Change search
Refine search result
3456789 251 - 300 of 1825
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 251.
    Bergstrand, Katarina
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Jacobson, Emelie
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Faktorer som påverkar kommunikation mellan vårdgivare och afasipatienter2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Kommunikation mellan vårdgivare och afasipatienter är ett omvårdnadsproblem om vårdgivaren inte har kunskap om hur hon ska förhålla sig i de situationer som kan uppstå. den icke verbala kommunikationen är i dessa sammanhang av stor betydelse men även det verbala språket har sin plats i kommunikationen. Studiens syfte har varit att belysa faktorer som påverkar kommunikationen mellan vårdgivare och personer med afasi. Studien gjordes baserad på litteratur med en kvalitativ ansats. Som teoretisk referensram användes Paterson och Zderads omvårdnadsteori som är en interaktionsteori och grundar sig på vikten av en god relation och därmed en god kommunikation mellan vårdgivaren och patienten. de faktorer som framkom i resultatet var den icke verbala kommunikationen, atmosfären, patientens upplevleser, vårdgivarens upplevelser och samspelet mellan vårdgivare och patient. Från denna studie har man till exempel kunnat dra slutsatsen att vårdgivare-patientrelationen måste vara god om kommunikationen ska lyckas och förståelse uppnås.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 252.
    Bergström, Camilla
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Glimsjö, Jenny
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Livstestamente: Ett problem för sjuksköterskor2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Idag dör omkring 90 000 människor årligen i Sverige varav 85 procent av dessa på institution eller sjukhus, kanske omgivna av högteknologisk utrustning med alla dess möjligheter att förlänga ett biologiskt liv. Livstestamente är en viljeförklaring om hur en person vill behandlas i livets slutskede. Ett sådant dokument är inte juridiskt bindande. Däremot är det stadgat i lagen att vården, så långt det är möjligt, skall utformas och genomföras i samråd med patienten. Ett livstestamente betraktas av många sjuksköterskor som en vägledning, men det är ändå inte givet att patientens önskemål alltid kan följas även om vårdpersonalen har kännedom om dessa. Syfte: Att belysa en del av de problem sjuksköterskor kan ställas inför i samband med patienters livstestamenten. Metod: En litteraturstudie baserad på artiklar med kvalitativ inriktning. Åtta artiklar med inriktning på livstestamenten, autonomi, delaktighet, livsuppehållande behandling och palliativ vård analyserades. Resultat: Majoriteten av sjuksköterskorna tyckte att livstestamentet var ett sätt för patienten att bevara sin delaktighet om de skulle hamna i ett terminalt tillstånd. Samtidigt ansåg sjuksköterskorna att det kunde vara konfliktfyllt att tillämpa ett livstestamente. Patientens förväntningar, sjuksköterskans ”lägre” position i den hierarkiska strukturen, vårdpersonalens attityder samt bristande kommunikation angavs som några av de svårigheter sjuksköterskan behövde handskas med. Diskussion: Ett av omvårdnadens syften är att minska lidande samt ge möjligheten till en värdig död. Patientens delaktighet är direkt kopplat till upplevelsen av livskvalitet och en god död. Detta synsätt delas av både sjuksköterskor och patienter. Ändå visar det sig att vården i livets slutskede karakteriseras av brist på kontroll och delaktig ur ett patientperspektiv. Ett livstestamente är i nyläget ingen vanlig företeelse i vårdsammanhang. När ett sådant dokument existerar och är vad patienten önskar orsakar det därför ofta stora utmaningar för sjuksköterskan. Flertalet sjuksköterskor påtalar att det krävs bättre kunskap om livstestamentet och dess tillämpning för att hon/han skall kunna bidra till större följsamhet till dessa.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 253.
    Bergström, Christian
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Hansson, Martin
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Upplevelse av väntan: En litteraturstudie utifrån tre självbiografiska böcker2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den första levertransplantationen och hjärttransplantationen i Sverige utfördes 1984. Organtransplantation är en komplicerad process. Ett antal såväl medicinska som juridiska frågor måste vara klarlagda innan en organtransplantation kan genomföras. Att vänta på ett organ är en tid att förberedda sig på liv eller död. Den långa väntetiden för att få ett nytt organ skapar depression, oro och rädsla. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer som väntade på ett organ upplevde väntetiden. Metod: En litteraturstudie baserad på tre självbiografiska böcker har utförts och analysen har genomförts med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultat: Det uppstod flera existentiella frågor som till exempel ”borde inte jag dö när min kropp har slutat fungera” och ”vem bestämmer över liv och död”. Resultatet presenterade även hur den som väntade på ett organ upplevde: personals bemötande, frustration för att väntetiden var lång, sin sjukdomsinsikt och lyckan över möjligheten att ha fått livet tillbaka. Slutsats: Att vänta på ett organ är en stor livskris som medför många komplicerade faktorer. Den långa väntetiden på att få ett nytt organ är frustrerande. Forskning som belyser upplevelsen av att vänta på ett organ kan utveckla sjuksköterskors bemötande av patienter som väntar på ett organ.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 254.
    Bergström, Liselotte S
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Warnquist, Birgitta
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Patientens förväntningar på och upplevelser av mötet med sjuksköterskan i primärvård: En litteraturstudie2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Ett besök i primärvården är oftast den första kontakten med sjukvården för de flesta patienter. Hur patienten blir bemött av sjuksköterskan präglar vårdrelationen. Rätt bemötande leder ofta till ökat förtroende för sjuksköterskan och gagnar den fortsatta vården. Syftet med studien var att beskriva patienternas förväntningar på och upplevelser av mötet med sjuksköterskan i samband med besök i primärvården. Litteraturstudien genomfördes med kvalitativa och kvantitativa studier. En innehållsanalys utfördes. Resultatet av litteraturstudien visade att patientens förväntning på ett bra möte innebar, god tillgänglighet, bra möte och att de blev bekräftade av sjuksköterskan. Patienterna upplevde mötena bekväma. De upplevde även en trygghet i relationen och kände förtroende för sjuksköterskans kompetens vid mötena. För att patienterna ska uppleva bra bemötande och känna sig bekräftade krävs det att sjuksköterskan visar respekt och integritet, har god förmåga att lyssna och visa empati.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 255.
    Bergström, Lovisa
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Fornander, Hanna
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med patienter från annan kulturell bakgrund: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning 

    Bakgrund: Att ha förmågan att kommunicera med patienter från annan kultur är högst aktuellt inom hälso- och sjukvården. Vi lever i ett föränderligt samhälle och sjuksköterskan kommer troligtvis att behöva mer kunskap om kommunikation då denna har en stor betydelse inom omvårdnad. Att ha förmågan att kommunicera med patienter från annan kulturell bakgrund ger därför bättre förutsättningar för en fungerande kommunikation och risken för att missförstånd uppstår minskar. 

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med patienter från annan kulturell bakgrund. 

    Metod: En litteraturstudie som baserades på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats har genomförts enligt Graneheim och Lundman. Innehållsanalysen var manifest och beskriver det synliga i texten. 

    Resultat: Analysen mynnade ut i tre huvudkategorier och fyra underkategorier. Kategorierna beskriver sjuksköterskors erfarenheter av att kommunicera med patienter från annan kulturell bakgrund. Här framkommer sjuksköterskors erfarenheter av behovet av att använda strategier för att kommunicera, utmaningar i kommunikationen språk samt sjuksköterskans behov av att ta hjälp av andra för att kommunicera. Sjuksköterskorna erfor att både verbal och icke-verbal kommunikation spelade stor roll i mötet med patienten för att kunna bidra med en god omvårdnad. 

    Slutsats: Studien kan ge sjuksköterskor redskap till att kommunicera med patienter från annan kulturell bakgrund eftersom problemet tydliggörs och lyfts fram. Strategier som den verbala och icke-verbala kommunikationen kompletterar varandra för att bidra till en god kommunikation och därmed en god omvårdnad. 

    Nyckelord: erfarenhet, kommunikation, kultur, kvalitativ, sjuksköterska

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 256.
    Bergström, Marcus
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Hall, Emma
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Vuxna personers upplevelser av att leva med malignt melanom: En kvalitativ litteraturstudie baserad på patografier2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:  Malignt melanom är en sjukdom som har ökat och eskalerat de senaste tio åren i Sverige. Sjukdomen kan drabba alla men det är sällan barn blir drabbade. Att få en cancerdiagnos kan upplevas som påfrestande och många personer reagerar med oro och nedstämdhet.                                                                                                      Syfte: Syftet var att belysa vuxna personers upplevelser av att leva med sjukdomen malignt melanom.                                                                                                      Metod: Litteraturstudien utgick utifrån en kvalitativ metod med induktiv ansats. Det insamlade innehållet från fyra patografier analyserades enligt Graneheim & Lundmans (2017) beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys.                                                    Resultat: I resultatet framkom det tre huvudkategorier och sju underkategorier. Den första huvudkategorin var att hantera sjukdomens osäkra förlopp där olika upplevelser från det perspektivet beskrivs. Den andra huvudkategorin var rädslor till följd av sjukdomen där personernas upplevelser av olika rädslor beskrivs. Den tredje och sista huvudkategorin beskriver de kroppsliga förändringar som personerna med malignt melanom upplevde.                                                                                        Slutsats: Att leva med sjukdomen malignt melanom medför många upplevelser hos olika individer. I denna studie framkom det både gemensamma och enskilda upplevelser från personer som har levt med malignt melanom.

    Download full text (pdf)
    Vuxna personers upplevelser av att leva med malignt melanom
  • 257.
    Bergström, Markus
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Lövgren, Jonas
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Patientens upplevelse av besök på en akutmottagning2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att vara patient på akutmottagning innebär upplevelser av oro ångest och smärta av att vara sjuk. Plötsligt blir patienten beroende av andra för att klara sina behov och omges samtidigt av okända människor i en ovan miljö. I dessa fall är en god kontakt mellan patienten och vårdpersonal mycket viktig för att patienten skall uppleva tillfredsställelse. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av besök på en akutmottagning. Metod: En litteraturstudie baserad på nio vetenskapligt granskade artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt protokoll av Carlsson och Eiman (2003) och innehållsanalys gjordes med en analysmetod av Graneheim och Lundman (2004) som inspiration. Resultat: Det framkom att även om patienterna upplevde missnöje med väntetiderna så var det främst bristen på information som låg till grund för missnöjet, däremot ville patienterna inte klaga på vårdpersonalen utan missnöjet riktades emot de som jobbade högre upp i organisationen. Patienterna upplevde trygghet vid ett gott samspel med vårdpersonalen. Slutsats: För en positiv upplevelse på akutmottagningen är det viktigt att patienten får känna sig delaktig, bli kontinuerligt informerad samt känna bekräftelse från vårdpersonalen.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 258.
    Bergström, Monica
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Lindros, Jeanette
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Att möta smittbärande patient2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund. Smittsamma sjukdomar har i alla tider har framkallat rädsla och fördomar. När vårdaren möter patienter med smittsamma sjukdomar måste de kunna ge trygg vård som grundar sig på teoretisk och praktisk kunskap. I dag möter vårdaren många patienter som bär på smittsamma sjukdomar, nya och tidigare kända, upplevelserna skiljer sig åt beroende på hur mycket kunskap de har om sjukdomen. Syfte. Syftet med studien är att belysa vårdarens upplevelse i mötet med smittbärande patient. Metod. Studien är litteraturbaserad och bygger på åtta vetenskapliga artiklar. Studien har en kvalitativ ansats. Innehållsanalys har använts vid analysen av materialet med stöd av Graneheim och Lundman's analysmodell. Resultat. Fem kategorier av upplevelser i mötet med smittbärande patient framkom, såsom rädsla, stress, empati, trygghet och plikt/skyldighet. Slutsats. Såväl teoretisk som praktisk kunskap har stor betydelse för vården av smittbärande patient. Kunskap, som bidrar till ökad trygghet i yrkesrollen, bidrar också till ökat självförtroende och ökad förmåga till ett empatiskt synsätt, samt erbjuder patienten en god omvårdnad.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 259.
    Bergström, Sara
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Mer än bara ett venöst bensår: En litteraturstudie om äldres upplevelser2013Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Venösa bensår är en vanlig erfarenhet bland äldre och de påverkas både fysiskt och psykiskt av att leva med ett venöst bensår. Ett venöst bensår är ett kroniskt problem, där läkningen kan ta upp till flera månader och år att läka. Det är även en stor risk att såret återkommer, vilket kan innebära att de äldre kan leva med symtom av venösa bensår under hela sin livstid. Syfte: Belysa äldres upplevelser av att leva med venösa bensår. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats, där sex kvalitativa artiklar ligger till grund för resultatet. Artiklarna analyserades med Granheim och Lundmans tolkning av en manifest innehållsanalys med latenta inslag. Resultat: De äldres aktiviteter begränsades på grund av trötthet, smärta och rädsla för att skada såret, eller att nya sår skulle uppkomma. Social isolering uppstod på grund av rädsla att såret skulle lukta och skam över att visa andra sitt sår och sitt bandagerade ben. Trotts långdragen sårläkning kände de äldre hopp om framtiden och att såret skulle läka. Slutsats: Äldre med venösa bensår upplever fysiska begränsningar i det vardagliga livet på grund av det venösa bensåret, vilket påverkar inte enbart de äldre på ett fysiskt plan utan även känslomässigt. För att vårdpersonal ska kunna underlätta för de äldre att leva med venösa bensår, krävs mer forskning av äldres upplevelser av venösa bensår ur ett livsvärldsperspektiv.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 260.
    Bergström, Veronica
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Nilsson, Sara
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Se mig som en människa, inte som en missbrukare: En litteraturstudie om hur personer med drogmissbruk upplever bemötandet av hälso- och sjukvårdspersonalen2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Droganvändningen i Sverige ökar och drogmissbruk ses idag som ett folkhälsoproblem. Ofta behöver personer med ett drogmissbruk söka somatisk vård för sjukdomar eller skador som uppstått på grund av sitt drogmissbruk. Hälso- och sjukvårdspersonal kan därför stöta på dessa personer oberoende av vilket område de arbetar inom. Sjuksköterskan är ansvarig för omvårdnaden och ska även bidra till att vården är personcentrerad. För att personer med ett drogmissbruk ska få en personcentrerad vård behövs kunskap om dessa personers upplevelser och behov.     

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer med drogmissbruk upplever hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande inom den somatiska vården. 

    Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ design. Studien baserades på sju vetenskapliga artiklar. Som analysmetod användes Fribergs (2017) beskrivning. 

    Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier och sex underkategorier som beskriver hur personer med drogmissbruk upplever bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonalen. De två huvudkategorierna blev upplevelser av positivt bemötande och upplevelser av negativt bemötande. Underkategorierna blev inte lika mycket värd, känslan av misstro, brist på respekt, brist på kunskap samt hjälpsamhet. I resultatet framkom det att personer med ett drogmissbruk upplever att de inte blir bemötta på samma sätt som övriga patienter. De kände sig misstrodda av hälso- och sjukvårdspersonalen och bemötandet var väldigt respektlöst flertal gånger. Trots övervägande negativa upplevelser fanns det även en del positiva upplevelser. 

    Slutsats: De flesta upplever ett negativt bemötande från hälso- och sjukvårdspersonalen vilket också stämmer överens med forskningen ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv. Brist på kunskap skulle kunna vara en möjlig orsak till detta. Genom ökad kunskap och utbildning kan detta förebyggas. 

    Download full text (pdf)
    Se mig som en människa, inte som en missbrukare...
  • 261.
    Berlevik, Ann-Sofie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Barns upplevelser av att leva med en förälder som vårdas palliativt.: En meta-etnografisk studie2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 262.
    Berlevik, Ann-Sofie
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Gunnarsson, Susanne
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Upplevelsen av att leva med en förlossningsdepression: Välkommen hem lilla bebis, välkomna hem demoner2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att genomgå en förlossning är en fysisk och psykisk påfrestning. 10-20 % av de nyförlösta mammorna drabbas av förlossningsdepression, PPD, som visar sig någon gång under det första året efter förlossningen. En PPD innebär en stor negativ förändring i mammans livsvärld vilket kan få konsekvenser för hela familjen genom att det bland annat kan leda till självmord. Syfte: Syftet med studien är att belysa den nyblivna mammans livsvärld i samband med PPD. Metod: En kvalitativ litteraturstudie där självbiografiska böcker har granskats. Resultat: Studien visade att hela tillvaron förändrades för den nyblivna mamman. Negativa känslor och tankar genomsyrar hela hennes vakna tid. Rutiner som tidigare varit självklara blir till en omöjlighet. Det är inte bara mamman som lider av sin PPD utan det är något som drabbar hela familjen. Slutsats: Sjuksköterskan måste ha kunskap om sjukdomens omfattning och våga fråga hur mamman mår och informera båda föräldrarna om problematiken som sjukdomen innebär och de konsekvenser som kan uppstå.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 263. Bernard, Sandra
    et al.
    Djuric, Jelena
    Patientsäkerhetens påverkan på arbetsrelaterad stress inom slutenvården: En integrativ litteraturöversikt2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskor har sex kärnkompetenser att förhålla sig till, en av dessa är Säker vård, vilket innebär att de ska arbeta för en hög patientsäkerhet och en god vårdkvalité för patienterna. Grundläggande förutsättningar för detta är att det ska finnas tillräckliga resurser för sjuksköterskor att kunna sköta arbetsuppgifter på ett korrekt och säkert sätt. Det råder idag brist på sjuksköterskor inom slutenvården och på senare tid har sjuksköterskor som sjukskrivit sig på grund av arbetsrelaterad stress och hög arbetsbelastning fördubblats. Kraven på sjuksköterskor och vårdtyngden ökar i takt med att befolkningen blir allt äldre, samt på grund av den ständigt teknologiska utvecklingen och en mer ekonomiskt pressad situation. Detta i sin tur kan ha en negativ följd för patientsäkerheten.

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka patientsäkerhetens påverkan av arbetsrelaterad stress inom slutenvården.

    Metod: Integrativ litteraturöversikt med deduktiv ansats baserad på tio kvalitativa och kvantitativa artiklar. Analysen har utförts med inspiration av Friberg (2017) som beskriver analysprocessen för en integrativ analys. Samtliga artiklar är sökta i databaserna PubMed och CINAHL.

    Resultat: I resultatet presenteras fyra teman: en god säkerhetskultur, patienten som medskapare, engagerad ledning och tydlig styrning samt adekvat kunskap och kompetens.

    Slutsats: Sjuksköterskor har kärnkompetensen Säker vård att förhålla sig till för att säkerställa en god omvårdnad och en hög patientsäkerhet. Detta kräver dock att sjuksköterskor har tillräckliga resurser i form av tid, bemanning, samt kunskap och kompetens. Då behov inte möter tillgångar skapar detta en arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor som leder till ett försämrat omvårdnadsresultat och brister i patientsäkerheten.

    Download full text (pdf)
    Patientsäkerhetens påverkan av arbetsrelaterad stress inom slutenvården - En integrativ litteraturöversikt
  • 264.
    Berner, Jesica
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Anderberg, Peter
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Rennemark, Mikael
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Case Management for Frail Older Adults Through Tablet Computers and Skype2016In: Informatics for Health and Social Care, ISSN 1753-8157, E-ISSN 1753-8165, Vol. 41, no 4, p. 405-416Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Frail older adults are high consumers of medical care due to their age and multiple chronic conditions. Regular contact with a case manager has been proven to increase well-being of frail older adults and reduce their number of health-care visits. Skype calls through tablet PCs can offer easier communication. Objective: This paper examines frail older adults’ use of tablet computers and Skype, with their case managers.Method: Interviews were conducted on 15 frail older adults. A content analysis was used to structure and analyze the data. Results: The results indicate that tablet computers were experienced in a positive way for most frail older adults. Conflicting feelings did emerge, however, as to whether the frail elderly would adopt this in the long run. Skype needs to be tested further as to whether this is a good solution for communication with their case managers. Strong technical support and well-functioning technology are important elements to facilitate use. Conclusion: Using Skype and tablet PCs do have potential for frail older adults, but need to be tested further. © 2015 Taylor & Francis

  • 265.
    Bernhardsson, Annika
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Egenskaper hos sjuksköterskan: som påverkar egenvården hos personer med diabetes – En litteraturstudie2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Cirka 3-4 % av Sveriges befolkning är diagnostiserade med diabetes. Detta är en siffra som kommer att öka inom en relativt snar framtid. Diabetes är dock en sjukdom som kan förebyggas med hjälp av information. När diagnosen är ett faktum kan symtomen dämpas, och här har sjuksköterskan en mycket viktig uppgift. Hur sjuksköterskan beter sig i mötet med personen med diabetes är avgörande för hur väl egenvården fungerar. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur olika egenskaper hos sjuksköterskan påverkar egenvården hos personer med diabetes. Metod: Litteraturstudie med sju stycken granskade artiklar. Resultat: Resultatet av studien visade tio egenskaper hos sjuksköterskan som påverkar egenvården hos personen med diabetes. De egenskaperna var: entusiasmerande, kontrollerande, kritisk, lyhörd, professionell, respekterande, ser personen, stressad, stödjande och informerande samt välkomnande. Diskussion: Det visade sig att de egenskaper som framkom i resultatet har en stor betydelse för egenvården hos personer med diabetes.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 266.
    Bernhardsson, Annika
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Egenskaper hos sjuksköterskan: som påverkar egenvården hos personer med diabetes – En litteraturstudie2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Cirka 3-4 % av Sveriges befolkning är diagnostiserade med diabetes. Detta är en siffra som kommer att öka inom en relativt snar framtid. Diabetes är dock en sjukdom som kan förebyggas med hjälp av information. När diagnosen är ett faktum kan symtomen dämpas, och här har sjuksköterskan en mycket viktig uppgift. Hur sjuksköterskan beter sig i mötet med personen med diabetes är avgörande för hur väl egenvården fungerar. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur olika egenskaper hos sjuksköterskan påverkar egenvården hos personer med diabetes. Metod: Litteraturstudie med sju stycken granskade artiklar. Resultat: Resultatet av studien visade tio egenskaper hos sjuksköterskan som påverkar egenvården hos personen med diabetes. De egenskaperna var: entusiasmerande, kontrollerande, kritisk, lyhörd, professionell, respekterande, ser personen, stressad, stödjande och informerande samt välkomnande. Diskussion: Det visade sig att de egenskaper som framkom i resultatet har en stor betydelse för egenvården hos personer med diabetes.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 267.
    Berntsson, Anna
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Mötet med europeisk vårdpersonal och kvinnor som blivit könsstympade2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Könsstympning utav kvinnor är en sedvänja som sträcker sig tusentals år tillbaka i tiden. Det beräknas finnas omkring 100-140 miljoner kvinnor i världen som genomgått könsstympning. Runt 500,000 av kvinnorna är bosatta i Europa. Könsstympning är inte riskfritt och för ofta med sig kortsiktiga så väl som långsiktiga komplikationer. Fler och fler kvinnor som blivit könsstympade migrerar idag ifrån sina hemländer till Europa, vilket leder till nya och obekanta vårdsituationer. Syfte: Belysa hur kvinnor som blivit könsstympade upplevde mötet med europeisk vårdpersonal. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats på sju vetenskapliga studier har utförts. Innehållet analyserades enligt Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Skildrar hur kvinnorna ofta upplevde att de träffade vårdpersonal som inte hade tillräckligt med kunskap om könsstympning. De uttryckte att de många gånger kände rädsla inför ett vårdbesök och att de flera gånger stött på kommunikationshinder som gjorde att de kände osäkerhet. Kvinnorna beskrev hur de känt sig kränkta och utlämnade i åtskilliga situationer. Trots att majoriteten av upplevelserna var negativa fanns det dock ett mindre antal som berättade hur de känt sig trygga i mötet. Slutsats: Kunskap om könsstympning finns inte i tillräcklig utsträckning. För att utveckla vårdarbetet och få kvinnorna att känna trygghet behövs det kunskap. Om båda parterna ger och tar skulle resultatet blir allra bäst.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 268.
    Berntsson, Susanne
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Pålsson, Margareta
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Den psykosociala miljöns påverkan på välbefinnandet hos patienter med andningsbesvär2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning: Människor med lungrelaterade sjukdomar har ofta besvär med att kunna andas. Det finns många olika faktorer i miljön som kan påverka deras andning och välbefinnande. Studiens syfte var att belysa sambandet mellan den psykosociala miljön och välbefinnandet hos patienter med andningsbesvär ur ett patientperspektiv. Metoden som användes var litteraturstudie. Resultatet visar, att bli sedd och förstådd samt känslor, har en stor betydelse for denna patientgrupps välmående. Diskussionen visar att vårdaren har ett ansvar att skapa en bra miljö för patienter med andningsbesvär.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 269.
    Berthelsen, Connie Bottcher
    et al.
    Zealand Univ Hosp; Aarhus Univ, DNK.
    Kristensson, Jimmie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    The SICAM-trial: evaluating the effect of spouses' involvement through case management in older patients' fast-track programmes during and after total hip replacement2017In: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 73, no 1, p. 112-126Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    AimThe aim of this study was to evaluate the effect of spouses' involvement in older patients' care trajectories, using case management as intervention in total hip replacement through fast-track programmes. BackgroundPatients need their spouses to be involved in their fast-track programmes and this involvement is often associated with improvements in patient outcomes. However, the effect of spouses' involvement in older patients' fast-track programmes has not yet been investigated. DesignA two-group quasi-experimental design with pre-test and repeated post-test measures was conducted in an orthopaedic ward of a Danish Regional Hospital from February 2014-June 2015. Spouse-patient dyads were initially recruited for the control group (n=14), receiving usual care; dyads for the intervention group (n=15) were recruited afterwards, receiving case management intervention elements before, during and after admission. MethodsFace-to-face interviews on questionnaires were conducted with spouses and patients at baseline, 2weeks and 3months after discharge, measuring spouses' caregiver satisfaction, difficulties and level of anxiety and patients' functional and nutritional status, pain and level of depression. ResultsThe results showed that there were no differences between the groups with regard to any of the outcome measures. However, statistically significant improvements were found in the patient groups on functional status, pain and depression and in the groups of spouses on caregiver satisfaction. ConclusionThe case management intervention seemed to have an effect in patient and spousal groups; however, this improvement could also have been caused by the effect of fast-track treatment.

  • 270.
    Berthelsen, Connie Bøttcher
    et al.
    Aarhus Universitet, DEN.
    Kristensson, Jimmie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    A sense of security: Spouses' experiences of participating in an orthopaedic case management intervention (the SICAM-trial)2017In: International Journal of Orthopaedic and Trauma Nursing, ISSN 1878-1241, E-ISSN 1878-1292, Vol. 24, p. 21-30Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to explore and describe spouses' experiences of participating in a case management intervention during older patients' fast-track programme having total hip replacement as well as which intervention elements they found useful. Data were collected through qualitative interviews with 10 spouses from the intervention group of the SICAM-trial, directed by predetermined codes based on elements of the intervention. Data were analysed by both authors using directed content analysis. The results showed that the spouses were very pleased about being a part of the case management intervention. They enjoyed being active participants even though problems sometimes occurred such as coordination difficulties between the case manager and other healthcare professionals and their feeling of being burdened. The spouses experienced the contact with the case manager as the most meaningful part of their participation and the telephone contact with her as the most useful element of the intervention. The fact that not all spouses participated in all the available intervention elements could be explained by their feeling of being burdened and that they were not fully aware of what the intervention elements were.

  • 271.
    Bertilsson, Edvin
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Nilsson, Amanda
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Upplevelsen av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom: En litteraturstudie2012Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, är en obotlig sjukdom som förväntas öka hos befolkningen de kommande åren. Sjukdomen ökar luftmotståndet i lungorna och gör att lungblåsorna förstörs. Det leder till svårigheter med andningen. Rökning är den största riskfaktorn för att insjukna i KOL. Eftersom rökning till stor del orsakar sjukdomen kan känslor som skam och självanklagelse upplevas. KOL hämmar även förmågan till att utföra aktiviteter och påverkar de sociala kontakterna negativt. Syftet: Syftet var att belysa upplevelsen av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: I studien framkom det olika upplevelser som till stor del var negativa. Personer med KOL upplevde andnöd som ett problem eftersom det ledde till panik och ångest och det påverkade den dagliga fysiska aktiviteten negativt. Känslan av att vara beroende av andra upplevdes som frustrerande och var något som var svårt att acceptera.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 272.
    Bertilsson, Jennifer
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Runesson, Sandra
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Upplevelsen av reumatoid artrit i det dagliga livet2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Reumatoid artrit är en ledsjukdom som ca 60 000 personer i Sverige är drabbade av. Sjukdomen har påverkan på det dagliga livet, detta leder också till en känslomässig påverkan för personerna med sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer i medelåldern med sjukdomen reumtoid artrit upplever det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Artiklarna som användes granskades utifrån Graneheim och Lundmans tolkade innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att sjukdomen led till en stor påverkan på det dagliga livet så som ADL, jobb och fritidsaktiviteter. Sjukdomen ger också en känslomässig påverkan hos personerna. Känslan av beroende uppkom hos vissa personer när hjälp behövdes med vardagliga aktiviteter medans andra kände ett oberoende, trots att hjälp behövdes. Slutsats: Slutsatsen var att personer med sjukdomen reumatoid artrit blev påverkade på ett eller annat vis. En omstrukturering av vardagen var ett måste för att kunna leva med sjukdomen.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 273.
    Bertram, Helena
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Björnvik, Elise
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Upplevelsen av att söka vård för fysiska besvär vid samtidig psykisk ohälsa: En litteraturöversikt2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Fysisk ohälsa drabbar även personer med psykisk ohälsa, vilket innebär att personerna behöver olika former av vård till sitt förfogande. Stor kunskap krävs hos professionerna och ställer höga krav på sjukvården. Patienter med psykisk ohälsa beskriver stigmatisering inom sjukvården som ett problem och rädslan att utsättas för fördomar gör att patienterna inte söker vård för fysiska åkommor.

    Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet vid kontakt med kroppslig hälso-och sjukvård.

    Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design och induktiv ansats, baserad på nio vetenskapliga artiklar.

    Resultat: Det framkom upplevelser utifrån tre teman: Att bli utpekad som annorlunda, Att inte bli tagen på allvar och Betydelsen av mötet med vårdgivaren. Stigmatisering inom vården är vanligt gentemot patienter med psykisk ohälsa. Konsekvensen är att personer med psykisk ohälsa tenderar söka vård senare eller för sent. Diagnostic overshadowing är ett faktum. 

    Slutsats: Personer med psykisk ohälsa vill bli sedda för personen de är inte genom sin psykiska ohälsa och bli behandlade med respekt. Vårdpersonal behöver förbättrad attityd och stigmatiserande uppfattningar gentemot patienter med psykisk ohälsa behöver minska. 

    Download full text (pdf)
    Upplevelsen av att söka vård för fysiska besvär vid samtidig psykisk ohälsa - En litteraturöversikt
  • 274.
    Bicaku, Jehona
    et al.
    Blekinge Institute of Technology.
    Lampell, Sasipha
    Blekinge Institute of Technology.
    Sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede inom en slutenvårdsavdelning: En allmän litteraturöversikt2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Idag beräknas cirka 70 000 människor avlidit till följd av en långsamt förlöpande kronisk sjukdom som behandlas med palliativa insatser. Dygnet runt vårdas svårt sjuka patienter på landets alla sjukhus. Hos flertalet av dessas patienter står det klart att sjukdomen inte längre är botbar. Sjuksköterskans uppgift syftar till att stödja den enskilde individen och dennes anhörige genom hela kvarståendevårdförlopp och ge det bästa möjliga vård. Det skapas dagligen nya relationer mellan sjuksköterskor, patienter och närstående. Detta innebär stora påfrestningar för sjuksköterskorna på ett känslomässigt plan då de ständigt ställs inför etiska dilemman. För att säkerställa god omvårdnad vid palliativ vård behövs mer utbildning för att skapa bättre kunskap.

    Syfte: Syftet med arbetet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede inom slutenvårdavdelning.

    Metod: En allmän litteraturöversikt med en induktiv ansats baserat på vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Som analysmetod valdes Friberg (2017). Databaser som användes var CINAHL Complete och PubMed.

    Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudteman, den första temat var Att bli känslomässigt engagerad, det andra var Att känna sig otillräcklig, det tredje var Att uppleva brist på tid, och det sista blev Att uppleva avsaknad av kunskap.

    Slutsats: Genom denna studie framgick det att sjuksköterskorna upplevde kunskapsbrist och ett behov av stöd när de arbetade med patienter i livets slutskede vilket har lett till att vårdkvalitén försämrats. Sjuksköterskorna upplevde att kunskaps avsaknaden kring palliativ vård kunde påverka vårdkvaliteten negativt och den vård som erbjuds till patienten.

    Download full text (pdf)
    Sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede inom en slutenvårdsavdelning
  • 275.
    Bicaku, Leonora
    et al.
    Blekinge Institute of Technology.
    Mohammed, Kawther
    Blekinge Institute of Technology.
    Att leva med en förändrad kroppsbild efter genomgången mastektomi: En allmän litteraturöversikt om kvinnors upplevelser2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är en av den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor globalt. Mastektomi är ett kirurgiskt ingrepp vid bröstcancer där hela bröstet med bröstvävnad och bröstvårtan opereras bort. Val av behandlingsmetod avgörs beroende på tumörens storlek och utbredning. Att genomgå mastektomi och förlora det ena eller båda brösten påverkar faktorer som kvinnors identitet. Eftersom mastektomi är en traumatisk upplevelse för kvinnor kan sjuksköterskans omvårdnad bestå av att stödja kvinnan under den svåra perioden. 

    Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av en förändrad kroppsbild efter mastektomi till följd av bröstcancer. 

    Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod som utgår ifrån Fribergs (2022a) analysmodell. 

    Resultat: Det framkom tre olika teman utifrån analysen som beskriver kvinnors upplevelser av en förändrad kroppsbild efter mastektomi till följd av bröstcancer. De tre teman handlade om upplevelser av minskad kvinnlighet, negativ påverkan på sexualiteten och begränsningar i det dagliga livet. 

    Slutsats: Resultatet visade att mastektomi upplevdes av kvinnorna som traumatiskt samt som en stympning på den kvinnliga identiteten. Sjuksköterskans förhållningssätt har en betydelsefull roll för kvinnor som genomgått mastektomi. Kvinnor kan uppleva många kroppsliga förändringar i samband med bröstförlust. På så sätt kan det vara betydelsefullt att sjuksköterskan stödjer mastektomerade kvinnor under deras behandlingsperiod för att de skall kunna återfå välbefinnandet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 276.
    Bilalovna, Ama
    et al.
    Blekinge Institute of Technology.
    Sayed, Rahima
    Blekinge Institute of Technology.
    Sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor utsatta för våld i nära relationer: En allmän litteraturöversikt2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Alla människor har rätt till ett gott liv utan våld. Världshälsoorganisationen (WHO) beskriver att våld mot kvinnor är ett vanligt, allvarligt och omfattande samhällsproblem. Var tredje kvinna i världen utsätts eller har utsatts för våld i nära relationer. Konsekvensen av våldet är psykisk och fysisk skada som kan drabba den våldsutsatta resten av livet (WHO, 2021). Både män och kvinnor kan bli offer för våld i nära relationer, dock är antalet kvinnliga offer betydligt större. Trots att mörkertalet innebär höga siffror på utsatthet och drabbade, så blir inte allt våld uppmärksammat eller anmält (Brottsförebyggande rådet, BRÅ, 2023).Därmed betonas sjuksköterskans roll i att kunna identifiera våld, kunna bedöma, erbjuda rätt vård, råd och stöd till den utsatta patienten. Våldsutsatta kvinnor upplever att vårdpersonal har ett dåligt bemötande, att de undviker att prata om våld och blundar för indikationer, därför avslöjar de inte sin utsatthet. Rädslan att inte bli hörd, att bli missförstådd och misstrodd överväger viljan att avslöja våldsutsatthet (Pratt-Eriksson et al., 2014). Empatin och ett gott bemötande från personalen har därmed en påverkan på kvinnornas vilja att avslöja våldet de utsatts för (Heron et al., 2022).På akutmottagningen har det framkommit att sjuksköterskorna verkar prioritera patienter med fysiska besvär före våldsoffer (Rahmqvist et al., 2019). Orsaken till att våld inte identifieras är framför allt brist på kunskap. Därav resulterar kunskapsbristen i att våld förblir oupptäckt (Aregger et al., 2023).När screening genomförs för våld i nära relationer, har det lett till förbättrad självkänsla hos patienter, där de erhåller en ökad medvetenhet kring tillgängliga stödtjänster. Screening kan även ge upphov till samtal om förebyggande åtgärder (Saberi et al., 2023).Genom att förstå hur grundutbildade sjuksköterskor upplever mötet med våldsutsatta kvinnor kan detta därmed bidra till att upptäcka och förklara varför våldsutsatta kvinnor upplever brister i vårdmötet. Eftersom forskningen inom detta område är begränsat kan en ökad insikt om grundorsakerna till vårdbrister samt en ökad kunskap om våld i nära relationer resultera i att vården och dess resurser för kvinnliga våldsoffer blir förbättrad.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 277.
    Bilker, Anna-Karin
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Utemiljön på förskolorna i Eksjö kommun: En kartläggning av den fysiska miljöns utformning samt personalens erfarenheter av den fysiska miljön2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Förskolegårdar med inslag av träd, buskar och kullar som är väl integrerade i lekplatser utgör stödjande miljöer för ökad fysisk aktivitet, ökad koncentration samt solskyddad utevistelse. OPEC är ett verktyg utformat för att bedöma förskolegården och dess potential för att fungera som en stödjande miljö på detta sätt. Syftet med studien var att kartlägga aspekter av utemiljön som rörde möjligheten till fysisk aktivitet, koncentration och förekomst av solexponering på förskolegårdarna i en kommun i södra Sverige samt att undersöka förskolepersonalens erfarenheter av den fysiska miljön på förskolegårdarna. Som fokus för studien valdes Eksjö kommun p.g.a. dess tillgänglighet. Data samlades in genom strukturerade observationer av förskolegårdarna med utgångspunkt i OPEC samt kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med förskolepersonal som arbetade på förskolorna. Observationsdatan från förskolegårdarna genomgick en kvantitativanalys och datan från intervjuerna analyserades genom en kvalitativinnehållsanalys. Resultatet visade att endast 2 av de 13 förskolegårdarna utgjorde stödjande miljöer enligt OPEC. Brist på tillräckligt solskydd och utmaningar lyftes fram i intervjuerna samt att utvecklingen av gårdarna hämmades av att det rådde osäkerhet kring vilka regler som gällde för utformandet av gården. Det fanns ett stort behov av att gårdarna skulle ses över. De flesta gårdarna klassificerades inte som stödjande miljöer vilket korrelerade med förskolepersonalens upplevelser av att det saknades tillräckligt med utmaningar och solskydd på många av gårdarna. Studien visade på att ansvarsfördelningen kring förskolegårdarna och vilka regler som gäller för underhåll och utveckling behöver ses över så att förskolepersonalens engagemang för gårdarna kan tillvaratas och stödjas.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 278.
    Binnquist, My
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Hasselgren, Lena
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health. BTH.
    BHV-sjuksköterskans upplevelser av arbetet med föräldraskapsstödet under Covid-19-pandemin: En kvalitativ intervjustudie2022Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning 

     

    Bakgrund: Covid-19-pandemin har förändrat arbetet inom barnhälsovården vilket har varit en utmaning för BHV-sjuksköterskan. Barnhälsovården har i uppdrag att arbeta hälsofrämjande och preventivt för att bidra till barnets bästa möjliga hälsa och utveckling. BHV-programmet ska erbjudas till alla barn och bidra till en jämlik folkhälsa. Under Covid-19-pandemin kan BHV-sjuksköterskor haft olika förutsättningar att bedriva BHV-programmet, därför är det av vikt att beskriva deras arbete och upplevelser inom barnhälsovården under Covid-19-pandemin.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva BHV-sjuksköterskans upplevelser av arbetet med föräldraskapsstödet under Covid-19-pandemin.

    Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats baserad på nio intervjuer med BHV-sjuksköterskor verksamma inom barnhälsovården i Blekinge. Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys användes som analysmetod.

    Resultat: Studien resulterade i fyra kategorier med fyra underkategorier. Kategorierna som framkom var Barnhälsovårdens sociala stöd blev extra betydelsefullt, Behov av enskilt stöd identifierades med hjälp av bedömningsformulär, Stöd från ledning och kollegor upplevdes vara viktigt och Förändringar i arbetet i föräldraskapsstödet under Covid-19-pandemin. 

    Slutsats: BHV-sjuksköterskan har haft en viktig roll för ensamma föräldrar under Covid-19-pandemin. Förutsättningarna för att erbjuda föräldraskapsstöd har sett olika ut över regionen under Covid-19-pandemin och därför hade det varit av vikt att ha en nationell strategi för liknande situationer för att kunna upprätthålla en jämlik barnhälsovård i framtiden. 

    Download full text (pdf)
    BHV-sjuksköterskans upplevelser av arbetet med föräldraskapsstödet under Covid-19-pandemin
  • 279. Bizzozero, Linaa
    et al.
    Berggren, Linda
    Icke- Farmakologiska Metoder inom äldreomsorgen2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 280.
    Bjernevall, Ola
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Identifiering av smärta hos personer med demens med förlorad förmåga att kommunicera verbalt: En kvalitativ litteraturstudie ur vårdgivarens perspektiv2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Mellan 60-80% av de vårdtagare som bor på någon form av vårdinrättning lever med smärta. Hos vårdtagare med demens och med förlorad förmåga att kommunicera verbalt kommer förmågan att förmedla smärta på så sätt försvåras. Detta är ett problem som kommer att öka allt eftersom befolkningen blir äldre och äldre och också antalet vårdtagare med demens och med förlorad förmåga att kommunicera verbalt ökar. Syftet: Syftet var att belysa hur vårdgivare upplever att de kan identifiera smärta hos vårdtagare med demens som förlorat sin verbala förmåga att kommunicera. Metod: Studien var en litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar baserade på vårdgivarens upplevelser. Innehållsanalys gjordes enligt Graneheim och Lundman (2004) och artiklarna kvalitetsbedömdes enligt Carlsson och Eiman (2000). Artiklar söktes i databaserna PubMed, PsycInfo, Cinahl och Medline samt manuellt. Resultat: Det framkom att det finns ett stort behov och önskan ifrån vårdgivarna att få adekvat utbildning i metoder för att bemöta vårdtagare med demens och smärta. För att kunna utföra en tillförlitlig identifiering av smärta krävs att patientkännedomen är hög. Smärta kan tolkas genom ansiktsuttryck, kroppsspråk eller ett ändrat beteende. Slutsats: Identifiering av smärta hos vårdtagare med demens och som förlorat sin verbala förmåga att kommunicera är inte en omöjlig uppgift. Vårdgivarna i studien upplever att en förutsättning för att lyckas är dock att vårdgivaren har en god kännedom om vårdtagaren för att kunna upptäcka förändringar i beteendet.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 281.
    Bjuringer, Linnéa
    et al.
    Blekinge Institute of Technology.
    Fredriksson, Julia
    Blekinge Institute of Technology.
    Att leva med cancerrelaterad fatigue: En allmän litteraturöversikt2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Cancerrelaterad fatigue är ett vanligt tillstånd som kan uppkomma av cancersjukdom eller cancerbehandling. Det drabbar cirka 70 till 100 procent av personer med cancer. Det råder en kunskapsbrist gällande tillståndet hos sjuksköterskor och patienter vilket kan leda till en försämrad livskvalitet hos de drabbade. Vid utebliven utredning och behandling av cancerrelaterad fatigue riskerar patienter att utveckla ett sjukdomslidande.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med cancerrelaterad fatigue.

    Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats. Studien baserades på sex vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod och en artikel med mixad metod. Samtliga artiklar analyserades med Fribergs analysmodell.

    Resultat: Fyra områden av upplevelser identifierades: upplevelser av kropp och själ, sociala relationer, yrkesliv och en anpassad vardag. Patienter som levde med cancerrelaterad fatigue upplevde att de påverkades kroppsligt och själsligt. Deras sociala relationer såsom relationen till vänner, familj och partner förändrades på grund av tillståndet. Några patienter upplevde att deras yrkesliv påverkades negativt. En del patienter upplevde sig vara i behov av anpassningar i sin vardag för att kunna hantera sin cancerrelaterade fatigue.

    Slutsats: Det framkom att cancerrelaterad fatigue påverkade patienter negativt utifrån flera aspekter på grund av den bristfälliga energin. Konsekvenserna blev att de drabbade riskerade uppleva ett sjukdomslidande till följd av tillståndet. Med hjälp av en personcentrerad vård kan sjuksköterskor sätta in relevanta omvårdnadsåtgärder som främjar hälsa hos patienterna.

    Download full text (pdf)
    Att leva med cancerrelaterad fatigue - En allmän litteraturöversikt
  • 282.
    Bjällgren, Beatrix
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Möllheden, Evelina
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Att leva med urininkontinens: En litteraturstudie om kvinnors upplevelser2013Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Urininkontinens är ett vanligt förekommande problem i samhället som främst kvinnor lever med. Även om det är ett problem är det få kvinnor som söker hjälp och detta anses bero på att urininkontinens är förknippat med tabu och något som är pinsamt att prata om. Diagnostisering och behandling av urininkontinens har förbättrats under åren men fortfarande anses hälso- och sjukvården sakna tillräcklig kunskap och förståelse över att urininkontinens kan vara ett stort lidande för kvinnan. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats inkluderande sju vetenskapligt granskade artiklar. Resultat: Föreliggande studie består av tre huvudkategorier vilka är upplevelsen av att vilja ta kontroll över situationen/sin sjukdom, att inte känna sig kvinnlig samt att känna sig förbisedd av hälso- och sjukvården. En saknad kontroll över situationen ledde till känslor utav en begränsad vardag och att ha förlorat kontrollen över sin kropp. Upplevelsen av att inte känna sig kvinnlig genererade känslor av skam och negativ självbild. Kvinnorna kände sig sårade och osynliga av att hälso- och sjukvården förbisåg deras problem. Slutsats: Kvinnorna upplevde urininkontinensen som något negativt ur flera aspekter. Många vågade inte prata om sina besvär och därav kan skönjas att det behövs ett förbättrat stöd och en ökad kunskap hos hälso- och sjukvården.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 283.
    Bjärvall, Robert
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Vakna lokalbedövade patienters upplevelser2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Patients who undergo surgery receive general anaesthesia or any form of conduction anaesthesia during the operation. For most people it is strange, unexpected and for many something completely new to be a patient and undergo surgery. Awake conduction anaesthetic patients’ experiences from the intraoperative period were little studied. The purpose of this study was to examine awake conduction anaesthesia patients’ experiences. An empirical study with nine patients that had surgery was carried out in southern Sweden. The interviews were analysed with content analysis. The results are presented in the tree categories that emerged from the analysis of these interviews and they were: sense of security is influenced by nursing staff, experiences of self during surgery and experiences of time and waiting. The overall theme that emerged in the analysis was a desire for closeness in the relationship and understanding of the unknown. The conclusion is that awake conduction anaesthetic patients wants: To fell safe and that they would be well cared for by the nursing staff, prefer to listen to music intraoperative, would like to be offered the possibility to see their operations, to get information about what happens during the operation, would like more information on how local anaesthetics acts and feels, experience that things take time intraoperative and wants to have influence on their situation intraoperative.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 284.
    Bjärvall, Robert
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Mauritzon, Roger
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Datorjournalen har liten påverkan på patientomvårdnaden2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det finns lagar som reglerar att man vid vård av patienter skall föra journal. Traditionellt har journalerna dokumenterats på papper men inom vården har det under senare år införts datorjournaler. Som exempel har hela Landstinget i Blekinge någon typ av datorjournal. Datorjournalen kan ge ökad säkerhet och kvalité i ornvårdnadsarbetet, men påverkar den omvårdnaden patienten får? Syfte: Syftet var att undersöka med vilka faktorer som datorjournalen eventuellt påverkar patientomvårdnaden. Metoden: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sökningar i databaser på Internet gav nio artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I artiklarna som analyserades hittades endast kortfattade och varierande resultat som stämde in på syftet. De talar i huvudsak om hur vårdarna uppfattar datorjournalens påverkan på omvårdnaden. Resultatet presenteras i tre kategorier som är följande: information, tid och säkerhet. Slutsatser: Datorjournalens påverkan på patientomvårdnaden är mycket dåligt undersökt. Författarna föreslår att studier görs inom området för att se om det finns något samband mellan användning av datorjournal och patientomvårdnad.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 285.
    Björkeroth, Niklas
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Paz, Yesenia Avalos de
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    En litteraturstudie om olika positiva utbildningar för diabetespatienter2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bakgrunden till denna litteraturstudie är den låga följsamhet som återfinns hos diabetespatienter både i Sverige och på andra ställen i världen, knappt en tredjedel av svenska diabetespatienter mäter sin blodglukos regelbundet. Flera studier på ännet har kommit fram till att det krävs framförallt bättre anpassning till individuella behov när det gäller utbildningen av diabetespatienter. Syfte: Syftet med studien är att identifiera koncept som publicerats i vetenskapliga tidskrifter och som har en bevisat positiv effekt på metabolismen hos typ 2 diabetiker. Metod: En litteraturgenomgång av ämnet gjordes för att hitta studier som uppvisade interventioner med positivt resultat på A IC värden. Resultat: Ett flertal studier hittades som visade upp kreativa försök att förbättra utbildningen av diabetespatienter eller anpassa den till förhållanden som inte tagits i beaktning vid dess utformning. Ingen av dessa interventioner gav sämre resultat än för platsen ordinarie diabetesvård och de flesta gav ett bättre resultat. Alla rapporter som hittades gällde interventioner utanför Skandinavien. Diskussion: Ingen av interventionerna kan implementeras direkt i Sverige utan modifikationer av varierande grad. Det viktigaste med denna studie är att uppvisa ett antal idéer som visat sig vara effektiva i andra länder och som utan tvekan kan bidra till den svenska kreativiteten på området.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 286.
    Björklund, Anna
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Näridrottsplatser: Finns det plats för flickorna?2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ohälsotalen ökar och bristen på fysisk aktivitet är en bidragande faktor. Näridrottsplatser byggs för att främja befolkningens hälsa. Flickor har dock en hög frånvaro på näridrottsplatserna. Det är ett problem för samhällsplanerarna som ej vet hur de ska bygga för att få flickorna mer fysiskt aktiva. Det är värdefullt ur ett jämställdhets- och folkhälsoperspektiv att alla individer får ta del utav de hälsofrämjande arenor som finns att tillgå i samhället. Pojkarna har en dominerade roll på näridrottsplatsen och tidigare studier har antytt att sociala och kulturella faktorer är betydelsefulla i förståelsen för flickors frånvaro. Syftet: Syftet med studien var att undersöka vilka anledningar som finns till att flickor inte nyttjar näridrottsplatserna i samma utsträckning som pojkar samt att undersöka om näridrottsplatserna behöver genomgå någon form utav förändring för att flickor ska spontanidrotta. Metod: Studien utfördes med en kvalitativ enkät. Urvalet bestod utav fjorton flickor i åldrarna 15-19 år i en förort i Stockholm. Fyra flickor i åldrarna 18-19 valde att delta. Resultatbearbetningen genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att pojkarnas beteende och attityder samt den fysiska miljöns utformning ligger till grund för flickornas frånvaro på näridrottsplatserna. Respondenterna efterfrågar även andra aktiviteter än de som erbjuds idag. Slutsats: Kommunerna bör se över den fysiska miljöns utformning för att flickors närvaro på näridrottsplatserna ska öka. Det behövs även en attitydförändring i samhället som tillåter att flickor deltar på samma villkor som pojkar.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 287.
    Björklund, Philicia
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Knutsson, Sanna
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Kvinnors kroppsupplevelser efter en mastektomi: En litteraturstudie2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor och en av behandlingsformerna är mastektomi. Förlusten av bröstet kan påverka kvinnans kroppsupplevelser och medföra sociala, emotionella och fysiologiska funktionsnedsättningar, därför har hon ett stort behov av både omvårdnad och emotionellt stöd. Syfte med litteraturstudien var att belysa kvinnors kroppsupplevelser efter en mastektomi. Metoden som valdes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats vilken baserades på åtta vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av kvalitativ innehållsanalys ur ett manifest perspektiv. Resultatet påvisade förändrade kroppsupplevelser och presenteras genom kategorierna fysiologiska kroppsförändringar, den förändrade kvinnan och den förlorade kvinnligheten. Kvinnorna hade svårt att vänja sig vid den förändrade kroppen efter behandlingsformen mastektomin och flertalet upplevde att de inte längre var kvinnor.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 288.
    Björklund, Veronica
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Karlsson, Madelene
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Sjuksköterskans erfarenheter i vårdmötet av personer med ätstörningar: En litteraturstudie2012Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Antalet insjuknande personer med ätstörningar ökar, speciellt bland unga kvinnor. Typiskt för ätstörningar är att personen är besatt av tankar och känslor kring mat och kroppsform. Ätstörningar uppkommer ofta när den unga personen inte har kontroll över situationen och känner sig socialt avskärmad. Hur sjuksköterskan agerar i vårdmötet kan påverka tillfrisknandet hos personer med ätstörningar. Studier har visat att sjuksköterskor kan ha en mindre positiv erfarenhet av att vårda personer med ätstörningar. I vårdmötet är det viktigt att sjuksköterskan använder sin kunskap och erfarenhet för att erbjuda en absolut närvaro i det vårdande mötet med personen. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskans erfarenheter i vårdmötet av personer med ätstörningar. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie med kvalitativ ansats. De åtta artiklar som användes i studien analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: Det framkom i studien att sjuksköterskor upplevde en känsla av frustration och misslyckande över att inte kunna hjälpa personer med ätstörningar. Sjuksköterskor upplevde hinder i vårdmötet i form av att personer med ätstörningar motsatte sig vård samt att när sjuksköterskor saknade tillräcklig kunskap om ätstörningar påverkade det vårdmötet på ett negativt sätt. Sjuksköterskor påtalade också att det i vårdmötet var viktigt att de agerade som en förebild och visade engagemang, samt att de fick stöd av kollegor. Slutsats: Det var viktigt för sjuksköterskor att ha tillräcklig kunskap och erfarenhet om ätstörningar i vårdmötet, för att på ett professionellt sätt kunna möta och vårda dessa personer.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 289.
    Björkman, Christopher
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Sebastianson, Sylvester
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Psykiatrisk tvångsvård: Patienters upplevelser efter att ha vårdats under lagen om psykiatrisk tvångsvård2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Cirka 12 000 patienter vårdas årligen enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) i Sverige. Könsfördelningen är jämnt fördelad men unga kvinnor är den grupp som står för flest antal fastspänningar. Att vårda patienter under tvång ställer krav på vården både i  kvalité och i speciellt hänsyn till patientens autonomi. Studier visar att patienter som vårdas under tvång ofta är missförstådda av vårdpersonalen och att patienters erfarenhet av denna typ av omvårdnad främst är av negativ aspekt.  

    Syfte: Patienters upplevelser av att ha vårdats under lagen om psykiatrisk tvångsvård.

    Metod: Kvalitativ litteraturstudie med bloggar som litteraturkälla och en innehållsanalys med induktiv ansats.

    Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier. Upplevelse av att vara inlåst, omfattar patienternas upplevelser av att sitta inlåst på vuxenpsykiatrin och de känslomässiga konsekvenserna av det. Upplevelse att inte bli hörd, sammanfattar patienternas upplevelser av kommunikationen mellan patient och vårdpersonal. Fråntagen beslutsrätten, handlar om hur patienter som vårdats under LPT upplevde att deras rätt till självbestämmande vid flera tillfällen blev fråntagen och Betydelse av omhändertagande som omfattar patienternas förståelse för lagen om psykiatrisk tvångsvård. 

    Slutsats: Studien kan bidra till en ökad förståelse för patienters upplevelser av att ha vårdats under LPT. Den kan även bidra till att förbättra sjuksköterskors insikt i hur behandling påverkar patienterna för att bättre kunna möta deras behov. Patienter som vårdas under LPT skall kunna uppleva delaktighet i sin egen vård och kunna påverka sin egen behandling. Tidvattenmodellen kan här ge möjligheter att öka vårdpersonalens engagemang till att bättre kunna förstå patienten och att utveckla en individualiserad vård

    Download full text (pdf)
    BTH2018Björkman
  • 290.
    Björkqvist, Annika
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Lundahl, Hanna
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Betydelsefulla faktorer i mötet mellan sjuksköterska och patient med postoperativ smärta2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Postoperativ smärta är en smärta som är förväntad av både patient och sjuksköterska. Mötetmellan sjuksköterska och patient med postoperativ smärta innefattar sjuksköterskans kunskap och fördomar om smärta, samt patientens känsla av utlämnande och upplevelse av smärta. Syftet var att genom en litteraturstudie belysa viktiga faktorer i mötet mellan sjuksköterska och patient med postoperativ smärta. Därtill två frågeställningar; Vad är viktigt för sjuksköterskan i bemötandet av patienter med postoperativ smärta? Vad är viktigt för patienten med postoperativ smärta i mötet med sjuksköterskan? Metod Litteraturstudie med Graneheim och Lundmans analysmetod som verktyg. Litteraturstudien grundar sig i vetenskapliga artiklar. Resultat Nio betydelsefulla faktorer i mötet mellan sjuksköterska och patient med postoperativ smärta framkom ur artiklarna. Resultatet presenteras i sjuksköterskan perspektiv och ur patientens perspektiv. Föreliggande studier visar på att det finns hinder i kommunikationen mellan sjuksköterska och patient med postoperativ smarta. Diskussion En rak och klar kommunikation är en viktig faktor i mötet mellan sjuksköterska och patient med postoperativ smärta. Sjuksköterskan hjälper patienten att uttrycka sig och är beroende av förmågan att observera även det icke-verbala kroppsspråket. Genom att sjuksköterskan ger patienten god information skapas en trygghet och mötet mellan sjuksköterska och patient med postoperativ smärta blir mer optimal.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 291.
    Björksten, Cecilia
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Ölander, Ida
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Upplevelser av livsstilsförändringar hos personer med övervikt eller fetma: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande problem som ökar över hela världen och anses vara en förändringsbar riskfaktor, vilket innebär att de följdsjukdomar som kan drabba en person som en direkt följd av övervikt eller fetma till stora delar skulle kunnat undvikas genom förändrade levnadsvanor. Förändringsprocessen hos en person kan starta först då personen börjar ifrågasätta sina levnadsvanor. Huruvida en livsstilsförändring är möjlig att genomföra handlar inte enbart om egna uppfattningar om beteendet utan även om hur redo personen är att genomföra en förändring.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna personers upplevelser vid genomförandet av livsstilsförändringar vid övervikt eller fetma.

    Metod: Litteraturstudie med kvalitativ design som är baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Analysen utfördes på manifest nivå med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.

    Resultat: Ur resultatet framkom kategorierna Upplevelse av att socialt stöd är av betydelse, Attityder och inställning påverkar genomförandet av livsstilsförändring, Personliga insikter har betydelse, Upplevelser av att motgångar kan påverka processen av livsstilsförändringar och Motivation kan erhållas på olika sätt. Resultatet visade att behovet av stöd från omgivning och att samtala med människor i liknande situation var av stor betydelse. Att möta fördomar visade sig vara problematiskt för en del. För att komma vidare i sin förändringsprocess hade personliga insikter stor betydelse och det förekom även upplevelser av motgångar i vardagen hos personer som påverkade livsstilsförändringen. Genom upplevelsen att hitta sig själv kunde personen skapa sig samt upprätthålla sin motivation.

    Slutsats: Stöd och motivation ger högre möjligheter för personer att främja sin hälsa genom att skapa sig nya goda hälsosamma levnadsvanor och därmed reducera riskerna för följdsjukdomar. Genom egenvårdshandlingar kan personen uppnå välbefinnande då det främjar egen hälsa och personens utveckling hos sig själv.

    Download full text (pdf)
    BTH2017Björksten
  • 292.
    Björnestrand, Linn
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Isaksson, Hilda
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Kvinnors upplevelser i samband med insjuknandet i hjärtinfarkt: En litteraturstudie2012Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje kvart insjuknar någon och varje timma avlider någon i hjärtinfarkt i Sverige. Dödligheten bland personer som insjuknar i hjärtinfarkt har minskat avsevärt under de senaste åren, dock är minskningen mindre märkbar hos kvinnor. Kvinnor tenderar ofta att uppleva symtom av mer diffus karaktär vilket kan leda till att de upplever rädsla, en känsla av stress samt att de inte relaterar symtomen till hjärtproblem. I samband med insjuknandet kan kvinnors livsvärld förändras, de litar inte längre på sina kroppar och de kan många gånger uppleva ett känslomässigt lidande. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser i samband med insjuknandet i hjärtinfarkt. Metod: Studien genomfördes som litteraturstudie med kvalitativ ansats som grundades på åtta vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med hjälp av en innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman. Resultat: Vid insjuknandet i hjärtinfarkt upplevde kvinnorna generellt symtom av diffus karaktär. Svag förståelse, samtidiga sjukdomar och förutfattade meningar om symtom vid hjärtinfarkt gjorde att kvinnorna inte förstod att de kunde insjukna. Okunskap kring symtomen vid hjärtinfarkt medförde att upplevelserna inte togs på allvar. Vidare framkom det att kvinnorna bortprioriterade sina upplevda symtom för att istället ta hand om övriga familjen och sköta hushållssysslorna. Slutsatser: För att vårdpersonal ska kunna bemöta och förstå de upplevelser som kvinnor erfar i samband med insjuknandet i hjärtinfarkt samt kunna bistå med stöd och hjälp är det av vikt att ytterligare forskning genomförs inom området.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 293.
    Blackby, Carina
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Pettersson, Anneli
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet: en litteraturstudie2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att vara närstående till någon som vårdas palliativt i hemmet, innebär ofta en förändrad livssituation och påverkar de närstående på olika sätt. Syfte: Studiens syfte var att belysa närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod:En litteraturstudie som bygger på sex vetenskapliga artiklar. Dessa analyserades med inspiration av Burnards (1995) modell. Resultat: Efter genomförd analys fick författarna fram tre kategorier: oro/rädsla, stöd och att få eller vara utan information. Närstående upplevde brist på information och stöd från professionella.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 294.
    Bladh, Agneta
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Mattisson, Erika
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Familjemedlemmars upplevelser i samband med cancer hos barn2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Att ha barn eller ett syskon som är sjukt i cancer innebär en stor omställning för alla familjemedlemmar och skapar många nya upplevelser. Varje familjemedlem ser dessa upplevelser olika beroende på kön, ålder, stödjande miljöer både på sjukhuset och privat samt cancerns art. Syftet har varit att beskriva familjemedlemmars upplevelser i den förändrade familjesituation som uppstår i samband med cancer hos barn. Studien har genomförts som en litteraturstudie, där resultatet bygger på skönlitterära böcker skrivna av familjemedlemmar till barn med cancer. Resultatet presenterades i olika kategorier (upplevelser), dessa var rädsla, utsatthet, skuld, ilska, sorg, trygghet och glädje/tacksamhet och det visade sig att familjemedlemmarna upplevde dessa situationer på olika sätt. Slutsatsen var att de olika familjemedlemmarna upplevde sitt barns/syskons cancersjukdom olika.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 295.
    Bladh, Ulrica
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    D'Alesio, Mitya
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Humor och skratt i omvårdnad: en del av hälsoprocessen2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Humor och skratt genomsyrar livet i sin helhet det är ett sätt för människor att vara tillsammans och förhålla sig till varandra. Med hjälp av humor kan vårdgivaren och patienten minska klyftan mellan dem, den kan även bidra till att patienten känner ett förtroende för vårdpersonalen. Humor är också ett hjälpmedel för vårdpersonal att kunna ventilera den stressiga arbetssituation som råder. Syftet med studien är att belysa vårdpersonalens erfarenheter och upplevelser av humor och skratt i omvårdnadsmöten. Undersökningen genomfördes med hjälp av bandade intervjuer i vilka fyra olika sjuksköterskor och en undersköterska berättade om sina upplevelser och erfarenheter av humor och skratt i möten med patienter. Metoden i sin helhet var kvalitativ med en hermaneutisk ansats och bearbetning och analys av data genomfördes som en latent innehållsanalys. Resultatet redovisades i följande tre teman: det gäller att "fånga" humorn, humor är att dela med andra och humor är helande. I sin helhet visade studien på att vårdpersonalen har erfarenheter av och upplever att humor och skratt har en central plats i det dagliga vårdarbetet. Det mest framträdande i studien var att humor och skratt sågs som nödvändiga och betydelsefulla delar i kommunikationen mellan vårdare och patienter och uppfattades som grunder till upplevelser av gemenskap, samhörighet, förståelse och välbefinnande.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 296.
    Block, Sofie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskors erfarenheter av och förutsättningar för att identifiera symtom på depression hos äldre patienter inom kommunal hälso- och sjukvård: En metasyntes2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background: Mental ill-health has steadily increased over the past decade in Sweden's population. After the age of 65, depression is the most common mental illness. The symptoms of depression in the elderly usually look different compared to the younger ones and can therefore be difficult to identify. The majority of those receiving municipal health care are 65 years and older, which means that the nurses have a great responsibility when it comes to identifying signs of depression in these patients.

    Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of and prerequisites for identifying symptoms of depression in elderly patients in municipal health care.

    Method: A systematic literature according to SBU’s (2017) description of a systematic literature search. Ten articles were synthesized in a meta-synthesis inspired by Howell Major and Savin-Badens (2010) content analysis for qualitative studies.

    Result: The meta-synthesis resulted in the following three themes; time, holistic perspective and knowledge and experience. Time and continuity were essential to creating a safe and trusting care relationship. The holistic perspective facilitated the detection of symptoms of depression in the elderly and enabled person-centered nursing care. The nurses felt that both themselves and the elderly had insufficient knowledge of depression. The nurses wanted to gain increased knowledge in the subject.

    Conclusion: The Tidal model can, through its holistic- and time perspective, provide support in the nursing work when it comes to identifying symptoms of depression in the elderly. Furthermore, a psychiatric nurse in municipal health care can help to increase the knowledge of depression in nurses, other healthcare professionals and in patients.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 297.
    Blom, Malin
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Boman, Emma
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Mötet mellan vårdpersonal och överviktiga samt obesa vårdtagare: En litteraturstudie.2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Övervikt och obesitas är ett växande problem. Globalt sett räknas var tredje vuxen person vara överviktig och var tionde obes. Studier har visat att denna grupp möter en negativ attityd när de söker vård. Som vårdpersonal är det viktigt att se hela människan och inte bara till det yttre. Syfte: Syftet med studien var att belysa mötet mellan vårdpersonal och överviktiga samt obesa vårdtagare. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats och analys utifrån Graneheim och Lundmans beskrivning. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier: Bristerna i mötet, Kommunikation i mötet, Sjuksköterskors BMI påverkar mötet och Förhållningssätt i mötet. Vårdtagare känner att de får ett annorlunda bemötande beroende på deras vikt. Avhållsamhet och nedlåtande kommentarer är något som förekommer i mötet. Sjuksköterskans egen kroppsbild är också något som påverkar mötet. Slutsats: Huvudfynden i vårt resultat visar att vårdpersonal och vårdtagare upplever ett annorlunda beteende i mötet med de överviktiga och obesa vårdtagarna. Det handlar främst om kränkande kommentarer och sättet att möta sin vårdtagare på. En del sjuksköterskor är rädda för att prata om vårdtagarens övervikt och drar sig in i det längsta för att lyfta ämnet. Det visar sig också att sjuksköterskornas egna vikt och kroppsbild har betydelse för hur de möter dessa vårdtagare. Vårdtagarna i vår studie pekar på att sjukvårdspersonalen inte ser helheten och deras behov här och nu.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 298.
    Blom, Victoria
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Malin, Evaldsson
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Patienters upplevelser av delaktighet i den palliativa vården: En allmän litteraturöversikt2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    Patienters upplevelser av delaktighet i den palliativa vården: En allmän litteraturöversikt
  • 299.
    Blomberg, Helena
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Petersson, Anne
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Att leva med urininkontinens2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I hela världen är cirka 50 miljoner människor drabbade av urininkontinens. I Sverige besväras minst 500 000 människor och cirka 213 utav dem är kvinnor. Symtom på inkontinens påverkar den drabbade både fysiskt, psykiskt och psykosocialt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer som kan ha betydelse för kvinnors livskvalitet. Metod: Studien är en litteraturstudie som baserats på åtta kvantitativa artiklar. Analys genomfördes enligt Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Kvinnor med urininkontinens känner mer oro och inre ilska, de är även mer tillbakadragna och mindre kritiska jämfört med kontinenta kvinnor. Det finns en högre tendens till depression hos inkontinensdrabbade kvinnor och de har en sämre sexlivskvalitet än kontinenta kvinnor. De kvinnor med trängnings- eller blandinkontinens upplever ett större lidande än de med ansträngningsinkontinens. Slutsats: Att som kvinna leva med urininkontinens är ett lidande, detta på grund av att deras liv begränsas både emotionellt, socialt och fysiskt, även dess rörelsefrihet blir begränsad.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 300.
    Blomgren, Emma
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Stening, Emma
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Livsvärlden hos medelålders kvinnor med bröstcancer: Från diagnos till operation2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är idag en av de vanligaste cancersjukdomarna och som har ökat konstant de senaste två decennierna. Årligen insjuknar cirka 7000 kvinnor i bröstcancer vilket motsvarar ungefär 15-20 fall per dag. Lidande, välbefinnande, att ingå i en vårdrelation, kommunikation och information är begrepp som ingår i en människas livsvärld. Begreppen beskriver hur en människa upplever sin egen värld och på så sätt även hur unik den kan vara. Med livsvärld menas den värld vi lever i och ständigt är omgivna av. Syftet med studien var att belysa livsvärlden hos medelålders kvinnor med bröstcancer, från diagnos till operation. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som analyserade tre skönlitterära självbiografier. De analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av en innehållsanalys. Resultatet visade att insjukna i bröstcancer förknippades med ett långvarigt lidande. Det visade även att lidande uppkom i samband med mötet med sjukvårdspersonalen och det på grund av att kvinnorna varken kände sig sedda, informerade eller bemötta utifrån ett mänskligt helhetsperspektiv. Slutsats: Sjukvårdspersonalens brister utgjorde det största hotet mot kvinnan i hennes kamp mot tillfrisknandet av sin bröstcancersjukdom. Vi anser att det behövs mer kompetens inom bemötandet av kvinnor som drabbats av bröstcancer gällande förståelse, lyhördhet, respekt, följsamhet, öppenhet etc., för att kvinnorna ska känna sig så väl omhändertagna som möjligt.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
3456789 251 - 300 of 1825
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf