Change search
Refine search result
2345678 201 - 250 of 1639
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 201.
    Berghall, Jojo
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Karlsson, Maria
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Samarbetet mellan sjuksköterskor och läkare och dess påverkan på patientsäkerhet: En litteraturstudie2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjukvården idag är en högriskverksamhet där det dagligen sker händelser som kan få allvarliga följder för patienten. Det traditionella förhållandet mellan kvinna och man och mellan sjuksköterska och läkare har mer än något annat bestämt sättet på vilket omvårdnaden i praktiken har utvecklats. Sjuksköterskor och läkare är upplärda att kommunicera på olika sätt vilket får konsekvenser för patientsäkerheten Syftet: Syftet med denna studie var att undersöka faktorer i läkare och sjuksköterskors samarbete inom hälso- och sjukvården som kan påverka patientsäkerheten. Metoden: En litteraturstudie har gjorts där vetenskapliga artiklar har granskats. Resultatet: Studien visade att de faktorer i samarbetet mellan sjuksköterska och läkare som mest påverkade patientsäkerheten var; olämpligt beteende, yrkesroller och ansvarstagande. Slutsatser: Det krävs mer forskning inom området då underlaget i studierna som granskats är begränsat för att nå en vettig och långtgående slutsats. Denna studie visar att det krävs bättre kunskap om samarbetet och dess innebörd och en bättre förståelse mellan yrkesgrupperna. Detta kan nås genom fortbildning i teamarbete samt kommunikation, vilket kan leda till ett öppnare klimat.

  • 202.
    Berglind, Linnea
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Udén, Rebecca
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Kvinnors upplevelser efter avslutad behandling av gynekologisk cancer: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige diagnostiseras runt 2800 kvinnor varje år med gynekologisk cancer. Vid behandlingarna påverkas kvinnans reproduktionsorgan vilket medför en stor förändring i kvinnans liv. Till följd av den höga femårsöverlevnaden lever många kvinnor med följderna efter behandlingar av gynekologisk cancer. Kunskap om kvinnans upplevelser kan hjälpa sjuksköterskan att få ökad förståelse för kvinnan och därmed ge kvinnan ett bättre stöd.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser efter avslutad behandling av gynekologisk cancer.

    Metod: Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ design baserad på åtta vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna analyserades med Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.

    Resultat: I resultatet framkom det att kvinnorna upplevde en förändring i att vara kvinna samt att de inte kände igen sina kroppar. Kvinnorna upplevde även en påverkan på deras sex och samliv, rädsla för återfall samt omvärdering av livet

    Slutsats: Efter behandling av gynekologisk cancer påverkades kvinnorna både fysiskt och emotionellt. Genom att sjuksköterskan visar empati, lyhördhet och respekt samt skaffar sig kunskap och förståelse för kvinnorna och deras upplevelser, kan ett bättre möte och en förbättrad omvårdnad åstadkommas.

  • 203.
    Berglind, Sara
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Klingborg, Ellinor
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Personers upplevelser tiden efter en kranskärlsoperation: -      Litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är en av de vanligaste folksjukdomarna i världen. Under 2015 avled 15 miljoner personer till följd av sjukdomarna. En av behandlingarna vid förträngning av hjärtats kranskärl är en kranskärlsoperation. Operationen är nödvändig för att hjärtat ska få den syretillförsel som behövs, dock kan operationen innebära en risk för olika fysiska och psykiska komplikationer. En kranskärlsoperation kan påverka personers hälsa, livskvalité och livsstil. Kunskap om personers upplevelser efter en kranskärlsoperation kan bidra till att sjuksköterskan kan ge bättre stöd och information samt få en ökad förståelse för vad operationen kan innebära.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser tiden efter en kranskärlsoperation.

    Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna analyserades utifrån en beskrivning av innehållsanalys för kvalitativa studier av Graneheim och Lundman (2004).

    Resultat: I resultatet framkom att personer upplevde både hälsa och ohälsa tiden efter en kranskärlsoperation. Personerna upplevde att en förändring i vardagen var nödvändig tiden efter operationen och betydelsen av stöd.

    Slutsats: Stöd och information har en betydelse för personers upplevelser tiden efter en kranskärlsoperation. Fysisk aktivitet framkom också som en bidragande faktor till att hälsa upplevdes. Genom att sjuksköterskan får en ökad förståelse och kunskap kring personers upplevelser tiden efter en kranskärlsoperation kan en god information, utbildning och stöd skapa en trygghet och en god hälsa. Vidare forskning rekommenderas för att studera hur personers tankar och känslor före operationen påverkar upplevelsen efter, samt eventuella skillnader i kön och ålder.

  • 204. Berglund, Johan
    Association of diagnosis of ischaemic heart disease, diabetes mellitus and heart failure with cognitive function in the elderly population.2006In: European Journal of General Practice, ISSN 1381-4788, E-ISSN 1751-1402, Vol. 12, no 3, p. 114-119Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: The aim of this study was to describe the association between ischaemic heart disease (IHD), diabetes mellitus (DM) and heart failure (HF) and the prevalence of cognitive impairment. METHODS: In a cross-sectional, community-based study in Karlskrona, Sweden, 1402 participants of the Swedish National Study on Ageing and Care (60-96 y) underwent a medical examination and psychological testing including the Mini Mental State Examination (MMSE). Of these, 58% stated that they were treated for hypertension, IHD, DM or HF, or had ECG abnormalities (positive screen). RESULTS: The prevalence of cognitive impairment (MMSE score < 24) in patients treated for IHD, DM or HF was 28.5% compared to 16.1% in the population with a negative screen without cardiovascular disease or DM. After stratification by age, the difference was seen to be due to a higher prevalence of cognitive impairment in the age group 70-79 y, where 68.8% of the cognitively impaired came from the group treated for IHD, DM or HF. The odds ratio for cognitive impairment in this age group was 4.4 (95% CI 1.7-11.4), when compared to those with a negative screen as baseline. CONCLUSION: This study has shown that the patient group treated for IHD, DM or HF has a higher prevalence of cognitive impairment and a higher risk of developing early cognitive impairment between the ages of 70 and 79 y. Although this study has not provided conclusive evidence that cardiovascular disease and DM are associated with the early development of cognitive impairment, it provides incentive for further studies.

  • 205. Berglund, Johan
    et al.
    Stjernberg, Louise
    Ornstein, Katharina
    Tykesson/Joelsson, Katarina
    Walter, Hallstein
    5-y follow-up study of patients with neuroborreliosis2002In: Scandinavian Journal of Infectious Diseases, ISSN 0036-5548, E-ISSN 1651-1980, Vol. 34, no 6, p. 421-425Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The objective of this follow-up study was to determine the long-term outcome of strictly classified cases of neuroborreliosis treated with antibiotics. A one-year prospective population-based survey of Lyme borreliosis was conducted in southern Sweden, between 1992 and 1993. A total of 349 identified cases with suspected neuroborreliosis were followed up 5 years later. Medical records were reviewed and all participants filled in a questionnaire. Of those classified with definite neuroborreliosis 114/130 completed the follow-up, of whom 111 had completed the initial antibiotic treatment. Of the 114 patients followed up, 86 (75%) had recovered completely and 70 (61%) had recovered within 6 months. Residual neurological symptoms such as facial palsy, concentration disorder, paresthesia and/or neuropathy were reported by 28/114. No significant differences between different antibiotic treatments were observed in terms of occurrence of sequelae. To conclude, we found that 25% (95% confidence interval 17-33%) of the patients suffered from residual neurological symptoms 5 years post-treatment. However, the clinical outcome of treated neuroborreliosis is favourable as only 14/114 (12%) of the patients had sequelae that influenced their daily activity post-treatment. Early diagnosis and treatment would seem to be of great importance in order to avoid such sequelae.

  • 206. Berglund, Johan
    et al.
    Stjernberg, Louise
    Ornstein, Katharina
    Tykesson/Joelsson, Katarina
    Walter, Hallstein
    A 5-years follow-up of patients with neuroborreliosis.2002Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The objective of this follow-up study was to determine the long-term outcome in patients treated with antibiotics for strictly classified cases of neuroborreliosis. A one-year prospective population-based survey of Lyme borreliosis was conducted in southern Sweden, 1992-1993. Totally 349 identified cases with suspected neuroborreliosis were registered. Of those, 130 were classified as definitively neuroborreliosis and followed up five years later. Medical records were reviewed and all participants filled in a questionnaire. Totally, 114/130 (88%) completed the follow-up of whom 111/114 (97%) had fulfilled the initial antibiotic treatment. Of these, 86/114 (75%) had recovered completely and 70 (61%) recovered within six months. However 28/114 (25%) suffered from remaining neurological symptoms such as facial palsy, concentration disorder, paresthesia and/or neuropathy. The longer the duration from the neurological symptoms onset to antibiotic treatment the higher was the rate of sequelae. Of those who were treated within 30 days 5/32 (16%) and of those who were treated after 30 days 16/41 (39%) respectively, reported sequelae. Women suffered significantly more from sequelae compared to men, this difference was not seen among the children. No significant differences between the different antibiotic treatments given and experience of sequelae were seen. To conclude, we found that 25% (95% CI 17% to 33%) of the patients suffered from remaining neurological symptoms five years post treatment. However, the clinical outcome of treated neuroborreliosis is favourable as only 14/114 (12%) of the patients had sequelae that influenced their daily activity post treatment and early diagnosis and treatment seems to be of great importance to possibly avoid also these cases.

  • 207.
    Berglund, Johan
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Vink, Peter
    Tavares Da Silva, Fernanda
    Lestrate, Pascal
    Boutriau, Dominique
    Safety, immunogenicity and antibody persistence following an investigational Streptococcus pneumoniae and Haemophilus influenzae tri-protein vaccine: a phase 1 randomized controlled study in healthy adults.2014In: Clinical and Vaccine Immunology, ISSN 1556-6811, E-ISSN 1556-679X, Vol. 21, no 1, p. 56-65Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    We investigated a protein-based nontypeable Haemophilus influenzae (NTHi) and pneumococcal (HiP) vaccine containing pneumococcal histidine triad D (PhtD), detoxified pneumolysin (dPly), and NTHi protein D (PD) in adults. In a phase I study, 40 healthy 18- to 40-year-old subjects were randomized (2:2:1) to receive two HiP doses administered 60 days apart, with or without AS03 adjuvant (HiP-AS and HiP groups, respectively), or Engerix B (GlaxoSmithKline, Belgium) as a control. Safety, antibodies, and antigen-specific CD4+ T-cell immune responses were assessed before and until 480 days after vaccination. No serious adverse events were reported, and no subject withdrew due to an adverse event. Local and systemic symptoms were reported more frequently in the HiP-AS group than in the other two groups. The frequency and intensity of local and systemic symptoms appeared to increase after the second dose of HiP-AS or HiP but not Engerix B. Antibody geometric mean concentrations (GMCs) for PhtD, dPly, and PD increased after each dose of HiP-AS or HiP, with higher GMCs being observed in the HiP-AS group (statistically significant for anti-PD after dose 1 and anti-Ply after dose 2). GMCs remained higher at day 420 than prior to vaccination in both the HiP-AS and HiP groups. Antigen-specific CD4+ T cells increased after each dose but were unmeasurable by day 480. Two doses of an investigational PhtD-dPly-PD protein vaccine induced humoral immunity and antigen-specific CD4+ T-cell responses after each dose, with generally higher responses when the vaccine was administered with AS03. HiP combined with AS03 appeared to be more reactogenic than the antigens alone. (This study has been registered at ClinicalTrials.gov under registration no. NCT00814489.)

  • 208.
    Berglund, Linda
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Falck, Sara
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Palliativ vård: en litteraturstudie om interaktionen mellan sjuksköterska, patient och dennes närstående2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Inom palliativ vård är en professionell interaktion väsentlig såväl för sjuksköterskan som för patienten och dennes närstående. Interaktionen utgör grunden i omvårdnaden och medför att patienten upplever trygghet. Syftet med studien var att belysa interaktionen i mötet mellan sjuksköterskan, patienten samt dennes närstående inom palliativ vård. Metoden som användes var litteraturstudie. Resultatet visar, att förutom att interaktionen mellan sjuksköterska, patient och dennes närstående ansågs utgöra basen i omvårdnaden så var det väsentligt att sjuksköterskan med hjälp av interaktionen förmedlade stöd, bekräftelse och respekt. För att förstå vad omvårdnad är och bör vara, måste det finnas en förståelse mellan individen och sjuksköterskan, hur deras interaktion kan upplevas och vilka konsekvenser det kan få för individen. Resultatet leder fram till slutsatsen at tkommunikation är en viktig fel i interaktionen. Detta är även sjuksköterskans användande av ett professionellt närmande till patienten i omvårdnadssituationen.

  • 209.
    Berglund, Marie
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Carlström, Hanna
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Omvårdnadsarbetets påverkan av arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Arbetsrelaterad stress drabbar främst personer med ett yrke där kontakt med andra människor är i fokus som personal inom vård och omsorg. Kraven på hälso- och sjukvårdspersonal har ökat vilket har bidragit till upplevelser av höga krav och stress på arbetet. Sjuksköterskans ansvarsområden innefattar att främja individens hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Det ingår även att bemöta individen och dess närstående på ett tryggt och respektfullt sätt utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Arbetsrelaterad stress kan enligt forskning inte bara påverka sjuksköterskors hälsa utan även ha en inverkan på omvårdnaden av patienten.

    Syfte: Syftet var att ur sjuksköterskans perspektiv beskriva hur omvårdnadsarbetet påverkas av arbetsrelaterad stress.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Analysen utfördes med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.

    Resultat: Vid analysen framkom det att omvårdnadsarbetet påverkades av den arbetsrelaterade stress som berodde på tidsbrist. Resultatet visar att arbetsrelaterad stress påverkade omvårdnadsarbetet genom att sjuksköterskorna beskrev att de inte kunde kommunicera med patienter och dess närstående. Även omvårdnadshandlingar blev försenade eller uteblivna. Omvårdnadsarbetet påverkades även genom att patientens säkerhet hotades. Stress medförde begränsningar i sjuksköterskornas arbete då de inte kunde utföra den vård som de ansåg vara adekvat.

    Slutsats: Resultatet visar att den omvårdnad som sjuksköterskorna ansåg var adekvat blev påverkad av arbetsrelaterad stress. Sjuksköterskorna beskrev att de inte kunde leva upp till de förväntningar som ställs på dem i deras yrkesroll. Genom en ökad förståelse av hur omvårdnadsarbetet påverkas kan det bidra till en god utveckling inom vårdorganisationen, vilket i sin tur kan gynna patientens omvårdnad.

  • 210.
    Berglund, Sanna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Karlsson, Linda
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Patienters upplevelser av cytostatikabehandling: En litteraturstudie2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Användningen av cytostatika har haft en revolutionerande effekt på behandlingen av cancer, dock ger den många och delvis allvarliga biverkningar. Biverkningarna kan t ex vara illamående, håravfall och trötthet. Upplevelsen av cytostatikabehandling kan för de flesta innebära en fysisk och psykisk påfrestning. Denna studie syftade till att belysa hur patienter kunde uppleva sin cytostatikabehandling vid cancersjukdom. En litteraturstudie genomfördes baserad på artiklar med kvalitativ design. Databaserna CINAHL, PubMed och Medline samt manuella sökningar användes för att lokalisera vetenskapliga studier. Analysen genomfördes enligt Granheim och Lundman (2004) beskrivning av innehållsanalys. Artiklarna granskades med hjälp av ett kvalitetsbedömnings protokoll. Resultatet som presenterade huvudkategorin ’En förändrad vardag’ med tillhörande underkategorier, kroppsliga upplevelser och sociala konsekvenser visade att behandling innebar en negativ påverkan på patienternas dagliga liv med bland annat biverkningar så som håravfall, illamående och trötthet. Upplevelsen av att tappa håret inverkade negativt på patientens självbild medan trötthet och illamående innebar att patientens sociala liv krympte. Slutsatsen blir att det är av yttersta vikt att informera patienterna om cytostatikabehandlingens möjliga biverkningar och hur dessa kan inverka negativt på vardagen. Författarna har genom studien fått en bredare kunskap inom området och hoppas att studien kan bidra till en ökad förståelse hos vårdpersonal.

  • 211.
    Berglund-Johansson, Catrin
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Att vara anhörig till en person som insjuknat i stroke: En intervjustudie2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Stroke är en av våra stora folksjukdomar och den tredje vanligaste dödsorsaken nästefter hjärtinfarkt och tumörsjukdom. Ett insjuknande i stroke medför stora konsekvenser i livet, inte bara för personer som insjuknat utan även för deras anhöriga. Syfte: Syftet var att beskriva hur det är att vara anhörig till en person som för första gången insjuknat i stroke, och är utskriven från sjukhuset utan kommunala insatser. Metod: Datainsamlingen har genomförts med sju intervjuer som analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade på olika känslor som intervjupersonerna upplevde den första månaden. Upp-levelser relaterade till intervjupersonerna själva, upplevelser relaterade till maken/makan samt tacksamhet. Slutsatser: Resultatet visade att intervjupersonerna upplevde en förändring av deras upplevda livskvalitet och psykosociala välbefinnande. Anhöriga behöver kunskap, trygghet och stöd att kunna hantera den nya livssituationen.

  • 212.
    Berglund-Johansson, Catrin
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Bingström-Karlsson, Boel
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Upplevelser av nedsatt sväljningsförmåga hos personer med dysfagi till följd av stroke2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Stroke is one of the most common diseases in Sweden and the third most common cause of death (National guidelines concerning stroke, 2000). Dysphagia is a common problem for stroke patients with almost 50 percent of patients suffering from severe swallowing dysfunction (Axelsson, Asplund, Norberg & Eriksson, 1989). The purpose of this study was to investigate how stroke patients with dysphagia experience their swallowing disorders. The method used was a qualitative literature study. An analysis of content was carried out using ideas and inspiration from Graneheim and Lundman (2003). The results are presented in three categories: lost swallowing function, changed sense of community and lost hope for recovery. The results showed that stroke patients with swallowing dysfunction were influenced in different ways: physically, psychologically and socially. The nursing staff have an important role trying to understand patients' experiences in order to offer them the best care.

  • 213.
    Berglöf, Linus
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Ottosson, Robin
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Upplevelse av stigmatisering hos personer med HIV/AIDS i Sub-Sahara2013Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: 23,5 miljoner människor levde med HIV/AIDS i Sub- Sahara 2011. Människor som lever med sjukdomen utsätts för stigmatisering som gör att de blir utfrysta från samhället och lämnade av familj och vänner. Stigmatiseringen gör också att en självstigmatisering uppstår som leder till att individer med HIV/AIDS inte vågar gå ut på grund av rädslan av hur människor i samhället ska reagera. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av stigmatisering hos personer med HIV/AIDS i Sub- Sahara. Metod: Litteraturstudie med åtta kvalitativa artiklar som granskades med ett granskningsprotokoll framtaget av Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011). Innehållsanalysen som användes var en manifest innehållsanalys med kvalitativ ansats som den beskrivs av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Analyseringen av de åtta artiklarna gav fyra kategorier och fem underkategorier där personer med HIV/AIDS berättar om sina upplevelser av stigmatisering. De fyra kategorier som framkom var levande begravd, omvärldens inverkan, rädsla och okunskap och verbala trakasserier. Slutsats: Personer med HIV/AIDS påverkas negativt av stigmatisering. Mer kunskap behöver förmedlas för att denna stigmatisering ska minska.

  • 214.
    Bergman, Ida
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Department of Health, Science and Mathematics.
    Gustafsson, Jenny
    Blekinge Institute of Technology, Department of Health, Science and Mathematics.
    SJUKSKÖTERSKANS VÅRD AV PATIENTER MED PERIFER VENKANYL: Systematiserade vårdhandlingar kan förebygga att komplikationer uppstår2003Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING En av sjuksköterskans dagliga omvårdnadsåtgärder är att lägga in och ansvara för patientens omvårdnad i samband med perifer venkanyl. Studiens syfte har varit att undersöka hur handläggningen och bristerna beskrivs i samband med att patienten erhåller en perifer venkanyl, samt att ge ett förslag hur vårdprocessen som modell kan motverka brister i den kliniska handläggningen av perifer venkanyl. Undersökningen har genomförts som en litteraturstudie där resultatet grundar sig på vetenskapliga artiklar och två böcker inom området. En kombination av Eriksson och Atkinson & Murrays vårdprocessmodeller har använts som utgångspunkt i studien. Deras modeller bygger på fyra faser och kan tillämpas i alla vård situationer. Resultatet visade på flera brister i den kliniska handläggningen av perifer venkanyl. Vid handläggning av venkanyler var 52 procent otillfredsställande. När sjuksköterskan har genomfört de fyra faserna bör patienten ha uppnått slutmålet; optimal hälsa. Vårdpersonalen måste besitta kunskaper om vad som påverkar uppkomsten av komplikationer hos patienten med perifer venkanyl.

  • 215.
    Bergman, Johanna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Gehlert, Cecilia
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Saknaden av ett bröst: En litteraturstudie utifrån två självbiografiska böcker2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor i Sverige. Mastektomi är en av behandlingarna för bröstcancer vilket innebär att hela bröstet avlägsnas. Förlusten av ett bröst kan påverka kvinnans förmåga att fungera psykiskt och socialt och medför negativa konsekvenser för kvinnans självkänsla. Syftet med studien var att fördjupa förståelsen för kvinnans upplevelse av att förlora ett bröst i samband med bröstcancer. Två självbiografiska böcker analyserades med hjälp av innehållsanalys. Studien var en kvalitativ litteraturstudie med en manifest strävan. Resultatet resulterade i fem kategorier: ”Upplevelsen av beskedet”, ”Upplevelsen av den förändrade kroppen”, ”Upplevelsen av en förändring i identiteten”, ”Upplevelsen av bemötandet” och ”Upplevelsen av relationen och samlivet”. Kategorierna beskriver kvinnornas upplevelser från det att de får beskedet om bröstcancer fram till det att bröstet har opererats bort. Genom att sjuksköterskor får ökad kunskap om hur kvinnorna upplever förlusten av ett bröst så kan de bemöta dessa kvinnor på ett bättre sätt, samt förhindra ett ökat lidande.

  • 216. Bergman, Karl
    Staden, pesten, renhållning och modernitet, Karlskrona 1710-17122011In: Karolinska förbundets årsbok , ISSN 0348-9833, p. 7-71Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    Den undersökning som redovisas behandlar en akut krissituation vid örlogsstaden Karlskrona då pesten slog till 1710. Den kris som står i centrum för undersökningen var inte bara en kris för örlogsstaden Karlkrona utan även för den svenska militärstat som vi i efterhand vet hade cirka ett årtionde kvar innan denna statsform stod vid vägs ände. Intresset har i undersökningen på ett mer konkret plan riktats mot de små upprepande rörelserna, beteenden, förhållningssätt och agerande som synliggjordes av kris och krishantering i samband med pesten. Frågan är huruvida dessa rörelser och upprepningar på ett verksamt sätt bidrog till att forma viktiga komponenter i det som senare kom att framstå som centrala inslag i den modernitet som växer fram under 1800- och 1900-talen. Det handlar om den maktförskjutning som möjliggjordes och där hälsa, sjukdom och hygien verkar ha varit en så kraftfull hävstång. En genomgående tematik, eller diskurs, under hela den undersökta perioden rör främlingen och hur främlingen inför hotet om den stora katastrofen kom att utgöra en av polerna i ett vi och den andra. Sjukdomen spreds av främlingen, hotet kom utifrån och riktades mot den egna gemenskapen eller de gemenskaper som individen kunde uppleva sig som inkluderade i. I en hierarkisk formation formulerades gemenskaperna utifrån både en rumslig och social skala. Människor från avlägsna, främmande orter var potentiella hot och i en mer näraliggande form var det människorna från landsbygden som utgjorde ett hot. Staden, eller mer specifikt den befästa örlogsstaden, förefaller vid en första anblick ha utgjort den rumslighet som var möjlig att överblicka och kontrollera. Landsbygden framstod däremot som den oordning mot vilket staden ställde ordning och kontroll. När väl pesten måste hanteras inom stadsgränsen blev kategorisering och diagnosticering verktyg för en separation mellan grupper och individer och medel för kontroll över det offentliga rummet. Denna kategorisering av människor var vid denna tid inte självklar eller helt möjlig att genomföra utifrån den enkla kategoriseringen sjuka och friska. De kunskaper, insikter, och de tekniker och krav på åtgärder som användes mötte en social och samhällelig struktur som gjorde motstånd. Centralt i hela denna diskurs återfinns frågor om makt och inflytande. En ytterligare komplikation som förhindrade amiralitet från att vidta mer restriktiva åtgärder var det komplicerade utrikespolitiska läget med direkta hot mot riket. Trots pesten måste både material och människor transporteras genom pestområden. Vad krisen 1710-1711 medförde var att den i koncentrerad form lyfte upp alla dessa konflikter till ytan under en relativt kort tidsperiod. Krisen blev i denna mening en katalysator och förändringarna möjliggjorde det Foucault kallade en ny uppställning. Innebörden av denna förändring var inte nödvändigtvis att det nya helt slog igenom. Dethandlade snarare om förskjutningar, introducerandet av eller en etablering av något nytt. Ett exempel på hur en ”ny uppställning” börjat bryta fram var den organisering av staden som utvecklades med hänvisning till pesten. I en mycket rudimentär mening utvecklades en ”välfärdsorganisation” med bestämda organisationsområden, klart definierade ansvarsområden och utsedda tjänstemän som kontrollerade människors rörelser och möten i staden. Endast med hänvisning till de motiv som makten angav som legitima var det möjligt att röra sig i staden eller inom örlogsflottans område. Den roll som amiralitetsläkaren och tidens medicinska kunskap spelade för att legitimera den form av maktutövning som kom till stånd framgår av de återkommande konsultationerna där amiralitetet ständigt lät amiralitetsläkaren eller hans personal tillhandahålla underlag för sina analyser och förslag till åtgärder. Staden kom att utgöra ett analytiskt rum där det blev möjligt för den medicinska personalen att iaktta, kontrollera, diagnosticera, jämföra och dokumentera större grupper av människor. Analyserna presenterades för amiralitetet i form av översikter över tillståndet och de resulterade i någon form av prognos. Det vills säga pesten framstod inte enbart som ett utslag av Guds något svårförklarliga hämnd eller vrede, det var möjligt att kalkylera, kontrollera och påverka förloppet. Prästen som rådgivare fick ta ett steg tillbaka till förmån för ett synsätt där läkarens systematiska iakttagelseförmågan och erfarenhet stod i centrum. Expertens iakttagelser av och förmåga att analysera de konkreta bölderna, att utifrån jämförelser kalkylera och prognosticera vann insteg. Pest, modernitet, hälsa, tidigmodern krishantering, Foucault, örlogsstaden.

  • 217.
    Bergqvist, Kanjana
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Patterson, Marlene
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Personers upplevelser av att leva med sjukdomen amyotrofisk lateral skleros (ALS): en litteraturstudie2011Student thesis
    Abstract [sv]

    I Bakgrunden beskrevs det att ALS tillhör motorneuronsjukdomarna vilka påverkar det motoriska nervsystemet. Personer med sjukdomen ALS kan få många olika problem bland annat tilltagande funktionsnedsättningar. För att kunna ge en god omvårdnad och bemöta dessa personer på ett bra sätt kan det vara viktigt för sjuksköterskan att ha en förståelse för hur personer med sjukdomen ALS kan uppleva sin sjukdom. Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med sjukdomen ALS. Metoden i studien var en litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats låg till grund för resultatet. Artiklarna analyserades med manifest innehållsanalys inspirerade av Granheims och Lundmans tolkning av Krippendorffs beskrivning av innehållsanalys. I Resultat framkom det sex kategorier som alla beskrev olika sorters upplevelser som personer med sjukdomen ALS kunde ha. Slutsatsen som kan dras är att de olika upplevelserna är individuella och kan vara både positiva och negativa. Den förlorade kontrollen över sin egen kropp kan också påverka psykologiska och känslomässiga upplevelser. Det kan vara bra för sjuksköterskan att förstå de olika upplevelserna för att kunna främja dessa personers självkänsla och värdighet.

  • 218.
    Bergqvist, Lina
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Jarl, Martin
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Patienters vårdlidande i mötet med vårdpersonal på akutmottagning2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskans arbete på akutmottagning präglas av hög medicinsk kompetens och effektivitet. Tiden patienten får med vårdpersonalen är ofta kort och intensiv och patientens behov av psykosocial omvårdnad, som i regel är stort, kan inte alltid tillgodoses. Vårdlidande är det lidande som skapas av vårdgivaren på grund av felbehandlingar, långa väntetider men främst i vårdrelationen mellan patient och vårdpersonal. Syfte: Belysa patienters vårdlidande i mötet med vårdpersonal på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie med granskning av åtta stycken kvalitativa forskningsartiklar. Resultat: Vårdrelationen avgör om patienten upplever vårdlidande i mötet mellan patient och vårdpersonal. Studien visar vilka brister i vårdrelationen som förekommer på akutmottagning. Slutsats: Kan vårdpersonal undvika dessa brister så kan en fungerande vårdrelation skapas vilket är nödvändigt för att minimera patienternas vårdlidande.

  • 219.
    Bergstrand, Annica
    et al.
    Blekinge Institute of Technology.
    Blom, Lina
    Blekinge Institute of Technology.
    Navigera okända vatten: En metaetnografi av anhörigvårdares upplevelser av palliativ vård i hemmet2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Bakground:  When someone is suffering from incurable disease, life changes both for the person, but also for the relatives. More and more get cared for in the home and relatives becomes more involved in care today. Knowledge of the relatives' experiences of palliative care at home is therefore of importance to the district nurse in the home healthcare system to get further aspects of how care can be improved, hence the present thesis work is important. Aims: The purpose of this meta-synthesis was to get a better understanding of the family caregiver’s experiences of palliative care at home, by integrating qualitative international research.  Method: The method used was Noblit and Hares meta-ethnography and 16 qualitative articles were analyzed and synthesized.  Resultat: The family caregiver’s experiences of palliative care at home represented three themes: living with the dying, caring for the dying and interacting with the professional care. The result shows that the experience of caring for a dying relative at home can feel rewarding but at the same time be very stressful both mentally and physically. Caring for a dying relative at home changes life and relationships. The family caregivers’ role as caregiver was a major responsibility and limited their own lives. This responsibility required help from professional caregivers through support and information.  Conclusions: The present master thesis provides a better understanding of the needs of family caregivers, which may facilitate for healthcare professionals in the encounter with these persons and may also motivate to apply a family-focused approach.

  • 220.
    Bergstrand, Annica
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Svedberg, Emma
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Upplevelser av att leva med sjukdomen psoriasis: En litteraturstudie2012Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psoriasis är en obotlig hudsjukdom som förekommer hos cirka två procent av befolkningen i Skandinavien. Sjukdomen innebär röda fjällande områden eller utslag på kroppen, och kan även innebära klåda och ledsmärtor. Behandlingen består oftast av salva, vaselin eller olja till de fjällande områdena. Sjukdomen psoriasis uppkommer oftast på armbågar, knän, naglar och i hårbottnen. Faktorer såsom infektioner, stress, solfattigdom och vissa läkemedel kan medföra att sjukdomen blossar upp. Sjukdomen och dess behandling kan medföra att personens livskvalitet påverkas. Personer med psoriasis upplever ofta att sjukdomen förringas av omgivningen och att vårdpersonal ofta saknar förståelse för personernas känslor och upplevelser av sjukdomen. För att öka sjuksköterskors förståelse var det därför betydelsefullt att belysa dessa personers upplevelser. Syfte: Studiens syfte var att belysa personers upplevelser av att leva med sjukdomen psoriasis. Metod: Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ ansats gjord på tio vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar var baserade på empiriska intervjustudier. Materialet analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: Det var vanligt förekommande att personerna skämdes över sin kropp och detta resulterade i att de isolerade sig. På så sätt påverkades personernas sociala liv. Personerna upplevde även att de blev stigmatiserade i samhället och att de hade en påfrestande vardag. Många upplevde frustration och uppgivenhet över sin sjukdom. Slutsats: En bättre förståelse för personernas livsvärld kan bidra till en bättre vård. Det behövs mer forskning på området eftersom det i nuläget finns begränsat med studier om upplevelser av sjukdomen psoriasis.

  • 221.
    Bergstrand, Katarina
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Jacobson, Emelie
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Faktorer som påverkar kommunikation mellan vårdgivare och afasipatienter2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Kommunikation mellan vårdgivare och afasipatienter är ett omvårdnadsproblem om vårdgivaren inte har kunskap om hur hon ska förhålla sig i de situationer som kan uppstå. den icke verbala kommunikationen är i dessa sammanhang av stor betydelse men även det verbala språket har sin plats i kommunikationen. Studiens syfte har varit att belysa faktorer som påverkar kommunikationen mellan vårdgivare och personer med afasi. Studien gjordes baserad på litteratur med en kvalitativ ansats. Som teoretisk referensram användes Paterson och Zderads omvårdnadsteori som är en interaktionsteori och grundar sig på vikten av en god relation och därmed en god kommunikation mellan vårdgivaren och patienten. de faktorer som framkom i resultatet var den icke verbala kommunikationen, atmosfären, patientens upplevleser, vårdgivarens upplevelser och samspelet mellan vårdgivare och patient. Från denna studie har man till exempel kunnat dra slutsatsen att vårdgivare-patientrelationen måste vara god om kommunikationen ska lyckas och förståelse uppnås.

  • 222.
    Bergström, Camilla
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Glimsjö, Jenny
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Livstestamente: Ett problem för sjuksköterskor2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Idag dör omkring 90 000 människor årligen i Sverige varav 85 procent av dessa på institution eller sjukhus, kanske omgivna av högteknologisk utrustning med alla dess möjligheter att förlänga ett biologiskt liv. Livstestamente är en viljeförklaring om hur en person vill behandlas i livets slutskede. Ett sådant dokument är inte juridiskt bindande. Däremot är det stadgat i lagen att vården, så långt det är möjligt, skall utformas och genomföras i samråd med patienten. Ett livstestamente betraktas av många sjuksköterskor som en vägledning, men det är ändå inte givet att patientens önskemål alltid kan följas även om vårdpersonalen har kännedom om dessa. Syfte: Att belysa en del av de problem sjuksköterskor kan ställas inför i samband med patienters livstestamenten. Metod: En litteraturstudie baserad på artiklar med kvalitativ inriktning. Åtta artiklar med inriktning på livstestamenten, autonomi, delaktighet, livsuppehållande behandling och palliativ vård analyserades. Resultat: Majoriteten av sjuksköterskorna tyckte att livstestamentet var ett sätt för patienten att bevara sin delaktighet om de skulle hamna i ett terminalt tillstånd. Samtidigt ansåg sjuksköterskorna att det kunde vara konfliktfyllt att tillämpa ett livstestamente. Patientens förväntningar, sjuksköterskans ”lägre” position i den hierarkiska strukturen, vårdpersonalens attityder samt bristande kommunikation angavs som några av de svårigheter sjuksköterskan behövde handskas med. Diskussion: Ett av omvårdnadens syften är att minska lidande samt ge möjligheten till en värdig död. Patientens delaktighet är direkt kopplat till upplevelsen av livskvalitet och en god död. Detta synsätt delas av både sjuksköterskor och patienter. Ändå visar det sig att vården i livets slutskede karakteriseras av brist på kontroll och delaktig ur ett patientperspektiv. Ett livstestamente är i nyläget ingen vanlig företeelse i vårdsammanhang. När ett sådant dokument existerar och är vad patienten önskar orsakar det därför ofta stora utmaningar för sjuksköterskan. Flertalet sjuksköterskor påtalar att det krävs bättre kunskap om livstestamentet och dess tillämpning för att hon/han skall kunna bidra till större följsamhet till dessa.

  • 223.
    Bergström, Christian
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Hansson, Martin
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Upplevelse av väntan: En litteraturstudie utifrån tre självbiografiska böcker2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den första levertransplantationen och hjärttransplantationen i Sverige utfördes 1984. Organtransplantation är en komplicerad process. Ett antal såväl medicinska som juridiska frågor måste vara klarlagda innan en organtransplantation kan genomföras. Att vänta på ett organ är en tid att förberedda sig på liv eller död. Den långa väntetiden för att få ett nytt organ skapar depression, oro och rädsla. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer som väntade på ett organ upplevde väntetiden. Metod: En litteraturstudie baserad på tre självbiografiska böcker har utförts och analysen har genomförts med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultat: Det uppstod flera existentiella frågor som till exempel ”borde inte jag dö när min kropp har slutat fungera” och ”vem bestämmer över liv och död”. Resultatet presenterade även hur den som väntade på ett organ upplevde: personals bemötande, frustration för att väntetiden var lång, sin sjukdomsinsikt och lyckan över möjligheten att ha fått livet tillbaka. Slutsats: Att vänta på ett organ är en stor livskris som medför många komplicerade faktorer. Den långa väntetiden på att få ett nytt organ är frustrerande. Forskning som belyser upplevelsen av att vänta på ett organ kan utveckla sjuksköterskors bemötande av patienter som väntar på ett organ.

  • 224.
    Bergström, Liselotte S
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Warnquist, Birgitta
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Patientens förväntningar på och upplevelser av mötet med sjuksköterskan i primärvård: En litteraturstudie2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Ett besök i primärvården är oftast den första kontakten med sjukvården för de flesta patienter. Hur patienten blir bemött av sjuksköterskan präglar vårdrelationen. Rätt bemötande leder ofta till ökat förtroende för sjuksköterskan och gagnar den fortsatta vården. Syftet med studien var att beskriva patienternas förväntningar på och upplevelser av mötet med sjuksköterskan i samband med besök i primärvården. Litteraturstudien genomfördes med kvalitativa och kvantitativa studier. En innehållsanalys utfördes. Resultatet av litteraturstudien visade att patientens förväntning på ett bra möte innebar, god tillgänglighet, bra möte och att de blev bekräftade av sjuksköterskan. Patienterna upplevde mötena bekväma. De upplevde även en trygghet i relationen och kände förtroende för sjuksköterskans kompetens vid mötena. För att patienterna ska uppleva bra bemötande och känna sig bekräftade krävs det att sjuksköterskan visar respekt och integritet, har god förmåga att lyssna och visa empati.

  • 225.
    Bergström, Lovisa
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Fornander, Hanna
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med patienter från annan kulturell bakgrund: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning 

    Bakgrund: Att ha förmågan att kommunicera med patienter från annan kultur är högst aktuellt inom hälso- och sjukvården. Vi lever i ett föränderligt samhälle och sjuksköterskan kommer troligtvis att behöva mer kunskap om kommunikation då denna har en stor betydelse inom omvårdnad. Att ha förmågan att kommunicera med patienter från annan kulturell bakgrund ger därför bättre förutsättningar för en fungerande kommunikation och risken för att missförstånd uppstår minskar. 

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med patienter från annan kulturell bakgrund. 

    Metod: En litteraturstudie som baserades på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats har genomförts enligt Graneheim och Lundman. Innehållsanalysen var manifest och beskriver det synliga i texten. 

    Resultat: Analysen mynnade ut i tre huvudkategorier och fyra underkategorier. Kategorierna beskriver sjuksköterskors erfarenheter av att kommunicera med patienter från annan kulturell bakgrund. Här framkommer sjuksköterskors erfarenheter av behovet av att använda strategier för att kommunicera, utmaningar i kommunikationen språk samt sjuksköterskans behov av att ta hjälp av andra för att kommunicera. Sjuksköterskorna erfor att både verbal och icke-verbal kommunikation spelade stor roll i mötet med patienten för att kunna bidra med en god omvårdnad. 

    Slutsats: Studien kan ge sjuksköterskor redskap till att kommunicera med patienter från annan kulturell bakgrund eftersom problemet tydliggörs och lyfts fram. Strategier som den verbala och icke-verbala kommunikationen kompletterar varandra för att bidra till en god kommunikation och därmed en god omvårdnad. 

    Nyckelord: erfarenhet, kommunikation, kultur, kvalitativ, sjuksköterska

  • 226.
    Bergström, Markus
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Lövgren, Jonas
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Patientens upplevelse av besök på en akutmottagning2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att vara patient på akutmottagning innebär upplevelser av oro ångest och smärta av att vara sjuk. Plötsligt blir patienten beroende av andra för att klara sina behov och omges samtidigt av okända människor i en ovan miljö. I dessa fall är en god kontakt mellan patienten och vårdpersonal mycket viktig för att patienten skall uppleva tillfredsställelse. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av besök på en akutmottagning. Metod: En litteraturstudie baserad på nio vetenskapligt granskade artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt protokoll av Carlsson och Eiman (2003) och innehållsanalys gjordes med en analysmetod av Graneheim och Lundman (2004) som inspiration. Resultat: Det framkom att även om patienterna upplevde missnöje med väntetiderna så var det främst bristen på information som låg till grund för missnöjet, däremot ville patienterna inte klaga på vårdpersonalen utan missnöjet riktades emot de som jobbade högre upp i organisationen. Patienterna upplevde trygghet vid ett gott samspel med vårdpersonalen. Slutsats: För en positiv upplevelse på akutmottagningen är det viktigt att patienten får känna sig delaktig, bli kontinuerligt informerad samt känna bekräftelse från vårdpersonalen.

  • 227.
    Bergström, Monica
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Lindros, Jeanette
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Att möta smittbärande patient2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund. Smittsamma sjukdomar har i alla tider har framkallat rädsla och fördomar. När vårdaren möter patienter med smittsamma sjukdomar måste de kunna ge trygg vård som grundar sig på teoretisk och praktisk kunskap. I dag möter vårdaren många patienter som bär på smittsamma sjukdomar, nya och tidigare kända, upplevelserna skiljer sig åt beroende på hur mycket kunskap de har om sjukdomen. Syfte. Syftet med studien är att belysa vårdarens upplevelse i mötet med smittbärande patient. Metod. Studien är litteraturbaserad och bygger på åtta vetenskapliga artiklar. Studien har en kvalitativ ansats. Innehållsanalys har använts vid analysen av materialet med stöd av Graneheim och Lundman's analysmodell. Resultat. Fem kategorier av upplevelser i mötet med smittbärande patient framkom, såsom rädsla, stress, empati, trygghet och plikt/skyldighet. Slutsats. Såväl teoretisk som praktisk kunskap har stor betydelse för vården av smittbärande patient. Kunskap, som bidrar till ökad trygghet i yrkesrollen, bidrar också till ökat självförtroende och ökad förmåga till ett empatiskt synsätt, samt erbjuder patienten en god omvårdnad.

  • 228.
    Bergström, Sara
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Mer än bara ett venöst bensår: En litteraturstudie om äldres upplevelser2013Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Venösa bensår är en vanlig erfarenhet bland äldre och de påverkas både fysiskt och psykiskt av att leva med ett venöst bensår. Ett venöst bensår är ett kroniskt problem, där läkningen kan ta upp till flera månader och år att läka. Det är även en stor risk att såret återkommer, vilket kan innebära att de äldre kan leva med symtom av venösa bensår under hela sin livstid. Syfte: Belysa äldres upplevelser av att leva med venösa bensår. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats, där sex kvalitativa artiklar ligger till grund för resultatet. Artiklarna analyserades med Granheim och Lundmans tolkning av en manifest innehållsanalys med latenta inslag. Resultat: De äldres aktiviteter begränsades på grund av trötthet, smärta och rädsla för att skada såret, eller att nya sår skulle uppkomma. Social isolering uppstod på grund av rädsla att såret skulle lukta och skam över att visa andra sitt sår och sitt bandagerade ben. Trotts långdragen sårläkning kände de äldre hopp om framtiden och att såret skulle läka. Slutsats: Äldre med venösa bensår upplever fysiska begränsningar i det vardagliga livet på grund av det venösa bensåret, vilket påverkar inte enbart de äldre på ett fysiskt plan utan även känslomässigt. För att vårdpersonal ska kunna underlätta för de äldre att leva med venösa bensår, krävs mer forskning av äldres upplevelser av venösa bensår ur ett livsvärldsperspektiv.

  • 229.
    Berlevik, Ann-Sofie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Barns upplevelser av att leva med en förälder som vårdas palliativt.: En meta-etnografisk studie2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 230.
    Berlevik, Ann-Sofie
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Gunnarsson, Susanne
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Upplevelsen av att leva med en förlossningsdepression: Välkommen hem lilla bebis, välkomna hem demoner2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att genomgå en förlossning är en fysisk och psykisk påfrestning. 10-20 % av de nyförlösta mammorna drabbas av förlossningsdepression, PPD, som visar sig någon gång under det första året efter förlossningen. En PPD innebär en stor negativ förändring i mammans livsvärld vilket kan få konsekvenser för hela familjen genom att det bland annat kan leda till självmord. Syfte: Syftet med studien är att belysa den nyblivna mammans livsvärld i samband med PPD. Metod: En kvalitativ litteraturstudie där självbiografiska böcker har granskats. Resultat: Studien visade att hela tillvaron förändrades för den nyblivna mamman. Negativa känslor och tankar genomsyrar hela hennes vakna tid. Rutiner som tidigare varit självklara blir till en omöjlighet. Det är inte bara mamman som lider av sin PPD utan det är något som drabbar hela familjen. Slutsats: Sjuksköterskan måste ha kunskap om sjukdomens omfattning och våga fråga hur mamman mår och informera båda föräldrarna om problematiken som sjukdomen innebär och de konsekvenser som kan uppstå.

  • 231.
    Berner, Jesica
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Anderberg, Peter
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Rennemark, Mikael
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Case Management for Frail Older Adults Through Tablet Computers and Skype2016In: Informatics for Health and Social Care, ISSN 1753-8157, E-ISSN 1753-8165, Vol. 41, no 4, p. 405-416Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Frail older adults are high consumers of medical care due to their age and multiple chronic conditions. Regular contact with a case manager has been proven to increase well-being of frail older adults and reduce their number of health-care visits. Skype calls through tablet PCs can offer easier communication. Objective: This paper examines frail older adults’ use of tablet computers and Skype, with their case managers.Method: Interviews were conducted on 15 frail older adults. A content analysis was used to structure and analyze the data. Results: The results indicate that tablet computers were experienced in a positive way for most frail older adults. Conflicting feelings did emerge, however, as to whether the frail elderly would adopt this in the long run. Skype needs to be tested further as to whether this is a good solution for communication with their case managers. Strong technical support and well-functioning technology are important elements to facilitate use. Conclusion: Using Skype and tablet PCs do have potential for frail older adults, but need to be tested further. © 2015 Taylor & Francis

  • 232.
    Berner, Jessica
    et al.
    Amsterdam UMC, NLD.
    Comijs, Hannie
    Amsterdam UMC, NLD.
    Elmståhl, Sölve
    Lunds Universitet, SWE.
    Welmer, Anna Karin
    Stockholms universitet, SWE.
    Sanmartin Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Anderberg, Peter
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Deeg, Dorly
    Amsterdam UMC, NLD.
    Maintaining cognitive function with internet use: A two-country, six-year longitudinal study2019In: International psychogeriatrics, ISSN 1041-6102, E-ISSN 1741-203X, Vol. 31, no 7, p. 929-936Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objectives: Maintaining good cognitive function with aging may be aided by technology such as computers, tablets, and their applications. Little research so far has investigated whether internet use helps to maintain cognitive function over time.Design: Two population-based studies with a longitudinal design from 2001/2003 (T1) to 2007/2010 (T2).Setting: Sweden and the Netherlands.Participants: Older adults aged 66 years and above from the Swedish National Study on Ageing and Care (N = 2,564) and from the Longitudinal Aging Study Amsterdam (N = 683).Measurements: Internet use was self-reported. Using the scores from the Mini-Mental State Examination (MMSE) from T1 and T2, both a difference score and a significant change index was calculated. Linear and logistic regression analysis were performed with difference score and significant change index, respectively, as the dependent variable and internet use as the independent variable, and adjusted for sex, education, age, living situation, and functional limitations. Using a meta-analytic approach, summary coefficients were calculated across both studies.Results: Internet use at baseline was 26.4% in Sweden and 13.3% in the Netherlands. Significant cognitive decline over six years amounted to 9.2% in Sweden and 17.0% in the Netherlands. Considering the difference score, the summary linear regression coefficient for internet use was-0.32 (95% CI:-0.62,-0.02). Considering the significant change index, the summary odds ratio for internet use was 0.54 (95% CI: 0.37, 0.78).Conclusions: The results suggest that internet use might play a role in maintaining cognitive functioning. Further research into the specific activities that older adults are doing on the internet may shine light on this issue. © 2019 International Psychogeriatric Association.

  • 233.
    Berner, Jessica
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Rennemark, Mikael
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Jogreus, Claes
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Mathematics and Natural Sciences.
    Anderberg, Peter
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Sköldunger, Anders
    Wahlberg, Maria
    Elmståhl, Sölve
    Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Factors influencing Internet usage in older adults (65 years and above) living in rural and urban Sweden2015In: Health Informatics Journal, ISSN 1460-4582, E-ISSN 1741-2811, Vol. 21, no 3, p. 237-249Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Older adults living in rural and urban areas have shown to distinguish themselves in technology adoption; a clearer profile of their Internet use is important in order to provide better technological and health-care solutions. Older adults' Internet use was investigated across large to midsize cities and rural Sweden. The sample consisted of 7181 older adults ranging from 59 to 100 years old. Internet use was investigated with age, education, gender, household economy, cognition, living alone/or with someone and rural/urban living. Logistic regression was used. Those living in rural areas used the Internet less than their urban counterparts. Being younger and higher educated influenced Internet use; for older urban adults, these factors as well as living with someone and having good cognitive functioning were influential. Solutions are needed to avoid the exclusion of some older adults by a society that is today being shaped by the Internet.

  • 234.
    Berner, Jessica
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Rennemark, Mikael
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Jogréus, Claes
    Blekinge Institute of Technology, School of Engineering, Department of Mathematics and Natural Sciences.
    Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Distribution of personality, individual characteristics and internet usage in Swedish older adults2012In: Aging and Mental Health, ISSN 1360-7863 , Vol. 16, no 1, p. 119-126Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objectives: This paper investigated factors associated with internet usage in the Swedish older adults ranging in age from 60 to 96. Personality traits and individual characteristics have been previously noted to influence internet usage, where older adults have not been the focus population. In this study the relationships between personality, individual characteristics and internet usage were investigated. Methods: A descriptive analysis of the personality tests of a total of 1402 subjects included in the Swedish National Study on Aging and Care (SNAC) was conducted. Three variables were controlled for: sex, age and education. Descriptive statistics, Mann-Whitney and Kruskal-Wallis tests, chi square tests and a logistic regression were used in order to detect the relationships with internet usage. Results: Men differ significantly from women in the personality traits analysis. Those with higher education were more open and neuroticism was lower in the oldest older adults. Internet usage declined significantly with age and those with middle to higher education were using the internet the most. No other associations with internet use were found Conclusion: Personality traits and individual characteristics do not seem to influence the Swedish older adult and their internet usage. What one needs to account for is the age and education of the person. The more educated and the youngest cohorts were using the internet more frequently.

  • 235.
    Berner, Jessica
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Rennemark, Mikael
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Jogréus, Claes
    Blekinge Institute of Technology, School of Engineering, Department of Mathematics and Natural Sciences.
    Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Factors associated with change in Internet usage of Swedish older adults (2004-2010)2013In: Health Informatics Journal, ISSN 1460-4582, E-ISSN 1741-2811, Vol. 19, no 2, p. 152-162Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The increased reliance on Internet use in social functions has presumably left out a part of the population: the oldest-older adults. These are people who have not kept themselves up to date with the technological developments for various reasons. There are, however, exceptions from whom we have something to learn. This study investigates the older people in Sweden who started to use the Internet over a period of 6 years. Cognition, extraversion, openness, functional disability, household economy, sex, age and education were investigated in relation to starting to use the Internet. A chi-square test, Spearman correlation and a logistic regression analysis were conducted. It was found that higher cognition, being male and being between the ages of 60 and 80 years were determining factors in starting to use the Internet for the Swedish older adult. Our results indicate that the oldest-older adults are slow to adapt to using the Internet and more attention should be paid on how to support this group.

  • 236.
    Bernhardsson, Annika
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Egenskaper hos sjuksköterskan: som påverkar egenvården hos personer med diabetes – En litteraturstudie2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Cirka 3-4 % av Sveriges befolkning är diagnostiserade med diabetes. Detta är en siffra som kommer att öka inom en relativt snar framtid. Diabetes är dock en sjukdom som kan förebyggas med hjälp av information. När diagnosen är ett faktum kan symtomen dämpas, och här har sjuksköterskan en mycket viktig uppgift. Hur sjuksköterskan beter sig i mötet med personen med diabetes är avgörande för hur väl egenvården fungerar. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur olika egenskaper hos sjuksköterskan påverkar egenvården hos personer med diabetes. Metod: Litteraturstudie med sju stycken granskade artiklar. Resultat: Resultatet av studien visade tio egenskaper hos sjuksköterskan som påverkar egenvården hos personen med diabetes. De egenskaperna var: entusiasmerande, kontrollerande, kritisk, lyhörd, professionell, respekterande, ser personen, stressad, stödjande och informerande samt välkomnande. Diskussion: Det visade sig att de egenskaper som framkom i resultatet har en stor betydelse för egenvården hos personer med diabetes.

  • 237.
    Bernhardsson, Annika
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Egenskaper hos sjuksköterskan: som påverkar egenvården hos personer med diabetes – En litteraturstudie2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Cirka 3-4 % av Sveriges befolkning är diagnostiserade med diabetes. Detta är en siffra som kommer att öka inom en relativt snar framtid. Diabetes är dock en sjukdom som kan förebyggas med hjälp av information. När diagnosen är ett faktum kan symtomen dämpas, och här har sjuksköterskan en mycket viktig uppgift. Hur sjuksköterskan beter sig i mötet med personen med diabetes är avgörande för hur väl egenvården fungerar. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur olika egenskaper hos sjuksköterskan påverkar egenvården hos personer med diabetes. Metod: Litteraturstudie med sju stycken granskade artiklar. Resultat: Resultatet av studien visade tio egenskaper hos sjuksköterskan som påverkar egenvården hos personen med diabetes. De egenskaperna var: entusiasmerande, kontrollerande, kritisk, lyhörd, professionell, respekterande, ser personen, stressad, stödjande och informerande samt välkomnande. Diskussion: Det visade sig att de egenskaper som framkom i resultatet har en stor betydelse för egenvården hos personer med diabetes.

  • 238.
    Berntsson, Anna
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Mötet med europeisk vårdpersonal och kvinnor som blivit könsstympade2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Könsstympning utav kvinnor är en sedvänja som sträcker sig tusentals år tillbaka i tiden. Det beräknas finnas omkring 100-140 miljoner kvinnor i världen som genomgått könsstympning. Runt 500,000 av kvinnorna är bosatta i Europa. Könsstympning är inte riskfritt och för ofta med sig kortsiktiga så väl som långsiktiga komplikationer. Fler och fler kvinnor som blivit könsstympade migrerar idag ifrån sina hemländer till Europa, vilket leder till nya och obekanta vårdsituationer. Syfte: Belysa hur kvinnor som blivit könsstympade upplevde mötet med europeisk vårdpersonal. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats på sju vetenskapliga studier har utförts. Innehållet analyserades enligt Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Skildrar hur kvinnorna ofta upplevde att de träffade vårdpersonal som inte hade tillräckligt med kunskap om könsstympning. De uttryckte att de många gånger kände rädsla inför ett vårdbesök och att de flera gånger stött på kommunikationshinder som gjorde att de kände osäkerhet. Kvinnorna beskrev hur de känt sig kränkta och utlämnade i åtskilliga situationer. Trots att majoriteten av upplevelserna var negativa fanns det dock ett mindre antal som berättade hur de känt sig trygga i mötet. Slutsats: Kunskap om könsstympning finns inte i tillräcklig utsträckning. För att utveckla vårdarbetet och få kvinnorna att känna trygghet behövs det kunskap. Om båda parterna ger och tar skulle resultatet blir allra bäst.

  • 239.
    Berntsson, Susanne
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Pålsson, Margareta
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Den psykosociala miljöns påverkan på välbefinnandet hos patienter med andningsbesvär2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning: Människor med lungrelaterade sjukdomar har ofta besvär med att kunna andas. Det finns många olika faktorer i miljön som kan påverka deras andning och välbefinnande. Studiens syfte var att belysa sambandet mellan den psykosociala miljön och välbefinnandet hos patienter med andningsbesvär ur ett patientperspektiv. Metoden som användes var litteraturstudie. Resultatet visar, att bli sedd och förstådd samt känslor, har en stor betydelse for denna patientgrupps välmående. Diskussionen visar att vårdaren har ett ansvar att skapa en bra miljö för patienter med andningsbesvär.

  • 240.
    Berthelsen, Connie Bottcher
    et al.
    Zealand Univ Hosp; Aarhus Univ, DNK.
    Kristensson, Jimmie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    The SICAM-trial: evaluating the effect of spouses' involvement through case management in older patients' fast-track programmes during and after total hip replacement2017In: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 73, no 1, p. 112-126Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    AimThe aim of this study was to evaluate the effect of spouses' involvement in older patients' care trajectories, using case management as intervention in total hip replacement through fast-track programmes. BackgroundPatients need their spouses to be involved in their fast-track programmes and this involvement is often associated with improvements in patient outcomes. However, the effect of spouses' involvement in older patients' fast-track programmes has not yet been investigated. DesignA two-group quasi-experimental design with pre-test and repeated post-test measures was conducted in an orthopaedic ward of a Danish Regional Hospital from February 2014-June 2015. Spouse-patient dyads were initially recruited for the control group (n=14), receiving usual care; dyads for the intervention group (n=15) were recruited afterwards, receiving case management intervention elements before, during and after admission. MethodsFace-to-face interviews on questionnaires were conducted with spouses and patients at baseline, 2weeks and 3months after discharge, measuring spouses' caregiver satisfaction, difficulties and level of anxiety and patients' functional and nutritional status, pain and level of depression. ResultsThe results showed that there were no differences between the groups with regard to any of the outcome measures. However, statistically significant improvements were found in the patient groups on functional status, pain and depression and in the groups of spouses on caregiver satisfaction. ConclusionThe case management intervention seemed to have an effect in patient and spousal groups; however, this improvement could also have been caused by the effect of fast-track treatment.

  • 241.
    Berthelsen, Connie Bøttcher
    et al.
    Aarhus Universitet, DEN.
    Kristensson, Jimmie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    A sense of security: Spouses' experiences of participating in an orthopaedic case management intervention (the SICAM-trial)2017In: International Journal of Orthopaedic and Trauma Nursing, ISSN 1878-1241, E-ISSN 1878-1292, Vol. 24, p. 21-30Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to explore and describe spouses' experiences of participating in a case management intervention during older patients' fast-track programme having total hip replacement as well as which intervention elements they found useful. Data were collected through qualitative interviews with 10 spouses from the intervention group of the SICAM-trial, directed by predetermined codes based on elements of the intervention. Data were analysed by both authors using directed content analysis. The results showed that the spouses were very pleased about being a part of the case management intervention. They enjoyed being active participants even though problems sometimes occurred such as coordination difficulties between the case manager and other healthcare professionals and their feeling of being burdened. The spouses experienced the contact with the case manager as the most meaningful part of their participation and the telephone contact with her as the most useful element of the intervention. The fact that not all spouses participated in all the available intervention elements could be explained by their feeling of being burdened and that they were not fully aware of what the intervention elements were.

  • 242.
    Bertilsson, Edvin
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Nilsson, Amanda
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Upplevelsen av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom: En litteraturstudie2012Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, är en obotlig sjukdom som förväntas öka hos befolkningen de kommande åren. Sjukdomen ökar luftmotståndet i lungorna och gör att lungblåsorna förstörs. Det leder till svårigheter med andningen. Rökning är den största riskfaktorn för att insjukna i KOL. Eftersom rökning till stor del orsakar sjukdomen kan känslor som skam och självanklagelse upplevas. KOL hämmar även förmågan till att utföra aktiviteter och påverkar de sociala kontakterna negativt. Syftet: Syftet var att belysa upplevelsen av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: I studien framkom det olika upplevelser som till stor del var negativa. Personer med KOL upplevde andnöd som ett problem eftersom det ledde till panik och ångest och det påverkade den dagliga fysiska aktiviteten negativt. Känslan av att vara beroende av andra upplevdes som frustrerande och var något som var svårt att acceptera.

  • 243.
    Bertilsson, Jennifer
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Runesson, Sandra
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Upplevelsen av reumatoid artrit i det dagliga livet2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Reumatoid artrit är en ledsjukdom som ca 60 000 personer i Sverige är drabbade av. Sjukdomen har påverkan på det dagliga livet, detta leder också till en känslomässig påverkan för personerna med sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer i medelåldern med sjukdomen reumtoid artrit upplever det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Artiklarna som användes granskades utifrån Graneheim och Lundmans tolkade innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att sjukdomen led till en stor påverkan på det dagliga livet så som ADL, jobb och fritidsaktiviteter. Sjukdomen ger också en känslomässig påverkan hos personerna. Känslan av beroende uppkom hos vissa personer när hjälp behövdes med vardagliga aktiviteter medans andra kände ett oberoende, trots att hjälp behövdes. Slutsats: Slutsatsen var att personer med sjukdomen reumatoid artrit blev påverkade på ett eller annat vis. En omstrukturering av vardagen var ett måste för att kunna leva med sjukdomen.

  • 244.
    Bilker, Anna-Karin
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Utemiljön på förskolorna i Eksjö kommun: En kartläggning av den fysiska miljöns utformning samt personalens erfarenheter av den fysiska miljön2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Förskolegårdar med inslag av träd, buskar och kullar som är väl integrerade i lekplatser utgör stödjande miljöer för ökad fysisk aktivitet, ökad koncentration samt solskyddad utevistelse. OPEC är ett verktyg utformat för att bedöma förskolegården och dess potential för att fungera som en stödjande miljö på detta sätt. Syftet med studien var att kartlägga aspekter av utemiljön som rörde möjligheten till fysisk aktivitet, koncentration och förekomst av solexponering på förskolegårdarna i en kommun i södra Sverige samt att undersöka förskolepersonalens erfarenheter av den fysiska miljön på förskolegårdarna. Som fokus för studien valdes Eksjö kommun p.g.a. dess tillgänglighet. Data samlades in genom strukturerade observationer av förskolegårdarna med utgångspunkt i OPEC samt kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med förskolepersonal som arbetade på förskolorna. Observationsdatan från förskolegårdarna genomgick en kvantitativanalys och datan från intervjuerna analyserades genom en kvalitativinnehållsanalys. Resultatet visade att endast 2 av de 13 förskolegårdarna utgjorde stödjande miljöer enligt OPEC. Brist på tillräckligt solskydd och utmaningar lyftes fram i intervjuerna samt att utvecklingen av gårdarna hämmades av att det rådde osäkerhet kring vilka regler som gällde för utformandet av gården. Det fanns ett stort behov av att gårdarna skulle ses över. De flesta gårdarna klassificerades inte som stödjande miljöer vilket korrelerade med förskolepersonalens upplevelser av att det saknades tillräckligt med utmaningar och solskydd på många av gårdarna. Studien visade på att ansvarsfördelningen kring förskolegårdarna och vilka regler som gäller för underhåll och utveckling behöver ses över så att förskolepersonalens engagemang för gårdarna kan tillvaratas och stödjas.

  • 245. Bizzozero, Linaa
    et al.
    Berggren, Linda
    Icke- Farmakologiska Metoder inom äldreomsorgen2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 246. Bjegovic-Mikanovic, Vesna
    et al.
    Laaser, Ulrich
    Vukovic, Dejana
    Stjernberg, Louise
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Otok, Robert
    Czabanowska, Katarzyna
    The way forward in partnerships for education and training in public health2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Today schools and departments of public health (SDPHs), as well as public health professionals are searching for interface and synergies between public health science and practice. They are increasingly relying on partnerships in order to achieve common goals. To collect more information on the fragmented institutional landscape the Association of Schools of Public Health in the European Region (ASPHER) organised a survey among its full institutional 81 members with the core objective to assess the exit competences of master of public health graduates according to the new Essential Public Health Operations (EPHO) of WHO-EURO. The survey results indicate that usually European SDPHs are small units, funded from tax money. A total of 130 academic programmes released 3035 graduates per last year All selected competences within each EPHO showed high reliability and high internal consistency (alpha>0.75, p<0.01). SDPH assess their best teaching output to be in the field of health promotion, followed by disease prevention and identification of priority health problems and health hazards in the community, while they see the least success regarding preparedness and planning for public health emergencies. Given the fragmentation of the institutional infrastructure, the harmonization of programme content and thinking is impressive. Even more surprising is the observation that the determination of the desired performance by employers of public health professionals for most EPHOs (6 out of 10) is almost congruent with the estimated output of SDPHs. The main objective of the workshop was to continue with permanent dialogue on innovation and good practice in public health education, continuing training and lifelong learning and to strengthen everlasting collaboration of European schools in efforts to improve public health performance.

  • 247.
    Bjernevall, Ola
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Identifiering av smärta hos personer med demens med förlorad förmåga att kommunicera verbalt: En kvalitativ litteraturstudie ur vårdgivarens perspektiv2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Mellan 60-80% av de vårdtagare som bor på någon form av vårdinrättning lever med smärta. Hos vårdtagare med demens och med förlorad förmåga att kommunicera verbalt kommer förmågan att förmedla smärta på så sätt försvåras. Detta är ett problem som kommer att öka allt eftersom befolkningen blir äldre och äldre och också antalet vårdtagare med demens och med förlorad förmåga att kommunicera verbalt ökar. Syftet: Syftet var att belysa hur vårdgivare upplever att de kan identifiera smärta hos vårdtagare med demens som förlorat sin verbala förmåga att kommunicera. Metod: Studien var en litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar baserade på vårdgivarens upplevelser. Innehållsanalys gjordes enligt Graneheim och Lundman (2004) och artiklarna kvalitetsbedömdes enligt Carlsson och Eiman (2000). Artiklar söktes i databaserna PubMed, PsycInfo, Cinahl och Medline samt manuellt. Resultat: Det framkom att det finns ett stort behov och önskan ifrån vårdgivarna att få adekvat utbildning i metoder för att bemöta vårdtagare med demens och smärta. För att kunna utföra en tillförlitlig identifiering av smärta krävs att patientkännedomen är hög. Smärta kan tolkas genom ansiktsuttryck, kroppsspråk eller ett ändrat beteende. Slutsats: Identifiering av smärta hos vårdtagare med demens och som förlorat sin verbala förmåga att kommunicera är inte en omöjlig uppgift. Vårdgivarna i studien upplever att en förutsättning för att lyckas är dock att vårdgivaren har en god kännedom om vårdtagaren för att kunna upptäcka förändringar i beteendet.

  • 248.
    Bjällgren, Beatrix
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Möllheden, Evelina
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Att leva med urininkontinens: En litteraturstudie om kvinnors upplevelser2013Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Urininkontinens är ett vanligt förekommande problem i samhället som främst kvinnor lever med. Även om det är ett problem är det få kvinnor som söker hjälp och detta anses bero på att urininkontinens är förknippat med tabu och något som är pinsamt att prata om. Diagnostisering och behandling av urininkontinens har förbättrats under åren men fortfarande anses hälso- och sjukvården sakna tillräcklig kunskap och förståelse över att urininkontinens kan vara ett stort lidande för kvinnan. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats inkluderande sju vetenskapligt granskade artiklar. Resultat: Föreliggande studie består av tre huvudkategorier vilka är upplevelsen av att vilja ta kontroll över situationen/sin sjukdom, att inte känna sig kvinnlig samt att känna sig förbisedd av hälso- och sjukvården. En saknad kontroll över situationen ledde till känslor utav en begränsad vardag och att ha förlorat kontrollen över sin kropp. Upplevelsen av att inte känna sig kvinnlig genererade känslor av skam och negativ självbild. Kvinnorna kände sig sårade och osynliga av att hälso- och sjukvården förbisåg deras problem. Slutsats: Kvinnorna upplevde urininkontinensen som något negativt ur flera aspekter. Många vågade inte prata om sina besvär och därav kan skönjas att det behövs ett förbättrat stöd och en ökad kunskap hos hälso- och sjukvården.

  • 249.
    Bjärvall, Robert
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Vakna lokalbedövade patienters upplevelser2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Patients who undergo surgery receive general anaesthesia or any form of conduction anaesthesia during the operation. For most people it is strange, unexpected and for many something completely new to be a patient and undergo surgery. Awake conduction anaesthetic patients’ experiences from the intraoperative period were little studied. The purpose of this study was to examine awake conduction anaesthesia patients’ experiences. An empirical study with nine patients that had surgery was carried out in southern Sweden. The interviews were analysed with content analysis. The results are presented in the tree categories that emerged from the analysis of these interviews and they were: sense of security is influenced by nursing staff, experiences of self during surgery and experiences of time and waiting. The overall theme that emerged in the analysis was a desire for closeness in the relationship and understanding of the unknown. The conclusion is that awake conduction anaesthetic patients wants: To fell safe and that they would be well cared for by the nursing staff, prefer to listen to music intraoperative, would like to be offered the possibility to see their operations, to get information about what happens during the operation, would like more information on how local anaesthetics acts and feels, experience that things take time intraoperative and wants to have influence on their situation intraoperative.

  • 250.
    Bjärvall, Robert
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Mauritzon, Roger
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Datorjournalen har liten påverkan på patientomvårdnaden2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det finns lagar som reglerar att man vid vård av patienter skall föra journal. Traditionellt har journalerna dokumenterats på papper men inom vården har det under senare år införts datorjournaler. Som exempel har hela Landstinget i Blekinge någon typ av datorjournal. Datorjournalen kan ge ökad säkerhet och kvalité i ornvårdnadsarbetet, men påverkar den omvårdnaden patienten får? Syfte: Syftet var att undersöka med vilka faktorer som datorjournalen eventuellt påverkar patientomvårdnaden. Metoden: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sökningar i databaser på Internet gav nio artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I artiklarna som analyserades hittades endast kortfattade och varierande resultat som stämde in på syftet. De talar i huvudsak om hur vårdarna uppfattar datorjournalens påverkan på omvårdnaden. Resultatet presenteras i tre kategorier som är följande: information, tid och säkerhet. Slutsatser: Datorjournalens påverkan på patientomvårdnaden är mycket dåligt undersökt. Författarna föreslår att studier görs inom området för att se om det finns något samband mellan användning av datorjournal och patientomvårdnad.

2345678 201 - 250 of 1639
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf