Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 151 - 200 av 1127
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Boëthius, Miranda
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Medborgardeltagande i relation till offentliga rum: En analys av förhållningsätt och förändringar i svensk översiktsplanering2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 152.
    Bramer, Camilla
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Perspectives on Children amongst Planners in Beijing. A field study in Beijing, China.2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete behandlar vilken syn på barn som fysiska planerare och arkitekter i Peking har och hur detta kan sägas påverka hur de planerar för barn i den fysiska planeringen i stadens offentliga rum. Följande frågor diskuteras i resultatbeskrivningen: * Vilka typer av perspektiv på barn kan identifieras hos planerare i Peking? * Hur tas barnet och barnperspektivet hänsyn till i planeringsprocesser i Peking? * Vad påverkar det perspektiv på barn som planerare i Peking kan sägas hålla? I rapporten diskuteras även vilka olika typer av syn/perspektiv på barn som kan sägas finnas hos planerare samt vad ett barnperspektiv är och hur det kan användas. Till viss del diskuteras även den kulturella, historiska och nutida kontexten som utgör Kina samt hur detta influerar planerarna ur olika synvinklar och påverkar barnen som lever i staden, samt den planering som sker med hänsyn till dem. I rapporten finns även en redogörelse för observationer gjorda i Peking under hösten 2010 från vilken läsaren kan forma en uppfattning om de offentliga rummens utformning och hur barn och deras familjer rör sig i den offentliga miljön.

  • 153.
    Brandt Johnson, Viktor
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Leo, Amanda
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Re-make / Re-model: Om social hållbarhet i industriomvandlingar2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats undersöker hur kommuner med stark industritradition behandlar social hållbarhet och hur sociala hållbarhetsaspekter i dessa implementeras vid industriomvandlingsprojekt. Detta görs genom att utifrån uppsatsens forskningsöversikt definiera nyckelord som appliceras i kvalitativa innehållsanalyser på kommunala plandokument. De översiktliga planerna består av Ljungby kommuns fördjupade översiktsplan för stadens centrum, Tierps kommuns översiktsplan och Lindesbergs kommuns fördjupade översiktsplan för tätorten. I de två sistnämnda kommunerna har även detaljplanedokument som berör industriomvandling analyserats. I analyserna framkommer att många av de aspekter som utifrån teorin beskrivs som betydelsefulla för social hållbarhet i planering förekommer i de översiktliga plandokumenten men behandlas mindre utförligt och frekvent på en detaljerad plannivå i industriomvandlingsprojekt. På detaljplanenivå uppmärksammas istället för nyckelorden i flera fall översiktsplanernas beskrivningar av nyckelorden. Uppsatsen innehåller även ett gestaltningsförslag för omvandling av ett centralt beläget industriområde i Ljungby. En deltagande observation genomfördes med syfte att skapa ett underlag för omvandling. De åtgärder som föreslås utgår från goda exempel på hur de ur forskningsöversikten definierade nyckelorden konkretiserats i de undersökta planerna. I förslaget framkommer att det främst var de översiktliga planernas strategier som var lämpliga att implementera. Det visar också att sociala hållbarhetsaspekter är realiserbara i industriomvandlingsprojekt på en mer detaljerad nivå. Uppsatsen visar att social hållbarhet uppmärksammas i de undersökta kommunernas planering men snarare på en allmän översiktlig nivå än i specifika planförslag som berör industriomvandling.

  • 154.
    Bredberg, Paulina
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Makten över handeln. En studie om maktförhållanden och deras betydelse i utvecklingen av handelsplatser i en kommun.2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Handel kan beskrivas som grunden i städer och deras utveckling. Handelsplatser lockar människor och skapar stadsliv. Handel är således en viktig del både i översiktliga mål och i den fysiska planeringen. I stadsbyggnadsideal om att skapa en tät och blandad stad är handel en central aspekt och en önskan om att kunna styra handelsplatsernas utveckling kan i idealen utläsas. I diskussioner kring handelns utveckling som förts av forskare och i myn- dighetsrapporter ifrågasätts dock var makten att styra utvecklingen egentligen ligger. I denna studie undersöks hur maktförhållanden kopplade till handel kan påverka utveck- lingen av handelsplatser i en kommun. Utvecklingen diskuteras främst utifrån dimensionerna lokalisering, utformning samt skala, och en diskussion förs kring vilka aktörer som har makt och är drivande i utvecklingen. I studien används maktperspektiv om t.ex. definitionsmakt och utvecklingskontroll för att belysa och diskutera handelsplatsers utveckling. Inom ramen för studien har en fallstudie genomförts i Malmö stad, där etableringen av de två köpcentrumen Entré och Emporia används som fallstudieobjekt. Analysen av fallen belyser etableringsprocessen utifrån ett aktörsperspektiv och i den avslutande diskussionen förs resonemang kring vilka maktfaktorer och vilka aktörer som är drivande i vilka frågor i handelsplatsers utveckling. Analysen visar att den bild som framställs av handel i den kommunala planeringen har stor betydelse för utvecklingen, bland annat genom definitioner av fokusområden och genom begreppsanvändning. Det offentligas styrmöjligheter är också beroende av hur stark eller vag den framställda bilden är. Studien visar sammanfattningsvis att det främst verkar vara privata aktörer och deras normer som har makt att driva utvecklingen av handelsplatser.

  • 155.
    Brissman, Elsa
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Hur skapas den regionala planeringen?: en studie av intressen, perspektiv och maktresurser inom regional samverkan2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen studerar processerna bakom den regionala planeringsprocessen. I ljuset av förändringsmönster såsom globalisering och urbanisering har det uppstått ett behov eller en vilja att samverka på en överkommunal nivå. I svallvågorna av den här debatten har regionen och en regional samverkan inom planering fått ett stort uppsving. Vad som dock är oklart är för vem den regionala planeringen egentligen genomförs. Eftersom det rör sig om ett förhållandevis nytt sätt att arbeta går det även att ställa frågan vem som har makten att styra processerna? Uppsatsen syftar till att undersöka de här frågorna men även vad som är en regional fråga och hur den konstrueras.

    Uppsatsen är utformad som en fallstudie. Det studerade fallet är Region Örebro län med tillhörande kommuner. Metoder för datainsamling har varit dokumentstudier där kommunala och regionala planer ingått, samt semi-strukturerade intervjuer med kommunala och regionala planeringstjänstemän. En kvalitativ innehållsanalys har genomförts på det empiriska materialet. Det teoretiska perspektivet har haft sin grund i governance, soft spaces och strategiskapande.

    Den studie som genomförts i uppsatsen pekar på att det finns två skilda sätt att se på regionen, både avseende syfte och roller men även avseende intresset i planeringen. Kommunerna och regionen har olika intressen i den regionala planeringsprocessen där kommuntjänstemännen ser processen utifrån den egna kommunen och hur de kan dra nytta av den. Regiontjänstemännen ser däremot regionen som en enda enhet där nyttan ska gå till enheten och inte vissa utpekade delar. Att de två aktörsgrupperna har olika intressen får konsekvenser även i andra delar av processen. De har bland annat mycket skilda uppfattningar om hur rollfördelningen ska se ut, vad syftet med regionen är samt vem regionen är till för. Kommunerna anser att regionen är till för dem, att det är en arena där de och andra aktörer kan komma samman i regionala frågor. Regiontjänstemännen anser däremot att regionen är till för regionens bästa.

    De två olika perspektiven på regionen skapar konflikter. De problem som upplevs handlar i mångt och mycket om att det inte finns en tydlig förutbestämd process som arbetet ska följa. Den regionala planeringen befinner sig i ett soft space och är således fri att utformas så som aktörerna önskar. Även om det här leder till en stor flexibilitet bidrar det även till en osäkerhet och ett läge där aktörernas skilda bilder av hur processen ska gå till leder till svårigheter att komma överens. En intressant upptäckt är att det finns en splittring även mellan de två intervjuade regionala tjänstemännen angående vad regionen är och ska syfta till. En av dem utgår från kommunernas behov medan den andra av dem har ett ovanifrånperspektiv i vilket kommunerna ska ta hänsyn till den regionala planeringen och inte tvärt om.

    Från den genomförda studien framkommer även att makt är ett centralt begrepp inom den regionala planeringsprocessen. Aktörsgrupperna försöker båda hävda sig gentemot varandra i ett försök att kontrollera processen. Hur regionala frågor konstrueras är således en process definierad av vem som har makten att styra. De båda aktörsgrupperna har olika maktresurser som de använder för att hävda sig mot varandra. Kommunerna har sitt planmonopol och regionen har ekonomiska medel. Dessutom har regionen makten att bestämma över delar av processen, något som visat sig ha en betydelse i det perspektiv som tillåts råda.

  • 156.
    Brissman, Elsa
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    På cykel i Karlskrona: En studie av cykelvägnätet i Karlskrona tätort2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 157.
    Broberg, Petra
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Fördjupad översiktsplan för Skegrie tätort2004Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Regionen kring Öresund befinner sig i ett expansivt skede, vilket bidrar till att trycket på bl.a. småhus i området har ökat och Trelleborgs kommun är intresserad av att ge Skegrie en större utbredning. Skegrie är en av de tre främsta utvecklingsorterna i kommunen. Den är belägen längs Skegrie byaväg, invid E6 mellan Malmö och Trelleborg. Det bor ca 560 människor i byn. Skegrie är en gammal ort, dock har över hälften av småhusbebyggelsen tillkommit år 1961 eller senare. I antagen översiktsplan från 2002 står att Skegrie saknar ett ”naturligt centrum” med varierat utbud, ett sammanhängande grönstråk inom orten liksom ett sammanlänkat cykelstråk inom byn och till andra orter i kommunen med viktiga målpunkter. Här förekommer problem gällande genomfartstrafik och kollektivtrafiken behöver ses över. I rapporten redovisas förslag på hur Skegrie kan expandera som en attraktiv by med service och bostäder utan att bykänslan går förlorad. Centrumbildning, grönstruktur, kommunikationer, historia och kulturmiljövård belyses. Ett förslag över ett nytt bostadsområde gestaltas.

  • 158.
    Broberg, Tora Sigynsdotter
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Södra Hamnen- en stadsdel i Helsingborg, Handbok i fysisk planering2003Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Helsingborg är i behov av att växa. Detta beror bl.a. på dess geografiska placering i centrum av Öresundsregionen. Som en av de större städerna i denna till innehållet växande landsdel är framtidsutsikter extra goda. Av den anledningen förutspås befolkningsantalet fortsätta stiga och behoven öka. Dess sundsnära läge är en av stadens stora kvaliteter vilket lockar många och gör sitt till den positiva framtidsbilden. Ytterligare en betydelsefull faktor för Helsingborgs utveckling är näringslivsklimatet. Nyligen etablerades Campus Helsingborg, som är en del av Lunds universitet, i staden. Inom kort kommer även portarna till IKEA:s huvudkontor att slås upp, vilket i sig ger en stark positiv signal. Dessa två medverkar, tillsammans med övrigt näringsliv, till liv och ökad rörelse. Med de båda nytillskotten kan stadens antas få nya invånare och nya behov. Det finns således ett underlag för tillväxt i Helsingborg. Dess geografiska läge och utbredning ger dock staden en del problematiska förutsättningar. Helsingborgs bebyggelse sträcker sig längs Sundet och staden har en långsmal form. Förutom detta delas staden i en övre och en nedre del av landborgen som sträcker sig från norr till söder. Kopplingen mellan de två delarna är betydelsefull för stadens sammanhang. Med det södra hamnområdet har Helsingborg en mycket god möjlighet att bli större, mer sammanhängande och mer innehållsrik. Området ligger väster om centrum och hyser idag mestadels hamnverksamheter av olika typ. Ambitionen att utveckla området har till viss del sin grund i utbyggnaden av Norra Hamnen på 1990-talet. Den nya bebyggelsen ökade stadens kontakt med vattnet och har blivit en mycket attraktiv del av Helsingborg. Detta positiva tillskott till stadsmiljön har därför delvis lett fram till målsättningen att skapa fler tillgängliga miljöer vid vattnet för stadens invånare och besökare. Helsingborg skall åter bli en stad vid Sundet. En utveckling av det södra hamnområdet kan vara till fördel för staden i flera avseende. Områdets storlek och läge innebär att stora tillväxtbehov kan tillgodoses på en yta som dessutom är centralt placerad. En ny urban och stadsmässig miljö, såsom Norra Hamnen, kan skapas intill Sundet. Förutom att centralt belägna miljöer intill vattnet ofta anses attraktiva och lockar människor kan ny bebyggelse ge staden nya och tydligare sammanhang. Idag kan de norra och södra delarna av Helsingborg delvis upplevas isolerade från varandra. En anledning till detta är deras olika sociala klimat och historiska utveckling. Kontakten mellan dem är svag. De södra delarna dras samtidigt med ett rykte som är sämre än de norra. En bättre koppling till Stadsparken, som ligger mittemellan de båda, kan medverka till att förändra denna situation. Med en utveckling av Södra Hamnen kommer Stadsparken att hamna i större fokus. Parken blir den punkt där de tre delarna möts. Möjligheten till att den blir livligare och en ännu mer betydelsefull målpunkt är stor. Längs den led, Malmöleden, som idag isolerar hamnen från staden kan ytterligare kopplingar skapas som bidrar till att göra hamnen till en del av staden och staden mer sammanhängande. Speciellt viktig kan kontakten till Helsingborgs södra delar anses vara. Uppfattningen är att utvecklingen av hamnområdet kan påverka stadsdelen Söder i positiv riktning. Kopplingarna i öst-västlig riktning kan dessutom ge bättre kontakt mellan stadens övre och nedre delar. Läggs extra vikt vid en del av dessa kan det bli mindre arbetsamt att ta sig på tvärs genomstaden. Nya attraktiva målpunkter i Södra Hamnen medverkar till att flödet genom staden, som under lång tid huvudsakligen gått i nord - sydlig riktning och som till viss del förändrats med tillskottet av Norra Hamnen, förändras ytterligare. Utvecklingen av en stadsdel nära vattnet kan ta sig olika uttryck. I boken ”The New Waterfront - A Worldwide Urban Success Story” av Ann Breen och Dick Rigby har olika typer av vattennära områden runt om i världen studerats och kategoriserats. I examensarbetet beskrivs de olika typerna som utkristalliserats och en del exempel redovisas utförligt. För många gäller att en sorts funktioner fått dominera. Exempelvis kan områdena, eller vattenfronterna, bli inriktade på rekreation, kultur eller bostäder. Några, som Akker Brygge i Oslo, får en miljö där funktioner integreras och traditionella stadsmiljöer kan växa fram. Att skapa en ny stadsdel, Södra Hamnen, är på många sätt en god idé. Att arbeta för att denna blir av traditionellt slag kan vara en ännu bättre idé. Som tidigare nämnts har Campus Helsingborg etablerats i Helsingborg och inom kort finns även IKEA på plats. Båda dessa ligger i Södra Hamnen. Förutom dessa två finns sedan länge färjetrafik till Oslo och Helsingør etablerad i området. Trafiken är på många sätt kopplad till Knutpunkten, stadens centralstation, i Södra hamnens nordöstra hörn. Alla dessa verksamheter medverkar till mycket liv och rörelse. Det innebär att området redan innan det bebyggts är livfullt. Detta skiljer hamnområdet från många andra stora projekt. Samordnas dessa med ny bebyggelse där bostäder såväl som fler verksamheter tillåts samexistera, kan en traditionell och händelserik stadsdel växa fram. I en sådan integreras funktioner och möjligheter finns för att bo, arbeta och tillbringa fritiden på ett och samma ställe. För att kunna förändra hamnområdets miljöer till en stadsmiljö präglad av mer liv och spänning måste en del problem angripas. En förutsättning för hamnområdets utveckling är att järnvägen, som idag sträcker sig längs Malmöleden och isolerar området från staden, placeras i en tunnel. Södertunneln har diskuterats en längre tid och en förstudie som föreslår ett antal olika alternativ till tunnelsträckningar har arbetats fram. Projektet kräver omfattande insatser, tid och målmedvetenhet. Vidare innebär en utveckling av området att ett flertal problematiska frågeställningar kring bl.a. trafikföring angrips. Med Campus Helsingborg, IKEA, Knutpunkten och färjeverksamheten är Södra Hamnen ett trafikintensivt område. Det förhindrar inte framväxten av en stadsmiljö men måste organiseras för att bli förenlig med en sådan. Om Södra Hamnen skall bli en traditionell stadsdel bör även beslut kring hur verksamheter i området, såväl sådana kopplade till hamnens funktioner som exempelvis reningsverket som är placerat i hamnens västligaste del skall hanteras. Genom en grundlig inventering och analys har slutsatser nåtts som talar för att hamnområdet skall prioriteras för stadsutveckling. De förutsättningar som finns, i form av stadens behov, områdets läge, existerande verksamheter och möjligheter, gör Södra Hamnen ovanligt bra för stadsbyggande. Med hjälp av inventering och analys dras slutsatser om hur befintliga funktioner skall hanteras för att göra en vidare utveckling möjlig. För hamnverksamheterna gäller att några blir förflyttade. Problem med platsbrist avhjälps till viss del genom nya utfyllnader. Sådana har kontinuerligt genomförts och anses vara en möjlighet för att lösa problem och samtidigt förbättra förutsättningarna för en del av områdets verksamheter. På den nya marken kan Oslofärjans angöringsläge och en hamn för kryssningsfartyg, som regelbundet anländer till Helsingborgs hamn, bl.a. förläggas. För reningsverket, som sätter en del käppar i utvecklingshjulet, föreslås en bebyggelse som kapslar in bassängerna. En sådan åtgärd kan dessutom bidra som ett spännande inslag i stadsbilden. För andra funktioner som gör det svårt att bebygga Södra Hamnen rekommenderas omlokalisering eller andra typer av åtgärder som stämmer väl med en utveckling. Ett inslag i hamnmiljön som måste hanteras för att Södra Hamnen skall kunna växa är uppmarschområdet. Markytan är till för de bilar som är på väg av och på färjan till Helsingør. Idag är området en stor yta dominerad av asfalt. Uppmarschområdet är dimensionerat för den del av året, cirka tre månader, som är högsäsong. Det får till följd att den till stora delar är tom under resterande nio månader. En utformning föreslås därför med utgångspunkt i att skapa ett vackrare och mer attraktivt område med möjlighet till förändring för andra andvändningsområden längre fram i tiden. Förslaget innebär att en bebyggelse med rutnätsstruktur skapas i Södra Hamnen. Strukturen grundar sig på den angränsande stadsdelen Söders stadplanemönster samt på de tidigare planer på bebyggelse som finns över hamnområdet. Med hjälp av denna sortens plan kopplas nya gator ihop med befintliga och staden växer naturligt. Därmed organiseras också trafikstrukturen i den idag mycket hårt belastade hamnen. Betydelsefullt i detta sammanhang är att Malmöleden, som idag utgör en stor barriär mellan hamnen och staden, ges en ny utformning och omvandlas till stadsboulevard. Bebyggelsen skall ges olika utryck beroende på placering i området. Det innebär att byggnader i öster, mot den nya stadsboulevarden, har annorlunda formspråk än de som ligger vid kajkanterna. Överlag gäller en låg bebyggelse, i genomsnitt fyra våningar. I byggnaderna är det viktigt att integrera funktioner. I så hög grad som möjligt skall bostäder och verksamheter existera vägg i vägg. För att behålla hamnmiljöns ”hårda” karaktär och samtidigt göra stadsdelen ”mjukare” förslås principer för offentliga platser och gaturum. Gator i nord – sydlig riktning domineras av vattenkonst i olika former medan de i väst – östlig riktning präglas av grönska. Vattnet kan medverka till att förstärka upplevelsen av hur kustlinjen successivt förflyttats åt väster medan grönska skall symbolisera hur vegetation letar sig från inlandet ut till havet. På en del av de platser som skapats och i många siktlinjers fond domineras den estetiska utformningen av vatten. Förutom att skapa en plan över Södra Hamnen har examensarbetet inneburit en närmare granskning av en ny Universitetsplats samt omorganisation av Knutpunkten. Många planer och idéer för Södra Hamnen har formulerats med anledning av viljan till att förändra och stadens behov av att växa. En del av dessa finns dokumenterade medan andra endast finns som tankar. Gemensamt för dem alla är att de bidrar till att skapa ett centralt och attraktivt område vilket tillför staden flera kvaliteter. I följande examensarbete har de planer, tankar och funderingar som finns sedan tidigare studerats och blandats med egna idéer. Med en levande stadsdel som utgångspunkt har en del av det befintliga materialet fått varierat utrymme och i en del fall vidareutvecklats.

  • 159.
    Broberg, Tora Sigynsdotter
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Södra Hamnen-en stadsdel i Helsingborg, Handbok för fysisk planering2003Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Helsingborg är i behov av att växa. Detta beror bl.a. på dess geografiska placering i centrum av Öresundsregionen. Som en av de större städerna i denna till innehållet växande landsdel är framtidsutsikter extra goda. Av den anledningen förutspås befolkningsantalet fortsätta stiga och behoven öka. Dess sundsnära läge är en av stadens stora kvaliteter vilket lockar många och gör sitt till den positiva framtidsbilden. Ytterligare en betydelsefull faktor för Helsingborgs utveckling är näringslivsklimatet. Nyligen etablerades Campus Helsingborg, som är en del av Lunds universitet, i staden. Inom kort kommer även portarna till IKEA:s huvudkontor att slås upp, vilket i sig ger en stark positiv signal. Dessa två medverkar, tillsammans med övrigt näringsliv, till liv och ökad rörelse. Med de båda nytillskotten kan stadens antas få nya invånare och nya behov. Det finns således ett underlag för tillväxt i Helsingborg. Dess geografiska läge och utbredning ger dock staden en del problematiska förutsättningar. Helsingborgs bebyggelse sträcker sig längs Sundet och staden har en långsmal form. Förutom detta delas staden i en övre och en nedre del av landborgen som sträcker sig från norr till söder. Kopplingen mellan de två delarna är betydelsefull för stadens sammanhang. Med det södra hamnområdet har Helsingborg en mycket god möjlighet att bli större, mer sammanhängande och mer innehållsrik. Området ligger väster om centrum och hyser idag mestadels hamnverksamheter av olika typ. Ambitionen att utveckla området har till viss del sin grund i utbyggnaden av Norra Hamnen på 1990-talet. Den nya bebyggelsen ökade stadens kontakt med vattnet och har blivit en mycket attraktiv del av Helsingborg. Detta positiva tillskott till stadsmiljön har därför delvis lett fram till målsättningen att skapa fler tillgängliga miljöer vid vattnet för stadens invånare och besökare. Helsingborg skall åter bli en stad vid Sundet. En utveckling av det södra hamnområdet kan vara till fördel för staden i flera avseende. Områdets storlek och läge innebär att stora tillväxtbehov kan tillgodoses på en yta som dessutom är centralt placerad. En ny urban och stadsmässig miljö, såsom Norra Hamnen, kan skapas intill Sundet. Förutom att centralt belägna miljöer intill vattnet ofta anses attraktiva och lockar människor kan ny bebyggelse ge staden nya och tydligare sammanhang. Idag kan de norra och södra delarna av Helsingborg delvis upplevas isolerade från varandra. En anledning till detta är deras olika sociala klimat och historiska utveckling. Kontakten mellan dem är svag. De södra delarna dras samtidigt med ett rykte som är sämre än de norra. En bättre koppling till Stadsparken, som ligger mittemellan de båda, kan medverka till att förändra denna situation. Med en utveckling av Södra Hamnen kommer Stadsparken att hamna i större fokus. Parken blir den punkt där de tre delarna möts. Möjligheten till att den blir livligare och en ännu mer betydelsefull målpunkt är stor. Längs den led, Malmöleden, som idag isolerar hamnen från staden kan ytterligare kopplingar skapas som bidrar till att göra hamnen till en del av staden och staden mer sammanhängande. Speciellt viktig kan kontakten till Helsingborgs södra delar anses vara. Uppfattningen är att utvecklingen av hamnområdet kan påverka stadsdelen Söder i positiv riktning. Kopplingarna i öst-västlig riktning kan dessutom ge bättre kontakt mellan stadens övre och nedre delar. Läggs extra vikt vid en del av dessa kan det bli mindre arbetsamt att ta sig på tvärs genomstaden. Nya attraktiva målpunkter i Södra Hamnen medverkar till att flödet genom staden, som under lång tid huvudsakligen gått i nord - sydlig riktning och som till viss del förändrats med tillskottet av Norra Hamnen, förändras ytterligare. Utvecklingen av en stadsdel nära vattnet kan ta sig olika uttryck. I boken ”The New Waterfront - A Worldwide Urban Success Story” av Ann Breen och Dick Rigby har olika typer av vattennära områden runt om i världen studerats och kategoriserats. I examensarbetet beskrivs de olika typerna som utkristalliserats och en del exempel redovisas utförligt. För många gäller att en sorts funktioner fått dominera. Exempelvis kan områdena, eller vattenfronterna, bli inriktade på rekreation, kultur eller bostäder. Några, som Akker Brygge i Oslo, får en miljö där funktioner integreras och traditionella stadsmiljöer kan växa fram. Att skapa en ny stadsdel, Södra Hamnen, är på många sätt en god idé. Att arbeta för att denna blir av traditionellt slag kan vara en ännu bättre idé. Som tidigare nämnts har Campus Helsingborg etablerats i Helsingborg och inom kort finns även IKEA på plats. Båda dessa ligger i Södra Hamnen. Förutom dessa två finns sedan länge färjetrafik till Oslo och Helsingør etablerad i området. Trafiken är på många sätt kopplad till Knutpunkten, stadens centralstation, i Södra hamnens nordöstra hörn. Alla dessa verksamheter medverkar till mycket liv och rörelse. Det innebär att området redan innan det bebyggts är livfullt. Detta skiljer hamnområdet från många andra stora projekt. Samordnas dessa med ny bebyggelse där bostäder såväl som fler verksamheter tillåts samexistera, kan en traditionell och händelserik stadsdel växa fram. I en sådan integreras funktioner och möjligheter finns för att bo, arbeta och tillbringa fritiden på ett och samma ställe. För att kunna förändra hamnområdets miljöer till en stadsmiljö präglad av mer liv och spänning måste en del problem angripas. En förutsättning för hamnområdets utveckling är att järnvägen, som idag sträcker sig längs Malmöleden och isolerar området från staden, placeras i en tunnel. Södertunneln har diskuterats en längre tid och en förstudie som föreslår ett antal olika alternativ till tunnelsträckningar har arbetats fram. Projektet kräver omfattande insatser, tid och målmedvetenhet. Vidare innebär en utveckling av området att ett flertal problematiska frågeställningar kring bl.a. trafikföring angrips. Med Campus Helsingborg, IKEA, Knutpunkten och färjeverksamheten är Södra Hamnen ett trafikintensivt område. Det förhindrar inte framväxten av en stadsmiljö men måste organiseras för att bli förenlig med en sådan. Om Södra Hamnen skall bli en traditionell stadsdel bör även beslut kring hur verksamheter i området, såväl sådana kopplade till hamnens funktioner som exempelvis reningsverket som är placerat i hamnens västligaste del skall hanteras. Genom en grundlig inventering och analys har slutsatser nåtts som talar för att hamnområdet skall prioriteras för stadsutveckling. De förutsättningar som finns, i form av stadens behov, områdets läge, existerande verksamheter och möjligheter, gör Södra Hamnen ovanligt bra för stadsbyggande. Med hjälp av inventering och analys dras slutsatser om hur befintliga funktioner skall hanteras för att göra en vidare utveckling möjlig. För hamnverksamheterna gäller att några blir förflyttade. Problem med platsbrist avhjälps till viss del genom nya utfyllnader. Sådana har kontinuerligt genomförts och anses vara en möjlighet för att lösa problem och samtidigt förbättra förutsättningarna för en del av områdets verksamheter. På den nya marken kan Oslofärjans angöringsläge och en hamn för kryssningsfartyg, som regelbundet anländer till Helsingborgs hamn, bl.a. förläggas. För reningsverket, som sätter en del käppar i utvecklingshjulet, föreslås en bebyggelse som kapslar in bassängerna. En sådan åtgärd kan dessutom bidra som ett spännande inslag i stadsbilden. För andra funktioner som gör det svårt att bebygga Södra Hamnen rekommenderas omlokalisering eller andra typer av åtgärder som stämmer väl med en utveckling. Ett inslag i hamnmiljön som måste hanteras för att Södra Hamnen skall kunna växa är uppmarschområdet. Markytan är till för de bilar som är på väg av och på färjan till Helsingør. Idag är området en stor yta dominerad av asfalt. Uppmarschområdet är dimensionerat för den del av året, cirka tre månader, som är högsäsong. Det får till följd att den till stora delar är tom under resterande nio månader. En utformning föreslås därför med utgångspunkt i att skapa ett vackrare och mer attraktivt område med möjlighet till förändring för andra andvändningsområden längre fram i tiden. Förslaget innebär att en bebyggelse med rutnätsstruktur skapas i Södra Hamnen. Strukturen grundar sig på den angränsande stadsdelen Söders stadplanemönster samt på de tidigare planer på bebyggelse som finns över hamnområdet. Med hjälp av denna sortens plan kopplas nya gator ihop med befintliga och staden växer naturligt. Därmed organiseras också trafikstrukturen i den idag mycket hårt belastade hamnen. Betydelsefullt i detta sammanhang är att Malmöleden, som idag utgör en stor barriär mellan hamnen och staden, ges en ny utformning och omvandlas till stadsboulevard. Bebyggelsen skall ges olika utryck beroende på placering i området. Det innebär att byggnader i öster, mot den nya stadsboulevarden, har annorlunda formspråk än de som ligger vid kajkanterna. Överlag gäller en låg bebyggelse, i genomsnitt fyra våningar. I byggnaderna är det viktigt att integrera funktioner. I så hög grad som möjligt skall bostäder och verksamheter existera vägg i vägg. För att behålla hamnmiljöns ”hårda” karaktär och samtidigt göra stadsdelen ”mjukare” förslås principer för offentliga platser och gaturum. Gator i nord – sydlig riktning domineras av vattenkonst i olika former medan de i väst – östlig riktning präglas av grönska. Vattnet kan medverka till att förstärka upplevelsen av hur kustlinjen successivt förflyttats åt väster medan grönska skall symbolisera hur vegetation letar sig från inlandet ut till havet. På en del av de platser som skapats och i många siktlinjers fond domineras den estetiska utformningen av vatten. Förutom att skapa en plan över Södra Hamnen har examensarbetet inneburit en närmare granskning av en ny Universitetsplats samt omorganisation av Knutpunkten. Många planer och idéer för Södra Hamnen har formulerats med anledning av viljan till att förändra och stadens behov av att växa. En del av dessa finns dokumenterade medan andra endast finns som tankar. Gemensamt för dem alla är att de bidrar till att skapa ett centralt och attraktivt område vilket tillför staden flera kvaliteter. I följande examensarbete har de planer, tankar och funderingar som finns sedan tidigare studerats och blandats med egna idéer. Med en levande stadsdel som utgångspunkt har en del av det befintliga materialet fått varierat utrymme och i en del fall vidareutvecklats.

  • 160.
    Brogren, Ida
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Forsberg, Elin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    På väg mot en hållbar framtid?2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete behandlar dagens trafikproblem och den planering som vi tror krävs för att nå en hållbar utveckling. Med hållbar utveckling menar vi bl.a. ett hållbart resande – ett resande som inte begränsar mobiliteten men som ökar möjligheterna att förflytta sig mer miljövänligt. Mer konkret vill vi att folk ska kunna lämna barnen på dagis på väg till pendelparkeringen, ta tåget/ spårvagnen/bussen till jobbet och sedan efter jobbet kunna uträtta sina ärenden, i samband med att barnen hämtas på vägen hem. Vi har utformat en delstrategi med ett antal samordnade åtgärder. En komplett trafikstrategi kräver mer resurser och tid än vad vi har haft utrymme för. För att en trafikstrategi eller en del av en strategi ska få full effekt, krävs att den får konsekvenser inte bara för trafiken utan även för den fysiska planeringen som helhet. Trafiken och framför allt vägtrafiken är ett växande problem vad det gäller trängsel, tidsförluster och inte minst i form av miljöskador. Trafiken kräver stora delar av stadens begränsade ytor och ju mer ytor som tas upp av biltrafiken, desto mindre plats blir det över för stadsliv och vistelse. Det har skapat ett stort behov av mer hållbara transportsätt och det faktum att städernas ytor inte räcker till är en viktig faktor att beakta i dagens stadsplanering. London, Singapore och Stockholm är exempel på städer som bestämt sig för att åtgärda problemen, och fler städer tenderar att följa deras exempel. Även om de flesta städer som infört, eller talar om att införa väg/trafikavgifter är relativt stora städer, så talar mycket för att det bara är en tidsfråga innan även mindre städer följer samma exempel. Trenden visar att även mindre städer kommer drabbas av liknande problem i och med den privata bilens ökande popularitet. Utifrån detta har vi valt att arbeta med Göteborg, Sveriges andra största stad med ca 500,000 invånare som tillämpningsexempel. Utifrån att ha studerat London och Stockholm och de vägavgiftssystem som är i bruk där, har vi gjort ett förslag på hur vägavgifter skulle kunna bidra till ett mer hållbart resande i Göteborg. Vi har tittat på städer som jobbat med samverkande trafikstrategier och vägavgifter, och utifrån analyser har vi arbetat fram en paketlösning för Göteborg. En hållbar trafikutveckling är inget man skapar med ett enda medel, utan det kräver flera samordnade åtgärder som stärker varandra. Trafikproblem är problem som lättast åtgärdas innan de vuxit sig så stora att de blivit problem, och efter vad vi har lärt oss i detta arbete kan vi konstatera att vägavgifter är ett steg i rätt riktning för att undvika ohållbara situationer.

  • 161.
    Brolin, Markus
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Åstaden2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idrottsanläggningen Enavallen i centrala Enköping ska flyttas och ytan ska bebyggas med bostäder. Det geografiska läget och det faktum att området delvis gränsar till Enköpingsån, vars roll i staden Enköpings kommun har som ambition att utveckla, gör Enavallen till ett intressant område att studera. Området ligger dessutom nära befintliga villaområden, en prisbelönt park samt strax intill den centrala rutnätsstad som centrum utgör. Området studerades med analysverktyget Space Syntax för att ge en tydligare bild över de befintliga gångstråk som finns i staden. Analyserna visade att Enavallens potential begränsades av det faktum att ån spärrar av hela norra delen av området. Dessutom är idrottsplatsen, som upptar den största delen av ytan på Enavallen, till stora delar inte utformad för genomströmmande gångtrafik. En förutsättning för exploateringen av Enavallen är att antalet bostäder i området styrs av att försäljningen av bostäderna ska finansiera den nya idrottsplatsen som ska byggas på en närliggande plats. Detta innebär att kraven på täthet är stor. Av denna anledning lades mycket fokus på hur just tätheten påverkar den framtida byggnadsstrukturen. Slutsatsen var att en tät kvartersstruktur, av samma typ som i centrum, både kan göra att området smälter in i staden samtidigt som rutnätsstaden är en effektiv struktur för täta områden. Kommunen har som ambition att i samband med exploateringen av Enavallen skapa ett rekreationsstråk på båda sidor om Enköpingsån. Ån är intressant både som barriär och som tillgång och kom att spela en huvudroll i arbetet. Arbetet gick vidare med att planförslaget Åstaden presenterades Området ges en tät kvarterstruktur som genomskärs av tydliga gång- och cykelstråk. Integrationsanalyser för förslaget visade att integrationen i och utanför området förbättrats och att förutsättningarna för en levande stadsmiljö tack vare den föreslagna gatustrukturen är goda. Förhållandet till ån är viktigt och byggnaderna vänder sig mot ån utan att störa det promenadstråk som breddas så att enköpingsborna kan njuta av ån från båda sidor. Resultatet blev på många sätt ett traditionellt område men genom det fokus som området har på gång- och cykeltrafiken och ån kan förhoppningsvis fortsatta intressanta idéer dyka upp, idéer som kan inspirera till det fortsatta arbetet med Enavallen.

  • 162.
    Brox, Mario Sánchez
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Competitive Global Ports for Regional Economic Development: The Port of Valencia2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Face to high unemployment and GDP stagnation, competitive ports bear potential positive impacts on regional economic development over their hinterland. Ports are conceived as nodes in global supply chains basing their competitiveness in deriving location, infrastructure, connectivity and supply chain integration advantages for logistics operators. In the current global logistics scenario, port oversupply has increased competition, and global shipping companies are increasingly influential in inserting ports into international maritime routes. This qualitative case study is a pragmatic research, making use of both new institutional economics to grasp the economic behaviour of port stakeholders, and the structure of provision approach to guide an institutional analysis on how the attributes of the Port of Valencia provide global shipping companies with competitive advantages. Institutions turn to be relevant in generating advantages such as a privileged connectivity to the centre of the peninsula, an outperforming integrated electronic information interchange system among all members of the port community, or the port authority’s valuable coordination, promotion and leadership of initiatives boosting logistics operators’ competitiveness. Port institutions have also shaped competitive disadvantages, namely the elevated cost of stowage, towage services, some taxes or low productivity of some terminals. The analysis of these findings grounds a discussion on possible adjustments of the port institutional attributes to strengthen the competitive advantages offered to global shipping companies, thus contributing to the regional economic development of the port hinterland. The paper concludes with some challenges for the future and further research tracks.

  • 163.
    Bruce, Christian
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Transit Oriented Development in China: Designing a new transit oriented neighbourhood in Hexi New Town, Nanjing, based on Hong Kong case studies2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    China is urbanizing rapidly and questions regarding urban sustainability has arisen. Researchers point out that China is going through a sub-urbanization with increasing automobile-dependence. Researchers underline that, with the concurrent rapid growth taking place on the urban periphery of Chinese cites, now is the critical time to achieve a sustainable urban form through implementation of Transit- Oriented Development (TOD). Researchers argue that while Chinese cities are currently investing heavily in infrastructure for mass transportation, they fail in integrating land use with transit. Furthermore, regarding urban design, the accessibility for non-motorized travellers is not well catered for. Although the concept of Transit-Oriented Development (TOD) can be traced to originate in Europe and the US, it has gained significant attention in China. Hong Kong is pointed out as the benchmark for how the TOD concept can be implemented in Asian cities and specifically in mainland China. Therefore a case study of several neighbourhoods in Hong Kong was made, using the TOD aspects Density, Diversity, Design, Destination accessibility and Distance to transit. To implement these principles, a case in Nanjing was chosen. Hexi New Town is a large scale commercial and residential area planned in the last ten years, and currently under construction. Several metro lines are constructed simultaneously with the development, yet the opportunity of fully integrating the new development with transit was missed. In this thesis, functional zoning, lack of density concentration around transit, and a focus on auto-oriented urban design were identified as the main problems. Plans are underway for extending the metro lines further out to the surrounding countryside. The aim of this thesis is to propose a design for a new neighbourhood around one of the future metro stations, using a transit-oriented concept. The long term goal is reduced car dependence. After taking into account local restraints in Nanjing, the key findings were synthesized into a set of design principles. While many aspects of previous developments in Hexi are kept, the proposal greatly contrasts with existing developments in the way land use is integrated with transit and how the public space is designed. The built environment is proposed to focus on providing ease of access for pedestrians, instead of the current car dominance. The level of mixed-use is greater and the distribution of density is more integrated with transit. Far more public places are also proposed. However, the use of Hong Kong design principles meant that local planning regulations could not be followed. The study shows that in order to fully implement the TOD strategies of Hong Kong, changes need to be made to the current Nanjing planning regulations. Central government policies promoting car sales as a way to grow the GDP is another problematic obstacle for obtaining the desired benefits of a transit-oriented design.

  • 164.
    Bruce, Christian
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Urban Sprawl och Dagens Stadsbyggnadstrender: en fallstudie av Kungsbacka2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet är att undersöka fenomenet Urban Sprawl för att se om det går och få svar på varför Kungsbacka kommun ser ut som den gör idag. Kungsbacka har ett speciellt utseende med en väldigt liten centralort i förhållande till kommunens storlek. De flesta av invånarna i kommunen bor i utbredda villaområden utanför staden. Arbetet inleds med en teoridel som börjar med att beskriva Urban Sprawl i ett internationellt perspektiv för att till sist gå in på vad det har betytt för Sveriges och enskilda kommuners del. När man talar om Urban Sprawl förs ofta tankarna till USA med dess breda motorvägar, stora köpcentrum och utbredda städer. Los Angeles är det vanligaste exemplet i litteraturen. Även fast de mest uppenbara exemplen av fenomenet hittas i USA är samma utveckling tydlig även i Europa. Trots att orsakerna till Urban Sprawl är olika i USA och Europa menar många forskare att det utgör det största hotet mot den traditionella europeiska staden. I Sverige är Värmdö ett av de tydligaste exemplen av Urban Sprawl. Det är Sveriges snabbast växande kommun, folkmängden förutspås att dubblas inom tjugo år. Likheterna med Kungsbackas utveckling är slående. Arbetets analys av Kungsbacka kommun leder till slutsatsen att Urban Sprawl har skett i Kungsbacka. Det är dock inte den vanliga typen av Urban Sprawl där en stads befolkning sprids ut från stadskärnan. Istället kan det kallas för ett fritidshussprawl. Ett fritidshussprawl innebär kortfattat att kommunen från början var en plats dit många lockades att bygga sina fritidshus. Det var då själva sprawl-utvecklingen skedde. Kommunen har därefter inte sprawlat utan fritidshusområdena har förtätats med vanliga hus. Bebyggelsens utbredning har inte ökat. Men i slutändan har ändå utvecklingen lett till samma konsekvenser som typiska sprawlade städer runtom i världen lider av: långa transportavstånd, högt bilberoende och brist på offentliga miljöer. En annan fråga som ställs i detta arbete är vad kommunen gör idag? Hur ser de på sin glesa bebyggelsestruktur? Vad har de för bebyggelsestrategier idag och kan dessa härledas till några av dagens gällande stadsbyggnadstrender? För att ta reda på detta beskrivs först ett antal av de stadsbyggnadstrender som dominerar i västvärlden idag: den hållbara staden, den täta staden, den flerkärniga staden, blandstaden, New Urbanism och Smart Growth. Gemensamt för dessa trender är att de alla förespråkar förtätning. De ställer sig alla negativa till utvecklingen som lett till många av dagens sprawlade städer. Genom olika metoder och principer förespråkar många av trenderna en återgång till den traditionella europeiska staden. Alla stadsbyggnadsdebattörer håller dock inte med utan framhåller olika brister i dessa idéer. I arbetets analys av Kungsbackas bebyggelsestrategier och byggnadsprojekt är det tydligt att kommunen sätter stor tilltro till lösningarna som dessa trender säger sig erbjuda. Det har skett en skiftning i hur kommunen planerar. Kommunens glesa struktur beror till viss del på en väldigt tillåtande planering under lång tid. Det är först på senare tid som kommunen har börjat utnyttja sitt planmonopol till fullo. Hittills har de flesta som flyttat till kommunen hamnat i villaområdena utanför staden. Nu vill man vända den utvecklingen. Majoriteten av alla nybyggnation ska ske i staden. Staden ska växa till en tät och blandad stad, allt enligt idealen som dagens stadsbyggnadstrender förespråkar. Huruvida målet med ”en stad för alla” och ”rikt stadsliv” har uppnåtts kan diskuteras. Kommunens ambition med att förhindra ytterligare sprawl är dock tydlig.

  • 165.
    Bruehmann, Timo
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Florkowski, Sabrina
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Ickes, Kevin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Implementation of the ESDP: the example of North West Europe2005Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The Thesis examines the implementation of the ESDP in the planning systems of North West Europe (Denmark, North Germany, Netherlands). For that it shows the influence of the ESDP on programmes and policies in the respective planning system, and also provides ideas to improve the interaction.

  • 166.
    Brännström, Niclas
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Jämställdhet i svensk översiktsplanering2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetet för ett mer jämställt samhälle, och hur detta kan uppnås genom den fysiska planeringen, är högst intressant och ett ständigt aktuellt ämne att debattera. Det har tidigare påvisats att behandlingen av jämställdhet i den kommunala översiktsplanen är milt uttryckt, otillfredsställande. Frågan är om det fortfarande finns tendenser att arbetet för ett ökat jämställt samhälle inte behandlas på ett tillfredsställande sätt i den översiktliga planeringen, eller om detta är något kommunerna i landet har ändrat på? Syftet med detta kandidatarbete är inte att explicit svara på dessa ovanstående frågor, utan ligger i att finna ett antal ”analysverktyg” för att undersöka hur ett urval av översiktsplaner behandlar jämställdhet. Kunskap om genus och människors vardagsliv är viktiga aspekter i arbetet mot ett ökat jämställt samhälle. Det är därför begreppen jämställdhet, vardagslivsperspektiv och genus som kommer genomsyra analysen av de utvalda översiktsplanerna. Analysdelen behandlar översiktsplanerna var och en genom kortare beskrivningar över hur respektive kommun resonerar i olika frågor, och en analys utifrån en jämställdhetsaspekt belyser avsiktliga eller oavsiktliga konsekvenser av detta. Avslutningsvis kommer arbetets frågeställning besvaras och en diskussion föras kring huruvida behandlingen av jämställdhet i de kommunala översiktsplanerna kan anses vara bra eller inte utifrån det forskningsunderlag som studerats.

  • 167.
    Bucher, Adrian
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Bo och pendla i Lindesberg. Hur kan Lindesberg bli en attraktivare boendeort. Vardagslivsfrågor i fokus2007Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I nuläget minskar befolkningen i en stor del av landets mindre kommuner, vilket har inneburit en ökad konkurrens mellan kommunerna när det gäller att attrahera nya invånare (Arena för Tillväxt 2006). I jakten på nya invånare har det under de senaste åren begreppet attraktivitet blivit populärt i marknadsföringen av den egna kommunen. Ofta blir det att man med attraktivhet menar vattennära boende, kulturhistorisk intressant miljö och närhet till starka arbetsregioner. Men många gånger glömmer man bort de förutsättningar som påverkar hur människor lever sina vardagsliv. Givetvis har begreppet attraktivitet olika innebörd för olika människor men jag anser att man måste vidga begreppet attraktivitet till att även innefatta frågor om hur det är att konkret leva på orten. Attraktivitet innebär inte endast att det finns bostäder med sjöutsikt eller trädplanteringar i centrum, utan även att det finns möjligheter till ett bra vardagsliv. Syftet med examensarbetet är att studera hur Lindesberg kan bli en attraktivare boendeort ur ett pendlingsperspektiv med vardagslivsperspektiv i fokus och att omsätta studiens resultat i konkreta planförslag. Jag har gjort en inventering av Lindesberg och analyserat orten med hjälp av en metod som är utvecklad inom tidsgeografin. Resultaten från inventeringen och analysen har jag omsatt i ett planförslag där föreslagna förändringar syftar till att förbättra vardagslivet för pendlande barnfamiljer. I min inventering har jag fokuserat på de nyckelfaktorer som är av betydelse för vardagslivsperspektivet. Sådana faktorer är placeringen av förskolor, skolor, handel, och kollektivtrafikens hållplatser. Till min hjälp har jag haft en tidsgeografisk metod som heter ”tänkta dagsprogram”. Ett ”tänkt dagsprogram” kan kort beskrivas som ett fiktivt schema som redogör för en familj vardagliga aktiviteter under en dag. Detta ”tänkta dagsprogram” har jag sedan testat på fyra befintliga bostadsområden för att undersöka hur väl anpassade områdena är ur ett vardagslivsperspektiv. Resultaten mynnar sedan ut i ett planförslag, där de föreslagna förändringarna syftar till att förbättra vardagslivet för Lindesbergs invånare.

  • 168. Busck, Anne
    et al.
    Hidding, Marjan
    Kristensen, Soren
    Persson, Christer
    Praestholm, Soren
    Planning approaches for rurban areas: Case studies from Denmark, Sweden and the Netherlands2009Ingår i: Geografisk Tidskrift - Danish Journal of Geography, ISSN 0016-7223 , Vol. 109, nr 1, s. 15-32Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Urban growth and sprawl have long put pressure on rural areas, leading to a growing zone of 'rurban areas' where a multitude of functions, urban or rural, compete for land The development is acknowlecked in European spatial planning documents, which also recomment common solutions. E.g. the spatial policy discussed and recommended in the European Spatial Development Perspective (ESDP) emphasises the compact city concept, rural-urban linkages and conservation of nature and cultural heritage. This paper compares planning practice for rurban areas in three cases: Roskilde municipality (Denmark), Staffanstorp municipality (Sweden) and Werv-area (the Netherlands). All three areas belong to the rurban zone and are selected to exemplify pro-active planing. The analysis focuses on how the concept of compact city is Perceived and implemented, how rurban areas are managed in order to avoid further urban encroachment, and how resilient green landscapes are ensured. The results reveal significant differences in approaches, reflecting variations in the public involvement in rurban areas development, the role of different administrative levels and the use of zonation. Variation in the use of zonation encapsulates important differences between the cases: pre-zonation based on local discretion (Sweden), zonation based on national legislation and principles with little room of manoeuvre for the municipality (Denmark) and post-zonation with deliberate introduction of urban elements in rural areas and negotiations between stakeholders (the Netherlands).

  • 169.
    Byheden, Therese
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Lejdebro, Maria
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Development of the Big Hole Precinct- in Kimberley South Africa2005Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    South African cities were during the apartheid era built with separated areas for different groups of the society and residential segregation is one of the legacies left by the apartheid regime. The white minority controlled the cities during this time period and they referred black, coloured and Indian people to live in isolated townships outside the cities. The result became the segregated city. The township of Galeshewe in Kimberley is located close to the city centre in comparison with townships in other South African cities. The reason for this is that Galeshewe originated as a settlement for the black people working in the diamond mine, today known as the Big Hole, which is located just next to the Central Business District (CBD). The work with the development of the Big Hole precinct aims at bringing Kimberley’s segregated areas together by providing links between the township of Galeshewe, the CBD and southern prosperous residential areas and by developing housing and commercial areas in the undeveloped zone that today separates Galeshewe from the CBD and the southern prosperous suburbs to create a more coherent city structure. Information about the planning conditions concerning our work with the Big Hole precinct was gathered through inventories, municipal reports and through plans closely related to the Big Hole precinct that will influence the area. Three analyse methods was used in the project to find the guiding principles for the development of the Big Hole precinct; Analysis of suggested land uses, Kevin Lynch analysis and SWOT- analysis. The results of these analyses are that the development in the Big Hole precinct needs to have a varied land use in order to bring the scattered surrounding districts together and especially to accommodate space for CBD with both formal and informal trading to grow in this direction. The result was further that the development needs to reduce the barrier effect between Galeshewe, CBD and the southern suburbs that the mine-dumps today creates and to preserve as much of the existing built up structure in the area to maintain the character of the area. The proposal for the Big Hole precinct is based on the analyses and focuses on reducing the importance of the car as transportation mean by providing amenities and facilities closer to the township and by linking the street network in Galeshewe to the streets in the CBD and the southern suburbs to make it easier to move between these areas. Developments are also proposed in order to fill the former undeveloped zone that separated Galeshewe from CBD and the southern suburbs making the city more coherent and CBD orientated. Principles for development and a spatial plan are proposed and presented for the Big Hole precinct which focuses on extending the CBD to the western and southern part of the project area and towards the Open Mine Museum and Galeshewe. The spatial plan and principles also focuses on making the area available for the public and on bringing the scattered residential areas that surrounds the Big Hole precinct together. The surrounding areas are foremost brought together with links that stretches both in an east western direction and in a north southern direction. How these links can be developed is also proposed through a street network plan for the Big Hole precinct which shows how different traffic modes can be prioritised on different street to make the area more safe and secure. The links are further developed and proposals for their developments are made in detail as our separated parts in the report. Therese Byheden has worked with the east-western links which connect residential areas in the west and CBD and developed them through proposing activities along them that are related to the existing land use, CBD and the Open Mine Museum. Maria Lejdebro has moreover worked with the links in the north-southern direction connecting Galeshewe and the southern suburbs and developed them through one movement link primarily for traffic and one activity link primarily for pedestrians and bicyclists. The work for all links has focused on making it possible for all traffic modes to move along them, but for one traffic mode to be prioritised. The work further focused on making all links available for the public and on creating activities along them so that they will be attractive and safe to use.

  • 170.
    Bylund, Sara
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Buller i byn: En studie om detaljplanering i bullerutsatta områden intill järnvägsstationer2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sveriges demografiska utveckling visar att fler och fler bor i tätorter samtidigt som resandet ökar. Det skapar efterfrågan på bostäder i tätorter med god tillgång till kommunikationer. Boende nära kollektivtrafiknoder ger god tillgång till transporter samt möjlighet för god service, men en av dess baksidor är buller. Bostäder i tätorter planeras genom detaljplaner. Kommunen är ansvarig för planeringen samt att ta andra aktörers åsikter i beaktning. Uppsatsen studerar synpunkter från detaljplaneprocessen gällande buller från länsstyrelsen, Trafikverket och kommunala nämnder. Länsstyrelsen har ansvar att granska kommunernas planer utifrån bland annat planens hälsopåverkan. Trafikverket är ansvarig för de statliga vägarna och järnvägen, och därigenom för det buller dessa alstrar. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt tas i de två tankemönster Emmelin och Lerman anser är aktuella för planering av mark och miljö, miljöparadigmet och planparadigmet. Tre detaljplaneprocesser studeras i uppsatsens fallstudiedel och analyseras utifrån den teoretiska utgångspunkten. En detaljplan med bostäder vid järnvägsstation studeras i tre utvalda städer, Lund, Malmö och Växjö. Alla kommuner har en vision att bygga bostäder med god tillgänglighet i centrala delar. Planeringen grundas på avvägning mellan olika intressen. Synpunkter från de studerade aktörerna gäller främst bullerutredningar och riktvärden. Inga riktvärden är lagstadgade men de används i planeringspraxis. Boverkets Allmänna råd 2008:1 är central i de studerade städernas planering av bostäder i bullrig miljö. Skilda åsikter finns mellan statliga myndigheter gällande riktvärden och bullerberäkningar. Exempel på detta är skillnaden mellan Naturvårdsverket och Boverket gällande bullerberäkning vid uteplats. Studie av detaljplaneprocessen utifrån den teoretiska utgångspunkten visar på en spänning mellan planparadigmet och miljöparadigmet gällande buller. Skilda åsikter finns kring hur ett legitimt beslut tas samt hur ”bokstavligt” riktvärdena ska tolkas. Förslag på ändringar i plan- och bygglagen samt miljöbalken avser att skapa en mer sammanhållen prövning av buller. Emmelin och Lermans prognos över miljö- och planparadigmet utveckling är att miljöparadigmet kommer blir allt starkare och sätta gränser inom vilka planering får ske. Lagförslaget kring buller kan vara en del i miljöparadigmets gränssättande för planeringen.

  • 171.
    Bäckgren, Hanna
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Development of a residential area in the new town Rajarhat, Kolkata2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The urbanisation in India has led to a growth of the larger cities, the number of cities with a population over 100 000 inhabitants is today 393 and among these cities 35 have a population over 1 million. Recent made calculations estimate that by the year 2021 the number of cities with a population over 100 000 will be 500 and cities with a population over 1 million will be 75. As the housing shortage today is 24,71 units it is clear that something needs to be done. The Kolkata region in West Bengal has started to develop a new town 10 km east of the Kolkata city core to cope with the housing shortage in the region. The new town Rajarhat will according to the planning program have 750 000 inhabitants when fully developed, three commercial centres and a new business district. I have chosen to analyse existing residential areas in the Kolkata region as well as in other parts of India to get better understand the urban planning in India. This analysis together with a landscape analysis of the project area and an analysis of the principals of both India´s town planning system as well as Rajarhat´s planning has lead to a plan proposal of the project area. My thesis conclude in a proposal on one residential area in the new town. In my plan proposal I have created a unique city, a walkable and well connected city, a social sustainable city and an environmental sustainable city for 5760 inhabitants.

  • 172.
    Bäckman, Mikael
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Rundqvist, Maria
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Sociable Space in a City of Life: the Case of Hanoi2005Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING Studien, Sociable Space in a City of Life ¬ the Case of Hanoi behandlar planerandet av människovänliga urbana miljöer och introducerar konceptet ”Sociable Space” som ett analys- och planeringsverktyg. Med begreppet ’Sociable Space’ avser vi, fritt översatt från engelskan, företeelsen ’människovänliga rum’. Den urbana miljön har en förmåga att attrahera oss att vistas i den om den utformats så att den på ett eller annat sätt möter våra olika behov. Till skillnad från begreppet offentlig plats eller offentligt rum (Public Space) rymmer begreppet ”Sociable Space” en tydlig ståndpunkt. ”Sociable Space” innefattar ett människovänligt, socialt rum utformat för att möta människors olika behov och inte bara en offentlig miljö i vilken människor tillåts vistas. Studien grundar sig i observationer av människor och urbana miljöer, främst i Sydostasien, men exempel är även hämtade ifrån Sverige. Studien rymmer två konceptuella planförslag för ett centralt beläget område i Hanoi. Dessa planförslag baseras på våra idéer kring ”Sociable Space” och skiljer sig främst åt vad det gäller förhållningssättet kring bilens och människans framkomlighet. Planförslagen syftar till att visa hur man som planerare kan arbeta med människors behov och hur staden kan planeras för att kunna möta dessa. Med hjälp av konceptet ”Sociable Space” diskuterar studien hur den fysiska strukturen i staden påverkar möjligheten för olika funktioner att etablera sig. Dessa funktioner, i sin tur, lockar människor att ta den urbana miljön i anspråk. Lite förenklat förklarar vi det i studien: A. Strukturen i den urbana miljön fungerar som en plattform för en rad funktioners etablering. Strukturen påverkar även människors rörelsemönster och val av transportmedel. B. Funktioner som t.ex. service, handel eller rekreation svarar på olika sätt mot människors behov och attraherar oss att använda den urbana miljön. C. Aktiviteter i sin tur, är beroende av både strukturella och funktionella aspekter för att kunna uppstå. För att kunna arbeta med konceptet i planeringssammanhang har vi kategoriserat den mängd av funktioner och aktiviteter vi observerat. De olika funktioner som ryms i staden har vi grupperat enligt följande: Service & kommers (Service & commerce) Grönområden & rekreation (Greenery & recreation) Historik & estetik (History & aesthetics) Dessa tre grupper av omfattar den mångfald av funktioner som lockar oss att befolka den urbana miljön. Med hjälp av en eller flera av ovan nämnda funktioner har sedan en rad aktiviteter möjlighet att uppstå. Vi har delat in den oändliga mängd av aktiviteter som utförs i den urbana miljön i fem huvudkategorier: 1. Med gatan som vardagsrum (The street as a living room) 2. En daglig dos av serendipitet och förväntan (Daily delivery of serendipity and expectedness) 3. När det tillfälliga tar plats (When the occasional intervenes) 4. En plats för utmaning och lärande (A space for challenge and learning) 5. Harmoni och kontrast (Harmony and contrast) Dessa aspekter, struktur, funktion och aktivitet är beroende av varandra och formar sammantaget helhetsupplevelsen vi får av staden som antingen människovänlig eller motsatsen människoovänlig. När staden är rik på sociala, människovänliga rum skapas en stad för människor, inbegripet alla våra behov. Resultatet blir inte bara en stad att leva i utan också en stad av liv.

  • 173.
    Bäckström, Sara
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Social hållbarhet i den delade staden2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Många pekar på att dagens städer allt mer utvecklas mot vad som ofta benämns delade städer. Skillnader i levnadsvillkor mellan olika stadsdelar ökar - delar av befolkningen lever i exklusiva områden med dyra livsstilar samtidigt som fler blir fattigare och lever i områden som ibland beskrivs som gettoiserade. Dessa ökade skillnader bidrar till sociala spänningar. (Johansson, T & Sernhede, O. 2004) Som orsak till denna utveckling pekas det på avindustrialisering, globalisering och ett samhälle baserat på informationsteknologi. Resonemang som bland annat baseras på urbanteoretikern Manuel Castelles (2010) teorier om nätverkssamhället. Detta handlar om en utveckling mot ett globalt nätverk av städer, med ett konstant utbyte av information, kapital, kunskap och kultur sins emellan, där en del av dessa städer blir knutpunkter och växer sig allt starkare ju fler som ingår i nätverket. Denna utveckling pågår samtidigt med övergången från industrisamhälle till informationssamhälle, där högutbildad arbetskraft är eftertraktade medan de outbildade som utgjorde basen i industrisamhället inte längre efterfrågas. Det råder konkurrens mellan städer och en del blir starkare medan andra har svårt att klara sig, och på samma sätt ser det ut mellan individer inom städer. Det har alltid funnits ekonomiska klyftor i samhället, men idag är skillnaderna större än tidigare. (Sernhede. 2004) Samtidigt med denna utveckling talas det allt mer om hållbar utveckling, där social hållbarhet är en av dess tre delar. Hållbar utveckling har blivit till slagord, ord som markerar ett ställningstagande och en omsorg om samhället och medmänniskorna. Begrepp som ofta används till synes okritiskt och utan att definieras närmare. Så, vad är då hållbar utveckling? Kan den delade staden vara socialt hållbar? Alternativt: Hur planerar man för att skapa denna socialt hållbara stad? Och representerar dessa idéer något nytt, eller har gamla resonemang dammats av och fått ett nytt namn? En ersättning för begreppet välfärdssamhälle? Hållbar utveckling är ett politiskt begrepp och ett övergripande mål för regeringens politik. En politik som ska genomföras genom att av regeringen uppsatta mål bryts ner, operationaliseras och omsätts - så kallad målstyrning (Rombach, B. 1991). I den här uppsatsen har därför studerats hur social hållbarhet definierats i politiska dokument, vilket har jämförts med vetenskapliga definitioner för att om möjligt hitta ett kritiskt förhållningssätt till diskursen inom politiken. Resultat från dessa undersökningar har sedan jämförts med definitioner gjorda av samhällsplanerare, det vill säga personer som jobbar med att utarbeta och fastställa riktlinjer för lokalisering och utveckling av bebyggelse, service, kommunikationer och miljö (Nationalencyklopedin. 2010). Uppsatsens organisering följer samma logik som denna tankekedja, alltså: först presenteras den politiska diskursen social hållbarhet (diskurs i meningen av en helhetsbild av hur begreppet används), därefter följer ett utsnitt ur den vetenskapliga diskursen som kan ses som en kritisk granskning och omsättning av detta normativa begrepp. Till sist når vi fram till det kritiska momentet - hur ska detta begrepp omsättas? Det är samhällsplanerare och kommunalpolitiker som står för själva verkställandet och operationaliserandet av denna ideologi. I denna uppsats jämförs två väldigt olika planeringsprojekt (Västra Hamnen och Rosengård i Malmö) för att återknyta till den samhällsutveckling som beskrivits ovan - den delade staden. Innebär hållbarhetspolitiken en ambition om att bromsa denna utveckling? Eller - kan den delade staden vara socialt hållbar?

  • 174.
    Bäckström, Sara
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    U+ME: “Den nordligaste kulturhuvudstaden någonsin”2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I övergången från industrialism till post-industrialism förändras städernas ekonomiska förutsättningar och ökar konkurrensen. Städer som tidigare haft en god tillväxt med bas i tillverkningsindustri drabbas av konkurrens från länder som tillhandahåller billigare arbetskraft. I den här situationen väljer många städer att satsa på att stärka sin attraktivitet samt marknadsföra sig för att locka till sig nya invånare, nya företag, turister, externt kapital. En strategi är att satsa på kultur och evenemang. Värdskapet för evenemang kan vid första anblick framstå som en odelat positiv och oproblematisk företeelse, något som gagnar staden med alla dess invånare samt även regionen och landet som helhet. Det är på detta sätt dessa strategier säljs in, genom en tillväxtretorik som sällan problematiseras. Även om det är ett sport- eller kulturevenemang som ska hållas så har storskaliga omvandlingar av fysiska miljöer blivit en viktig komponent inför dessa. Ofta byggs hela stadsdelar om, med inslag av spektakulär arkitektur. Det är inte svårt att föreställa sig att debatten inför dessa storskaliga satsningar inom stadsbyggande blir het och att konsensus om frågor av karaktären var och vad som ska byggas snarare är undantag än regel. Samtidigt blir det också mer och mer vanligt att det offentliga ingår partnerskap med privata aktörer för att uppnå gemensamma vinster. Under dessa förutsättningar tycks frågor om inflytande och demokrati ställas på sin spets. Vem har möjlighet att påverka stadsbyggnadsfrågor när städers ekonomiska välgång tycks ligga mer och mer i händerna på privata aktörer som kan välja och vraka när det gäller etableringsorter. I denna uppsats undersöks hur kulturella samt evenemangsbaserade strategier i syfte att stärka stadens attraktivitet påverkar stadsbyggandet samt aktörers möjlighet till inflytande i denna process. I detta syfte riktas fokus mot kulturhuvudstadsåret 2014 och hur detta evenemang påverkar Umeås stadsbyggande samt aktörers inflytande kopplat till dessa processer.

  • 175.
    Böber, Elisabeth
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Seeds of Change: Urban Agriculture2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Nowadays more than half of the world´s population lives in cities. Urbanization is viewed as the primary cause of many problems, but also as the primary stage for more sustainable development in the 21st century. But the increasing and ongoing urbanization changes the economic, social, environmental and political setup of cities and can have several negative impacts related to economic and social inequities and environmental damage. At the same time the global sustainability challenges intensifies. Especially cities need to become more sustainable; they need to abolish their dependence on the unsustainable management of resources like water, energy and food.

  • 176.
    Böhlmark, Johan
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Källman, Frida
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Gemensam stad: En fallstudie om socialt hållbar planering för Trelleborgs sjöstad2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Omvandling av hamnområden och att stärka kopplingen mellan staden och havet är en aktuell planeringssituation i dagens ökande urbanisering i våra städer samtidigt som segregering är ett växande problem på många platser. Hållbar utveckling har sedan länge varit aktuellt i planeringsdebatten men under senare tid har en förskjutning skett från de ekologiska aspekterna av stadsplaneringen till de sociala värdena som skapas av densamma. Det har därför inte skrivits och forskats i lika stor utsträckning som inom den ekologiska och ekonomiska hållbarheten då planering för integration och det sociala livet är under pågående utveckling.

    Arbetet syftar därmed till att behandla synen på social hållbar utveckling och undersöka hur begreppet förstås, vad det innefattar och hur det definieras samt hur det senare kan komma att praktiseras. Detta görs med utgång i en teoretisk diskussion där hållbar utveckling som huvudbegrepp utreds utifrån dess ursprung, hur det används och förstås utifrån forskning kring ämnet, varpå en liknande redogörelse görs av begreppet social hållbarhet, vilket utgör arbetets huvudfokus.

    För att bringa klarhet i den sociala hållbarhetens koppling till fysisk planering har samtida forskning i ämnet studerats, vilket utgör arbetets forskningsöversikt. utifrån denna forskningsöversikt, tillsammans med studier av två referensprojekt, utrönas gestaltningsprinciper för hur social hållbarhet kan främjas och praktiskt appliceras i ett gestaltningsförslag. Dessa gestaltningsprinciper tillämpas sedan genom arbetets fallstudie av Trelleborgs sjöstad, som även är föremål för den aktuella arkitekttävlingen Europan 14. I fallstudien studeras planeringsförutsättningarna för Trelleborgs sjöstad utifrån den fördjupade översiktsplanen för området samt utifrån dokument tillhörande tävlingsprogrammet för Europan 14. Arbetet mynnar slutligen ut i ett gestaltningsförslag för en centrumnära del av Trelleborgs sjöstad. Förslaget grundar sig i de principer för socialt hållbar planering som baserats på forskningsöversikten, och det visar sig att det är möjligt att planera socialt hållbart utifrån aktuell forskning och samtida planeringsexempel.

  • 177.
    Böhm, Martin
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    The demographic decline - The case of Sweden: The shrinking process in remote rural areas2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In Sweden, growing processes and shrinking processes take place simultaneously since decades. The following thesis deals especially with the decline process in the remote rural municipalities in Sweden. The central question of the thesis is: how the national and municipal level in Sweden is dealing with the demographic decline in remote rural regions. To answer this question, the thesis includes three parts. The first part is the theoretical framework the thesis. The second part analyses the measures at the national level with a focus on the national regional growth policy as a support measure and the national equalisation policy as a compensation measure. The dealing on the national process is characterized by policies to reverse the decline and to compensate the negative impacts. The third part analyses the dealing process on the municipal level. Thereby, the dealing process has more a practical nature. This shows the two selected case study of the municipalities Arjeplog and Jokkmokk. It seems very common that the Swedish municipal measures are characterized by a two-way dealing namely reverse the decline and secure the municipal basic services.

  • 178.
    Börjesson, Alexander
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Mårtensson, Felix
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Den externa handeln i fysisk planering: En studie av handelns påverkan och dess betydelse i stadskärnan och externa lägen2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Handel har i flera fall legat till grund för städers ursprung i Sverige, där stadskärnan har verkat som den centrala handelsplatsen. I takt med handelns utveckling och bilens framfart i det svenska samhället, har handelsplatser uppstått i externa lägen utanför staden. Externhandeln har med bilanpassade och lättåtkomliga lägen i nära anslutning till större trafikleder öppnat upp för en handelsmarknad som har bidragit till en konkurrens om kommuners kundunderlag. Samtidigt har handeln expanderat över internet genom e-handel som även denna plattform är en bidragande faktor till den ökade konkurrensen.

    Konkurrensen mellan den samlade externa handeln och stadskärnan har sedan ett antal år legat till grund för flera debatter, och kring forskningen råder det delade meningar där en del menar att konkurrensen gynnar handel i stadskärnan medan en del menar att den missgynnas. Kommuner har olika synsätt och innehar olika erfarenheter av den externa handeln men gemensamt för dem är att den påverkar deras fysiska planering. Forskningen yrkar på att aspekter som tillgänglighet, trafikfrågor och etablering i geografiska lägen medför konsekvenser för kommuner och att de måste behandlas effektivt i den fysiska planeringen.

    Följande kandidatuppsats undersöker den externa handelns påverkan på stadskärnan och dess verksamheter samt hur den externa handeln behandlas i kommunal fysisk planering. Syftet med arbetet har varit att undersöka två kommuner, Karlshamns kommun och Kristianstad kommun, med hjälp av fallstudier där deras kommunala planering har granskats och jämförts för att finna likheter och skillnader i deras planering. För att genomföra arbetet har dokumentanalys använts där relevanta begrepp har identifierats och kategoriserats utifrån uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Begreppen har därefter applicerats på ett empiriskt material som består av kommunala dokument, för att granska hur kommunerna hanterar den externa handeln i planeringen. Samtidigt har uppsatsen använt sig av surveyundersökning för att finna vilken påverkan den externa handeln har på respektive stadskärna och dess verksamheter.

    I analysen av det empiriska materialet har det framgått att i respektive kommun behandlas den externa handeln på liknande sätt då de har snarlika förutsättningar. Båda kommunerna är medvetna om att den externa handeln är betydande för respektive kommuns intressen, samtidigt som de tar hänsyn till de sociala och miljömässiga aspekter som den externa handeln medför samhället. Av surveyundersökningen har det framgått bland aktörer i respektive stad att den externa handeln har en påverkan på verksamheter i stadskärnan, samtidigt som det har påverkat konsumenterna var de främst väljer att uträtta sin handel.

    Respektive analys av kommunerna har slutligen ställts mot varandra och en diskussion har genomförts. Därefter besvaras uppsatsens frågeställningar angående vilken påverkan den externa handeln har på stadskärnan, samt vilka likheter och skillnader det finns mellan de utvalda kommunernas hantering av den externa handeln i planeringen.

  • 179.
    Caesar, Beate
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Fast Track Networks in the European Union2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This thesis sets out to analyze “Fast Track Networks”, a special kind of city and regional networks and instrument of the European Commission. As there has been no scientific research about the current instrument of Fast Track Networks so far, this thesis fills this research gap. The aim is to find out the special features of Fast Track Networks in comparing them with the concept of city networks. As a basis for this comparison first a literature review of the two different concepts was conducted after which the concepts were compared. It was found out that, despite smaller differences, Fast Track Networks are mainly based on the characteristics of conventional networks but do have many additional special features. To find out if these features do not only exist in the concept but also in practice Fast Track Network members were polled with the help of a questionnaire. Additionally the European Commission was interviewed. The result of the comparison between the concept and practice of Fast Track Networks was that the special features of the concept can also be found in practice. However, not all Fast Track Networks fulfil all characteristics of the concept. Some features were fulfilled very seldom. To improve the concept of Fast Track Networks recommendations were given at the end. The thesis delivered evidence that Fast Track Networks are a special instrument and provide the European Commission with the possibility to influence the topic for co-operation in the networks and impact the local and regional level of the member states. Nevertheless, because Fast Track Networks are voluntary and not based on any regulations, the concept of Fast Track Networks does not function in the manner it was originally expected or desired. Although the idea of Fast Track Networks was evaluated as a good approach it needs to be improved so as to increase the benefits for all actors. To do so the Commission should clarify their expectations on Fast Track Networks and either increase the pressure or offer more incentives to ensure the full implementation of the concept. Additionally the Commission could prolong the networking time. Furthermore it is essential to adjust national and Structural Funds regulations to those of EU regulations.

  • 180.
    Calleberg, Lisette
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    BoNatur: Planering av naturnära bostäder på norra Stäksön2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Naturmark har en tendens att bortprioriteras vid exploatering. Forskning visar på att gröna miljöer som utgörs av naturmark har en större positiv inverkan på människans välbefinnandeän planterad grönska. Det är därför av stor vikt att tillgången på naturmark tillgodoses vid planeringen av nya bostäder. En naturmiljö som inte upplevs ha ett rekreationsvärde kan med rätt kunskap och skötsel omvandlas till ett uppskatt at vistelseområde. För att åstadkomma detta krävs information och engagemang genom hela planprocessen. Att visa på värdet av att bevara naturmark och vikten av att utföra en landskapsanalys är ett av examensarbetets två delsyft en, medan huvudsyftet är att belysa hur norra Stäksön lämpligen kan bebyggas med bostäder. Stäksön är en halvö strax utanför Kungsängen i Upplands-Bro kommun. Kommunens strategiska läge i Mälardalen och dess närhet till Stockholm innebär att eft erfrågan på bostäder väntas vara fortsatt stor under en lång tid framöver. Norra Stäksön har idag ingen bebyggelse och nytt jas idag främst för jord- och skogsbruk. Dess närhet till Kungsängen gör området intressant för utbyggnad av bostäder, som kan ta tillvara och utveckla de kvalitéer som området erbjuder genom sitt varierade landskap och vackra utblickar över Mälarens vatt en. Området bär inte enbart på goda förutsätt ningar utan är påverkat av buller från trafik och en bergkrossanläggning, samt en terräng som bitvis innebär risker med mycket branta stränder. En anpassad landskapsanalys visar på att området bär på olika kvalitéer i olika delar av området. Den norra udden och den uppodlade dalgången har ett högt biologiskt värde och föreslås förbli opåverkat. Valet av lokalisering av bostäder har främst styrts av markförhållanden samt det geografi ska läget. Förslaget innebär att områdets västra del bebyggs med bostäder samt ett mindre område med verksamheter närmast E18. Bebyggelsen delas upp på två områden med en skola centralt placerad som fungerar som en länk däremellan. Området föreslås i första hand bebyggas utmed den västra stranden där den vackra utsikten tas tillvara för att sedan bebyggas mer och mer inåt mot öns mitt. En utbyggnad på norra Stäksön bidrar till ett ökat underlag för Kungsängens centrum och innebär ett bostadsområde som präglas av stora kvalitéer som vattenkontakt och god tillgång på natur.

  • 181.
    Capano, Immanuel
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Renewable Energy Policy Practices: Three European Cases.2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The use of renewable energy sources in EU member states is expected to increase, leading to a more sustainable energy mix, reduced greenhouse gas emissions and a lower dependency from fossil fuels. Promoting the production of renewable energy is a topic that nowadays tops the agenda of many national and regional governments, due to three main reasons: environmental, energy security and regional development reasons, whereby the environmental reasons can be considered the driving force. The Thesis aims at distilling lessons learned from a comparative study of the policies practices in three large Member States and it analyses the relevance of the policy context for the development of the renewable energy (RE) sector. This study examines the national policies of EU member states towards the development of renewable energy, and the rationale for government intervention in this area. It analyses the different supporting instruments adopted by the three Member States and the impact that have on the development of the RE sector.

  • 182.
    Carlson, Diddi
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Varumärket Borås: En fallstudie om platsmarknadsföring2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att undersöka en stads profilering och hur den anknyter till platsmarknadsföring. Uppsatsens problemformulering bygger på kunskapsöversikten som beskriver en allt större användning av platsmarknadsföring bland städer för att synas på en internationell marknad. Kritiska synpunkter mot platsmarknadsföring är att städers konkurrens med varandra skapar likartade målsättningar och lösningar bland städer som går ut på att vara ledande inom utpekade områden samt vara en stad med stor attraktionskraft för turister, invånare och företag. Detta kan ske med byggnader eller event för att skapa en unik igenkänningsfaktor.

    En målgrupp som platsmarknadsföringen riktar sig mot är den kreativa klassen, bestående av personer som anses drivande och innovativa. Dessa personer anses dras till spännande platser och universitetsstäder vilket påverkar utformningen av städer och hur städer väljer att framhäva sig själva. Även om platsmarknadsföring är kritiserad för att arbeta mot att endast attrahera enstaka grupper anser föreståndarna för platsmarknadsföring att det är ett verktyg som syftar till att förbättra för medborgare och externa grupper.

    Studien genomförs genom att undersöka hur Textile Fashion Center i Borås utgör en del av stadens profilering samt vilken profil som lyfts fram av Borås och fastighetsägaren för Textile Fashion Center. Fallet studeras genom främst en innehållsanalys av Borås planeringsdokument med koppling till platsen samt översiktsplaner och fastighetsägarens bok om stadsomvandlingen av Textile Fashion Center. För att få ett bredare perspektiv och djupare förankring av innehållsanalysen kompletterades innehållsanalysen med en platsobservation. Ur platsobservationen framgick att det fanns flera kopplingar till det textila kulturarvet som framhävdes, exempelvis byggnaden där textilproduktionen i den har haft en betydande faktor för Borås tillväxt. Av studien framkommer att Borås profilering fortfarande fokuserar på textil men syftet är att gå från nedgången industristad till modern och innovativ designstad. Därav använder Borås sig mycket av deras kulturarv som textilstad och romantiserar bilden av de industriella byggnaderna och Viskan.

    Det industriella kulturarvet lyfts fram i platsmarknadsföringen och tillskrivs positiva värden för att skapa legitimitet för den nya ’textilstaden’. Fortsättningsvis kan det diskuteras om det som marknadsförs gör staden mer unik. Borås Textilhögskola som är med i verksamhetsklustret Textile Fashion Center och forskningen som bedrivs på platsen är verksamheter som går in i den valda profileringen för att blir mer kända och ledande inom textil i Sverige för att skapa sig ett varumärke. Studien pekar på att det som fanns med i visionen för att skapa den attraktiva, spännande och innovativa plats som önskas kan kopplas till dagens stadsbyggnadsideal med funktionsblandning, skapa starkare sammanlänkning mellan stadsdelar, främja för möten för att skapa en ’levande’ stad.

    För framtida forskning kan denna studie fördjupas och utvecklas på flera sätt. Rörelsemönstret på platsen kan studeras ytterligare för att tydligare urskilja vad det är som lockar flest besökare samt vilka som vistas på platsen, om det är besökare eller främst personer som arbetar eller studerar i området. Vidare kan det vara av intresse att studera användarnas uppfattning av platsen och om de märker av kulturarvet som framhävs. Att studera djupare hur Borås försöker höja sin status i förhållande till närliggande städer kan ge insikt om hur globalisering påverkar mellanstora städer. Men det kanske viktigaste syftet med platsmarknadsföringen är att synas, och det vore därför relevant att studera hur utomstående uppfattar Borås. 

  • 183.
    Carlsson, Emelié
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Grönområdens betydelse i den täta staden: en fallstudie av Rambergsstaden2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Förtätning är ett planeringsideal som i dag framhålls som en viktig hållbarhetsstrategi och som har växt sig allt starkare både internationellt och nationellt. Städernas tillväxt bidrar till att de urbana grönområdenas förutsättningar förändras och i många fall påverkar förtätningen centrala grönområden och grönytor vars kvaliteter och värden riskerar att gå förlorade vid exploatering. Syftet i detta arbete har varit att undersöka grönstrukturens betydelse i den täta staden. Vidare har syftet varit att genom en fallstudie av Rambergsstaden i Göteborg undersöka grönstrukturens funktion, så som den uppfattas av olika aktörer och aktuell forskning, för att komma fram till vilka konsekvenser för grönstrukturen en förtätning av området kan leda till. En metodkombination av intervjuer/enkät, inventering/kartanalyser samt en litteraturstudie har använts för att besvara frågeställningarna och på så sätt belysa arbetets syfte. Slutsatserna som kan dras av detta arbete är att grönområden i staden har en viktig betydelse både utifrån ett ekologiskt, socialt och kulturellt perspektiv. Utifrån fallstudien går det att dra en slutsats om att det finns en skillnad i hur kunskaper om grönområdens betydelse förstås och hur det används i praktiken. Fallstudien av Rambergsstaden visar att det finns en medvetenhet, hos aktörer som är involverade i projektet, om grönområdens betydelse men att det finns svårigheter i att motivera dessa kunskaper i praktiken eftersom andra intressen i samhället väger tyngre och kan motiveras starkare.

  • 184.
    Carlsson, Jonas
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Trafikled eller gata? Urbanitet i halvperifera delar av staden2005Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Dagens städer lever upp till kravet på hållbarhet i långt ifrån alla sina delar. Städernas moderna tillskott präglas ofta av monotoni och lider av bristande service och otrygghet. Infartslederna skär långt in i städerna och splittrar upp staden i isolerade delar. Varför är det så och hur kan det göras annorlunda? Detta examensarbete syftar till att visa att urbana miljöer kan skapas även utanför stadens centrala delar. Arbetets delar utgörs av en litteraturstudie, en granskning av befintliga referensmiljöer i Norrköping, Västerås, Borlänge och Eskilstuna samt ett planförslag för en infartsled i Gävle. Grundläggande frågeställningar är: Vilka planeringsprinciper har bidragit till att skapa de befintliga icke-urbana miljöerna i de halvperifera delarna, finns det andra principer att använda sig av, vilka är hindren för att skapa mer urbana miljöer samt hur kan dessa mer urbana miljöer skapas? I litteraturstudien utreds centrala begrepp som halvperifiera delar och urbanitet. De halvperifera delarna av den medelstora svenska staden definieras av sammanlänkande stråk och avgränsande barriärer. I de halvperifera delarna finns vissa funktionella kopplingar för fotgängare och cyklister till den halvcentrala och centrala staden, vilket inte anses finnas i den perifera. Urbanitetsbegreppet kan förklaras som den sociala dimensionen av den fysiska miljön. För att utveckla begreppet används bl a Bo Grönlunds teorier. Modernismens planeringsprinciper såsom funktionsseparering, trafik-separering, och trafikdifferentiering anses ha lett fram till de ickeurbana miljöer som idag präglar de halvperifera delarna av staden. Detta beskrivs och analyseras i kapitlet Modernismens diskurs. En annan förklaring till den rådande situationen är att trafikplanering och bebyggelseplanering länge bedrivits som separata aktiviteter med liten samordning. De postmoderna planeringsprinciperna ger utrymme för den mångfald av anspråk som finns på staden och är mer lyhörda för de lokala förutsättningarna. I kapitlet Postmodern diskurs identifieras planeringsstöd och teorier som Trast, Ny urbanism och Traffic calming samt andra aktuella teorier som är användbara i skapandet av mer urbana miljöer. Buller, trafiksäkerhet, farligt gods, luftföroreningar, barriäreffekter och otrygghet är aspekter som försvårar tillskapandet av urbana miljöer. Urbana miljöer kan ändå skapas om ett integrerat gatunät kombineras med en funktionsintegrerad och tydlig kvartersstruktur. I stråk med rätt förutsättningar kan överdimensionerade vägmiljöer anpassas till blandtrafik och de ofta breda skyddsområdena kan bebyggas. Planförslaget visar att det föreslagna konceptet är möjligt och genomförbart.

  • 185.
    Carlsson, Josefine
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Ystad hamn i förändring2003Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Delar av Ystad hamn står inför stora förändringar. På plankontoret i Ystad har man länge sneglat på ett område i västra delen av hamnen som ett möjligt omvandlingsområde eftersom dagens verksamheter i området inte längre är beroende av sitt läge vid vattnet. Våren 2003 hölls ett parallellt uppdrag om platsen. Det centrala läget är värdefullt och i området finns stadens småbåtshamn som är i stort behov av ytterligare båtplatser. Delar av området kommer att störas av buller från färjelägren så dessa lämpar sig inte för bostadsbebyggelse. Mot småbåtshamnen i väster finns möjligheter att göra ytterligare utfyllnader, något som föreslås i båda de förslag som presenteras i detta arbete. Förslag I bygger på en utfyllnad längs den västra kajen som gör piren ca 50 meter bredare. På så sätt blir kajen bred nog för två kvarter. Verksamhetsbyggelsen som vetter mot färjehamnen får en mer kompakt karaktär för att skydda övrig bebyggelse från buller. Förslag II har formen av en cirkel som skär in i en kvadrat. Kvadraten representerar verksamheterna inom hamnen medan cirkeln symboliserar boende och rekreation. Cirkelformen bildar en kringbyggd lagun för småbåtshamnen. De båda förslagen syftar till att ge Ystad en stadsdel vid vattnet. Förslagen skapar många nya bostäder, nya lokaler för lättare verksamheter eller kontor samt en samlingsplats för såväl boende i Ystad som för turister.

  • 186.
    Carlsson, Linnea
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    SHARED SPACE: Att få rum i staden2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En utbyggnad av shared space har skett och sker runt om i Sverige, Europa och övriga världen. Utbyggnaden har föranlett en debatt kring ämnet som handlar om stadens funktion och om människors tillgång till staden utifrån sina villkor. Det finns ett kunskapsbehov i kommunal planering när det gäller utformning och val av plats för shared space, vilket är en av anledningarna till examensarbetet. Syftet är att formulera och pröva en arbetsmodell som kan vara vägledande i arbetet med etablering av shared space, där fokus ligger på prioriteringar mellan användare och begreppen: stadens karaktär, tillgänglighet, trygghet, trafiksäkerhet och miljö. Dessa utgör kvalitetsbegreppen i planerarhandboken; Trafik för en attraktiv stad. Arbetet består av två delar. Den första utgör en fördjupning där problematik kring shared space presenteras. Det andra avser formulering och ger en beskrivning av min arbetsmodell. Arbetsmodellen exemplifieras i en fallstudie som genomförs i ett område i Göteborg på centrala Hisingen. Resultatet från fallstudien visar att en bred kunskapsbas som bygger på kvalitetsbegreppen ger ett bra underlag vid ställningstagande avseende val av plats och utformning. Resonemangen i fallstudien är av vägledande och inspirerande karaktär. I arbetet har jag kunnat finna generella råd. Exempelvis går det att konstaterat att metoden lämpar sig bättre för gator och platser som fungerar som områdets pulsåder. Fotgängare bör ha säkra passager. Barn, äldre och funktionshindrades anspråk ska vara dimensionerande och platsen bör med fördel regleras som gångfartsområde. Kollektivtrafik ska vara prioriterad bland skyddade trafikanter. Sammanfattningsvis är budskapet med mitt examensarbete att människors aktiviteter ska kunna ske sida vid sida utifrån var och ens egen förmåga och önskan. Shared space får inte bli en barriär, det handlar om att skapa balans, inte kaos .

  • 187.
    Carlsson, Sofia
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Att rita om kartan: En studie av konflikten kring ett förslag till ny regionindelning2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 188.
    Carlén, Sofia
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Individens rätt till samhället, Integrering i en uppdelad stad: en undersökning av miljonprogramsområden och individens förutsättningar till deltagande i samhället som helhet2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I många svenska städer så finns det spår av fragmentering, segregation och uppdelning av boendemiljöer. Uppdelningen av den fysiska miljön bidrar då också till en uppdelning av människor. Detta påverkar det sociala samspelet och individens förutsättningar i vardagen då de olika boendemiljöerna har olika placering i staden som helhet och på så sätt existerar de på olika premisser. Fragmentering och uppdelning av boendemiljöer behöver inte alltid vara något negativt då detta också medför vissa positiva sociala aspekter såsom en känsla av samhörighet och gemenskap. Problematiken ligger i individens begränsningar som en rumslig fragmentering kan medföra.

    Denna studie undersöker hur den fysiska miljön påverkar möjligheterna till integrering i samhällen med utgångspunkt i två fallstudier av två miljonprogramsområden i Sverige. Fallstudien tolkas utifrån urbanmorfologi och space syntax för att förstå hur stadens utformning och placering av olika samhällsfunktioner påverkar de sociala förutsättningarna. Undersökningen görs också utifrån perspektivet fysisk planering. Undersökningens mål är inte att påverka segregationen utan endast undersöka möjligheterna för individen att ta del av helheten och få större möjligheter till att styra över sitt eget liv. Undersökningen avser alltså att försöka förstå fragmenteringen i stadens uppbyggnad i relation till det sociala samspelet.

    Undersökningen påbörjades genom en stor kvalitativ innehållsanalys av flertalet källor som hanterar frågor såsom urbanmorfologi och stadens förutsättningar för socialt samspel. Detta skapar en grund för hur fallstudiens material sedan ska studeras. Båda områdena i fallstudien visar tydliga tecken på att vara utformade efter sin tids planeringsideal. Detta i kombination med flera andra faktorer ger indikationer på varför områdena upplevs som fragmenterade och ej som en del av övriga samhället. Kombinationen med analysen av kartmaterialet och axialkartan visar på barriärer mot övriga delar av städerna samt hur platsen upplevs av individen. Det blir också tydligt att områdena genom sin placering och de funktioner som finns på platsen lätt blir isolerade och att detta då leder till en ökad uppdelning i samhället där olika befolkningsgrupper inte kan mötas. Axialkartan visar också på stora svårigheter att lämna områdena och hur avståndet kan uppfattas som långt trots att det faktiska avståenden inte är speciellt långa.

    Undersökningen och rapporten visar slutligen på vikten av att studera detta fenomen om fragmentering kopplat till urbanmorfologi. Detta då vidare forskning inom fältet skulle kunna bidra till att riktlinjer för den fysiska planeringen tas fram som på sikt skulle kunna minska fragmenteringen och skapa möjligheter för individen att färdas fritt i staden. Hela undersökningen visade tydligt vilken effekt den fysiska planeringen kan få för det sociala samspelet i en stad och hur uppdelad den då kan bli.

  • 189.
    Carter, Ronald
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    The Oil Cisterns of Loudden: Beyond Branding-A Socially Sustainable City2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    What place do historic environments and structures have in cities after their original uses have ceased to have relevance in contemporary urban life? And how does these relate to sustainable city planning, in particular social sustainability? Using the cisterns at the former oil harbour of Loudden, in Stockholm, Sweden as a case study, the purpose of this report is to investigate adaptive reuse strategies and idealogies of the industrial heritage in contemporary cities. These topics are analysed in relation to the prevailing neoliberal planning objectives of branding, economic growth and development and place-making. A critical analysis of the city of Stockholm’s stated sustainability goals reveals a significant disconnect between the technical, economic and environmental sides of sustainability and the equally important social aspects of the term. The overall conclusion is that social sustainability is first and foremost a rhetorical discourse that must be more aggressively pursued as a concrete planning objective and the adaptive reuse of industrial heritage provides a unique opportunity to accomplish this. Furthermore, social, environmental and economic sustainability must be seen as integral and coequal parts to the overarching sustainable ideal. The predominance of economic considerations does not adequately account for the equally crucial aspects of social sustainability such as culture, inclusiveness and integration and historic preservation.

  • 190. Cashmore, Matthew
    et al.
    Richardson, Tim
    Hilding-Ryedvik, Tuija
    Emmelin, Lars
    Evaluating the effectiveness of impact assessment instruments: Theorising the nature and implications of their political constitution2010Ingår i: Environmental impact assessment review, ISSN 0195-9255, E-ISSN 1873-6432, Vol. 30, nr 6, s. 371-379Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The central role of impact assessment instruments globally in policy integration initiatives has been cemented in recent years. Associated with this trend, but also reflecting political emphasis on greater accountability in certain policy sectors and a renewed focus on economic competitiveness in Western countries, demand has increased for evidence that these instruments are effective (however defined). Resurgent interest in evaluation has not, however, been accompanied by the conceptual developments required to redress longstanding theoretical problems associated with such activities. In order to sharpen effectiveness evaluation theory for impact assessment instruments this article critically examines the neglected issue of their political constitution. Analytical examples are used to concretely explore the nature and significance of the politicisation of impact assessment. It is argued that raising awareness about the political character of impact assessment instruments, in itself, is a vital step in advancing effectiveness evaluation theory. Broader theoretical lessons on the framing of evaluation research are also drawn from the political analysis. We conclude that, at least within the contemporary research context, learning derived from analysing the meaning and implications of plural interpretations of effectiveness represents the most constructive strategy for advancing impact assessment and policy integration theory.

  • 191.
    Casslén, Karin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    a square, a park, a link: 3 additions to recreational urban space in Malmö2007Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Examensarbetets syfte är att arbeta med tre olika urbana miljöer i Malmö; ett torg, en park och en länk, och a) gestalta dem så att de bättre passar in i stadslandskapet, b) förbättra grönstrukturen och möjlighet till rekreation i Malmö i enlighet med målen i Malmö Grönplan 2003 & c) genomföra dessa uppgifter baserat på forskning och teorier av PPS, Grahn, Kaplan och Turner.

  • 192.
    Cedergren, Philip
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Fysisk planering i världsarv – exemplen Falun, Karlskrona och Visby2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt en världsarvsutnämning påverkar den fysiska planeringen. Detta görs genom en komparation mellan världsarven i Falun, Karlskrona och Visby. Intervjuer har gjorts med tjänste­ män inom kommun, länsstyrelse och länsmuseum. Utifrån ett teoretiskt perspektiv diskuteras hur olika aktörer i anslutning till världsarven ser på formandet av dessa. Teorin fungerar som hjälp för att analysera och sortera, samt att tydliggöra de olika inriktningar som förekommer i de tre exemplen. Vid en första anblick kan kulturarv och världsarv verka självklart, enkelt och okomplicerat. Delar av städer och platser bevaras för framtida generationer för att hjälpa dem att minnas det liv som vi idag lever. Forskningen visar dock på motsatsen genom att peka på problem och svårigheter till följd av det arbetet. Kulturarvet skapas med olika syften där aktörer bakom konstruktionen kan ha olika motiv för att framställa det på ett visst sätt. Forskningen visar att det finns bevarandeaktörer som vill välja ut delar av historien. För dem är autenticitet viktigast och det som ska bevaras för framtida generationer. Vidare finns turismaktörer som vill använda kulturarvet och anpassa det till dagens behov. Dessa har ekonomiska intressen och vill förena kulturarvet och besöksnäringen. Det finns ingen gemensam lagstiftning för världsarven, men väl en mora­l­isk gemenskap. Normalt finns världsarven redan bland de kulturarv och platser som har bedömts som nationellt viktiga och som sedan tidigare har skydd genom t.ex. riksintresse och byggnadsminnen. Regelverket pekar mot att bevara, men exakt hur det ska gå till framgår inte. Regionalt och framför allt lokalt är det öppet för aktörer att tolka om, hur och vad som bör göras i syfte att bevara kulturmiljön och skydda världsarven. Om det finns intressenter på lokalnivå som förespråkar ny och utmanande arkitektur utan några rikt­linjer kan aktörerna trots lagstiftning, med bevarandeintentioner, få igenom sin vilja. Finns det däremot starka röster bland bevarandeaktörerna för att nya bygg­nader ska under­ ordnas befintliga byggnader finns det lika goda förutsätt­ningar för det. I Falun finns det inte några riktlinjer för ny bebyggelse men inte heller någon större frihet i utformningen. Kommunen har strängare syn på nya inslag och ambitionsnivån i planeringen sägs vara högre än innan världsarvsutnämning­en, varför det blir svårare att ändra och bygga nytt. Kontinuitet i bebyggelsen är viktigt. Det framkommer att karaktären i världsarvet ska finnas kvar för att styra utformningen av nytt. Åsikterna om hur nytt ska utformas går isär i Karlskrona och intervjuerna antyder en motsättning i förhållningssättet till kulturarvet. Kommunen är förespråkare för en friare tolkning och har ett öppet förhållningssätt till nya inslag medan bevarandeaktörerna har en restriktiv hållning. I Visby arbetar kommunen med en detaljplan med tillhörande byggnads-ordning där förutsättningarna för vad som får och inte får göras finns beskri­vet. Samtliga förändringar vägs mot kulturvärdena. Av uppsatsens resultat framgår att det inte är lagstiftning eller bevarande-aktörer som har den största makten för hur planeringen fungerar. Det är snarare när bevarandeaktörer, ekonomiska och turisminriktade intressenter möts i allianser som saker kan hända. Aktörer inom turism-, näringslivs- och kulturarvssektorn i Falun och i Visby arbetar tillsammans mot gemensamma mål. För Faluns del handlar det om att de tillsammans vill göra världsarvet till ett besöksmål i världsklass. För Visbys del är det kanske inte lika tydligt men näringsliv och bevarandeaktörer tycks tillsammans utgöra en stark allians. Dessa har möjlighet att påverka både politiskt och ekonomiskt genom de nätverk som finns där. Ytterligare resultat från uppsatsen pekar på att denna typ av allians inte finns i Karlskrona.

  • 193.
    Cedergren, Sofia
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Välkommen till Karlskrona! -ett utvecklingsförslag för Pottholmen2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Pottholmen är en stadsdel i de centrala delarna av Karlskrona som förbinder Karlskronas norra delar med Trossö och Karlskrona centrum. Som det ser ut idag lider Pottholmen av en del problem, men besitter också en del kvaliteer som väntar på att få utvecklas. Framför allt är Pottholmen en stor trafikapparat, med såväl järnvägstrafik som motortrafik i olika dimensioner. Ett stort problem är den motorvägsdimensionerade Österleden som löper längs den attraktiva vattenlinjen och in mot centrum. Det skapar ogästvänliga miljöer med buller och höga hasgheter på en plats som skulle kunna användas på ett mycket bättre sätt. Speciellt då attraktiva Östersjövikar omger Pottholmen. Ända in på 1800-talet var Pottholmen en egen ö, där bland annat ett ålderdomshem fanns. De gamla tegelbyggnaderna finns fortarande kvar och bildar en liten gård, som är bevaransvärd. I mitten av 1800-talet kom järnvägen till Karlskrona och stationshuset med flyglar byggdes. Sedan fylldes ön ut och växte ihop med Pantarholmen och Trossö. De gamla Lokstallarna finns också kvar och tillsammans med det vitputsade stationshuset bildar de gamla tegelbyggnaderna en viss atmosfär. Hur denna atmosfär, eller genius loci, kan användas och utvecklas finns beskrivet i dokumentet. Teoretikern bakom heter Christian Norberg-Schulz, och är norsk arkitekturprofessor som utvecklat en fenomenologisk metod för att analysera bland annat kulturbebyggda områden. I arbetet finns även andra analysmetoder beskrivna. En serial vision-analys i Gordon Cullens anda tar dig med på vandringar genom Pottholmen. Syftet med detta arbete är att det ska mynna ut i en utvecklingsplan för Pottholmen, och att Trossö ska bindas ihop med Pantarholmen på ett stadsmässigt sätt, med stadsmässiga strukturer. Pottholmen kommer efter planens genomförandet att vara en blandstadsdel där stadens funktioner fortsätter och blandas med såväl bostäder som kontor och ett nytt resecentrum. Ett nytt stadsbibliotek finns också med i planen. Framför allt kommer den starka trafikprägeln tonas ner till förmån för gång- och cykeltrafikanter och för att skapa känslan av att man kommer in i staden Karlskrona när man anländer till Pottholmen från Österleden.

  • 194.
    Celik, Elin
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Sandström, Daniel
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Planeringens möjligheter: hur tänker planerare i Göteborg om möjligheterna att påverka segregationen i staden genom fysisk planering?2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Göteborg är en av Europas mest segregerade städer (Andersson m.fl. 2009, s. 7); inkomstsvaga, ofta utlandsfödda bor i hyresrätter i förortsstadsdelar medan de ekonomiskt starka har sina egnahemsområden eller bor i innerstaden. I jämförelse med andra liknande städer i Europa är Göteborg starkt segregerat. Mer än hälften av regionens bostadsområden består till 90 procent av bara en upplåtelseform, de flesta av dem är egnahemsområden, vilket placerar Göteborg i en särställning. Klyftorna mellan fattiga och rika invånare i regionen snarare ökar än minskar. Vi, Elin och Daniel, som göteborgare och framtida planerare, vill förstå varför åtgärder mot segregation tycks ge så lite resultat trots alla goda föresatser. Med denna uppsats vill vi undersöka vilket stöd det finns för föreställningen att stadens utformning, den fysiska strukturen, kan påverka den sociala strukturen (och främst segregation). Vi vänder oss till ett antal forskare för att få de teoretiska utgångspunkterna och till planerare i Göteborg för att få deras syn på möjligheter och tillämpningar.

  • 195.
    Cereda, Valentina
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Compact City and Densification Strategy. The case of Gothenburg.2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The Compact City Model is considered one of the planning strategies that can contain the urban sprawl and develop more sustainable cities, in the environmental, social and economic dimensions. In this paper, I analyze the Compact Model in theory, by focusing on the claimed benefits of this strategy and also on the critics, as a base to investigate after the empirical case of Gothenburg. The analysis of the planning system of the city shows the aim to achieve a denser urban form by applying the driving factors that characterised the Compact Model. At the same time, I consider policies, public transport system, initiatives and campaigning linked with the planning system, as fundamental issues to study the elements of the compaction strategy of Gothenburg. After a deep analysis of the city development and the urban planning framework, it is clear that densification in strategic nodes is a feasible outcome of the Compact City concept when applied to Gothenburg. The planning strategy of the compact nodes is meant to guarantee a good accessibility and integrate collective transports, services and attractive public spaces to avoid the increase of the urban sprawl.

  • 196. Chen, Jiandan
    et al.
    Ghadami, Soheil
    Kulesza, Wlodek
    Evaluation of the GM-PHD filter for multi-target tracking with a stereo vision system2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper evaluates the performance of the Gaussian Mixture Probability Hypothesis Density (GM-PHD) filter for tracking multiple targets in an intelligent vision system. A stereo vision camera is used to get the left and right image sequences in order to extract 3-D coordinates of the targets' positions in the real world scene. The 3-D trajectories of the targets are tracked by a GM-PHD filter. Moreover, the label continuity of the targets is guaranteed by a new method of labeling. Motion speed and angular velocity are proposed for the evaluation of the accuracy and label continuity of the filter in the implemented 3-D test motion model. The simulation results for two moving targets show that the proposed system not only robustly tracks them, but also maintains the label continuity of the two targets.

  • 197.
    Cheng, Zeng
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Urban Sprawl: how to prevent from urbanization to counterurbanization - the Research and Thinking of Compact City and Satellite City2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Sprawl seems an inevitable phenomenon because of the rapid expansion in urban area. It has some negative consequences, such as long transport distance to work, high car dependence and inadequate facilities. Recently, it pointed as causing a lot of urban problems and the situation has been worsening. This thesis asks the question: could there be a conscious way to prevent this issue? To deal with it, this thesis firstly conducts an intensive study about theories of compact city and satellite city. In the second part, in order to investigate how those theories are reflected and implemented in real examples, this thesis analyzes two cases and discusses about how urban sprawl happened in London and Shanghai as well as to what extent theories were served in these two cities. The investigation produces some results related to the process of urbanization, common actions which authorities would take towards it, and some highlights in the pre-experience. So when facing with urban sprawl, the measure might be dealt with it in a more conscious way.

  • 198.
    Claesson, Christian
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Stad i ljus: En undersökning om bygglovsbefriade solpaneler2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att det finns en pågående klimatförändring kan nog ses som en ganska stor självklarhet av många och en lösning kan vara införande av mer förnyelsebar energi. Solpaneler tycker jag är den mest intressanta, men hur ser regelverken kring bygglov för solpaneler ut och hur välvilliga är kommunerna att införa befrielser i byggloven. Denna undersökningen  handlar om bygglovsbefriade solpaneler i alla Sveriges 290 kommuner. 

  • 199.
    Colakovic, Dana
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Exploatering av kustnära områden: Hot och möjligheter2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete behandlar problematiken med att bygga kustnära, samtidigt som det i relation till klimatförändringen och den globala uppvärmningen sker en havsnivåhöjning. Syftet med arbetet är att upplysa om olika skydds- och bygg-nadsmetoder, som kan användas för att upprätthålla traditionen av att bygga vid kusten samt att kunna stilla den efterfrågan som idag finns för havsnära lägen utan att utsätta människor för risken av översvämningar. Arbetet börjar med en översiktlig bild av dagsprognosen för de stundande kli-matförändringarna samt vilka effekter dessa har för den globala havsnivåhöj- ningen, för att sedan beta sig ner till en mer lokal nivå och beskriva dagsläget för södra Sverige samt prognosen fram till slutet på seklet. Det presenteras även en aktuell bild för hur lagstiftningens, kommunernas, länsstyrelsernas och den fysiska planeringens roll förhåller sig till den stundande havsnivåhöjningen samt vilka kli-matanpassningsåtgärder som kan göras med havsnivåhöjningen i fokus. Avsnittet, ”Att bygga för framtiden” ger en kort översikt för olika skydds- och byggnadsmetoder som finns med hänsyn till havsnivåhöjningen. Här presenteras även influenser och inspirationer från Holland, ett land känt för sin eviga kamp mot översvämningar och för sin innovativa arkitektur vad gäller kustnära bebyg-gelse. Som slutsats appliceras några av dessa metoder på ett illustrationsförslag för Saltö Hamn, ett havsnära område i Karlskrona Kommun.

  • 200.
    Cornmark, Sandra
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Människans interaktion med miljön2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats är en beskrivning och undersökning på vad utemiljön har för betydelse för oss som individer och hur den påverkar oss. Uppsatsen kommer först att gå igenom en litteraturgenomgång, sedan görs en analys av två bostadsområden i Kristianstad och därefter presenteras en intervjuundersökning som har gjorts på respektive bostadsområde. Utefter de slutgiltiga resultaten kommer uppsatsen att avslutas med en diskussion och slutsats. Enligt bl.a. Karla Werner (Olsson m.fl. 1998), Kevin Lynch (1977) och Patrik Grahn (Olsson m.fl.) föredrar människan platser där denne känner sig hemma och kan skapa sig en egen identitet. Även Maria Nordström (Olsson m.fl. 1998) betonar hur människan kan skapa sig en identitet i utemiljön. Men hon påpekar istället att detta sker först och främst under vår barndom. Boverket (1994:12) skriver också om identiteten, men i detta fall är det grönskan de skriver om. De menar att det är grönskan som ger en karaktär och identitet till staden, även Grahn (1986) antyder på detta. Lynch (1977), Grahn (Olsson m.fl. 1998) och Nordström (Olsson m.fl.) skriver om hur viktig naturen är för vårt barndomsminne och att vårt minne påverkar hur vi ser på saker och ting senare i livet. Nordström skriver också att hon märkt genom en undersökning att barns uppfattning gentemot naturen skiljer sig åt från vilken kultur de har. Enligt hennes undersökning visar det sig att franska barn är mer inriktade på människorna runtomkring när de ska beskriva en miljö. Svenska barn är däremot mer inriktade på att förklara själva naturen runtomkring. Detta var något som kunde märkas i en del av frågorna i intervjuundersökningen som gjordes till denna uppsats. När respondenterna skulle beskriva utemiljöer var de flesta svar relaterade till naturen, det svar som skiljde sig åt var från personen med utländsk bakgrund. Denne var mer inriktad på att beskriva vikten av människorna runtomkring.

1234567 151 - 200 av 1127
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf