Endre søk
Begrens søket
2345678 201 - 250 of 807
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Emslie, Martin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Station-nearness Principles in the Copenhagen Region and Scania, Integrating Urban Functions with Public Transit2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    Abstract Station-nearness principles as we will discuss in this paper, deals with the coordination of urban functions with the public transportation network. When we talk about functions, we mean residences, workplaces, commercial services, entertainment venues, places of culture, etc. These functions should be high density, there should be a mix of them and they should be pedestrian friendly in nature. Effective integration of functions around train stations brings many benefits and is one of the best means by which you can increase public transport use and increase the accessibility for people in a region. More and more, cities in North America, Europe and other places, are exploring the idea of how this concept can be applied. The Copenhagen region as we will discuss, has placed station-nearness principles at the forefront of their finger plan. Since the Copenhagen region has applied these principles, they have seen clear results with increased public transit ridership, as well on the overall, an increase in the standard of living. As many places are exploring the concept, not everyplace has been able to make the concept work. When we look at Scania, the concept is under utilized to a degree. There continues to be many populated and dense areas in Scania where the coordination of urban functions with public transit is lacking. The automobile is also gaining stronger competition over public transportation; this is a concern in terms of the sustainable future and quality of life for the region. It is not always the solution to simply expand the public transportation network, rather it can be significant to explore more upon the concept of station-nearness principles so that the existing public transit network can be made more effective. It is important to compare places, see in our case study how the concept has worked in the Copenhagen region and look into why the concept is lacking in Scania, as well, what can be done to implement it more in Scania. It is also important how the Öresund region as whole, can play a role with developing the concept, as well, how the concept can benefit the Öresund region vice versa.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 202.
    Engström, David
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Skäggetorp: ett förslag hur stadsdelen kan integreras med övriga staden2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [sv]

    Stadsdelen Skäggetorp är en förort cirka 4 kilometer från Linköpings centrum som uppfördes under miljonprogrammet det vill säga mellan 1965-74. Under dessa tio år uppfördes drygt en miljon bostäder i Sverige med avsikten att bygga bort den bostadsbrist och trångboddhet som då rådde. Efteråt har byggandet och stadsdelarna från epoken kommit att kritiserats hårt för att bland annat ha monotona och torftiga miljöer. Utemiljöerna var något som allt som oftast blev eftersatt vid byggandet på grund av att det rationaliserades och serietillverkning skedde. Förorterna från miljonprogrammet har även kritiserats på grund av den segregering som allt som oftast skett i dessa stadsdelar. Även Skäggetorp har fått denna kritik mot sig samt tilldelats ett rykte om att vara ett mindre attraktivt bostadsområde i Linköping. Flertalet av stadsdelsdelens invånare har pekat på detta som ett problem samt att stadsdelen har sämre rykte än förtjänat. Stadsdelens dåliga rykte har medfört att få besöker stadsdelen vilket ytterligare förstärker segregationen. Det här examensarbetets primära syfte har varit att skapa ett attraktivt stråk ned mot stadsdelen från de omkringliggande stadsdelarna och på så sätt integrera Skäggetorp med dessa. Stadsdelen ligger idag som en egen bostadsenklav eftersom att den är omgiven av större grönytor samt infrastruktur. Bebyggelsen i stadsdelen angränsar därmed inte direkt till någon av de omkringliggande stadsdelarna. För att integrera stadsdelen har möjligheten att skapa funktioner som har potential att attrahera besökare från andra stadsdelar varit viktig. För att skapa ett attraktivt samt välanvänt stråk ned mot Skäggetorp har en Space syntax-analys utförts. Analysen innebär att stadens gatustruktur inventerats och analyserats genom att räkna ut integrationen på de olika siktlinjerna i stadens gatustruktur. Analysen menar att siktlinjer med höga integrationsvärden kommer att användas för förflyttningar inom staden. För att underlätta för att få besökare att dra sig ned mot Skäggetorp har det därför varit viktigt att skapa ett högt integrerat stråk ned mot stadsdelen, då detta har potential att användas i en större utsträckning. Målsättningen med examensarbetet har även varit att skapa förutsättningar för stadsdelens invånare att göra boendekarriär inom den egna stadsdelen då ett problem har varit att flertalet av de som har råd att flytta från stadsdelen även har gjort det. På så sätt skapas även förutsättningar för en integration mella olika socioekonomiska klasser. Ett stort problem för stadsdelen är den höga arbetslösheten vilket innebär att flertalet inte har råd med annat boende. Genom att dessa ser att invånare från Skäggetorp väljer att bo kvar trots att de har möjlighet att flytta från stadsdelen kan deras syn på stadsdelens attraktivitet öka. Det här innebär att känslan av att de enbart bor där eftersom att de inte har råd att flytta kan minska. Vid utformningen av planförslaget har, förutom den Space syntax-analys som utförts, intervjuer och enkäter med de boende samt personer involverade i stadsdelsutvecklingsprojekt i området legat till grund för att få en bild av vad invånarna vill med sitt bostadsområde samt vad som fungerat i liknande bostadsområden. Förhoppningen är att detta examensarbete kan ligga till grund för ett förändringsarbete som syftar till att integrera Skäggetorp med den övriga staden och därmed bidra till att förbättra stadsdelens rykte.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 203.
    Engström, David
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Vision Handelshamnen2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Platser med höga globala respektive lokala integrationsvärden har, enligt Space syntax-teorin, visats bli välbesökta. Handelshamnen i Karlskrona är en plats som innehar dessa egenskaper. Ett nytt promenadstråk längs med kajen har därför potential att bli välbesökt samtidigt som det finns potential att skapa ett attraktivt bostadsområde på platsen. Examensarbetet ger förslag på en utformning av bostäder längs med Handelshamnen samt även hur de lokala- och globala korrrelationsvärdena på platsen kan höjas för att bidra till ett välbesökt promenadstråk. Detta utan att de bostadsmiljöerna drabbas av den förväntade ökade andelen gångtrafikanten längs med kajkanten.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
  • 204.
    Engström, Erik
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Hur operationaliseras hållbarhetsbegreppet inom svensk planering?: En fallstudie av Stockholms stad2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats undersöker hur hållbarhetsbegreppet operationaliseras inom svensk planering. Hållbarhetsbegreppet är idag frekvent använt inom den fysiska planeringen genom olika policy- och visionsdokument. Samtidigt är hållbarhet ett diffust och komplext begrepp som saknar en entydig definition och definieras olika från person till person och organisation till organisation. Hur ska då kommuner förhålla sig till och använda hållbarhetsbegreppet i vägledande och styrande dokument?

    För att möjliggöra en undersökning av de komplexa sammanhang som omger hållbarhetsbegreppet bygger denna studie på en fallstudie av Stockholms stad där kommunala strategiska plandokument har undersökts för att se hur hållbarhetsbegreppet används. Detta genomfördes genom att dokumenten analyserades utifrån faktorer och indikatorer som identifierades ur studiens teoretiska ramverk. De faktorer dokumenten analyserades utifrån fokuserade huvudsakligen på hur hållbarhetsbegreppet operationaliserades genom dokumentet. Detta innebär hur begreppet definieras, vilka visioner och målformuleringar som presenteras, vilka utmaningar som presenteras, hur hållbarhet ska uppnås, genom vilka strategier och åtgärder samt hur dessa motiveras.

    Resultatet visade att hållbarhetsbegreppet är ett svårt begrepp att hantera men att det inom Stockholms stad har gjorts försök till att etablera en konsekvent operationalisering av hållbarhetsbegreppet men att detta i praktiken har fallerat. Detta visar sig genom en problematik i att översätta övergripande hållbarhetsvisioner till konkreta och applicerbara åtgärder. Detta på grund av begreppets komplexa karaktär samt att det har använts inkonsekvent mellan de olika dokumenten som analyserats. Det gick även att utläsa tendenser till att Stockholms stad använder hållbarhetsbegreppets diffusa karaktär för att förankra önskvärda planeringsprinciper. Detta då det föreslås åtgärder med hållbarhetsplanering som motivering utan att en tydlig förankring presenteras.

    Fulltekst (pdf)
    BTH2018Engström
  • 205.
    Eresund, Carolin Dahlgren och Sara
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    From scattered suburb to a high density community: Bloemendal, South Africa, in development2006Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    A Minor Filed Study in South Africa

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT04
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT05
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT06
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT07
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT08
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT09
  • 206.
    Eriksson, Aline
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Ljusterö- Att integrera en Stockholmsnära ö i en växande storstadsförort utan att förlora skärgårdskaraktären2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med examensarbetet har varit att upprätta ett förslag över hur man kan utveckla ön Ljusterö i Stockholms skärgård samtidigt som man säkerställer och bevarar de kvaliteter som finns på ön. Examensarbetet syftar också till att utreda hur man kan integrera Ljusterö i en växande förortskommun samtidigt som man bibehåller öns specifika karaktärsdrag. Ljusterö ligger i Österåkers kommun ca 3 mil norr om Stockholm. Ön genomgår i nuläget en omfattande permanentomvandling, dvs då befintliga fritidshusområden omvandlas till permanentboenden. Detta ställer ökade krav på infrastrukturen, som exempelvis nya vägar, vatten- och avlopp och snöröjning. På ön finns flera områden som är av kulturhistoriskt värde, samt områden som är klassade som ekologiskt särskilt känsliga områden. Dessa faktorer måste man ta största hänsyn till vid en utbyggnad av bebyggelsen på ön. Baserat på en teoretisk del och en SWOT-analys, identifieras lämpliga områden för djupare analys. Dessa områden analyseras sedan med hjälp av den norska landskapsanalysmetoden kvalitativ stedsanalyse, och utifrån resultatet av denna presenteras ett utvecklingsförslag för hela ön, med ett mer detaljerat förslag för ett utvalt område.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 207.
    Eriksson, Charlotta
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Dharavi: Space, time, human condition towards a theory on unplanned settlements2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [en]

    Dharavi, one of the largest unplanned settlements in the world, inhabit over 700 000 people. The illegal settlements dating back to the 18th century are now under threat to be torn down in order to develop highly modern office and apartment spaces. The future for the inhabitants is uncertain, only those who qualify will get a replacement home within the new development. The architecture and the urban planning of the new plans show signs of copying cities like Singapore or Shanghai rather than establishing a plan that considers the cultural, historical and contextual aspects of India, Mumbai and Dharavi. Planners and architects often see themselves as experts and they often rule by the hand of the politicians. Within this top-down planning approach the knowledge of the inhabitants and the sometimes-inexplicable bond to one’s dwelling is forgotten. The essay sets out to find answers to how people and time affect the built environment and the public spaces as well as how important the individual relationship is to the understanding of the workings of the two. The method used in this essay to find what makes Dharavi unique; observations of the urban spaces were combined with the dreams of the inhabitants of Dharavi. Pictures, sounds and descriptive text have complemented five interviews where the participants were asked to describe their future dreams for themselves and for Dharavi. Through combining the two methods a deeper analysis could be obtained where participation and individual thoughts mixed with how the space could be experienced from an outsider’s point of view. The result became both factual and democratic, an approach Dharavi has seen little of thus far. The essay also contains a large theoretical segment, as one of the purposes for the essay has been to investigate how the human relationship to its built environment has been assessed in the past and how it is in the present and how it can change in the future. Theories of philosophers, anthropologists, psychologists, sociologists, planners and architects have been investigated in order to gain a deeper understanding of how individuals interact with the physical structures around them, and in what way this knowledge can change the future of the urban planning profession. The main conclusion that can be drawn through this work is that no place exists without a context and that the human presence is essential in the understanding of the quality and uniqueness of a space. The people, their history and their stories, the culture, the different religions, the rest of Mumbai and India all affect the way in that Dharavi is functioning. Changing this dynamic and erasing it completely by building generic multistory glass and steel buildings might alter this finely tuned unity. Flexibility is also one of the key words for Dharavi as every street serves a multitude of uses throughout the day; a shift from a vertical layout to a horizontal may, as another conclusion, change that flexibility and it might harm the tightly knit social cohesion and the thriving culture that Dharavi shows today. Dharavi is socially intricate and culturally and architecturally multilayered and it is one of the largest economical benefactors to Mumbai’s fortune as a city. The question is, can Mumbai, and India, afford to meddle with its built structures?

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 208.
    Eriksson, David
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Relationen kommun – länsstyrelse vid riksintresse för kulturmiljövård: En strävan efter kommunikativa ideal2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    I denna uppsats har länsstyrelsens tillämpning av riksintresse för kulturmiljövård studerats utifrån ett plan- och miljöparadigmsperspektiv. Den teoretiska utgångspunkten har varit paradigmbeskrivningen i Styrning av markanvändning och miljö (2006) av Lars Emmelin & Peggy Lerman (2006: 2,12-20). Teorin har tillämpats utifrån de lokal- och centralstyrningsaspekter som deskriptivt förklarar paradigmen. Avsikten har varit att studera hur plan- och miljöparadigmets styrningsprinciper kan identifieras i detaljplaneprocesser och hur dragen påverkar processerna. Dessutom har frågan hur länsstyrelsen ser på sin handläggning utefter lokal- och centralstyrningsaspekter varit en utgångspunkt för uppsatsen. Uppsatsen har utformats efter en fallstudieprincip. Där har två detaljplaneprocesser studerats, Centralposthuset i Göteborg samt Slussen i Stockholm. Båda processerna är idag laga kraftvunna. Arbetet har utgått från en metod- och datatriangulering, där en innehållsanalys har genomförts av dokument tillhörande de obligatoriska faserna i detaljplaneprocesserna. En syntetiserad innehålls- och argumentationsanalys har undersökt de yttranden från länsstyrelsen som tillhör detaljplaneprocessernas obligatoriska faser. Två intervjuer har genomförts med handläggare som var inblandade i detaljplaneprocesserna. Länsstyrelsens handläggning tillämpas i både ett plan- och miljöparadigm. Miljöparadigmets centralstyrning uttrycks i läns-styrelsens ambition vid tillgodoseendet av kärnvärden i riksintresset. Det tydligaste draget av centralstyrning är användningen av risk för påtaglig skada på riksintresset som argument för styrning av detaljplaneprocesserna. När kärnvärden bedöms av länsstyrelsen inte bli tillgodosedda används denna formulering. Relationen kommun – länsstyrelse blir därför påverkat i en form där länsstyrelsens ställningstaganden väger tyngre än kommunens. Delar som anses innefattas i riksintresset, men inte kärnvärden, karaktäriseras av en planparadigmstillämpning. Det finns en avvägning av intressen som bedöms vara legitima, som vägs gentemot kulturmiljövärdena. I tillämpningen kan det urskiljas hur länsstyrelsen över detaljplaneprocessernas gång tillämpar ett processuellt förhållningssätt (Pettersson 2003: 43,45,138) gentemot kulturmiljövärden. Av denna uppsats kan det urskiljas hur plan- och miljöparadigmets renodlade teoretiska konstruktioner är svårtillämplig i en studie av riksintresse för kulturmiljövård. En anledning kan vara dess traditionella gestaltningsinriktning (Emmelin & Lerman 2006: 14). I tillämpningen kan planparadigmets kommunikativa utgångspunkt identifieras. De drag som identifieras tillhöra ett miljöparadigm utgår därför från en centralstyrning med en kommunikativ utgångspunkt. I kommunikationen blir värdebeskrivningen för riksintresset nyckelinstrumentet för länsstyrelsen. Värdebeskrivningens upplevda kvalitét avgör vilka delar som avses skyddas genom drag från ett plan- och miljöparadigm.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 209.
    Eriksson, Elin
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Visionens betydelse inom den fysiska planeringen: en studie om planeringens förståelse och användning av begreppet vision2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [sv]

    Den strategiska planeringen har kommit att få allt större fäste inom den svenska planeringen, och den nya PBL från 2011 betonar att översiktsplanen ska inta en mer strategisk roll. I detta har visionen som verktyg kommit att växa och bli ett allt vanligare element i översiktsplanerna. Begreppet vision kan tyckas ha blivit trendigt. Men i vilken utsträckning påverkar visionerna planeringen? Att en vision existerar betyder inte per se att den skapar en mer strategisk planering. Som forskare lyfter fram finns det ingen gemensam definition av begreppet. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka hur visioner förstås och hur de utformas inom den strategiska planeringen så som den utförs i svensk översiktsplanering. Vidare är förhoppningen att detta skall bidra till en kritisk reflexion kring visionens betydelse inom den kommunala översiktliga planeringen. Undersökningen har baserats på en forskningsöversikt som lyfter fram och redogör för centrala dimensioner i hur forskningen men även branschen ser på begreppet vision och visionsskapande. Detta har presenterats i samband med forskningens normativa bild av den strategiska planeringen. Forskningsöversikten har inletts med att ge en överblick för den kontext som visioner och visionsarbete framträder i planeringssystemet, samt hur kommunens styrning och planerarens roll har kommit att förändras och utvecklats. Den empiri som använts har samlats in genom kvalitativa intervjuer med planarkitekter samt dokumentstudier över visioner i översiktsplaner. Empirin har analyserats med metoden kvalitativ innehållsanalys. Resultatet och analysen styrker det faktum att begreppet kan ses som ett ”fuzzy concept”, dvs. ett luddigt begrepp med olika innebörder. Det som planerarna gemensamt uttrycker är att visionen ska fungera som ett styrverktyg för planerarna och politikerna att använda. Samtidigt så tyder resultaten att de studerade visionerna tycks sakna det fokus som forskningen lyfter fram som en viktig komponent för visioner och för strategisk planering. Detta, i kombination med att de olika visionerna lyfter fram i princip samma generella önskemål om framtiden, leder fram till en diskussion om visionens egentliga funktion som ett styrverktyg. Om visionen uttrycker det planerare och övriga inom kommunen redan tänker om framtiden, dvs. om den uttrycker det uppenbara, hur kan den då göra skillnad och fungera styrande?

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 210.
    Eriksson, Elin
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Karlsson, Sofia
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Fickparker: Gröna möjligheter i den täta staden2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Det finns ett stadsbyggnadsideal kring den hållbara staden som har vuxit sig allt starkare, där förtätning är en strategi för att uppnå hållbarhet. Men vid förtätning uppstår det en konflikt mellan grönstruktur och bebyggelse, då det finns motsättningar mellan vilka ytor som ska exploateras och vilka som ska behållas eller utvecklas för rekreation och grönska, och denna motsättning ”tätt” kontra ”grönt” är en fråga som har karaktäriserat dagens stadsplanering. Men med en framtid som enligt statistik tydligt går mot en förtätning måste grönskans värden tas tillvara i denna utveckling, och grönskan måste få ta plats i nya sammanhang. En strategi för att integrera grönska i täta stadsmiljöer är att anlägga fickparker, små parker med fokus på kvalitet istället för kvantitet. Frågan är vilka gröna kvaliteter fickparken kan bidra med i strävan efter en tät och hållbar stad, och hur den då ska utformas samt placeras för att dessa kvaliteter ska komma fram på bästa möjliga sätt. Fickparkens läge har en väsentlig betydelse för dess tillgänglighet. Det är i de mest intensiva stadsmiljöerna som människor rör sig som mest, och det är i denna miljö som fickparken har störst möjlighet att effektivt tillföra stadslivet ett värde med tanke på dess funktion som plats för vila i en grön oas. Eftersom fickparkens kvalitet är av den främsta betydelsen, snarare än kvantitet, kan fickparken anpassas till ytmässigt begränsade stadsrum och ändå uppfylla sitt syfte. Därmed är det av stor vikt att parkens innehåll är väl genomarbetat med grönska och prydnadselement så som blomsterplanteringar. Utifrån ett hållbarhetsperspektiv kan fickpark som grönt koncept tillgodose hållbarhetsaspekterna ekonomi, hälsa, attraktivitet, livskvalitet och klimat, som tar sin utgångspunkt från de tre kategorierna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, i olika hög grad. Det är främst de attraktiva värdena i en stad som fickparken kan tillgodose med tanke på dess estetiska utformning. Men de attraktiva värdena hänger starkt samman med de ekonomiska då en attraktiv stad främjar ekonomin, vilket gör att även denna aspekt tillgodoses väl av en fickpark. Fickparkens karaktär och egenskaper samt dess värde i en hållbar utveckling framkom genom litteratur samt metodkombination av inventeringar och intervjuer. Utifrån detta formulerades gestaltningsprinciper för fickparker som, avslutningsvis i arbetet, prövas genom förslag på fickpark i Uppsala respektive Lund.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 211.
    Eriksson, Henrik
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Det sentida industriarvets framtidsmöjligheter2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Ett vanligt fenomen i svenska städer är industriområden som förr låg i stadens periferi nu har inringats av den expanderande staden, eller åtminstone blivit tätt angränsad till den. Industriområdet är dock separerat från den övriga staden genom sin struktur och funktion. Vid stadsförnyelseprojekt av industriområden från efterkrigstiden har man ofta valt att riva allt och sedan bygga nytt. Denna uppsats har haft som mål att undersöka om även sentida industriområde kan anses bevarandevärda ur ett kulturhistoriskt perspektiv och hur man kan planera om ett sentida industriområde till en integrerad del av staden. Arbetet har utifrån detta studerat begreppet kulturarvsbegreppet för att sedan redovisa för vad flera forskare inom stadsplanering har för tankar om stadsförnyelse, strukturer och kulturarv. De förhållningsätt som därmed kommit fram har tillsammans med en platsanalys för området, ett industriområde i sydvästra Kristianstad, legat till grund för de riktlinjer och rekommendationer som redovisas i uppsatsen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 212.
    Eriksson, Henrik
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Vems plats är det? En studie om medborgarinflytande i den svenska planeringsprocessen2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats har som mål att identifiera en problematik gällande medborgarinflytandet i den svenska planeringsprocessen genom att undersöka vilka gruppers berättelser, bilder och föreställningar om Staden som väljs ut att bli representativa. Arbetet har utifrån detta konstruerat ett teoretiskt ramverk där adekvata begrepp definieras och förklaras. Dessa ligger sedan till grund i forskningsöversiktens redovisning av vad olika aktörers föreställningar av platser är förankrade i, vilka aktörer som påverkar dessa, samt vilka konflikter som uppkommer vid en planeringsprocess. Arbetets empiri består av samrådshandlingar från två detaljplaneprocesser från Karlskrona innerstad och lokalpressens bevakning av dessa. Analysen har skett genom en kvalitativ innehållsanalys, och resultatet av denna belyser att det finns en problematik angående medborgarinflytandet i vilka individer och grupper som får sin berättelse, föreställning att bli representativ för platsen, och de gruppers och individers berättelse, föreställning som exkluderas.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 213.
    Eriksson, Johanna
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    TRAFIKPLANERING & JÄMSTÄLLDHET.: PÅ VILKEN PLANERINGSNIVÅ BEHANDLAS JÄMSTÄLLDHET BÄST?2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att studera och jämföra hur jämställdhet behandlas i trafikplaneringen i Västra Götaland på olika planeringsnivåer. Bakgrunden till valet av syfte är att jämställdhet är ett ämne som ofta glöms bort inom stadsplanering. Genom att medvetet planera och utveckla den bebyggda miljön finns möjlighet att påverka det dagliga livet för många människor, bland annat genom att möjliggöra för jämställdhet. Jämställdhetsarbete är ett demokratiskt arbete som stärker mänskliga värden och jämlika förhållanden, vilket visar vikten av att arbeta för att uppnå ett samhälle där män och kvinnor har lika värde. I trafikpolitiska mål är jämställdhet ett område som har lyfts upp starkt under senare tid och intresset för jämställdhet inom transportsektorn ökar. 2001 förstärktes jämställdhetsperspektivet i de transportpolitiska målen. Riksdagen och regerings transportpolitiska mål är utgångspunkten i uppsatsen då regionala och kommunala dokument granskas för att undersöka hur de behandlar de transportpolitiska målen utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Dokumenten som granskas är fyra regionala planer från Västra Götaland, nämligen, Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen (K2020), Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2010–2021, Vision Västra Götaland - Det goda livet samt Västsvenska paketet. Studien granskar även Ales, Göteborgs, Härrydas, Kungälvs, Lerums, Mölndals, Partilles samt Öckerös trafikplan, översiktsplan och jämställdhetsmål. Granskningen visar att jämställdhet, och framförallt jämställdhet inom trafikplanering, inte är en fråga som prioriteras särskilt högt varken på regional- eller kommunal nivå. På regional nivå behandlas dock jämställdhetsfrågan kopplat till trafikplanering i större utsträckning än på kommunal nivå. Ett flertal av dokumenten presenterar visioner som kan ses som ”vackra ord” då inga konkreta strategier för hur regionen eller kommunerna skall arbeta med jämställdhetsfrågan presenteras. En utav anledningarna till detta är antagligen att jämställdhet är ett mjukt, abstrakt värde som är svårt att mäta. Jämställdhetsaspekten glöms därför lätt bort och ingen reagerar om så sker. En annan anledning kan också vara att jämställdhetsarbetet inom kommunerna förläggs till en allt för detaljerad planeringsnivå, till exempel i detaljplaner. Strategier för hela kommunen, som ofta trafikplanering är, behandlar då inte jämställdhet. En slutsats är även att det saknas indikatorer, kompetens och verktyg för att mäta hur regionerna och kommunerna behandlar målen i nuläget och för att veta hur arbetet med jämställdhet kan ledas i rätt riktning

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 214.
    Eriksson, Malin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Planering i krympande städer: en innehållsanalys av två krympande städers översiktsplaner2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [en]

    Fenomenet med krympande städer har funnits sedan länge men hur planerare ska förhålla sig till det har börjat diskuterats så sent som på 2000-talet. I samband med industrialiseringen och tillväxtpolitiken har det svenska samhället fått en starkare fokus på tillväxt. Sannolikheten att alla städer kan uppnå tillväxt är således inte stor då en stads storleks har betydelse för den ekonomiska utvecklingen. Många befolkningsförändringar beror även av så kallade regionala förflyttningar, det vill säga att en krympning på ett ställe medför en ökning på ett annat, vilket innebär att alla inte kan nå en positiv befolkningstillväxt. Varför vissa städer krymper ligger ibland också utom den lokala handlingsfriheten så som den nationella tillväxtpolitiken och individuella värderingar. Dagens fysiska planering inriktar sig även på utbyggnad och expansion vilket fenomenet med krympande städer inte förutsätter. Forskare menar att en annan typ av planering måste ske för att kunna bemöta de fysiska förändringar fenomenet för med sig samt för att uttrycka en önskad framtid inom ramarna för en krympning av en stad. Syftet med studien är att belysa den ojämna tillväxtutveckling som föreligger och den svenska problematiken med krympande städer samt att beskriva och analysera två krympande städers framtidsintensioner och hur kommunerna hanterar problematiken kring krympande städer i den fysiska planeringen. Detta görs genom litteraturstudier samt en innehållsanalys av Karlskoga kommuns och Söderhamns kommuns översiktsplaner utefter kategorierna planens syfte och framtidsblid, befolkningsproblematik och befolkningsprognoser, fenomen och problem, troliga orsaker samt vilka strategier, riktlinjer och åtgärder kommunerna har i relation till befolkningsproblematiken. Resultatet av litteraturstudien är att det framför allt är storstäder och storstadsregioner som kraftigt expanderar, en trend som också förväntas fortsätta även i framtiden. Glesbygdskommunerna är således de som drabbas hårdast av befolkningsminskningarna. En krympning omfattar stora som små kommuner men sker framförallt i de mindre. En krympning kännetecknas av en överkapacitet på mark, rivningar, svårigheter att upprätthålla service, en åldrande befolkning och en hög arbetslöshet. De fysiska strukturerna är även överdimensionerade invånareantalet, så som byggnader och vägar, och kräver underhållskostnader. Resultatet av innehållsanalysen visar på att de studerade kommunerna enligt översiktsplanerna inte önskar en framtid enligt en krympning och siktar enligt mål och visioner på en framtid av tillväxt. Planerna är till stor del inriktade på att växa men tar även upp och reglerar problematiken genom upprättade riktlinjer för avveckling och tillhandahållande av mark för att nyetableringar och nybyggen snabbt ska kunna ske. Många strategier går således ut på att vända trenden. Som helhet finns en början på vad som skulle kunna innebära ett nytt förhållningssätt i planeringen. Ett nytt förhållningssätt skulle exempelvis kunna innebära att genom en tillbakabyggnad värna om de befintliga fysiska strukturerna, så som service och kommunikationer, och avveckla byggnader där rivningar inte påverkar underlaget. Eventuella nybyggnationer skulle på samma sätt kunna anläggas där underlag för exempelvis service och kommunikationer behövs. Nya miljöer kan även skapas genom rivningar genom att skapa torg och parker.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 215.
    Eriksson, Mattias
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    I stridens hetta2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [sv]

    Den fysiska riksplaneringen infördes på 1970-talet för att lösa ökande miljöproblem och markanvändningskonflikter mellan olika intressen – exploaterande såväl som bevarande, till exempel industrilokalisering och naturvård. Riktlinjerna för denna riksplanering fördes in den nya naturresurslagen 1987, och därefter oförändrat in i miljöbalken 1998 där riktlinjerna i form av ett riksintressesystem återfinns idag. Detta betyder att beslut tagna om markanvändningskonflikter på 1970- och 1980-talet, med denna tids värderingar, fortfarande idag tillåts reglera en stor del av svensk mark- och vattenanvändning. Detta har inte skett helt okritiskt: ända sedan starten har kritik riktats mot systemets otydlighet, dysfunktion och juridiska osäkerhet – samma kritik som riktas mot det idag. Ett av dessa riksintressen är områden som behövs för totalförsvaret. När ovanstående beslut togs pågick det kalla kriget, och försvaret av Sverige var av yttersta vikt. Behövde Försvarsmakten ett område för sin verksamhet gavs de företräde vid en eventuell konflikt med andra, oförenliga riksintressen. Utöver hela samhället, har Försvarsmaktens organisation sedan dess förändrats i grunden. Från att under kalla kriget, med en omfattande mängd värnpliktiga, syftat till att skydda Sverige mot en invasion, är det främsta syftet idag att med en betydligt mindre mängd anställda soldater hjälpa till i internationella och nationella kriser, krig eller naturkatastrofer. Att försvara Sverige är inte längre i huvudfokus. Detta till trots har riksintresse för totalförsvaret fortfarande företräde gentemot all annan riksintressant markanvändning. Denna uppsats problematiserar detta. I en utredning av riksintressesystemet, presenterad av regeringen 2013, nämns bara riksintresse för totalförsvaret kort: "särskild hänsyn" ska tas till detta riksintresse. Vad betyder detta? Ska det granskas särskilt, eller ska det utelämnas ur granskningen? Med denna uppsats argumenterar jag för att detta är en för oproblematisk syn på detta riksintresse, och att det borde underställas samma granskning som övriga riksintressen. Genom en fallstudie av en konflikt mellan ett vindkraftsprojekt och flera riksintressen för totalförsvaret i Hanöbukten, Sölvesborgs kommun, framkommer det att Försvarsmakten i hävdandet av sina riksintressen tillämpar ett högst centralistiskt, expertmässigt och onö-digt krångligt tillvägagångssätt. Vindkraftsföretaget, kommunen, länsstyrelsen, Mark- och miljödomstolen – ingen kan uttala sig om huruvida vindkraftsprojektet skulle skada riks-intressena för totalförsvaret. Det kan enbart Försvarsmakten. De menar att det skulle det. Att de sedan inte argumenterar för detta förrän efter att Mark- och miljödomstolen skickar upp ärendet till regeringen för slutgiltigt beslut, väcker flera frågor kring företrädet för riksintresse för totalförsvaret, kring riksintressesystemets funktion och om någon idag överhuvudtaget minns intentionerna med systemet.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 216.
    Eriksson, Mattias
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Soundscape design: En studie av Linnéparken i Halmstad2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Soundscape design handlar om att aktivt planera och gestalta ljudmiljöer i våra städer, men också i våra rurala rekreationsområden. När ljud diskuteras bland politiker och tjänstemän är det oftast i negativa ordalag; ljuden måste stängas ute, ljudnivån måste sänkas. Ordet ljud byts ut mot ordet buller och blir en förorening som människor måste skyddas ifrån; likt en anstormande fiende stängs det ute med vallar, plank och murar. Ovanstående lösning är otillfredsställande, och behandlar inte problemet vid dess källa. Den moderna staden, med dess dominerande ljudkälla fordonstrafiken, ljuder högt och oavbrutet. I decennier har forskare hävdat att människan successivt har slutat att lyssna på detta monotona och ointressanta trafikbrus, och vår hörsel har blivit underprioriterad våra andra sinnen. Hur ska vi då behandla problemet vid dess källa? Ljudnivån är hög i dagens städer, och effekterna som en hög ljudnivå kan ha på människor är bevisad och ska inte förringas. Men att sänka ljudnivån ner till uppsatta riktvärden är långt ifrån en komplett lösning. Att sänka volymen på ljud som är ointressanta, monotona och som ingen lyssnar på ökar ju inte ljudmiljöns kvalitet? Detta arbete syftar till att undersöka ljudmiljön i Linnéparken i Halmstad, analysera den och se hur den påverkar sina besökare. Detta är en park som av Halmstad kommun är utpekad som högljudd, med en närliggande trafikled och järnväg. Av visuella skäl är inte traditionella bulleråtgärder önskvärda, och detta arbete syftar därför också till att föreslå en förbättring av ljudmiljön med andra åtgärder: design av Linnéparkens soundscape. Arbetet består av en fallstudie, och genom ljudnivåmätningar, observationer, intervjuer och en ljudinstallation undersöks och analyseras Linnéparkens ljudmiljö. Detta resulterar i designprinciper, som ligger till grund för ett förbättringsförslag av ljudmiljön. Förslaget ger ett av många svar på frågan om hur det istället för traditionella bulleråtgärder går att öka våra ljudmiljöers kvalitet: för in trevliga ljud som parkens besökare kan lyssna på istället för trafikens oavbrutna och monotona brus.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
  • 217.
    Eriksson, Olof
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Utbyggnad av Warszawas tunnelbana: studie av ny linjesträckning2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Warszawa är en stad som ständigt förändrats av historiska händelser, den viktigaste har kanske varit andra världskriget. I slutet av kriget var cirka 90% av staden jämnad med marken. Återuppbyggnaden under efterkrigstiden var under sovjetisk influens och det ledde till en på många sätt ofördelaktig fysisk struktur och därmed transportstruktur. Sedan järnridåns fall år 1989 utvecklas Polen och Warszawa på marknadsekonomiska premisser, vilket har lett till andra typer av problem såsom en starkt rotad ”bilist-kultur”. Resultatet har blivit att staden dras med stora trafikproblem och trängsel. Warszawa har idag en relativt välutbyggd kollektivtrafik med ett nät av spårvagnslinjer och en tunnelbanelinje. I dagsläget byggs också en andra tunnelbanelinje. Trots detta finns fortfarande två viktiga målpunkter som inte är tillräckligt väl kollektivtrafikförsörjda. Det gäller centralstationen för den nationella och internationella tågtrafiken samt stadens största flygplats. Studiens mål har därför varit att utarbeta ett förslag för hur dessa målpunkter kan förbindas med tunnelbana samt även att visa hur denna utbyggnad bör kompletteras av nyexploatering för att binda ihop stadens utspridda struktur och minska bostadsbristen. I slutänden visar sig också att denna nyexploatering troligen är en förutsättning för att kunna motivera den tänkta tunnelbaneutbyggnaden både ur passagerarunderlags- och finansieringsaspekter.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 218.
    Eriksson, Sofia
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Gatans teater: en studie av stadens offentliga rum2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet är att studera och analysera det offentliga rummet, hur möten mellan människor uppstår och vad rummet används till. Kandidatarbetet belyser begreppet offentligt rum och vad detta har inneburit och vad det innebär i nutid. Arbetet belyser även teorier om vad ett offentligt rum innehåller för aktiviteter och vad rummet bör innehålla för att locka till sig människor. Arbetet resulterar i ett gestaltningsprogram för Deltavägen på Backaplan i Göteborg, där fokus ligger på strukturen av gaturummet och de offentliga ytorna längs gatan. Arbetet baseras på litteraturstudier samt inventeringar av två gator och dess offentliga platser i Göteborg. Arbetet inleds med en beskrivning av det offentliga rummet och dess innebörd. Det fortsätter sedan med en beskrivning av det offentliga rummets fysiska förutsättningar. Vidare följer en inventering av Avenyn och Vasagatan i Göteborg och en analys av dessa gators funktion och offentliga rum. Därefter följer en redogörelse för utgångspunkterna för gestaltningsprogrammet för Deltavägen och därpå följer själva gestaltningsprogrammet. I den avslutande delen förs en diskussion om offentliga rum och planering. Att planera ett attraktivt rum där människor vill vistas är en komplex uppgift. Det går inte att planera in människor på vissa bestämda ställen i staden, men det går att främja för kontakten mellan människor genom att i planeringen se till vissa aspekter och i det fysiska rummet underlätta för möten och vistelser.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 219.
    Eriksson, Sofia
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Makten över bostaden2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [sv]

    Bostadsbyggandet i Sverige idag präglas av ett fåtal större företag som producerar relativt standardiserade bostäder. Möjligheterna för den enskilda boende att påverka sitt framtida boende med avseende på planlösning och utformning är begränsade samtidigt som nya krav på bostäder uppkommer: familjekonstellationer ändras, kärnfamiljen är inte längre en självklarhet och miljö- och klimatfrågor vinner mark. Deltagande räknas som en av grundförutsättningarna för en av dimensionerna för hållbar utveckling; social hållbarhet. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt och dynamiskt samhälle och att trygga människors förutsättningar för sina grundläggande mänskliga behov. Att planera och bygga i en grupp, en så kallad byggemenskap, är ett fenomen som förekommer i flera länder i Europa och även i ett begränsat antal exempel i Sverige. En byggemenskap är en grupp människor som går samman och initierar, planerar och driver en byggprocess; de blir själva byggherrarna. Detta fenomen påstås av förespråkare vara bra för den sociala hållbarheten i bostaden och i staden och syftet med detta arbete har varit att studera om byggemenskaper kan användas som medel för att skapa förutsättningar för social hållbarhet i boendet. En intervjustudie genomfördes med både boende och arkitekter för två byggemenskapsprojekt. Fokus för intervjuerna låg på deltagandeaspekter och grannrelationer; på projektets process och på hur och till vilken utsträckning de boende var delaktiga i utformningen samt hur de upplevde relationerna till sina grannar. Resultaten från intervjuerna jämfördes och utifrån de svar som framkom kan utläsas att de boende är mycket nöjda med sitt boende och att de hade möjligheten att påverka utformningen. Vidare framkom även, i synnerhet i det ena projektet, att de boende trivdes med sina grannar och kunde tänka sig att bo kvar i huset länge. Under intervjuerna framkom även att båda projekten hade haft sociala ambitioner i utformningen av boendet, men att dessa av olika anledningar inte helt uppfyllts. I det ena projektet föll flera av de planerade gemensamma ytorna bort på grund av ekonomiska orsaker. I det andra projektet används inte de gemensamma ytorna i den utsträckning de boende och arkitekterna hoppats på. Genom att sätta materialet från intervjuerna i relation till litteratur som rör social hållbarhet och grannskapstanken förs slutligen en diskussion om byggemenskapers förutsättningar för att skapa social hållbarhet. Byggemenskaper låter de boende vara delaktiga i utformningen vilket är positivt ur en demokratisk synpunkt samtidigt som det möjliggör för dem att planera för gemensamma sociala ytor samt lära känna sina grannar. Detta är dock ingen garanti för en ökad social kontakt då ytorna dels kan komma att prioriteras bort om ett ekonomiskt intresse får styra, dels inte behöver garantera en social interaktion bara för att de finns.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 220.
    Erixon, Josef
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Bosnjak, Tina
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Planning for sustainability: sustainable ideas for an urban environment2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    Examensarbetet har genomförts som en Minor Field Study (MFS), i Kina med fokus på hållbar fysisk planering. Begreppet hållbar utveckling är omfattande varför arbetet har begränsats att belysa fyra viktiga områden med stark koppling till fysisk planering; Energi, Transport, Vatten och Avfall. Examensarbetet har delats upp i två delar; Teori och Fältstudie - Shidao. Utvecklingen i Kina går snabbt och städer växer med en rasande fart i en process som många gånger dominerats av kortsiktigt ekonomiskt fokus. Under senare år har fysisk planering med fokus på hållbar utveckling uppmärksammats. Hållbarhetsbegreppet har bland annat sin utgångspunkt i det ekologiska kretsloppet. Industrialiseringen har inneburit kraftigt ökad energiförbrukning i Kina och kol används i stor utsträckning vilket är en av orsakerna till ökade föroreningar i landet. 16 av världens 20 mest förorenade städer ligger i Kina och lösningen på problemet är bl.a. förnyelsebara energikällor och att hushålla med energin. Den kraftigt ökande efterfrågan på bilar och ökade trafikmängderna orsakar allvarliga problem med föroreningar i storstäder runt om i Kina. Välfungerande kollektivtrafik lyfts fram som ett viktigt element i ett hållbart samhälle samtidigt som gång- och cykeltrafik ska uppmuntras och prioriteras i den fysiska planeringen. Hantering av vatten och avfall får också stora konsekvenser i den snabba utveckling som Kina står i. Efterfrågan på vatten ökar samtidigt som det uppstår stora problem med förorenat vatten. Dagvattenhanteringen är ett viktigt område där fysisk planering kan spela en avgörande roll. Vad gäller avfallshanteringen måste mängden avfall minskas samtidigt som allt mer av avfallet återanvänds eller återvinns. Följande referensområden har studerats med syfte att lyfta fram stadsutvecklingsprojekt med fokus på hållbarhet: Bo01/Västra hamnen i Malmö, Viikki i Helsingfors och Luodian Town i Shanghai. Cheklista som utgångspunkt för fältstudien i Shidao, Kina: Energi NYTTJA FÖRNYELSEBARA ENERGIKÄLLOR EFFEKTIV DISTRIBUTIONSTEKNOLOGI ENERGI-EFFEKTIVT BYGGANDE UPPMUNTRA TEKNOLOGI/SYSTEM FÖR ÅTERANVÄNDNING INFORMATION OCH MEDBORGARDELTAGANDE Transport PRIORITERA KOLLEKTIVTRAFIK UPPMUNTRA MILJÖVÄNLIG FORDONSTEKNIK MINSKA BILANVÄNDNING UPPMUNTRA GÅNG- OCH CYKELTRAFIK Vatten SÄKRA PRODUKTION OCH DISTRIBUTION RENA DAGVATTNET FÖRHINDRA ÖVERSVÄMNING BIDRA TILL MÅNGFALD OCH ESTETISKA VÄRDEN Avfall MINSKA, ÅTERANVÄND, ÅTERVINN FÖRBÄTTRADE, SANITÄRA DEPONIER INFORMATION OCH MEDBORGARDELTAGANDE Området, ett nedlagt industriområde, står inför en omvandling till bostäder, kontor och handel och under den tidiga planeringen har hållbarhetsaspekterna fått mycket lite fokus. Fältstudien omfattar en inventering av området men också en analys av de tidigare planerna som redovisats för den nya bebyggelsen. Analysen av tidigare planförslag har sin utgångspunkt i den nämnda checklistan och följs av förslag på ändringar av det befintliga planförslaget. Två områden, en offentlig miljö och en privat miljö har detaljstuderats. Befintligt planförslag arbetades om i två detaljerade planförslag för att rymma de åtgärder som lyfts fram i analysen. Stadsplaneringen i Kina står inför avgörande beslut vad gäller miljön. Planering på lång sikt kommer att krävas och många viktiga aspekter att ta hänsyn till inom hållbar planering ryms i den cheklista som presenteras i examensarbetet.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
  • 221.
    Ersson, Siri
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Norm kontra form: En studie om hur den kommunala planeringen ser till normbrytande behov inom bostadsbyggandet2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Demografiska, kulturella och samhälleliga förändringar sker i stor utsträckning i dag i våra städer. I och med dessa utvecklingar finns ett ökat behov av mer flexibla bostäder anpassade för en bredare målgrupp. Kärnfamiljen har ersatts av singelhushållet, som numera är den vanligaste hushållstypen i Sverige och även andra familjekonstellationer blir allt vanligare. Detta ställer ökade krav på den kommunala planeringen och bostadsmarknaden att möta dessa behov. Men trots dessa förändringar står bostadsmarknaden och stampar och de bostäder som byggs i dag följer ett ideal konstruerat för fyrtio år sedan. De lägenheter som byggs är främst treor i bostadsrätter när behovet ser annorlunda ut. Kunskapen är begränsad då det kommer till dessa förändringar och normen om kärnfamiljen lever som det ser ut kvar. Planeringen på den kommunala nivån har studerats närmare och avsaknaden av samtalet om förändrade hushålls- och familjestrukturer är påtaglig. Det finns samtidigt en tydlighet i att planering ska företrädas av alla olika grupper och vara till för alla olika grupper. Den mångkulturella staden är något som bör beaktas, och denna målsättning går starkt i linje med den postmoderna planeringen såsom den symboliseras av bland andra Leonie Sandercock (1998). Parallellt med dessa pluralistiska idéer uttrycks även inom den kommunala planeringen att bostäder ska byggas av god kvalitet i attraktiva lägen då ett sådant behov har identifierats av kommunen som här är Stockholms stad. Neoliberala tendenser är tydliga inom bostadspolitiken, men samtidigt bör den representativa demokratins politiker leda vägen för de förändringar som sker. Det finns en tvetydighet i var ansvaret för bostadsförsörjningen ligger och diskussionen förs kring dagens planering som tillsynes är mer rationell än vad den akademiska debatten påvisar. Medvetandet av att olika grupper har olika behov ökar och med det har ett behov av planering som tillgodoser marginaliserade perspektiv också ökat och det krävs ett ständigt ifrågasättande av rådande strukturer för att inte låsa fast utvecklingen i etablerade tankemönster.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 222.
    Eskilsson, Anneli
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Häggdahl, Lisa
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Örenfors, Maria
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    From Township to Townscape- Urban renewal in Galeshewe, South Africa2003Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    Galeshewe is a former township in South Africa that has been neglected for a long time. The economic activity is low and the design of the physical environment poor. The Urban Renewal Programme started in 1999 as an attempt to improve the situation in previously disadvan-taged areas in South Africa. This diploma work can be seen as one part of that program. In South Africa one way of strengthening the economic growth is to work with the development of economic activity clusters connected through different modes of transport. In the Integrated Development Plan of Sol Plaatje unicipality, the Galeshewe Activity Corridor was pointed out. Along the Corridor six economic activity nodes were identified. In this diploma work suggestions for development of the corridor and three of the nodes have been made. All three students have together prepared the Corridor proposal. For the nodes, studies and proposals in more detail have been done individually. The overall aim of our project is to strengthen the physical conditions for economic and social activities in a previously disadvantaged area. This will be done through proposals for physical development which are presented by means of illustrative material to picture how the area could look like in ten to fifteen years. The aim is to describe how the area functions and looks today, and based on that to create a comprehensive material about Galeshewe, with focus on the Galeshewe Activity Corridor. As a response to the overall aim, four guiding principles have been formulated: • Holistic planning (regarding the spatial context for new pro-posals) • Better balance between different modes of transport (a switch of focus from car to pedestrians, bicyclists and public trans-port) • Improve public spaces (create new squares to support eco-nomic and social activities) • Improve accessibility (mainly by handling the issue of security) The guiding principles together with a SWOT Analysis, Kevin Lynch’s City Structure Analysis and today’s situation in Galeshewe, have ruled the design of the proposals for both the corridor and the nodes. The SWOT analysis highlighted strengths like lively streets and well used public transport, weaknesses like poverty and poor physical environ-ment, opportunities like the will to improve and available funding to do so, and threats like bad reputation and high crime rate in the area. Through the Kevin Lynch’s City Structure Analysis the structure of and the relation between elements such as paths, edges, districts, nodes and landmarks were identified. Interesting discoveries were that many paths, or passages, are not connected to each other and that the area lacks landmarks. Along the corridor, upgrading of the streetscape through paving, tree planting and new streetlights has already started. The proposal of the corridor has in focus to create a safe street environment, as well as improved facilities for the pedestrians and bicyclists. The proposal of the corridor also includes as a design program for various fittings to improve the street environment. The emphasis lays, however, on the node proposals. The three nodes have different points of departure but are designed to work together. The Entrance Node puts emphasis on a proposed new square placed near existing businesses. The square will be surrounded by new busi-nesses and amenities such as a new Galeshewe museum and a planned but not yet built petrol station. Space around an existing park, a nearby swimming pool and Community Hall is planned to form a connected whole. The Culture Node puts emphasis on semiformal trading and the development of a cultural village. The node’s main focus has moved from existing businesses to the corridor, where the Cultural Village and link-ages to the largest park in Galeshewe are developed. Around a new car wash, a small public square in direct contact with the park and new trading is placed. The Circle Node has a potential of becoming the centre of Galeshewe. The node development is concentrated to the area where five roads meet instead of the business area pointed out as the potential economic node. The latter is instead turned into a local shopping centre surrounded by housing. The Circle Node will become a busy, urban, commercial place as well as a transportation knot. A library, a cinema, a large grocery store, restaurants and offices are examples of activities that can be built in this node.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT04
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT05
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT06
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT07
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT08
  • 223.
    Espmarker, Mårten
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Stationsområde i Landskrona: En studie om exploateringen av jordbruksmark, stadsutveckling och stadsstyre med Landskronas stationsområde som exempel2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    In this essay a proposal of city renewal is made for the new train station area built on highly productive agricultural land in Landskrona. The proposal is based on how the situation for the agricultural land in terms of exploitation looks like today and also on theories of urban governance to find out why the area turned out the way it did.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 224.
    Eul, Andreas
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Analysis of the European Climate Change Policy in respect to the Housing Sector2007Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    With the emission trading of greenhouse gases a new policy instrument was introduced by the Kyoto Protocol. This instrument was implemented first in the EU and can be seen as a pilot project for a global emission trading system. The Emission Trading Scheme (ETS) will be described in chapter 5. Some basic experiences of the first phase which ends with the beginning of the second phase in 2008 shall also be summarized. Since the building sector is not yet included in the trading scheme, this thesis also takes a closer look at the possible implementation of the scheme to the building sector. To estimate what kind of measures the ETS shall stimulate the current technological and structural approaches to reduce greenhouse gas emissions from the housing sector are explained. This thesis is no attempt to describe the international discussion on climate change or the structure of EU policy. It aims at putting the European Emission Trading Scheme in a policy context and at showing other attempts of the EU policies to face climate change. The chapter on the implementation of the Emission Trading Scheme to the housing sector is an attempt to show the possibilities of further actions. It is not based on broad studies but should be seen as a theoretical approach to start a discussion. The thesis is mainly based on EU directives and policy documents, as well as studies of the EEA. To get a broader spectrum of data the CAIT of the World Research institute was used in the description of the European emission structure. The CAIT is a public environmental database with global data.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 225.
    Evander, Filip
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Förtätning i Skanör och Falsterbo: Ett hållbart alternativ?2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    I detta examensarbete i ämnet Fysisk planering lämnas förslag på lämpliga sätt att förtäta bebyggelsen i Skanör och Falsterbo utifrån målet en hållbar stadsutveckling. En hållbar stadsutveckling kan sammanfattas i orden Venustas, Utilitas och Firmitas – Skönhet, Användbarhet och Hållbarhet. För att tillämpa detta i den fysiska planeringen krävs en analys av förutsättningarna inom de aktuella områden som berörs. Den analysmetod som tillämpas i detta arbete är i huvudsak Realistisk stadsanalys. Skanör och Falsterbo ligger på Falsterbonäset och hade båda sin storhetstid under medeltiden, då handel och fiske dominerade. Efter en nedgång väcktes intresset på nytt för städerna under 1900-talet, då antalet invånare ökade och en betydande nybyggnation, framför allt av friliggande småhusbebyggelse, ägde rum. Under senare år har den demografiska utvecklingen medfört att underlaget för service minskat, vilket bland annat berott på att ett generationsskifte i boendet inte ägt rum samt att det varit svårt att finna platser för nya bostäder. Prognoser talar för att antalet invånare kommer att öka i kommunen, vilket ställer krav på utökad och blandad bebyggelse. Framöver förväntas klimat förändringar leda till bland annat stigande havsnivåer, vilket får konsekvenser för den befintliga och framtida bebyggelsen på Näset. I det ena planförslaget i detta examensarbete föreslås en omgestaltning av Skanörs centrum, där bostäder kombineras med handel och kontorsverksamhet. Därtill föreslås en ny hållplats för spårbunden trafik. I det andra planförslaget, som avser Falsterbo, föreslås förtätning vid Strandbadsvägen och väg 100 med flerbostadshus och möjlighet till viss service och handel.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 226.
    Exner, Jan-Philipp
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Yücel, Ergin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Structural change in European border zone agglomerations: A comparative analysis between Copenhagen and Saarbrücken2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    In this study we made an investigation on the transformation of economic structure of two border city regions, Saarbrücken and Copenhagen. The motivation for a comparative analysis is that they have similar industrial background. Both city regions were dynamic in the first half of the 20th century however in the second half they slowed down and gradually lost some of their industrial base. This decline of industry also brought some transformation of the economic structure. To some extent they followed similar trends such as decline of industry and rise of service sector. However there are differences as well, like the diversification of economy, dependence on industry, potential for attracting the creative class and so on. Another reason for comparison is that they are both border regions and have a potential to integrate with the other side of the border. Saarbrücken has increased its interaction with the French region Lorraine and the opening of the High Speed Railway East to Paris is likely to contribute to this interaction and may lead to integration. Copenhagen, too, has been increasing its interaction with Malmo and Lund on the Swedish side. Especially after the opening of the Öresund Bridge in 2000 this interaction even got accelerated and seems to evolve towards integration. We have discussed this cross-border interaction and tried to identify to what extend these regions integrated with the other side of the border. Furthermore we tried to reveal the similarities and the differences in this integration processes in both border regions. As theoretical approach we have chosen Kondratieff Wave Theory, Porter’s Cluster Theory and Florida’s Creative Class Theory as these theories seem to explain the developments in the two regions quite well. The Wave theory makes up the theoretical framework as it reflects a global shift in the western economies especially in the old industrial zones. The two other theories points out to more specific developments in two regions such as emergence of high tech sectors as a result of creative class. Our overall conclusion is that the two regions have similarities in their transformation but also differences. Every region has its own transformation story as some local elements are involved in the process. It is not possible to have identical developments; however regions can induce similar development with the more dynamic regions in case they create similar conditions for new sectors. And it is increasingly easier to do so as the globalisation makes the production factors more mobile.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 227.
    Fagerström, Karla Blum
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Strandskyddsdispener: hur kommer dispensgivningen att förändras med förnyelsen av strandskyddslagen?2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Den första provisoriska strandskyddslagstiftningen infördes i Sverige 1950, även om man tidigare hade skydd för vissa naturområden för att säkra allmänhetens tillgång. De första lagarna som gav stränderna ett skydd skulle fungera i samspel med allemansrätten som då lyftes fram och fick en ny betydelse i samhället. Den provisoriska strandskyddslagstiftningen ersattes av en permanent några år senare, och har därefter har kompletterats och förändrats. Den största förändringen skedde 1975, då strandskyddet blev generellt och därmed obligatoriskt. Strandskyddslagstiftningen gäller vid alla kuster, sjöar och vattendrag och innebär att inga byggnader, anläggningar eller verksamheter får uppföras inom 100 meter från strandlinjen, både i havet och på land. Strandskyddet kan utökas till 300 meter. Strandskyddslagstiftningen har fått kritik för att bland annat vara otydlig och inte anpassningsbar efter lokala förutsättningar. Det har lett till en alltför generös dispensgivning och bristande tillsyn, vilket i sin tur har lett till att alltfler stränder tagits i anspråk. I juli 2009 och februari 2010 trädde en förnyad strandskyddslagstiftning i kraft, vilket bland annat innebär: • Fortsatt generellt strandskydd i hela landet • De särskilda skäl som krävs för att få dispens från strandskyddet preciseras i lagen • Vissa lättnader i strandskyddslagstiftningen kan göras i områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-områden) • Fri passage ska alltid finnas längs strandlinjen, även i områden som fått dispens för bebyggelse, anläggningar eller verksamheter. • Kommunerna får upphäva strandskydd i detaljplaner och hantera prövning och tillsyn • Länsstyrelsen överprövar dispenser och granskar kommunernas översiktsplaner Lättnader för områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, samt preciseringen av de särskilda skäl som krävs för att få dispens, är tänkt att leda till en mer flexibel strandskyddslagstiftning som i sin tur ska leda till att lagarna för större acceptans och bättre tillämpning. Kommunerna får ett större ansvar än tidigare, vilket ska leda till en mer lokal anpassning av strandskyddet.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 228.
    Falck, Susanna
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Odling i staden: (stads)odling och dess plats i planeringen2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    I uppsatsen har fallstudier gjorts för att undersöka hur stadsodling kan fungera som appropriation av stadsrum, på vilket sätt den kommunala organisationen påverkar stadsodlingens förutsättningar liksom om stadsodling kan bli en del av planeringen. Stadsodling har mer eller mindre varit närvarande i svenska städer sedan medeltiden. Syftet och uttrycket har dock kommit att variera över tiden. Stadsodlingsformen som uppsatsen undersökt handlar om kollektiva odlingar i dagens stadskärnor eller i dess periferi. För att undersöka detta har fyra fallstudier i Sverige gjorts, två i Lund, en i Malmö och Umeå. Där observationer kompletterat intervjuer med deltagare, kommuner och Boverket. I analysdelen sätts fallstudierna mot utvalda teorier och begrepp. Analyserna följs av analysresultat och slutsatser för att slutligen diskuteras. Uppsatsen visar att det förekommer en appropriation av stadsrummen i de flesta fallstudierna samt att vissa inte riktigt lyckats appropriera rummen liksom att det finns stora svårigheter att få tillgång till mark inne i städerna. Den kommunala organisationen kan både bromsa och underlätta för stadsodlingars förutsättningar. Markfrågor kan fungera som en bromskloss med tillfälliga odlingar som lösningar, samtidigt som kommunen kan underlätta odlingarna i fråga om material och kapital. Det finns en stark önskan till samarbete från kommunernas sida och tendenser till detta från stadsodlarnas sida. Stadsodling är i grunden en självorganiserande rörelse som anammats av kommuner och är på väg att lyftas upp på den politiska agendan. Om det finns någon plats för stadsodling i planeringen återstår att vidare utredas. Inom både detaljplan och översiktsplan finns det rum för stadsodling, men den senare används endast till detta i dagsläget. En egen markanvändning kanske inte är det ultimata för stadsodling, utan där kan allmän plats istället fungera som ett alternativ. Dock finns det i dagsläget inga tydliga riktlinjer för stadsodling när de är självorganiserade utan ett tydliggörande och en större säkerhet kring hanteringen av stadsodling är eftersträvansvärt.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 229.
    Falk, Klara
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Vinterkvarter och sommarparadis: en fördjupning av översiktsplaner för Rälla och Stora Rör på Öland2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [sv]

    Ett samrådsförslag till fördjupning av Borgholm och Mörbylånga kommuners översiktsplaner för orterna Rälla och Stora Rör.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
  • 230.
    Faming, Hanna
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Tillgänglighet i den fysiska miljön: intentioner, ambitioner & realitet2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [sv]

    Ämnet för den här uppstatsen är att undersöka vilka föreställningar det finns om tillgänglighet och hur samhälleliga strukturer påverkar arbetet med att öka tillgängligheten i samhället och vilka konsekvenser det har för berörda. Följande frågor har ställts för att kunna utreda detta. o Vilken roll har de statliga intentionerna i arbetet för att öka tillgängligheten i samhället och vilken roll har andra aktörer i samhället för hur dessa implementeras? o Vilka faktorer påverkar den fysiska planeringens förmåga att hantera tillgänglighet i den fysiska miljön? Uppsatsen utgår från de tre teoretiska perspektiven normalitet, makt och demokrati i relation till fysisk planering och tillgänglighet. Den egna undersökningen baserar sig på empiriskt material i form av kvalitativ textanalys och kvalitativa intervjuer. Den kvalitativa innehållsanalysen är utförd på tre politiska dokument, varav två av dem utgår från funktionshinderspolitiken, medan det tredje är förarbetet till Plan- och bygglagen (2010:900) och har därför en tydligare anknytning till fysisk planering. Genom att analysera dessa har jag kunnat se hur dessa politiska dokument bland annat förhåller sig till personer med funktionsnedsättning och vilka insatser dokumenten menar behövs för ett mer fysiskt tillgängligt samhälle. De tre kvalitativa intervjuerna i arbetet är genomförda med aktörer vilka representerar olika nivåer i samhället. Genom detta kan jag i förhållande till den teoretiska genomgången och till innehållsanalysen av de politiska dokumenten undersöka de olika aktörernas roll i arbetet för att förbättra tillgängligheten i samhället. Resultatet av innehållsanalysen och intervjuerna har sedan legat till grund för att tolka de olika aktörernas intentioner och roller, samt strukturer och faktorer som påverkar integreringen av tillgänglighetsperspektivet i fysisk planering. Undersökningen visar att det finns en hög politisk ambition om att samhället ska bli mer tillgängligt. Analysen visar dock att funktionshindersperspektivet inte integreras i planeringen i önskvärd utsträckning och att tillämpningen av lagstiftningen gällande tillgänglighet hittills inte varit tillräcklig för att frågan ska uppmärksammas då befintliga strukturer och traditionella tankesätt inte alltid påverkas av dessa. Utifrån detta är det svårt att peka på någon enskild ansvarig aktör som kan stå till svars för varför samhället inte är tillgängligt för alla. Genom att handikappolitiken inte lyckas realiseras i de forum där beslut tas är slutsatsen att det, enligt Youngs (1990) teorier, finns en form av maktutövning där dominanta synsätt reproduceras, utan vidare reflektion, på grund av medvetna eller omedvetna handlingar som finns etablerade inom bland annat verksamheter. Detta utspelar sig exempelvis i relation till deltagande i planprocesser där handikapporganisationer och personer med funktionsnedsättning inte alltid får möjlighet att yttra sina behov vilket gör att tillgänglighet inte prioriteras i den omfattning som behövs för att beakta individers behov i ett kollektiv. Ytterligare en slutsats är att begreppet tillgänglighet inte har någon tydlig definition vilket gör att det fylls med tolkningar om hur ett tillgängligt samhälle ska utformas. Med dessa slutsatser i åtanke kan det konstateras att det i framtiden krävs mer kompentensutveckling, ytterligare samarbete, samt strukturella förändringar och starkare myndighetsutövning

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 231.
    Fast, Sara
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Designprinciper för stadsförnyelse i industriarv2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Sveriges industrimiljö har blivit ett kulturarv. I landet som en gång varit ett produktionsland med stora industrier som har sysselsatt många människor finns idag mer eller mindre brukbara industrilandskap kvar som vittnar om den svenska industrialismen. Denna förändring har berott på bland annat förändringar i samhällsstrukturen, den globaliserade ekonomin och rörliga arbetsmarknaden. I dagens Sverige är det industriella kulturarvet, och dess ofta monumentala tegelbyggnader, under omvärdering. Från att ha varit en levande industri som städers ekonomi har vilat på har fabriks- och verkstadslokaler periodvis stått tomma eller fått ny funktion i form av kulturverksamhet eller kontorslandskap. Ofta med hjälp av hänsynslös renovering och omvandling. Under lång tid var inte industriarvet någonting som innefattades av varken den nationella eller lokala kulturmiljövården. Hur kommer det sig att det tog så lång tid för industriarvet att bli en del av kulturarvsbegreppet och därigenom erhålla samma bevarandevärde och varsamma hantering? Komplexiteten med det nära industriarvet verkar ligga både i kulturarvsbegreppets definition och i att själva sinnebilden för fabriker och industrier under industrialismen var modernitet och framtid. Kan detta ha påverkat människors och instutitioners syn på industri som kulturarv? Industriarvet är ett kulturarv nära i tiden som idag levande människor personligen kan relatera till. Det har ständigt omgärdats av en diskussion kring dess legitimitet och värde men har nu tagit plats som ett relevant område för kulturarvsförvaltning och bevarande. Begreppet industriarv har tagit form. Vid stadsförnyelseprocesser i städer där denna typ av fysiska spår från industrialismen står kvar som monument över en förgången samhällsstruktur väcks frågan hur dessa bör hanteras. De gamla fabriksmiljöerna kan inkluderas i stadsförnyelsediskussionen eller bevaras som fysiska minnesbilder över en förfluten tid. Går det att hitta ett förhållningssätt för att kunna bruka kulturarvet och specifikt industriarvet i stadsplaneringen? Bör vissa egenskaper och strukturer användas och lyftas fram för att de berättelser som industriarvet rymmer ska synas i stadsplaneringen? Vilken relevans har invånarnas relation till platsen i fråga vid stadsförnyelsediskussionen? Industriarvet kan tyckas komplicerat att hantera vid stadsbyggnadsprojekt då det inte enbart består av fabriksbyggnader, maskinhallar och verkstadslokaler utan är till stor del ett immateriellt arv som består av berättelser, historier och människoöden. Att bevara arbetarnas livsmiljö har inte alltid varit självklar i en kulturarvstradition som har varit förbehållen slott och herrgårdar eller spår av ett sedan länge förgånget bondesamhälle. Men eftersom industriarvet nu är ett relevant ämne för bevarandefrågor och fortfarande finns representerat på många platser i Sverige har frågan om vilken plats dessa spår har i staden och hur planerare bör hantera detta arv blivit aktuell.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 232.
    Filipsson, Johan
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    LÖVHOLMEN: Ett planförslag med historiska avtryck2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    I DAG RÅDER ETT STORT OMVANDLINGSTRYCK på de före detta industriområdena längs inloppet till Stockholm och Mälarens stränder. Dessa platser utgör attraktiva tomter för bostadsbyggande och många områden har byggts om eller är under omvandling. Ett av dessa är Lövholmen vid Liljeholmen. Här finner man idag bland annat Beckers hundraåriga fabriksanläggning med avsevärda kultur- historiska värden. EXAMENSARBETET HAR LETT FRAM till ett planförslag som visar på hur en kommande förtätning av planområdet kan utformas. Förslaget grundas i inventerings- och analys-resultat samt på tidigare ställningstaganden från bland annat Stockholms stadsbyggnadskontor. PLANFÖRSLAGET INNEBÄR I STORA DRAG att områdets be-varandevärda bebyggelse utgör stommen och ny samtida bebyggelse införs i medveten kontrast. För att värna Lövholmens utpräglade industrikaraktär föreslås tre olika planstrukturer inom planområdet. Nya offentliga mötesplatser och promenadstråk skapas och området görs mer tillgängligt. Förhoppningen är att Lövholmen ska kunna fungera som en ny sammanhållen stadsdel där de historiska avtrycken förblir avläsbara även i framtiden.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
  • 233.
    Fleschurz, René Patrick
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Renewable electricity generation in the Eurpean Union: Best practice, drawbacks and future challenges2007Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    This paper gives a general review on renewable electricity production in the European Union based on the example of Sweden, Denmark and Germany. It gives the answer to the question which forms of renewable electricity production are competitive in Europe and why. Furthermore it describes how and why renewables are used in different member states of the EU. This review is based on existing literature on the subject, statistical data of national and international organisations and departments as well as recent articles in journals and newspapers. As a result it becomes clear that there are different boundaries to the use of renewable electricity production in the EU due to specific demands for an economic use. But even though these demands are met, the success of renewable electricity production depends on several factors like the historic development and the supply of fossil resources, political support or external events such as the oil crisis. It also becomes clear that the use of renewables can cause environmental problems (hydropower) or problems in the field of security of supply (grid stability). One can draw the conclusion that countries with a continuous support system in the past are performing well in the objective to increase the share of power produced by renewables and serve as good example for countries lagging behind in this goal.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 234.
    Fohlin, Annika
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Johansson, Maria
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    The conflict between agricultural land and illegal settlements: a land use plan of Pukara in Cochabamba2001Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    The number of inhabitants in Cochabamba has expanded enormously during the last decades and the expansion takes place in the fringe areas, usually on the forested mountains in the north or on land for agriculture use in the south. One of these agricultural areas is our project area in Pukara, District 9. Pukara has grown a lot over the years and the population has increased considerably. Some expansion has taken place in areas not suitable for residential purposes. The rapid growth of the area has resulted in an occupation of areas for agriculture, illegal settlements, lack of necessary infrastructure and service and environmental degradation. In this study we have focused on the spatial planning issues, the aim has been to present an overall layout for the area to show how the area can be developed. An analysis has been done to define potentials, shortcomings and various kinds of land use conflicts of the area. We have also made a classification of business activities that generate most environmental problems. The classification is made to be aware of what kind of business that cause most negative effects and which environmental problems that have to be considered to create a sustainable and attractive area. The project area contains resources and potentials that could be developed and become qualities for the area. Land uses today are for agriculture and cattle raising, for housing and for business activities. In general the big agricultural land is gathered in the outskirts of the area, whereas most of the buildings and the business activities are situated in the middle. The farming landscape gives the area character. The different business activities are sources of employment and income and they create activity in the area. The nearness to urban centres is another advantage, which make Pukara to an attractive place to live in. Due to lack of spatial planning, the expansion takes place without control. The main problems are occupation of agricultural land, illegal settlements and unsuitable and disturbing activities. Some of the illegal settlements occur on land suitable for agricultural use and the inhabitants lack adequate infrastructure and service. Furthermore the area contains unsuitable and disturbing activities, which deteriorate the environment and the living conditions and make the land unsuitable for housing and unfit for agricultural use. The main environmental problems are the adobe- and brickyards because they destroy the land and the brickyards with kilns that discharge poisoned gas into the air. To be able to meet anticipated demands the following questions have been studied: the density of the area, the provisions for economical opportunities, the infrastructure and service aswell as the accessibility to green open spaces and recreation. There are three fundamental features in our proposal. The first feature is that the large agricultural areas are preserved at the same time as the already half urbanised areas are made denser. In this way it is possible to take one-step forward to solve the land use conflict between the illegal settlements and the agricultural land. The second feature is to improve the housing situation with infrastructure and service. To do that it is important that existing housing development is legalized and therefore we suggest that the municipality will start a legalizing project. The third feature in our overall proposal is that the unsuitable and disturbing activities, which today are located in the housing areas, are moved and concentrated to an area in the outskirts of the half rural parts in the north-west of the area. In this way the areas from the former brickyards could be used for new dwellings. With the overall proposal as a basis we have individually developed parts of the area in more detail. These sections aim at illustrating how the overall proposal can be applied on the two specific sites, east and west of Avenida Panamericana, in Pukara. We have concentrated on the densification of the half-rural and half-urban part. The intention has been to show some principals of the planning of District 9, which need further development before implementation. We propose that the area is still used for agricultural use, for housing and for business activities. Since it is unrealistic and inconceivable to move the illegal settlements and since the demand for land for housing increases all the time, we have tried to find a balance between the various uses. The increasing population growth and the depletion of the environment have been taken into consideration. We propose a suitable plot division to create more plots and a higher density. We have suggested areas for new dwellings and developed different types of housing. We have created places for meetings, recreation and plays. Suitable places for service and different kind of business activities are suggested, for example a new area for the adobe- and brickyards is proposed. The demands for infrastructure and service that is needed in a more densely built-up and populated area have been taken into account. We have made proposals for how to arrange a new street network and how to improve the streets and make them safer both for vehicles, pedestrians and cyclists. We have also defined what technical infrastructure that needs to be improved and what the most urgent measures are. The plan contains proposals to provide the settlements with pleasant surroundings. In dense neighbourhoods the public open space will be utilized to a large extent. Therefore new places for green open spaces and recreation areas are proposed within the area. We have also defined which green areas that are important to preserve.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 235.
    Folkesson, Erica
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Skarp, Frida
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Trade Outside In2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [en]

    Th'is project has focused on exploring the physical environment of food markets in Kisumu, on the shore of Lake Victoria. During the time in Kisumu every market has been turned inside out to learn and understand how they function and what makes some of them more popular than others. The historical aspects of trade and markets have been investigated as well as the current trends which affect the markets and can be seen as opportunities or threats for sustainable development of them. This has been done with the starting point in the trader’s and customer’s perspectives and results in guidelines for development and construction of new marketplaces.

  • 236.
    Forsberg, Ella
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Barnens park: stimulans för alla sinnen2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Arbetar man med att planera våra offentliga rum har man förhoppningsvis inställningen att dessa rum ska stimulera alla sinnen. För att kunna göra detta måste man veta vad det är som behöver stimuleras. Boverket, den nationella myndigheten för frågor om samhällsplanering, stads- och bebyggelseutveckling, byggande och förvaltning och för bostadsfrågor, är en av de instanser som arbetar för att planera för alla sinnen. Dock ligger fokus fortfarande på att minska de negativa intrycken, och göra platser tillgängliga, till exempel att minska buller, och bygga ledstråk. Att alla sinnena och alla delar av sinnena stimuleras på ett positivt sätt är viktigt, särskilt för barn då deras utveckling är avhängigt det. Miljön runt barnen ska locka till stimulans, men barnet måste själv få använda sin inre motivation. Inget av sinnena är viktigare, men de har olika förutsättningar. Smak-, rörelse och kroppssinnet är till exempel närsinnen och behandlar kroppen och dess närmsta möte med omgivningen. Synen och hörseln är fjärrsinnen som tar in information från långa avstånd. Generellt kan sägas att det är lätt att utforma en park som stimulerar alla fem sinnena, men svårt att utforma en som stimulerar alla delar av dem. Det är också lätt att man utgår från sig själv, och då missar man de delar där barnen inte stimuleras på samma sätt, de grupperar till exempel inte efter form som oss utan efter färg. För att nå dem måste vi alltså ta reda på hur de stimuleras. Min förhoppning är att kvalitetskriterierna presenterade i detta arbete ska kunna användas som en checklista vid planering och utformning av offentliga miljöer såsom till exempel parker. Tillämpningen prövas på slutet genom en utformning av en park efter kriterierna.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 237. Forsberg, Lena Petersson
    Friluftsliv och naturturism i kommunal planering: delresultat från en webbaserad enkätundersökning våren 20082009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Om, hur och i vilken grad friluftslivets och naturturismens intressen beaktas i den kommunala fysiska planeringen har varit huvudfokus för denna undersökning. Resultaten visar att en övervägande majoritet av kommunerna använder möjligheterna att utöva friluftsliv och naturturism som argument i sin marknadsföring men i avvägningen mot andra samhällsintressen är det inte alltid självklart att friluftslivet blir vinnare. Resultatet från enkäten visar att friluftslivets och naturturismens intressen synliggörs i mycket olika grad i kommunernas fysiska planering. Att friluftslivet och naturturismen är mindre synligt i den fysiska planeringen behöver inte med automatik betyda att det faktiska utfallet för medborgarnas möjligheter att utöva friluftsliv är dåligt. Många kommuner jobbar aktivt med projekt som syftar till att säkerställa och förvalta naturområden intressanta för friluftslivet. I kommuner där det råder eller kommer att råda exploateringstryck eller andra hot mot naturområden är det dock önskvärt att friluftslivet får en hög status redan i planeringsskedena. Detta för att om möjligt stå starkare i avvägningen mot andra samhällsintressen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 238.
    Forsberg, Lena Petersson
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Klimatförändringarna och den fysiska planeringen: den fysiska planeringens roll i scenariot med ökade översvämningsrisker2006Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Klimatförändringar befaras ge en mängd olika konsekvenser för samhället. Ökade översvämningsrisker är bara en av dessa. De ökade översvämningsriskerna kommer att påverka den möjliga markanvändningen och många områden som idag anses säkra att bebygga och odla kommer att bli riskzoner för översvämning i ett framtida klimat. I samhällets anpassningsprocess ligger nödvändigheten att skydda befintlig bebyggelse men också att kunna lokalisera ny bebyggelse, odling och infrastruktur till säkra zoner. Den kommunala fysiska planeringen har styrmedel som kan påverka bebyggelsens placering och utformning. Till dessa styrmedel räknas översiktlig planering, detaljplanering, områdesbestämmelser och bygglov med tillhörande lagstöd i PBL. Vid en undersökning av översiktlig planering och andra policydokument i 13 sydsvenska kommuner studeras styrmedlen och dess praktiska tillämpning.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 239.
    Forsman, Frida
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Att göra plats: Det offentliga rummet i den samtida staden2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med examensarbetet är att undersöka vad som karaktäriserar planeringen av det offentliga rummet i den samtida svenska staden, samt hur dagens utformning av det offentliga rummet påverkar dess användning. De förändringar som många svenska städer genomgått sedan 1970- talet återspeglas idag på olika sätt i stadsmiljön. Göteborg är en av de städer där förändringar syns tydligt exempelvis i projekt som Norra älvstranden och satsningar på Evenemangsstråket. Dessa satsningar syftar till att skapa nya vägar mot tillväxt för en stad som tidigare levt mycket på industrinäringen. Den globaliserade värld som vi idag är en del av ställer nya krav på städer och platser som konkurrensmedel. Hur resonerar egentligen politiker och planerare, hamnar de offentliga miljöerna på undantaget? Resultatet visar att det finns tendenser till detta men att det också finns ett stort utrymme för att de offentliga rummen kan komma att får en större betydelse i framtidens stad som ett medel för att attrahera nya invånare, turism och företagsetableringar. Studien har i examensarbetet genomförts utifrån debatt i tidningar, plandokument och forskning samt verkligt utfall i den fysiska miljön. Göteborg har varit studieobjekt i arbetet. Två inriktningar finns i Göteborgs planering, den ena sidan som vill satsa på tillväxtorienterade åtgärder genom samarbeten med näringslivet, och att ”sätta staden på kartan” genom expressiva byggnader. Flera av det satsningar som gjorts under de senaste åren bär spår av denna inriktning. På den motsatta sidan finns de som propagerar för en mer långsiktig planering med rättvisa och med borgardeltagade i fokus. Båda sidorna behövs för att staden skall fungera, men det offentliga rummet behöver ges en stärkt roll i planeringen eftersom det finns en risk i att det ges minskad uppmärksamhet eftersom det inte genererar någon konkret vinst på pappret. ”Vinsten” ligger på en annan nivå, som en viktig faktor för stadens identitet och möjlighet att attrahera människor och kapital med spännande, öppna, multikulturella, miljöer. Södra Älvstranden i Göteborg har alla möjligheter till att bli en sådan stadsdel. Studien visar att kommunen i projektet satsat på en mer demokratisk process för att komma fram till ett förslag. Detta ger en fingervisning om att planeringen i Göteborg i framtiden får en bättre jämnvikt mellan de båda sidorna.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 240.
    Francini, Maria Chiara
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Segregation policies in Sweden & Italy2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    European cities have always been characterised by a differentiated social topography. As a result of their location, history, urban structure and housing stock a city’s neighbourhoods are shaped by quite different social milieus. Many of them have a broad mixture of inhabitants others appear quite homogeneous, especially the neighbourhoods of the rich. This is normally seen as a reflection of the varied living conditions. However, the spatial concentration of poverty is considered a lack of social cohesion and results in serious disadvantages for the inhabitants and the city as a whole. Most of the time the focus is on poor residential areas and on areas with a large ethnic minority population. Frequently in Europe, segregation is regarded as a political issue only when it is associated with deprivation (S. Musterd & M. De Winter, 1998 p: 666). The aim of the research is to analyse the way two European Countries (Sweden and Italy) perceive and are approaching the issue of segregation.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 241.
    Frankzén, Sofie
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Klimatanpassning av Ljungby stad mot översvämningar2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Climate changing is a growing problem for many countries and communities over the world. The cities has a huge work to deal with in their reforcements of their cities to be resilient ones. This thesis makes an effort to investigate and illuminate some of the problem the cities has to solve related to flooding, hazards, erosions, rising sea levels and crotches. This thesis will help to find solutions that international and national efforts has produced and handed out to each other. A lot of communities are charing their excellent tools that works for them. The interesting question is then; what tools can a spatial planner use in their own city? Some tools are reported in this thesis and some of them are applied on a town called Ljungby, in south of Sweden, in an effort to make Ljungby a more resilient city. Most of the tools is about different sustainable storm water solutions that will reduce the water flow in the city and to reduce the stress on the sewer system when it is raining.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 242.
    Fransson, Albert
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    August, Eriksson
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Klimatanpassning i svenska kommuner: En fallstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna kandidatuppsats tar sin utgångspunkt i en undran över hur svenska kommuner arbetar med klimatanpassning ur ett hållbarhetsperspektiv, vilket är tänkt att besvaras genom en fallstudie och kvalitativ textanalys. Begreppet klimatanpassning syftar till åtgärder som lindrar negativa effekter av ett förändrat klimat. Klimatförändringar hotar, genom sina effekter, bland annat med att översvämma stora områden, vilket medför att det i planeringen, för att göra den både kort- och långsiktigt hållbar, är av största vikt att hänsyn tas till detta. Hur problemen hanteras tycks också skilja sig åt från plats till plats på grund av olika förutsättningar och därför genomförs undersökningar av fyra utvalda kommuner; Kristianstad, Malmö, Sundsvall, Umeå. Information insamlas dels från kommunernas översiktsplaner samt andra kommunala dokument. Med hjälp av undersökningen och vidare analyser går det att konstatera att alla de granskade kommunerna jobbar med klimatanpassning men på olika sätt. En del arbetar med riktlinjer för ny exploatering och bebyggelse medan andra jobbar med mer konkreta åtgärder.

    Fulltekst (pdf)
    BTH2018ErikssonA
  • 243.
    Fransson, Jon
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Silicon Roundabout: An agglomeration economy in East London2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    This paper analyses the agglomeration of companies in Silicon Roundabout in East London from the perspectives of Porter's cluster theory, Marshall's industrial district, and Lundvall's innovation system. It consider how the phenomenon can be understood from these perspectives and how it have changed from an organic development to a matter for the UK government which have intervened with the development from the 2010.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 244.
    Franzén, Anders
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Nötbolandet2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Det här examensarbetet handlar om Nötbolandet, ett gammalt fritidshusområde sydöst om Örnsköldsvik, som till stora delar omvandlats till åretruntboende. Örnsköldsviks kommun vill gärna ha en översiktlig planering av området för att kunna styra utvecklingen. En sådan planering finns inte idag. Exploateringstrycket i Nötbolandet är stort och det finns många förfrågningar om bygglov och detaljplanering. Dessa förfrågningar rör alla bebyggelse av småhus. Nötbolandet är ett kuperat landskap och tillsammans med dess övriga förutsättningar ligger teorier om terränganpassning för småhusområden till grund för själva planförslaget. Detta förslag anger till att börja med vilka områden som går att bebygga och sedan hur dessa delområden bör utformas. Längst bort i Nötbolandet, vid den östra stranden, äger kommunen själv mark som dess tjänstemän funderar på hur den kan exploateras. Examensarbetet tar därför även ställning till om och i så fall hur detta område bör exploateras. En idé om att bygga ett nytt sommarstugeområde, utform-at som ett traditionellt fiskeläge, test-as i detta område, utifrån analyser utförda vid befintliga fiskelägen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT04
  • 245.
    Franzén, Josefin
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Hållbar utveckling i översiktsplanering2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    I denna uppsats undersöktes tre kommuners arbete med hållbarhet i översiksplanen. Det finns ett problem idag att hållbar utveckling är ett vardagsord som riskerar att förlora sin innebörd pga. de många olika tolkningarna och angreppssätt. Om begreppet är så pass vagt som många påstår, hur hanteras det då i översiktsplanen, vilken ska leda kommunens framtida markanvändning? I uppsatsen undersöktes Trelleborg, Helsingborg och Lund kommuns översiktsplan. Speciellt fokus lades på de åtgärder, relaterade till hållbarhet, som kommunen föreslår och sen hur dessa åtgärder motiveras och vilket aspekt/vilka aspekter (social, ekologisk, ekonomisk) av hållbarhet de relaterar till, för att se om det finns en vaghet/problem i hur begreppet hållbarhet används i kommunen. Studien visade att trots att alla kommuner har olika definitioner, visioner och/eller mål föreslår de överlag samma åtgärder samt att ingen av kommunerna tar upp alla hållbarhetsaspekter. Den ekologiska aspekten ges mest utrymme, och den ekonomiska negligeras. Även relationen mellan de tre ges marginellt utrymme. Resultatet diskuterades sedan utifrån problematiken om att hållbarhet anses vara ett vagt begrepp och vad detta betyder för arbetet med hållbarhet i översiktsplanering. Hur hanteras ett vagt begrepp och vad säger kommunens arbete med hållbarhet om dem? Det framkom att resultatet överensstämmer väl med vad som redan funnits på området och detta tyder på att det finns ett problem i hur man arbetar med hållbarhet i översiktlig planering. Att det är just problematiken med hållbarhet som ett vagt begrepp som ligger bakom är dock inte klart, och detta bör utredas mer.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 246.
    Franzén, Olof
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Kollektivtrafik som verktyg för regional utveckling -Fallstudie: Bengtsfors – Trollhättan/Vänersborg/Uddevalla2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete har varit att studera möjligheterna att förbättra kollektivtrafiken mellan Bengtsfors kommun och Trestadsregionen (Vänersborg, Trollhättan och Uddevalla) så att den blir attraktivare för arbetspendling både på kort och längre sikt. Tanken är att examensarbetet skall utgöra en del av ett beslutsunderlag för den framtida kollektivtrafikutvecklingen då den utgör ett viktigt verktyg för att ge människor större möjligheter att bo kvar i Bengtsfors genom att erbjuda bättre förutsättningar att ta ett arbete på annan ort. Restiderna mellan Bengtsfors och Trestadsregionen är idag allt för långa för att vara attraktiva för arbetspendling. Bengtsfors kommun har de senaste tio åren genomgått omfattande förändringar i näringslivet, som inneburit att mer än 1200 arbetstillfällen försvunnit från ett fåtal stora tillverkningsindustrier. Det är därför angeläget att bromsa utflyttningen från kommunen. En halvering av restiderna skulle behövas för att Bengtsfors skall kunna utgöra en möjlig bostadsort för personer som idag bor och arbetar i Trestadsregionen men det krävs mycket kostsamma åtgärder för att kunna uppnå attraktiv restid. Under arbetets gång har befintlig infrastruktur och kollektivtrafik inventerats och analyserats och utredningar om framtida infrastruktursatsningar och kollektivtrafikstrategier har studerats i syfte att få en bild av potentialen för förbättringar. Statistik över befolkning, sysselsättning, arbetspendling och kollektivresande har samlats in och bearbetats och restider och turtäthet har kartlagts. Ett stort antal utredningar, rapporter, strategier och analyser har legat till grund för faktainsamlingen för att få en bild av nuläget och för att identifiera planerade och utredda infrastrukturprojekt som kan ha betydelse i bedömningen av framtida förbättringar i kollektivtrafiken. I arbetet med att ta fram kostnadsberäkningar för järnvägsupprustning och driften av regional buss- och tågtrafik har rapporter från trafikhuvudmän och järnvägskonsulter använts. Resultatet visar på att det är möjligt att väsentligt korta ner restiderna med åtgärder som är planerade i en närtid. I relationen Bengtsfors – Trollhättan kan kombinationen buss och regionaltåg ge en tidsbesparing på 20 % jämfört med idag. I relationen Bengtsfors – Uddevalla är potentialen att korta ner restiden mindre (ca 10%) vilket beror på att det saknas järnväg mellan de båda orterna och att vägens beskaffenhet inte ger något större utrymme för restidsminskningar. Det framstår som möjligt att uppnå attraktiv restid mellan Bengtsfors och Trollhättan då det idag finns järnvägsanslutning mellan de båda orterna. Åtgärderna som krävs är dock omfattande och innebär mycket höga investerings- och driftskostnader. Ett hinder i utvecklingen att förbättra förutsättningarna för en ökad arbetspendling är att kapaciteten på järnvägsnätet på sikt väntas minska, främst på grund av ökad godstrafik vilket kan medföra att önskad turtäthet och restider inte kan uppnås. Eftersom studien kommer att vara vägledande inför eventuella projekt kommer den att lägga störst vikt vid faktainventering och analys. Befintlig infrastruktur och kollektivtrafik inventeras och analyseras och utredningar om framtida infrastruktursatsningar och kollektivtrafikstrategier har studerats i syfte att få en bild av potentialen för förbättringar. Statistik över befolkning, sysselsättning, arbetspendling och kollektivresande har samlats in och bearbetats och restider och turtäthet har kartlagts. Kollektivtrafikens och transportnätets utveckling samt Dalslands och Bengtsfors utveckling beträffande befolkning, bebyggelse, arbetsmarknad och utbildning har inventerats. Allmänna begrepp och riktlinjer för planering av kollektivtrafik studeras och aktuella kollektivtrafikprojekt presenteras. I analysdelen avser jag att utarbeta alternativ till förbättringar i kollektivtrafiken samt beskriva dess för- och nackdelar och beskriva vilka aspekter som utgör förutsättningarna för en utvecklad kollektivtrafik. Detta innefattar att jämföra tågets för- och nackdelar med bussens. Verkliga projekt som liknar förutsättningarna för denna studie kommer att användas i analysskedet. Ett stort antal utredningar, rapporter, strategier och analyser har legat till grund för faktainsamlingen för att få en bild av nuläget och för att identifiera planerade och utredda infrastrukturprojekt som kan ha betydelse i bedömningen av framtida förbättringar i kollektivtrafiken. I arbetet med att ta fram kostnadsberäkningar för järnvägsupprustning och driften av regional buss- och tågtrafik har rapporter från trafikhuvudmän och järnvägskonsulter använts.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 247. Fredman, Peter
    et al.
    Friberg, Lisa Hörnsten
    Emmelin, Lars
    Friluftsliv och turism i Fulufjället. Före: efter nationalparksbildningen.2005Bok (Annet vitenskapelig)
  • 248. Fredman, Peter
    et al.
    Friberg, Lisa Hörnsten
    Emmelin, Lars
    Visitor Surveys at Fulufjället: Before and After National Park Establishment2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report gives an introduction to visitor management in protected areas, including visitor planning models and monitoring methodology. It is an edited and English translation of parts of the report: Fredman, P., Hörnsten Friberg, L. & Emmelin, L. 2005. Friluftsliv och turism i Fulufjället. Före – efter nationalparksbildningen. Naturvårdsverket, rapport 5467. Dokumentation av de svenska nationalparkerna, nr 18. Emphasis is on methodology, but the report also includes a summary of the results from the pre– and post National Park designation visitor surveys at Fulufjället.

  • 249. Fredman, Peter
    et al.
    Romild, Ulla
    Emmelin, Lars
    Yuan, Michael
    Non-Compliance with On-Site Data Collection in Outdoor Recreation Monitoring2009Inngår i: Visitor Studies, ISSN 1064-5578, E-ISSN 1934-7715, Vol. 12, nr 2, s. 164-181Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A wide range of methods exists for on-site visitor monitoring in parks and recreation areas. Self-registration methods have proven to be popular because of their low cost and relative ease of administration, but little is known about the extent to which the data collected from self-registration boxes are representative of the population of visitors, and the degree that bias exists as a result of non-compliance. This article examines these concerns based on research at Fulufjaumlllet National Park in Sweden. On-site registration card and follow-up mail survey data from a sample of visitors who did not voluntarily register were compared with the same kind of data for visitors who did register voluntarily. In total, 10 registration card items and 284 mail survey items were tested for variations between compliant and non-compliant visitors. Of these, one third of the card items, 12% and 3% of the survey items for Swedish and German visitors, respectively, yielded statistically significant differences. Implications for management and suggestions for further research are discussed.

  • 250.
    Fridh, AnnaKarin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Läsbar stad: orienterbarhet i Falköping2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    För nyinflyttade och besökare styr stadens orienterbarhet vad vi upplever genom att stadens platser är olika lätta att hittat. Hur vi upplever staden påverkas av i vilken mån vi förstår dess uppbyggnad och känner oss välkomnade. Men även alla som länge bott i staden har glädje av att den är logiskt strukturerad. Om vi kan röra oss på ett effektivt sätt kan vi snabbare uträtta ärenden. En tydlig bild av omgivningen är en förutsättning för att ge hemstaden betydelse, och det är en grund för känslan av gemenskap och samhörighet i staden. Dessutom finns samband mellan stadens orienterbarhet och trygghet, affärernas kundunderlag samt andelen gång- och cykeltrafik. Detta arbete handlar om vad som påverkar städers orienterbarhet. Flera olika teorier och metoder har studerats och sedan praktiserats på Falköping. Arbetet syftar till att utarbeta förbättringsförslag som gör det enklare att orientera sig i Falköping. Förbättringar som ökar invånares och besökares förståelse av Falköping och därmed göra det lättare att ta sig runt i staden, uppmuntra till upptäckande och inge trygghet. Arbetet utgörs av en teoridel som svarar på vad som ger bra respektive dålig orienterbarhet i städer i allmänhet. Del två består av orienterbarhetsanalyser av Falköping. Del tre ger förslag på hur Falköpings orienterbarhetsförsämrande egenskaper motverkas och de orienterbarhetsbefrämjande egenskaperna stärks. Detta sker genom både mindre och mer övergripande förändringsförslag.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
2345678 201 - 250 of 807
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf