Change search
Refine search result
2930313233 1551 - 1600 of 1633
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1551.
    Trulsson, Sebastian
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Behovet av andlighet i livets slutskede: En litteraturstudie2012Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Omkring 80 % av befolkningen avslutar sitt liv på någon form av vårdinstitution, vilket ställer krav på vårdpersonal. Brist på andlighet är något som kan få personer i livets slutskede att bl.a. känna sig deprimerade och frustrerade. Andlighet i vården är något som uppmärksammas allt mer, vilket kan ses genom den ökade mängden vetenskapliga artiklar som berör ämnet. Syfte: Syftet med studien var att belysa behovet av andlighet hos personer i livets slutskede. Metod: Kvalitativ litteraturstudie av sju vetenskapliga artiklar. Artiklarnas innehåll analyserades enligt Graneheim och Lundman (2004) och kvalitetsgranskades enligt en modifierad version av Carlsson och Eimans (2003) bedömningsmall. De vetenskapliga artiklarna söktes i databaserna Cinahl, Medline, PsykINFO samt genom manuella sökningar. Resultat: Det framkom att det fanns ett behov av andlighet hos personer i livets slutskede. Behovet av andlighet mynnade ut i tre kategorier: aktiviteter som ger livet mening, mänsklig kontakt och religiös samvaro. Slutsats: Genom andlighet kunde personer i livets slutskede bl.a. finna ett hopp, meningsfullhet och en känsla av tillhörighet. Med ytterligare resurser och kunskap om behovet av andlighet hos personer i livets slutskede har vårdpersonalen en större chans att ge en bättre vård.

  • 1552. Trulsson, Sebastian
    Äldre personers upplevelser kring hundar och katters betydelse för deras psykiska hälsa.: En litteraturöversikt.2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Äldre är en grupp som blir allt större och som oftare än yngre lider av psykisk ohälsa. Hundar och katter kan ha förmågan att ge glädje till människor. Det kan tänkas att hundar och katter kan användas som ett verktyg för att bidra till en bättre psykisk hälsa bland äldre. Syfte: Syftet med studien var att belysa äldre personers upplevelser av hundar och katters betydelse för deras psykiska hälsa. Metod: Sex stycken artiklar analyserades med hjälp utav Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Sökningen utfördes i fyra databaser; CINAHL, MEDLINE, psycARTICLES och SveMed+.  Resultat: Analysen resulterade i ett tema och tre kategorier. Hundar och katter upplevdes motverkar nedstämning, depression, gav en mening med livet och upplevdes av de äldre som en bidragande faktor för det sociala livet. Det fanns dock även negativa aspekter i form utav oro och sorg. Slutsats: De äldre upplevde överlag positiva effekter utav hundar och katter, både de i särskilda boenden och de som bodde hemma. Det framkom dock att hundar och katter även kunde vara en faktor för oro och sorg. Få studier med katter inkluderades, vilket indikerar till fortsatt forskning inom ämnet.

    Nyckelord: Äldre, hundar, katter, kvalitativ forskning, psykisk hälsa.

  • 1553.
    Tullgren, Joel
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Jonasson, Marie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskans erfarenhet av att bemöta patienter som befinner sig i den akuta fasen av schizofreni: En intervjustudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Enligt Statens Offentliga Utredning ses vårdpersonal som en viktig resurs i all vård och omsorg. Men de har en extra stor betydelse när det gäller bemötandet av patienter med psykisk ohälsa som till exempel schizofreni. Tidigare studier har fokuserat på sjuksköterskans attityder till patienter med schizofreni, men färre studier har beskrivit hur sjuksköterskan upplever bemötandet av patienter med schizofreni.    

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att bemöta patienter som befinner sig i den akuta fasen av schizofreni inom den psykiatriska slutenvården.

    Metod: Kvalitativ empirisk intervjustudie baserad på intervjuer med sex sjuksköterskor från två slutna psykiatriska avdelningar. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys enligt Burnard.

    Resultat: Analysen resulterade i två kategorier; Bygga förtroendefull allians som innebär att sjuksköterskan ska uppnå en allians med patienten och bygga en relation. För detta krävs det att sjuksköterskan behöver lyssna och ha en förståelse för patienten. Sjuksköterskan behöver anpassa sina strategier och ha tålamod i bemötandet med patienterna. Tydlighet och struktur skapar trygghet som syftar på att sjuksköterskan ska vara tydlig och skapa struktur, vilket leder till en trygghet för patienten.

    Slutsats: Sjuksköterskans bemötande av en patient i den akuta fasen av schizofreni är betydande för uppbyggnaden av en allians med patienten. För att patienten ska kunna känna trygghet på avdelningen är det viktigt att sjuksköterskan visar förståelse för patienten och ser hela individen, inte bara sjukdomen. Det är sjuksköterskans ansvar att se till att miljön på avdelningen är lugn och trygg för patienten. Sjuksköterskan ska även ha ett taktiskt tillvägagångssätt i bemötandet av patienten. Det är viktigt att sjuksköterskan vårdar patienten på ett sätt som inte kränker patientens integritet.   

  • 1554.
    Tuvesson, Hanna
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Future transitions – The meaning of seniors’ thoughts of their future living2006Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [en]

    The increasing number of elderly people and their lengthening life expectancy implies a challenge for how to address these peoples changing needs and demands for help, care and appropriate housing options. The project Senior living 2000 focused on the individuals wishes and desires of how the home for elderly in Sweden could be performed and what modern technology could contribute in such a home. In later life people experience changes that strongly affect their lives, like retirement, relocation and health problems. The new era of technology can contribute with solutions for the future living; however there are some important ethical issues to consider, such as autonomy and quality of life. The model of transition provides a framework on the important perspective on aging and research. This study aims to illuminate the meaning of seniors’ thoughts and dreams of their present and future living. The qualitatively conducted interviews were analyzed using a latent content analysis. The findings of seniors thoughts of their future living revealed four themes; My home is my shelter, Taking control of the situation, Surrender yourself to others and Experiencing technology as a support or a hinder. The focus of the participant’s dream of their future living was to stay in their present homes as long as possible.

  • 1555.
    Tuvesson, Hanna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Borglin, Gunilla
    The challenge of giving written thesis feedback to nursing students2014In: Nurse Education Today, ISSN 0260-6917, E-ISSN 1532-2793, Vol. 34, no 11, p. 1343-5Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Providing effective written feedback on nursing student's assignments can be a challenging task for any assessor. Additionally, as the student groups tend to become larger, written feedback is likely to gain an overall more prominent position than verbal feedback. Lack of formal training or regular discussion in the teaching faculty about the skill set needed to provide written feedback could negatively affect the students' learning abilities. In this brief paper, we discuss written feedback practices, whilst using the Bachelor of Science in Nursing thesis as an example. Our aim is to highlight the importance of an informed understanding of the impact written feedback can have on students. Creating awareness about this can facilitate the development of more strategic and successful written feedback strategies. We end by offering examples of some relatively simple strategies for improving this practice.

  • 1556.
    Tuvesson, Hanna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Eklund, Mona
    Lunds universitet, SWE.
    Nursing Staff Stress and Individual Characteristics in Relation to the Ward Atmosphere in Psychiatric In-Patient Wards2017In: Issues in Mental Health Nursing, ISSN 0161-2840, E-ISSN 1096-4673, Vol. 38, no 9, p. 726-732Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    - This study investigated the interplay between nursing staff stress, Mastery, Moral Sensitivity, individual characteristics and the ward atmosphere in psychiatric in-patient care. Data were collected through five questionnaires from 93 nursing staff. Multivariate analysis showed that Moral Strength, Moral Burden, Internal Demands, Perceived Stress and age were related to several factors of the ward atmosphere. We conclude that efforts to reduce stress levels and create a supporting ethical climate on psychiatric wards would be beneficial for both psychiatric nursing staff and their nursing practice. © 2017 Taylor & Francis Group, LLC

  • 1557.
    Tuvesson, Hanna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Eklund, Mona
    Psychosocial work environment, stress factors and individual characteristics among nursing staff in psychiatric in-patient care2014In: International Journal of Environmental Research and Public Health, ISSN 1661-7827, E-ISSN 1660-4601, Vol. 11, no 1, p. 1161-1175Article in journal (Refereed)
  • 1558.
    Tuvesson, Hanna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Hellström, Amanda
    Linnaeus University, SWE.
    Sjöberg, Linnea
    Stockholms universitet, SWE.
    Sjölund, Britt-Marie
    Stockholms universitet, SWE.
    Nordell, Eva
    Malmo University Hospital, SWE.
    Fagerström, Cecilia
    Blekinge Centre of Competence, SWE.
    Life weariness and suicidal thoughts in late life: a national study in Sweden2018In: Aging & Mental Health, ISSN 1360-7863, E-ISSN 1364-6915, Vol. 22, no 10, p. 1365-1371Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objectives: This study aimed at investigating the point prevalence of life weariness and suicidal thoughts and their relationship with socio-demographic characteristics in a population of older adults in Sweden. Method: Data from 7913 individuals aged 60 years and older were drawn from the Swedish National Study on Aging and Care, a collaborative study in Sweden. Life weariness and suicidal thoughts were measured by one item derived from the Montgomery–Åsberg Depression Rating Scale. A multinomial regression model was used to investigate the relationships of socio-demographic characteristics with life weariness and suicidal thoughts. Results: Living in urban and semi-urban areas, being of advanced age, being divorced and having lower educational levels were related to life weariness. Living in a residential care facility, being widowed or unmarried, being born in a non-Nordic European country and experiencing financial difficulties were related to both life weariness and suicidal thoughts. Sex was found to be unrelated to either life weariness or suicidal thoughts. Conclusion: This study found that several socio-demographic variables were associated with life weariness and suicidal thoughts among older adults. Specific attention to older individuals with these characteristics may be warranted as they might be more vulnerable to life weariness and suicidal thoughts. © 2017 Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group

  • 1559.
    Tuvesson, Hanna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Lützén, Kim
    Karolinska institutet, SWE.
    Demographic factors associated with moral sensitivity among nursing students2017In: Nursing Ethics, ISSN 0969-7330, E-ISSN 1477-0989, Vol. 24, no 7, p. 847-855Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background:Today’s healthcare environment is often characterized by an ethically demanding worksituation, and nursing students need to prepare to meet ethical challenges in their future role. Moralsensitivity is an important aspect of the ethical decision-making process, but little is known regardingnursing students’ moral sensitivity and its possible development during nursing education.Objectives:The aims of this study were to investigate moral sensitivity among nursing students,differences in moral sensitivity according to sample sub-group, and the relation between demographiccharacteristics of nursing students and moral sensitivity.Research design:A convenience sample of 299 nursing students from one university completed aquestionnaire comprising questions about demographic information and the revised Moral SensitivityQuestionnaire. With the use of SPSS, non-parametric statistics, including logistic regression models,were used to investigate the relationship between demographic characteristics and moral sensitivity.Ethical considerations:The study followed the regulations according to the Swedish Ethical Review Actand was reviewed by the Ethics Committee of South-East Sweden.Findings:The findings showed that mean scores of nursing students’ moral sensitivity were found in themiddle to upper segment of the rating scale. Multivariate analysis showed that gender (odds ratio¼3.32),age (odds ratio¼2.09; 1.73), and parental status (odds ratio¼0.31) were of relevance to nursing students’moral sensitivity. Academic year was found to be unrelated to moral sensitivity.Discussion and conclusion:These demographic aspects should be considered when designing ethicseducation for nursing students. Future studies should continue to investigate moral sensitivity in nursingstudents, such as if and how various pedagogical strategies in ethics may contribute to moral sensitivity innursing students

  • 1560. Tärnhuvud, Marie
    et al.
    Wändel, Cilla
    Willman, Ania
    Nursing interventions to improve the health of men with prostata cancer undergoing radiotherapy: A review2007In: European Journal of Oncology Nursing, ISSN 1462-3889 , no 11, p. 328-339Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to investigate what nurses do to improve the health of men who are receiving radiotherapy treatment due to prostata cancer. The method was a literature review using a systematic approach. The Cochrane Library, Medline and CINAHL databaseswere used in a search that covered the period from January 1994 to April 2006. The screening of 200 abstracts resulted in 14 articles corresponding to the research question,which were assessed according to scientific quality. Two independent reviewers performed the screening and quality assessment process using specific protocols. Two themes emerged: nurse-led care related to radiotherapy treatment and patients´experiences of radiotherapy treatment. The result show that there is strong scientific support for nurse-led follow-up care aimed at assisting patients by means of providing information on how to manage side effects (evidence grade A). In addition, there is moderate scientific support for the need to ensure that this information is structured, objective and concrete and that it can be provided by means of audiotapes or over the phone (evidence grade B) as well as weak scientific support for reporting patients´experiences of radiotherapy treatment (evidence grade C).

  • 1561.
    Törnklev, Oscar
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Kvinnors upplevelse av cellgiftsbehandling vid bröstcancer2012Student thesis
    Abstract [en]

    Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av cellgiftsbehandling vid bröstcancer. Metoden för studien var en kvalitativ innehållsanalys av tre patografier. Analyserad med Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. I analysen framkom tre kategorier av upplevelser, och dessa var Ny vardag, Psykisk påfrestelse och Upplevelse av hjälp. Resultatet visade att författarna upplevde att de ställdes inför nya krav och omständigheter som de var tvingade att anpassa sig till i sin vardag när de genomgick cellgiftsbehandling.

  • 1562.
    Törnström, Veronica
    et al.
    Blekinge Institute of Technology.
    Karlsson, Lena
    Blekinge Institute of Technology.
    Äldres upplevelser av deras autonomi vid måltidssituationen: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Allt fler personer når en högre ålder i Sverige och flera av dem kan inte längre bo kvar i sina hem av flera olika orsaker. I dessa fall kan alternativet bli att flytta till en vårdinstitution. I sina egna hem är den äldre ansvarig för sin autonomi vid måltidssituationen, men på en vårdinstitution är oftast måltiden mer en fast rutin som ger dagen dess struktur som kan påverka eller begränsa de äldres autonomi. Därför är det viktigt att lyfta fram och höra äldres upplevelser om deras autonomi vid måltidssituationen.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva äldres upplevelser av deras autonomi vid måltidssituationen på vårdinstitutioner.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på sju vetenskapliga artiklar med en manifest innehållsanalys med latenta inslag användes för att besvara syftet i studien. Sökdatabaser som användes för att hitta relevanta kvalitativa artiklar var CINAHL och PubMed. En kvalitetsgranskning genomfördes och bedömdes utifrån Olsson och Sörensens bedömningsmall för att fastställa kvaliteten på valda artiklar. En dataanalys med beskrivning av innehållsanalys gjordes enligt Graneheim och Lundmans beskrivning.

    Resultat: I resultatet framkom det att de äldre upplevde att deras autonomi vid måltidssituationen blev berörd utifrån tre kategorier; Betydelsen av självständighet, Måltidsmiljöns betydelse och Möjlighet till påverkan. Valmöjligheter, måltidens miljö, bevarandet av integritet och självständighet var någotsom de äldre upplevde var viktigt för deras autonomi vid måltidssituationen.

    Slutsats: Genom att låta vårdpersonal ta del av de äldres upplevelser av deras autonomi vid måltidssituationen på vårdinstitutioner kan det ge en djupare förståelse samt leda till att deras autonomi fortsättningsvis blir uppmärksammad, bevarad och respekterad. Studien kan även utgöra en grund för fortsatt forskning inför framtida studier.

  • 1563.
    Uddin, Linnea
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Nyberg, Fabian
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Närstående vill vara en uppmärksammad part i vårdandet av individer med intellektuell funktionsnedsättning: En litteraturstudie ur närståendes perspektiv2019Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:Närstående är engagerade i sin familjemedlem med intellektuell funktionsnedsättnings liv, speciellt när de är i behov av vård.I vårdandet av individer med funktionsnedsättning saknas det ofta tillräcklig kompetens hos vårdgivare. Varje individ är unik och ska bemötas och vårdas därefter, i bemötandet av individer med intellektuell funktionsnedsättning behöver sjuksköterskan vara respektfull, motiverande, inte vara dömande samt försöka undvika att göra individen upprörd.Familjecentrerade omvårdnaden vill involvera hela familjen och se den som en helhet.

    Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelse av både sitt eget och andras vårdande gällande individer med intellektuell funktionsnedsättning.

    Metod: Kvalitativ litteraturstudie utifrån vetenskapliga artiklar som analyserade med innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundmans metod.

    Resultat: I resultat framgår det att närstående hade både dåliga och bra upplevelser gällande vårdandet av individer med intellektuell funktionsnedsättning.Kategorierna som skapades var Upplevelsen av sin vårdande roll, Upplevelsen av vård från utomstående och Upplevelsen av sitt eget ansvaroch underkategorierna var utmaningar i vårdandet, glädje i sin vårdande roll, bristfällig kvalitet i vårdandet från utomstående, tillfredsställande stöd, viljan att ta ansvar och utmaningar i ansvarstagandet. 

    Slutsats: I resultatet framgår det att det till största del är negativa upplevelser som närstående beskriver. Det visar sig genom utmaningar och påfrestningar i vårdandet gällande individen med intellektuell funktionsnedsättning. Genom att sjuksköterskorsamtalar med närstående och ger dem utrymme att bestämma hur mycket de vill involveras i sin närståendes vård kan sjuksköterskan ge den bästa möjliga vården till både närstående och patient.

  • 1564. Vaismoradi, Mojtaba
    et al.
    Skär, Lisa
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Söderberg, Siv
    Bondas, Terese E.
    Normalizing suffering: A meta-synthesis of experiences of and perspectives on pain and pain management in nursing homes2016In: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 11, article id 31203Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Older people who live in nursing homes commonly suffer from pain. Therefore, relieving suffering among older people that stems from pain demands knowledge improvement through an integration of international knowledge. This study aimed to integrate current international findings and strengthen the understanding of older people's experiences of and perspectives on pain and pain management in nursing homes. A meta-synthesis study using Noblit and Hare's interpretative meta-ethnography approach was conducted. Empirical research papers from journals were collected from various databases. The search process and appraisal determined six articles for inclusion. Two studies were conducted in the US and one each in Iceland, Norway, the UK, and Australia. The older people's experiences of pain as well as perspectives on pain management from all involved (older people, their family members, and healthcare staff) were integrated into a theoretical model using three themes of "identity of pain," "recognition of pain," and "response to pain." The metaphor of "normalizing suffering" was devised to illustrate the meaning of pain experiences and pain management in nursing homes. Society's common attitude that pain is unavoidable and therefore acceptable in old age in society among older people themselves as well as those who are responsible for reporting, acknowledging, and relieving pain-must change. The article emphasizes that pain as a primary source of suffering can be relieved, provided that older people are encouraged to report their pain. In addition, healthcare staff require sufficient training to take a person-centered approach towards assessment and management of pain that considers all elements of pain.

  • 1565.
    Valdenäs, Stina
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Personers upplevelse av flödeshinder och av att få sin urinkateter spolad2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Patienter som långvarigt behandlas med kvarliggande urinkateter får ofta problem med flödeshinder. En åtgärd som företas vid flödeshinder är spolning av urinkatetern, alternativet är att byta katetern. Otillräckligt vetenskapligt underlag för spolning gör att evidens saknas i frågan. Individuell katetervård rekommenderas. För närvarande saknas till stor del forskning om patienters upplevelse av kateterbehandling. Kunskap om personers upplevelser kan bidra till kunskap för att utveckla och stärka sjuksköterskan i den individuella bedömningen av katetervården. Syfte: Syftet var att fördjupa förståelsen för hur personer upplever flödeshinder och att få sin kateter spolad. Metod: En empirisk studie genomfördes där fem kvinnor och fem män med urinkateter intervjuades. Insamlad data bearbetades induktivt med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier där personernas upplevelse av flödeshinder beskrivs. Personernas upplevelse av att få sin kateter spolad visade sig vara av mindre betydelse. Temat som växte fram var att personerna ”fann sig i ett nödvändigt ont”. Personerna var beroende av flöde och av andras händer. Slutsats: En individuell katetervård för optimerat urinflöde kan öka livskvaliteten hos patienterna.

  • 1566.
    Valtersson, Victoria
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Åkesson, Linnéa
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Kvinnors upplevelser av att insjukna i hjärtinfarkt: En litteraturstudie2013Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärt-och kärlsjukdomar är den ledande dödsorsaken bland kvinnor i västvärlden. Kvinnor som drabbas av en hjärtinfarkt upplever ofta diffusa symtom vilket kan leda till att de avvaktar med att söka vård som i sin tur kan leda till akuta komplikationer. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av att insjukna i hjärtinfarkt. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Åtta vetenskapliga artiklar låg till grund för resultatet, som analyserades med hjälp av innehållsanalysen enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Kvinnor som insjuknade i hjärtinfarkt upplevde att de styrdes utav andra prioriteringar som ledde till att de avvaktade med att söka vård. Det framkom också att kvinnorna kände sig sårbara i samband med insjuknandet då de blev beroende av andra. Vidare framkom det att kvinnorna levde i förnekelse vid sjukdomstillfället då de hoppades att symtomen skulle gå över för att kunna återgå till vardagen. Slutligen framkom det att kvinnorna kände att de inte hade tillräckligt med kunskap för att kunna sätta symtomen i samband med en hjärtinfarkt. Slutsats: En ökad medvetenhet och förståelse hos sjuksköterskan för kvinnors upplevelser av att insjukna i hjärtinfarkt kan bidra till ett minskat lidande för kvinnorna och en förbättrad vård. Därför är det av vikt att ytterligare forskning inom området utförs.

  • 1567.
    Vasilcin, Daniel
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Wiren, Rickard
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Vad kan påverka en patient till ändrad livsstil efter hjärtinfarkt?: en litteraturstudie2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sveriges största folkhälsoproblem idag är hjärt- kärlsjukdomar och den vanligaste orsaken till att personer uppsöker akutsjukvård. Att drabbas av hjärt- kärlsjukdom innebär ett lidande och en livsstilsförändring för den drabbade. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad som kan påverka en patient till förändrad livsstil efter hjärtinfarkt. Metod: En litteraturstudie gjordes utifrån 8 stycken artiklar där författarna inspirerades av Burnards analysmetod. Resultat: Resultatet redovisades i 4 kategorier sjukdomsinsikt, informationskällor, socialt stöd och professionellt stöd. Det visar sig i resultatet att dessa faktorer kan påverka en patient till en livsstilsförändring, både positivt och negativt. Slutsats: Slutsatsen visade vikten av kunskap om sjukdomen samt stödet från anhöriga och sjuksköterskan till den drabbade.

  • 1568.
    Veberg, Emma
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Livsstilsförändringar vid diabetes typ 22014Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Behovet av att anta livsstilsförändringar i samband med diagnosen diabetes typ 2 kan vara omkullkastande i livet för många människor som drabbas. Då övervikt ökar och ohälsosam livsstil är vanligt så bidrar det också till att diabetes typ 2 blir allt vanligare och har idag benämningen som den vanligaste diabetessjukdomen där över 300 000 människor är drabbade. Syfte: Syftet med studien var att belysa personers förhållande till och förutsättningar för livsstilsförändringar i samband med diabetes typ 2. Metod: Litteraturstudie som var utformad utifrån en kvalitativ ansats grundad på sex vetenskapliga artiklar som analyserats utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av en innehållsanalys. Resultat: Planera och äta på bestämda tider, samt vad som fick respektive inte fick ätas upplevdes som en tydlig problematik i personernas vardag. Däremot konstaterades positivitet i form av fysisk aktivitet som var en utgångspunkt för att må bra. Kunskap och stöd sågs som viktiga förutsättningar för att lyckas att bibehålla de livsstilsförändringar som de stod inför. Livsstilsförändringarna kunde sammanfattas som något viktigt att ta ansvar för, något som kunde ses som början på ett nytt liv. Slutsats: Det föranledde en viss problematik att planera in kosten och förståelsen för vad som var bra respektive dåligt att äta. Föreliggande studie kan bidra till att vårdpersonalen kan öka sin förståelse för personers omkullkastande situation i vardagen med livsstilsförändringar när de drabbats av diabetes typ 2. Forskningen bör beröra framförallt kunskap om kostens betydelse eftersom det är en viktig förutsättning och förändring för att lyckas stabilisera och undvika senkomplikationer i samband diabetes typ 2.

  • 1569.
    Veletanlic, Adnan
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Lali, Esra
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Patienters upplevelser av mötet med sjuksköterskan under väntetiden på en akutmottagning: En litteraturstudie2012Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Forskning påvisar att väntetiden för patienter på akutmottagningar ökar för alla åldergrupper och prioriteringar. Att bemöta patienter i alla åldergrupper med olika omvårdnadsbehov är en stor utmaning för sjuksköterskan då skapande av vårdrelationen är dennes ansvar. Syfte: Syftet med studie var att belysa patienters upplevelser av mötet med sjuksköterskan under väntetiden på en akutmottagning. Metod: En litteraturstudie baserad på vårdvetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; Bemötande, Kontakt, Information och Tillit. I resultatet framgår det att patienterna upplevde ett varierat bemötande. Vistelsen under väntetiden präglades av brist på kontakt och information. Patienterna upplevde ett behov av att vara kontinuerligt informerade om händelserna runtomkring och hur det påverkar deras vistelse på akutmottagningen. Patienterna kände tillit till sjuksköterskans kunskap och kände sig trygga på akutmottagningen. Resultatet påvisar även att patienter ogärna kritiserar personalen. Slutsats: Studien gav en fördjupad förståelse av patienters upplevelser av mötet med sjuksköterskan under väntetiden på en akutmottagning. Det föreligger en variation i patienters upplevelser av sjuksköterskans bemötande. Kontakt och informationsbrist är en vanlig företeelse under väntetiden. Patienter upplevde trygghet och tillit till personalens kunskap.

  • 1570.
    Vestman, Carolin
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Holgersson, Emmelie
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Kvinnors upplevelser av att förlora sitt bröst till följd av mastektomi2013Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är en av den vanligaste förekommande formen av cancer som främst kvinnor insjuknar i. I Sverige insjuknar årligen cirka 7000 kvinnor i sjukdomen. Mastektomi är en vanlig behandling när andra behandlingsalternativ inte längre är aktuella. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av att förlora sitt bröst till följd av mastektomi. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats genomfördes som grundade sig på sju vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med manifest innehållsanalys med latenta inslag. Resultat: Det framkom fyra huvudkategorier med sju underkategorier. I resultatet framkom det att kvinnor upplevde förlusten av bröstet till följd av mastektomi som en grotesk stympning, vilket resulterade i att kroppsbilden förändrades, som vidare påverkade femininitet, identitet, sexuella relationer, sociala relationer samt att stöd från anhöriga och hälso- och sjukvårdspersonal upplevdes på olika sätt. Slutsats: I föreliggande studie upplevde kvinnor mastektomin som en förlust som kom att förändra deras liv. Att förlora ett bröst handlar så mycket mer än att bli frisk från cancern, det handlar om att komma tillbaka till ett liv värt att leva. Studien kan komma till nytta för hälso- och sjukvården genom att den samlar kvinnors upplevelser och att de påvisar att kvinnor önskar mer stöd och hjälp då de inte upplever sig själv som fullt friska efter en mastektomi. Kvinnor upplevs inte som färdigbehandlade. Kunskapen från denna studie kan tas i beaktande vid möte med kvinnor som genomgått mastektomi, då det visat att många aspekter som förändras och påverkas, som kvinnor kan behöva få hjälp med att överkomma.

  • 1571.
    Vigård, Miriam
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Skyllqvist, Jarl
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskan som ledare för omvårdnadsarbetet på särskilt boende.: En intervjustudie om undersköterskors erfarenheter2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Världens befolkning blir allt äldre, vilket kan bidra till ett ökat behov av särskilda boenden och därför ett ökat krav på personalen. Sjuksköterskan på ett särskilt boende är ytterst ansvarig för omvårdnaden, men undersköterskor står för det patientnära arbetet och utför de flesta praktiska uppgifterna. Sjuksköterskan är inte heller alltid på plats på boendet och har därför andra förutsättningar för att leda undersköterskorna. Sjuksköterskans ledarskap innehåller aspekter som att vara en expert på omvårdnad, en teamledare, ett stöd för undersköterskor samt förekommer det i ledarskapet att delegera uppgifter. I den karitativa ledarskapsteorin beskrivs ledarskapet utgå ifrån relationer och gemensamma visioner där patienten står i centrum.

    Syfte: Syftet var att beskriva undersköterskors erfarenheter av sjuksköterskan som ledare för omvårdnadsarbetet på särskilt boende.

    Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats. Åtta undersköterskor på två särskilda boenden i samma kommun intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Datamaterialet analyserades med Graneheim och Lundmans beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet visade på att undersköterskorna erfarenheter var likartade när det gällde sjuksköterskan ledarskap för omvårdnadsarbetet. Tre kategorier framkom utifrån undersköterskornas erfarenhet, Kommunikation påverkar ledarskapet, Relationer påverkar ledarskapet samt Delegering ett sätt att leda.

    Slutsats: Undersköterskornas erfarenheter av sjuksköterskans ledarskap visade på att det var viktigt att kommunikationen, relationerna och delegationerna fungerade för att omvårdnadsarbetet skulle fungera. Det framkom att dessa aspekter påverkade varandra och därför behövdes alla. Ledarskapet påverkades enligt undersköterskorna av både påverkbara saker som bemötande och beteende men även av för sköterskan opåverkbara organisatoriska saker som att sjuksköterskorna var placerade på andra ställen, inte hade tid och hade flera andra uppgifter.

  • 1572.
    Virkajärvi Svensson, Amanda
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Eriksen, Tine
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Upplevelse att vara anhörigvårdare  till en individ med Alzheimers sjukdom i hemmet.: Baserad på patografier.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdom och står för 50-75 % av demenssjukdomar. Alzheimers sjukdom är ett snabbt växande hälsoproblem i dagens samhälle. Det är en sjukdom som tar över både individens liv och även dess närståendes och anhörigas liv. Det brister med kunskap och information kring Alzheimers sjukdom hos de närstående vilket gör att det är svårt att bidra med adekvat vård, vilket kan leda till att en närstående blir anhörigvårdare i hemmet. Detta kan i sin tur leda till fysiska, psykiska och sociala effekter för den som vårdar, för patienten och familjen.

  • 1573. Virveus, Annelie
    et al.
    Olander, Ewy
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Eggers, Thomas
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    "Småprat" är inget hälsosamtal: En modell för att implementera hälsosamtal med stöd i motiverande samtal2012Report (Refereed)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kravet om att hälso- och sjukvården skall arbeta hälsofrämjande beskrivs i åtskilliga policy- och styrdokument. Trots detta visar forskning att det hälsofrämjande arbetet är föga genomslaget i den kliniska verksamheten. Forskning visar också att patienter önskar samtal om sina levnadsvanor i mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Följaktligen förväntas personal inom Hälso- och sjukvården bedriva någon form av samtal om hälsa. Primärvården har haft problem med att leva upp till åtagandet om hälsofrämjande insatser. Resurser, kompetens och mandat för det hälsofrämjande arbetet har brustit men framför allt har det saknats strategier för hur insatserna skall implementeras. Syfte: Syftet med studien var att identifiera förutsättningar och hinder i den lokala kontexten för implementering av hälsosamtal med stöd i motiverande samtal (MI) och utifrån dessa utveckla en strategi som kan utgöra en grund för implementering. Metod: Fyra fokusgruppintervjuer genomfördes med personal vid en vårdcentral som är ålagda att genomföra hälsosamtal. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen visade såväl förutsättningar som hinder i implementeringsprocessen av hälsosamtal med stöd i motiverande samtal. Två teman med dess tillhörande kategorier och underkategorier kunde urskiljas. Det ena temat fokuserade på att skapa förutsättningar och undanröja hinder inför implementering av hälsosamtal och det andra på temat på att skapa förutsättningar och undanröja hinder i genomförandet av hälsosamtal. Diskussion: Analysen visade att tiden utgör ett hinder för att bedriva samtal med stöd i motiverande samtal. Forskning påvisar dock att det inte krävs mer tid i mötet med patienten för att tillämpa MI. Förmodligen förutsätts det då att personalen känner sig bekväm och har vana av att arbeta med MI för att kunna uppleva metoden som mindre tidskrävande. Utbildning i MI och med träning i tillämpning kan då tolkas vara en förutsättning för en hållbar implementering, vilket också denna studie visar. Organisationsklimatet som bland annat utgörs av relationer, värderingar och samarbete inom organisationen är också påverkar implementeringsprocessen. Föreliggande resultat påvisar att det finns en del otydligheter avseende organisationsklimatet som bör beaktas i implementeringen av MI. Slutsats: För att lyckas med implementering av hälsosamtal med stöd i MI och därmed kunna erbjuda patienter hälsosamtal som utgår från evidensbaserad kunskap, är det väsentligt att följa en strategi som utgår från befintligt kunskapsunderlag och är förankrad i den lokala kontexten.

  • 1574.
    Virveus, Annelie
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Wastesson, Madlene
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    "innebörden av att uppleva sig sedd/icke sedd i mötet med vårdaren": en kvalitativ innehållsanalys ur ett patientperspektiv2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrunden till föreliggande studie är att en tredjedel till hälften av Sveriges befolkning lider av långvarig smärta. Flertal av dessa individer upplever att de inte får den information, uppmärksamhet, och det bemötande de önskar av sjukvården. Studiens teoretiska referensram utgår från omvårdnadsteoretikerna Benner, Travelbee och Watson, vilka anser att vården alltid ska bedrivas utifrån patientens upplevelser och situation. Studiens syfte var att belysa innebörden av att uppleva sig sedd/icke sedd i mötet med vårdaren, utifrån patienter med långvarig smärta. Syftet besvarades genom en kvalitativ innehållsanalys av skönlitteröra böcker, utifrån två kvinnors perspektiv. Matieralet analyserades och sammanställdes med hjälp av Malteruds (1998) analysprocess för kvalitativt angreppssätt. Resultatet uppvisar en mångfald av upplevelser med innebörden av att uppleva sig sedd/icke sedd. Resultatet uppvisar en mångfald av upplevelser med innebörden av att uppleva sig sedd/icke sedd. Resultatet presenterar följande tio teman: upplevelse av bekräftelse, välbefinnande, osäkerhet, maktlöshet, frustration, kränkning, otrygghet, ovisshet samt att inte känna sig trovärdig och upplevelser av att inte bli behandlad som en helhet. Studien påvisar likaså att män som upplever långvarig smärta har dylika upplevelser som kvinnor i mötet med vårdaren.

  • 1575.
    Wahlqvist, Caroline
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Kvinnors känslor efter inducerad abort.2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Inom EU är det tillåtet att göra abort som högst upp till den 24 graviditetsveckan men Sverige är det enda land i Europa som tillåter fri abort upp till den 18 graviditetsveckan. Avbrytande av havandeskap får endast ske innan fostret utvecklats så pass mycket att det anses vara livsdugligt utanför kvinnans kropp. De olika typerna på inducerad abort är medicinsk abort och kirurgisk abort. Eftersom varje kvinna har sin egen bakgrund och är olika sårbar vill författaren med denna studie undersöka kvinnors känslor efter inducerad abort för att skapa en förståelse för vilka känslor som upplevs då känslor kan skilja sig från person till person, och för att abort i dagens samhälle är vanligt förekommande. Syftet med denna studie var att få en förståelse om kvinnors känslor efter inducerad abort. En litteraturstudie med innehållsanalys gjordes på åtta vetenskapliga artiklar innehållande kvalitativ metod. Artiklarna granskades först enligt Willman, Stoltz & Bathsevani bedömningsmall och därefter utifrån en mall för vetenskaplighetsgranskning beskriven av Granehein & Lundman för att vara säker på att artiklarna hade vetenskaplig evidens. I resultatet framkom blandade känslor som kvinnor upplever upp till tio år efter aborten. Exempel på känslorna är nedstämdhet, skuld, sorg ångest och förlust, men även positiva känslor som lättnad och bättre självförtroende upplevdes. Nästan alla kvinnor som genomgått en abort blir mer eller mindre känslomässigt påverkade. Även om förekomsten av lättnad var en dominerande känsla fanns en liten grupp kvinnor som drabbades av nedstämdhet som ibland ledde till svår depression. Även om negativa känslor upplevdes efter aborten ångrade kvinnorna sällan sitt beslut om abort. Genom att lyssna till kvinnornas känslor blir det lättare att förstå kvinnornas situation och därigenom kan omvårdnadsbehoven lättare tillgodoses.

  • 1576.
    Wall, Katarina
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Kvinnans upplevelse av sin identitet efter en mastektomi2012Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Antalet mastektomier har ökat varje år i Sverige. En kvinna kan behöva genomgå en mastektomi vid behandling av bröstcancer eller på grund av förhöjd risk för insjuknande i bröstcancer. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnans upplevelser avseende sin identitet efter genomgången mastektomi. Metod: Litteraturstudie som baserades på åtta artiklar med kvalitativ metod. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av metod för manifest innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier framkom av innehållsanalysen: jaguppfattning, kroppsuppfattning och kvinnlighet. Kvinnan hade svårt att anpassa sin identitet till sin förändrade kropp. Hennes kroppsuppfattning var oftast negativ och hon kunde känna sig som ett monster. Känslan av kvinnlighet minskade eller försvann i och med mastektomin. Slutsats: Kvinnans identitet påverkades i alla högsta grad efter en genomgången mastektomi. Varje kvinna är en unik individ och påverkas därför också olika mycket av en mastektomi. Genomgående påverkades kvinnans upplevelse av att känna sig annorlunda samt hennes upplevelse av att inte längre känna sig kvinnlig.

  • 1577. Wann-Hansson, Christine
    et al.
    Hagell, Peter
    Willman, Ania
    Risk factors and prevention among patients with hospital-acquired and pre-existing pressure ulcers in an acute care hospital2008In: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 17, no 13, p. 1718-1727Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Thisstudy aimed to describe and identify risk factors associated with hospital-acquired pressure ulcers among adults in an acute care hospital compared with patients with pre-existing pressure ulcers present on admission. A further aim was to identify the preventive measures performed with both groups respectively. Pressure ulcers occur most often in older and immobile persons with severe acute illness and neurological deficits. However, few studies have adressed risk factors that are associated with hospital-acquired pressure ulcers compared with patients with pre-existing pressure ulcers. A point prevalence study with a cross-sectional survey design was conducted at a Swedish university hospital. Data on 535 patients were recorded using a modified version of the protocol developed and tested by the European Pressure Ulcer Advisory Panel, including the Braden scale for risk assessment. The prevalence of pressure ulcers was 27% (95% confidence interval, 23-31%.) Higher age and total Braden score below 17 were significantly associated with the presence of pressure ulcers. Among individual risk factors higher age, limited activity level and friction and shear while seated or lying down were associated with hospital-acquired pressure ulcers, whereas only higher age and friction and shear were associated with the presence of pressure ulcers in the overall sample. There was an overall sparse use of preventive measures to relieve pressure. The findings of the present study revealed that pressure ulcers and the insufficient use of preventive measure to relieve pressure is still a problem in acute care settings. A continued focus must be placed on staff training in identifying patients at risk for pressure ulcers development.

  • 1578.
    Wartanian, Pärla
    et al.
    Blekinge Institute of Technology.
    Vujicic, Dijana
    Blekinge Institute of Technology.
    Hjärtsvikt – motivationen till egenvård: En litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtsvikt anses idag vara ett av de vanligast förekommande tillstånden inom hjärt- och kärlsjukdomar. Det beräknas att till år 2030 kommer 8 miljoner människor att drabbas av hjärtsvikt i världen. Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd som innebär stora förändringar i livet och som ger ett lidande för personerna. 

    Egenvård är en stor del av behandlingen inom hjärtsvikt och för att personer med hjärtsvikt ska kunna bedriva egenvård krävs det motivation och engagemang. Sjuksköterskan har en viktig roll inom egenvård då det ingår i omvårdnadsarbetet att informera, utbilda, stötta samt motivera personer med hjärtsvikt.

    Syfte: Att undersöka vad som påverkar motivationen till egenvård hos personer med hjärtsvikt

    Metod:  Litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar. Metod och analys inspirerad av Friberg, 2017, Kapitel 12.

    Resultat:  Hjärtsvikt är ett tillstånd där personer behöver utbildning och information när det gäller egenvård. Ur analysen framkom teman som förklarade vad som motiverade personer med hjärtsvikt till egenvård.De 3 huvudteman var drivkrafter till motivationmed subteman självförtroende, självständighet och livsmålpsykiska faktorer med subteman rädsla och oro, bristande ekonomi och socialt stöd samt personers kunskap om hälsamed subteman information och utbildning, motiverande samtal med sjuksköterska samtpersoners förväntningar på sjuksköterskan

    Slutsats:   Det behövs mer fokus från vården att utbilda och informera personer med hjärtsvikt gällande egenvård. Det är även viktigt att personerna förstår vad egenvård innebär och vikten av att sköta den. Det sociala stödet styrker även självförtroendet och därmed egenvård. Litteraturöversikten kan ge sjuksköterskor ny kunskap angående vad som motiverar personer med hjärtsvikt till egenvård.

    Nyckelord:egenvård, hjärtsvikt, hälsokunskap, kvalitativ, kvantitativ, motivation, personer

  • 1579.
    Wassdahl, Jonas
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Sjuksköterskans stöd till den lidande människan i en andlig dimension2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    En svår sjukdom eller skada utgör ofta en kris och ett lidande som den drabbade människan inte av egen kraft kan ta sig ur. Krisen utgör både en fara och en möjlighet. Människors lidande uttrycks på olika sätt, men lidandet har inget eget språk. Den lidande människan är tvungen att förklara sitt lidande och behöver en annan människa för att förvandla detta. I den här studien ses stöd som psykosocialt stöd. Lidandet innehåller ett sökande och kan förstås som ett öppnande i en andlig dimension och ett begär att få lindring. Studien använder sig av Frankls teori om människans vilja till mening. När människan tagit beslut om att fortsätta leva, söker hon efter en mening med allt det som är. Här blir meningen med lidandet till en mening med livet. Denna studie syftar till att belysa hur sjuksköterskan kan stödha den lidande människan i en andlig dimension. Metoden är en systematisk litteraturstudie med en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat är att sjuksköterskan behöver insikt om människans kamp och mod att möta den lidande människan. Insikten handlar om att förstå den lidande människans behöv, resurser och strategier. Modet handlar om sjuksköterskans strategier för att ge stöd och att upptäcka vändpunkter mot ett välbefinnande. Sjuksköterskan har en central roll för att se till helheten i vårdandet och målet är att ge en holistisk vård. Omvårdnad ses som en process med syfte att skapa en mellanmänsklig relation och stödja den lidande människa att bemästra och finna mening i lidandet.

  • 1580.
    Weiber, Ingrid
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Children born to women with an intellectual or a developmental disability2015Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
  • 1581.
    Weiber, Ingrid
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Tengland, Per-Anders
    Eklund, Mona
    Children born to women with intellectual disabilities: 5-year incidence in a Swedish county2012In: Journal of Intellectual Disability Research, Halifax, Canada: Wiley , 2012, Vol. 56, no 7-8Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Aim: The aim of this study was to investigate the five-year incidence of children born to women with intellectual disabilities (ID) in a county in Sweden. Method: In the county of Blekinge, women born between 1975 and 1989 were identified from school registers for children and adolescents with ID. The women’s personal identification numbers were linked and matched with the Swedish Medical Birth Register. Results: In 2010, a total of 98 women with ID were identified from the school registers. The Medical Birth Register showed that nine of these women had given birth to children: one woman gave birth to two children, and eight women had had one child each. The ten children were born between 2004 and 2008. Conclusion: Approximately 2.12 per thousand children are born per year to women with intellectual disabilities according to the incidence rate calculated as a result of the present study. For the whole of Sweden that rate indicates an incidence of approximately 225 children each year. The prevalence of children (aged 0–18 years) being born to women with intellectual disabilities is, on the basis of this study, estimated at about 4,050.

  • 1582. Weiber, Ingrid
    et al.
    Berglund, Johan
    Tengland, Per-Anders
    Eklund, Mona
    Children born to women with intellectual disabilities: 5-year incidence in a Swedish county2011In: Journal of Intellectual Disability Research, ISSN 0964-2633, Vol. 55, no 11, p. 1078-1085Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Families with parental intellectual disabilities are likely to need support in achieving a decent family life. In order to accurately plan for such support services, society needs data regarding the occurrence of those parents and their children. The aim of this study was to investigate the five-year incidence of children born to women with intellectual disabilities in a county in Sweden. Methods: Women born between 1975 and 1989 were identified from school registers for children and adolescents with intellectual disabilities in the county of Blekinge. The women’s personal identification numbers were, in 2010, linked and matched with the Swedish Medical Birth Register. Results: In total, 98 women with intellectual disabilities were identified. Nine of these had given birth to children; one woman to two children and eight women to one child each. The ten children were born between 2004 and 2008. Conclusion: The incidence rate calculated as a result of the present study indicates that approximately 2.12 per thousand children are born per year to women with intellectual disabilities. For the whole of Sweden that rate indicates an incidence of approximately 225 children each year. On the basis of this, the prevalence of children (aged 0-18 years) being born to women with intellectual disabilities is estimated at about 4,050.

  • 1583.
    Weiber, Ingrid
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Eklund, M.
    Tengland, P. -A
    The Characteristics of Local Support Systems, and the Roles of Professionals, in Supporting Families where a Mother has an Intellectual Disability2015In: JARID: Journal of applied research in intellectual disabilities, ISSN 1360-2322, E-ISSN 1468-3148, Vol. 29, no 3, p. 197-210Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: There might be a need for support for families where the mother has an intellectual disability, in order to counteract the effects of potential parental inadequacy and other detrimental aspects of the family situation. The purpose of this study was to describe how professionals characterized such support and the collaboration required. Materials and methods: Focus group interviews involving 29 professionals were conducted and analysed using content analysis. Results: Five themes were identified: The roles and activities of the professionals involved; ways in which needs of support are identified; problems in identifying mothers with an intellectual disability; how professionals coordinate their support and work together; and the dilemma concerning legislative actions. Conclusions: By identifying both fruitful and problematic aspects of professional support, the findings may be used to enhance future support. More efficient chains of information and improved inter-sector collaboration between professions may further enhance the support practices. © 2015 John Wiley & Sons Ltd.

  • 1584.
    Weiber, Ingrid
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Eklund, Mona
    Tengland, Per-Anders
    Professionals’ experiences of supporting families where a parent has an intellectual disability2012In: Journal of Intellectual Disability Research, Wiley , 2012, Vol. 56, no 7-8Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Aim: The aim of this study was to describe the experiences of professionals supporting families where a parent had an intellectual disability (ID). Method: The professionals were identifi ed by purposive sampling. Seven focus groups were formed, including 29 professionals working for different welfare administrations on the county and municipality levels in the south of Sweden. The duration of the interviews varied between 45 minutes and 1 hour 45 minutes. The interviews were transcribed verbatim and were analyzed using qualitative content analysis. Results: The analyses are ongoing and the preliminary results are as follows: the professionals supported the families on the basis of strategies each administrative unit had developed; a need for more frequent cooperation between the units was highlighted; facilitating factors for successful support were parental ability and willingness to follow advice and support measures; aggravating factors were lack of cooperation and lack of adequate strategies among the various kinds of professionals involved, and parental fear that the social authorities would not let them keep the child. Conclusion: A tentative conclusion is that collaboration around these families is necessary and should include professionals from different areas in order to achieve adequate support.

  • 1585. Weiber, Ingrid
    et al.
    Tengland, Per Anders
    Malmö högskola, SWE.
    Sanmartin Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Eklund, Mona
    Malmö högskola, SWE.
    Everyday life when growing up with a mother with an intellectual or developmental disability: Four retrospective life-stories2018In: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: The voices of those who have grown up in a family with maternal intellectual or developmental disability (IDD) are valuable for gaining an understanding of their situation, which is essential in order to be able to support these families and avoid potentially detrimental situations. Aim: The study aim was to describe the experience of having grown up in a family where the mother has an IDD, with a focus on everyday life and perceived health consequences in adult life. Method: A qualitative method with retrospective narrative interviews and narrative content analysis was chosen. In-depth interviews were performed with four women who had experiences of a childhood with maternal IDD. Findings: Four themes emerged: Living under adverse circumstances; Dealing with one’s everyday life situation; Receiving insufficient support and wishing for more; and The echo from childhood into adult life. The findings revealed a distressing childhood, characterized by neglect, abuse, anxiety, and overburdening responsibilities, and also endeavors to keep the family situation a secret, while at the same time wanting the adult world to react. Discussion: The findings can hopefully stimulate occupational therapists and other professionals to more effectively identify the situation of these children and provide support to prevent adverse future health conditions and poor well-being. © 2019, © 2019 The Author(s). Published by Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group.

  • 1586.
    Weiber, Ingrid
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Tengland, Per-Anders
    Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Eklund, Mona
    Social and Healthcare Professionals' Experiences of Giving Support to Families Where the Mother Has an Intellectual Disability: Focus on Children2014In: Journal of Policy and Practice in Intellectual Disabilities, ISSN 1741-1122 , Vol. 11, no 4, p. 293-301Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Families where the mother has an intellectual disability need support to counteract possible detrimental life circumstances for the children involved. The aim of this study was to describe social and healthcare professionals' experiences of providing support for families with maternal intellectual disability and specifically focused on if and how they believed the support practices benefited the children. Seven focus group interviews were performed with 29 professional informants. The transcripts were analyzed with qualitative content analysis. Three themes were identified: support practices, pedagogical strategies when supporting families with maternal intellectual disability, and maintaining the child perspective. The support practices mainly dealt with parenting skills, which were addressed by a variety of teaching methods and practices, while the children were at risk of not being seen or heard.

  • 1587.
    Weisz Nielsen, Vikingur
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Mattsson, Amanda
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskestudenters erfarenheter av hur de blivit bemötta under verksamhetsförlagd utbildning: En kvalitativ litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 180 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Under utbildningen till sjuksköterska genomgår sjuksköterskestudenten verksamhetsförlagd utbildning där den bemöts av handledare och övrig vårdpersonal inom någon vårdkontext. Det är dock endast 60 procent av sjuksköterskestudenter som anser att de då fått ett gott bemötande. VFU ska göra det möjligt för studenten att få vara en del av omvårdnadsarbetet och utveckla sina kliniska kunskaper. Sjuksköterskestudenter upplever att deras känsla av sammanhang bland annat påverkar deras självförtroende och lärande, därav tillämpades Antonovskys teori om KASAM som teoretisk referensram. 

    Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskestudenters erfarenheter av hur de blivit bemötta av vårdpersonal under verksamhetsförlagd utbildning.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Analysförfarandet gjordes i enlighet med Bengtssons tolkning av kvalitativ innehållsanalys. 

    Resultat: Utifrån dataanalysen framkom fyra kategorier och 12 underkategorier. Kategorierna som framkom var Erfarenheter av att handledarskapet har betydelse för bemötandetErfarenheter av att känna sig utsatt till följd av bemötandetErfarenheter av att miljön på vårdenheten har betydelse för bemötandetoch Erfarenheter av att vårdteamet har betydelse för bemötandet

    Slutsats: Resultatet visar att vårdpersonals bemötande har betydelse för studenten på flera sätt. Det genomsyrar studentens utveckling och trivsel under verksamhetsförlagd utbildning men även efter då det även påverkar professionsidentifieringen samt viljan att fortsätta utbildningen.

  • 1588.
    Wennstig, Mats
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Att klara livets vardagsaktiviteter: Förändringen av fysisk och kognitiv funktionsförmåga hos personer med misstänkt eller diagnostiserad demens.2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Demenssjukdom innebär en successiv förlust av såväl fysiska som kognitiva funktioner som har betydelse för den enskilde personens vardagsliv. Syftet med studien var att beskriva den fysiska och kognitiva funktionsförmågan hos personer med misstänkt eller diagnostiserad demens och hur den förändras över en period av tre år. Vidare var syftet att jämföra den förändrade funktionsförmågan hos dessa personer med en motsvarande grupp ur en normalpopulation av äldre. Materialet till denna studie hämtades från två forsknings- och utvecklingsprojekt, Demensvård i Blekinge (DIBS) och The Swedish National Study on Aging and Care (SNAC). I studien användes instrumenten ADL-trappan, Bergerskalan samt MMT. Från DIBS medverkade 41 personer och från SNAC 108 personer. Analysen visade att personerna i DIBS försämrades i såväl den fysiska som den kognitiva förmågan. De utvecklade under de tre åren ett ökat beroende av hjälp från andra i instrumentella dagliga aktiviteter samt till viss del även i personliga aktiviteter. De personer som ingick i SNAC däremot försämrades inte nämnvärt i sin fysiska eller kognitiva funktionsförmåga under motsvarande tidsperiod. De behöll sin förmåga att klara dagliga livets aktiviteter och förblev alltså oberoende av hjälp från andra. För såväl närstående som professionella vårdare, är kunskap kring den förändrade aktivitetsförmågan, en grund för att ge bästa möjliga stöd och anpassning till denna i den enskilde personens vardagsliv.

  • 1589. Westergren, Albert
    et al.
    Broman, Jan-Erik
    Hellström, Amanda
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Fagerstrom, Cecilia
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Willman, Ania
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Hagell, Peter
    Measurement properties of the Minimal Insomnia Symptom Scale as an insomnia screening tool for adults and the elderly2015In: Sleep Medicine, ISSN 1389-9457, E-ISSN 1878-5506, Vol. 16, no 3, p. 379-384Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: The psychometric properties of the three-item Minimal Insomnia Symptom Scale (MISS) were evaluated using the classical test theory. Different cut-offs for identifying insomnia were suggested in two age groups (>= 6 and >= 7 among adult and elderly people, respectively). The aim of the present study was to test the measurement properties of the MISS using the Rasch measurement model, with special emphasis on differential item functioning by gender and age. Methods: Cross-sectional MISS data from adult (age 20-64 years, n = 1075) and elderly (age 65+, n = 548) populations were analysed using the Rasch measurement model. Results: Data generally met Rasch model requirements and the scale could separate between two distinct groups of people. Differential item functioning was found by age but not gender. The difference between the adult and elderly samples was lower for the originally recommended >= 6 points cut-off (0.09 logits) than for the >= 7 points cut-off (0.23 logits), but greater at the lower and higher ends of the scale. Conclusions: This study provides general support for the measurement properties of the MISS. Caution should be exercised in comparing raw MISS scores between age groups, but applying a = 6 cut-off appears to allow for valid comparisons between adults and the elderly regarding the presence of insomnia. Nevertheless, additional studies are needed to determine the clinically optimal cut-score for identification of insomnia. (C) 2014 Elsevier B.V. All rights reserved.

  • 1590.
    Wickstrom, Hanna L.
    et al.
    Lund Univ, SWE.
    Oien, Rut Frank
    Blekinge Wound Healing Ctr, Karlshamn, SWE.
    Fagerstrom, Cecilia
    Blekinge Ctr Competence, Karlskrona, SWE.
    Anderberg, Peter
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health. Blekinge Inst Technol, Dept Hlth, Karlskrona, Sweden..
    Jakobsson, Ulf
    Lund Univ, SWE.
    Midlov, Patrik J.
    Lund Univ, SWE.
    Comparing video consultation with inperson assessment for Swedish patients with hard-to-heal ulcers: registry-based studies of healing time and of waiting time2018In: BMJ Open, ISSN 2044-6055, E-ISSN 2044-6055, Vol. 8, no 2, article id e017623Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objectives To investigate differences in ulcer healing time and waiting time between video consultation and inperson assessment for patients with hard-to-heal ulcers. Setting Patients treated at Blekinge Wound Healing Centre, a primary care centre covering the whole of Blekinge county (150 000 inhabitants), were compared with patients registered and treated according to the Registry of Ulcer Treatment, a Swedish national web-based quality registry. Participants In the study for analysing ulcer healing time, the study group consisted of 100 patients diagnosed through video consultation between October 2014 and September 2016. The control group for analysing healing time consisted of 1888 patients diagnosed through inperson assessment during the same period. In the study for analysing waiting time, the same study group (n=100) was compared with 100 patients diagnosed through inperson assessment. Primary and secondary outcome measures Differences in ulcer healing time were analysed using the log-rank test. Differences in waiting time were analysed using the Mann-Whitney U test. Results Median healing time was 59 days (95% CI 40 to 78) in the study group and 82 days (95% CI 75 to 89) in the control group (P<0.001). Median waiting time was 25 days (range: 1-83 days) in the study group and 32 days (range: 3-294 days) for patients diagnosed through inperson assessment (P=0.017). There were no significant differences between the study group and the control group regarding age, gender or ulcer size. Conclusions Healing time and waiting time were significantly shorter for patients diagnosed through video consultation compared with those diagnosed through inperson assessment.

  • 1591.
    Widerstrand, Elsa
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Mattson, Sophie
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Upplevelser av att leva med trycksår – En litteraturstudie med kvalitativ ansats2013Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Trycksår är en lokal skada på huden eller underliggande vävnad som uppstått av tryck eller tryck i kombination med skjuvning. Den allmänna uppfattningen är att vården vet hur trycksår ska förebyggas och behandlas men trots detta finns fortfarande brister i trycksårspreventionen. Trots att de senaste mätningarna påvisar att förekomsten av personer som får trycksår har minskat är det fortfarande en av de vanligaste vårdkomplikationerna i Sverige. Detta belyser inte hur personer med trycksår upplever det att leva med trycksår. Det är därför av stor vikt att belysa hur livet med trycksår upplevs för att på så sätt få en djupare förståelse för personer som lever med trycksår. Syfte: Belysa personers upplevelser av att leva med trycksår. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sex stycken vetenskapliga artiklar. Resultat: Utifrån analysen bildades underkategorier och kategorier som svarade mot studiens syfte. Tre kategorier fysiska påfrestningar, psykisk påverkan och sociala konsekvenser. Dessa kategorier delades vardera in i två underkategorier för att tydliggöra de upplevelser som framkom i resultatet. Fysiska påfrestningar beskrivs som smärta och upplevelser vid behandling. Psykisk påverkan beskrivs som upplevelser av att vara till besvär och förändrad självuppfattning. Sociala konsekvenser beskrivs som isolering och påverkan på relationer. Slutsats: Studien har ökat förståelsen och kunskapen om personers upplevelser av att leva med ett trycksår. Förhoppningen med studien är att öka sjuksköterskors förståelse och kunskap vid bemötande av patienten vid behandling av trycksår.

  • 1592.
    Widén, Anders
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Hur tillit kommer till uttryck i vårdandet2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Tillit i det vårdande mötet är något som har uppmärksammats mer och får en större betydelse i vårdandet. Tillit är många gånger något som upplevs som självklart att den bara finns där. En semantisk analys av begreppet tillit gjordes för att finna de synonymer som bäst beskriver begreppet. Syftet med arbetet var att belysa hur tillit kommer till uttryck i vårdandet. Studien bygger på en litteratur studie som efter ett urval resulterade i fyra artiklar. Matieralet analyserades efter Carlssons modell för innehållsanalys. Resultatet visade att tillit kommer till uttryck genom att patienten känner sig trygg, patienten får veta och känner sig säker dvs. får ärlig och fullständig information, att patient och vårdare lär känna varandra och att patienten upplever att den känner harmoni. En slutsats av arbetet är att sjukhusvård ger bättre förutsättningar för tillit än hemsjukvård. Betydelsen för tillit av en personlig relation mellan vårdare och patient framträder också.

  • 1593.
    Wieslander, Christina
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Upplevd hälsa hos äldre IT-användare2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Fler människor blir idag äldre vilket kan medföra att fler kommer att behöva dela på samhällets vårdresurser. Informations- och kommunikationsteknologi, IKT utgör ett avgörande utvecklingssteg i dagens samhälle. Kan hälsotjänster på Internet ha positiv effekt på folkhälsan? Syfte: Att beskriva äldres upplevda hälsa samt undersöka om den relaterar till deras IT-användning hos ett representativt befolkningsurval i Blekinge. Metod: Statistisk analys där deskriptiv och analyserande statistik har använts för att kartlägga förekomst och undersöka samband. Studien bygger på redan insamlat material från SNAC (the Swedish National study on Aging och Care). Resultat: Bland internetanvändarna i gruppen 66-åringar uppskattade 86 procent att de hade god, mycket god eller utmärkt hälsa hos icke internetanvändare var motsvarande resultat 64 procent. Bland internetanvändarna i gruppen 84/87-åringarna uppskattade 80 procent av internetanvändarna god, mycket god eller utmärkt hälsa hos icke internetanvändarna var motsvarande resultat 49 procent. Slutsats: Resultatet i den här studien visar att internetanvändarna skattar sin upplevda hälsa högre än icke internetanvändarna. Ytterligare studier behövs för att kunna tolka vad det positiva resultatet hos internetanvändare är relaterat till.

  • 1594.
    Wigårde, Emmy
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Hansen, Michael
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi – En litteraturstudie2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [en]

    Av de som drabbas av fibromyalgi är 80-85% kvinnor. Sjukdomen karakteriseras av diffus muskelsmärta, ömma beröringspunkter som också kallas för triggerpunkter, ledstelhet, ledvärk, trötthet och uttalade sömnproblem. I dagsläget finns det få kvalitativa studier gjorda om sjukdomen fibromyalgi. Av de som gjorts är det få studier som handlar om hur det vardagliga livet ter sig och upplevs av de som lever med fibromyalgi och hur de anpassar sig efter sin sjukdom. Studiens syfte var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi. Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ metod och baserades på vetenskapligt granskade artiklar. Databaserna CINAHL och PubMed användes för artikelsökning. De funna artiklarna granskades sedan enligt ett protokoll för granskning av kvalitativa studier. Resultatet bygger på fyra olika teman ”Svårigheter att hantera vardagen”, ”Hur livet påverkas av sjukdomen”, ”Yttre relationers påverkan på livet” och ”Att hitta nya vägar”. Under dessa olika teman beskrevs kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi. I resultatet framgick det att kvinnorna upplevde svårigheter att hantera sin vardag, att vara delaktiga i fysiska aktiviteter och bibehålla sociala relationer. Kvinnorna upplevde förändrade självbilder och att sjukdomen styrde deras liv, att de inte fick mycket förståelse från andra och att de ofta stötte på misstro men att ökad kunskap om den egna sjukdomen underlättade. Kvinnorna upplevde dock ökad samhörighet med sina närstående, det framkom också att kvinnorna upplevde känslor av hopp och en tro på att framtiden skulle bli bättre. Mer kvalitativ forskning behövs om upplevelser av att leva med denna sjukdom för att öka förståelsen för dessa personer och även för att vårdpersonal, arbetskollegor, vänner, närstående och familj ska få bättre förståelse för dessa personer.

  • 1595. Wihlborg, Monne
    Pedagogical Awareness of Internationalisation in terms of Teaching and Learning in Higher Education.2005Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Wihlborg, M: At the 11th Earli (European Association for Research on learning and Instruction) Biennial Conference, Nicosia, Cyprus, August 23-27, 2005. Title: Pedagogical Awareness of Internationalisation in terms of Teaching and Learning in Higher Education. The Swedish nurse education as an 'investigation example'.

  • 1596.
    Wijk, Helle
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Öhlén, Joakim
    Göteborgs universitet.
    Lidén, Eva
    Göteborgs universitet.
    Millberg, Lena German
    Karlstads Universitet.
    Jacobsson, Catrine
    Umeå universitet.
    Söderberg, Siv
    Luleå tekniska universitet, Omvårdnad.
    Berg, Linda
    Göteborgs universitet.
    Engström, Åsa
    Höglund, Ingela
    Borås Högskola.
    Lepp, Margret
    Göteborgs universitet.
    Lindström, Irma
    Göteborgs universitet.
    Nygren, Björn
    Umeå universitet.
    Person, Cathrin
    Umeå universitet.
    Petzäll, Kerstin
    Karlstads Universitet.
    Skär, Lisa
    Luleå tekniska universitet, omvårdnad.
    Suserud, Björn-Ove
    Borås Högskola.
    Lundbäck, Maud
    Verksamhetsförlagd utbildning på avancerad nivå: ny utmaning för specialistutbildningar för sjuksköterskor2009In: Vård i Norden, ISSN 0107-4083, E-ISSN 1890-4238, Vol. 29, no 4, p. 41-43Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to discuss challenges in the development of Specialist Nursing Educations as a result of the 2007 Swedish Higher Education Reform: the implementation of the so-called Bologna process. Certain challenges follow this reform, particularly since the specialist nursing programmes will be part of the second cycle of the higher education system, and it will be possible to combine the professional degree with a masters degree (one year). Possible strategies in four areas related to the Specialist Nursing Education are discussed: integration of researchbased knowledge, experienced-based knowledge, improvement knowledge, and strategies for collaboration between university institutions and clinics. Specific didactical issues are raised.

  • 1597.
    Wijk, Helle
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Öhlén, Joakim
    Göteborgs universitet.
    Lidén, Eva
    Göteborgs universitet.
    Millberg, Lena German
    Karlstads Universitet.
    Jacobsson, Catrine
    Umeå universitet.
    Söderberg, Siv
    Luleå tekniska universitet, Omvårdnad.
    Berg, Linda
    Göteborgs universitet.
    Engström, Åsa
    Luleå Tekniska Universitet.
    Höglund, Ingela
    Borås Högskola.
    Lepp, Margret
    Göteborgs universitet.
    Lindström, Irma
    Göteborgs universitet.
    Nygren, Björn
    Umeå universitet.
    Person, Cathrin
    Umeå universitet.
    Petzäll, Kerstin
    Karlstads Universitet.
    Skär, Lisa
    Luleå tekniska universitet.
    Suserud, Björn-Ove
    Borås Högskola.
    Söderlund, Maud
    Luleå tekniska universitet.
    Verksamhetsförlagd utbildning på avancerad nivå: ny utmaning för specialistutbildningar för sjuksköterskor2009In: Vård i Norden, ISSN 0107-4083, E-ISSN 1890-4238, Vol. 29, no 4, p. 41-43Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to discuss challenges in the development of Specialist Nursing Educations as a result of the 2007 Swedish Higher Education Reform: the implementation of the so-called Bologna process. Certain challenges follow this reform, particularly since the specialist nursing programmes will be part of the second cycle of the higher education system, and it will be possible to combine the professional degree with a masters degree (one year). Possible strategies in four areas related to the Specialist Nursing Education are discussed: integration of researchbased knowledge, experienced-based knowledge, improvement knowledge, and strategies for collaboration between university institutions and clinics. Specific didactical issues are raised.

  • 1598.
    Wiklander, David
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Pettersson, Markus
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Experiences in enabling elderly people for communion and solitude in a South African context2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Aim: The aim of this study was to explore the care providers' experiences in enabling communionship and solitude in daily living for elderly living in old age homes in a South African context. Method: This study was done using a qualitative analysing method, with empirical data obtained from nursing staff of elderly. The study was phenomenological which aims at deepen the understanding of human experiences as phenomenon. The data was collected by using a groupinterview which included five informants from an old age home in Pretoria. The analysis included two steps; Naive reading and structural analysis in order to transform the individual elucidations into an abstract which had no individual touch. Result: The most revealing findings of the result were that the process of becoming old and moving into an old age home is, experienced by nurses, including changes in the individual's life and lifestyle. To cope with this rearrangement is a difficult task for both the old people and their relatives and this is were the roll of the nurse comes forth as a negotiator to guarantee an optimal situation for both parts. To be a nurse in geriatric care puts your skills at test in enabling daily care for old people which is suitable to the individuals' individual needs. Conclusions: Experiences to meet and enabling individual needs for old people in there daily living lies in the interest and is of worth for all personnel working with elderly people. One should always remember that all individuals are different, and unique in a subjective perspective. This is an important consideration in order to enable holistic care for the individual as a phenomenon.

  • 1599. Willman, Ania
    Evidens och personcentrerad omvårdnad.2010In: Personcentrerad omvårdnad teori och praktik / [ed] David, Edvardsson, Lund: Studentlitteratur , 2010, p. 101-112Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    I detta kapitel argumenteras för att omvårdnaden behöver bli mer evidensbaserad och personcentrerad för att svar mot ökade krav på kunskapsbasering, trygghet, delaktighet och säkerhet. En evidensbaserad personcentrerad omvårdnad beskrivs innehålla att omvårdnadspersonal analyserar den unika omvårdnadssituationen, samtalar med patient och närstående, och med ledning av sin kunskap om evidens (kvalitetsgranskade sammanställda forskningsresultat) väljer de åtgärder som med störst sannolikhet gör mest nytta och minst skada.

  • 1600. Willman, Ania
    Förord samt Kapitel 2 Hälsa och välbefinnande2010In: Omvårdnadens grunder: en specialutgåva för sjuksköterskor / [ed] al, A-K et, Lund: Studentlitteratur , 2010, p. 11-12, 39-55Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Alla sjuksköterskor arbetar med hälsofrämjande arbete och har en viktig uppgift när det gäller att minimera risker för och förebygga sjukdomar likaväl som de har till uppgift att bistå personer med ohälsoproblem. Sjuksköterskors hälsofrämjande arbete, som bedrivs på person-, grupp och samhällsnivå, utgår från omvårdnadsvetenskaplig kunskap i kombination med medicinsk och folkhälsovetenskaplig kunskap. I detta kapitel beksrivs översiktligt hur det teoretiska begreppet hälsa har utvecklats över tid och hur begreppet hälsa kan förstås utifrån olika sätt att framställa hälsotillstånd och sjukdomar, vilketexemplifieras med en redogörelse av International classification of functioning, disability and health (ICF) som är en klassifikation för funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Sjuksköterskors insatser för att främja individers hälsa kan innebära att förebygga och motverka sjukdom, lidande och död, men eftersom hälsa inom omvårdnadsvetenskapen kan förstås som en process som personen själv skapar och upplever i det dagliga livet kan insatserna ibland syfta till att förstärka en persons resurser och förmågor och till att belysa mening i olika upplevelser.

2930313233 1551 - 1600 of 1633
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf