Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
3456789 251 - 300 av 1127
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Eliasson, Henrik
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Stad-i-park: Framtidens stadsbyggnadsstrategi?2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Historiska stadsbyggnadsstrategier med fokus på hållbarhet eller grönska utgör utgångspunkten för framtagandet av en ny stadsbyggnadsstrategi som ska vara hållbar ur alla aspekter; både ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. I kandidatuppsatsen undersöks möjligheterna att fortsätta förtäta staden och samtidigt behålla stadens parker och grönska. Stadsbyggnadsstrategin är döpt till Stad-i-park och är en utopisk vision som syftar till att förändra vårt sätt att leva och vilken funktion en stad ska fylla för att nå en hållbar utveckling. Detta uppnås i teorin genom att ersätta transporterna inom staden med framförallt spårbunden trafik, öka mötesplatserna i staden genom att föra in mer grönska och torg samt att förtäta staden då byggnader som tillhör dagens trafiksystem inte längre behövs. Förändringar i infrastrukturen ska inte påverka rörligheten utan staden ska även i fortsättningen vara tillgänglighetsanpassad vilket bl.a. kan tillgodoses genom att reducera stadens barriärer. Genom att skapa en variation av grön- och vattenområden, torg och gågator i bostads-, arbets- och serviceområden inom staden kan ett attraktivt stadslandskap bildas där hållbarheten prioriteras för att skapa en värdefull helhetsmiljö. En förutsättning för att minska transporterna och öka attraktiviteten är att staden blir funktionsblandad så att det blir möjligt att nå arbete, service och butiker på rimligt avstånd från bostaden. För att visa hur strategin kan utformas i praktiken redovisas ett gestaltningsförslag för hur Karlskrona centrum kan omvandlas utifrån strategin Stad-i-park. Gehl Architects stadslivsanalys ligger till grund för placeringen av de olika stadsbyggnadselementen. Spårbilssystemet kommer att utgöra det huvudsakliga transportsättet i staden och hållplatser är placerade för att tillgodose att en hög tillgänglighet till systemet uppnås. Strategin är en utopi och fungerar inte i dagsläget i alla avseenden då nuvarande lagar och system utgör hinder för ett genomförande. I uppsatsen förs däremot en argumentation som visar hur de flesta av dagens stadsproblem kan lösas i framtiden. Utopins syfte handlar snarare om att väcka tankar och visa vilka problem som finns mer än att faktiskt genomföras i verkligheten.

  • 252.
    Elrud, Sofia
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Konsultplanering: Planeringskonsulter i den kommunala fysiska samhällsplaneringen2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete har tagit fokus på en ännu outforskad företeelse i svensk kommunal planeringspraktik, nämligen något som här kallas ’konsultplanering’, det vill säga konsultmedverkan i den kommunala planeringen. Uppsatsen har avgränsats till att handla om ’planeringskonsulter’ och konsultuppdrag som konkret handlar om planering och inte olika utredningar etc. som i och för sig också ingår i planeringsprocessen och ofta utförs av konsulter. Ämnet är intressant eftersom det idag är vanligt i de flesta av Sveriges län att kommunerna använder sig av konsulter. Studiens syfte är att studera den ökande konsultplaneringen i den svenska kommunala planeringspraktiken, samt dess positiva respektive negativa konsekvenser för planeringssystemet. Fokus ligger på följande frågeställningar: - Varför anlitas konsulter och vad gör de i den kommunala planeringen? - Vad finns det för positiva respektive negativa konsekvenser av konsultmedverkan i planeringen? - Vad blir kommunens roll när allt mer planarbete läggs på konsulter? Eftersom det hittills inte finns någon svensk forskning på denna företeelse består studien främst av intervjuer. Det har varit viktigt att skapa en bild av hur fenomenet konsultplanering ter sig i dagens planeringssverige. Därför har elva intervjuer genomförts där praktiker med bakgrund från både den kommunala och konsultsidan berättat om sina erfarenheter och uppfattningar. Det har framkommit att andelen konsulter i planeringen är stor på många håll, samt att det framför allt är detaljplaner som outsourcas. Oftast anges resurs- och komptensförstärkning som anledningen till att man anlitar konsulter, men det finns även andra skäl. Både för- och nackdelar med konsultmedverkan lyfts och samtliga informanter verkar överens om att konsulter har något att tillföra, men också att det finns en del problem som man bör se upp med. Alla respondenter lyfter även att kommunen fortfarande har en viktig roll att spela och konsultmedverkan tycks inte vara slutet för den kommunala planeringen. Med denna studies begränsade omfattning är det svårt att dra några generella slutsatser. Sammanfattningsvis kan man konstatera att det behövs mer forskning på detta område eftersom det är ett viktigt ämne som det finns mycket att säga om.

  • 253.
    Emanuelsson, Cecilia
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Rastplatsers funktion och plats i den fysiska planeringen: en studie av rastplatserna Såten och Torstäva2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Rastplatser är något många tar förgivet, de bara finns där längs vägarna med jämna mellanrum. Tyvärr stämmer inte det i hela Sverige. Södra Sverige har ett bra nätverk med rastplatser som kommer med bra mellanrum. Från Gävle och norrut finns det tyvärr en helt annan bild. På rastplatskartan från 2010 ser man tydligt att rastplatserna blir färre och färre ju längre norr ut man kommer. I Region Nord behövs minst 15 nya rastplatser för att endast nå maxavståndet mellan rastplatser. Något det inte finns resurser till. Men varför finns det då rastplatser? Har de någon funktion? Ja, det har de i allra högsta grad. Olyckor med förare som somnat eller som är trötta när de kör är en av de vanligaste orsakerna vid olyckor. För att förhindra dessa olyckor spelar rastplatser en viktig roll. Rastplatserna blir en plats där föraren kan sträcka på benen, få frisk luft. Det blir även ett avbrott i körningen som lätt kan bli monoton vid körning på nätter och tidiga morgnar. Det är framförallt på större bredare vägar som just monotonin kan bli ett problem. Undersökningar visar att skiftarbetare och pendlare som kör till och från jobben dessa tider på dygnen är högt representerade i olyckorna med trötthet inblandade. Rastplatser har fler funktioner än enbart säkerhetsmässiga. Det är ett bra läge för kommunen att visa upp sig och visa turister vad som finns i kommunen. Det kan röra sig om vilka sevärdheter som finns men även vad det finns för möjligheter till logi. Förutom information från kommun och andra företag behövs det toaletter, bord och stolar samt möjlighet att slänga sopor. Även möjlighet att söka skydd vid dåligt väder är en bra funktion, inte minst för de som kör motorcykel.

  • 254.
    Emenius, Hanna
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    FYSISK PLANERING OCH FÖREBYGGANDE AV ÖVERSVÄMNINGSKONSEKVENSER2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetet undersöker hur man genom fysisk planering kan reglera förebyggande för att minska risken för och konsekvenserna av översvämning.

  • 255.
    Emenius, Hanna
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Vägen till externhandel2013Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Etableringen av externhandeln i svenska kommuner har ökat under senare år och flera kommuner har projekt som ligger i startgroparna. Mellan åren 2000 och 2005 dubblerades antalet områden med handel i externa lägen (2008, Länsstyrelsen i Skåne län). Sedan 2000 har 64 nya köpcentrum öppnats runt om i landet. Totalt finns nu 298 stycken och ytterligare 22 är planerade fram till 2016 (ncscnordic.org). Externhandelns förespråkare hävdar nödvändigheten i externa köpcentrum för att kunna konkurera med andra orters utbud. De menar att handeln centraliseras och att de kommuner som inte satsar nu riskerar att missa tåget. Det får till viss del stöd av en utredning som gjordes av Handelns utredningsinstitut 2008. Den visar att 2007 stod 50 av landets 290 kommuner för 75% av den totala sällanköpsvaruhandeln, samtidigt som 100 kommuner delade på 80% av den totala dagligvaruhandeln. Enligt handelns utredningsinstitut är konsumenter också beredda att åka allt längre sträckor för att handla sällanköpsvaror som kläder och möbler. Förespråkarna menar vidare att externhandel lockar ett annat klientel och därmed inte påverkar den befintliga handeln i staden. Kritiker hävdar istället att antalet konsumenter är begränsat och pengarna i deras plånböcker likaså. De menar att handel utanför stadskärnan riskerar att slå ut handeln i centrum. De menar också att externhandel bygger in kommuner i ett ökat bilberoende och en ohållbar utveckling som strider mot miljömål. En annan aspekt är att dagligvaruhandel flyttar ut från centrum till externhandelsområden och att det i hög grad påverkar dem som inte har tillgång till bil och människor som redan är socialt utstötta (Länsstyrelsen Skåne län 2001). Handelns utredningsinstitut talar i sin rapport från 2008 om substitutionseffekt och överspillningseffekt som två möjliga effekter av externhandel. Substitutionseffekt innebär att en konsument som bor i stadens centrum alternativt i grannkommunen ersätter sina inköp i stadskärnan, eller den egna kommunen, med handel i ett externt köpcentrum utanför centralorten. Överspillningseffekten innebär att konsumenten som reser till ett externt köpcentrum för att handla sedan också handlar i stadens centrum. Substitutionseffekten leder till en utarmning av stadens centrum och kranskommuner medan överspillningseffekten leder till en positiv utveckling för både den centrala och externa handeln. Vilka avvägningar gör kommuner inför en etablering av extern detaljhandel? Hur använder kommunen sig av sitt planmonopol och i vilken utsträckning samarbetar kommuner och regioner i frågor om externhandel? Vilka förväntningar har kommuner, representanter för handel och politiker på utvecklingen i kommunen efter en nyetablering av externhandel? Hur påverkas de gamla stadskärnorna av att ny handel etableras utanför stadens centrum och erbjuder stora shoppingytor, lättåtkomligt från motorvägen, med gratis parkering och tak som skyddar mot väder och vind?

  • 256. Emmelin, Lars
    Att synas utan att verka – miljömålen som symbolpolitik?2005Ingår i: Konflikter, samarbete, resultat. Perspektiv på svensk miljöpolitik. Festskrift till Valfrid Paulsson / [ed] Lundgren, Lars J; Edman, Johan, Brottby: Kassandra , 2005Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 257. Emmelin, Lars
    Effective Environmental Assessment Tools – critical reflections on concepts and practice2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Programmet "Miljöstrategiska verktyg", MiSt, är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram finansierat av Naturvårdsverket. I programmet studeras verktyg som kan underlätta miljöbedömning i strategiskt beslutsfattande på olika nivåer, från nationell till lokal. Förståelsen och basen för utveckling av verktyg och rekommendationer om verktyg i olika planerings- och beslutsprocesser baseras på empirisk forskning på fall inom flera sektorer. Målet för MiSt-programmet • Kritisk undersökning av verktygens funktion • Teoribaserad förståelse av deras verkan • Utveckling av råd om effektiv användning av verktyg och kombinationer av verktyg. Antologin är en första avrapportering av resultat från MiSt-programmet. Strategisk miljöbedömning, MKB

  • 258. Emmelin, Lars
    EIA follow up2007Ingår i: Standards and Thresholds for Impact Assessment / [ed] Glasson, M.; Emmelin, J.; Helbron, L. &; , Springer Verlag. , 2007Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 259. Emmelin, Lars
    Environmental Impact Assessment in Norway – understanding implementation as a function of professional culture2001Ingår i: Environmental Education and Information, ISSN 0144-9281 , Vol. 20, nr 4, s. 299-314Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 260. Emmelin, Lars
    Evaluating Environmental Impact Assessment Systems - Part 1: Theoretical and Methodological Considerations1999Ingår i: Scandinavian Housing & Planning Research, ISSN 0281-5737 , Vol. 15, nr 3, s. 129-148Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The paper addresses the problem of evaluating the functioning of EIA by relating EIA to professional and organisational cultures in environmental planning and management. The paper offers a model of modes of evaluation and suggests that the understanding of implementation structures is necessary to complement other types of evaluation which tend to focus on systems structure and document structure and to take an insider perspective on effectiveness of EIA.

  • 261. Emmelin, Lars
    Evaluating Nordic Environmental Impact Assessment - Part 2: Professional Culture as an Aid in understanding Implementation1999Ingår i: Scandinavian Housing & Planning Research, ISSN 0281-5737 , Vol. 15, nr 4, s. 187-211Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Nordiska MKB-system och deras funktion kan bara förstås mot en bakgrund av de professionella och organisatoriska kulturer i vilka lagstiftnngen implementeras.

  • 262. Emmelin, Lars
    Land use planning and SEA – coevolving systems2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 263. Emmelin, Lars
    Landscape Impact Analysis: a systematic approach to landscape impacts of policy1996Ingår i: Landscape research, ISSN 0142-6397, E-ISSN 1469-9710, Vol. 21, nr 1, s. 13-35Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A method for analysis of landscape impacts has been developed and applied to policy analysis in Sweden and Norway. The method uses scenario techniques to solve the methodological problem om lack of specificity of policies and programmes. The paper describes the main steps of the method and show an example of the application to assessemnt of the impact of policy instruments in Norwegian agricultural policy.

  • 264.
    Emmelin, Lars
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Reflections on a dysfunctional SEA-system: the case of Swedish spatial planning2016Ingår i: European and International Experiences of Strategic Environmental Assessment: Recent Progress and Future Prospects / [ed] Sadler, B., Dusík, J., Taylor & Francis, 2016, s. 84-108Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 265. Emmelin, Lars
    Strategic Environmental Assessment for Tourism Planning2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 266. Emmelin, Lars
    Tools for environmental assessment in strategic decision making2006Ingår i: BTH Research Report 2006:03 / [ed] Emmelin, Lars, Karlskrona: BTH , 2006, s. 4-23Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This article discusses the conceptual basis of the research in the MiSt-programme looking especially at the concept of tools and a simple model for the interaction of tools with their context of application and implicit background factors.

  • 267. Emmelin, Lars
    et al.
    Fredman, Peter
    Sandell, Klas
    Planering och förvaltning för friluftsliv: en forskningsöversikt2005Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Uppdraget var att göra en översikt över svensk och internationell forskning inom området "planering och förvaltning av natur för friluftsliv och naturturism". Uppdragsbeskrivningen från Naturvårdsverket innehöll två huvudmoment: redovisning av kunskapsläge och en analys av behov av forskning och metodutveckling för planering och förvaltning.

  • 268. Emmelin, Lars
    et al.
    Lerman, Peggy
    Environmental quality standards as a tool in environmental governance – the case of Sweden2007Ingår i: Standards and Thresholds for Impact Assessment / [ed] Glasson, M.; Emmelin, J.; Helbron, L. &; , Springer Verlag. , 2007Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 269. Emmelin, Lars
    et al.
    Lerman, Peggy
    Miljöregler: hinder för utveckling och god miljö?2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    The report examines environmental assessment and permit systems, planning etc to evaluate the conflict between the planning- and permit systems and development.

  • 270. Emmelin, Lars
    et al.
    Lerman, Peggy
    Styrning av markanvändning och miljö2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 271. Emmelin, Lars
    et al.
    Lerman, Peggy
    The problems of a minimalist approach – the case of Sweden2004Ingår i: Implementing Strategic Environmental Assessment (SEA) / [ed] Schmidt, Michael; , Elsa João and Lothar Knopp, Berlin: Springer-Verlag , 2004Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Sweden has taken a clearly minimalist approach to the implementation of the SEA-directive. In this article we examine the mode of implementation and discuss some of the problems of the Swedish approach.

  • 272. Emmelin, Lars
    et al.
    Nilsson, Jan-Evert
    Integration of Environment into Regional Growth Policy- the lack of environmental consideration in implementation2006Ingår i: BTH Research Report 2006:03 / [ed] Emmelin, Lars, Karlskrona: BTH , 2006, s. 228-241Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Sustainability at the level of national policy and regional programmes is implemented in project funding. If tiering is to be effective methods of screening projects for environmental impact and for deciding if projects are in line with policy are needed. Project funding can not be shown to be influenced by programme ambitions for sustainable development with regards to the environmental component. Sector integration which is central to Swedish sustainability policy seems so far not to have had any great impact.

  • 273.
    Emmelin, Lars
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering.
    Söderblom, Ingmarie
    Spelet om 3G: en förstudie av mastfrågan2002Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Utbyggnaden av 3G-systemets fysiska infrastruktur kan ses som ett spel med tre huvudaktörer: operatörerna, staten och kommunerna. Staten har delat ut licenser med mycket ambitiösa krav på täckning och utbyggnadstakt. Operatörerna, å sin sida, har ett intresse av den utbyggnad som ger bäst ekonomi och marknadsposition, vilket inte nödvändigtvis innebär att de har ett intresse av vare sig den hastighet eller täckningsgrad de själva drivit fram i skönhetstävlingen. Kommunerna ska slutligen handlägga ansökningarna om bygglov från operatörerna; kraven på utbyggnadshastighet är här ett uppenbart problem. Utbyggnaden av infrastrukturen för 3G-systemet är principiellt intressant långt utöver de konkreta planerings- och miljöproblemen. Den illustrerar hur ?hållbar utveckling? hanteras i praktiken. Teknik och utvecklingsoptimismen har inte på något påvisbart sätt balanserats mot miljöintressen. I 3G är dessa avvägningar flyttade ned till kommuner och länsstyrelser. Besluten om 3G illustrerar det strategiska beslutsfattandets centrala dilemma: avvägningen mellan ?att våga och att väga?. Nyckelord: 3G, UMTS, bygglov, miljöprövning, infrastruktur

  • 274.
    Emslie, Martin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Station-nearness Principles in the Copenhagen Region and Scania, Integrating Urban Functions with Public Transit2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Abstract Station-nearness principles as we will discuss in this paper, deals with the coordination of urban functions with the public transportation network. When we talk about functions, we mean residences, workplaces, commercial services, entertainment venues, places of culture, etc. These functions should be high density, there should be a mix of them and they should be pedestrian friendly in nature. Effective integration of functions around train stations brings many benefits and is one of the best means by which you can increase public transport use and increase the accessibility for people in a region. More and more, cities in North America, Europe and other places, are exploring the idea of how this concept can be applied. The Copenhagen region as we will discuss, has placed station-nearness principles at the forefront of their finger plan. Since the Copenhagen region has applied these principles, they have seen clear results with increased public transit ridership, as well on the overall, an increase in the standard of living. As many places are exploring the concept, not everyplace has been able to make the concept work. When we look at Scania, the concept is under utilized to a degree. There continues to be many populated and dense areas in Scania where the coordination of urban functions with public transit is lacking. The automobile is also gaining stronger competition over public transportation; this is a concern in terms of the sustainable future and quality of life for the region. It is not always the solution to simply expand the public transportation network, rather it can be significant to explore more upon the concept of station-nearness principles so that the existing public transit network can be made more effective. It is important to compare places, see in our case study how the concept has worked in the Copenhagen region and look into why the concept is lacking in Scania, as well, what can be done to implement it more in Scania. It is also important how the Öresund region as whole, can play a role with developing the concept, as well, how the concept can benefit the Öresund region vice versa.

  • 275.
    Engblom, Robert
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    INTEGRERINGSMODELLEN - Ett användbart planeringsverktyg för att beskriva fysiskaintegreringsförutsättningar?: UNDERSÖKNING OCH ANALYS AV EN METOD FÖR BEDÖMNING OCH REDOVSING AV FYSISKA STRUKTURELLA INTEGRERINGSASPEKTER2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Under en relativt lång tid har det inom samhällsplaneringsdebatten framhållits vikten av att verka för en utveckling som tar oss från funktionsseparerade, segregerande och trafikalstrande stadsbyggnadsstrukturer till den funktionsblandade attraktiva staden som erbjuder närhet, jämlikhet och minskat biltransportbehov mellan dess väl sammanlänkade och integrerade stadsdelar och funktioner.  En tydligt rådande trend och utveckling inom stadsplanering är också den ökade fokuseringen på att hitta modeller och verktyg för att kunna bedöma och utvärdera stadsutvecklingsförslag ur holistiska hållbarhetsperspektiv, vilket bl.a. märks i utvecklandet av hållbarhetscertifieringsmetoder för stadsdelar samt krav som ställs på holistiska delanalyser och redovisningar i dessa.

    Hur problem, förutsättningar och innebörden av olika strukturella lösningar framställs kan ha en stor betydelse för vilken lösning som väljs samt hur väl den valda lösningen bidrar till en önskad stadsutveckling. I detta sammanhang kan det vara av värde att i planeringsprocesser att ha bra verktyg för att kunna analysera och beskriva olika förutsättningar och förändringsförslag.

    Trafikverket publicerade i 2011 rapporten "Integrering av handel i städer- Metoder, strategier och exempel" (2011:050). I rapportarbetets senare delar utvecklades förslag till en metod/modell för att kunna mäta och i ett samlat i sammanhang redovisa olika beståndsdelar som bedöms ha betydelse för en ökad fysisk strukturell och funktionell integration. Metoden som föreslås, den s.k. Integrationsmodellen, bygger i princip på att viss grundläggande data t.ex. bruttototalarea (BTA) av olika markanvändningar, gatu- och GC-nätets längd, struktur och sammanlänkning, förekomsten av gator med barriär effekter m.m. för aktuellt område samlas in och via sammanvägande kvantifiering sätts i relation till varandra i ett värderosdiagram. Metoden har inom ramen för Trafikverkets rapport prövats på ett handelsområde i Örebro, men någon mer omfattande validering eller tester har ännu inte skett.

    Här föreliggande arbete syftar till att i brett perspektiv analysera och undersöka integreringsmodellens ansatser och bedömningsgrunder för att förstå och beskriva fysisk strukturell integrering. Detta dels ur ett teoretiskt perspektiv genom jämförelse med andra för stadsplaneringen relevanta förhållningsätt och metoder samt dels i ett praktiskt tillämpningsperspektiv genom tester på principiella förenklade stadsstrukturer samt en fallstudie för ett utvecklingsområde i centrala Kungsbacka. En betydande del av arbetet har även fokuserats till att med dessa validerande tester som grund utarbeta och föreslå kompletteringar och justeringar i modellens beräkningsgrunder.

    En exemplifierande genomlysning av en representerande vägledning från flera centrala planeringsmyndigheter som Trafik för en attraktiv stad (TRAST) visar att vikten av fysisk strukturell integrering tydligt tas upp och tillskrivs ha en betydelse för den attraktiv hållbarstadsutveckling, samt att dessa frågor kan framhållas som övergripande mål både för den enskilda staden och för samhället i stort. I TRAST i huvudsak beskrivet genom termer som tillgänglighet och närhet.

    För att ge övergripande förståelse till hur fysisk strukturell integrering kan beskrivas och förstås, samt för att sätta integreringsmodellens förhållningssätt till integreringsbegreppet i ett teoretiskt sammanhang har en översiktlig beskrivning av två andra teorier och metoder även gjorts inom ramen för detta arbete; Space syntax respektive Stephen Marshalls stråkstrukturanalys (inklusive anslutande beskrivningar i publikationen Streets and Patterns.). Space syntax, som idag är en väl etablerad metodik inom bl.a. stadsplanering, analyserar integration med utgångpunkt i de uppfattade rummens samband och förhållande tillvarandra. Marshalls stråkstrukturanalys kan på övergripande plan sägas utgå ifrån gatulänkarnas samt nätverkens (exempelvis gc-nätets) konnektivitet och strategiska kontinuitet. 

    En övergripande likhet mellan både Marshalls angreppsätt, space syntax och integreringsmodellens förhållningsätt är att ingen av dessa direkt föreskriver en given typ av utformning eller struktur, utan syftar till att genom analyser av visa delkomponenter i staden kunna beskriva vissa egenskaper som bedöms ha betydelse för dess helhet och inneboende kvalitéer. Även om ingen analysmetod ger alla svaren som krävs för att lösa de komplexa frågor som stadsplanering behöver hantera är en gemensam kvalitet hos samtliga av metoderna att de medger kvantitativa analyser och redovisningar av viktiga delfaktorer i stadstrukturens egenskaper samt dessa beståndsdelars konfigurativa (i integreringsmodellen även till viss del även kompositionella) förhållanden till sin omgivning. Dessa analyser kan fungera som viktiga verktyg för att förstå, beskriva och prioritera önskvärda egenskaper utifrån uppsatta mål för det enskilda stadsrummet, för ett delområde eller för staden som helhet. 

    I här föreliggande arbete konstateras att det ur ett teoretiskt perspektiv kan sägas finnas en relevans både av integreringsmodellen generellt som planeringsverktyg och av ansatsen i dess ingående bedömningsparametrar. De praktiska empiriska testerna inom ramen för detta arbete har visat

    behov av kompletteringar och justeringar av modellens beräkningsgrunder. Flera justeringar har tagits fram och föreslagits inom ramen för detta arbete. Med dessa justeringar kan på ett övergripande plan analyser enligt integreringsmodellen beskrivas ge tillfredställande utfall i de utförda testerna.  Fortsatta valideringar samt parallella tester med andra sätt att mäta integrering och mätningar av faktiska rörelser bedöms dock behövas för att på ett djupare plan kunna avgöra huruvida höga värden i integreringsprofilens parametarar återspeglar en slags faktisk hög inte-grering med närliggande områden. Samtidigt kan integreringsmodellens ansats att just kvantifiera faktiska fysiska faktorer vara just ett sätt att beskriva en slags faktisk integrering i sig.

    Avslutningsvis kan det sägas att stads- och samhällsbyggnadsprocesser, och avväganden i dessa, är komplexa och omfattar många sakområden, delar och faktorer. Oavsett vilka metoder eller analysverktyg som används finns alltid en risk för övertolkning eller till ett för stort fokus på resultaten för analysen av vissa delfrågor. Ett holistiskt synsätt är samtidigt avgörande för hur den samlade stadskvalitén och den samlade hållbara stadsutveckling blir. För att möjligöra ett holistiskt synsätt krävs en förståelse för de enskilda beståndsdelarnas egenskaper. Utmaningen och möjligheten ligger just i att utifrån vissa kända försutsättningar kunna synligöra, analysera och redovisa de enskilda beståndsdelarnas egenskaper i relation till övriga delfaktorer för att ge ny kunskap om helheten. Relevanta metoder och beskrivningsverktyg kan, med en medveten situationsanpassad resultattolkning, utgöra ett viktigt delstöd för att göra detta.

    "Metod är ett intellektuellt instrument med vilket det är mjöligt att med utgångs punkt i det kända producera kunskap om det okända"

    (Jacopo Zaberella, italiensk filosof från 1500-talet.)

  • 276.
    Engelin Edvinsson, Tobias
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Ekosystemtjänster i stadsplanering2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ekosystemtjänster är ett relativt nytt begrepp inom fysisk planering och kan beskrivas som de olika gratistjänster människan får från jordens olika ekosystem. Utan dessa gratistjänster skulle jorden inte vara en beboelig plats för människan. Därför är tjänsterna vi får från naturen livsavgörande för vår och andra arters existens. Men trots att ekosystemtjänster är av oerhört värde för mänskligheten och dess socioekonomiska samhälle saknas det idag kunskap om detta område - inte minst inom fysisk planering. Dessa tjänster saknar, vad man kallar, ett marknadsvärde vilket har lett till att det är svårt att uppskatta det ”riktiga värdet” av de tjänster vi får från naturen. Hur sätter man ett värde på exempelvis fördelarna med pollinering, stadsodlingar, de psykiska och fysiska fördelarna med urbana grönytor samt den naturliga vatten- och luftrening som ständigt sker? Det är ingen lätt fråga att besvara. Okunskap om ekosystemens olika tjänster kan få förödande konsekvenser i en allt mer globaliserad värld med ekonomier som ständigt växer. Där majoriteten av världens befolkning bor i städer som växer både på bredden och på höjden samtidigt som jorden står inför globala klimatförändringar med varmare klimat, kraftigare nederbörd et cetera. Ekosystemtjänster har visat sig användbara i många av dessa fall, om de används på rätt sätt. Ekosystemtjänster renar exempelvis vår luft i täta städer, de reglerar temperaturer i städer, de kyler byggnader under heta sommardagar, de har ett rekreativt värde för människor och har även visat sig effektiva för att motverka stress och andra psykiska sjukdomar. Fördelarna är många och kunskap om hur de kan användas på bästa sätt kan ge stora samhällsvinster. Fysisk planering är ett av de främsta medlen för att kunna hantera och nyttja ekosystemtjänsterna på lämpligast sätt. Men trots detta saknas det idag kunskap bland planerare inom detta område. Med min uppsats hoppas jag därför kunna bidra till att väcka fler planerares, arkitekters, politikers och andra aktörers intresse för att förstå värdet av att använda ekosystemtjänster inom stadsplanering.

  • 277.
    Engström, David
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Skäggetorp: ett förslag hur stadsdelen kan integreras med övriga staden2010Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Stadsdelen Skäggetorp är en förort cirka 4 kilometer från Linköpings centrum som uppfördes under miljonprogrammet det vill säga mellan 1965-74. Under dessa tio år uppfördes drygt en miljon bostäder i Sverige med avsikten att bygga bort den bostadsbrist och trångboddhet som då rådde. Efteråt har byggandet och stadsdelarna från epoken kommit att kritiserats hårt för att bland annat ha monotona och torftiga miljöer. Utemiljöerna var något som allt som oftast blev eftersatt vid byggandet på grund av att det rationaliserades och serietillverkning skedde. Förorterna från miljonprogrammet har även kritiserats på grund av den segregering som allt som oftast skett i dessa stadsdelar. Även Skäggetorp har fått denna kritik mot sig samt tilldelats ett rykte om att vara ett mindre attraktivt bostadsområde i Linköping. Flertalet av stadsdelsdelens invånare har pekat på detta som ett problem samt att stadsdelen har sämre rykte än förtjänat. Stadsdelens dåliga rykte har medfört att få besöker stadsdelen vilket ytterligare förstärker segregationen. Det här examensarbetets primära syfte har varit att skapa ett attraktivt stråk ned mot stadsdelen från de omkringliggande stadsdelarna och på så sätt integrera Skäggetorp med dessa. Stadsdelen ligger idag som en egen bostadsenklav eftersom att den är omgiven av större grönytor samt infrastruktur. Bebyggelsen i stadsdelen angränsar därmed inte direkt till någon av de omkringliggande stadsdelarna. För att integrera stadsdelen har möjligheten att skapa funktioner som har potential att attrahera besökare från andra stadsdelar varit viktig. För att skapa ett attraktivt samt välanvänt stråk ned mot Skäggetorp har en Space syntax-analys utförts. Analysen innebär att stadens gatustruktur inventerats och analyserats genom att räkna ut integrationen på de olika siktlinjerna i stadens gatustruktur. Analysen menar att siktlinjer med höga integrationsvärden kommer att användas för förflyttningar inom staden. För att underlätta för att få besökare att dra sig ned mot Skäggetorp har det därför varit viktigt att skapa ett högt integrerat stråk ned mot stadsdelen, då detta har potential att användas i en större utsträckning. Målsättningen med examensarbetet har även varit att skapa förutsättningar för stadsdelens invånare att göra boendekarriär inom den egna stadsdelen då ett problem har varit att flertalet av de som har råd att flytta från stadsdelen även har gjort det. På så sätt skapas även förutsättningar för en integration mella olika socioekonomiska klasser. Ett stort problem för stadsdelen är den höga arbetslösheten vilket innebär att flertalet inte har råd med annat boende. Genom att dessa ser att invånare från Skäggetorp väljer att bo kvar trots att de har möjlighet att flytta från stadsdelen kan deras syn på stadsdelens attraktivitet öka. Det här innebär att känslan av att de enbart bor där eftersom att de inte har råd att flytta kan minska. Vid utformningen av planförslaget har, förutom den Space syntax-analys som utförts, intervjuer och enkäter med de boende samt personer involverade i stadsdelsutvecklingsprojekt i området legat till grund för att få en bild av vad invånarna vill med sitt bostadsområde samt vad som fungerat i liknande bostadsområden. Förhoppningen är att detta examensarbete kan ligga till grund för ett förändringsarbete som syftar till att integrera Skäggetorp med den övriga staden och därmed bidra till att förbättra stadsdelens rykte.

  • 278.
    Engström, David
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Vision Handelshamnen2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Platser med höga globala respektive lokala integrationsvärden har, enligt Space syntax-teorin, visats bli välbesökta. Handelshamnen i Karlskrona är en plats som innehar dessa egenskaper. Ett nytt promenadstråk längs med kajen har därför potential att bli välbesökt samtidigt som det finns potential att skapa ett attraktivt bostadsområde på platsen. Examensarbetet ger förslag på en utformning av bostäder längs med Handelshamnen samt även hur de lokala- och globala korrrelationsvärdena på platsen kan höjas för att bidra till ett välbesökt promenadstråk. Detta utan att de bostadsmiljöerna drabbas av den förväntade ökade andelen gångtrafikanten längs med kajkanten.

  • 279.
    Engström, Erik
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Hur operationaliseras hållbarhetsbegreppet inom svensk planering?: En fallstudie av Stockholms stad2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats undersöker hur hållbarhetsbegreppet operationaliseras inom svensk planering. Hållbarhetsbegreppet är idag frekvent använt inom den fysiska planeringen genom olika policy- och visionsdokument. Samtidigt är hållbarhet ett diffust och komplext begrepp som saknar en entydig definition och definieras olika från person till person och organisation till organisation. Hur ska då kommuner förhålla sig till och använda hållbarhetsbegreppet i vägledande och styrande dokument?

    För att möjliggöra en undersökning av de komplexa sammanhang som omger hållbarhetsbegreppet bygger denna studie på en fallstudie av Stockholms stad där kommunala strategiska plandokument har undersökts för att se hur hållbarhetsbegreppet används. Detta genomfördes genom att dokumenten analyserades utifrån faktorer och indikatorer som identifierades ur studiens teoretiska ramverk. De faktorer dokumenten analyserades utifrån fokuserade huvudsakligen på hur hållbarhetsbegreppet operationaliserades genom dokumentet. Detta innebär hur begreppet definieras, vilka visioner och målformuleringar som presenteras, vilka utmaningar som presenteras, hur hållbarhet ska uppnås, genom vilka strategier och åtgärder samt hur dessa motiveras.

    Resultatet visade att hållbarhetsbegreppet är ett svårt begrepp att hantera men att det inom Stockholms stad har gjorts försök till att etablera en konsekvent operationalisering av hållbarhetsbegreppet men att detta i praktiken har fallerat. Detta visar sig genom en problematik i att översätta övergripande hållbarhetsvisioner till konkreta och applicerbara åtgärder. Detta på grund av begreppets komplexa karaktär samt att det har använts inkonsekvent mellan de olika dokumenten som analyserats. Det gick även att utläsa tendenser till att Stockholms stad använder hållbarhetsbegreppets diffusa karaktär för att förankra önskvärda planeringsprinciper. Detta då det föreslås åtgärder med hållbarhetsplanering som motivering utan att en tydlig förankring presenteras.

  • 280.
    Engström, Rickard
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för maskinteknik.
    Optimering orderplock i ett mindre företag2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetet utfördes på Mirro AB som är ett mindre företag som tillverkar skjutdörrslösningar i sin tillverkning i Hillerstorp, Småland. Inom företaget finns två varumärken, Mirro och Pelly System. Företaget har en utmaning i att volymerna har ökat kraftigt vilket får konsekvenser i form av ökat antal felplock för respektive varumärke samt köbildning i Mirros ordersammanställning. Syftet har varit att föreslå kostnadseffektiva lösningar till dessa problem.

     

    En avgränsning är att reklamationerna har utvärderats enbart för helår 2016. Studien har begränsats till plocklagret för varumärkena Mirro och Pelly System. Därmed har studien inte tagit hänsyn till eventuella förbättringsåtgärder i själva produktionen utöver de föreslagna layoutförändringar som föreslås för att skapa bättre förutsättningar för lagrets flöde. Studiens fokus har varit på plocklagret och ordersammanställningen i anslutning till plocklagret.

     

    De två frågeställningarna som besvarats är:

     

    a)      Hur kan felplocket minimeras från lager på ett mindre företag?

    b)      Hur kan köbildning undvikas i ordersammanställningen genom att optimera lagerplocket i förhållande till produktionsflödet i ett mindre företag med kundanpassade produkter?

     

    Fallstudie gällande företaget Mirro AB har genomförts med insamling av data genom bland annat intervjuer och genomgång av statistiskt material för reklamationer och lagertransaktioner. Detta har sedan använts i olika former av systematisk bearbetning genom SWOT-analyser, brainstorming, Paretodiagram och fiskbensdiagram (Ishikawadiagram).

     

    Viktiga resultat har varit att en ny mer effektiv layout har tagits fram för lagret som leder till effektivare plock och ordersammanställning. Det rekommenderas att införa streckkodsläsare med display och handdatorer som plockhjälp samt att fördela om resurser mellan de två varumärkena för att utjämna beläggningen.

     

    Arbetets rekommendationer kommer att hjälpa företaget att komma till rätta med sina problem gällande de två frågeställningarna utan att behöva utöka sina resurser. Det blir även en bättre arbetssituation för de som arbetar på lagret med en mer lättarbetad layout.

     

    Slutsatsen blir att om företaget genomför de rekommenderade förbättringsåtgärderna som föreslås har det goda möjligheter att komma till rätta med de två frågeställningarna. Det erhållna resultatet av fallstudien gav förväntat resultat men det krävde fler förändringar än väntat.

     

    Nyckelord: orderplock, lager, felplock, artikel

  • 281.
    Eresund, Carolin Dahlgren och Sara
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    From scattered suburb to a high density community: Bloemendal, South Africa, in development2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    A Minor Filed Study in South Africa

  • 282.
    Eriksson, Aline
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Ljusterö- Att integrera en Stockholmsnära ö i en växande storstadsförort utan att förlora skärgårdskaraktären2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med examensarbetet har varit att upprätta ett förslag över hur man kan utveckla ön Ljusterö i Stockholms skärgård samtidigt som man säkerställer och bevarar de kvaliteter som finns på ön. Examensarbetet syftar också till att utreda hur man kan integrera Ljusterö i en växande förortskommun samtidigt som man bibehåller öns specifika karaktärsdrag. Ljusterö ligger i Österåkers kommun ca 3 mil norr om Stockholm. Ön genomgår i nuläget en omfattande permanentomvandling, dvs då befintliga fritidshusområden omvandlas till permanentboenden. Detta ställer ökade krav på infrastrukturen, som exempelvis nya vägar, vatten- och avlopp och snöröjning. På ön finns flera områden som är av kulturhistoriskt värde, samt områden som är klassade som ekologiskt särskilt känsliga områden. Dessa faktorer måste man ta största hänsyn till vid en utbyggnad av bebyggelsen på ön. Baserat på en teoretisk del och en SWOT-analys, identifieras lämpliga områden för djupare analys. Dessa områden analyseras sedan med hjälp av den norska landskapsanalysmetoden kvalitativ stedsanalyse, och utifrån resultatet av denna presenteras ett utvecklingsförslag för hela ön, med ett mer detaljerat förslag för ett utvalt område.

  • 283.
    Eriksson, Charlotta
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Dharavi: Space, time, human condition towards a theory on unplanned settlements2013Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Dharavi, one of the largest unplanned settlements in the world, inhabit over 700 000 people. The illegal settlements dating back to the 18th century are now under threat to be torn down in order to develop highly modern office and apartment spaces. The future for the inhabitants is uncertain, only those who qualify will get a replacement home within the new development. The architecture and the urban planning of the new plans show signs of copying cities like Singapore or Shanghai rather than establishing a plan that considers the cultural, historical and contextual aspects of India, Mumbai and Dharavi. Planners and architects often see themselves as experts and they often rule by the hand of the politicians. Within this top-down planning approach the knowledge of the inhabitants and the sometimes-inexplicable bond to one’s dwelling is forgotten. The essay sets out to find answers to how people and time affect the built environment and the public spaces as well as how important the individual relationship is to the understanding of the workings of the two. The method used in this essay to find what makes Dharavi unique; observations of the urban spaces were combined with the dreams of the inhabitants of Dharavi. Pictures, sounds and descriptive text have complemented five interviews where the participants were asked to describe their future dreams for themselves and for Dharavi. Through combining the two methods a deeper analysis could be obtained where participation and individual thoughts mixed with how the space could be experienced from an outsider’s point of view. The result became both factual and democratic, an approach Dharavi has seen little of thus far. The essay also contains a large theoretical segment, as one of the purposes for the essay has been to investigate how the human relationship to its built environment has been assessed in the past and how it is in the present and how it can change in the future. Theories of philosophers, anthropologists, psychologists, sociologists, planners and architects have been investigated in order to gain a deeper understanding of how individuals interact with the physical structures around them, and in what way this knowledge can change the future of the urban planning profession. The main conclusion that can be drawn through this work is that no place exists without a context and that the human presence is essential in the understanding of the quality and uniqueness of a space. The people, their history and their stories, the culture, the different religions, the rest of Mumbai and India all affect the way in that Dharavi is functioning. Changing this dynamic and erasing it completely by building generic multistory glass and steel buildings might alter this finely tuned unity. Flexibility is also one of the key words for Dharavi as every street serves a multitude of uses throughout the day; a shift from a vertical layout to a horizontal may, as another conclusion, change that flexibility and it might harm the tightly knit social cohesion and the thriving culture that Dharavi shows today. Dharavi is socially intricate and culturally and architecturally multilayered and it is one of the largest economical benefactors to Mumbai’s fortune as a city. The question is, can Mumbai, and India, afford to meddle with its built structures?

  • 284.
    Eriksson, David
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Relationen kommun – länsstyrelse vid riksintresse för kulturmiljövård: En strävan efter kommunikativa ideal2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats har länsstyrelsens tillämpning av riksintresse för kulturmiljövård studerats utifrån ett plan- och miljöparadigmsperspektiv. Den teoretiska utgångspunkten har varit paradigmbeskrivningen i Styrning av markanvändning och miljö (2006) av Lars Emmelin & Peggy Lerman (2006: 2,12-20). Teorin har tillämpats utifrån de lokal- och centralstyrningsaspekter som deskriptivt förklarar paradigmen. Avsikten har varit att studera hur plan- och miljöparadigmets styrningsprinciper kan identifieras i detaljplaneprocesser och hur dragen påverkar processerna. Dessutom har frågan hur länsstyrelsen ser på sin handläggning utefter lokal- och centralstyrningsaspekter varit en utgångspunkt för uppsatsen. Uppsatsen har utformats efter en fallstudieprincip. Där har två detaljplaneprocesser studerats, Centralposthuset i Göteborg samt Slussen i Stockholm. Båda processerna är idag laga kraftvunna. Arbetet har utgått från en metod- och datatriangulering, där en innehållsanalys har genomförts av dokument tillhörande de obligatoriska faserna i detaljplaneprocesserna. En syntetiserad innehålls- och argumentationsanalys har undersökt de yttranden från länsstyrelsen som tillhör detaljplaneprocessernas obligatoriska faser. Två intervjuer har genomförts med handläggare som var inblandade i detaljplaneprocesserna. Länsstyrelsens handläggning tillämpas i både ett plan- och miljöparadigm. Miljöparadigmets centralstyrning uttrycks i läns-styrelsens ambition vid tillgodoseendet av kärnvärden i riksintresset. Det tydligaste draget av centralstyrning är användningen av risk för påtaglig skada på riksintresset som argument för styrning av detaljplaneprocesserna. När kärnvärden bedöms av länsstyrelsen inte bli tillgodosedda används denna formulering. Relationen kommun – länsstyrelse blir därför påverkat i en form där länsstyrelsens ställningstaganden väger tyngre än kommunens. Delar som anses innefattas i riksintresset, men inte kärnvärden, karaktäriseras av en planparadigmstillämpning. Det finns en avvägning av intressen som bedöms vara legitima, som vägs gentemot kulturmiljövärdena. I tillämpningen kan det urskiljas hur länsstyrelsen över detaljplaneprocessernas gång tillämpar ett processuellt förhållningssätt (Pettersson 2003: 43,45,138) gentemot kulturmiljövärden. Av denna uppsats kan det urskiljas hur plan- och miljöparadigmets renodlade teoretiska konstruktioner är svårtillämplig i en studie av riksintresse för kulturmiljövård. En anledning kan vara dess traditionella gestaltningsinriktning (Emmelin & Lerman 2006: 14). I tillämpningen kan planparadigmets kommunikativa utgångspunkt identifieras. De drag som identifieras tillhöra ett miljöparadigm utgår därför från en centralstyrning med en kommunikativ utgångspunkt. I kommunikationen blir värdebeskrivningen för riksintresset nyckelinstrumentet för länsstyrelsen. Värdebeskrivningens upplevda kvalitét avgör vilka delar som avses skyddas genom drag från ett plan- och miljöparadigm.

  • 285.
    Eriksson, Elin
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Visionens betydelse inom den fysiska planeringen: en studie om planeringens förståelse och användning av begreppet vision2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den strategiska planeringen har kommit att få allt större fäste inom den svenska planeringen, och den nya PBL från 2011 betonar att översiktsplanen ska inta en mer strategisk roll. I detta har visionen som verktyg kommit att växa och bli ett allt vanligare element i översiktsplanerna. Begreppet vision kan tyckas ha blivit trendigt. Men i vilken utsträckning påverkar visionerna planeringen? Att en vision existerar betyder inte per se att den skapar en mer strategisk planering. Som forskare lyfter fram finns det ingen gemensam definition av begreppet. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka hur visioner förstås och hur de utformas inom den strategiska planeringen så som den utförs i svensk översiktsplanering. Vidare är förhoppningen att detta skall bidra till en kritisk reflexion kring visionens betydelse inom den kommunala översiktliga planeringen. Undersökningen har baserats på en forskningsöversikt som lyfter fram och redogör för centrala dimensioner i hur forskningen men även branschen ser på begreppet vision och visionsskapande. Detta har presenterats i samband med forskningens normativa bild av den strategiska planeringen. Forskningsöversikten har inletts med att ge en överblick för den kontext som visioner och visionsarbete framträder i planeringssystemet, samt hur kommunens styrning och planerarens roll har kommit att förändras och utvecklats. Den empiri som använts har samlats in genom kvalitativa intervjuer med planarkitekter samt dokumentstudier över visioner i översiktsplaner. Empirin har analyserats med metoden kvalitativ innehållsanalys. Resultatet och analysen styrker det faktum att begreppet kan ses som ett ”fuzzy concept”, dvs. ett luddigt begrepp med olika innebörder. Det som planerarna gemensamt uttrycker är att visionen ska fungera som ett styrverktyg för planerarna och politikerna att använda. Samtidigt så tyder resultaten att de studerade visionerna tycks sakna det fokus som forskningen lyfter fram som en viktig komponent för visioner och för strategisk planering. Detta, i kombination med att de olika visionerna lyfter fram i princip samma generella önskemål om framtiden, leder fram till en diskussion om visionens egentliga funktion som ett styrverktyg. Om visionen uttrycker det planerare och övriga inom kommunen redan tänker om framtiden, dvs. om den uttrycker det uppenbara, hur kan den då göra skillnad och fungera styrande?

  • 286.
    Eriksson, Elin
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Karlsson, Sofia
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Fickparker: Gröna möjligheter i den täta staden2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det finns ett stadsbyggnadsideal kring den hållbara staden som har vuxit sig allt starkare, där förtätning är en strategi för att uppnå hållbarhet. Men vid förtätning uppstår det en konflikt mellan grönstruktur och bebyggelse, då det finns motsättningar mellan vilka ytor som ska exploateras och vilka som ska behållas eller utvecklas för rekreation och grönska, och denna motsättning ”tätt” kontra ”grönt” är en fråga som har karaktäriserat dagens stadsplanering. Men med en framtid som enligt statistik tydligt går mot en förtätning måste grönskans värden tas tillvara i denna utveckling, och grönskan måste få ta plats i nya sammanhang. En strategi för att integrera grönska i täta stadsmiljöer är att anlägga fickparker, små parker med fokus på kvalitet istället för kvantitet. Frågan är vilka gröna kvaliteter fickparken kan bidra med i strävan efter en tät och hållbar stad, och hur den då ska utformas samt placeras för att dessa kvaliteter ska komma fram på bästa möjliga sätt. Fickparkens läge har en väsentlig betydelse för dess tillgänglighet. Det är i de mest intensiva stadsmiljöerna som människor rör sig som mest, och det är i denna miljö som fickparken har störst möjlighet att effektivt tillföra stadslivet ett värde med tanke på dess funktion som plats för vila i en grön oas. Eftersom fickparkens kvalitet är av den främsta betydelsen, snarare än kvantitet, kan fickparken anpassas till ytmässigt begränsade stadsrum och ändå uppfylla sitt syfte. Därmed är det av stor vikt att parkens innehåll är väl genomarbetat med grönska och prydnadselement så som blomsterplanteringar. Utifrån ett hållbarhetsperspektiv kan fickpark som grönt koncept tillgodose hållbarhetsaspekterna ekonomi, hälsa, attraktivitet, livskvalitet och klimat, som tar sin utgångspunkt från de tre kategorierna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, i olika hög grad. Det är främst de attraktiva värdena i en stad som fickparken kan tillgodose med tanke på dess estetiska utformning. Men de attraktiva värdena hänger starkt samman med de ekonomiska då en attraktiv stad främjar ekonomin, vilket gör att även denna aspekt tillgodoses väl av en fickpark. Fickparkens karaktär och egenskaper samt dess värde i en hållbar utveckling framkom genom litteratur samt metodkombination av inventeringar och intervjuer. Utifrån detta formulerades gestaltningsprinciper för fickparker som, avslutningsvis i arbetet, prövas genom förslag på fickpark i Uppsala respektive Lund.

  • 287.
    Eriksson, Henrik
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Det sentida industriarvets framtidsmöjligheter2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett vanligt fenomen i svenska städer är industriområden som förr låg i stadens periferi nu har inringats av den expanderande staden, eller åtminstone blivit tätt angränsad till den. Industriområdet är dock separerat från den övriga staden genom sin struktur och funktion. Vid stadsförnyelseprojekt av industriområden från efterkrigstiden har man ofta valt att riva allt och sedan bygga nytt. Denna uppsats har haft som mål att undersöka om även sentida industriområde kan anses bevarandevärda ur ett kulturhistoriskt perspektiv och hur man kan planera om ett sentida industriområde till en integrerad del av staden. Arbetet har utifrån detta studerat begreppet kulturarvsbegreppet för att sedan redovisa för vad flera forskare inom stadsplanering har för tankar om stadsförnyelse, strukturer och kulturarv. De förhållningsätt som därmed kommit fram har tillsammans med en platsanalys för området, ett industriområde i sydvästra Kristianstad, legat till grund för de riktlinjer och rekommendationer som redovisas i uppsatsen.

  • 288.
    Eriksson, Henrik
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Vems plats är det? En studie om medborgarinflytande i den svenska planeringsprocessen2013Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats har som mål att identifiera en problematik gällande medborgarinflytandet i den svenska planeringsprocessen genom att undersöka vilka gruppers berättelser, bilder och föreställningar om Staden som väljs ut att bli representativa. Arbetet har utifrån detta konstruerat ett teoretiskt ramverk där adekvata begrepp definieras och förklaras. Dessa ligger sedan till grund i forskningsöversiktens redovisning av vad olika aktörers föreställningar av platser är förankrade i, vilka aktörer som påverkar dessa, samt vilka konflikter som uppkommer vid en planeringsprocess. Arbetets empiri består av samrådshandlingar från två detaljplaneprocesser från Karlskrona innerstad och lokalpressens bevakning av dessa. Analysen har skett genom en kvalitativ innehållsanalys, och resultatet av denna belyser att det finns en problematik angående medborgarinflytandet i vilka individer och grupper som får sin berättelse, föreställning att bli representativ för platsen, och de gruppers och individers berättelse, föreställning som exkluderas.

  • 289.
    Eriksson, Johanna
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    TRAFIKPLANERING & JÄMSTÄLLDHET.: PÅ VILKEN PLANERINGSNIVÅ BEHANDLAS JÄMSTÄLLDHET BÄST?2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att studera och jämföra hur jämställdhet behandlas i trafikplaneringen i Västra Götaland på olika planeringsnivåer. Bakgrunden till valet av syfte är att jämställdhet är ett ämne som ofta glöms bort inom stadsplanering. Genom att medvetet planera och utveckla den bebyggda miljön finns möjlighet att påverka det dagliga livet för många människor, bland annat genom att möjliggöra för jämställdhet. Jämställdhetsarbete är ett demokratiskt arbete som stärker mänskliga värden och jämlika förhållanden, vilket visar vikten av att arbeta för att uppnå ett samhälle där män och kvinnor har lika värde. I trafikpolitiska mål är jämställdhet ett område som har lyfts upp starkt under senare tid och intresset för jämställdhet inom transportsektorn ökar. 2001 förstärktes jämställdhetsperspektivet i de transportpolitiska målen. Riksdagen och regerings transportpolitiska mål är utgångspunkten i uppsatsen då regionala och kommunala dokument granskas för att undersöka hur de behandlar de transportpolitiska målen utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Dokumenten som granskas är fyra regionala planer från Västra Götaland, nämligen, Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen (K2020), Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2010–2021, Vision Västra Götaland - Det goda livet samt Västsvenska paketet. Studien granskar även Ales, Göteborgs, Härrydas, Kungälvs, Lerums, Mölndals, Partilles samt Öckerös trafikplan, översiktsplan och jämställdhetsmål. Granskningen visar att jämställdhet, och framförallt jämställdhet inom trafikplanering, inte är en fråga som prioriteras särskilt högt varken på regional- eller kommunal nivå. På regional nivå behandlas dock jämställdhetsfrågan kopplat till trafikplanering i större utsträckning än på kommunal nivå. Ett flertal av dokumenten presenterar visioner som kan ses som ”vackra ord” då inga konkreta strategier för hur regionen eller kommunerna skall arbeta med jämställdhetsfrågan presenteras. En utav anledningarna till detta är antagligen att jämställdhet är ett mjukt, abstrakt värde som är svårt att mäta. Jämställdhetsaspekten glöms därför lätt bort och ingen reagerar om så sker. En annan anledning kan också vara att jämställdhetsarbetet inom kommunerna förläggs till en allt för detaljerad planeringsnivå, till exempel i detaljplaner. Strategier för hela kommunen, som ofta trafikplanering är, behandlar då inte jämställdhet. En slutsats är även att det saknas indikatorer, kompetens och verktyg för att mäta hur regionerna och kommunerna behandlar målen i nuläget och för att veta hur arbetet med jämställdhet kan ledas i rätt riktning

  • 290.
    Eriksson, Linnéa
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Planering i allmänhetens intresse?: En studie om synen på allmänintresset i den fysiska planeringen.2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats studeras idén om allmänintresset i den fysiska planeringen. Allmänintresset har setts vara det som legitimerar offentlig planering, som en norm för praktiserande planerare, eller ett sätt att utvärdera planer. Det är även något som förordas i plan- och bygglagstiftningen (PBL). Trots detta är det ett begrepp som är mycket vagt definierat. Detta har lett till diskussioner inom den akademiska plandebatten om begreppet angående dess innehåll men också dess användbarhet. Trots att det har riktats kritik mot begreppet finns det ändå en stark tilltro till begreppet hos aktiva planerare, då det är allmänintresset som motiverar planering som verksamhet.  Uppsatsen handlar om att studera olika syner på allmänintresset, vilka intressen som formuleras som allmänna, och hur det påverkar planeringen.

     

    Uppsatsen är utformad som en fallstudie, där det studerade fallet är en detaljplan för kvarteret Seminariet i Uppsala kommun. Metod för datainsamling är dokumentstudier där detaljplanen, samrådsredogörelse, inkomna yttrande, utlåtanden samt överklaganden ingår. En kvalitativ textanalys har genomförts på detta empiriska material. Det teoretiska perspektivet har formulerats utifrån uppsatsens forskningsöversikt. En övergripande teoretisk dimension har kunnat identifierats samt centrala aspekter utifrån olika förhållningssätt och planeringsideal.

     

    Den genomförda studien i uppsatsen visar att det i praktiken finns skilda uppfattningar mellan olika aktörer om allmänintresset, dess konkreta innehåll men också hur det ska tillgodoses. Kritiska sakägare anser att de representerar en betydande majoritet av uppsalaborna samt deras intressen och därmed allmänintresset. Samtidigt anser kommunen att de kan representera hela kommunen, och intressena inom kommunen då kommunpolitikerna är folkvalda representanter. De kommunala intressena hävdar de är allmänintresset. Dessa olika uppfattningar leder till konflikter i planprocessen, där ena sidan vill se mer direktdemokratiskt inflytande i planprocessen och att konsekvenserna ska bedömas utifrån sakägarnas samlade intressen. Den andra sidan anser att konflikten löses inom politiken, medborgardeltagande är inte direktdemokratisk utan ska förbättra beslutsunderlaget och underlätta implementeringen av planförslaget. De förtroendevalda är demokratisk valda för att kunna ta denna typ av beslut om vad som är bäst för kommunen med detta synsätt.

     

    Beslutsmakten över markanvändningen ligger främst hos de förtroendevalda, planerarna arbetar nära politiken och utåt sett ger de intrycket av att stå för samma ställningstaganden. Konflikten tyder på att det inte finns en gemensam bild över hur planeringen går till, vad medborgarnas möjlighet till inflytande är och vad som anses ingå i allmänintresset i den aktuella lokala kontexten. Studien visar att planerarna verkar ta en relativt konservativ och rationell roll. Detta överensstämmer inte med vad mycket av den forskning på ämnet som finns menar. I en stor del av forskningen framstår det som att den kommunikativa eller den nyliberala diskursen skulle ha fått mycket mer utrymme i planeringen och att dessa skulle ha influerat synen på allmänintresset i en högre utsträckning. Problematiken med det svårhanterliga begreppet underlättas av det som belyses i uppsatsen, nämligen att det finns ett par kritiska principer som kan använda för att förstå underliggande politiska ställningstaganden i formuleringen och hanteringen av allmänintresset.

  • 291.
    Eriksson, Linnéa
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Planering och strategier för krympande kommuner: en fallstudie om hur befolkningsminskningar hanteras i kommunal planering2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sveriges befolkning ökar i helhet och storstadsregionerna växer genom en stark urbaniseringstrend. Som en effekt av detta krymper nästan hälften av Sveriges kommuner sett till antal invånare. En minskad befolkning kan ge minskad ekonomisk tillväxt samt ge kommunerna problem att erbjuda service av hög kvalitet till sina invånare. Befolkningsminskningarna beror ofta på utflyttningar, låga födelsetal i kombination med att befolkningen blir allt äldre vilket leder till att det i många fall blir allt färre som ska försörja allt fler. En krympande befolkning är ofta ett känsligt ämne att tala öppet om, det finns en rädsla att kommunen ska framstå som oattraktiv om den förknippas med utflyttningar och befolkningsminskning, samtidigt som en kraftig befolkningsminskning är en aktuell förutsättning för många svenska kommuner.

    Syftet är att genom en kvalitativ undersökning av två fall se hur olika svenska kommuner hanterar en befolkningsminskning. De frågeställningar som behandlas är:

     -   Vad finns det för strategier för hur krympande kommuner kan hanteras i planeringen       enligt forskningen?

      -   Hur hanterar svenska kommuner en befolkningsminskning, vilka strategier används?

      -   Överensstämmer kommunernas arbete med forskningen?

     De dokument som analyserats har avgränsats till kommunala översiktsplaner för att få en förståelse för hur den svenska planeringen hanterar befolkningsminskningar eftersom de är långsiktiga strategiska dokument där kommunens politiker för fram sina visioner för kommunens utveckling och framtida markanvändning.

    Forskningen kring ämnet skiljer på anpassningsstrategier och tillväxtstrategier och det framgår att det i många fall för krympande kommuner kunde vara lämpligt att fokusera på anpassning istället för tillväxt. De strategier som kunnat hittas genom en forskningsöversikt har varit det teoretiska ramverket för uppsatsen. I arbetet har forskningsöversiktens strategier använts i en kvalitativ innehållsanalys av två kommunala översiktsplaner för att se vilka strategier som används och vilka som inte används. Viktiga resultat är att de svenska kommunerna främst fokuserar på tillväxtstrategier men även vissa anpassningsstrategier. Detta stämmer väl överens med hur forskningen beskriver läget nationellt och internationellt men forskningen föreslår ett paradigmskifte mot en samhällsutveckling i form av anpassning skulle gynna många av de krympande områdena bättre.

  • 292.
    Eriksson, Malin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Planering i krympande städer: en innehållsanalys av två krympande städers översiktsplaner2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Fenomenet med krympande städer har funnits sedan länge men hur planerare ska förhålla sig till det har börjat diskuterats så sent som på 2000-talet. I samband med industrialiseringen och tillväxtpolitiken har det svenska samhället fått en starkare fokus på tillväxt. Sannolikheten att alla städer kan uppnå tillväxt är således inte stor då en stads storleks har betydelse för den ekonomiska utvecklingen. Många befolkningsförändringar beror även av så kallade regionala förflyttningar, det vill säga att en krympning på ett ställe medför en ökning på ett annat, vilket innebär att alla inte kan nå en positiv befolkningstillväxt. Varför vissa städer krymper ligger ibland också utom den lokala handlingsfriheten så som den nationella tillväxtpolitiken och individuella värderingar. Dagens fysiska planering inriktar sig även på utbyggnad och expansion vilket fenomenet med krympande städer inte förutsätter. Forskare menar att en annan typ av planering måste ske för att kunna bemöta de fysiska förändringar fenomenet för med sig samt för att uttrycka en önskad framtid inom ramarna för en krympning av en stad. Syftet med studien är att belysa den ojämna tillväxtutveckling som föreligger och den svenska problematiken med krympande städer samt att beskriva och analysera två krympande städers framtidsintensioner och hur kommunerna hanterar problematiken kring krympande städer i den fysiska planeringen. Detta görs genom litteraturstudier samt en innehållsanalys av Karlskoga kommuns och Söderhamns kommuns översiktsplaner utefter kategorierna planens syfte och framtidsblid, befolkningsproblematik och befolkningsprognoser, fenomen och problem, troliga orsaker samt vilka strategier, riktlinjer och åtgärder kommunerna har i relation till befolkningsproblematiken. Resultatet av litteraturstudien är att det framför allt är storstäder och storstadsregioner som kraftigt expanderar, en trend som också förväntas fortsätta även i framtiden. Glesbygdskommunerna är således de som drabbas hårdast av befolkningsminskningarna. En krympning omfattar stora som små kommuner men sker framförallt i de mindre. En krympning kännetecknas av en överkapacitet på mark, rivningar, svårigheter att upprätthålla service, en åldrande befolkning och en hög arbetslöshet. De fysiska strukturerna är även överdimensionerade invånareantalet, så som byggnader och vägar, och kräver underhållskostnader. Resultatet av innehållsanalysen visar på att de studerade kommunerna enligt översiktsplanerna inte önskar en framtid enligt en krympning och siktar enligt mål och visioner på en framtid av tillväxt. Planerna är till stor del inriktade på att växa men tar även upp och reglerar problematiken genom upprättade riktlinjer för avveckling och tillhandahållande av mark för att nyetableringar och nybyggen snabbt ska kunna ske. Många strategier går således ut på att vända trenden. Som helhet finns en början på vad som skulle kunna innebära ett nytt förhållningssätt i planeringen. Ett nytt förhållningssätt skulle exempelvis kunna innebära att genom en tillbakabyggnad värna om de befintliga fysiska strukturerna, så som service och kommunikationer, och avveckla byggnader där rivningar inte påverkar underlaget. Eventuella nybyggnationer skulle på samma sätt kunna anläggas där underlag för exempelvis service och kommunikationer behövs. Nya miljöer kan även skapas genom rivningar genom att skapa torg och parker.

  • 293.
    Eriksson, Mattias
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    I stridens hetta2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den fysiska riksplaneringen infördes på 1970-talet för att lösa ökande miljöproblem och markanvändningskonflikter mellan olika intressen – exploaterande såväl som bevarande, till exempel industrilokalisering och naturvård. Riktlinjerna för denna riksplanering fördes in den nya naturresurslagen 1987, och därefter oförändrat in i miljöbalken 1998 där riktlinjerna i form av ett riksintressesystem återfinns idag. Detta betyder att beslut tagna om markanvändningskonflikter på 1970- och 1980-talet, med denna tids värderingar, fortfarande idag tillåts reglera en stor del av svensk mark- och vattenanvändning. Detta har inte skett helt okritiskt: ända sedan starten har kritik riktats mot systemets otydlighet, dysfunktion och juridiska osäkerhet – samma kritik som riktas mot det idag. Ett av dessa riksintressen är områden som behövs för totalförsvaret. När ovanstående beslut togs pågick det kalla kriget, och försvaret av Sverige var av yttersta vikt. Behövde Försvarsmakten ett område för sin verksamhet gavs de företräde vid en eventuell konflikt med andra, oförenliga riksintressen. Utöver hela samhället, har Försvarsmaktens organisation sedan dess förändrats i grunden. Från att under kalla kriget, med en omfattande mängd värnpliktiga, syftat till att skydda Sverige mot en invasion, är det främsta syftet idag att med en betydligt mindre mängd anställda soldater hjälpa till i internationella och nationella kriser, krig eller naturkatastrofer. Att försvara Sverige är inte längre i huvudfokus. Detta till trots har riksintresse för totalförsvaret fortfarande företräde gentemot all annan riksintressant markanvändning. Denna uppsats problematiserar detta. I en utredning av riksintressesystemet, presenterad av regeringen 2013, nämns bara riksintresse för totalförsvaret kort: "särskild hänsyn" ska tas till detta riksintresse. Vad betyder detta? Ska det granskas särskilt, eller ska det utelämnas ur granskningen? Med denna uppsats argumenterar jag för att detta är en för oproblematisk syn på detta riksintresse, och att det borde underställas samma granskning som övriga riksintressen. Genom en fallstudie av en konflikt mellan ett vindkraftsprojekt och flera riksintressen för totalförsvaret i Hanöbukten, Sölvesborgs kommun, framkommer det att Försvarsmakten i hävdandet av sina riksintressen tillämpar ett högst centralistiskt, expertmässigt och onö-digt krångligt tillvägagångssätt. Vindkraftsföretaget, kommunen, länsstyrelsen, Mark- och miljödomstolen – ingen kan uttala sig om huruvida vindkraftsprojektet skulle skada riks-intressena för totalförsvaret. Det kan enbart Försvarsmakten. De menar att det skulle det. Att de sedan inte argumenterar för detta förrän efter att Mark- och miljödomstolen skickar upp ärendet till regeringen för slutgiltigt beslut, väcker flera frågor kring företrädet för riksintresse för totalförsvaret, kring riksintressesystemets funktion och om någon idag överhuvudtaget minns intentionerna med systemet.

  • 294.
    Eriksson, Mattias
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Soundscape design: En studie av Linnéparken i Halmstad2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Soundscape design handlar om att aktivt planera och gestalta ljudmiljöer i våra städer, men också i våra rurala rekreationsområden. När ljud diskuteras bland politiker och tjänstemän är det oftast i negativa ordalag; ljuden måste stängas ute, ljudnivån måste sänkas. Ordet ljud byts ut mot ordet buller och blir en förorening som människor måste skyddas ifrån; likt en anstormande fiende stängs det ute med vallar, plank och murar. Ovanstående lösning är otillfredsställande, och behandlar inte problemet vid dess källa. Den moderna staden, med dess dominerande ljudkälla fordonstrafiken, ljuder högt och oavbrutet. I decennier har forskare hävdat att människan successivt har slutat att lyssna på detta monotona och ointressanta trafikbrus, och vår hörsel har blivit underprioriterad våra andra sinnen. Hur ska vi då behandla problemet vid dess källa? Ljudnivån är hög i dagens städer, och effekterna som en hög ljudnivå kan ha på människor är bevisad och ska inte förringas. Men att sänka ljudnivån ner till uppsatta riktvärden är långt ifrån en komplett lösning. Att sänka volymen på ljud som är ointressanta, monotona och som ingen lyssnar på ökar ju inte ljudmiljöns kvalitet? Detta arbete syftar till att undersöka ljudmiljön i Linnéparken i Halmstad, analysera den och se hur den påverkar sina besökare. Detta är en park som av Halmstad kommun är utpekad som högljudd, med en närliggande trafikled och järnväg. Av visuella skäl är inte traditionella bulleråtgärder önskvärda, och detta arbete syftar därför också till att föreslå en förbättring av ljudmiljön med andra åtgärder: design av Linnéparkens soundscape. Arbetet består av en fallstudie, och genom ljudnivåmätningar, observationer, intervjuer och en ljudinstallation undersöks och analyseras Linnéparkens ljudmiljö. Detta resulterar i designprinciper, som ligger till grund för ett förbättringsförslag av ljudmiljön. Förslaget ger ett av många svar på frågan om hur det istället för traditionella bulleråtgärder går att öka våra ljudmiljöers kvalitet: för in trevliga ljud som parkens besökare kan lyssna på istället för trafikens oavbrutna och monotona brus.

  • 295.
    Eriksson, Olof
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Utbyggnad av Warszawas tunnelbana: studie av ny linjesträckning2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Warszawa är en stad som ständigt förändrats av historiska händelser, den viktigaste har kanske varit andra världskriget. I slutet av kriget var cirka 90% av staden jämnad med marken. Återuppbyggnaden under efterkrigstiden var under sovjetisk influens och det ledde till en på många sätt ofördelaktig fysisk struktur och därmed transportstruktur. Sedan järnridåns fall år 1989 utvecklas Polen och Warszawa på marknadsekonomiska premisser, vilket har lett till andra typer av problem såsom en starkt rotad ”bilist-kultur”. Resultatet har blivit att staden dras med stora trafikproblem och trängsel. Warszawa har idag en relativt välutbyggd kollektivtrafik med ett nät av spårvagnslinjer och en tunnelbanelinje. I dagsläget byggs också en andra tunnelbanelinje. Trots detta finns fortfarande två viktiga målpunkter som inte är tillräckligt väl kollektivtrafikförsörjda. Det gäller centralstationen för den nationella och internationella tågtrafiken samt stadens största flygplats. Studiens mål har därför varit att utarbeta ett förslag för hur dessa målpunkter kan förbindas med tunnelbana samt även att visa hur denna utbyggnad bör kompletteras av nyexploatering för att binda ihop stadens utspridda struktur och minska bostadsbristen. I slutänden visar sig också att denna nyexploatering troligen är en förutsättning för att kunna motivera den tänkta tunnelbaneutbyggnaden både ur passagerarunderlags- och finansieringsaspekter.

  • 296.
    Eriksson, Sarah
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Kan en samhällssituation förändra synen på samhällsplanering?: En fallstudie om hur 1940-talets babyboom påverkade planinstrumentet2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Historiskt sett har har samhällsplanering genomgått många olika faser och utvecklingar beroende på vad som har skett i samhället vid den tidpunkten. Syftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka om en samhällssituation kan förändra planering, genom att granska händelser i svensk planpolitik utifrån 1940-talets babyboom. Undersökningen tar form av en fallstudie och har skett baserat på innehållsanalys och diskursanalys, då empirin framförallt har bestått av skriftliga källor. Arbetets resultatdel går igenom bostadssociala utredningens slutbetänkande 1945, stadsplaneutredningen och byggnadslagen 1947 samt bostadsbyggnads-utredningens betänkande 1965 för att finna att det läggs stor fokus på barnfamiljers bostadsbehov samt på modernistiska principer. Detta diskuteras senare i en analys för att sättas i samband med babyboomen och se om de kan ha påverkat varandra. Resultaten visar sedan att det, tillsammans med andra historiska faktorer, kan ha funnits ett samband som gjorde att babyboomen påverkade samhällsplaneringen.

  • 297.
    Eriksson, Sarah
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Vem behöver regionen?: en studie om behovet av samverkan mellan regional och kommunal skalnivå2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen undersöker behovet av samverkan och ökad samordning mellan regional och kommunal skalnivå, kopplat till fysisk planering. Till följd av samhällsförändringar som till exempel globalisering, urbanisering, ökad konkurrens, nya livsstils- och vardagsmönster bedöms kommunerna inte längre fungera som de funktionella regionerna. I samband med detta uttrycks det på flera håll behov av ökad regional samordning där regionerna får större kapacitet och ett starkare fäste i den fysiska planeringen. Det finns dock olika uppfattningar om hur väl samverkan fungerar i dagsläget, varpå det blir intressant att ifrågasätta vem som konstruerar behoven av en ökad regional samordning och för vem det eventuellt kan bli ett problem. Den här uppsatsen undersöker just detta och även vad som händer med den fysiska planeringen om olika aktörsgrupper konstruerar olika behov.

    Uppsatsen tar form av en fallstudie, där det valda fallet är Blekinge län med Region Blekinge och länets fem kommuner; Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Sölvesborg och Olofström. Som metod har semi-strukturerade intervjuer använts och dessa har gjorts med regionala och kommunala tjänstemän respektive politiker. Även dokumentstudier på kommunernas översiktsplaner och den regionala utvecklingsstrategin har gjorts som metod. En kvalitativ innehållsanalys har sedan genomförts på det insamlade materialet och operationaliserats genom ett analytiskt ramverk kallat för The Governance Analytical Framework (GAF). Därefter har analysen förklarats med paralleller till det teoretiska ramverket och forskningsöversikten vilka handlar om governance, metagovernance, demokrati och makt.

    Den genomförda studien visar att det finns behov av samverkan hos de granskade aktörsgrupperna, men att det handlar om olika behov. Regionen, som gärna vill skapa och forma ett forum för stadigvarande dialoger, ser ett behov av samverkan i bredare samhällsplanering. Kommunerna identifierar behov eller icke-behov i olika sakfrågor. De båda aktörsgrupperna konstruerar olika problem och vill gärna påverka den andra parten att se samma problem, vilket skapar en slitning mellan grupperna. Studien visar även att det råder olika uppfattningar kring vems ansvar det är att driva samverkansprocesser i länet samt kring varför processerna drivs. Utöver det framkommer det i studien att det finns konkurrens mellan kommunerna och regionen, dels om en regional fysisk planering, dels om konkurrens mellan kommunerna. Konkurrensen medför flertalet maktkonstellationer som påverkar aktörernas inställning till samverkan, och bidrar till en ineffektivitet i den regionala samordningen.

  • 298.
    Eriksson, Sofia
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Gatans teater: en studie av stadens offentliga rum2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet är att studera och analysera det offentliga rummet, hur möten mellan människor uppstår och vad rummet används till. Kandidatarbetet belyser begreppet offentligt rum och vad detta har inneburit och vad det innebär i nutid. Arbetet belyser även teorier om vad ett offentligt rum innehåller för aktiviteter och vad rummet bör innehålla för att locka till sig människor. Arbetet resulterar i ett gestaltningsprogram för Deltavägen på Backaplan i Göteborg, där fokus ligger på strukturen av gaturummet och de offentliga ytorna längs gatan. Arbetet baseras på litteraturstudier samt inventeringar av två gator och dess offentliga platser i Göteborg. Arbetet inleds med en beskrivning av det offentliga rummet och dess innebörd. Det fortsätter sedan med en beskrivning av det offentliga rummets fysiska förutsättningar. Vidare följer en inventering av Avenyn och Vasagatan i Göteborg och en analys av dessa gators funktion och offentliga rum. Därefter följer en redogörelse för utgångspunkterna för gestaltningsprogrammet för Deltavägen och därpå följer själva gestaltningsprogrammet. I den avslutande delen förs en diskussion om offentliga rum och planering. Att planera ett attraktivt rum där människor vill vistas är en komplex uppgift. Det går inte att planera in människor på vissa bestämda ställen i staden, men det går att främja för kontakten mellan människor genom att i planeringen se till vissa aspekter och i det fysiska rummet underlätta för möten och vistelser.

  • 299.
    Eriksson, Sofia
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Makten över bostaden2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bostadsbyggandet i Sverige idag präglas av ett fåtal större företag som producerar relativt standardiserade bostäder. Möjligheterna för den enskilda boende att påverka sitt framtida boende med avseende på planlösning och utformning är begränsade samtidigt som nya krav på bostäder uppkommer: familjekonstellationer ändras, kärnfamiljen är inte längre en självklarhet och miljö- och klimatfrågor vinner mark. Deltagande räknas som en av grundförutsättningarna för en av dimensionerna för hållbar utveckling; social hållbarhet. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt och dynamiskt samhälle och att trygga människors förutsättningar för sina grundläggande mänskliga behov. Att planera och bygga i en grupp, en så kallad byggemenskap, är ett fenomen som förekommer i flera länder i Europa och även i ett begränsat antal exempel i Sverige. En byggemenskap är en grupp människor som går samman och initierar, planerar och driver en byggprocess; de blir själva byggherrarna. Detta fenomen påstås av förespråkare vara bra för den sociala hållbarheten i bostaden och i staden och syftet med detta arbete har varit att studera om byggemenskaper kan användas som medel för att skapa förutsättningar för social hållbarhet i boendet. En intervjustudie genomfördes med både boende och arkitekter för två byggemenskapsprojekt. Fokus för intervjuerna låg på deltagandeaspekter och grannrelationer; på projektets process och på hur och till vilken utsträckning de boende var delaktiga i utformningen samt hur de upplevde relationerna till sina grannar. Resultaten från intervjuerna jämfördes och utifrån de svar som framkom kan utläsas att de boende är mycket nöjda med sitt boende och att de hade möjligheten att påverka utformningen. Vidare framkom även, i synnerhet i det ena projektet, att de boende trivdes med sina grannar och kunde tänka sig att bo kvar i huset länge. Under intervjuerna framkom även att båda projekten hade haft sociala ambitioner i utformningen av boendet, men att dessa av olika anledningar inte helt uppfyllts. I det ena projektet föll flera av de planerade gemensamma ytorna bort på grund av ekonomiska orsaker. I det andra projektet används inte de gemensamma ytorna i den utsträckning de boende och arkitekterna hoppats på. Genom att sätta materialet från intervjuerna i relation till litteratur som rör social hållbarhet och grannskapstanken förs slutligen en diskussion om byggemenskapers förutsättningar för att skapa social hållbarhet. Byggemenskaper låter de boende vara delaktiga i utformningen vilket är positivt ur en demokratisk synpunkt samtidigt som det möjliggör för dem att planera för gemensamma sociala ytor samt lära känna sina grannar. Detta är dock ingen garanti för en ökad social kontakt då ytorna dels kan komma att prioriteras bort om ett ekonomiskt intresse får styra, dels inte behöver garantera en social interaktion bara för att de finns.

  • 300.
    Erixon, Josef
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Bosnjak, Tina
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Planning for sustainability: sustainable ideas for an urban environment2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Examensarbetet har genomförts som en Minor Field Study (MFS), i Kina med fokus på hållbar fysisk planering. Begreppet hållbar utveckling är omfattande varför arbetet har begränsats att belysa fyra viktiga områden med stark koppling till fysisk planering; Energi, Transport, Vatten och Avfall. Examensarbetet har delats upp i två delar; Teori och Fältstudie - Shidao. Utvecklingen i Kina går snabbt och städer växer med en rasande fart i en process som många gånger dominerats av kortsiktigt ekonomiskt fokus. Under senare år har fysisk planering med fokus på hållbar utveckling uppmärksammats. Hållbarhetsbegreppet har bland annat sin utgångspunkt i det ekologiska kretsloppet. Industrialiseringen har inneburit kraftigt ökad energiförbrukning i Kina och kol används i stor utsträckning vilket är en av orsakerna till ökade föroreningar i landet. 16 av världens 20 mest förorenade städer ligger i Kina och lösningen på problemet är bl.a. förnyelsebara energikällor och att hushålla med energin. Den kraftigt ökande efterfrågan på bilar och ökade trafikmängderna orsakar allvarliga problem med föroreningar i storstäder runt om i Kina. Välfungerande kollektivtrafik lyfts fram som ett viktigt element i ett hållbart samhälle samtidigt som gång- och cykeltrafik ska uppmuntras och prioriteras i den fysiska planeringen. Hantering av vatten och avfall får också stora konsekvenser i den snabba utveckling som Kina står i. Efterfrågan på vatten ökar samtidigt som det uppstår stora problem med förorenat vatten. Dagvattenhanteringen är ett viktigt område där fysisk planering kan spela en avgörande roll. Vad gäller avfallshanteringen måste mängden avfall minskas samtidigt som allt mer av avfallet återanvänds eller återvinns. Följande referensområden har studerats med syfte att lyfta fram stadsutvecklingsprojekt med fokus på hållbarhet: Bo01/Västra hamnen i Malmö, Viikki i Helsingfors och Luodian Town i Shanghai. Cheklista som utgångspunkt för fältstudien i Shidao, Kina: Energi NYTTJA FÖRNYELSEBARA ENERGIKÄLLOR EFFEKTIV DISTRIBUTIONSTEKNOLOGI ENERGI-EFFEKTIVT BYGGANDE UPPMUNTRA TEKNOLOGI/SYSTEM FÖR ÅTERANVÄNDNING INFORMATION OCH MEDBORGARDELTAGANDE Transport PRIORITERA KOLLEKTIVTRAFIK UPPMUNTRA MILJÖVÄNLIG FORDONSTEKNIK MINSKA BILANVÄNDNING UPPMUNTRA GÅNG- OCH CYKELTRAFIK Vatten SÄKRA PRODUKTION OCH DISTRIBUTION RENA DAGVATTNET FÖRHINDRA ÖVERSVÄMNING BIDRA TILL MÅNGFALD OCH ESTETISKA VÄRDEN Avfall MINSKA, ÅTERANVÄND, ÅTERVINN FÖRBÄTTRADE, SANITÄRA DEPONIER INFORMATION OCH MEDBORGARDELTAGANDE Området, ett nedlagt industriområde, står inför en omvandling till bostäder, kontor och handel och under den tidiga planeringen har hållbarhetsaspekterna fått mycket lite fokus. Fältstudien omfattar en inventering av området men också en analys av de tidigare planerna som redovisats för den nya bebyggelsen. Analysen av tidigare planförslag har sin utgångspunkt i den nämnda checklistan och följs av förslag på ändringar av det befintliga planförslaget. Två områden, en offentlig miljö och en privat miljö har detaljstuderats. Befintligt planförslag arbetades om i två detaljerade planförslag för att rymma de åtgärder som lyfts fram i analysen. Stadsplaneringen i Kina står inför avgörande beslut vad gäller miljön. Planering på lång sikt kommer att krävas och många viktiga aspekter att ta hänsyn till inom hållbar planering ryms i den cheklista som presenteras i examensarbetet.

3456789 251 - 300 av 1127
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf