Change search
Refine search result
3031323334 1601 - 1650 of 1662
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1601. Virveus, Annelie
    et al.
    Olander, Ewy
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Eggers, Thomas
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    "Småprat" är inget hälsosamtal: En modell för att implementera hälsosamtal med stöd i motiverande samtal2012Report (Refereed)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kravet om att hälso- och sjukvården skall arbeta hälsofrämjande beskrivs i åtskilliga policy- och styrdokument. Trots detta visar forskning att det hälsofrämjande arbetet är föga genomslaget i den kliniska verksamheten. Forskning visar också att patienter önskar samtal om sina levnadsvanor i mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Följaktligen förväntas personal inom Hälso- och sjukvården bedriva någon form av samtal om hälsa. Primärvården har haft problem med att leva upp till åtagandet om hälsofrämjande insatser. Resurser, kompetens och mandat för det hälsofrämjande arbetet har brustit men framför allt har det saknats strategier för hur insatserna skall implementeras. Syfte: Syftet med studien var att identifiera förutsättningar och hinder i den lokala kontexten för implementering av hälsosamtal med stöd i motiverande samtal (MI) och utifrån dessa utveckla en strategi som kan utgöra en grund för implementering. Metod: Fyra fokusgruppintervjuer genomfördes med personal vid en vårdcentral som är ålagda att genomföra hälsosamtal. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen visade såväl förutsättningar som hinder i implementeringsprocessen av hälsosamtal med stöd i motiverande samtal. Två teman med dess tillhörande kategorier och underkategorier kunde urskiljas. Det ena temat fokuserade på att skapa förutsättningar och undanröja hinder inför implementering av hälsosamtal och det andra på temat på att skapa förutsättningar och undanröja hinder i genomförandet av hälsosamtal. Diskussion: Analysen visade att tiden utgör ett hinder för att bedriva samtal med stöd i motiverande samtal. Forskning påvisar dock att det inte krävs mer tid i mötet med patienten för att tillämpa MI. Förmodligen förutsätts det då att personalen känner sig bekväm och har vana av att arbeta med MI för att kunna uppleva metoden som mindre tidskrävande. Utbildning i MI och med träning i tillämpning kan då tolkas vara en förutsättning för en hållbar implementering, vilket också denna studie visar. Organisationsklimatet som bland annat utgörs av relationer, värderingar och samarbete inom organisationen är också påverkar implementeringsprocessen. Föreliggande resultat påvisar att det finns en del otydligheter avseende organisationsklimatet som bör beaktas i implementeringen av MI. Slutsats: För att lyckas med implementering av hälsosamtal med stöd i MI och därmed kunna erbjuda patienter hälsosamtal som utgår från evidensbaserad kunskap, är det väsentligt att följa en strategi som utgår från befintligt kunskapsunderlag och är förankrad i den lokala kontexten.

  • 1602.
    Virveus, Annelie
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Wastesson, Madlene
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    "innebörden av att uppleva sig sedd/icke sedd i mötet med vårdaren": en kvalitativ innehållsanalys ur ett patientperspektiv2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrunden till föreliggande studie är att en tredjedel till hälften av Sveriges befolkning lider av långvarig smärta. Flertal av dessa individer upplever att de inte får den information, uppmärksamhet, och det bemötande de önskar av sjukvården. Studiens teoretiska referensram utgår från omvårdnadsteoretikerna Benner, Travelbee och Watson, vilka anser att vården alltid ska bedrivas utifrån patientens upplevelser och situation. Studiens syfte var att belysa innebörden av att uppleva sig sedd/icke sedd i mötet med vårdaren, utifrån patienter med långvarig smärta. Syftet besvarades genom en kvalitativ innehållsanalys av skönlitteröra böcker, utifrån två kvinnors perspektiv. Matieralet analyserades och sammanställdes med hjälp av Malteruds (1998) analysprocess för kvalitativt angreppssätt. Resultatet uppvisar en mångfald av upplevelser med innebörden av att uppleva sig sedd/icke sedd. Resultatet uppvisar en mångfald av upplevelser med innebörden av att uppleva sig sedd/icke sedd. Resultatet presenterar följande tio teman: upplevelse av bekräftelse, välbefinnande, osäkerhet, maktlöshet, frustration, kränkning, otrygghet, ovisshet samt att inte känna sig trovärdig och upplevelser av att inte bli behandlad som en helhet. Studien påvisar likaså att män som upplever långvarig smärta har dylika upplevelser som kvinnor i mötet med vårdaren.

  • 1603.
    Wahlqvist, Caroline
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Kvinnors känslor efter inducerad abort.2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Inom EU är det tillåtet att göra abort som högst upp till den 24 graviditetsveckan men Sverige är det enda land i Europa som tillåter fri abort upp till den 18 graviditetsveckan. Avbrytande av havandeskap får endast ske innan fostret utvecklats så pass mycket att det anses vara livsdugligt utanför kvinnans kropp. De olika typerna på inducerad abort är medicinsk abort och kirurgisk abort. Eftersom varje kvinna har sin egen bakgrund och är olika sårbar vill författaren med denna studie undersöka kvinnors känslor efter inducerad abort för att skapa en förståelse för vilka känslor som upplevs då känslor kan skilja sig från person till person, och för att abort i dagens samhälle är vanligt förekommande. Syftet med denna studie var att få en förståelse om kvinnors känslor efter inducerad abort. En litteraturstudie med innehållsanalys gjordes på åtta vetenskapliga artiklar innehållande kvalitativ metod. Artiklarna granskades först enligt Willman, Stoltz & Bathsevani bedömningsmall och därefter utifrån en mall för vetenskaplighetsgranskning beskriven av Granehein & Lundman för att vara säker på att artiklarna hade vetenskaplig evidens. I resultatet framkom blandade känslor som kvinnor upplever upp till tio år efter aborten. Exempel på känslorna är nedstämdhet, skuld, sorg ångest och förlust, men även positiva känslor som lättnad och bättre självförtroende upplevdes. Nästan alla kvinnor som genomgått en abort blir mer eller mindre känslomässigt påverkade. Även om förekomsten av lättnad var en dominerande känsla fanns en liten grupp kvinnor som drabbades av nedstämdhet som ibland ledde till svår depression. Även om negativa känslor upplevdes efter aborten ångrade kvinnorna sällan sitt beslut om abort. Genom att lyssna till kvinnornas känslor blir det lättare att förstå kvinnornas situation och därigenom kan omvårdnadsbehoven lättare tillgodoses.

  • 1604.
    Wall, Katarina
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Kvinnans upplevelse av sin identitet efter en mastektomi2012Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Antalet mastektomier har ökat varje år i Sverige. En kvinna kan behöva genomgå en mastektomi vid behandling av bröstcancer eller på grund av förhöjd risk för insjuknande i bröstcancer. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnans upplevelser avseende sin identitet efter genomgången mastektomi. Metod: Litteraturstudie som baserades på åtta artiklar med kvalitativ metod. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av metod för manifest innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier framkom av innehållsanalysen: jaguppfattning, kroppsuppfattning och kvinnlighet. Kvinnan hade svårt att anpassa sin identitet till sin förändrade kropp. Hennes kroppsuppfattning var oftast negativ och hon kunde känna sig som ett monster. Känslan av kvinnlighet minskade eller försvann i och med mastektomin. Slutsats: Kvinnans identitet påverkades i alla högsta grad efter en genomgången mastektomi. Varje kvinna är en unik individ och påverkas därför också olika mycket av en mastektomi. Genomgående påverkades kvinnans upplevelse av att känna sig annorlunda samt hennes upplevelse av att inte längre känna sig kvinnlig.

  • 1605. Wann-Hansson, Christine
    et al.
    Hagell, Peter
    Willman, Ania
    Risk factors and prevention among patients with hospital-acquired and pre-existing pressure ulcers in an acute care hospital2008In: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 17, no 13, p. 1718-1727Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Thisstudy aimed to describe and identify risk factors associated with hospital-acquired pressure ulcers among adults in an acute care hospital compared with patients with pre-existing pressure ulcers present on admission. A further aim was to identify the preventive measures performed with both groups respectively. Pressure ulcers occur most often in older and immobile persons with severe acute illness and neurological deficits. However, few studies have adressed risk factors that are associated with hospital-acquired pressure ulcers compared with patients with pre-existing pressure ulcers. A point prevalence study with a cross-sectional survey design was conducted at a Swedish university hospital. Data on 535 patients were recorded using a modified version of the protocol developed and tested by the European Pressure Ulcer Advisory Panel, including the Braden scale for risk assessment. The prevalence of pressure ulcers was 27% (95% confidence interval, 23-31%.) Higher age and total Braden score below 17 were significantly associated with the presence of pressure ulcers. Among individual risk factors higher age, limited activity level and friction and shear while seated or lying down were associated with hospital-acquired pressure ulcers, whereas only higher age and friction and shear were associated with the presence of pressure ulcers in the overall sample. There was an overall sparse use of preventive measures to relieve pressure. The findings of the present study revealed that pressure ulcers and the insufficient use of preventive measure to relieve pressure is still a problem in acute care settings. A continued focus must be placed on staff training in identifying patients at risk for pressure ulcers development.

  • 1606.
    Wartanian, Pärla
    et al.
    Blekinge Institute of Technology.
    Vujicic, Dijana
    Blekinge Institute of Technology.
    Hjärtsvikt – motivationen till egenvård: En litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtsvikt anses idag vara ett av de vanligast förekommande tillstånden inom hjärt- och kärlsjukdomar. Det beräknas att till år 2030 kommer 8 miljoner människor att drabbas av hjärtsvikt i världen. Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd som innebär stora förändringar i livet och som ger ett lidande för personerna. 

    Egenvård är en stor del av behandlingen inom hjärtsvikt och för att personer med hjärtsvikt ska kunna bedriva egenvård krävs det motivation och engagemang. Sjuksköterskan har en viktig roll inom egenvård då det ingår i omvårdnadsarbetet att informera, utbilda, stötta samt motivera personer med hjärtsvikt.

    Syfte: Att undersöka vad som påverkar motivationen till egenvård hos personer med hjärtsvikt

    Metod:  Litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar. Metod och analys inspirerad av Friberg, 2017, Kapitel 12.

    Resultat:  Hjärtsvikt är ett tillstånd där personer behöver utbildning och information när det gäller egenvård. Ur analysen framkom teman som förklarade vad som motiverade personer med hjärtsvikt till egenvård.De 3 huvudteman var drivkrafter till motivationmed subteman självförtroende, självständighet och livsmålpsykiska faktorer med subteman rädsla och oro, bristande ekonomi och socialt stöd samt personers kunskap om hälsamed subteman information och utbildning, motiverande samtal med sjuksköterska samtpersoners förväntningar på sjuksköterskan

    Slutsats:   Det behövs mer fokus från vården att utbilda och informera personer med hjärtsvikt gällande egenvård. Det är även viktigt att personerna förstår vad egenvård innebär och vikten av att sköta den. Det sociala stödet styrker även självförtroendet och därmed egenvård. Litteraturöversikten kan ge sjuksköterskor ny kunskap angående vad som motiverar personer med hjärtsvikt till egenvård.

    Nyckelord:egenvård, hjärtsvikt, hälsokunskap, kvalitativ, kvantitativ, motivation, personer

  • 1607.
    Wassdahl, Jonas
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Sjuksköterskans stöd till den lidande människan i en andlig dimension2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    En svår sjukdom eller skada utgör ofta en kris och ett lidande som den drabbade människan inte av egen kraft kan ta sig ur. Krisen utgör både en fara och en möjlighet. Människors lidande uttrycks på olika sätt, men lidandet har inget eget språk. Den lidande människan är tvungen att förklara sitt lidande och behöver en annan människa för att förvandla detta. I den här studien ses stöd som psykosocialt stöd. Lidandet innehåller ett sökande och kan förstås som ett öppnande i en andlig dimension och ett begär att få lindring. Studien använder sig av Frankls teori om människans vilja till mening. När människan tagit beslut om att fortsätta leva, söker hon efter en mening med allt det som är. Här blir meningen med lidandet till en mening med livet. Denna studie syftar till att belysa hur sjuksköterskan kan stödha den lidande människan i en andlig dimension. Metoden är en systematisk litteraturstudie med en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat är att sjuksköterskan behöver insikt om människans kamp och mod att möta den lidande människan. Insikten handlar om att förstå den lidande människans behöv, resurser och strategier. Modet handlar om sjuksköterskans strategier för att ge stöd och att upptäcka vändpunkter mot ett välbefinnande. Sjuksköterskan har en central roll för att se till helheten i vårdandet och målet är att ge en holistisk vård. Omvårdnad ses som en process med syfte att skapa en mellanmänsklig relation och stödja den lidande människa att bemästra och finna mening i lidandet.

  • 1608.
    Weiber, Ingrid
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Children born to women with an intellectual or a developmental disability2015Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
  • 1609.
    Weiber, Ingrid
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Tengland, Per-Anders
    Eklund, Mona
    Children born to women with intellectual disabilities: 5-year incidence in a Swedish county2012In: Journal of Intellectual Disability Research, Halifax, Canada: Wiley , 2012, Vol. 56, no 7-8Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Aim: The aim of this study was to investigate the five-year incidence of children born to women with intellectual disabilities (ID) in a county in Sweden. Method: In the county of Blekinge, women born between 1975 and 1989 were identified from school registers for children and adolescents with ID. The women’s personal identification numbers were linked and matched with the Swedish Medical Birth Register. Results: In 2010, a total of 98 women with ID were identified from the school registers. The Medical Birth Register showed that nine of these women had given birth to children: one woman gave birth to two children, and eight women had had one child each. The ten children were born between 2004 and 2008. Conclusion: Approximately 2.12 per thousand children are born per year to women with intellectual disabilities according to the incidence rate calculated as a result of the present study. For the whole of Sweden that rate indicates an incidence of approximately 225 children each year. The prevalence of children (aged 0–18 years) being born to women with intellectual disabilities is, on the basis of this study, estimated at about 4,050.

  • 1610. Weiber, Ingrid
    et al.
    Berglund, Johan
    Tengland, Per-Anders
    Eklund, Mona
    Children born to women with intellectual disabilities: 5-year incidence in a Swedish county2011In: Journal of Intellectual Disability Research, ISSN 0964-2633, Vol. 55, no 11, p. 1078-1085Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Families with parental intellectual disabilities are likely to need support in achieving a decent family life. In order to accurately plan for such support services, society needs data regarding the occurrence of those parents and their children. The aim of this study was to investigate the five-year incidence of children born to women with intellectual disabilities in a county in Sweden. Methods: Women born between 1975 and 1989 were identified from school registers for children and adolescents with intellectual disabilities in the county of Blekinge. The women’s personal identification numbers were, in 2010, linked and matched with the Swedish Medical Birth Register. Results: In total, 98 women with intellectual disabilities were identified. Nine of these had given birth to children; one woman to two children and eight women to one child each. The ten children were born between 2004 and 2008. Conclusion: The incidence rate calculated as a result of the present study indicates that approximately 2.12 per thousand children are born per year to women with intellectual disabilities. For the whole of Sweden that rate indicates an incidence of approximately 225 children each year. On the basis of this, the prevalence of children (aged 0-18 years) being born to women with intellectual disabilities is estimated at about 4,050.

  • 1611.
    Weiber, Ingrid
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Eklund, M.
    Tengland, P. -A
    The Characteristics of Local Support Systems, and the Roles of Professionals, in Supporting Families where a Mother has an Intellectual Disability2015In: JARID: Journal of applied research in intellectual disabilities, ISSN 1360-2322, E-ISSN 1468-3148, Vol. 29, no 3, p. 197-210Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: There might be a need for support for families where the mother has an intellectual disability, in order to counteract the effects of potential parental inadequacy and other detrimental aspects of the family situation. The purpose of this study was to describe how professionals characterized such support and the collaboration required. Materials and methods: Focus group interviews involving 29 professionals were conducted and analysed using content analysis. Results: Five themes were identified: The roles and activities of the professionals involved; ways in which needs of support are identified; problems in identifying mothers with an intellectual disability; how professionals coordinate their support and work together; and the dilemma concerning legislative actions. Conclusions: By identifying both fruitful and problematic aspects of professional support, the findings may be used to enhance future support. More efficient chains of information and improved inter-sector collaboration between professions may further enhance the support practices. © 2015 John Wiley & Sons Ltd.

  • 1612.
    Weiber, Ingrid
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Eklund, Mona
    Tengland, Per-Anders
    Professionals’ experiences of supporting families where a parent has an intellectual disability2012In: Journal of Intellectual Disability Research, Wiley , 2012, Vol. 56, no 7-8Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Aim: The aim of this study was to describe the experiences of professionals supporting families where a parent had an intellectual disability (ID). Method: The professionals were identifi ed by purposive sampling. Seven focus groups were formed, including 29 professionals working for different welfare administrations on the county and municipality levels in the south of Sweden. The duration of the interviews varied between 45 minutes and 1 hour 45 minutes. The interviews were transcribed verbatim and were analyzed using qualitative content analysis. Results: The analyses are ongoing and the preliminary results are as follows: the professionals supported the families on the basis of strategies each administrative unit had developed; a need for more frequent cooperation between the units was highlighted; facilitating factors for successful support were parental ability and willingness to follow advice and support measures; aggravating factors were lack of cooperation and lack of adequate strategies among the various kinds of professionals involved, and parental fear that the social authorities would not let them keep the child. Conclusion: A tentative conclusion is that collaboration around these families is necessary and should include professionals from different areas in order to achieve adequate support.

  • 1613. Weiber, Ingrid
    et al.
    Tengland, Per Anders
    Malmö högskola, SWE.
    Sanmartin Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Eklund, Mona
    Malmö högskola, SWE.
    Everyday life when growing up with a mother with an intellectual or developmental disability: Four retrospective life-stories2018In: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: The voices of those who have grown up in a family with maternal intellectual or developmental disability (IDD) are valuable for gaining an understanding of their situation, which is essential in order to be able to support these families and avoid potentially detrimental situations. Aim: The study aim was to describe the experience of having grown up in a family where the mother has an IDD, with a focus on everyday life and perceived health consequences in adult life. Method: A qualitative method with retrospective narrative interviews and narrative content analysis was chosen. In-depth interviews were performed with four women who had experiences of a childhood with maternal IDD. Findings: Four themes emerged: Living under adverse circumstances; Dealing with one’s everyday life situation; Receiving insufficient support and wishing for more; and The echo from childhood into adult life. The findings revealed a distressing childhood, characterized by neglect, abuse, anxiety, and overburdening responsibilities, and also endeavors to keep the family situation a secret, while at the same time wanting the adult world to react. Discussion: The findings can hopefully stimulate occupational therapists and other professionals to more effectively identify the situation of these children and provide support to prevent adverse future health conditions and poor well-being. © 2019, © 2019 The Author(s). Published by Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group.

  • 1614.
    Weiber, Ingrid
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Tengland, Per-Anders
    Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Eklund, Mona
    Social and Healthcare Professionals' Experiences of Giving Support to Families Where the Mother Has an Intellectual Disability: Focus on Children2014In: Journal of Policy and Practice in Intellectual Disabilities, ISSN 1741-1122 , Vol. 11, no 4, p. 293-301Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Families where the mother has an intellectual disability need support to counteract possible detrimental life circumstances for the children involved. The aim of this study was to describe social and healthcare professionals' experiences of providing support for families with maternal intellectual disability and specifically focused on if and how they believed the support practices benefited the children. Seven focus group interviews were performed with 29 professional informants. The transcripts were analyzed with qualitative content analysis. Three themes were identified: support practices, pedagogical strategies when supporting families with maternal intellectual disability, and maintaining the child perspective. The support practices mainly dealt with parenting skills, which were addressed by a variety of teaching methods and practices, while the children were at risk of not being seen or heard.

  • 1615.
    Weisz Nielsen, Vikingur
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Mattsson, Amanda
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskestudenters erfarenheter av hur de blivit bemötta under verksamhetsförlagd utbildning: En kvalitativ litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 180 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Under utbildningen till sjuksköterska genomgår sjuksköterskestudenten verksamhetsförlagd utbildning där den bemöts av handledare och övrig vårdpersonal inom någon vårdkontext. Det är dock endast 60 procent av sjuksköterskestudenter som anser att de då fått ett gott bemötande. VFU ska göra det möjligt för studenten att få vara en del av omvårdnadsarbetet och utveckla sina kliniska kunskaper. Sjuksköterskestudenter upplever att deras känsla av sammanhang bland annat påverkar deras självförtroende och lärande, därav tillämpades Antonovskys teori om KASAM som teoretisk referensram. 

    Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskestudenters erfarenheter av hur de blivit bemötta av vårdpersonal under verksamhetsförlagd utbildning.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Analysförfarandet gjordes i enlighet med Bengtssons tolkning av kvalitativ innehållsanalys. 

    Resultat: Utifrån dataanalysen framkom fyra kategorier och 12 underkategorier. Kategorierna som framkom var Erfarenheter av att handledarskapet har betydelse för bemötandetErfarenheter av att känna sig utsatt till följd av bemötandetErfarenheter av att miljön på vårdenheten har betydelse för bemötandetoch Erfarenheter av att vårdteamet har betydelse för bemötandet

    Slutsats: Resultatet visar att vårdpersonals bemötande har betydelse för studenten på flera sätt. Det genomsyrar studentens utveckling och trivsel under verksamhetsförlagd utbildning men även efter då det även påverkar professionsidentifieringen samt viljan att fortsätta utbildningen.

  • 1616.
    Wennerbo, Ebba
    Blekinge Institute of Technology.
    När vården går emot patientens vilja: En kvalitativ litteraturstudie om tvångsåtgärder inom psykiatrin2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:  Tvångsåtgärder sker oftast mot patientens vilja men det finns personer som går med på tvångsåtgärder frivilligt men oftast ses detta som något negativt och ont som individen måste leva med eller något personen utsätts för. Under 2013 användes tvångsåtgärder som avskiljning, fastspänning och tvångsmedicinering vid 8751 tillfällen. Enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård ska tvångsintagning bara ske om personen har en allvarlig psykisk störning eller på grund av sin situation är i behov av psykiatrisk vård. Tvångsåtgärder får endast ske om en patient utgör en fara för sig själv eller andra. Tvångsåtgärderna kan gå emot patienters integritet och självbestämmande samt leda till ett lidande.

    Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av tvångsåtgärder.

    Metod: Kvalitativ litteraturstudie utifrån tio vetenskapliga artiklar som analyserades med manifest innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundmans analysmetod.

    Resultat: I resultatet framkom två kategorier: tvångsvård som hjälpande och tvångsvård som skadande samt sju underkategorier: Att uppleva säkerhet och respekt, Att uppleva som nödvändigt, Att uppleva maktlöshet, Att uppleva ett ojämnt maktförhållande, Att uppleva förlust av integritet och känsla av att bli kränkt, Att uppleva som bestående trauma samt Att uppleva som onödigt.

    Slutsats: Det fanns de patienter som tyckte att tvångsåtgärderna hjälpte men det fanns också de som såg tvångsåtgärderna som skadande. Tvång kan vara nödvändig men det i sig behöver inte innebära att upplevelsen av tvång kommer att vara positiv.

  • 1617.
    Wennstig, Mats
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Att klara livets vardagsaktiviteter: Förändringen av fysisk och kognitiv funktionsförmåga hos personer med misstänkt eller diagnostiserad demens.2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Demenssjukdom innebär en successiv förlust av såväl fysiska som kognitiva funktioner som har betydelse för den enskilde personens vardagsliv. Syftet med studien var att beskriva den fysiska och kognitiva funktionsförmågan hos personer med misstänkt eller diagnostiserad demens och hur den förändras över en period av tre år. Vidare var syftet att jämföra den förändrade funktionsförmågan hos dessa personer med en motsvarande grupp ur en normalpopulation av äldre. Materialet till denna studie hämtades från två forsknings- och utvecklingsprojekt, Demensvård i Blekinge (DIBS) och The Swedish National Study on Aging and Care (SNAC). I studien användes instrumenten ADL-trappan, Bergerskalan samt MMT. Från DIBS medverkade 41 personer och från SNAC 108 personer. Analysen visade att personerna i DIBS försämrades i såväl den fysiska som den kognitiva förmågan. De utvecklade under de tre åren ett ökat beroende av hjälp från andra i instrumentella dagliga aktiviteter samt till viss del även i personliga aktiviteter. De personer som ingick i SNAC däremot försämrades inte nämnvärt i sin fysiska eller kognitiva funktionsförmåga under motsvarande tidsperiod. De behöll sin förmåga att klara dagliga livets aktiviteter och förblev alltså oberoende av hjälp från andra. För såväl närstående som professionella vårdare, är kunskap kring den förändrade aktivitetsförmågan, en grund för att ge bästa möjliga stöd och anpassning till denna i den enskilde personens vardagsliv.

  • 1618. Westergren, Albert
    et al.
    Broman, Jan-Erik
    Hellström, Amanda
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Fagerstrom, Cecilia
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Willman, Ania
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Hagell, Peter
    Measurement properties of the Minimal Insomnia Symptom Scale as an insomnia screening tool for adults and the elderly2015In: Sleep Medicine, ISSN 1389-9457, E-ISSN 1878-5506, Vol. 16, no 3, p. 379-384Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: The psychometric properties of the three-item Minimal Insomnia Symptom Scale (MISS) were evaluated using the classical test theory. Different cut-offs for identifying insomnia were suggested in two age groups (>= 6 and >= 7 among adult and elderly people, respectively). The aim of the present study was to test the measurement properties of the MISS using the Rasch measurement model, with special emphasis on differential item functioning by gender and age. Methods: Cross-sectional MISS data from adult (age 20-64 years, n = 1075) and elderly (age 65+, n = 548) populations were analysed using the Rasch measurement model. Results: Data generally met Rasch model requirements and the scale could separate between two distinct groups of people. Differential item functioning was found by age but not gender. The difference between the adult and elderly samples was lower for the originally recommended >= 6 points cut-off (0.09 logits) than for the >= 7 points cut-off (0.23 logits), but greater at the lower and higher ends of the scale. Conclusions: This study provides general support for the measurement properties of the MISS. Caution should be exercised in comparing raw MISS scores between age groups, but applying a = 6 cut-off appears to allow for valid comparisons between adults and the elderly regarding the presence of insomnia. Nevertheless, additional studies are needed to determine the clinically optimal cut-score for identification of insomnia. (C) 2014 Elsevier B.V. All rights reserved.

  • 1619.
    Wickstrom, Hanna L.
    et al.
    Lund Univ, SWE.
    Oien, Rut Frank
    Blekinge Wound Healing Ctr, Karlshamn, SWE.
    Fagerstrom, Cecilia
    Blekinge Ctr Competence, Karlskrona, SWE.
    Anderberg, Peter
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health. Blekinge Inst Technol, Dept Hlth, Karlskrona, Sweden..
    Jakobsson, Ulf
    Lund Univ, SWE.
    Midlov, Patrik J.
    Lund Univ, SWE.
    Comparing video consultation with inperson assessment for Swedish patients with hard-to-heal ulcers: registry-based studies of healing time and of waiting time2018In: BMJ Open, ISSN 2044-6055, E-ISSN 2044-6055, Vol. 8, no 2, article id e017623Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objectives To investigate differences in ulcer healing time and waiting time between video consultation and inperson assessment for patients with hard-to-heal ulcers. Setting Patients treated at Blekinge Wound Healing Centre, a primary care centre covering the whole of Blekinge county (150 000 inhabitants), were compared with patients registered and treated according to the Registry of Ulcer Treatment, a Swedish national web-based quality registry. Participants In the study for analysing ulcer healing time, the study group consisted of 100 patients diagnosed through video consultation between October 2014 and September 2016. The control group for analysing healing time consisted of 1888 patients diagnosed through inperson assessment during the same period. In the study for analysing waiting time, the same study group (n=100) was compared with 100 patients diagnosed through inperson assessment. Primary and secondary outcome measures Differences in ulcer healing time were analysed using the log-rank test. Differences in waiting time were analysed using the Mann-Whitney U test. Results Median healing time was 59 days (95% CI 40 to 78) in the study group and 82 days (95% CI 75 to 89) in the control group (P<0.001). Median waiting time was 25 days (range: 1-83 days) in the study group and 32 days (range: 3-294 days) for patients diagnosed through inperson assessment (P=0.017). There were no significant differences between the study group and the control group regarding age, gender or ulcer size. Conclusions Healing time and waiting time were significantly shorter for patients diagnosed through video consultation compared with those diagnosed through inperson assessment.

  • 1620.
    Widerstrand, Elsa
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Mattson, Sophie
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Upplevelser av att leva med trycksår – En litteraturstudie med kvalitativ ansats2013Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Trycksår är en lokal skada på huden eller underliggande vävnad som uppstått av tryck eller tryck i kombination med skjuvning. Den allmänna uppfattningen är att vården vet hur trycksår ska förebyggas och behandlas men trots detta finns fortfarande brister i trycksårspreventionen. Trots att de senaste mätningarna påvisar att förekomsten av personer som får trycksår har minskat är det fortfarande en av de vanligaste vårdkomplikationerna i Sverige. Detta belyser inte hur personer med trycksår upplever det att leva med trycksår. Det är därför av stor vikt att belysa hur livet med trycksår upplevs för att på så sätt få en djupare förståelse för personer som lever med trycksår. Syfte: Belysa personers upplevelser av att leva med trycksår. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sex stycken vetenskapliga artiklar. Resultat: Utifrån analysen bildades underkategorier och kategorier som svarade mot studiens syfte. Tre kategorier fysiska påfrestningar, psykisk påverkan och sociala konsekvenser. Dessa kategorier delades vardera in i två underkategorier för att tydliggöra de upplevelser som framkom i resultatet. Fysiska påfrestningar beskrivs som smärta och upplevelser vid behandling. Psykisk påverkan beskrivs som upplevelser av att vara till besvär och förändrad självuppfattning. Sociala konsekvenser beskrivs som isolering och påverkan på relationer. Slutsats: Studien har ökat förståelsen och kunskapen om personers upplevelser av att leva med ett trycksår. Förhoppningen med studien är att öka sjuksköterskors förståelse och kunskap vid bemötande av patienten vid behandling av trycksår.

  • 1621.
    Widén, Anders
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Hur tillit kommer till uttryck i vårdandet2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Tillit i det vårdande mötet är något som har uppmärksammats mer och får en större betydelse i vårdandet. Tillit är många gånger något som upplevs som självklart att den bara finns där. En semantisk analys av begreppet tillit gjordes för att finna de synonymer som bäst beskriver begreppet. Syftet med arbetet var att belysa hur tillit kommer till uttryck i vårdandet. Studien bygger på en litteratur studie som efter ett urval resulterade i fyra artiklar. Matieralet analyserades efter Carlssons modell för innehållsanalys. Resultatet visade att tillit kommer till uttryck genom att patienten känner sig trygg, patienten får veta och känner sig säker dvs. får ärlig och fullständig information, att patient och vårdare lär känna varandra och att patienten upplever att den känner harmoni. En slutsats av arbetet är att sjukhusvård ger bättre förutsättningar för tillit än hemsjukvård. Betydelsen för tillit av en personlig relation mellan vårdare och patient framträder också.

  • 1622.
    Wieslander, Christina
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Upplevd hälsa hos äldre IT-användare2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Fler människor blir idag äldre vilket kan medföra att fler kommer att behöva dela på samhällets vårdresurser. Informations- och kommunikationsteknologi, IKT utgör ett avgörande utvecklingssteg i dagens samhälle. Kan hälsotjänster på Internet ha positiv effekt på folkhälsan? Syfte: Att beskriva äldres upplevda hälsa samt undersöka om den relaterar till deras IT-användning hos ett representativt befolkningsurval i Blekinge. Metod: Statistisk analys där deskriptiv och analyserande statistik har använts för att kartlägga förekomst och undersöka samband. Studien bygger på redan insamlat material från SNAC (the Swedish National study on Aging och Care). Resultat: Bland internetanvändarna i gruppen 66-åringar uppskattade 86 procent att de hade god, mycket god eller utmärkt hälsa hos icke internetanvändare var motsvarande resultat 64 procent. Bland internetanvändarna i gruppen 84/87-åringarna uppskattade 80 procent av internetanvändarna god, mycket god eller utmärkt hälsa hos icke internetanvändarna var motsvarande resultat 49 procent. Slutsats: Resultatet i den här studien visar att internetanvändarna skattar sin upplevda hälsa högre än icke internetanvändarna. Ytterligare studier behövs för att kunna tolka vad det positiva resultatet hos internetanvändare är relaterat till.

  • 1623.
    Wigårde, Emmy
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Hansen, Michael
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi – En litteraturstudie2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [en]

    Av de som drabbas av fibromyalgi är 80-85% kvinnor. Sjukdomen karakteriseras av diffus muskelsmärta, ömma beröringspunkter som också kallas för triggerpunkter, ledstelhet, ledvärk, trötthet och uttalade sömnproblem. I dagsläget finns det få kvalitativa studier gjorda om sjukdomen fibromyalgi. Av de som gjorts är det få studier som handlar om hur det vardagliga livet ter sig och upplevs av de som lever med fibromyalgi och hur de anpassar sig efter sin sjukdom. Studiens syfte var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi. Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ metod och baserades på vetenskapligt granskade artiklar. Databaserna CINAHL och PubMed användes för artikelsökning. De funna artiklarna granskades sedan enligt ett protokoll för granskning av kvalitativa studier. Resultatet bygger på fyra olika teman ”Svårigheter att hantera vardagen”, ”Hur livet påverkas av sjukdomen”, ”Yttre relationers påverkan på livet” och ”Att hitta nya vägar”. Under dessa olika teman beskrevs kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi. I resultatet framgick det att kvinnorna upplevde svårigheter att hantera sin vardag, att vara delaktiga i fysiska aktiviteter och bibehålla sociala relationer. Kvinnorna upplevde förändrade självbilder och att sjukdomen styrde deras liv, att de inte fick mycket förståelse från andra och att de ofta stötte på misstro men att ökad kunskap om den egna sjukdomen underlättade. Kvinnorna upplevde dock ökad samhörighet med sina närstående, det framkom också att kvinnorna upplevde känslor av hopp och en tro på att framtiden skulle bli bättre. Mer kvalitativ forskning behövs om upplevelser av att leva med denna sjukdom för att öka förståelsen för dessa personer och även för att vårdpersonal, arbetskollegor, vänner, närstående och familj ska få bättre förståelse för dessa personer.

  • 1624. Wihlborg, Monne
    Pedagogical Awareness of Internationalisation in terms of Teaching and Learning in Higher Education.2005Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Wihlborg, M: At the 11th Earli (European Association for Research on learning and Instruction) Biennial Conference, Nicosia, Cyprus, August 23-27, 2005. Title: Pedagogical Awareness of Internationalisation in terms of Teaching and Learning in Higher Education. The Swedish nurse education as an 'investigation example'.

  • 1625.
    Wijk, Helle
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Öhlén, Joakim
    Göteborgs universitet.
    Lidén, Eva
    Göteborgs universitet.
    Millberg, Lena German
    Karlstads Universitet.
    Jacobsson, Catrine
    Umeå universitet.
    Söderberg, Siv
    Luleå tekniska universitet, Omvårdnad.
    Berg, Linda
    Göteborgs universitet.
    Engström, Åsa
    Höglund, Ingela
    Borås Högskola.
    Lepp, Margret
    Göteborgs universitet.
    Lindström, Irma
    Göteborgs universitet.
    Nygren, Björn
    Umeå universitet.
    Person, Cathrin
    Umeå universitet.
    Petzäll, Kerstin
    Karlstads Universitet.
    Skär, Lisa
    Luleå tekniska universitet, omvårdnad.
    Suserud, Björn-Ove
    Borås Högskola.
    Lundbäck, Maud
    Verksamhetsförlagd utbildning på avancerad nivå: ny utmaning för specialistutbildningar för sjuksköterskor2009In: Vård i Norden, ISSN 0107-4083, E-ISSN 1890-4238, Vol. 29, no 4, p. 41-43Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to discuss challenges in the development of Specialist Nursing Educations as a result of the 2007 Swedish Higher Education Reform: the implementation of the so-called Bologna process. Certain challenges follow this reform, particularly since the specialist nursing programmes will be part of the second cycle of the higher education system, and it will be possible to combine the professional degree with a masters degree (one year). Possible strategies in four areas related to the Specialist Nursing Education are discussed: integration of researchbased knowledge, experienced-based knowledge, improvement knowledge, and strategies for collaboration between university institutions and clinics. Specific didactical issues are raised.

  • 1626.
    Wijk, Helle
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Öhlén, Joakim
    Göteborgs universitet.
    Lidén, Eva
    Göteborgs universitet.
    Millberg, Lena German
    Karlstads Universitet.
    Jacobsson, Catrine
    Umeå universitet.
    Söderberg, Siv
    Luleå tekniska universitet, Omvårdnad.
    Berg, Linda
    Göteborgs universitet.
    Engström, Åsa
    Luleå Tekniska Universitet.
    Höglund, Ingela
    Borås Högskola.
    Lepp, Margret
    Göteborgs universitet.
    Lindström, Irma
    Göteborgs universitet.
    Nygren, Björn
    Umeå universitet.
    Person, Cathrin
    Umeå universitet.
    Petzäll, Kerstin
    Karlstads Universitet.
    Skär, Lisa
    Luleå tekniska universitet.
    Suserud, Björn-Ove
    Borås Högskola.
    Söderlund, Maud
    Luleå tekniska universitet.
    Verksamhetsförlagd utbildning på avancerad nivå: ny utmaning för specialistutbildningar för sjuksköterskor2009In: Vård i Norden, ISSN 0107-4083, E-ISSN 1890-4238, Vol. 29, no 4, p. 41-43Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to discuss challenges in the development of Specialist Nursing Educations as a result of the 2007 Swedish Higher Education Reform: the implementation of the so-called Bologna process. Certain challenges follow this reform, particularly since the specialist nursing programmes will be part of the second cycle of the higher education system, and it will be possible to combine the professional degree with a masters degree (one year). Possible strategies in four areas related to the Specialist Nursing Education are discussed: integration of researchbased knowledge, experienced-based knowledge, improvement knowledge, and strategies for collaboration between university institutions and clinics. Specific didactical issues are raised.

  • 1627.
    Wiklander, David
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Pettersson, Markus
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Experiences in enabling elderly people for communion and solitude in a South African context2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Aim: The aim of this study was to explore the care providers' experiences in enabling communionship and solitude in daily living for elderly living in old age homes in a South African context. Method: This study was done using a qualitative analysing method, with empirical data obtained from nursing staff of elderly. The study was phenomenological which aims at deepen the understanding of human experiences as phenomenon. The data was collected by using a groupinterview which included five informants from an old age home in Pretoria. The analysis included two steps; Naive reading and structural analysis in order to transform the individual elucidations into an abstract which had no individual touch. Result: The most revealing findings of the result were that the process of becoming old and moving into an old age home is, experienced by nurses, including changes in the individual's life and lifestyle. To cope with this rearrangement is a difficult task for both the old people and their relatives and this is were the roll of the nurse comes forth as a negotiator to guarantee an optimal situation for both parts. To be a nurse in geriatric care puts your skills at test in enabling daily care for old people which is suitable to the individuals' individual needs. Conclusions: Experiences to meet and enabling individual needs for old people in there daily living lies in the interest and is of worth for all personnel working with elderly people. One should always remember that all individuals are different, and unique in a subjective perspective. This is an important consideration in order to enable holistic care for the individual as a phenomenon.

  • 1628. Willman, Ania
    Evidens och personcentrerad omvårdnad.2010In: Personcentrerad omvårdnad teori och praktik / [ed] David, Edvardsson, Lund: Studentlitteratur , 2010, p. 101-112Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    I detta kapitel argumenteras för att omvårdnaden behöver bli mer evidensbaserad och personcentrerad för att svar mot ökade krav på kunskapsbasering, trygghet, delaktighet och säkerhet. En evidensbaserad personcentrerad omvårdnad beskrivs innehålla att omvårdnadspersonal analyserar den unika omvårdnadssituationen, samtalar med patient och närstående, och med ledning av sin kunskap om evidens (kvalitetsgranskade sammanställda forskningsresultat) väljer de åtgärder som med störst sannolikhet gör mest nytta och minst skada.

  • 1629. Willman, Ania
    Förord samt Kapitel 2 Hälsa och välbefinnande2010In: Omvårdnadens grunder: en specialutgåva för sjuksköterskor / [ed] al, A-K et, Lund: Studentlitteratur , 2010, p. 11-12, 39-55Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Alla sjuksköterskor arbetar med hälsofrämjande arbete och har en viktig uppgift när det gäller att minimera risker för och förebygga sjukdomar likaväl som de har till uppgift att bistå personer med ohälsoproblem. Sjuksköterskors hälsofrämjande arbete, som bedrivs på person-, grupp och samhällsnivå, utgår från omvårdnadsvetenskaplig kunskap i kombination med medicinsk och folkhälsovetenskaplig kunskap. I detta kapitel beksrivs översiktligt hur det teoretiska begreppet hälsa har utvecklats över tid och hur begreppet hälsa kan förstås utifrån olika sätt att framställa hälsotillstånd och sjukdomar, vilketexemplifieras med en redogörelse av International classification of functioning, disability and health (ICF) som är en klassifikation för funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Sjuksköterskors insatser för att främja individers hälsa kan innebära att förebygga och motverka sjukdom, lidande och död, men eftersom hälsa inom omvårdnadsvetenskapen kan förstås som en process som personen själv skapar och upplever i det dagliga livet kan insatserna ibland syfta till att förstärka en persons resurser och förmågor och till att belysa mening i olika upplevelser.

  • 1630. Willman, Ania
    Hälsa och hopp inom omvårdnad2008In: Omsorg: Nordisk tidsskrift for Palliativ Medisin, ISSN 0800-7489, Vol. 25, no 3, p. 3-6Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Den här artikeln beskriver de teoretiska begreppen hälsa och hopp inom omvårdnadsvetenskapen utifrån ett humanistiskt, holistiskt perspektiv bland annat genom att konkretisera begreppen med hjälp av the Human Becoming Theory. Hälsa beskrivs som enlivsyttring och ett sätt att vara. Hoppets innehåll och struktur exemplifieras med hjälp av en studie med äldre personer.

  • 1631. Willman, Ania
    Hälsa och välbefinnande. Kapitel 12009In: Omvårdnadens grunder Hälsa och ohälsa. / [ed] A-K, Edberg; H, Wijk, Lund: Studentlitteratur , 2009, p. 27-43Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    Alla sjuksköterskor arbetar med hälsofrämjande arbete och har en viktig uppgift när det gäller att minimera risker för och förebygga sjukdomar likväl som de har till uppgift att bistå personer med ohälsoproblem. Sjuksköterskors hälsofrämjande arbete, som bedrivs på person-, grupp- och samhällsnivå, utgår från omvårdnadsvetenskaplig kunskap i kombination med medicinsk och folkhälsovetenskaplig kunskap. I detta kapitel beskrivs översiktligt hur det teoretiska begreppet hälsa har utvecklats över tid och hur begreppet hälsa kan förstås utifrån olika perspektiv. Beskrivningen bildar bakgrund till olika sätt att framställa hälsotillstånd och sjukdomar, vilket exemplifieras med en redogörelse av International classification of functioning, disability and health (ICF) som är en klassifikation för funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Sjuksköterskors insatser för att främja individers hälsa kan innebära att förebygga och motverka sjukdom, lidande och död, men eftersom hälsa inom omvårdnadsvetenskapen kan förstås som en process som personen själv skapar och upplever i det dagliga livet kan insatserna ibland även syfta till att förstärka en persons resurser och förmågor och till att belysa mening i olika upplevelser.

  • 1632. Willman, Ania
    et al.
    Burke, Jacqueline
    Smith, Lorraine
    Sveinsdottir, Herdis
    Report: A report on patient safety in Europe: medication errors and hospital-acquired infection2008In: Journal of Research in Nursing, ISSN 1744-9871, E-ISSN 1744-988X, Vol. 13, no 5, p. 451-454Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    The report "Patient Safety in Europe: Medication Errors and Hospital-acquired Infection" was comissioned by the European Federation of Nurses Associations (EFN) in order to support its policy statement on Patient Safety. The report is authored by a working-group within the Workgroup of European Nurse Researchers and it is a snapshot of current work in the European areas surveyed. Medication errors and hospital-acquired infections are examined and a range of European studies are used as evidence. The result shows that studies on medication safety and nursing are few and they are heterogeneous in design making comparability between research reports difficult. Future research should capture the environmental and human context of error. WHo has identified hand hygiene as a major patient safety issue in relation to health care associated infections (HCAI) and there is general agreement in the literature that effective hand hygien remains the most important initiative in the control of infection. To maximize EFNs lobbying function EFN and WENR should work together.

  • 1633. Willman, Ania
    et al.
    Leksell, Janeth
    Nursing research: Strategies; Swedish society of Nursing2011Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The nursing research aim to promote renewing and improving nursing care both nationally and internationally. In order to highlight the impact of nursing research the Swedish Society of Nursing has developed "Nursing research Strategies". The strategy includes the following parts: premises for the strategy, work strategies, and priority areas for better health. Premises for the strategy is that research is creative and innovative, of high quality and carried out together with other know-ledge areas. Research in nursing have the readiness to act and the knowledge to initiate, participate in and direct quality improvement within the areas in wich the research is conducted. Nurses should conduct research as a natural part of their clinical professional work. The Swedish Society of Nursing is working to ensure that resources for nursing research is strengthened and to ensure that nursing science as a discipline has good prerequisites for continuous development in creative research environments. the following areas are of high priority for better health: children's and young adults' health; mental health; needs of the elderly; needs of families and relatives and the provision of care; patient and relatives with different ethnic and cultural backgrounds; priorities for the provision of safe healthcare; national quality registers; nursing informatics and global perspective on nursing. Furthermore intervention and implementation research as well as meta-analysis and meta-synthesis are important conditions to ensure better care.

  • 1634.
    Willman, Ania
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Stoltz, Peter
    Bahtsevani, Christel
    Evidensbaserad omvårdnad. En bro mellan forskning & klinisk verksamhet2011Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Evidensbaserad omvårdnad definieras i denna bok som både ett förhållningssätt och en process. Förhållningssättet innebär en vilja att använda bästa tillgängliga vetenskapliga bevis som underlag för vårdbeslut. Processen består i hur man praktiskt går tillväga för att finna, sammanställa, kritiskt värdera och implementera detta underlag. Evidensbaserad omvårdnad handlar således om en strävan att bedriva omvårdnad på en god och säker grund och att tillgodose samhällets krav på att forskningsresultat utnyttjas på bästa sätt. Denna tredje upplaga har förtydligats framförallt avseende sammanvägning av resultat från de kvalitetsgranskade studier som databassökningarna identifierar. Ett särskilt avsnitt med vidare hänvisning till fördjupningslitteratur för sammanvägning av studier med kvalitativ analysmetod har också tillkommit. Bokens webbplats är kraftigt uppdaterad med nya miniföreläsningar av författarna och en film som visar evidensbaserad omvårdnad i klinisk praktik.

  • 1635.
    Wilsson, Fanny
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Nilsson, Joanna
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Anhörigas upplevelser av att leva med en person som har Alzheimers sjukdom: En kvalitativ studie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Alzheimers är en kronisk demenssjukdom som främst drabbar personer över 65 år. Personen som drabbas av Alzheimers sjukdom försämras gradvis och det kan vara svårt för anhöriga att hantera de förändringar som sker och det kan vara en svår övergång att ta över ansvaret i vardagen. Det är av stor vikt att sjuksköterskan har kunskap om anhörigas situation för att kunna stödja dem på bästa sätt.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att leva med en person som drabbats av Alzheimers sjukdom.

    Metod: Studien baserades på två patografier skrivna av en man och en kvinna. En kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman användes.

    Resultat: Anhöriga upplevde att sjukdomen tog över deras liv och det var svårt att se personen förändras. De upplevde sig mer begränsade då de blev mer en vårdare än partner. De kunde sakna hur livet var innan partnern fick sjukdomen. Vardagen blev en kamp av att hantera känslor av sorg, ångest och skuld. De försökte leva mer i nuet för att klara av vardagen. Viljan av att vara fri och att ha egen tid var stor men samtidigt var det svårt att be om hjälp för att kunna få tid för sig själv.

    Slutsats: Resultatet visade att anhöriga kunde uppleva svårigheter av att vårda sin Alzheimers sjuka partner. Deras livssituation förändrades vilket var svårt att hantera. Sjuksköterskan har till uppgift att ge stöd och information till personen som drabbats av Alzheimers och till anhöriga. Detta för att de ska kunna hantera sin nya livssituation.

  • 1636.
    Wimo, A.
    et al.
    Karolinska Inst, SWE.
    Elmstål, S.
    Lunds universitet, SWE.
    Fratiglioni, L.
    Karolinska Inst, SWE.
    Sjölund, B.-M.
    Karolinska Inst, SWE.
    Sköldunger, A.
    Karolinska Inst, SWE.
    Fagerström, Cecilia
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sanmartin Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Lagergren, M.
    Stockholm Gerontol Res Ctr., SWE.
    Formal and informal care of community-living older people: A population-based study from the Swedish National study on Aging and Care2017In: The Journal of Nutrition, Health & Aging, ISSN 1279-7707, E-ISSN 1760-4788, Vol. 21, no §, p. 17-24Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objectives: Study formal and informal care of community-living older people in the Swedish National study of Aging and Care (SNAC). Design: Cross-sectional, population based cohort. Setting: Three areas in Sweden: Municipality of Nordanstig, Stockholm and Skåne County. Participants: 3,338 persons ≥72 years. Measurements: Patterns and amounts of informal and formal care by cognition and area of residence. Results: 73% received no care; 14% formal care; and 17% informal care (7% received both). In the whole study population, including those who used no care, individuals in small municipalities received 9.6 hours of informal care/month; in mid-size municipalities, 6.6; and in urban areas, 5.6. Users of informal care received 33.1 hours of informal care/month in small municipalities, 54.6 in mid-size municipalities and 36.1 in urban areas. Individuals with cognitive impairment received 14.1 hours of informal care/month, 2.7 times more than people with no/slight impairment. In the whole study population, individuals in small municipalities received an average of 3.2 hours of formal care/month; in mid-size municipalities 1.4; and in urban areas, 2.6. Corresponding figures for formal care users were 29.4 hours in small municipalities, 13.6 in mid-size municipalities and 16.7 in urban areas. Formal care users received 7.1 hours, and informal care users, 5.9 hours for each hour/month received by people in the study population as a whole. Conclusions: More informal than formal care was provided. Informal care is more frequent in small municipalities than urban areas and for those with than without cognitive impairment. The relationship between data on the whole population and the data on users or care indicates that population-based data are needed to avoid overestimates of care.

  • 1637.
    Wiss, Dennis
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Patientens uppfattning av vårdpersonals bemötande vid cancerrelaterad smärta: en litteraturstudie2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Långvarig smärta är vanlig hos befolkningen och upp till 30-50 % har smärta av någon form. Av dessa är 10% direkt relaterade till cancer. Trots god att medicinsk vård finns tillgänglig kan brister i bemötandet från vårdpersonalen resultera i att patienter känner sig otillfredsställda. Syftet med den här studien var att belysa vilka faktorer patienten uppfattade som viktiga vid vårdpersonalens bemötande i samband med cancerrelaterad smärta. Studien utfördes som en litteraturstudie och Travelbees vårdteori låg som värdegrund. Resultatet visade att patienterna värdesatte samtal med vårdpersonalen rörande smärta och känslor i samband med smärta. Vidare skulle personalen behandla patienterna med respekt, empati och ge information på ett språk som patienten kunde förstå. Studien visade brister hos vårdpersonalen i samtliga faktorer identifierade av patienter. I diskussionen diskuterades att tid var en gemensam nämnare för alla faktorer som patienten ansåg vara viktiga i bemötandet från vårdpersonalen. Slutsatsen är att: får patienten tid skapas trygghet och tillit i relationen mellan patient och vårdpersonal.

  • 1638.
    Wiss, Simone
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med barn som har cancer2013Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige registreras ca 320 tumörer hos barn per år. Sammanlagt har Sverige sex stycken barnonkologiska centrum runt om i Sverige där specialister arbetar inom det här. När ett barn blir drabbat av cancer blir hela familjen involverad och därför är det viktigt att som sjuksköterska kunna hantera både barn och deras familj. Dessvärre har det börjat bli brist bland dessa specialister och det behövs fler som specialiserar sig i detta område. Eftersom det skiljer sig mycket från att ha hand om ett barn till skillnad från en vuxen är det av stor vikt att ha kunskap i sjuksköterskans upplevelser kring det här ämnet. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med barn som har cancer. Metod: En litteraturstudie som samanställde studier med en kvalitativ ansats valdes för den här studien. Sammanlagt inkluderades åtta artiklar i resultatet och analys av dessas resultat genomfördes med hjälp av innehållsanalys. Innehållsanalysen genomfördes med Granheim och Lundmans (2004) version av en kvalitativ analys där meningsenheter plockas ut för att sedan kodas till kategorier och om det blir nödvändigt subkategorier. Resultat: De inkluderade artiklarnas resultat tolkades att representera fem olika kategorier. Kategorierna var; Personcentrad omvårdnad och familjestöttning av sjuksköterskorna, sjuk-sköterskornas kommunikation i mötet med barnet och anhörig, sjuksköterskornas erfarenheter av barnets emotionella och existentiella behov, svårigheter och brister i arbetet upplevda av sjuksköterskorna och sjuksköterskornas inställning av bemötandet i arbetet. Slutsats: Det krävs mer kunskap och forskning angående sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med barn som har cancer. Varje fall är unikt och sjuksköterskorna måste både anpassa sig efter vad barnet vill och vad familjen vill. Tid, respekt och tillit är viktiga komponenter för att kunna erbjuda en god och säker omvårdnad. För att få en bredare syn inom det här området hade det varit intressant med vidare forskning.

  • 1639.
    Wittzell, Hanna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Andersson, Kajsa
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Äldre personers uppfattningar av att söka vård och hälsoinformation via internet: En kvantitativ enkätstudie i samarbete med SNAC-B2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Äldre personer anses vara i åldrarna 65+ och ökar betydligt världen över. Tidigare studier visar att äldre personer har svårt att följa med i den tekniska utvecklingen samt har ett mindre intresse för tekniken. Kommunikation är den kontakt och det samspel som uppstår via språkliga signaler mellan människor och anses vara ett grundläggande mänskligt behov. IT inom vården är ett viktigt redskap för vårdpersonalen i deras arbete. E-hälsa innebär att ett digitalt verktyg används för att få information digitalt för att uppnå samt bibehålla hälsa.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva äldre personers uppfattningar av att söka vård och hälsoinformation via internet.

    Metod: En kvantitativ enkätstudie i samarbete med SNAC-B. 887 enkäter skickades ut varav användes 302 till studien. Deltagarna var i åldrarna 60 år och äldre. Analys har gjorts via korstabeller och Chi2-test.

    Resultat: Resultatet baseras på 302 enkätformulär. Det fanns inga större skillnader angående att söka vård och hälsorelaterad information via internet relaterat till kön. Istället fanns det skillnad relaterat till ålder. Det är flest äldre personer i åldrarna 60–67 och 68–75 som använder sig av internet och e-legitimation. Äldre personer i åldrarna 76–82 och 83+ tycker det är svårt att hänga med då den tekniska utvecklingen går för snabbt fram. Ca 16% av deltagarna har någon gång bokat tid till läkare eller tandläkare via internet. Ca 15 % av deltagarna har tagit del av sin patientjournal via internet. Internetanvändning minskar i stigande ålder.

    Slutsats: Studien visar att äldre personer behöver mer kunskap och information om vård via internet. Dagens moderna teknik ökar i samhället och det är viktigt att sjukvården bejakar äldre personers brist på kunskap inom området och vara mer till hjälp. Denna kunskap har betydelse för sjuksköterskans utveckling med kärnkompetensen informatik. Mer kunskap, information och hjälp hade gett äldre personer mer inflytande i sin egen vård och hälsa. 

  • 1640.
    Wordoffa, Henok
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Computing.
    Wangoria, Ezedin
    Blekinge Institute of Technology, School of Computing.
    Alzheimer's Disease Stage Prediction using Machine Learning and Multi Agent System2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Student thesis
    Abstract [en]

    Context : Alzheimer's disease is a memory impairment disease which mostly affects elderly people. Currently, about 4 million Americans and 5 million Europeans are affected by this disease. The occurrence of Alzheimer's disease is expected to quadruple by the year 2020. Alzheimer's disease cannot be cured or stopped its progression rather delay its progression. Early diagnosis of the disease helps the patients, the caregivers and health institutions to save time, cost and minimize patients suffering. Objectives : In this thesis, different machine learning algorithms used for classification purpose are evaluated and various Alzheimer's disease diagnosis techniques are identified. Among these algorithms, a suitable classifier that has better classification accuracy on the National Alzheimer Coordinating Center (NACC) dataset is selected. This classifier is customized in order to make it compatible for the NACC dataset and to receive the new instance from the user. Then a multi-agent system model is develop that can improve the classification accuracy. Methods : Different research works are reviewed and experiments are conducted throughout this research work. A dataset for this research is obtained from National Alzheimer's Coordinating Center, university of Washington. Using this dataset, two experiments are conducted in WEKA. In the first experiment, the five candidate algorithms are compared to select the significant classifier for medical history and cognitive function data. For the second experiment, two datasets are used; a dataset contains Medical History (MH) with Cognitive Function (CF) data and a dataset that contains only medical history data to check in which dataset the selected classifier has better accuracy. Results : From the first experiment, J48 classifier has a better stage prediction accuracy than the candidate algorithms with 61.12%. J48 is customized to classify a new instance received from the user and to improve the classification accuracy. Then the accuracy increase to 87.09% when the classifier's parameters are optimized. When the medical history and cognitive function data is experimented in WEKA separately, the classification accuracies of J48 on MH, CF and their combination datasets are 81.42%, 64.20% and 87.09% respectively. The agents simulation result showed that some misclassified instances by J48 algorithm can be corrected by using multi agent system. The experimental results are presented in graphical format. Conclusions : Hence we conclude that machine learning and agent system in combination can be used for Alzheimer's disease diagnosis and its stage prediction by extracting knowledge from a dataset which contains patients medical history and cognitive function data.

  • 1641. Wranker, Lena Sandin
    et al.
    Rennemark, Mikael
    Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Pain among older adults from a gender perspective: findings from the Swedish National Study on Aging and Care (SNAC-Blekinge)2016In: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905, Vol. 44, no 3, p. 258-263Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background and aims: Pain is common in the elderly population and its prevalence varies according to the studied disease, clinical setting, sex and age. This study examines pain in an aging population from a gender perspective. Methods: The Swedish National study on Aging and Care (SNAC) is conducted at four research centres. Participants were recruited from the baseline sample (n=1402) at one of the research centres, SNAC-Blekinge. Individuals aged 60 years and older were included and non-participation was documented. Research personnel conducted the medical examination on two occasions. Results: The prevalence of pain was 769/1402 (54.8%), distributed as 496/817 (64.5%) women and 273/585 (35.5%) men, p<0.01. Women reported more pain located in the vertebral column, p<0.01. The most common pain location was the legs and feet. About 84% reported pain intensity as 4 or higher on the visual analogue scale (VAS). Pain intensity declines with age among men, p<0.01. The most frequent treatment was painkillers. A total of 128/263 (48.7%) of the men received no pain treatment compared with 177/478 (37.0%) of the women, p<0.01. In a multivariate logistic regression model, women yielded the highest OR [OR 1.94 (C.I. 1.51-2.49)] for pain. Conclusions: Pain is common among older adults and there are significant differences between the sexes. Almost 55% of participants reported pain, predominantly women. In the majority of cases the intensity was rated as moderate or severe (VAS >4) and women rated higher than men p<0.02. Almost half of the men (48.7%) did not receive any treatment compared to 37% of the women, p<0.01.

  • 1642. Wranker Sandin, L.W
    et al.
    Rennemark, Mikael
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Pain among older adults with gender perspective: findings from the SNAC study2011Conference paper (Refereed)
  • 1643.
    Wästberg, Birgitta
    et al.
    Skånes universitetssjukhus, SWE.
    Sandström, Boel
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Pooremamali, Parvin
    Umeå Universitet, SWE.
    A Turning Point Towards Recovery: An Interview Study with Participants in the Culture and Health Programme for Clients with Long-Term Mental Health Disorders in Sweden2019In: Issues in Mental Health Nursing, ISSN 0161-2840, E-ISSN 1096-4673, Vol. 40, no 5, p. 373-381Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The study aimed to explore participants’ perceptions and experiences of the Culture and Health programme in Sweden for clients with long-term mental health disorders. A qualitative approach with interviews was applied. Grounded Theory guided the analysis and selection of informants. A total of 15 informants were interviewed. A core category ‘A turning point in dealing with everyday life beyond the mental illness’ with three categories: inner life, social life and occupational life emerged. A theory indicating the importance of asking clients about their expectations, was formulated. Further studies are warranted, including studies of effects. © 2019, © 2019 Taylor & Francis Group, LLC.

  • 1644.
    Wångdahl, Rebecka
    et al.
    Blekinge Institute of Technology.
    Jarl, Emelie
    Blekinge Institute of Technology.
    Kvinnors upplevelser av att leva med livmoderhalscancer: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år får cirka 500 000 kvinnor beskedet livmoderhalscancer runt om i världen. Sjukdomen kan föra med sig komplikationer så som svårigheter med det sexuella livet och att bli gravid. Kvinnorna kan även få ångest inför framtiden och vara oroliga för återinsjuknande. Livmoderhalscancer är en ångestladdad sjukdom och sjuksköterskor behöver ökad förståelse för de frågor och tankar patienter upplever i samband med livmoderhalscancer.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med livmoderhalscancer.

    Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Data samlades in från olika sökoperatörer och analyserades med Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet visade att livmoderhalscancer kan medföra oro för framtiden, ångest för återinsjuknande och rädsla för infertilitet. Kvinnorna beskrev också att vardagslivet och det sexuella livet påverkats av sjukdomen. Kvinnorna kände sig som en belastning för familjerna på grund av de rollförändringar som kunde ske i hemmet under sjukdomsförloppet. Det sexuella livet blev lidande av komplikationerna från behandlingen. Kvinnorna önskade mer information från vårdpersonal angående behandlingens bieffekter och ansåg dessutom att vårdpersonal borde visa mer medlidande. Kvinnorna upplevde inte stödet från vårdpersonal som tillfredställande utan såg familj och vänner som en viktig källa till stöd. Medpatienter ansågs även vara ett stort stöd då det var skönt att prata med någon i samma situation.

    Slutsats: Kvinnor som insjuknat i livmoderhalscancer upplever oro, ångest och rädsla. De upplevde förändringar i det sexuella- och vardagliga livet vilket fick dem att ifrågasätta sin kvinnliga identitet. Genom att uppmärksamma kvinnors upplevelser av livmoderhalscancer kan sjuksköterskan bidra till minskat lidande hos dessa kvinnor. Vårdpersonal bör ge kvinnor som insjuknat i livmoderhalscancer mer information om eventuella bieffekter från behandling för att öka kvinnors möjligheter att hantera sjukdomen.

  • 1645.
    XUE, RUI
    Blekinge Institute of Technology, School of Computing.
    Human Computer Interaction Study: Designing a Mobile Web-based Vaccination Service System Interface for Uganda in Low Resource Settings2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Student thesis
    Abstract [en]

    Recently, the coverage rating of child vaccination services in developing countries, like Uganda, is lower than developed countries. The low resource setting is the reason that causes the poor vaccination performance. Health workers suffer from the heavy workload, low budget supplement and bad traffic condition, etc. Which constrains the quality of vaccination services. In this thesis, the author designs a mobile web-based vaccination service system, to improve the quality of vaccination service, within the low resource setting. A study in HCI is carried out to design a vaccination service system in the low resource settings of Uganda. Through theoretical study, the author collects the knowledge about how to apply HCI theory to system interface design. A related work study is carried out to help the author to choose the design solution. Through comparing the design with related works, the strength of using the author’s design solution in low resource of Uganda is verified. A field study helps to collect information about the user’s characteristics, which is used for designing a user-friendly system interface. An internal focus group helps to improve the design quality. The author delivers a case study example which could be evaluated and borrowed by other researchers who design a similar system. Additionally, findings from the qualitative research could be used for further research.

  • 1646.
    Ynner, Patricia
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Eliasson, Anna
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Hur patienter med psykossjukdomar upplever att vara inlagda inom den psykiatriska slutenvården: En innehållsanalys baserad på patografier2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En psykossjukdom är ett tillstånd då verklighetsuppfattningen förändras med tillkommande symtom som vanföreställningar, hallucinationer samt förvirring. Vårdpersonal har generellt en sämre attityd mot patienter med psykossjukdomar och det finns begränsad med forskning om hur patienterna upplever detta.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter med psykossjukdomar upplever att vara inlagda inom psykiatrisk slutenvård.

    Metod: En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats baserad på fem patografier. Analysen inspirerades av Lundman och Hällgren Graneheims modell för innehållsanalys med meningsenheter, kondensering, koder, underkategorier och kategorier.

    Resultat: Analysen ledde fram till fyra kategorier och två underkategorier. Tydlig rollfördelning mellan vårdpersonal och patient, Bristen på information och förtroende, Negativa affekter och negativ tillvaro och Medmänsklighet från vårdpersonal med tillhörande underkategorier vikten av goda handlingar och bevarad värdighet och självbestämmande.

    Slutsats: Studien visade att patienterna hade delade upplevelser av att vara inlagda inom den psykiatriska slutenvården. De negativa upplevelserna var fler än de positiva. Det framkom dock ur de positiva upplevelserna att vårdpersonal som utgick från Joyce Travelbees human-to-human-relationship model, om än omedvetet, gjorde att patienterna och vårdpersonalen etablerade betydelsefulla vårdrelationer och att patienterna då fann en mening med att vara inlagda.

  • 1647.
    Zajic, Selvira
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Visa att du bryr dig! Att belysa kvinnors upplevelse av sjukvårdspersonalens stöd vid missfall2012Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det är vanligt med missfall i tidig graviditet och cirka 15 % av alla graviditeter avslutas med ett missfall de första 12 veckorna. Kvinnor upplever stor sorg vid missfall och sjukvårdspersonalens stöd har en stor inverkan på patienternas upplevelse. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnornas upplevelse av sjukvårdspersonalens stöd vid missfall. Metod: Den metod som användes var en litteraturstudie med granskning av artiklar med kvalitativ metod. Analysen gjordes med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av en innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier empati, brist på omsorg och information. Majoriteten av kvinnorna upplevde att personalen inte visade empati och de kände sig ensamma och lämnade av sjukvårdspersonalen. Brister i informationen och förklaringar kunde också ses. Slutsats: Det fanns brister i stödet som gavs till kvinnor vid missfall. Det bristande stödet resulterade i ett lidande och en dålig vårdupplevelse. Vidare forskning bör göras för att en förbättring ska se i hur sjukvårdspersonalen stödjer kvinnor som genomgår missfall.

  • 1648.
    Zarea, Kourosh
    et al.
    University of Medical Sciences, IRN.
    Ghanbari, Samira
    University of Medical Sciences, IRN.
    Beiranvand, Saeed
    University of Medical Sciences, IRN.
    Tuvesson, Hanna
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Incidence of gastrointestinal cancers in Iran: A systematic review2017In: Jundishapur Journal of Chronic Disease Care, ISSN 3758-2322, Vol. 6, no 1Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Context: In service planning, indicators such as incidence can aid the development of strategies for service provision. The current systematic review was carried out to provide a general viewpoint on incidence, geographical and age distribution of gastrointestinal (GI) cancers in Iran.

    Evidence Acquisition: A detailed Science Direct, PubMed, Scopus, Google Scholar, Iran Medex, Magiran and SID (scientific information databases) search was made from 2005 to 2015. The basic inclusion criteria were all relevant studies focused on GI cancers incidence and epidemiologic data from Iran.

    Results: Overall incidence of cancer was 19.4 and 17.2 per 100 000 in males and females, respectively. The three most common GI cancers in males were: esophagus, stomach and colorectal and in females: colorectal, stomach and esophagus. The highest incidence rate was observed in Golestan province and in the age group over 65 years.

    Conclusions: According to increasing incidence rate of GI cancers in Iran, development, establishment and implement of comprehensive national cancer control program should be the first priorities for health policy makers.

  • 1649.
    Zedig, Jenny
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Kallis, Nicolina
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Omvårdnad till familjer vars barn har en palliativ diagnos: Ur ett sjuksköterskeperspektiv2013Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskor kan uppleva svårigheter samt bristande kunskap kring omvårdnaden till familjer vars barn har en palliativ diagnos. Bristerna i sjuksköterskans omvårdnad avser såväl användandet av kommunikation, upprättandet av en relation samt stödåtgärder till familjen. Sjuksköterskor kan även uppleva svårigheter med att engagera hela familjen i omvårdnaden till det sjuka barnet. Det finns ett behov av att identifiera sjuksköterskans omvårdnad till familjer vars barn har en palliativ diagnos då ett fåtal studier utvecklar och uppmärksammar problemet utifrån sjuksköterskans perspektiv. Syfte: Att belysa sjuksköterskans omvårdnad till familjer vars barn har en palliativ diagnos. Metod: En litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod har genomförts. De vetenskapliga artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av CASP samt analyserades med Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Med hjälp av den kvalitativa innehållsanalysen identifierades tre huvudkategorier som svarade till syftet med studien: Sjuksköterskans kommunikation med familjen, sjuksköterskans relation med familjen samt sjuksköterskans stödåtgärder till familjen. Utifrån de tre huvudkategorierna bildades sex underkategorier: Konsten att kommunicera, kommunikationssvårigheter vid försämrat sjukdomstillstånd, upprättandet av en relation, relationens betydelse, bedömning av familjens behov samt familjens delaktighet i omvårdnaden. Slutsats: Studiens resultat anses kunna bidra till en ökad kunskap för sjuksköterskor i den palliativa omvårdnaden. Vidare forskning samt ökade insatser gällande utbildning är nödvändiga för att skapa förståelse för och underlätta sjuksköterskans omvårdnad då det tydligt framkommer att omvårdnaden upplevs som problematisk. Då studien visar att sjuksköterskor är i behov av ökad kunskap föreslås att mer resurser bör läggas på utbildningar som fokuserar på familjens behov vid palliativ omvårdnad av deras barn.

  • 1650.
    Zerrouki, Elias Zouheyr
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Byggd miljø och fysisk aktivitet i dagligt liv: En litteraturstudie2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Ny teknik och utglesning av stæder har inneburit att mænniskor inte rør på sig tillræckligt. Den stillasittande livsstilen medfør høga samhælleliga kostnader, samt en rad hælsoproblem såsom hjært- och kærlsjukdomar, diabetes, høgt blodtryck, cancer, stress, samt øvervikt och fetma. En av de høgt prioriterade folkhælsouppgifterna i samhællet ær att bryta ner den stillasittande livsstilen hos befolkningen, och att se till att fysisk aktivitet blir en del av vardagen. Syftet med denna litteraturstudie var att undersøka den byggda miljøns påverkan på fysisk aktivitet i dagligt liv. Studien ær baserad på nio internationellt publicerade vetenskapliga artiklar, som annalyserats med en kvalitativt manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: egenskaper inom den byggda miljøn, behovet av externa faktorer och individuella førutsættningar. Konklusion av denna litteraturstudie: korta avstånd mellan bostad och service/affærer eller arbetsplats, god tillgång till gång- och cykelbanor, att området kænns tryggt och sækert samt estetiskt tilltalande; allt detta fræmjar fysisk aktivitet i vardagen. Men individens vilja, motivation, kunskap och information samspelar med den byggda miljøn i syfte att motverka det dagliga stillasittandet. Dessutom har den politiska viljan en stor betydelse i fræmjandet av fysisk aktivitet.

3031323334 1601 - 1650 of 1662
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf