Endre søk
Begrens søket
3456789 251 - 300 of 804
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Fröler, Amanda
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Tirkel, Simon
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Tunnelseende: Vandringar genom Järnvägstunneln i Karlskrona2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Ett öppnande Det händer ibland att vi upptäcker platser som lyckas erövra en speciell plats i våra medvetanden. Det är platser som sätter tankar och känslor i rörelse, och som för en lång tid framåt väcker nyfikenhet och engagemang. För oss har det ofta handlat om övergivna platser. Miljöer som formats av människans hand, men som övergivits i takt med att samhället förändrats. I sin bortglömdhet väcker de en svårbeskriven sympati, nästan som den till en gammal vän i behov av kamratlig omtanke. I hjärtat av Karlskrona finns just en sådan plats: en avvecklad järnvägstunnel som vi upptäckte redan under vår första promenad genom staden. Sträckan växlar mellan slutna tunnelrum och öppna ravinpartier där naturen bäddat in spårområdet i en romantisk törnrosasömn. Det är en på många sätt märklig och fantasieggande plats som väcker tankar om stadens svunna storhetstid då den användes för tunga transporter till skeppsbyggandet på örlogsvarvet. Idag står Järnvägstunneln tyst och oanvänd. Stängd för allmän passage lämnas den nyfikne ensam med funderingar om vad som döljs bakom de lyckta grindarna.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 252.
    Fu, Xuejun
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Planning and Design of Earthquake Disaster Relief Corridor in Stricken Cities —— Taking the design of the Yucheng District, Ya’an as application case2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [en]

    City Safety is one of the most important issues facing humanity today. In the last century, given the frequency and intensity of earthquakes, globally as well as in China, more attention was paid to earthquake and disaster prevention approaches. China is one of the most affected countries in the world concerning earthquakes, so Chinese people and urban planners have intensified efforts of mitigating its disastrous effects. Therefore, establishing and improving continual and effective urban disaster prevention public space played an important role in preparations for a disaster. Lessons from the Great Tokyo Earthquake in Japan, the Great Tangshan earthquake in China etc. show that the city parks and green space played an important role of refugee disaster evacuation and preventing the spread of after-shock fire. In this thesis, I introduce a new design concept - earthquake disaster relief corridor - as a tool for disaster mitigation by open public space design. Literature from European and Japanese experience in disaster mitigation is used to gain experience of defense, evacuation of disaster victims and disaster recovery by reconstruction. The aim of thesis was thus to use the urban disaster prevention approach to formulate a design proposal for the Yucheng District, the main city area of Ya’an, with the goal of creating an effective emergency shelter system and a continual relief corridor. To address the aim, there are two research questions in this article: (1) How can a relief zone contribute to disaster mitigation? (2) How can a relief zone be designed in the case of Ya’an, Sichuan, China? As a new idea of urban public space design, urban earthquake disaster relief corridor will go through the overall city, generally start and end by rivers or mountains. In the normal days, the disaster prevention public spaces are entertainment, leisure and fitness places for citizens. When earthquake happens, their disaster prevention function will start immediately and become important urban disasters barriers. The relief corridor can also prevent the fire spread, evacuate refuge people, and become the home of disaster reconstruction. Therefore, no matter from the view of urban disaster prevention, or the improvement of the urban ecological environment, even beautify the urban environment, the disaster prevention open public space relief corridor will be an essential urban infrastructure. It will improve the city's service function and provide security to the citizens. This paper will assess the actual situation of China, learning from extensive experience mainly in America and Japan, starting from the research of earthquake disaster and earthquake disaster evacuation, then reviewing the disaster prevention park systems in Western countries and Japan, learning the disaster prevention park system, analyzing spatial cognition and human behavior in disaster evacuation. In the final part, the urban earthquake disaster relief corridor design proposal of Yucheng district, Ya’an, which is a seismic city, will focus on the aspects of efficiency, safety, ecology and so on. The relief urban planning makes a close connection between relief zone and urban construction elements, such as green space, city roads, buildings, illuminations and so on. At last, two different relief corridor types are established in Yucheng District, this thesis make a analysis about how the relief corridors work in disaster mitigation.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 253.
    Gadman, Cecilia
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Stadens dolda ljud2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Trots att lite mindre än 2 miljoner människor idag utsätts för ohälsosamma ljudnivåer är samhällets ljudmiljöer idag en lågt prioriterad miljöfråga. Flest exponerade finns det i storstäderna, men problematiken med för höga ljudnivåer ökar i hela Sverige. Detta tillsammans med ljuds kända påverkan på kroppen, bland annat dess bidragande till stress samt störd nattsömn, gör att städernas ljudmiljöer kommer att bli en allt mer viktig fråga för samhällsplaneringen. Samhällsplaneringen arbetar idag defensivt med stadens ljudlandskap. Bullerplank sätts upp, bullervallar anläggs samt installeras tjockare glas i särskilt utsatta byggnader. Boverket har idag det övergripande ansvaret för att ta fram riktvärden och arbetsmetoder för hur buller ska hanteras i samhället. Dessa riktvärden anges endast för den ekvivalenta ljudstyrkan samt används de som underlag för de åtgärder som tidigare nämndes. Då det endast är den ekvivalenta ljudstyrkan som kontrolleras, missas idag ett flertal faktorer i samhällsljudet som bidrar till ohälsa samt otrivsamma ljudmiljöer. På grund av det kommer detta arbete att undersöka andra faktorer i stadens ljudlandskap än just den ekvivalenta ljudstyrkan. Då det saknas en utvecklad terminologi för stadens ljud inom stadsplaneringen, används här en metod för analys av musikstycken. Denna metod kartlägger fem delar av ljudet: frekvens, varaktighet, intervall, rytm samt kvalitet. Staden som inventeras samt analyseras är Växjö. Då stadens ljudlandskap ändras allt eftersom stadens karaktär ändras delas staden upp i sex zoner efter en befintlig stadsanalysmetod, transect. Dessa sex zoner analyseras sedan efter metoden för musikstyckesanalys samt knyts resultaten till medicinsk forskning samt myndigheternas syn på stadens ljud. Det visar sig att ljudstyrkan i infraljudet, det ljud som är för lågt för människan att höra, ligger långt över Boverkets maximala riktvärden för ljudstyrkor utomhus i alla sex zoner. Det är således inte bara i zoner med påtagligt hög trafik som utsätts för höga lågfrekventa ljudstyrkor. Sammanvägt med de medicinska effekter som lågfrekventa ljud har innebär detta att det finns ett behov av att inte bara mäta ekvivalenta ljudstyrkor, utan att även mäta ljudstyrkorna i de olika frekvensbanden. De andra elementen som analyserades visade sig alla ha betydelse för upplevelsen av ljudlandskapet, hur stressande samt trivsamt det upplevdes. Sammanfattningsvis kan det sägas att Boverkets riktvärden samt mätmetoder för det samhälleliga bullret idag inte är tillräckligt övergripande för att göra en godtagbar inventering av stadens ljudlandskap samt skapa hälsosamma boendemiljöer. Vid användandet av Boverkets riktvärden förbises de faktorer som jag har tagit upp i detta arbete och som bevisligen är viktiga parametrar i stadens ljudlandskap.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 254.
    Gashi, Ferim
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Conditions for Development of Agriculture in the Municipality of Kline, Republic of Kosovo2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    Agriculture is one of the most important branches of economical development in the Municipality of Klina. The Municipality’s geographical position, climate and earth conditions, as well as the manpower in the territory of enables cultivation of much agricultural cultivation and the growth of high efficiency in the area. Considering all the existing factors and the new factors (to be initiated) of the development which will be based on long term socio-economic development of the municipality of Klina, most important is the agriculture. Making use of and harmonizing the available natural factors, agriculture will secure to the municipality of Klina sufficient food, produce an important overflow of market, and a general growth of the overall income and employment of the inhabitants. Convenient fertile lands, the change of planting structure, adequate appliance of agro technique and watering will create propitious possibilities for increasing agriculture production, notably the development of farming. Agriculture will for a long time be bearer of general socio-economic development in the Municipality of Klina, all it is needed is to set and realize basic purpose, role and direction of agriculture development. This make possible orientation in development and creation of conditions for the alteration of the structure of the fabrication, utilization of the existing possibilities, and finding new ways of development, recommendation of the existing systems and building new watering systems, arranging terrene, increasing land fertility, reorganization of the manufacture and reinforcement of the private sector and execution of the more dynamic increase of trade products, intense urbanization of rural places, fair governing, equipping lands with more qualitative roads for agrarian needs. All this will contribute to more quality and quantity innovation of the existing state. In a direct connection with this is the increase of plan efficiency and the increase of productivity, the plant fabrication with organizing conditions for using more water for watering, larger mechanisms for ii productivity, the expansion of guanos and fertilizers and the application of contemporary agro technical measures. Except the efficiency increase and the assortment of agricultural production, it must be reckoned that the farming should rapidly be developed through the specialization of private sectorfarms, individual mini farms for cultivation of cattle and poultry, milk and dairy products and egg production. Buying stations and depot are necessary as well as the stations that sell cattle food, guanos, agriculture tools and mechanisms, the service for mending these tools, agrarian stations, farming pharmacy, and veterinary stations.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 255.
    Ghasemi, Mariam
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Oscarsson, Amelie
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Knutpunkten- Ett utvecklingsområde i Danderyd2006Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    Knutpunkten är ett område i sydvästra Danderyd. Enligt kommunens översiktsplan är området ett av kommunens viktigaste utvecklingsområden. Idag är Knutpunkten relativt osammanhängande och ostrukturerat och markanvändningen utgörs till största del av verksamheter. Störst är Danderyds sjukhus. Inom planområdet finns även Edsviken som är ett vackert naturområde. Området fungerar idag som kommunikationslänk för kommunerna norr om Danderyd (de så kallade Nordostkommunerna), in till Stockholms innerstad. I området finns förutom E18 även tunnelbanan, Roslagsbanan och bussar, dessa kommunikationer tillsammans med E18 tar mycket mark i anspråk vilket har medfört att området upplevs som ett sterilt trafiklandskap. I och med att Stockholms-regionen expanderar kraftigt står Nordostkommunerna inför en ny era med förtätning och ytterligare exploatering för att Stockholm även i fortsättningen skall kunna behålla sin roll som en innovativ storstad. De nya förutsättningarna har flyttats från innerstaden till ytterområdena vilket har medfört att Danderyd och Knutpunkten har fått en helt ny roll i Stockholmsregionen. Nya frågor kommer därför upp om hur Knutpunkten skall bli en del av det nya Stockholm och vilken framtida roll området skall spela. Ett syfte med rapporten är därför att belysa och diskutera Knutpunkten utifrån ett större perspektiv där Danderyd och även Stockholms förutsättningar belyses. Vi har arbetat med att ge en förståelse till varför Danderyd och Knutpunkten ser ut som det gör i dagsläget. Detta har hjälpt oss i det fortsatta arbetet när vi arbetat fram varsitt planförslag för hur Knutpunkten bör utvecklas utifrån dess historia men även framtida roll i ett snabbt växande Stockholm. För att förstå vilken riktning Danderyd har tagit har vi ett kapitel, ”tidigare ställningstaganden” som tar upp gällande planer och pågående projekt vilket ytterligare påvisar vart området är på väg. Knutpunkten bör utifrån detta utvecklas och bli en levande stadsdel i kommunen och samtidigt binda samman den östra och västra sidan. Området skall också stärkas och förtätas för att få en tydlig identitet och en blandning av bebyggelsen med handel, kontor, bostäder och service. Planförslagen skall sträva efter att förstärka de gröna rummen och skapa gröna och trivsamma miljöer såväl som mer stadsmässiga och livfulla. Detta kan göras på olika sätt och vi har därför två olika tillvägagångssätt när vi har utarbetat våra planförslag. Amelie Oscarsson har arbetat med en överdäckning där en del av E18 överdäckas medan Mariam Ghasemi har förtätat Knutpunkten och behållit E18. För att sedan se skillnaderna mellan förslagen har vi avslutat rapporten med en jämförelse där vi tar ställning till de båda förslagen med hjälp av värderosen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT04
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT05
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT06
  • 256.
    Gheorghe, Victor
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    European Union moving outside Europe. TurKEY as a case2006Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    In time, the enlargement policy proved to be one the most dynamic European Union’s policies. Today, the prospect of membership for 34 countries (including here Turkey and Western Balkans) draws attention even more and start an important debate related with the values of EU. This paper address the current EU agenda on enlargement and also the historical and theoretical perspectives of the process in order to understand better the position on Turkey. It argues that with Turkey’s accession EU will expend for the first time outside the Europe’s geographical borders and by this will open the door for other non European countries. Based on this, Turkey is presented as a particular case with a big importance for the future of this policy and even for the EU’s future in general.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 257.
    Gillberg, Ulrika
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Utveckling av stadsdelen Aspholmen i Örebro2006Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Aspholmen är ett av Örebros största verksamhetsområden, beläget nära Örebro city. När stadsdelen började utvecklas som ett industriområde under 1950- och 60-talen låg området i stadens ytterkant. I och med att Örebro vuxit har dock områdets placering förändrats från att ha varit perifer till att ha blivit central. Detta har inneburit att tyngre industriverksamheter i allt större omfattning flyttat ut från stadsdelen till lägen utanför staden. Allt fler företag som bedriver kontors- och handelsverksamhet har i sin tur flyttat in. Denna utveckling , som fortfarande pågår, innebär att stadsdelen befinner sig i ett omvandlingsskede. Aspholmen anses vara ett attraktivt verksamhetsområde ur företagsetableringssynpunkt, men innehåller samtidigt brister och problem, till exempel osäkra trafikkorsningar och dålig tillgänglighet. Det finns i dag flera pågående planeringsprojekt i områdets utkanter som kan ha betydelse för Aspholmens framtida roll och utveckling. De pågående projekten i samband med omvandlingsskedet och det centrala läget i staden gör att det från kommunens sida finns önskemål om att se förslag på utvecklingsmöjligheterna för stadsdelen. Tanken med arbetet är ge förslag på hur stadsdelen skulle kunna utvecklas i framtiden. Arbetet bör ses som en övergripande vision för Aspholmen och som ett diskussionsunderlag för framtida arbete med stadsdelen. För att kunna ge förslag på utveckling har en analys genomförts för att klargöra Aspholmens kvaliteter och brister. Analysen grundar sig på tre analysmetoder, visuella analysmetoder (med utgångspunkt i visuellt observerbara fenomen) stedsanalysemetoder (norska platsanalys-metoder) och kulturmiljöanalysmetoder (där fokus ligger på att undersöka den omgivning vi människor skapat genom att omvandla naturen). För att kunna avgöra om informationen som kommer fram i analysen är en brist eller en kvalitet för Aspholmen har vissa kriterier arbetats fram. Kriterierna ger en samlad bild av hur många av oss anser att en trivsam och attraktiv stad ska se ut och vad den ska innehålla. De flesta av oss värderar till exempel god tillgänglighet, närhet till grönska, fina byggnader, levande gaturum där det finns möjlighet att träffa andra människor och så vidare som positiva aspekter i en stad. När det gäller Aspholmen finns det både kvaliteter och brister att tala om. Stadsdelens kvaliteter består i dess centrala läge i staden, det faktum att allt fler kontors- och handelsföretag flyttar hit, att det är nära till andra intressanta stadsdelar och att det finns vissa byggnader med mera som är värda att bevara. Aspholmens brister består i att det är en funktionsseparerad, isolerad, stadsdel bestående av i princip endast arbetsplatser. På kvällar och helger upplevs området som otryggt och fungerar på så sätt som en barriär för stadens invånare. Gaturummen och byggnaderna är storskaliga och ger ett tråkigt intryck. Det finns varken tillräckligt med gång- och cykelvägar i området eller grönska. Slutsatsen av analysen resulterade i en lista med riktlinjer för Aspholmens utveckling. Riktlinjer som kan fungera som underlag för andra som i framtiden kommer att arbeta med utvecklingen av stadsdelen. Det man i framtiden bör sträva efter på Aspholmen anser jag vara följande: - Bättre tillgänglighet, bryt upp storskaligheten - Intressantare gaturum och bättre trafiklösningar - Öka blandningen av innehållet, mer variation och högre exploatering - Mer människor under större del av dygnet - Ta hänsyn till byggnader som är värda att bevara, till exempel landmärken - Mer grönska Riktlinjerna använde jag sedan som underlag i arbetet med att utforma ett planförslag över hur stadsdelen skulle kunna se ut i framtiden. Planförslaget erbjuder ett större helhetsgrepp över hur området skulle kunna utvecklas till en stadsdel med ökad attraktivitet och ökad tillgänglighet för alla i staden. Här visar jag på hur man skulle kunna genomföra förändringar i stadsdelen som skulle stämma väl överens med riktlinjerna ovan. Att göra Aspholmen till en attraktiv och tillgänglig stadsdel med fler människor under en större del av dygnet har varit viktiga utgångspunkter vid utformningen av planförslaget. Att skapa förutsättningar för en varierad och intressant stadsdel, med en ökad blandning av funktioner och fler grönområden har också varit viktiga tankegångar. Att öppna upp Aspholmen så att man lättare kan ta sig dit och minska dess barriäreffekt för dem som vill ta sig igenom har också varit viktiga aspekter att tänka på. På grund av dess centrala läge i staden och stora utvecklingsmöjligheter bör framtida planer för Aspholmen stäva mot en ökad stadsmässighet i området.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT04
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT05
  • 258.
    Gläske, Monia Helga Hannelore
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    City Perception: A modification of the method of mental maps and its application to the centre of the city of Karlskrona2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    The city is a complex reality that is composed of a physical environment, social action and political as well as cultural structures. This thesis is based on the assumption that urban space is produced in a continuous process in which all these dimensions mutually interact with each other. I endue, furthermore, that the perception of urban space is to be located at the interface between these aspects. Therefore it is the perception of urban space to which I address this thesis. How do different people perceive the centre of the city of Karlskrona in southern Sweden? Which method is suited best to capture mental images and individual citizens’ perceptions of urban environments? These are the central questions of my mental maps enquiry. The psychological process of mental mapping on which this method relies and the criticisms that are put forward against it are explicated in the text. From a theoretical point of view, I confront the formalistic approach of Kevin Lynch`s well known survey “The image of a city” with the artistic and critical idea of psychogeography as it is developed by the French avant-garde movement of the International Situationists. Inspired by these two approaches I developed a new method and applied this in a field study. Karlskrona, as my field study, currently is a subject of several urban development processes. These processes affect the built city structures and the social realities. This means that Karlskrona was and is still struggling challenges – like the transition from a shrinking population to a stable and eventually growing one – or the transformation from an overage city to a city of new technologies. In this thesis I arrive at the conclusion that surveys on urban perception may indeed serve as a means of orientation for urban development that attempts to deal with more than physical structures. In exploring the depiction of cognitive images with mental maps, the every-day usage of urban space, the personal relationship to the city centre, the vision of what it might be, I succeed in elaborating places in the city centre that are strongly perceived or not perceived. The mental maps survey draws attention to certain risks and potentials in the urban space of Karlskrona and may thus make a contribution to the evaluation and progress of local urban development.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 259.
    Gomér, Johan Johansson
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Wärneryd, Erika
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Natura 2000- implementation and application in Sweden, Case study of Botniabanan and Tre Toppar2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    When Sweden first implemented Natura 2000 in 1995, it was done in a hurry and not all the information from the European Commission was interpreted as it was intended. The fact is that it took a long time for the authorities in Sweden to really understand Natura 2000 and its potential. The big break came in 2000 when the Swedish environmental Code was changed to match the regulations of Natura 2000. This created problems for already planned projects in Sweden that now had to follow the new rules. The implementation also provided the environmentalist management to advance at the expense of the spatial planning in a struggle about the governance over the landscape. In this thesis the Natura 2000 network is described as an instrument and compared to other nature protections in Sweden. The thesis also gives a description on how Natura 2000 is built up and how it was and is implemented in Sweden. The Environmentalist paradigm and planning paradigm are described and presented in the case studies Tre Toppar and Botniabanan. The development of the two cases is also described to get a picture of how differently they were managed and how different they turned out in the end.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 260.
    Gordon, Amanda
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Blandat boende: Ett rådande ideal och strategi inom svensk översiktsplanering?2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [sv]

    Blandat boende är ett begrepp som betecknar ambitionen om blandade bostadskategorier på kvartersnivå med övergripande syfte att motverka eller minska segregation. Detta ideal omfattar, dels fysiska aspekter i bostadssammansättning som: upplåtelseformer, hustyper och lägenhetsstorlekar, dels sociala aspekter i form av blandad befolkningssammansättning. I en tid där rapporteringen i media kring segregationsproblematik ökar, både internationellt som nationellt, finns belägg för att det skulle vara av intresse att undersöka på vilket sätt blandat boende är ett nutida ideal och strategi som förekommer i svensk översiktsplanering. Undersökningen som genomförts har tagit avstamp från en forskningsöversikt som redogör för synen på blandat boende genom olika planeringshistoriska strömningar, samt slutsatser från tidigare forskning på blandat boende som utvärderat verktyg och strategier för att realisera ambitionen genom olika program och styrmedel. Forskningsöverblicken har inletts med en redogörelse och diskussion kring begreppet blandat boende, samt åskådliggjort de relaterade begrepp som blandat boende kan kopplas till. Många av dessa relaterade begrepp kan betraktas tillhöra skaran av ”fuzzy concepts”, vilket innebär begrepp som betraktas som luddiga och mångtydiga. Att pröva hur svenska planerare generellt sett förstår och förhåller sig till idealet blandat boende i praktiken, har legat till grund för genomförandet av en begreppsanalys. Den har utförts genom en metodkombination som består av kvalitativa intervjuer med planerare på strategiska planeringsavdelningar samt dokumentstudier av översiktsplaner. Empirin har vidare analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen av det empiriska materialet visar att planerarnas förståelse för blandat boende huvudsakligen är inriktad på att lösa segregationsrelaterad problematik på en lokal skalnivå genom fokus på fysiska åtgärder så som: variation av upplåtelseformer, lägenhetsstorlekar och hustyper. Sammantaget framkommer att blandat boende förväntas medföra ett antal effekter, vilka utgörs av; social hållbarhet, social mångfald, trygghet, tolerans och tillit i offentliga rum, integration och segregation och jämlika möjligheter. Områdesplanering eller fördjupad översiktsplanering betraktas av planerarna som den mest effektiva planeringsnivån för att arbeta med blandat boende. Markanvisning och social konsekvensbeskrivning, lyfts fram som potentiella verktyg för att främja blandat boende. Dock efterlyses mer verkningsfulla verktyg inom planeringen, eftersom dessa begränsas av ett ekonomiskt fokus. De huvudsakliga strategier som förespråkas för att sträva mot blandat boende är ombildning av upplåtelseformer och nybyggnation. Båda dessa strategier främjar socioekonomiska aspekter av blandning i och med att de bidrar med att erbjuda bostäder i olika prisklasser, men brister i att adressera etniska aspekter.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 261.
    Grahm, Maria
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Cykelvägar i Nässjö2002Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Uppslaget till det här examensarbetet fick jag av Miljö- och byggkontoret i Nässjö efter att ha gjort praktik på kontoret under två somrar. Den senaste cykelplanen är från 1973 och sedan dess har en hel del ändrats i Nässjö. Cykelvägarna som kommit till de senaste åren har inte följt cykelplanen från 1973, utan har byggts ut efterhand som gatorna restaurerats eller byggts om för andra trafikproblem. Nässjö är en till ytan medelstor stad med 16 000 invånare. Järnvägens utbyggnad i Sverige under andra halvan av 1800-talet var anledningen till att staden byggdes. Järnvägsspåren är fortfarande viktiga för Nässjö, men de är också barriärer för trafikanter som cyklister inne i staden. På en övergripande nivå i Nässjö finns det ett behov av förbindelser för cykeltrafik mellan olika bostadsområden samt mellan bostadsområden och centrum, som skiljs åt av barriärer som större bilvägar och järnvägar. Återkommande i Nässjö nya översiktsplan är hur viktigt det är med miljön; att minska avgasutsläpp och att jobba för en hållbar utveckling etc. Att öka cykeltrafiken är en enkel lösning för att minska avgaser från motortrafik, men för att cykeltrafiken ska öka behövs bra cykelvägar. Bra cykelvägar får man när man tänker efter före och planerar för dem! Ett teoretiskt kapitel behandlar trafiksäkerhet, framkomlighet och orientering för cyklister, i tre separata stycken. Aktuell forskning och litteratur blandat med statistik och bilder om ämnet sammanställs och förklaras. I en analysdel bryts Nässjö ner i områden, målpunkter, arbetsområden, järnvägsspår, bilvägnät samt cykelvägnät och analyseras med hjälp av temakartor. Förslagsdelen av arbetet är uppdelad i en översiktlig del och en detaljerad del. Den översiktliga tar upp några prioriterade sträckor i staden som beskrivs med problem och möjliga lösningar samt hur viktiga de är för huvudcykelnätet. I den detaljerade delen behandlas tre områden som behöver någon åtgärd för cykeltrafikanters trafiksäkerhet, framkomlighet och/eller orientering. De tre detaljerna är; ¤ En korsning nära centrum (Tullgatan/Köpmansgatan) där många cyklister och motorfordon korsar varandra. Problemen med röriga korsningar tas upp och löses med hänvisningar till det teoretiska kapitlet. ¤ De centrala delarna av stadens huvudgata Rådhusgatan. Problem med framkomlighet och trafiksäkerhet för alla trafikslag som gör anspråk på gatan benas ut. Tre olika principförslag utvärderas och cykelbanors vara eller inte vara diskuteras. ¤ Ett antal korsningar i bostadsområdet Handskeryd, som inte har några cykelbanor längs med gatorna. Korsningarna i fråga finns på bostadsgator som även är länkar i huvudnätet för biltrafiken, och trafikeras av relativt mycket bilar.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
  • 262.
    Grahn, Linnea
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Fysisk planering i Sápmi2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Det ligger ett stort ekonomiskt intresse i de näringar som finns etablerade i Sápmi och de naturresurser som ännu inte exploaterats. Norrländska älvar, skogar och mineraler bringar stora inkomster till Sverige varför det finns ett samhälleligt intresse i att ge goda förutsättningar för att utnyttja landets naturresurser. Mineralbrytning och vindkraftsparker är intressanta etableringar i både fjäll- och skogsland och högaktualiserar frågan om rennäringens fortsatta bedrivande. Det finns även andra ekonomiska intressen i fjällområdena bortom energiproduktion, gruvnäring och skogsbruk som gör anspråk på mark och vatten som omfattas av renskötselrätt. Omfattande intrång i renbetesmarker och hinder för den praktiska renskötseln utgörs nämligen också av turism och friluftsaktiviteter. Med detta som bakgrund finns det ett intresse och behov av att studera svenska kommunala, statliga och rättsliga instansers hantering och värdering av rennäringsintresset i frågor som rör den fysiska planeringen på mark med rätt för sameby att utöva renskötsel. Examensarbetet har koncentrerats till två fallstudier och med hjälp av en metod för kvalificerad uppföljning av offentlig förvaltning har resultatet av fallstudierna analyserats. Den ena fallstudien behandlar ett bygglov för en vildmarkscamp i Kuossanjarka i Kiruna kommun medan den andra fallstudien behandlar en detaljplan för ett fritidshusområde i Nedre Laukkuluspa, också det i Kiruna kommun. I analysen och diskussionen utifrån examensarbetets problemställning har det framkommit att svenska myndigheter hanterat och värderat rennäringsintresset på ett olikartat sätt i ärendehandläggningen. Myndigheter har inte tydligt redovisat vilka argument och mot bakgrund av vilka lagbestämmelser eller annat underlag som beslut fattats. En sådan otydlighet kan bland annat skönjas i myndigheters tolkning av bestämmelserna i första och andra stycket i 3 kap. 5 § MB, där det inte tydligt kunnat utläsas om eller på vilket sätt, skillnaderna i de båda styckena vägts in i myndigheternas bedömningar och beslut. Vad beträffar myndigheters hantering av riksintresset för rennäring, har det framkommit att tolkningen av bestämmelsen även där skett på ett disparat sätt. Skillnader återfinns både i myndigheternas bedömning av det underlag som legat till grund för beslut liksom vilka konsekvenser den förändrade markanvändningen kan få och vilka effekter det kan ge på riksintresset. I myndigheternas värdering av risken för påtaglig negativ inverkan på förutsättningarna att utöva renskötsel, har bedömningar generellt gjorts utifrån det enskilda fallet och inte med hänsyn till det samlade intrång i betesmarker som berörd sameby fått utstå eller beräknas kunna få utstå i framtiden. Därutöver kan konstateras att översiktsplanen som varit gällande för de två fallen har brustit i sin funktion som beslutsunderlag då riksintressanta områden för rennäring inte redovisats i laglig ordning.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 263.
    Grahn, Linnea
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Offentlighet och Stortorg2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Betydelsen av begreppet offentlighet har sedan antiken förändrats i takt med samhällets utveckling och det är först i efterhand som innebörden av begreppet för olika tidsepoker har kunnat urskiljas. I detta kandidatarbete ges en bakgrund till tidigare tolkningar av offentlighet utifrån Jürgen Habermas klassiska verk Borgerlig offentlighet, som skildrar utvecklingen ur ett historiskt och ett sociologiskt perspektiv. Utifrån detta förs en diskussion hur begreppet offentlighet kan tolkas i samtida stadsmiljöer. Ett offentligt rum som står inför en omvandling är Stortorget i Karlskrona. Genom tillämpning av teoretiska utformnings- principer för offentliga rum presenteras ett förslag till hur torget, med sin starka historiska anknytning och sitt centrala läge i staden, kan omgestaltas. Förslaget, i form av en nolliplan, visar hur rumsliga inslag på torget stärks utav en arkitektonisk indelning av torget i mindre platser och varierade gaturum.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 264.
    Gregersdotter, Lina
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Planning for Sustainable Settlements along the River Bengawan Solo, Java Island, Indonesia2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    The floods in Indonesia are a big annual problem for the poorest areas along rivers especially in East Java along the Bengawan Solo. The impact is not only on their houses, but their lands, their plantation fields, their animals and also the infrastructure within the villages. This means that every year they have to rebuild, renovate and replant all that has been destroyed due to the floods, leading to big financial losses. Since there is corruption in Indonesia in the field of disaster mitigation, there are funds to renovate and take care about the flood victims but it is difficult to place the money into the pockets of the people who need it. By using local materials the villagers can rebuild and renovate by themselves without having to use the slow and corrupt bureaucracy. I have chosen to study some areas in East Java that have annually problems with flooding along the Bengawan Solo River, both in the cities as well as in the villages, where the conditions are poor and the effects are bigger for the poor inhabitants to get a better understanding for the impacts of the floods. This analysis together with Walk Through Evaluations and interviews made with both the heads of the two villages I have studied and the inhabitants in the villages have lead to a plan proposal for sustainable dwellings to be better adapted to the floods. My thesis results in two different proposals for both villages, that will create a village that can survive all year round with less problems from the impact of the river Bengawan Solo

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 265.
    Greiff, Emelie
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Hållbar stadsutveckling vid samhällsomvandling: en fallstudie över Gällivare och Kirunas samhällsflyttar2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är undersöka hur två gruvorter (Gällivare/Malmberget och Kiruna) arbetar med och integrerar hållbar stadsutveckling i samband med den pågående och planerade flytten av städerna. Vidare är syftet att belysa eventuella svårigheter/otydligheter i arbetet med hållbar stadsutveckling och hur det praktiska planeringsarbetet i samhällsomvandlingens namn bedrivs i Gällivare och Kiruna. Då båda städerna har med ordet ”hållbarhet” i sin vision om hur det nya samhället ska vara, blir det intressant att undersöka hur deras syn på hållbarhet ser ut och hur de integrerar hållbar stadsutveckling i samhällsomvandlingen. Hållbarhet och hållbar stadsutveckling har sedan 1960-talet utvecklats till att bli det rådande planeringsidealet. Det är dock ett luddigt begrepp som inte är mätbart eller enkelt att använda för de som arbetar med fysisk planering. Då fokus ligger på två svenska städer har Sveriges politiska syn på hållbarhet studerats. Sveriges hållbarhetspolitik utgår främst från de 16 miljömål som finns idag, där ett av målen är ”God bebyggd miljö”. Den konkreta satsningen på hållbar stadsutveckling är ett projekt som heter ”Delegationen för hållbara städer”. Uppsatsen presenterar en normativ bild av hur den hållbara staden anses se ut, samt kritik mot denna bild. En checklista för hur den normativa bilden av den hållbara staden ser ut har tagits fram, vilken används i analysen av Gällivare och Kirunas syn på hållbarhet. Två fallstudier genomfördes i Gällivare och Kiruna, där fokus vid intervjuer och dokumentstudier har legat på vilken bild av den hållbara staden som finns, samt hur hållbar utveckling integreras i planeringsprocessen. De båda städernas bild av hur den hållbara staden ser ut stämmer relativt väl överens med den normativa bilden av den hållbara staden. Det finns dock skillnader, vilket kan tänkas bero på lokala tankar och önskemål om vilken stad de vill skapa. Vid planeringsprocessen integreras hållbarhet genom medborgardialog och forskningssamarbeten i olika former.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 266.
    Greiff, Emelie
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Stadsdel i ytterkanten2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen är ett kandidatarbete på Programmet för Fysisk planering på Blekinge Tekniska Högskola, och genomförs under utbildningens tredje år. Uppsatsen omfattar 15 hp. Uppsatsen tar upp hur en kommun tillämpar planeringsvisioner och idéer vid skapandet av en stad och vid förnyelse av områden. I dagens planeringsdiskussioner pratas det mycket om hållbarhet, täthet och funktionsblandning. Bland annat dessa begrepp är centrala i skapandet av den goda staden. Uppsatsen går igenom hur dessa begrepp visar sig i en översiktsplan och vilken mening de ges. I det här fallet har Karlskrona kommun varit i fokus. Uppsatsen går till en början igenom Karlskrona kommuns senaste översiktsplan, Översiktsplan 2030, och vilka begrepp och visioner som är centrala. Aktuell teori och forskning kopplas till detta. För att förstå vilken stad Karlskrona kommun vill skapa har stadsdelarna Pottholmen och Pantarholmen granskats och diskuterats utifrån de visioner kommunen har. Pottholmen är en stadsdel i Karlskrona som ska förnyas. Tre arkitektkontor har gjort förslag, och en bedömningsgrupp har synat förslagen. Förslagen, samt bedömningsgruppens utlåtande granskas och diskuteras i uppsatsen. Pantarholmen är en stadsdel som ligger intill Pottholmen. När Pottholmen ska förnyas utgår Karlskrona kommun från en vision, och en tanke om vilken stad de vill skapa. Utifrån visionen och de planeringsideal som Karlskrona kommun har dras slutsatser om vad som bör göras på Pantarholmen för att Karlskrona ska bli den stad som Översiktsplanen vill. Slutligen förs en diskussion om de begrepp som är centrala för vilken stad Karlskrona kommun vill skapa.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 267.
    Gren, Emma
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Blandstad som estetisk och visuell upplevelse: En fallstudie om planerares, boendes och andra brukares estetiska värdering av Sörbyängen i Örebro2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [sv]

    Idag finns det en påtaglig vilja hos olika aktörer att formulera vad som är attraktivt i den fysiska miljön. Uttrycket attraktivt används i ett flertal plandokument och ges ut som praxis av bland annat Boverket. Men vad innebär attraktiva miljöer och vad betraktas egentligen som tilltalande och motbjudande i den fysiska miljön? Rådande planeringsideal handlar till stor del om täta stadsstrukturer och om en blandning av olika funktioner – något som förutsätts skapa attraktiva värden. Planeringsidealet har uppkommit som reaktion mot modernismens ensidiga uttryck och för närvarande blickar många arkitekter och planerare tillbaka till 1800-talets mångfunktionella stadsform där bostäder, handel och arbetsplatser uppfördes inom ett och samma område. Till skillnad från modernismens glesa bebyggelsestruktur omfattar rådande planeringsideal funktionsintegrerade områden där det ska vara nära till allt. Planeringsideologin kallas i allmänhet för blandstaden eller den funktionsintegrerade staden. Den fysiska byggnadsstrukturen i dessa blandstadsområden präglas av komplexitet och variation. Vanligt förkommande är att dessa blandstadsområden uppförs med en blandning av flerbostadshus, radhus, parhus och villor – något som, utöver den visuella variationen, förutsätts gynna olika människors skilda anspråk på bostad. Beroende på hur olika bostadstyper planeras i förhållande till varandra kommer det visuella intrycket att variera. Frågan är bara om det är detta som är attraktivt? Om det är blandningen av olika hustyper, stilar, färger och placeringar som skapar attraktiva värden? Och vilka är det i så fall som anser att dessa blandstadsområden är attraktiva, är det ansvariga planerare, brukarna eller båda parter? Denna uppsats syftar till att nå en djupare förståelse för hur människor visuellt värderar och upplever blandstadsområden. För att nå denna förståelse analyseras de estetiska värden som planerare, boende och andra brukare upplever i blandstadsområdet Sörbyängen i Örebro.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 268.
    Gren, Emma
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Planutvecklingens följder: En studie av enboendet och utvecklingen av planpraxis för bostadsbebyggelse2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Detta kandidatarbete tar upp att det idag råder det stor brist på mindre bostäder, så kallade enboende. Boendeformen efterfrågas av framförallt fyrtiotalister som flyttar ifrån sina större hushåll till mindre samt nittiotalister som ska göra debut på bostadsmarknaden. För att lösa tillfälliga bostadsbrister och för att värna om en mångfald finns det idag en planeringsdoktrin som handlar om att blanda och förtäta bostadsområden. Dock är idéerna svåra att genomföra då detaljplanerna ofta är reglerade till att enbart uppfylla de syfte och behov som fanns under den tid då de upprättades. Genom en undersökning och ett tillämpat planförslag som arbetet innehåller, uppmärksammas att det behövs mer flexibla detaljplaner som medger och inte hindrar uppförandet av mindre bostäder. För oavsett om det föreligger ett allmänt intresse eller ej så hindrar idag planpraxis möjligheterna till detta.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 269.
    Grönlund, Linn
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Åström, Anders
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Externhandel och minskad klimatpåverkan2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    I Sverige har handeln, sedan 60- och 70-talet, genomgått en omfattande strukturomvandling. Från att ha ägt rum i städernas centrum har den lokaliserats till allt mer perifera lägen - en trend som resulterat i de externa köpcentrum vi ser runt om i landet idag. Det kan konstateras att bilen spelat en stor roll i utvecklingen av externa köpcentrum; handelns omstrukturering hade inte kunnat ske om det inte vore för bilismens framväxt och den ökade mobilitet som den gav upphov till. I uppsatsens litteraturgenomgång konstateras att bilismen inte bara krympte avstånden utan även skapade nya, med en rad problem som följd, bland annat bilberoende transportstrukturer och negativ klimatpåverkan. Dessa transportstrukturer står i konflikt med miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, det miljökvalitetsmål som Regeringen anser är Sveriges högs prioriterade. Trots detta planeras och byggs externa köpcentrum runt om i Sverige idag. I uppsatsens fallstudie undersöks hur de externa köpcentrum Östra Torp i Uddevalla samt Haganäs i Älmhult planeras för gång-, cykel- och kollektivtrafikanter samt vilka hänsyn som tas till dessa transportmedel i planeringsfasen. För att kunna bedöma vilka hänsyn som tagits har en metod arbetats fram, vilken resulterat i en checklista innehållande viktiga planeringsprinciper för dessa transportmedel. Metoden baseras på vedertagna planeringsrekommendationer för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Det kan konstateras att vid planeringen av de externa köpcentrum som undersökts har hänsyn tagits till gång-, cykel och kollektivtrafik, men detta har inte gjorts konsekvent, och således har planeringen brister som skulle kunna åtgärdas. Vidare kan konstateras att planeringen på området för det externa köpcentrumet främst utgått ifrån den bilburnes premisser vilket också har resulterat i en för externa köpcentrum karaktäristisk, bilorienterad utformning. Vidare undersöker uppsatsen hur dessa brister skulle kunna tillgodoses i ett avslutande gestaltningsförslag. Syftet är att visa på hur en alternativ planering skulle kunna gestaltas för att förbättra de fysiska förutsättningarna för mindre bilberoende trafikstrukturer och således resultera i resmönster vilka kan minska motsättningen mellan utformningen av externa köpcentrum och miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Målet med uppsatsen är att undersöka om, och i så fall hur, motsättningen mellan miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan och externa köpcentrums utformning kan motverkas genom att planera externa köpcentrum enligt studerade planeringsprinciper för gång-, cykel- och kollektivtrafik. I uppsatsen konstateras att det går att planera externa köpcentrum på ett sätt som förbättrar de fysiska förutsättningarna för gång-, cykel och kollektivtrafik, samt visa på en metod för hur detta kan göras. Med checklistan som hjälpmedel skulle misstag kunna avhjälpas i ett tidigt planeringsskede. Efterkonstruktioner kan därmed undvikas och den fysiska miljön eventuellt bli bättre. Vidare kan konstateras att metoden som framtagits specifikt för denna uppsats, i form av checklistan, utgår ifrån generella normer och resonemang och kan därför användas vid planering av andra externa köpcentrum.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 270.
    Gu, Meng
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Research and Application of Urban Landscape Planning in Slow-moving System—Based on the Design of Wujin District in Changzhou2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [en]

    With the rapid development of motor vehicles in our country, a lot of traffic and environmental problems are triggered. As a result, more and more cities begin to focus on sustainable traffic development. Slow-moving traffic has also become people's focus of interest, though many domestic scholars have proposed various methods for slow-moving system construction with many of them put in practices in many cities, the main research direction is the traffic function and operation mechanism of slow-moving system rather than the environmental construction of that, so researches on slow-moving landscape, slow-moving facilities and their relation with the neighboring land use remain insufficient. Standing at the visual point of urban planning and design, taking into account the relation between slow-moving system and urban life, this thesis attempts to thoroughly eliminate citizens' difficulties and troubles in slow-moving, meet their slow-moving requirements such as safety, convenience and comfortableness as well as available slow-moving ways. By satisfying these requirements, it also aims to finally achieve the goal of free slow-moving and to develop a set of planning and construction methods for building slow-moving system in Wujin District. Proceeding from the three perspectives of slow-moving network, slow-moving landscape and slow-moving facilities, this thesis summarizes the key points and defects of existing theoretical knowledge through literature review. Moreover, by in-depth analysis of some typical cases, methods for slow-moving construction are deduced. Finally, based on the actuality of Wujin District, giving consideration to its natural, historical and cultural resources, methods for slow-moving system construction are applied to the core area of Wujin District. Through the research in this paper, it is expected to eliminate the gaps between traffic planning and urban design, and to shift the attentions on the traffic planning of slow-moving system to the design of slow-moving space and environment, while specific design methods are also proposed here. Academically, this thesis is also anticipated to take a positive impact on the future discussions of slow-moving system construction.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 271.
    Gu, Shuxin
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    THE CREATION OF A NEW NEIGHBOURHOOD COMMUNITY IN A FORMER INDUSTRIAL HERITAGE AREA BY MIXING AND MATCHING: A Sustainable Residential Regeneration of Nanjing Chenguang 1865 Science-Technology and Creativity Industrial Park2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [en]

    This thesis aims at the conservation and regeneration (or renovation) of old industrial building. According to theoretical guidance and many example case studies to conclude the relative design and reform possibilities on the basis of systematic analysis, the summary of the overview of the development at home and abroad and intrinsic motivation in China. Then summarizes the targeted strategy and design method of reusing and reforming old industrial building. Finally, make a proposal for Nanjing Chenguang 1865 Science-Technology and Creativity Industrial Park by using the transformation strategy and the proposed design method. To achieve a goal that former industrial heritage area can be regenerated into a neighbourhood community suitable for both the young generation and the old to live in. So the thesis is trying to answer the following questions in a broad and general way: Why is the conservation and regeneration of industrial heritage building so important around the world nowadays? What are the opportunities to make full use of these old special structure architectures in a sustainable way? Which methods does China apply to protect and reuse of old industrial heritage buildings? Which principles can be used in neighbourhood design? How has the living space for households developed in China? Which principles can be used in neighbourhood design? The research question of the whole thesis is: How to change Nanjing Chenguang 1865 Science-Technology and Creativity Industrial Park into a neighbourhood suitable for living? In order to answer these questions, some theoretical documents will be used. From three aspects: Aesthetic: to keep and reuse typical characteristics of industrial heritage building; Economic: to transform old buildings; Functional: to create livable neibourhood community. Firstly the necessity of industrial heritage protection will be stated, after that is conservation and regeneration measures including the transformation strategy and principles. Neighbourhood development is also an important theoretical part, using theoretical support like Carmona’s book. Neighbourhood community is the envisioned functional attribute of the design industrial heritage area after transformation. Whether the chosen site can be regenerated into neighbourhood community successfully depends on it. However, this study will also draw lessons from some successful cases. For instance, Beijing 798 Art Zone; Gasometers, Vienna, Austria; Tianjin Glass factory, etc. Along with the analysis and investigation of the selected design area. Therefore, as a process in urban renewal, the conservation and reuse of old buildings get more and more attention by the world. In China, the large population base; the difficulty of employment; the gap between the rich and the poor caused by economic development; the aged tendency of population... These problems caused a lot of troubles, such as poor living situation, bad neighborhood development, rising house price... So how to mix and match the regeneration of old abandoned industrial building (or area) and residential area organically together will be an interesting and worth further exploring subject.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 272.
    Gu, Zhixin
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Gu, Hailing
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Regenerating Public Space in Residential Areas — a Design Proposal for Herrgården in Rosengård2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    This thesis will look at effective methods to regenerate public space in residential areas. Since nowadays many physical and social problems appear in large housing estates, it is urgent to seek efficient and effective ways to solve these problems. We choose Herrgården in the district of Rosengård in Malmö as our study object. We want to change Herrgården from a decayed residential area to a safe and attractive neighborhood. This thesis work contains four parts. We start with an illustration of relevant theories about constructing attractive and safe public spaces in residential areas, which provide guidelines and principles for our further planning proposal. Then, we write some background information about Rosengård and Herrgården based on the official documents, information and statistics from internet and Malmö municipality. In the third stage, we focus on the situational analysis of physical structure of Herrgården such as traffic system, spatial layout and green space, and carry out some comparative studies with its neighboring areas. These analyses make up a good foundation for our own planning proposal. At last, based on the theories and analyses above, a planning proposal with our suggestions is made to improve the current situations of that area. The proposal contains detailed plans and designs of squares, traffic system, landscape elements and green areas. During the thesis project, we also give special attention to improve the safety situation in the community. In general, we find that attractiveness and safety are the most important factors in reconstructing Herrgården residential area. Therefore, we make some improvements and suggestions from these two perspectives. We hope our proposal can satisfy residents’ social needs by improving the physical conditions of Herrgården.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 273.
    Guo, Jie
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    The Protection and Renewal of Industrial Heritage from a Landscape Architect's Perspective--A comparison between the Center of Norrköping and Xu Jiahui Park in Shanghai2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    Industrial heritage sites are special areas in a city. In recent years, China has paid more attention to the protection and renewal of industrial heritage. Because these areas have proved to be problematic, landscape architectures should work to solve these problems for future areas. This thesis asks the question: could there be a conscious way to deal with this issue? Using the five major models and Linda Groat’s four perspectives on contextual design as the theoretical approach, this thesis conducts a comparative study on the center of Norrköping and Xu Jiahui Park in Shanghai. In order to investigate if Linda Groat’s categories could be useful to landscape architectures, this thesis analyzes the two cases and discusses to what extent they fit in with Groat’s theory. The investigation produces some results to guide landscape architects; so when facing an industrial heritage, the landscape design might be dealt with in a more conscious way.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 274.
    Gustafsson, Boel
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Nyhamnen: länk mellan stad och vatten2002Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Malmö är en stor stad vid vatten men ändå utan kännbar vattenkontakt. Avsikten i detta examensarbete har därför blivit att undersöka vad detta beror på och hur man skulle kunna föra in vattenkontakten i staden igen. Nyhamnen utgör idag en del av den aktiva hamnen i Malmö, men pekas i Översiktsplan för Malmö 2000 ut som område för framtida stadsbebyggelse. Den bakomliggande orsaken till detta är att hamnverksamheten, som här utgörs av färjetrafik, planeras flyttas till bättre lägen i hamnens norra delar. Eftersom Nyhamnen ligger mycket centralt i förhållande till Malmö centrum blev detta område intressant att studera som möjlig länk mellan stad och vatten. Del ett i arbetet fokuserar på hur Malmös vattenfront ser ut och hur den används. Som bas för undersökningen ligger en studie från 1996 gjord av två amerikanska forskare inom stadsbyggnad, Ann Breen och Dick Rigby. De har under många år studerat vattenfronter över hela världen och kommit fram till att nya byggprojekt kan delas in i olika kategorier efter användningsområde. Studien av Malmö visar att stadens gränser har flyttats ut i havet under senare århundraden, eftersom hamnanläggningar och industriområden byggts på utfylld mark. Detta är grunden till att staden förlorat vattenkontakten. Den utfyllda marken har fått två olika användningsområden: rekreationsområden samt hamn- och industriområden. I del två beskrivs Nyhamnen och dess förutsättningar. Här framkommer att det är ett splittrat område med både kvaliteter och problem. Kvaliteter är till exempel områdets vattennära läge, de många kajerna som kan utnyttjas för promenader, men också en del av den bebyggelse och de verksamheter som finns idag. Problem är exempelvis bullerstörningar från järnväg och hamnverksamhet, oanvändbar mark i norr på grund av ett riskområde samt att Nyhamnen separeras från övriga staden av kraftiga barriärer. I del tre presenteras förslaget för utformningen av Nyhamnens nya stadsdel. Först diskuteras nya fysiska kopplingar mellan innerstaden och Nyhamnen och en ny gång- och cykelbro över bangården föreslås. Kajerna utformas så att de blir lockande för invånarna, en nya kanal grävs fram inne i området och gatorna utformas så att de erbjuder siktlinjer och gena vägar till intressanta platser vid vatten. Nya offentliga byggnader förläggs till centrala platser och blir naturliga dragpunkter längs Nyhamnens kajer. I övrigt blir Nyhamnen en stadsdel för ca 6000 nya invånare med en blandning av bostäder, kontor, handel, restaurang- och nöjesutbud som har goda förutsättningar att bli en naturlig förlängning av Malmö centrum.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 275.
    Gustafsson, Emelie
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Översiktlig kustzonsplanering: hur kustzonsplanering behandlas i översiktsplaneringen2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete på kandidatnivå i Fysisk Planering på Blekinge Tekniska Högskola är en studie av översiktsplanering över kustzonen. Syftet med uppsatsen att identifiera svårigheter och möjligheter med kustzonsplanering inom översiktsplaneringen genom att utifrån teorin analysera hur ett antal valda kommuner arbetar med kustzonsplaneringen och dess frågor i respektive översiktsplan med utgångspunkt i frågeställningen som lyder följande: • Hur behandlas kustzonsplanering i översiktsplaneringen hos kommunerna? • På vilket sätt tillvaratas relevanta miljömål, riksintressen och lagstiftning i kommunernas kustzonsplanering enligt översiktsplanerna? • Vilka planeringsfrågor hanteras på översiktlig nivå inom kustzonsplanering? Fallstudien består av en analys av Blekinge Läns fyra kustkommuner Karlskrona kommun, Ronneby kommun, Karlshamns kommun och Sölvesborgs kommun. Analysen utgår från forskningsfrågorna. För att få en bakgrund och ett stöd till fallstudien har ett teorikapitel utarbetats. Teorin börjar med allmän fakta om översiktsplanering, hållbarhet, kust och hav för att sedan fördjupas i kustzonens planeringsfrågor. Då det inte forskats mycket på ämnet än valdes forskningsstrategin grundad teori (grounded theory) vilken betonar viken av empirisk forskning och att upptäcka ämnet under forskningens gång (Denscombe, 2009). Resultatet av examensarbetet är en analys och slutsatser av de frågor som berör den översiktliga planeringen i kustzonen på olika plan med utgångspunkt i frågeställningen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 276.
    Gustafsson, Lena Brandt
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    KILEN: en ny stadsdel i Ronneby mellan resecentrum och ån2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Planområdet Kilen avgränsas av resecentrum i öst och av Ronnebyån i väst. Genom en nyexploatering vill Ronneby kommun ändra användningsområdet från industriverksamhet till bostäder och bygga cirka 120 lägenheter. Det centrala läget gör att affärer, skola, dagis och annan service finns inom bekvämt gångavstånd. Att bo precis intill resecentrum ger mycket goda pendlingsmöjligheter för de boende i området. Förhoppningen är att ny bostadsbebyggelse i Kilenområdet även ska bidra till att förstärka stråket mellan centrala Ronneby och Soft Centerområdet och Brunnsparken. Tillsammans med centralt belägna gamla hamnområden är före detta stationsområden och dess närområden populära platser att bebygga. Fördelarna med att bygga på ett redan exploaterat område är flera. Exempelvis kan det innebära att man istället kan spara ett centralt beläget grönområde i sökandet efter ny, central mark för bostadsbyggande. Trots att Ronneby är en stad belägen nära havet, med Ronnebyån som en förbindelselänk mellan centrala Ronneby och havet, saknar staden den marina prägel som t.ex. grannstäderna Karlshamn och Karlskrona har. Förr i tiden kunde stora båtar köra i ån ända upp till torget. Detta gjorde att ån och närheten till havet då var ett mer påtagligt inslag i centrala Ronneby. Idag hindrar låga broar större båtar från att kunna komma in i ån. Den lägsta bron är den som finns i åns mynning ute i Ronnebys hamn. Den dåliga tillgängligheten för båttrafiken anges ofta som anledningen till varför ån utnyttjas dåligt i centrala Ronneby. Vid planeringen av ett nytt bostadsområde i järnvägens närhet är det viktigt att man beaktar de olägenheter i form av buller och vibrationer som tågtrafiken kan ge upphov till. Tendenserna för att andelen godstransporter med tåg ökar är positivt för miljön och för samhället i stort. Men detta ställer även ökade krav vid planeringen av ett bostadsområde som Kilen för att kunna vidta de åtgärder som krävs i syfte att kunna erbjuda bostäder som är attraktiva och hälsosamma både idag och i framtiden.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 277.
    Gustafsson, Linda Almljung Törngren & Kalle
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Förnyelse i fysisk miljö: utveckling av storskaliga miljonprogramsområden2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Miljonprogrammet genomfördes mellan år 1965 och 1975 med syfte att bygga bort den rådande bostadsbristen. Under en tioårsperiod skulle en miljon nya bostäder byggas. Målet uppfylldes och cirka 25 % av Sveriges bostäder återfinns idag i miljonprogramsområden. Kritiken mot de storskaliga miljonprogramsområdena har varit stark. En förnyelse och utveckling av miljonprogramsområdena är därför en angelägenhet i många av Sveriges städer idag. Den primära uppgiften har varit att presentera åtgärder med syfte att förbättra storskaliga miljonprogramsområden. Uppsatsen behandlar enbart den fysiska miljön i miljonprogrammets storskaliga bostadsområden. Med fysisk miljö avses miljonprogramsområdenas när- och utemiljöer samt husens fasader, balkonger och entréer. Fallstudier och analyser har genomförts för att identifiera problem i dagens miljonprogramsområden. Analyserna har lett fram till en rad slutsatser. Slutsatserna består av fem kategorier av problem. • Likformigt & storskaligt: De flesta områdena har en dålig variation vad gäller byggnadsmönster och arkitekturstil. Skalan är också ofta storskalig och överdriven. • Låg aktivitet: Områdena upplevs påfallande ofta som övergivna och utan aktivitet. En blandning av funktioner och olika typer av aktiviteter saknas ofta. • Stora ytor & dåliga kopplingar: I många områden finns stora övergivna ytor som medverkar till ett splittrat intryck. Det saknas ofta stråk som binder ihop området. Många områden upplevs som uppdelade. • Odefinierade ytor: Många av de generösa ytorna som återfinns i miljonprogramsområdena saknar en tydlig funktion. Det finns även tydliga problem med otydlighet i förhållandet mellan privata och offentliga ytor. • Oattraktivt och slitet: En del områden har ett eftersatt underhåll och många miljöer upplevs som nedgångna. De identifierade problemen har lett fram till föreslagna åtgärder. Åtgärderna är tänkta att kunna appliceras på ett antal storskaliga miljonprogramsområden. Åtgärderna har precis som problemen delats in i fem kategorier. • Variation & mänsklig skala: En variation i struktur, skala och estetik ger en spännande miljö att vistas i. • Liv & rörelse: Att tillföra nya funktioner och byggnader kan öka aktiviteten. • Förtätning & stråk: Förtätning av gles bebyggelse och skapande av stråk skulle öka attraktiviteten. • Definierade ytor: Att koppla ihop en yta med en tänkt funktion samt tydliggöra förhållandet mellan privat och offentligt förbättrar närmiljön. • Gestaltning & underhåll: Ett bra underhåll tillsammans med en användning av föreslagna material kan förbättra upplevelsen av områdena. I två miljonprogramsområden av olika karaktär har en applicering av de föreslagna åtgärderna genomförts. Detta för att tydliggöra hur de föreslagna åtgärderna kan tillämpas i praktiken. Detta arbete kan förhoppningsvis bli startskottet på ett långsiktigt förändringsarbete med miljonprogrammets förnyelse. En utveckling av storskaliga miljonprogramsområden är högst aktuellt i dagsläget.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
  • 278.
    Gustafsson, Niklas
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Bostadsförsörjning planlagd?2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    This thesis seeks to investigate the relationship between municipal policy for housing supply and the planning of new housing in Sweden. Through a case study of Göteborg municipality and a comparative content analysis of Göteborgs policy for housing supply and a number of plans featuring housing the analysis seeks to investigate the effect of policy for housing supply as a tool for securing the demand for housing in the Swedish municipalities. The thesis also seeks to discuss its findings using theory concerning the implementation of policy and the general planning situation for Swedish municipalities today. The result of the analysis shows that most plans fail to regulate most of the content suggested in the policy for housing supply, particularly regarding aspects such as pricing, type of housing and type of ownership. The result also points towards a relationship regarding the prevalence of municipal land contracts and compatibility to policy for housing supply as well as a connection between how extensive the plans are in their proposed land use and their compatibility with policy for housing supply. Using theories of policy implementation and the municipal planning situation, possible explanations for the findings of the analysis could be a split in responsibility between the formulating and implementation of the policy for housing supply and its contents, a lack of resources of means for implementing or the prevalence of special interests when attempting to convert policy to plans.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 279.
    Gustafsson, Per-Åke
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Vikaholm: Ett sätt att förena bostäder och trafik med natur, kultur och rekreation2003Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Vikaholm är en fantastiskt trevlig plats med många fina natur-, kultur-, och rekreationsvärden. Platsen gränsar till stadsdelen Teleborg i södra Växjö. Examensarbetet beskriver hur det är möjligt att inrätta bostadsbebyggelse i ett sådant område utan att förstöra dess stora värden. Arbetets intention är istället att bostäderna skall integreras i platsens stora värden och därmed göra platsen mer tillgänglig för flera av stadens invånare.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT04
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT05
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT06
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT07
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT08
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT09
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT10
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT11
  • 280.
    Gustavsson, Emma
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Trönninge hästby2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Arbetet presenterar ett förslag till en hästby i Trönninge, en tätort fem kilometer norr om Varbergs centrum. Förslaget visar hur en hästby kan se ut, vad som behöver ingå och hur man ordnar det praktiskt. Varberg ligger längs kusten i Hallands län ca 7 mil från Göteborg. I Varberg finns det idag inga hästbyar, men hästintresset i kommunen är mycket stort vilket ger ett bra underlag för en hästby. Varbergs kommun håller idag på att göra en fördjupad översiktsplan över Trönninge och har som förslag att ett av utbyggnadsområdena skall bli ett hästboende. Hästbyar är ett ganska nytt fenomen som dyker upp på många olika ställen i Sverige. En hästby är ett område där man kombinerar sitt boende med ett gemensamt stall och ridanläggning. Det kan ses som ett alternativ till en egen hästgård. Man bor nära sitt stall och sköter gemensamt om och har ansvar för stallanläggningen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
  • 281.
    Gustavsson, Emmelie
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Människors aktiviteter i det offentliga rummet: vilken betydelse har tiden på dygnet?2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Det här kandidatarbetet utgörs av en fallstudie med två exempel på offentliga rum i Göteborg, Götaplatsen och Kungsportsplatsen. Där har människors aktiviteter observerats genom dold, delvis deltagande observation under olika tillfällen på dygnet. Uppsatsen undersöker förhållandet mellan det offentliga rummets fysiska utformning, tiden på dygnet och människors aktiviteter. Syftet är att skapa större förståelse för hur människor påverkas i det offentliga rummet och vilken betydelse tid har för planering. Det som setts och hörts under observationerna har beskrivits i fältanteckningar. Fältanteckningarna har sedan tolkats med utgångspunkt i uppsatsens teoretiska perspektiv och begrepp. Resultatet visar att människors aktiviteter på Götaplatsen och Kungsportsplatsen i första hand påverkas av tid på dygnet och väder. Sedan upplevs och används rummen olika på grund av platsens förutsättningar. Detta visar på att tid och väder är viktiga aspekter för att förstå vad som händer i det offentliga rummet men att det kanske är något som det inte pratas så mycket om. Resultatet kan vara tänkvärt för de som intresserar sig för fysisk planering eller för utformning av offentliga miljöer. Det är svårt att dra generella slutsatser utifrån denna fallstudie så istället får resultatet ses som en fingervisning om hur människors rutinmässiga och självvalda fritidsaktiviteter uppstår och hur det påverkar livet i det offentliga rummet.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 282.
    Gustavsson, Grace
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Gentrifieringsprocessen: Med kulturella uttryck som drivkraft2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om kulturella uttryck som drivkraft i Sofielunds gentrifieringsprocess, samt se på hur Malmö Stad förhåller sig till detta i sina planer för kvarteret Bryggeriet och kvarteret Trevnaden. Denna undersökning görs genom en fallstudie av Sofielund i Malmö och med viljan att belysa komplexiteten av en gentrifieringsprocess. Metoderna som har använts är intervjuer, statistik, dokument och litteratur. Sofielund är ett område som befinner sig i en fas av omvandling och undersökningen syftar till att definiera vart området befinner sig i för fas av gentrifiering. Undersökningen syftar också till att lyfta fram betydelsen av området sett som ett kulturellt centrum i ett gammalt arbetarklassområde, där konstnärer och kulturellt verksamma bosätter sig bland droger och arbetslösa. Uppsatsen presenterar olika tematiska utgångspunkter för gentrifiering. I det inledande kapitlet presenteras en uppdelning inom gentrifieringen mellan konsumtionsorienterad och produktionsorienterad. I nästa kapitel berörs konstnären och jag går in på dess roll i samband med kulturella uttryck. Sista kapitlet presenterar empirin utifrån intervjuerna och slutsatser sammankopplade med gentrifiering. Projekten Bryggeriet och Trevnaden pågår nu i Sofielund och bidrar till att skapa en nystartad autenticitet rent fysiskt som leder till en nyinflyttad medelklass. En tydlig riktning mot gentrifiering pågår då området befinner sig i fas två med ena benet i fas tre av fyra möjliga, där processen i första fasen triggas igång av konstnärer, designers och artister. I den andra fasen flyttar fler personer in med samma typ av synsätt och livsstil. Viss marknadsföring sker av området och intresset att investera i fastigheter växer. Den tredje fasen ges mer uppmärksamhet genom områdets upprustningar och renoveringar. Fastighetspriser börjar höjas och det är nu konflikter kan uppstå mellan de som anländer och de som redan bor där. I den fjärde fasen är fastigheterna i området till stor del gentrifierade och området får in allt mer detaljhandel. Medelklassen fortsätter att strömma in och boende förvandlas till bostadsrätter samtidigt som det sker hyreshöjningar. Problematiken med gentrifiering är en politisk kamp, där utveckling motsätter sig rätten till att få stanna kvar. Problematiken visar sig ligga på ett högre plan av politiska insatser.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 283.
    Gustavsson, Hanna
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Fördjupning av översiktsplan för Vaggeryds kommun över tätorten Vaggeryd2006Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att ge förslag på hur Vaggeryds tätort kan utvecklas i framtiden med hänsyn till ortens identitet och gällande restriktioner. Genom att beskriva ortens historia, geografiska läge, gällande riktlinjer och restriktioner samt nulägessituation har jag identifierat ortens karaktär samt dess kvaliteter och brister. Denna ana-lys ligger därefter till grund för mina förslag på hur Vaggeryds tätort under kommande år kan utvecklas inom kommunikationer, grönstruk-tur, bebyggelse och verksamheter av olika slag. Målet är att Vaggeryd även i framtiden ska fungera som ett levande samhälle, med arbete, service, handel och kultur samt kunna erbjuda en trevlig, rekreativ och vacker boendemiljö för alla som bor och vill bosätta sig på orten. Detta examensarbete är uppdelat i fyra delar introduktion beskrivning, analys samt planförslag. Introduktionen och beskrivnings delen beskri-ver ortens historia, geografiska läge, gällande riktlinjer, restriktioner samt nulägessituationen utifrån en inventering och litteraturstudier om Vaggeryd. Påträffade konflikter, brister och kvaliteter som synliggjorts under inventeringen redovisas och diskuteras sedan vidare i analysde-len under rubrikerna konflikt och ställningstagande. Detta resulterar slutligen i olika förslag på åtgärder för kommunikationer, grönstruktur, bebyggelse och verksamheter. Vaggeryds historia startade intill Lagans strandkanter redan under mellanstenåldern, men det var inte förens järnbrukens och järnvägens tillkomst på orten, under 1800-talet, som utvecklingen av orten tog fart. Vaggeryds identitet bygger på en lantlig karaktär där småskalig-hetens och småföretagandets betydelse är viktig. Vaggeryd är ett samhälle med villaträdgårds karaktär, vilket orten även i framtiden bör profilera sig som. Vaggeryds kommun är inne i ett expansivt skede med en god arbetsmarknad och bra kommunikationer till större städer. Efterfrågan på mark, för nybyggnation av bostäder och verksamheter, ökar stadigt i kommunen och förutsättningarna för en framtida ut-veckling för samhället är därmed goda. För att tillmötesgå denna ef-terfråga samt de mål och visioner som finns inom kommunstyrelsen samt översiktsplanens riktlinjer har jag i och med denna fördjupning av översiktsplan studerat förtätnings- och utvecklingsmöjligheterna för Vaggeryds tätort. Detta examensarbete samt Vaggeryds kommuns viktigaste uppgift i och med denna fördjupning av översiktsplan är att finna lämplig mark för förtätning och utvecklingsområden för bostäder inom tätorten samt förslag på mark för privat och offentligt näringsliv, service och omsorg av olika slag. Vaggeryds tillväxt kan även komma att öka trafikmängden i samhället och behov finns därmed av en fortsatt välfungerande och framtida förbättrad pendlingskommuni-kation. Detta innebär att det redan synbara problemet med den tunga trafiken på Jönköpingsvägen måste åtgärdas samt att järnvägsöver-gångarna måste övergå till planskildakorsningarna i samhället. Plans-kildakorsningarna är en nödvändighet för orten då en framtida upp-rusning av järnvägsspåren sker och hastigheterna för tågen ökar. Upprusningen av järnvägen mellan Värnamo och Jönköping anses av Banverket var aktuell då den idag har för låg standard i förhållande till den efterfråga på pendling som finns. Planskilda korsningar för järnvä-gen påverkar även ortens genomfartstrafik i samhället då vissa över-gångar (som på grund av tekniska förhållanden eller låg användning) tas bort och ny tunnel i centrum tillkommer. Grönstrukturen har en stor betydelse för Vaggeryd och det är närheten till naturen och vattnet som ger orten dess speciella karaktär. Att bevara värdefulla naturmiljöer är viktigt trots den ökande efterfrågan på mark för bostads- och verksam-hetsbebyggelse. Därmed innebär fördjupningen av översiktsplanen ett ställningstagande till vilka naturområden som ska bevaras. För grön-strukturen föreslås även en komplettering av befintliga promenadvägar längs Hjortsjön och Lagan, så att sammanhängande stråk utmed vat-tenmiljöerna skapas samt att allmänhetens tillgänglighet till dessa om-råden ökar.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT04
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT05
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT06
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT07
  • 284.
    Gustavsson, Karolina
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Luthander, Jennie
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Sidi Moumen, from terror slum to open city2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [en]

    Due to rural – urban migration, mass housing has become an inevitable part in the development of cities but mass housing today does not conform to the norms of sustainable urbanism. Most mass housing areas are socially isolated, culturally inappropriate and environmentally unsustainable. The mass housing areas in the western world are mostly post-war and in a crucial need of renovation whilst in less developed countries, such as Morocco, mass housing areas are seen as the only solution to the problem of the rural – urban migration and mass housing areas are being built with tremendous speed. Sidi Moumen is the largest and most infamous slum area in Casablanca due to an incident in May 2003 when the social isolation escalated into terror as downtown Casablanca bombings killed more than 45 people. All bombers came from the Sidi Moumen slum. Overnight, Sidi Moumen became famous as a terror slum. The government reacted promptly, and introduced the ambitious national program “Ville sans Bidonville” (Cities without Slums) in 2004. The “Cities without slums” program aims to eliminate all unhealthy habitats, more commonly known as slum areas. Today Sidi Moumen is transforming from a terror slum area into a busy mass housing area. Sidi Moumen is suffering from social problems like analphabetism, poverty, unemployment and lack of infrastructure, green spaces and service. But the main problem of Sidi Moumen is the unhealthy habitat. The “Cities without Slums” program has a good intention, with Social housing being built in the area, but are lacking in many aspects, such as for the cultural adaption, house planning and the top down planning behind it. The aim of this thesis is to investigate the current living conditions in Sidi Moumen. Furthermore it will try to propose an upgrading process that involves the inhabitants in a cultural accepted and sustainable direction. The work has been based on the Radicant research and design method which consists of interdisciplinary research of the place, culture of living in Morocco, and the needs and aspirations of its inhabitants. The method consists of four phases, and in this work we have taken us to phase two - Interdisciplinary urban mapping. In order to understand the scale, the culture and the actual situation in Sidi Moumen, on - site analysis, interviews, stakeholder conferences and literature studies were carried out. To solve the problems of unhealthy habitat we have proposed urban renewal concepts concerning housing typologies, public and green spaces, smart transport, circular economy projects and concepts to reach a sustainable neighborhood. If implemented, these concepts would transform Sidi Moumen from a terror slum to an Open City. These concepts also have the potentials to transform other similar areas in Morocco weighed down by the problems associated with mass housing. The main conclusions being drawn from this work is the importance of the presence of the inhabitants in the planning process. Without the presence of the inhabitants, the “Cities without slums program” will never be a success and new slum areas will continue to form.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 285.
    Gustavsson, Sofia
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Handelshamnen, Karlskrona: En attraktiv och levande del av Trossö2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Under senare år har förändringar i stadsmiljön ofta inneburit förnyelse av områden som tappat sin tidigare huvudfunktion. På många håll i Sverige skapas nya stadsdelar där det tidigare funnits industrier, varv eller traditionell hamnverksamhet. Handelshamnen i Karlskrona är ett hamnstråk på Trossös nordöstra sida där största delen av hamnverksamheten flyttat till annan plats och området står nu inför en stadsförnyelse. Huvudproblemet är att hamnen är isolerad från staden och den ursprungliga världsarvsklassade stadsplanen fullföljs inte i hamnen. Syftet med arbetet är att utveckla Handelshamnen till en attraktiv och levande del av staden, vilket kommer resultera i en illustrationsplan. Två olika trianguleringar har använts som bakgrund till illustrationsplanen. En teoritriangulering av teorietikerna Jan Gehl, Jane Jacobs och Jerker Söderlind har genomförts för att ta reda på vilka teoretiska utgångspunkter det finns inom planeringen av attraktiva och levande städer. Teoritrianguleringen har genomförts för att uppnå en träffsäker bild av teorierna. Metodtriangulering har används för att ta reda på platsens speciella egenskaper. De metoder som har triangulerats är intervjuer, analyser och litteraturstudie. Metodtrianguleringen har genomförts för att skapa en fullständig bild av fallet Handelshamnen. De planeringsförutsättningar som tas upp är hamnens historik, världsarvets påverkan på staden, kommunens visioner för staden och Handelshamnen samt analyser. Analyserna som är gjorda är en strukturkarta, en kommunikationskarta och en Lynch-analys. Planförslaget bygger främst på de tre teoretikernas ståndpunkter i hur man bygger en attraktiv och levande stad. Detta varvas med platsens speciella planeringsförutsättningar, nämnda ovan, och annan litteratur som ytterligare underbygger teorierna. Planförslaget involverar olika områden som alla syftar till att skapa ett attraktivt och levande hamnområde som en del av staden. Förslaget resulterar i att Östra Hamngatan omvandlas till en stadsgata med parkeringar på båda sidorna, trottoarerna breddas och cyklisterna förflyttas till gatan för att sänka bilisternas hastighet. Byggnaderna i hamnen placeras så att de genererar framsida både åt staden och havet och så att det skapas tydliga gränser mellan offentliga och privata rum. Det får inte vara någon bebyggelse närmare kajkanten än tolv meter för att olika människor som utför olika aktiviteter ska kunna vistas längs kajstråket tillsammans, och för att den årliga sommarfestivalen fortsättningsvis ska kunna ha sin lokalisering i Handelshamnen. För att hamnen ska bli en attraktiv och levande del av Trossö krävs funktionsblandning i området. Ju fler olika funktioner desto mer aktiviteter och liv genereras i hamnen. Avslutningsvis diskuteras egna tankar kring förslaget, samt synpunkter kring teorierna som undersökts.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 286.
    Gustavsson, Sofia
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    (O)trygga män?2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [sv]

    Rädsla och otrygghet på offentliga platser har studerats mycket sedan början av 2000-talet och då främst utifrån ett jämställdhetsperspektiv där kvinnors upplevda otrygghet, oro och rädsla för brott har varit i fokus. Att kvinnor har varit i fokus för trygghetsforskningen är ingen slump då kvinnor i större utsträckning än män historiskt har gett och ger uttryck för sin rädsla och otrygghet på offentliga platser. Trots Sveriges strävan mot ett jämställt samhälle så finns det få svenska studier som tittar närmare på hur män upplever otrygghet på offentliga platser, vilket har gjort att männen i princip har varit exkluderade ifrån svensk trygghetsforskning och trygghetsplanering. Ämnet för uppsatsen är mäns upplevda otrygghet på offentliga platser och syftet är att undersöka mäns upplevelser av otrygghet på offentliga platser, vilka platser som upplevs som otrygga och varför de upplevs som otrygga, samt hur dessa platser förhåller sig till de platser där flest brott begås. Syftet är vidare att undersöka hur kvinnor upplever de platser som männen har pekat ut som otrygga för att kunna dra slutsatser kring eventuella skillnader mellan män och kvinnor i upplevelsen av otrygghet. Utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar har en forskningsöversikt skrivits och från forskningsöversikten har de teoretiska förklaringsmodellerna tagits fram, och dessa teoretiska förklaringsmodeller har uppsatsens analys förhållit sig till. De teoretiska förklaringsmodellerna som hjälper till att förstå och förklara vissa företeelser i det empiriska materialet är Listerborns (2000) tre rum som otrygghet kan upplevas i, samhällets normer och Goodeys (1997) begrepp hegemonisk maskulinitet, samt Brownlows (2005) två olika kategoriseringar av strategier som människor använder i otrygga situationer. De metoder som användes för att samla in det empiriska materialet startade med ett frågeformulär som män på en offentlig plats fick besvara. Utifrån svaren kunde de tre platser som flest män upplevde som otrygga tas fram och dessa kunde genom en dokumentstudie av brottsstatistik ställas i relation till områden där flest brott hade begåtts (under 2013). För att ta reda på varför platserna upplevdes som otrygga bland män, men även hur kvinnor upplevde de platser som männen upplevde som otrygga, fick två män och en kvinna gå en förberedande trygghetspromenad ensamma i respektive område. Därefter genomfördes en semistrukturerad intervju med varje promenaddeltagare. Analysen av frågeformulären fokuserade på att hitta sambandsmönster mellan de olika variablerna i formuläret. Analysen av de platser som upplevs otrygga och de områden som var mest utsatta för brott (under 2013) bestod av att lägga de olika kartorna över varandra och se om det fanns något samband där emellan. Slutligen gjordes en kvalitativ innehållsanalys av de semistrukturerade intervjuerna för att lyfta fram likheter och skillnader i männens och kvinnornas upplevelser av de tre platserna. Analyserna har främst diskuterats utifrån de teoretiska förklaringsmodellerna men analyserna har även återkopplats till andra delar i forskningsbakgrunden. De slutsatser som har kunnat dras är att män upplever otrygghet på offentliga platser och dessa otrygga platser är ofta dåligt belysta och har ett negativt rykte, men det största skälet till att en plats upplevs som otrygg av män har att göra med de sociala mötena och icke-mötena på platsen. Slutsatserna visar även att det finns ett samband mellan upplevelsen av otrygghet på en plats och hur många brott som har begåtts i anslutning till platsen. Kvinnorna i undersökningen upplevde också otrygghet på de platser som männen pekade ut som otrygga och uppgav ofta samma orsaker till deras upplevelser av otrygghet. Men studien visar tydligt att kvinnorna var mycket mer villiga att prata om sin upplevelser av otrygghet än vad männen var.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 287.
    Gustavsson, Ted
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Staden mellan vägar och spår: att skapa möjligheter för blandstad på Marieholm2004Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Analys Marieholm ligger i ett storskaligt landskap i Göta älvs dalgång endast 3km nordöst från Göteborgs centrum. Denna lokalisering sågs som ocentral när området exploaterades i början av 1900-talet. Sedan dess har Göteborg vuxit och Marieholms läge anses nu mer centralt. Den industriella användningen har format området vilket får en rad konsekvenser. Kommunikationerna domineras av bil och tågtrafik med motorvägen mot Karlstad som det dominerande inslaget. Den industriella användningen präglar området och hade säkert fortsatt om inte ett antal väg och spårprojekt gjort det aktuellt att titta på området. Den största förändringen är Partihallsförbindelsen med en tunnel under Göta älv. Referensstudier Eriksberg i Göteborg och Sickla i Stockholm har använts som referensobjekt. De har mycket gemensamt med varandra och med planområdet. De ligger båda på gammal hamn och industrimark vid vattnet. Områdena ligger båda en bit från centrum men är ändå utformade som en del av staden. Eriksberg är utformat med avseende på blandstad eller den goda staden och Sickla med avseende på stadsmässighet vilket är två likartade begrepp. Bebyggelsestrukturen och gårdsutformningen är nästan identisk. Den består av ett nästintill slutet kvarter med vissa öppningar för sol och utsikt. Gemensamt för de båda områdena är att de känns lite som öar i övriga staden. Sickla är något mer integrerat där bebyggelsen på söder bättre knyter an till området. Sickla har också jobbat mer med grönskan vilket märks på anknytningarna till omgivande områden med t ex gröna övergångar. Eriksberg har satsat mer på att sätta området på kartan med olika evenemang. Blandstadsbegreppet Begreppet blandstad började användas i Göteborg i samband med planeringen av Norra Älvstranden. Tanken var att undvika sovstäder och istället skapa en levande stad. Blandstad uppkom som en reaktion mot den zonerade staden med liv och rörelse endast vissa tider på dygnet. Visionen från Stadsbyggnadskontoret i Göteborg är att: ”Alla ska kunna, vilja och våga befolka stadens gator och andra offentliga rum.” (Stadsbyggnadskontoret Göteborg 2003 s 8) samt att ” En blandstad ska bygga på närhet i bemärkelsen att invånarna kan välja att ha sitt vardagsliv inom rimligt avstånd.” (Stadsbyggnadskontoret Göteborg 2003 s 6) Tanken med blandstad är att integrera funktioner till så stor del som möjligt dels för att åtminstone några har nära till jobbet men också för att skapa liv och rörelse under större delen av dygnet. Idealet är en optimal blandning med alla funktioner i samma byggnader. Detta är knappast möjligt då olika funktioner har olika krav och önskemål. Målsättningen är att integrera så mycket som möjligt men så smart som möjligt. Integrationen sker både på byggnadsnivå och på kvartersnivå. Begreppet blandstad tydliggörs genom en jämförelse av Haga, som ett exempel på blandstad, mot Hammarkullen, som ett exempel på ett mer funktionsseparerat område. Min slutsats är att trots många problem med blandstad som t ex störningar i form av buller och krav från marknaden t ex med extern etableringar så tycker jag det är värt att bygga blandstad men inte överallt. Blandstaden bör ligga där den blir en tillgång för omkringliggande områden eller där en komplettering med blandstad innebär förbättringar för området. Det handlar hela tiden om att utgå från platsens förutsättningar. Exempel på detta kan vara att placera bostäder längs med viktiga stråk för att göra dem tryggare. Förslag Tanken med mitt förslag är att bygga blandstad där det finns bäst förutsättningar och utnyttjar andra kvaliteter som grönska och bättre solförhållanden där förutsättningar för blandstad inte är lika gynnsamma. Högst grad av blandstad skapas där det finns bäst förutsättningar för handeln d.v.s. där genomströmning av människor är störst. Därför utnyttjas områdena vid av och påfarterna till motorvägen samt Gamlestadstorget till centrumpunkter. Tanken är att utveckla tre centrumpunkter samt tre stråk mellan dessa. Dessa centrumpunkter och stråk har stor blandning av funktioner. Bostäder placeras i de minst bullerstörda områdena men också i centrumpunkterna samt i stråken mellan dessa för att ge mer liv och rörelse även kvällstid vid dessa. Kontor, verksamheter och handel är mindre känsliga för buller och risker med farligt gods. De används som bullervallar mot bostäderna.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT04
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT05
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT06
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT07
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT08
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT09
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT10
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT11
  • 288.
    Gyetvai, Márton
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Towards Multi-Level Territorial Governance in Hungary2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    This thesis sets out to develop credible scenarios outlining the future territorial governance system of Hungary. The overview on the challenges of the Hungarian spatial development pointed to a direction of the lacking overarching administrative background concept. The EU discourse on territorial policies, spearheaded by the Territorial Agenda 2020 has become more and more influenced by the contemporary organizational concepts of public administration. With associating two notable conceptions, the Multi-level Governance and the Territorial Governance, the author has created a spectacle, under which the main characteristics of the dominant European spatial planning models (namely the Nordic-, the Anglo-Saxon- and the French variants) have become comparable. The main features of the models have been organized into matrices along three major aspects of inquiry: The quality of governance, multi-level relations and multi-level structure. These matrices served as a reliable framework for the scenario-writing process, which outlined four possible paths for the territorial administrative system of Hungary.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 289.
    Gylje, Karl
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    ÖsterMälarstrand: en jämförelsestudie med Spacesyntax2003Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    The paper evaluates two housing proposals with Space syntax as method. The proposals are very different in a topological sense but are in a configural sense almost the same. This effect is because both proposals connect themselves to the existing configural structure of the city in the same way. Neither of them takes advantages of the most integrated streets in the existing structure and use them to concentrate pedestrian and car flows to the streets or points which are intended to be the most urban areas. The knowledge of Space syntax and this evaluation puts focus on the pour understanding among architects and planners of what effect urban design proposals will have.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT04
  • 290.
    Gylling, Karin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Den lilla stadens centrum2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    Ronneby har idag ett litet centrum, knappt nio kvarter koncentrerade till gatorna i anslutning till torget, med ett varierat utbud av service och handel. Torget är idag en attraktiv mötesplats och är utformat och möblerat till att vara en plats att stanna och uppehålla sig vid. En av Ronnebys största tillgångar och som en gång varit en förutsättning för stadens grundande är Ronnebyån. Ån är idag nästan helt outnyttjad som skönhetsupplevelse i den centrala delen av staden. Istället utgör den en barriäreffekt och tillsammans Blekinge Kustbana delar den staden i två. Centrumhandeln ligger idag i stort sett uteslutande norr om järnvägen och ån och sträcker sig i öst- västlig riktning inom kvarteren som utgörs av den gamla rutnätsstaden. Framför allt handeln är hårt utsatt för konkurrens från såväl Karlskrona som Karlshamn och Växjö. Samtidigt kan denna närhet till närliggande stadskärnor ses som en tillgång ur ett regionalt perspektiv då goda kommunikationer mellan städerna finns. Det är korta resor mellan dessa närliggande orter för dagligpendling, såväl för resor med bil som med tåg eller buss. Dessa faktorer - närheten till god kommunikation, centrumhandel samt en outnyttjad skönhetsupplevelse - är det som präglar arbetet och som i slutändan vägt tyngst vid utformandet av planförslaget. Detta examensarbete resulterar i ett planförslag för hur delar av centrala Ronneby kan utvecklas för att vara en attraktiv mötesplats för såväl redan inbitna Ronnebybor som för tillfälliga besökare och turister i staden. Målet med planförslaget är att det ska vara en möjlig och realistisk lösning för såväl ny handelsetablering som en god plats för vistelse i staden. Hänsyn har bland annat tagits till befintliga förutsättningar såsom järnvägen, markförhållanden med rekreationsområde samt Ronnebyåns sträckning genom staden.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT04
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT05
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT06
  • 291.
    Gäderlund, Anna
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Vallkärra Stationsby: en del av det hållbara samhället2004Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Detta examensarbete behandlar problematiken mellan en växande stad och strävan att nå hållbar utveckling, d vs hur vi skall minska vår negativa påverkan på vår miljö och omgivning, utan finna ett sett att nå sådana strukturer som inte urholkar naturens naturtillgångar, den ekonomiska välfärden, det demokratiska systemet eller vårt kulturella arv. Då en stad står inför behovet att expandera är det viktigt att fråga sig hur detta kan ske samtidigt som utbyggnaden skall verka för den hållbara utvecklingen. Detta är en mycket intressant men komplex fråga som jag i detta arbete försöker närma mig. Arbetet är dock inte skrivit med ambitionen att lösa denna stora fråga, utan är ett anspråkslöst försök att närma mig ett av de synsätt på hur vi kan skapa hållbara strukturer i en stad som expanderar. I sökandet har jag tagit fasta på hur vi genom infrastrukturen och bebyggelsestrukturen kan bidra till att skapa hållbara strukturer. Ett av synsätten är nämligen att grunden till en hållbar utveckling ligger i en samhällsstruktur som är uppbyggd med hjälp av en samordnad och miljöanpassad bebyggelse- och trafikplanering. I denna vida fråga rymmer två ståndpunkter som vilka jag försöker närma mig. Dessa är huruvida det är genom en decentralisering eller centralisering av staden som vi på bästa sett når hållbara strukturer. En ytterligare viktig fråga i sökandet efter att finna hållbara strukturer är att titta på bebyggelsestrukturen. Idag finns det två olika förhållningssätt i denna fråga. Den ena pläderar för en tät struktur medan den andra hävdar att det är med gles struktur som vi skapar hållbara strukturer. Även dessa olika synsätt behandlas i detta examensarbete. När man jobbar med stora strukturella frågor är det lätt att glömma bort dem det berör, nämligen invånarna. Således försöker jag även titta närmre på vilka miljöer och stadstyper som är mest uppskattade och attraktiva, samt se vilka faktorer som bidrar till dess attraktivitet. Här framkommer bl a grönskans betydelse för skapandet av attraktiva boendemiljöer. För att konkretisera den teoretiska diskussionen innehåller examensarbetet även en del där den teoretiska delens slutsatser appliceras på det lilla samhället Vallkärra Stationsby utanför Lund. En fråga är; hur kan detta samhälle utvecklas till att bli en del av det hållbara samhället? Genom att utveckla Vallkärra Stationsby bygger man vidare på den pärlbandsstruktur som finns i Skåne. I förlängningen leder detta till en decentraliserad stadsutveckling, vilket många forskare menar är det bästa sättet att nå hållbara strukturer. I uppsatsen finns inga universella sanningar, utan endast små lösningar som förhoppningsvis skall verka åt rätt håll i arbetet att finna hållbara strukturer. Således är det min önskan att vi genom att satsa på en decentraliserad men koncentrerad bebyggelsestruktur går åt rätt håll i sökandet efter hållbara strukturer..

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT04
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT05
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT06
  • 292.
    Gäderlund, Filip
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Åkersvy, Ett nyttjande av jordbruksmark för planering, Nödåtgärd eller nödvändighet?2007Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsen är uppdelad i fyra avsnitt innehållande bakgrund, planförutsättningar, analys och planförslag. Målet är att planera för en utbyggnation av Åkarp genom ett traditionellt mönster av befintliga byggnader och vägar samt att utnyttja den kommunala marken i Åkarp för att bygga ett bostadsområde. Planförslaget har kallats Åkersvy för att det byggs på en åker samt att omgivningen har en vacker vy åt det skånska landskapet. Åkersvy kommer att byggas ut som en naturlig fortsättning av Åkarp. I planförslaget används Åkarps traditionella väg- och byggnadsmönster sedan trettio år som en utgångspunkt. Förslaget kommer att baseras på en genomgående huvudgata med matargator på båda sidor där trafikförsörjning sker till de olika områdena. Planområdet kommer att vara uppdelat på tre utbyggnadsetapper med sammanlagt 240 bostäder. Det kommer innehålla olika hustyper såsom sammanbyggda kedjehus, friliggande villor, och mindre friliggande enfamiljshus. Området kommer att ha varierande tomtstorlekar för att skapa variation. De sammanbyggda kedjehusen kommer att ha enhetliga tomtstorlekar till skillnad från de mindre friliggande enfamiljshusen och villorna. Genom att blanda olika bebyggelsetyper med varierande tomtstorlek skapas en miljö med omväxlade karaktär. För att behålla ortens småskalighet kommer de nya bostäderna bestå av en-och tvåplanshus. Hela planförslaget är tänkt att byggas ut på en period av 15 år.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT04
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT05
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT06
  • 293.
    Gårdendahl, Sebastian
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Återupplivning av Ängsgärdet: Stadsförnyelse i centrala Västerås2005Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Västerås Stad har i översiktsplan för Västerås tätort formulerat fem planeringsstrategier som ska vara styrande vid all fysisk planering. Dessa planeringsstrategier syftar till att Västerås mål om en hållbar utveckling ska uppfyllas. Planeringsstrategierna är: ° Bygg staden inåt ° Blanda bostäder och verksamheter ° En ny syn på trafiken ° Stärk grönskans och vattnets roll ° Utveckla försörjningssystemen Ängsgärdet är beläget cirka en kilometer öster om Västerås centrum. Stadsdelen började bebyggas i slutet på 1800-talet. Fram till 1950-talet var stadsdelen ett trivsamt och lummigt småhusområde. Stadsdelen började efter detta långsamt att förfalla, bland annat eftersom kommunen hade planer på att ersätta bebyggelsen i området. Bostadsbebyggelsen började efterhand ersättas av verksamheter. Idag är Ängsgärdet ett utpräglat verksamhetsområde. Endast ett av bostadshusen finns kvar idag. Trafikapparaten i och kring Ängsgärdet är storskalig och främst anpassad för motoriserade tranporter. Stadsdelen omges i alla riktningar av väldimensionerade trafikleder. Detta medför problem såsom barriäreffekter och otrygghet för oskyddade trafikanter. Användningen i området består främst av fackhandel och kontor. Västmanlands Lokaltrafiks (VL) bussgarage är beläget i området. Denna verksamhet tar stor plats och medför stora skyddsavstånd på grund av riskerna den medför. Någon vegetation med rekreativa egenskaper finns inte. Den grönska som finns i området består främst av otuktade buskar och sly i tomtgränserna och utmed vägarna. Bebyggelsen i området är av vitt skild karaktär och skick. Vanligt är att byggnaderna är placerade mitt på tomten. Planförslaget innebär en omvandling till en mänskligare trafikmiljö. Gatustrukturen ersätts av ett traditionellt rutnätssystem. Användningen i området förändras till stor del, då de störande verksamheterna flyttas. Istället föreslås det ett nytillskott på cirka 900 bostäder. Dock kan de flesta av dagens verksamheter finnas kvar. Planförslaget innebär ett stort lyft för grönskan i området. Flertalet gator trädplanteras och grönskan allmänhet styrs upp. Grönområden med stora kvaliteter anläggs på innergårdarna. Genomgående för bebyggelsen är att den placeras i gatulinjen, och ofta i form av storgårdskvarter. Planförslaget följer de fem planeringsstrategierna. Resultatet är en hållbar stadsdel.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT04
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT05
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT06
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT07
  • 294.
    Göransson, Anders
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Bergåsa Centrum/Monsunen – Förslag till utveckling av ett stadsdelscentrum2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Förslaget syftar till att utveckla och förbättra området omkring Bergåsa centrum, ett lokalt stadsdelscentrum i Karlskrona, samt parkområdet Monsunen . Detta ligger i linje med de intentioner som kommunen redovisar i sin översiktsplan (2002) där man redovisar avsikter att rusta upp lokala centrumområden i kommunen. Bergåsa centrums funktion som lokalt stadsdelscentrum ska stärkas och göras mer tydlig, parken skall förnyas i syfte att förbättra dess funktion och användning. Förslaget avser samtidigt att hitta en bättre lösning för trafiksituationen i området vilket omfattar korsningen Sunnavägen/ Valhallavägen, järnvägsövergången samt trafikmiljön i övrigt. Tillsammans ska dessa åtgärder ge Bergåsa centrum en viktigare roll som stadsdelscentrum med större attraktivitet och med förbättrade kvalitéer i många avseenden.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
  • 295.
    Göransson, Gunnar
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Ekologisk omställning av efterkrigstidens bebyggelse med utgångspunkter i hållbar stadsutveckling2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Mer än hälften av alla lägenheter i Sverige byggdes under åren 1950-1975, den perioden som i svensk bebyggelsehistoria brukar kallas för efterkrigstiden. Bilden av områden från den här tiden är ofta negativ och det är ofta i områden från den här tiden som de sociala problemområdena i svenska städer finns. Idag är många av dessa områden nedgångna och slitna och i behov av en upprustning. Områden från den här tiden planerades efter andra förutsättningar och lever idag inte alltid upp till de krav som ställs på resurshushållning och kretsloppstänkande. Den här uppsatsen fokuserar på de möjligheter som finns i förnyelsen av dessa områden och hur en omställning mot ett hållbart ekologiskt samhälle kan appliceras där. En ekologisk omställning kan bidra till att förbättra hållbarhetens alla dimensioner. I den fysiska miljön kan många åtgärder göras för att förbättra situationen i dessa bostadsområden. De är ofta väl avgränsade och i förnyelseåtgärder är det relativt enkelt att engagera invånarna. Förändringar i den fysiska miljön skapar förutsättningar att förbättra områdens rykte och bidra till en ökad social stabilitet. Augustenborg i Malmö är ett typexempel för den tidiga efterkrigstidens bebyggelseområden. Området har genomgått en stor förändringsprocess under en åtta års period. Vilket gett resultat på såväl den ekologiska, som de sociala och ekonomiska aspekterna av hållbar utveckling. 

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 296.
    Gül, Mustafa
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    WHEN THE DREAMS COME TRUE: THE CONSEQUENCES OF FREE MOVEMENT OF TURKS WITHIN EU2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    Immigration into Europe has always been at the center of EU’s agenda. With the candidacy of Turkey for entry into the EU, the issue of immigration is being discussed with a new intensity. That is why this paper aims to understand the dynamics that will govern Turkish migration into EU after membership and to provide a sound basis for its complicated nature. In order to do that, different theories of migration have been categorized at different levels of approaches and analyzed to understand the reasons for migration. To ground these theories in the reality of migration, the statistics on countries that joined the EU in 2004 and 2007 have been used. After identifying the reasons why citizens of these new member states migrate, prospective Turkish migration has been analyzed accordingly. It has been found out that the reasons for Turkish migration will be mostly the same as those for new member states’ citizens. As a result of this, it has been concluded that the prospective Turkish migration will be extremely diverse and complicated and that the directions of migration will not only be from Turkey to Europe but also from Europe to Turkey.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 297.
    GÜL, Mustafa
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    WHEN THE DREAMS COME TRUE: THE CONSEQUENCES OF FREE MOVEMENT OF TURKS WITHIN EU2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    Immigration into Europe has always been at the center of agenda of the EU. With the candidacy of Turkey, the issue of immigration is being discussed at an accelerating rate. That is why this paper aims to understand the dynamics behind the prospective Turkish migration into EU after membership and to provide a sound basis for its complicated nature. In order to do that, different theories of migration have been categorized at different levels of approaches and analyzed to understand the reasons for migration. To set the relationship between theory and reality of migration, the statistics on countries that joined the EU in 2004 and 2007 have been used. After identifying the reasons why citizens of these new member states migrate, the prospective Turkish migration has been analyzed accordingly. It has been found out that the reasons for Turkish migration will be mostly the same as those for new member states’ citizens. As a result of this, it has been concluded that the prospective Turkish migration will be so diverse and complicated and that the direction of migration will not only be from Turkey to Europe but also from Europe to Turkey.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 298.
    Hadasch, Ilona
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    How to increase the market share of public transportation? Experiences from the city of Göteborg.2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    The paper focuses on measures for a process of increasing the market share of public transportation in the case of the city of Göteborg. Based on a general discussion of the question how people behave in terms of traveling by public transportation or car and the theoretical framework sorting different groups of measures of push and pull factors, a presentation of the use of measures in the case of the city of Göteborg leads to the development of possible first steps. Literature about travel behavior in theory and case studies offers background for concepts for reducing car use like Motility and Travel Demand Management as well as for the concept of push and pull factors. Interviews made with experts working with public transportation in the city of Göteborg help to get an overview of several opinions about the implementation of different groups of measures. The main findings are the strengths and weaknesses of the key theoretical issues as well as the experience already made with projects for increasing market share of the city of Göteborg. When being aware of the findings, one can conclude that the communication and cooperation among others between institutions and organizations has to get intensified to increase the market share of public transportation in the case of the city of Göteborg. Moreover for a successful process it is necessary to minimize the lack of research and the policy has to consist of both soft and hard measures of push and pull factors as the combination includes more target groups and matches the reality of practice.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 299.
    Hading, Malin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Markhushållning & förtätning: en studie om den skånska jordbruksmarken och en fallstudie i Lomma kommun med förslag till förtätning2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Mycket av vårt lands mest högklassiga jordbruksmarker finns i Skåne. Samtidigt befinner sig många skånska kommuner i expansiva faser och behovet av nya bostäder är stort. Städernas behov av utveckling och expansion och bevarandet av landsbygd och jordbruksmark kommer då ofta i konflikt. Jordbruksmarken är en ändlig resurs, som är viktig för mänskligheten genom bland annat livsmedelsförsörjning, förnyelsebara tillgångar och för de naturliga ekosystems funktioner, men även för människornas behov av rekreation. I Miljöbalken benämns jordbruk vara av nationell betydelse. Hur den fysiska planeringen ska förhålla sig till markanvändningen av jordbruksmark vid städers expansion är en mycket viktig, men samtidigt väldigt svår fråga och det tycks inte finnas något enkelt svar. Det jag vill göra i detta arbete är att belysa den problematik som råder och likaså undersöka på vilka sätt det genom fysisk planering går att arbeta på när städer expanderar. Många nya bostadsområden behöver byggas för att kunna tillgodose människornas behov och önskemål, samtidigt riskerar mycket värdefull jordbruksmark att tas i anspråk till denna expansion. Det som behövs är ett hållbart stadsbyggande, som på ett bra sätt förhåller sig och värnar om den värdefulla jordbruksmarken. De stadsutbyggnadsalternativ som beskrivs och diskuteras i arbetet är förtätning och utglesning och dess för- och nackdelar sett i relation till varandra. Examensarbetet är indelat i fyra delar. Den första delen består av en inledning och bakgrund till ämnet med syfte, frågeställningar och metod för arbetet. Del två fungerar som teoretisk introduktion till ämnet, som tar upp fakta och information gällande markanvändning och jordbruksmark. Denna del tar upp riktlinjer och direktiv som på olika sätt är aktuella för ämnet samt behandlar de förhållningssätt som tas upp i svensk planlagstiftning och ligger till grund för vår markanvändning. En diskussion förs kring förtätning och utglesning och de intressekonflikter som är relevanta för framtida stadsutbyggnad. I del tre görs en fallstudie i Lomma kommun där jag närmare undersöker hur kommunen arbetar med dessa frågor och den problematik som råder i ämnet. I den fjärde delen presenteras ett planförslag till förtätning av ett befintligt bostadsområde i Lomma. Min förhoppning är att förslaget skall visa ett positivt sätt att förtäta redan befintliga bostadsområden, samtidigt som grönområden och omkringliggande jordbruksmark ej tas i anspråk. Förhoppningen med detta examensarbete är att skapa en diskussion kring framtida markanvändning och hur vi på bästa sätt bör förhålla oss till den värdefulla jordbruksmarken.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 300. Hagen, Dagmar
    et al.
    Aasetre, Jörund
    Emmelin, Lars
    Communicative Approaches to Restoration Ecology: a case study from Dovre Mountain and Svalbard, Norway2002Inngår i: Landscape research, ISSN 0142-6397, E-ISSN 1469-9710, Vol. 27, nr 4, s. 359-380Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Extensive damage to arctic and alpine landscapes raises the question of resoration as a management strategy. Social science and planning concepts and methods are needed to handle the value judgements in resoration. Restoration of two areas was investigated using qualitative and participatory methods. Four possible restoration scenarios were investigated.

3456789 251 - 300 of 804
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf