studier visade att sjuksköterskor upplevde sig rädda och hade en ovilja att vårda. I en god vård och vårdrelation skall sjuksköterskor värna om patientens välbefinnande. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med HIV/AIDS. Metod: Studien baserades på en kvalitativ litteraturstudie av nio artiklar. Resultat: Resultatet delades in i tre kategorier och sju underkategorier. Kategorierna som framkom i resultatet var; att vara känslomässigt involverad, erfarenhet ökade förståelsen och rädsla för smitta. I studien framkom det olika upplevelser som påverkade vårdrelationen både negativt och positivt. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde ett starkt engagemang i vårdandet av patienter med HIV/AIDS. Det var även viktigt att bilda en god relation till patienterna för att möjliggöra en god vård. Den nära relationen kunde ge upphov till lidande då patienter blev svårt sjuka eller avled. Sjuksköterskor upplevde även att erfarenhet ökade deras kunskap och attityd mot sjukdomen. Upplevelser av rädsla framkom och gav upphov till sämre vård.

  • 153. Bahtsevani, Christel
    et al.
    Khalaf, Azzam
    Willman, Ania
    Evaluating psychiatric nurses´awarness of evidence-based nursing publications.2005Inngår i: Worldviews on Evidence-Based Nursing, ISSN 1545-102X , Vol. 2, nr 2, s. 196-207Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 154. Bahtsevani, Christel
    et al.
    Udén, Giggi
    Willman, Ania
    Outcomes of evidence-based clinical practice guidelines: A systematic review2004Inngår i: International Journal of Technology Assessment in Health Care, ISSN 0266-4623 , Vol. 20, nr 4, s. 427-433Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 155. Bahtsevani, Christel
    et al.
    Willman, Ania
    Khalaf, Azzam
    Östman, Margareta
    Developing an instrument for evaluating implementation of clinical practice guidelines: a test-retest study2008Inngår i: Journal of Evaluation In Clinical Practice, ISSN 1356-1294, E-ISSN 1365-2753, Vol. 14, nr 5, s. 839-846Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    this study focuses on the development of an instrument for the evaluation of clinical practice guidelines and is one part of a research project about the implementation and use of such guidelines among hospitals in the southern region of Sweden. The aim of the present paper was to investigate the test -retest reliability of a questionnaire. A questionnaire was designed to gather data about guidelines that have been implemented as well as information about factors, which, according to the promoting Action on Research Implementation in Health Services (PARIHS)-model, influence the success of implementation. Thirty-nine health professionals at one of the hospitals included in the survey completed the questionnaire on two occasions within a mean time of 5.5 weeks. The test-retest reliability was analysed by means of Cohen´s kappa and percentage concordance. Eight items had good agreement in terms of strength and high percentage concordance. With regard to the kappa values, 13 items show moderate and two fair agreement. The test-retest reliability scores show mainly acceptable results indicating a reasonable stability, thus suggesting the possibility of further developing the instrument. The factors described in the PARIHS-model seem relevant for use in evaluating implementation and use of guidelines. The instrument could benefit from a revision of the language in order to enhance clarity and make it less abstract.

  • 156. Bahtsevani, Christel
    et al.
    Willman, Ania
    Stoltz, Peter
    Östman, Margareta
    Experiences of the implementation of clinical practice guidelines: interviews with nurse managers and nurses in hospital care2010Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 24, nr 3, s. 514-522Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The implementation of clinical practice guidelines (CPGs) has become an increasingly common element of clinical care, but little qualitative research has been conducted in real-life settings. The aim was to elucidate experiences and factors of importance for the implementation of CPGs in hospital care. Twenty interviews were conducted, audio-taped and transcribed verbatim. A manifest and latent content analysis was performed to interpret the text. A system of subcategories related to five categories and one overall theme were developed. the data reveal that the implementation of CPGs is continnuous processes of creating reliable and tenable routines that involve all staff members and expect to lead to better and safer patient care as well as to increased knowledge and confidence among staff. The process is initiated by internal or external demands and represents a way to keep abreast of knowledge development. Several factors facilitate the implementation and have influence on the use and compliance with CPGs. To increase support for and willingness to use the CPGs, it appears important to involve all staffs in the implementation process as well as to follow up and give feedback continuously to staff and management. It seems necessary toevaluate the process to supervise compliancewith CPGs and to balance priorities and costs. Evaluationcan also demonstrate importance of the application.

  • 157.
    Ballovarre, Eva
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Vallsäter, Rebecca
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Bemötande: en litteraturstudie om bemötande av patienter med fetma2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [en]

    Bakgrunden till föreliggande studie är att fetman är ett av de snabbast växande folkhälsoproblemen både nationellt och internationellt. Studier visar att personer med fetman diskrimineras i samhället. Syftet med denna studie var att belysa hur patienter med fetman blir bemötta nom vården. Författarna valde att göra en litteraturstudie som grundade sig på åtta vetenskapliga artiklar som granskades med inspiration av Granheim och Lundmans (2003) analysmodell. I resultatet framkom fyra teman vilka alla visade att patienter med fetma blir diskriminerade av vårdpersonal. I diskussionen knyter författarna an till Kari Martinsens omvårdnadsteori för att förklara vikten av gott bemötande. Slutsatsen som författarna drog av studien var att patienter med fetma blir diskriminerade trots den humanistiska människosynen som ska genomsyra sjukvården.

  • 158.
    Baniassadi, Michelle
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Ahlman, Per
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt: NYHA- klass II-IV2013Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtsvikt betraktas som ett stort problem i världen och ökar ständigt, samt att det tillhör en av de vanligaste folksjukdomarna i Sverige. Personer som lever med hjärtsvikt får en påverkan på det dagliga livet och det är vanligt att de upplever fysiska, psykiska och sociala begränsningar i sin vardag. Sjuksköterskan skall vägleda och informera personerna som lever med sjukdomen att uppmärksamma sina symtom för att undvika försämring av tillståndet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt av NYHA- klass II-IV Metod: Det gjordes en strukturerad litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserades på nio vetenskapliga artiklar. Analysen genomfördes utifrån en manifest innehållsanalys med latenta inslag av inspiration från Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier och nio underkategorier. De fyra kategorierna var En förändrad vardag, Livet känns främmande och osäkert, Beroende och oberoende och Livet har en mening. Slutsats: Resultatet påvisade att hjärtsvikten i hög grad påverkade personernas vardag. Fysiska begränsningar, social isolering, trötthet, rädsla och oro inför döden samt hopplöshet var några negativa upplevelser av hjärtsvikten. Några positiva upplevelser var att försöka finna mening i vardagen trots sjukdomen, bevara autonomin och känna stödet från familj och vänner. Att finna betydelsefulla aspekter i livet gav hopp inför framtiden. Intressant för framtida forskning skulle kunna vara studier om skillnader mellan kvinnor och mäns upplevelser av hjärtsvikt

  • 159.
    Baolorphet, Phetphirun
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Köpmans, Emma
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Är preoperativ kroppstvätt effektivt mot sårinfektioner: finns evidens?2012Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den postoperativa sårinfektionen är den mest förekommande komplikationen för patienter som genomgått ett kirurgiskt ingrepp. Preoperativ kroppstvätt har funnits sedan 1800-talet i Sverige, trots detta insjuknar tusentals patienter årligen på grund av postoperativa sårinfektioner. Negativa konsekvenser framkommer för både patienten och sjukvården i form av extra vårdtid, lidande och kostnad. Syfte: Avsikten med studien var att undersöka om det finns evidens för att preoperativ kroppstvätt reducerar postoperativa sårinfektioner. Metod: En strukturerad litteraturstudie genomfördes som grundade sig på tolv vetenskapliga studier med kvantitativ ansats varav två är översiktsartiklar. De inkluderade artiklarna påträffades i CINAHL, MEDLINE, PubMed och Cochrane Database for Systematic Reviews. Därefter kvalitetsgranskades artiklarna enligt Willman, Stoltz och Bahtsevanis bedömningsprotokoll och analyserades enligt SBU:s evidensgraderingssystem GRADE. Resultat: Det finns flera olika antiseptiska medel som används vid kroppstvätt. Resultatet visade att Klorhexidin som desinfektionsmedel hade en stark evidens för reducering av postoperativa sårinfektioner. Slutsats: Evidens för kroppstvätt med Klorhexidin kan utgöra ett viktigt underlag som underlättar för sjuksköterskans kunskapsutveckling och informationsutbytet till patienten. Sjuksköterskans agerande utifrån evidensbaserad kunskap kan bidra till att patienten inser vikten av att utföra en noggrann kroppstvätt vid förebyggandet av postoperativa sårinfektioner.

  • 160.
    Barkerud, Jannice
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Durmishi, Yllka
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Upplevelsen av att leva med multipel skleros: En litteraturstudie2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    I Sverige har drygt en person av 800 diagnosen multipel skleros (MS). Det är en livslång sjukdom som hela tiden progredierar och ger allt svårare symtom hos den drabbade. Detta medför att många personer med MS känner en uppgivenhet och riskerar att drabbas av depression eftersom MS är svår att förutse. Detta kan inverka på individens livsvärld, lidande och välbefinnande samt den subjektiva kroppen. Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med multipel skleros. Metoden som valdes till denna studie var en litteraturstudie med kvalitativ ansats där två självbiografiska böcker, skrivna av två kvinnor, inkluderades. En innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av innehållsanalys utfördes. Under analysen framkom fyra kategorier, de benämndes: ”emotionella förändringar”, ”framtidstro”, ”förlora kontrollen över kroppen” samt ”identifiering och acceptans”. Slutsatsen visade att individer som drabbas av MS förlorar kontrollen över livet, vilket förändrar livsvärlden. Genom att belysa upplevelsen av att leva med MS kan sjuksköterskan få bättre förståelse för vad individen går igenom. Ökad förståelse av upplevelser av att leva med MS kan främja omvårdnaden så att individen kan känna välbefinnande trots lidande.

  • 161.
    Beckman, Anna
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Jonasson, Cecilia
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Sandgren, Camilla
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Anhörigas möte med intensivvården: en litteraturstudie2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ett behov av människovänligt omhändertagande krävs inom intensivvårdens speciella omgivning. I alla möten reagerar individer på vrandra. Det bemötande anhöriga får påverkar dem och deras förmåga att klara av en krissituation. Syfte: Syftet med studien var att belysa mötet med intensivvården utifrån ett anhörigperspektiv. Metod: Litteraturstudien byggde på tolv studier varav fem med kvalitativ forskningsansats och fyra med kvantitativ ansats, samt tre med en kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats. Studierna granskades och analyserades i avsikt att komma fram till slutliga teman. Resultat: I resultatet framkom det olika teman som var av betydelse för de anhöriga: information, närhet och delaktighet samt känslomässigt stöd. Diskussion: Anhöriga är i behov av ett bra möte med intensivvården. Genom goda kunskaper om Calgary modellen kan vårdaren involvera anhöriga i vården. Vid ett möte med anhöriga i kris kan det vara av största vikt att ha goda kunskaper om den traumatiska krisens olika faser.

  • 162. Bencic, Victoria
    et al.
    Hansson, Simon
    När sjuksköterskan samverkar i team och hur det påverkar den säkra vården: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 163.
    Bengs, Amanda
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Stöckemann, Hanna-Melina
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Kvinnors hälsorelaterade livskvalité från bröstcancerbeskedet till operation2015Oppgave
    Abstract [en]

    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancersjukdomar hos kvinnor i Sverige. Bröstcancerbeskedet kan vara påfrestande och förändra kvinnans liv samt utlösa skrämmande och dåliga upplevelser. Dessa upplevelser kan bidra till lidande och osäkerhet inför framtiden och på så sätt förändra kvinnans hälsorelaterade livskvalité. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors hälsorelaterade livskvalité från bröstcancerbeskedet till operation. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats som utgick ifrån tre patografier. Patografierna analyserades med inspiration från Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys för kvalitativa metoder. Resultat: Resultatet är baserat på fyra kategorier som togs fram genom analysen. Kategorierna belyser kvinnor med bröstcancer och deras upplevelser av den hälsorelaterade livskvalitén från beskedet fram till operation. Beskedet upplevdes som någonting chockartat som övergick i en rädsla för döden. Studiens resultat visar att kvinnor med bröstcancer känner skuldkänslor som är kopplade till maken och barnen. Kvinnorna upplever trots den tuffa situationen en drivande viljekraft med hjälp av familjens stöd. Stödet från omgivningen är viktigt för att kvinnorna skall kunna orka kämpa mot sjukdomen. Slutsats: Bröstcancerdiagnosen orsakade en förändring och påverkan på kvinnornas hälsorelaterade livskvalité. Vid diagnosen upplevdes en mängd existentiella och emotionella tankar. När bröstcancerbeskedet framkommit är stöd från omgivningen det som värdesätts högst. Att bröstcancerbeskedet ges enligt de rekommendationer som finns påverkar hur kvinnan hanterar livssituationen.

  • 164.
    Bengtsson, Carolina
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Forss, Sara
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Den palliativa vården i hemmet ur patientens och närståendes perspektiv2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: De senaste åren har palliativ vård i hemmen blivit mer vanlig, viljan att få stanna hemma den sista tiden kan bli lättare om tillgång till sjukhusvård finns tillgänglig vid försämring. Den fysiska, sociala och psykiska miljön påverkar individen på olika sätt. Detta nämner Nightingale och Roy i sina teorier och detta har författarna valt att knyta an till i studien. Syfte: Belysa den palliativa vården i hemmet ur patientens och närståendes perspektiv. Metod: Studien var en litteraturstudie. De artiklar som analyserades var åtta till antalet och kvalitativa. Analysen av dessa artiklar skedde genom Burnads innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar olika anledningar till varför patienterna ville vara hemma och vikten av familjens stöd. Studien tar också upp känslor hos patienter och anhöriga såsom behov av säkerhet och trygghet. Slutsats: Vid palliativ vård i hemmet är det viktigt att både patienters och anhörigas känslor respekteras och att de får stöd vid sina beslut.

  • 165.
    Bengtsson, Emma
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Fysisk funktionsförmåga hos äldre personer med arytmier2013Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sveriges befolkning blir allt äldre och med åldern ökar risken för sjukdomar och då framförallt hjärt-kärlsjukdomar. Arytmier är en vanlig hjärt- och kärlsjukdom vilket många gånger har en negativ inverkan på individen. Med åldern förändras även den fysiska funktionsförmåga, dels som ett led i det naturliga åldrandet och dels på grund av andra faktorer som bland annat sjukdomar. Syfte: Syftet var att undersöka arytmiers påverkan på den fysisk funktionsförmåga hos personer 66 år och äldre. Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie, baserad på datamaterial hämtat ur Swedish National Study on Aging and Care – Blekinge (SNAC-B). Materialet har sammanställts deskriptivt samt med analyserande statistik för att kartlägga förekomst och undersöka samband. Resultat: Enligt studiens stipulativa definition av fysisk funktionsförmåga visar resultatet att det finns ett samband mellan arytmi och fysisk funktionsförmåga när det gäller i vilken omfattning personerna kan gå i trappor och hur långt de kan gå utan att göra uppehåll och stanna. Övriga tre frågor som ingick och berörde fysisk funktionsförmåga och arytmi var inte statistiska signifikanta. Här visade resultatet inget samband och nollhypotesen kunde därför inte förkastas i dessa. Slutsats: Två av fem frågor som berör arytmi och fysiska funktionsförmågan är statistisk signifikanta vilket visar på ett samband. Nedsatt fysisk funktionsförmåga kan ge individen begränsningar till ett självständigt liv vilket gör det betydelsefullt att finna orsaker och samband till fysisk funktionsförmåga. Då ett samband mellan arytmi och fysiska funktionsförmåga påträffats behöver sjuksköterskan kunskap i sitt arbete för att stödja individer med arytmier.

  • 166.
    Bengtsson, Erika
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola.
    Yolver, Yasemin
    Blekinge Tekniska Högskola.
    Äldre personers erfarenheter av användning av e-hälsa.: En kvantitativ studie i samarbete med Swedish National Study on Aging and Care Blekinge2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den äldre befolkningen ökar och det kommer behövas mer resurser i vården. E-hälsa är en del av den digitalisering som pågår i vården och patienter förväntas behöva acceptera vård som levereras via nätet. Det har däremot visat sig vara problematiskt för äldre personer att använda sig av e-hälsotjänster. Hälsoinformatik ingår i sjuksköterskans kärnkompetenser och tillhör det vetenskapliga område som studerar användningen av informationsteknik och hur sådan teknik bör utformas och tillämpas i omvårdnadsarbetet.

    Syfte: Syftet var att beskriva äldre personers erfarenheter av e-hälsa.

    Metod: Studien är en kvantitativ deskriptiv enkätstudie baserat på ett samarbete med SNAC-B. Studien utgår från ett statistiskt urval av befolkningen som ingår i SNAC-B som inkluderade personer 60 år och äldre. Analysen utfördes med statistikprogrammet SPSS version 25, där frekvens- och korstabeller formades av de aktuella variablerna.

    Resultat: I resultatet framkom det att erfarenheterna av e-hälsa skiljer sig mellan åldersgrupper och kön. Det visar sig att åldersgruppen 60–70 har mer erfarenheter i användning av internet och e-hälsotjänster och att erfarenheterna minskar med stigande ålder. I åldersgruppen 81< är det 40% som inte håller med om att de har lätt att lära sig använda ny teknik medans det är 19% i åldersgruppen 60–70. Av deltagarna är det cirka 86% som aldrig tagit del av sin patientjournal. Cirka 80% bokar aldrig tid hos läkare/tandläkare via webbsida. 85% av deltagarna är lågfrekvent sökande av hälso- och medicinsk information.

    Slutsats: Studien visar att äldre personer har bristande erfarenheter av e-hälsa. Den äldre befolkningen ökar samtidigt som vården blir mer digitaliserad. Det är viktigt för sjuksköterskan att ha kunskap om äldres bristande erfarenheter av e-hälsa för att på så sätt kunna utveckla kärnkompetensen informatik.

  • 167.
    Bengtsson, Gunnel
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Thulin, Lisa
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Sjuksköterskans erfarenhet av att arbeta preventivt mot trycksår: en litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige är det en prevalens på 16 procent gällande trycksår. Av de som ligger på sjukhus eller bor i särskilt boende ökar riskerna att drabbas av trycksår med 16.6 procent respektive 14.5 procent. Faktorerna som kan orsaka att ett trycksår uppstår är bland annat nedsatt hudstatus, inkontinens och undernäring. För patienten som får trycksår medför det en smärtsam upplevelse som i sin tur leder till en försämrad livskvalitet. Genom omvårdnaden som en sjuksköterska utför innefattar det prevention av trycksår. Därför är det av vikt att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av arbetet kring preventionen av trycksår. Syfte: Beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att arbeta preventivt mot trycksår inom hälso- och sjukvården. Metod: Litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Kvalitetsgranskning gjordes med hjälp av Olsson och Sörensens bedömningsmall för kvalitativa studier. Analysen gjordes med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat bygger på åtta vetenskapliga artiklar som ligger till grund för tre huvudkategorier och fem underkategorier. Huvudkategorierna var sjuksköterskans erfarenhet av riskfaktorer, förutsättningar hos sjuksköterskan för fungerande trycksårsprevention och sjuksköterskans erfarenhet av samverkan. Underkategorierna som framkom var planering av vård, attityder och kunskap av prevention, behov av resurser, teamarbetets betydelse och kommunikation mellan professioner.Slutsats: Föreliggande studies resultat visade på att sjuksköterskor har relativt goda kunskaper om trycksårsprevention men att det av olika anledningar brister i omvårdnaden. Resultatet av denna studie kan ligga till grund för vidare forskning kring fungerande metoder av prevention mot trycksår samt validiteten av riskbedömningsinstrument. Det skulle kunna leda till en mer kontinuerlig och säker vård.

  • 168.
    Bengtsson, Helena
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Carlsson, Camilla
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Upplevelsen av att vara närstående till en patient som befinner sig i livets slutskede: en litteraturstudie2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Litteratur som tidigare behandlat området visar att rollen som närstående har förändrats under 1900-talet. Rollen som närstående till någon som vårdas i livets slutskede på en vårdinrättning innebär en mycket påfrestande situation. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en patient som befinner sig i livets slutskede. Metod: Litteraturstudien bygger på åtta vetenskapliga artiklar som har analyserats med innehållsanalys. Resultat: Det framkom att närstående ofta upplever att de befinner sig i en utsatt situation. De har behov av att få information om patientens tillstånd samt av att få vara delaktiga i dennes omvårdnad. De närstående upplever även att det underlättar för dem om vårdpersonalen ger dem ett gott bemötande till exempel genom att främja en omsorgsrelation där både patienten och de närstående kan få stöd. Diskussion: Närståendes upplevelser och behov varierade men generellt sett var behovet av information och delaktighet stort. Relationen mellan patienten och dess närstående påverkar i stor utsträckning den närståendes sorgarbete efter patientens bortgång.

  • 169.
    Bengtsson, Helene
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Behov hos patienter med cancer som vårdas palliativt i hemmet2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Cancer är en sjukdom som drabbar 48 600 personer i Sverige. Av dessa väljer 50-70 % att vårdas palliativt i sitt hem. De patienter som vårdas palliativt har behov av en bra symtomlindring och god kommunikation med vårdpersonal. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka behov patienter med cancer har som vårdas palliativt i hemmet. Metod: Metoden som använts var en litteraturstudie. Sju stycken vetenskapligt granskade artiklar med kvalitativt innehållet analyserades enligt Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Resultatet av analysen blev nio olika kategorier som visade att patienter med cancer har många olika behov som att vara fri från smärta, att få vara delaktig i sin vård. Slutsats: Att leva med cancer är traumatisk upplevelse som påverkar patientens livskvalitet men även deras dagliga liv.

  • 170.
    Bengtsson, Ida
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Olsson, Emma
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Livet blir det jag gör det till, med eller utan MS”: Tre kvinnors upplevelser av att leva med sjukdomen multipel skleros2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bakgrunden innehåller fakta om den kroniska sjukdomen multipel skleros, MS, som är en neurologisk sjukdom. Idag har 12000 människor i Sverige diagnosen, och ytterligare 400 diagnostiseras varje år. Sjukdomen kan leda till funktionsnedsättning och många med diagnosen blir beroende av hjälp och hjälpmedel. Detta kan inverka på individens livsvärld, välbefinnande, lidande och självbild, samt den subjektiva och den levda kroppen. Benner och Wrubels omvårdnadsteori har valts, eftersom de inriktar sig på individens egna upplevelser av välbefinnande och ohälsa. Syfte: Syftet var att beskriva tre kvinnors upplevelser av att leva med den kroniska sjukdomen multipel skleros. Metod: Studien grundas på tre självbiografiska böcker och är en kvalitativ litteraturstudie. Analysen gjordes efter Graneheim och Lundmans beskrivning av en innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fem kategorier: ”Upplevelser av kunskap och brist på kunskap”, ”Upplevelser av oro”, ”Upplevelser av att sjukdomen påverkar kroppen”, ”Upplevelser av att bli beroende” och ”Upplevelser av att lära sig leva med sjukdomen”. Slutsats: Information är viktigt för att lindra oro hos individen och dennes närstående. Att inte bara se till de fysiska begränsningarna – utan fokusera på individens upplevelser och känslor är också av vikt.

  • 171.
    Bengtsson, Karin
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Nilsson, Susanna
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Förekomst och betydelse av att ha smärta och trötthet hos personer i åldersgrupperna 60-96 år äldres smärta i relation till upplevd trötthet2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Åldrandet är en individuell process som upplevs olika av olika personer. Förändringar i åldrandet kan i stor utsträckning vara oplanerade och oönskade. Dessa förändringar beskrivs ofta i form av förluster så som nedsatt rörelse förmåga, syn eller hörsel som i sin tur kan resultera i smärta och trötthet. Syftet: Syftet med studien är att beskriva förekomst och betydelser av att ha smärta och trötthet hos äldre personer mellan 60-96 år samt att undersöka om personer med smärta upplever trötthet i större utsträckning än de personer som inte upplever smärta. Metod: Data från SNAC Blekinges befolkningsdel har använts (n=1372). För att gör sambandsanalys mellan olika variabler har chitvåtest använts med nollhypotesen: smärta och trötthet är oberoende av varandra. Resultatet: Det framkommer att 61,5 % av probanderna upplever smärta och 37,6 % av probanderna upplever trötthet. Vidare visade det sig att hela 31,2 % av probanderna upplevde både smärta och trötthet. Slutsats: Det framkom tydligt och vid upprepade tillfällen att det fanns ett samband mellan smärta och trötthet. Detta är något som kräver stor uppmärksamhet i vården då dessa symtom kan påverkar många dimensioner av den äldres liv.

  • 172.
    Bengtsson, Linda
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Gustafsson, Lina
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Livskvalitet vid ALS: En litteraturstudie om hur personer med ALS beskriver sin livskvalitet under sjukdomstiden2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros är en nervsjukdom som innebär att samtliga muskler efter hand förtvinar och personen slutligen blir totalförlamad. Personens intellekt bibehålls under hela sjukdomsförloppet. Livskvalitet inkluderar fysiska, psykiska, sociala och andliga värden och livskvalitet är subjektivt och ytterst individuellt. Livskvalitet knyts till enskilda människors inre upplevelser och karakteriseras som psykiskt välbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur personer med ALS beskriver sin livskvalitet under sjukdomstiden. Metod: Litteraturstudie som innefattade åtta artiklar som analyserades utifrån en innehållsanalys. Resultat: Faktorer som påverkade livskvaliteten positivt under sjukdomsförloppet var sociala kontakter, religion och psykologiskt välbefinnande. Fysiska faktorer påverkade inte livskvaliteten nämnvärt. Slutsats: Det visade sig vara viktigt att sjuksköterskan införskaffade sig kunskap om vad personer med ALS beskriver som viktigt för deras livskvalitet. Sociala kontakter, relationer med närstående och respekt från omgivningen ansågs vara av stor betydelse för personer med ALS.

  • 173.
    Bengtsson, Madelen
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Hunko, Anna
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Begränsningar i vardagen efter en stroke: En kvalitativ studie av patografier2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning 

    Bakgrund: Stroke orsakar plötsligt bortfall av kroppsfunktioner. Dessa bortfall kan bli bestående. Att leva med stroke innebär att lära sig leva med nya levnadsvillkor. Dessa villkor skiljer sig från tidigare liv. Sjuksköterskans specifika kompetens är omvårdnad vilket ämnar både vetenskap och patientnära arbete. Sjuksköterskans beslut ska leda till att patienten förbättrar, bibehåller eller återfår hälsa. Hur sjuksköterskans arbete utformas i mötet med strokedrabbade är helt beroende på vilket bortfall stroken orsakat patienten. Sjuksköterskan arbetar även sekundärpreventivt med strokepatienter där målet är att förebygga återinsjuknande. Personcentrerad omvårdnad är en av sjuksköterskans kärnkompetenser som ger en bättre samsyn mellan patient och vårdgivare. Personcentrerad omvårdnad leder till förbättrat hälsoutfall och en ökad patientnöjdhet. Inom den personcentrerade omvårdnaden ses personen bakom patienten där personen engageras till att vara aktiv i sin vård. Det är viktigt att fokus ligger på personens liv och därmed dennes erfarenheter och prioriteringar.

    Syfte: Syftet med studien var att beskrivavuxna personers erfarenhet av begränsningar i vardagen efter att ha insjuknat i stroke.

    Metod: Studien är utförd som en litteraturstudie med kvalitativ design. En manifest innehållsanalys av patografier genomfördes för att besvara syftet.

    Resultat: Resultatet genererade flertalet erfarenheter av begränsningar i vardagen som kategoriserades under att känna sig beroende av support och stöd samt att uppleva social begränsning. Att vara beroende av support och stöd uppkom då de strokedrabbade personerna kände ett beroende av materiella och ekonomiska resurser och ett beroende av hjälp både från informella och formella vårdgivare på grund av konsekvenserna efter stroken. Upplevelsen av att vara socialt begränsad uppkom som en följd av de fysiska- och dolda funktionsnedsättningar som stroken efterlämnade.

    Slutsats: Resultatet påvisade att strokedrabbade personer begränsades i vardagen på grund av de funktionsnedsättningar som medföljde stroken. Resultatet kan nyttjas av sjuksköterskan för att fördjupa sina befintliga kunskaper kring stroke och personcentrerad omvårdnad till strokedrabbade. Genom att sjuksköterskan fördjupar sig i den strokedrabbades erfarenheter av begränsningar i vardagen kan en ökad förståelse ges där sjuksköterskan lättare kan förstå den strokedrabbade personens individuella sjukdomsperspektiv. Detta för att hitta den bästa omvårdnadsmetod som är individuellt anpassad till personen och därmed kunna utföra en god personcentrerad omvårdnad. Vidare studier kring påverkat sexualliv och psykisk ohälsa efter stroke rekommenderas.

    Nyckelord:erfarenhet, kvalitativ, personcentrerad omvårdnad, sjuksköterska, stroke, vardag

  • 174.
    Bengtsson, Niklas
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Månsson, Anna
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Prostatacancer: Mäns behov av stöd under året efter diagnosen - En litteraturstudie2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Prostatacancer är numera den vanligaste cancerformen hos män. Män med prostatacancer har tidigare ofta varit glömda, men eftersom nya diagnoser och behandlingsmetoder har blivit bättre, vilket innebär att sjukdomen kan upptäckas tidigare och behandlas mer effektivt, därmed lever män längre med sin sjukdom. Män har svårt att prata om känslor och eftersom prostatacancer drabbar könsorganen, känner de flesta män skam över sin sjukdom och dess konsekvenser Därför är det viktigt för sjuksköterska att få bättre förståelse för männens situation för att kunna ge det stödet som männen själva anser är viktigaste. Syftet med studien var att belysa mäns behov av stöd året efter diagnosen prostatacancer. Metoden som användes var en litteratur studie med kvalitativ analysmetod. Studien baserades på åtta vetenskapliga artiklar, som analyserades med hjälp utifrån en manifest innehållsanalys. Resultatet belyser att män med prostatacancer behövde olika sorters stöd första året efter diagnosen. Behov av information, var den typ av stöd som mest män efterfrågade, informationen efterfrågades från sjukvården och även från anhöriga och vänner. Andra behov som framkom i resultatet är: behov av psykosocialt stöd och behov av stöd i det dagliga livet. Slutsatsen av denna litteratur studien är att det är viktigt för sjuksköterskan att hålla en öppen kommunikation med männen som har drabbats av prostata cancer och våga ta upp och belysa problem som impotens och urin inkontinens för att kunna ge ett bra stöd utifrån männens behov. Prostatacancer kommer sannolikt att öka eftersom vi lever längre därmed antalet äldre bli fler. Sjukvården behöver mer kunskap och forskning för att vi i framtiden på bästa sätt ska kunna ta hand om denna växande grupp patienter

  • 175.
    Bengtsson, Sophia
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Håkansson, Linda
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Föräldrars upplevelser av närhet i relation till sitt prematura barn: En litteraturstudie2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Få ett prematurt barn kan vara en oförutsedd händelse. Den första kontakten mellan föräldrar och barn var ett viktigt moment för barnets utveckling. När prematura barn kommer till neonatalavdelningen och läggs i en kuvös kan kontakt och närhet mellan barn och föräldrar störas. Syfte: Belysa föräldrars upplevelser av närhet i relation till sitt prematura barn. Metod: En litteraturstudie på artiklarna som är genomförda med kvalitativ ansats. Analys genomfördes med hjälp av Burnards 14 stegs analysmodell. Resultat: Mödrarna hade ett behov av att få hålla och röra sitt barn. Fädrar upplevde att de fick mer kunskap samt kom närmre sitt barn än fädrar vars barn var fullgångna. Lycka upplevdes innan, under och efter en sekvens av kängurumetoden. Det var av stor vikt att kommunikationen mellan sjuksköterskan och föräldrarna fungerade. Råd och stöttning var en väsentlig faktor. Slutsats: Föräldrars delaktighet i barnets vård stärkte bandet av närhet. Kängurumetoden bidrog till en god relation mellan familjemedlemmar. Metoden bidrog även till att längtan av närhet tillfredställdes.

  • 176.
    Bengtsson, Therese
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Nordqvist, Cecilia
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Kvinnors livskvalitet vid bröstcancer – Kvalitativ litteraturstudie2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i världen. Varje år får cirka 7000 kvinnor diagnosen bröstcancer i Sverige. Kvinnornas livskvalitet påverkas vid sjukdomen bröstcancer och det är en individuell upplevelse. Syfte: Syftet var att belysa livskvalitet hos kvinnor med bröstcancer. Metod: Studien är en litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar. Innehållsanalysen är gjord enligt Graneheim och Lundmans metod och artiklarna är kvalitetsbedömda enligt Willman, Stoltz och Bahtsevanis beskrivning. Resultat: Resultatet presenteras i sex huvudkategorier med tillhörande subkategorier. Huvudkategorierna är ”Psykisk hälsa”, ”Fysisk hälsa”, ”Sociala relationer”, ”Omgivning”, ”Graden av självständighet” och ”Existentiella tankar”. Slutsats: Bröstcancer påverkar kvinnorna på många olika sätt vilket leder till att de får en försämrad livskvalitet. Får kvinnan ett bra stöd av sina närmaste och de som finns i deras omgivning får de en ökad livskvalitet och klarar av att hantera sjukdomen bättre. Sjuksköterskan har en viktig roll i kvinnans behandling av bröstcancern. Det viktigaste för sjuksköterskan är att ha ett helhetsperspektiv patienten får då en bättre omvårdnad vilket leder till ökad livskvalitet för kvinnan.

  • 177.
    Bengtsson, Theresia
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Samverkan mellan kommun, föreningar och näringsliv för att stärka människors delaktighet i samhället2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Människors jämlika förutsättningar att delta i samhället har stor betydelse för folkhälsan. Utanförskapet är demokratins och största fiende och regeringens främsta utmaning idag. Det finns samverkansformer och projekt som kan främja en gränsöverskridande kommunikation och stärka människors delaktighet. För att bemöta denna utmaning krävs aktiva och gränsöverskridande samverkansformer. Syftet med studien var att belysa erfarenheter och önskemål om samverkan mellan föreningar, näringsliv och kommunen som kan stärka människors delaktighet. Detta var en empirisk studie som genomfördes med en induktiv kvalitativ ansats via enskilda semistrukturerade intervjuer med föreningsliv, näringsliv och kommun. Intervjuerna bearbetades med en innehållsanalys. Resultatet visade vilka möjligheter och hinder som finns kring samverkan idag, samt vilka önskemål som fanns för att möjliggöra en gränsöverskridande samverkan aktörerna emellan. Bristen på fysiska och digitala möten, samordnande roller, öppenhet hos aktörerna och gemensamma värdegrunder har diskuterats som inverkande faktorer för denna samverkan. Studiens resultat kan ge förståelse och underlag till hur den gränsöverskridande samverkan kan organiseras för att stärka alla människors delaktighet i samhället.

  • 178. Bennet, Louise
    et al.
    Stjernberg, Louise
    Berglund, Johan
    Effect of Gender on Clinical and Epidemiologic Features of Lyme Borreliosis2007Inngår i: Vector Borne and Zoonotic Diseases, ISSN 1530-3667, E-ISSN 1557-7759, Vol. 7, nr 1, s. 34-41Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim is to highlight the influence of patients’ gender on Lyme borreliosis and especially erythema migrans (EM), focusing on exposure to tick bites, epidemiology, and the clinical picture. All studies were conducted in the county of Blekinge, located in southeastern Sweden. A prospective study was conducted in 235 individuals (women, n=110; men, n=125) engaged in recreational or occupational activities focusing on exposure to tick bites. A retrospective epidemiological study evaluating 123,495 electronic patients´ records (women, n=61,712; men, n=61,783) and a prospective clinical study including 118 patients (women, n=54; men, n=64) 18 years or older seeking care for EM > 5 cm in diameter with genospecies verified by polymerase chain reaction were conducted. Results: Women 40 years or older had a 48% higher risk than men 40 years or older and 42% higher risk than women younger than 40 years of attracting tick bites (0.0188 versus 0.0127 and 0.0188 versus 0.0132 tick bites respectively per hour). Additionally they had a 96% higher risk than men younger than 40 years of attracting tick bites (0.0188 versus 0.0096). The annual incidence rate of EM in women was 506 and in men 423 cases per 100,000 inhabitants (p<0.001). Significant differences in incidence rates occurred in those 40 years or older. Odds ratios for males infected with Borrelia afzelii developing nonannular EM were 0.09 (95% confidence interval [CI] 0.03 to 0.33) in comparison with females infected by Borrelia afzelii. Conclusions: Significant gender differences in the risk of contracting tick bites, incidence rates, and clinical picture of EM have been observed. Exposure to tick bites alone may not explain these observations and further studies need to be done to clarify the biologic, immunologic, and sociological mechanisms causing these differences.

  • 179.
    Berg, Jennie
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Thorell, Viktor
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Att ha ett barn med cancer i familjen: Föräldrar och syskons upplevelser2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år drabbas ca 300 barn av cancer som är den vanligaste dödsorsaken hos barn i Sverige. Hela familjen påverkas av detta under lång tid. En säker och trygg vardag ersätts med ständig strävan om överlevnad, att både barnet och familjen ska ta sig igenom denna period av rädsla, kaos och hjälplöshet. Syfte: Att beskriva föräldrar och syskons upplevelser av att ha ett cancersjukt barn i familjen. Metod: Litteraturstudie av vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: De mest dominerande och distinkta upplevelserna familjemedlemmarna uttryckte redovisas i tre kategorier; (1)Delaktighet, är jag involverad? (2)Hopplöshet, vågar vi planera framåt? (3)Otrygghet, vem tröstar mig? Slutsats: I denna studie sammanställs kunskap, dels riktat till sjuksköterskan som med denna ska kunna hjälpa en familj att bemästra en sjukdom och hjälpa dem att se en mening. Studien inbringar också kunskap som riktar sig till föräldrar och syskon, att de inte är ensamma med sina upplevelser att ha ett barn med cancer i familjen.

  • 180.
    Berg, Marja
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Kullberg, Louise
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Vilka förutsättningar krävs för att sjuksköterskan ska kunna påverka basala hygienrutiner och därigenom bidra till en god vårdmiljö?2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Vårdrelaterade infektioner är ett aktuellt problem som kan ge konsekvenser i form av lidande eller t.o.m. död för patienten. En tredjedel av de vårdrelaterade infektionerna skulle kunna förebyggas bl.a. genom bättre följsamhet till basala hygienrutiner. Studiens syfte var att se vilka förutsättningar som krävs för att sjuksköterskan ska kunna påverka basala hygienrutiner och därigenom bidra till en god vårdmiljö. Som metod har Malteruds (1996) kvalitativa metoder i medicinsk forskning använts. Studiens referensram är Florence Nightingales teori som säger att innan god vård kan ges måste den fysiska vårmiljön vara tillrättalagd. I resultatet framkommer att sjuksköterskan själv måste ha god följsamhet till basala hygienrutiner och ha god kunskap om dessa eftersom hon är en viktig förebild. Förebilder har störst inverkan på hur vårdpersonal följer basala hygienrutiner. Det måste också finnas förutsättningar i den fysiska vårdmiljön (som t.ex. tillgång till hygienutrustning, god planlösning och frisk luft) för att sjuksköterskan skall kunna påverka följsamheten till basala hygienrutiner.

  • 181.
    Berggren, Jennie
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Bernbo, Christian
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Att leva med långvarig icke-malign smärta2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Långvarig icke malign smärta är vanligt förekommande problem som påverkar en individs liv utifrån flera aspekter; fysiskt, psykiskt och emotionellt. Upplevelsen av smärtan är subjektiv och unik för individen och kan vålla ett stort personligt lidande. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av att leva med långvarig icke malign smärta. Metod: Studien var en kvalitativ litteraturstudie. Studien är baserad på tio artiklar som blivit analyserade utifrån Graneheims och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Personer med långvarig icke malign smärta upplever att smärtan kontrollerar och begränsar dem i vardagen. De upplever att omgivningen inte förstår deras subjektiva upplevelse av smärta och att de blir bemötta med misstro och skepsis. Smärtan begränsar dem i deras interaktion med omgivningen och leder till en känsla av isolering. Ovannämnda faktorer leder till en emotionell påverkan av oro och uppgivenhet.

  • 182.
    Berghall, Jojo
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Karlsson, Maria
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Samarbetet mellan sjuksköterskor och läkare och dess påverkan på patientsäkerhet: En litteraturstudie2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjukvården idag är en högriskverksamhet där det dagligen sker händelser som kan få allvarliga följder för patienten. Det traditionella förhållandet mellan kvinna och man och mellan sjuksköterska och läkare har mer än något annat bestämt sättet på vilket omvårdnaden i praktiken har utvecklats. Sjuksköterskor och läkare är upplärda att kommunicera på olika sätt vilket får konsekvenser för patientsäkerheten Syftet: Syftet med denna studie var att undersöka faktorer i läkare och sjuksköterskors samarbete inom hälso- och sjukvården som kan påverka patientsäkerheten. Metoden: En litteraturstudie har gjorts där vetenskapliga artiklar har granskats. Resultatet: Studien visade att de faktorer i samarbetet mellan sjuksköterska och läkare som mest påverkade patientsäkerheten var; olämpligt beteende, yrkesroller och ansvarstagande. Slutsatser: Det krävs mer forskning inom området då underlaget i studierna som granskats är begränsat för att nå en vettig och långtgående slutsats. Denna studie visar att det krävs bättre kunskap om samarbetet och dess innebörd och en bättre förståelse mellan yrkesgrupperna. Detta kan nås genom fortbildning i teamarbete samt kommunikation, vilket kan leda till ett öppnare klimat.

  • 183.
    Berglind, Linnea
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Udén, Rebecca
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Kvinnors upplevelser efter avslutad behandling av gynekologisk cancer: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige diagnostiseras runt 2800 kvinnor varje år med gynekologisk cancer. Vid behandlingarna påverkas kvinnans reproduktionsorgan vilket medför en stor förändring i kvinnans liv. Till följd av den höga femårsöverlevnaden lever många kvinnor med följderna efter behandlingar av gynekologisk cancer. Kunskap om kvinnans upplevelser kan hjälpa sjuksköterskan att få ökad förståelse för kvinnan och därmed ge kvinnan ett bättre stöd.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser efter avslutad behandling av gynekologisk cancer.

    Metod: Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ design baserad på åtta vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna analyserades med Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.

    Resultat: I resultatet framkom det att kvinnorna upplevde en förändring i att vara kvinna samt att de inte kände igen sina kroppar. Kvinnorna upplevde även en påverkan på deras sex och samliv, rädsla för återfall samt omvärdering av livet

    Slutsats: Efter behandling av gynekologisk cancer påverkades kvinnorna både fysiskt och emotionellt. Genom att sjuksköterskan visar empati, lyhördhet och respekt samt skaffar sig kunskap och förståelse för kvinnorna och deras upplevelser, kan ett bättre möte och en förbättrad omvårdnad åstadkommas.

  • 184.
    Berglind, Sara
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Klingborg, Ellinor
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Personers upplevelser tiden efter en kranskärlsoperation: -      Litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är en av de vanligaste folksjukdomarna i världen. Under 2015 avled 15 miljoner personer till följd av sjukdomarna. En av behandlingarna vid förträngning av hjärtats kranskärl är en kranskärlsoperation. Operationen är nödvändig för att hjärtat ska få den syretillförsel som behövs, dock kan operationen innebära en risk för olika fysiska och psykiska komplikationer. En kranskärlsoperation kan påverka personers hälsa, livskvalité och livsstil. Kunskap om personers upplevelser efter en kranskärlsoperation kan bidra till att sjuksköterskan kan ge bättre stöd och information samt få en ökad förståelse för vad operationen kan innebära.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser tiden efter en kranskärlsoperation.

    Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna analyserades utifrån en beskrivning av innehållsanalys för kvalitativa studier av Graneheim och Lundman (2004).

    Resultat: I resultatet framkom att personer upplevde både hälsa och ohälsa tiden efter en kranskärlsoperation. Personerna upplevde att en förändring i vardagen var nödvändig tiden efter operationen och betydelsen av stöd.

    Slutsats: Stöd och information har en betydelse för personers upplevelser tiden efter en kranskärlsoperation. Fysisk aktivitet framkom också som en bidragande faktor till att hälsa upplevdes. Genom att sjuksköterskan får en ökad förståelse och kunskap kring personers upplevelser tiden efter en kranskärlsoperation kan en god information, utbildning och stöd skapa en trygghet och en god hälsa. Vidare forskning rekommenderas för att studera hur personers tankar och känslor före operationen påverkar upplevelsen efter, samt eventuella skillnader i kön och ålder.

  • 185.
    Berglund, Linda
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Falck, Sara
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Palliativ vård: en litteraturstudie om interaktionen mellan sjuksköterska, patient och dennes närstående2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Inom palliativ vård är en professionell interaktion väsentlig såväl för sjuksköterskan som för patienten och dennes närstående. Interaktionen utgör grunden i omvårdnaden och medför att patienten upplever trygghet. Syftet med studien var att belysa interaktionen i mötet mellan sjuksköterskan, patienten samt dennes närstående inom palliativ vård. Metoden som användes var litteraturstudie. Resultatet visar, att förutom att interaktionen mellan sjuksköterska, patient och dennes närstående ansågs utgöra basen i omvårdnaden så var det väsentligt att sjuksköterskan med hjälp av interaktionen förmedlade stöd, bekräftelse och respekt. För att förstå vad omvårdnad är och bör vara, måste det finnas en förståelse mellan individen och sjuksköterskan, hur deras interaktion kan upplevas och vilka konsekvenser det kan få för individen. Resultatet leder fram till slutsatsen at tkommunikation är en viktig fel i interaktionen. Detta är även sjuksköterskans användande av ett professionellt närmande till patienten i omvårdnadssituationen.

  • 186.
    Berglund, Marie
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Carlström, Hanna
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Omvårdnadsarbetets påverkan av arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Arbetsrelaterad stress drabbar främst personer med ett yrke där kontakt med andra människor är i fokus som personal inom vård och omsorg. Kraven på hälso- och sjukvårdspersonal har ökat vilket har bidragit till upplevelser av höga krav och stress på arbetet. Sjuksköterskans ansvarsområden innefattar att främja individens hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Det ingår även att bemöta individen och dess närstående på ett tryggt och respektfullt sätt utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Arbetsrelaterad stress kan enligt forskning inte bara påverka sjuksköterskors hälsa utan även ha en inverkan på omvårdnaden av patienten.

    Syfte: Syftet var att ur sjuksköterskans perspektiv beskriva hur omvårdnadsarbetet påverkas av arbetsrelaterad stress.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Analysen utfördes med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.

    Resultat: Vid analysen framkom det att omvårdnadsarbetet påverkades av den arbetsrelaterade stress som berodde på tidsbrist. Resultatet visar att arbetsrelaterad stress påverkade omvårdnadsarbetet genom att sjuksköterskorna beskrev att de inte kunde kommunicera med patienter och dess närstående. Även omvårdnadshandlingar blev försenade eller uteblivna. Omvårdnadsarbetet påverkades även genom att patientens säkerhet hotades. Stress medförde begränsningar i sjuksköterskornas arbete då de inte kunde utföra den vård som de ansåg vara adekvat.

    Slutsats: Resultatet visar att den omvårdnad som sjuksköterskorna ansåg var adekvat blev påverkad av arbetsrelaterad stress. Sjuksköterskorna beskrev att de inte kunde leva upp till de förväntningar som ställs på dem i deras yrkesroll. Genom en ökad förståelse av hur omvårdnadsarbetet påverkas kan det bidra till en god utveckling inom vårdorganisationen, vilket i sin tur kan gynna patientens omvårdnad.

  • 187.
    Berglund, Sanna
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Karlsson, Linda
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Patienters upplevelser av cytostatikabehandling: En litteraturstudie2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Användningen av cytostatika har haft en revolutionerande effekt på behandlingen av cancer, dock ger den många och delvis allvarliga biverkningar. Biverkningarna kan t ex vara illamående, håravfall och trötthet. Upplevelsen av cytostatikabehandling kan för de flesta innebära en fysisk och psykisk påfrestning. Denna studie syftade till att belysa hur patienter kunde uppleva sin cytostatikabehandling vid cancersjukdom. En litteraturstudie genomfördes baserad på artiklar med kvalitativ design. Databaserna CINAHL, PubMed och Medline samt manuella sökningar användes för att lokalisera vetenskapliga studier. Analysen genomfördes enligt Granheim och Lundman (2004) beskrivning av innehållsanalys. Artiklarna granskades med hjälp av ett kvalitetsbedömnings protokoll. Resultatet som presenterade huvudkategorin ’En förändrad vardag’ med tillhörande underkategorier, kroppsliga upplevelser och sociala konsekvenser visade att behandling innebar en negativ påverkan på patienternas dagliga liv med bland annat biverkningar så som håravfall, illamående och trötthet. Upplevelsen av att tappa håret inverkade negativt på patientens självbild medan trötthet och illamående innebar att patientens sociala liv krympte. Slutsatsen blir att det är av yttersta vikt att informera patienterna om cytostatikabehandlingens möjliga biverkningar och hur dessa kan inverka negativt på vardagen. Författarna har genom studien fått en bredare kunskap inom området och hoppas att studien kan bidra till en ökad förståelse hos vårdpersonal.

  • 188.
    Berglund-Johansson, Catrin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Att vara anhörig till en person som insjuknat i stroke: En intervjustudie2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Stroke är en av våra stora folksjukdomar och den tredje vanligaste dödsorsaken nästefter hjärtinfarkt och tumörsjukdom. Ett insjuknande i stroke medför stora konsekvenser i livet, inte bara för personer som insjuknat utan även för deras anhöriga. Syfte: Syftet var att beskriva hur det är att vara anhörig till en person som för första gången insjuknat i stroke, och är utskriven från sjukhuset utan kommunala insatser. Metod: Datainsamlingen har genomförts med sju intervjuer som analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade på olika känslor som intervjupersonerna upplevde den första månaden. Upp-levelser relaterade till intervjupersonerna själva, upplevelser relaterade till maken/makan samt tacksamhet. Slutsatser: Resultatet visade att intervjupersonerna upplevde en förändring av deras upplevda livskvalitet och psykosociala välbefinnande. Anhöriga behöver kunskap, trygghet och stöd att kunna hantera den nya livssituationen.

  • 189.
    Berglund-Johansson, Catrin
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Bingström-Karlsson, Boel
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Upplevelser av nedsatt sväljningsförmåga hos personer med dysfagi till följd av stroke2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Stroke is one of the most common diseases in Sweden and the third most common cause of death (National guidelines concerning stroke, 2000). Dysphagia is a common problem for stroke patients with almost 50 percent of patients suffering from severe swallowing dysfunction (Axelsson, Asplund, Norberg & Eriksson, 1989). The purpose of this study was to investigate how stroke patients with dysphagia experience their swallowing disorders. The method used was a qualitative literature study. An analysis of content was carried out using ideas and inspiration from Graneheim and Lundman (2003). The results are presented in three categories: lost swallowing function, changed sense of community and lost hope for recovery. The results showed that stroke patients with swallowing dysfunction were influenced in different ways: physically, psychologically and socially. The nursing staff have an important role trying to understand patients' experiences in order to offer them the best care.

  • 190.
    Berglöf, Linus
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Ottosson, Robin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Upplevelse av stigmatisering hos personer med HIV/AIDS i Sub-Sahara2013Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: 23,5 miljoner människor levde med HIV/AIDS i Sub- Sahara 2011. Människor som lever med sjukdomen utsätts för stigmatisering som gör att de blir utfrysta från samhället och lämnade av familj och vänner. Stigmatiseringen gör också att en självstigmatisering uppstår som leder till att individer med HIV/AIDS inte vågar gå ut på grund av rädslan av hur människor i samhället ska reagera. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av stigmatisering hos personer med HIV/AIDS i Sub- Sahara. Metod: Litteraturstudie med åtta kvalitativa artiklar som granskades med ett granskningsprotokoll framtaget av Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011). Innehållsanalysen som användes var en manifest innehållsanalys med kvalitativ ansats som den beskrivs av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Analyseringen av de åtta artiklarna gav fyra kategorier och fem underkategorier där personer med HIV/AIDS berättar om sina upplevelser av stigmatisering. De fyra kategorier som framkom var levande begravd, omvärldens inverkan, rädsla och okunskap och verbala trakasserier. Slutsats: Personer med HIV/AIDS påverkas negativt av stigmatisering. Mer kunskap behöver förmedlas för att denna stigmatisering ska minska.

  • 191.
    Bergman, Ida
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälso- och naturvetenskap.
    Gustafsson, Jenny
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälso- och naturvetenskap.
    SJUKSKÖTERSKANS VÅRD AV PATIENTER MED PERIFER VENKANYL: Systematiserade vårdhandlingar kan förebygga att komplikationer uppstår2003Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING En av sjuksköterskans dagliga omvårdnadsåtgärder är att lägga in och ansvara för patientens omvårdnad i samband med perifer venkanyl. Studiens syfte har varit att undersöka hur handläggningen och bristerna beskrivs i samband med att patienten erhåller en perifer venkanyl, samt att ge ett förslag hur vårdprocessen som modell kan motverka brister i den kliniska handläggningen av perifer venkanyl. Undersökningen har genomförts som en litteraturstudie där resultatet grundar sig på vetenskapliga artiklar och två böcker inom området. En kombination av Eriksson och Atkinson & Murrays vårdprocessmodeller har använts som utgångspunkt i studien. Deras modeller bygger på fyra faser och kan tillämpas i alla vård situationer. Resultatet visade på flera brister i den kliniska handläggningen av perifer venkanyl. Vid handläggning av venkanyler var 52 procent otillfredsställande. När sjuksköterskan har genomfört de fyra faserna bör patienten ha uppnått slutmålet; optimal hälsa. Vårdpersonalen måste besitta kunskaper om vad som påverkar uppkomsten av komplikationer hos patienten med perifer venkanyl.

  • 192.
    Bergman, Johanna
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Gehlert, Cecilia
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Saknaden av ett bröst: En litteraturstudie utifrån två självbiografiska böcker2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor i Sverige. Mastektomi är en av behandlingarna för bröstcancer vilket innebär att hela bröstet avlägsnas. Förlusten av ett bröst kan påverka kvinnans förmåga att fungera psykiskt och socialt och medför negativa konsekvenser för kvinnans självkänsla. Syftet med studien var att fördjupa förståelsen för kvinnans upplevelse av att förlora ett bröst i samband med bröstcancer. Två självbiografiska böcker analyserades med hjälp av innehållsanalys. Studien var en kvalitativ litteraturstudie med en manifest strävan. Resultatet resulterade i fem kategorier: ”Upplevelsen av beskedet”, ”Upplevelsen av den förändrade kroppen”, ”Upplevelsen av en förändring i identiteten”, ”Upplevelsen av bemötandet” och ”Upplevelsen av relationen och samlivet”. Kategorierna beskriver kvinnornas upplevelser från det att de får beskedet om bröstcancer fram till det att bröstet har opererats bort. Genom att sjuksköterskor får ökad kunskap om hur kvinnorna upplever förlusten av ett bröst så kan de bemöta dessa kvinnor på ett bättre sätt, samt förhindra ett ökat lidande.

  • 193.
    Bergqvist, Kanjana
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Patterson, Marlene
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Personers upplevelser av att leva med sjukdomen amyotrofisk lateral skleros (ALS): en litteraturstudie2011Oppgave
    Abstract [sv]

    I Bakgrunden beskrevs det att ALS tillhör motorneuronsjukdomarna vilka påverkar det motoriska nervsystemet. Personer med sjukdomen ALS kan få många olika problem bland annat tilltagande funktionsnedsättningar. För att kunna ge en god omvårdnad och bemöta dessa personer på ett bra sätt kan det vara viktigt för sjuksköterskan att ha en förståelse för hur personer med sjukdomen ALS kan uppleva sin sjukdom. Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med sjukdomen ALS. Metoden i studien var en litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats låg till grund för resultatet. Artiklarna analyserades med manifest innehållsanalys inspirerade av Granheims och Lundmans tolkning av Krippendorffs beskrivning av innehållsanalys. I Resultat framkom det sex kategorier som alla beskrev olika sorters upplevelser som personer med sjukdomen ALS kunde ha. Slutsatsen som kan dras är att de olika upplevelserna är individuella och kan vara både positiva och negativa. Den förlorade kontrollen över sin egen kropp kan också påverka psykologiska och känslomässiga upplevelser. Det kan vara bra för sjuksköterskan att förstå de olika upplevelserna för att kunna främja dessa personers självkänsla och värdighet.

  • 194.
    Bergqvist, Lina
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Jarl, Martin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Patienters vårdlidande i mötet med vårdpersonal på akutmottagning2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskans arbete på akutmottagning präglas av hög medicinsk kompetens och effektivitet. Tiden patienten får med vårdpersonalen är ofta kort och intensiv och patientens behov av psykosocial omvårdnad, som i regel är stort, kan inte alltid tillgodoses. Vårdlidande är det lidande som skapas av vårdgivaren på grund av felbehandlingar, långa väntetider men främst i vårdrelationen mellan patient och vårdpersonal. Syfte: Belysa patienters vårdlidande i mötet med vårdpersonal på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie med granskning av åtta stycken kvalitativa forskningsartiklar. Resultat: Vårdrelationen avgör om patienten upplever vårdlidande i mötet mellan patient och vårdpersonal. Studien visar vilka brister i vårdrelationen som förekommer på akutmottagning. Slutsats: Kan vårdpersonal undvika dessa brister så kan en fungerande vårdrelation skapas vilket är nödvändigt för att minimera patienternas vårdlidande.

  • 195.
    Bergstrand, Annica
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola.
    Blom, Lina
    Blekinge Tekniska Högskola.
    Navigera okända vatten: En metaetnografi av anhörigvårdares upplevelser av palliativ vård i hemmet2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Bakground:  When someone is suffering from incurable disease, life changes both for the person, but also for the relatives. More and more get cared for in the home and relatives becomes more involved in care today. Knowledge of the relatives' experiences of palliative care at home is therefore of importance to the district nurse in the home healthcare system to get further aspects of how care can be improved, hence the present thesis work is important. Aims: The purpose of this meta-synthesis was to get a better understanding of the family caregiver’s experiences of palliative care at home, by integrating qualitative international research.  Method: The method used was Noblit and Hares meta-ethnography and 16 qualitative articles were analyzed and synthesized.  Resultat: The family caregiver’s experiences of palliative care at home represented three themes: living with the dying, caring for the dying and interacting with the professional care. The result shows that the experience of caring for a dying relative at home can feel rewarding but at the same time be very stressful both mentally and physically. Caring for a dying relative at home changes life and relationships. The family caregivers’ role as caregiver was a major responsibility and limited their own lives. This responsibility required help from professional caregivers through support and information.  Conclusions: The present master thesis provides a better understanding of the needs of family caregivers, which may facilitate for healthcare professionals in the encounter with these persons and may also motivate to apply a family-focused approach.

  • 196.
    Bergstrand, Annica
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Svedberg, Emma
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Upplevelser av att leva med sjukdomen psoriasis: En litteraturstudie2012Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psoriasis är en obotlig hudsjukdom som förekommer hos cirka två procent av befolkningen i Skandinavien. Sjukdomen innebär röda fjällande områden eller utslag på kroppen, och kan även innebära klåda och ledsmärtor. Behandlingen består oftast av salva, vaselin eller olja till de fjällande områdena. Sjukdomen psoriasis uppkommer oftast på armbågar, knän, naglar och i hårbottnen. Faktorer såsom infektioner, stress, solfattigdom och vissa läkemedel kan medföra att sjukdomen blossar upp. Sjukdomen och dess behandling kan medföra att personens livskvalitet påverkas. Personer med psoriasis upplever ofta att sjukdomen förringas av omgivningen och att vårdpersonal ofta saknar förståelse för personernas känslor och upplevelser av sjukdomen. För att öka sjuksköterskors förståelse var det därför betydelsefullt att belysa dessa personers upplevelser. Syfte: Studiens syfte var att belysa personers upplevelser av att leva med sjukdomen psoriasis. Metod: Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ ansats gjord på tio vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar var baserade på empiriska intervjustudier. Materialet analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: Det var vanligt förekommande att personerna skämdes över sin kropp och detta resulterade i att de isolerade sig. På så sätt påverkades personernas sociala liv. Personerna upplevde även att de blev stigmatiserade i samhället och att de hade en påfrestande vardag. Många upplevde frustration och uppgivenhet över sin sjukdom. Slutsats: En bättre förståelse för personernas livsvärld kan bidra till en bättre vård. Det behövs mer forskning på området eftersom det i nuläget finns begränsat med studier om upplevelser av sjukdomen psoriasis.

  • 197.
    Bergstrand, Katarina
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Jacobson, Emelie
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Faktorer som påverkar kommunikation mellan vårdgivare och afasipatienter2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Kommunikation mellan vårdgivare och afasipatienter är ett omvårdnadsproblem om vårdgivaren inte har kunskap om hur hon ska förhålla sig i de situationer som kan uppstå. den icke verbala kommunikationen är i dessa sammanhang av stor betydelse men även det verbala språket har sin plats i kommunikationen. Studiens syfte har varit att belysa faktorer som påverkar kommunikationen mellan vårdgivare och personer med afasi. Studien gjordes baserad på litteratur med en kvalitativ ansats. Som teoretisk referensram användes Paterson och Zderads omvårdnadsteori som är en interaktionsteori och grundar sig på vikten av en god relation och därmed en god kommunikation mellan vårdgivaren och patienten. de faktorer som framkom i resultatet var den icke verbala kommunikationen, atmosfären, patientens upplevleser, vårdgivarens upplevelser och samspelet mellan vårdgivare och patient. Från denna studie har man till exempel kunnat dra slutsatsen att vårdgivare-patientrelationen måste vara god om kommunikationen ska lyckas och förståelse uppnås.

  • 198.
    Bergström, Camilla
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Glimsjö, Jenny
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Livstestamente: Ett problem för sjuksköterskor2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Idag dör omkring 90 000 människor årligen i Sverige varav 85 procent av dessa på institution eller sjukhus, kanske omgivna av högteknologisk utrustning med alla dess möjligheter att förlänga ett biologiskt liv. Livstestamente är en viljeförklaring om hur en person vill behandlas i livets slutskede. Ett sådant dokument är inte juridiskt bindande. Däremot är det stadgat i lagen att vården, så långt det är möjligt, skall utformas och genomföras i samråd med patienten. Ett livstestamente betraktas av många sjuksköterskor som en vägledning, men det är ändå inte givet att patientens önskemål alltid kan följas även om vårdpersonalen har kännedom om dessa. Syfte: Att belysa en del av de problem sjuksköterskor kan ställas inför i samband med patienters livstestamenten. Metod: En litteraturstudie baserad på artiklar med kvalitativ inriktning. Åtta artiklar med inriktning på livstestamenten, autonomi, delaktighet, livsuppehållande behandling och palliativ vård analyserades. Resultat: Majoriteten av sjuksköterskorna tyckte att livstestamentet var ett sätt för patienten att bevara sin delaktighet om de skulle hamna i ett terminalt tillstånd. Samtidigt ansåg sjuksköterskorna att det kunde vara konfliktfyllt att tillämpa ett livstestamente. Patientens förväntningar, sjuksköterskans ”lägre” position i den hierarkiska strukturen, vårdpersonalens attityder samt bristande kommunikation angavs som några av de svårigheter sjuksköterskan behövde handskas med. Diskussion: Ett av omvårdnadens syften är att minska lidande samt ge möjligheten till en värdig död. Patientens delaktighet är direkt kopplat till upplevelsen av livskvalitet och en god död. Detta synsätt delas av både sjuksköterskor och patienter. Ändå visar det sig att vården i livets slutskede karakteriseras av brist på kontroll och delaktig ur ett patientperspektiv. Ett livstestamente är i nyläget ingen vanlig företeelse i vårdsammanhang. När ett sådant dokument existerar och är vad patienten önskar orsakar det därför ofta stora utmaningar för sjuksköterskan. Flertalet sjuksköterskor påtalar att det krävs bättre kunskap om livstestamentet och dess tillämpning för att hon/han skall kunna bidra till större följsamhet till dessa.

  • 199.
    Bergström, Christian
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Hansson, Martin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Upplevelse av väntan: En litteraturstudie utifrån tre självbiografiska böcker2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den första levertransplantationen och hjärttransplantationen i Sverige utfördes 1984. Organtransplantation är en komplicerad process. Ett antal såväl medicinska som juridiska frågor måste vara klarlagda innan en organtransplantation kan genomföras. Att vänta på ett organ är en tid att förberedda sig på liv eller död. Den långa väntetiden för att få ett nytt organ skapar depression, oro och rädsla. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer som väntade på ett organ upplevde väntetiden. Metod: En litteraturstudie baserad på tre självbiografiska böcker har utförts och analysen har genomförts med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultat: Det uppstod flera existentiella frågor som till exempel ”borde inte jag dö när min kropp har slutat fungera” och ”vem bestämmer över liv och död”. Resultatet presenterade även hur den som väntade på ett organ upplevde: personals bemötande, frustration för att väntetiden var lång, sin sjukdomsinsikt och lyckan över möjligheten att ha fått livet tillbaka. Slutsats: Att vänta på ett organ är en stor livskris som medför många komplicerade faktorer. Den långa väntetiden på att få ett nytt organ är frustrerande. Forskning som belyser upplevelsen av att vänta på ett organ kan utveckla sjuksköterskors bemötande av patienter som väntar på ett organ.

  • 200.
    Bergström, Liselotte S
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Warnquist, Birgitta
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Patientens förväntningar på och upplevelser av mötet med sjuksköterskan i primärvård: En litteraturstudie2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Ett besök i primärvården är oftast den första kontakten med sjukvården för de flesta patienter. Hur patienten blir bemött av sjuksköterskan präglar vårdrelationen. Rätt bemötande leder ofta till ökat förtroende för sjuksköterskan och gagnar den fortsatta vården. Syftet med studien var att beskriva patienternas förväntningar på och upplevelser av mötet med sjuksköterskan i samband med besök i primärvården. Litteraturstudien genomfördes med kvalitativa och kvantitativa studier. En innehållsanalys utfördes. Resultatet av litteraturstudien visade att patientens förväntning på ett bra möte innebar, god tillgänglighet, bra möte och att de blev bekräftade av sjuksköterskan. Patienterna upplevde mötena bekväma. De upplevde även en trygghet i relationen och kände förtroende för sjuksköterskans kompetens vid mötena. För att patienterna ska uppleva bra bemötande och känna sig bekräftade krävs det att sjuksköterskan visar respekt och integritet, har god förmåga att lyssna och visa empati.

1234567 151 - 200 of 1462
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf