Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
3456789 251 - 300 av 1459
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251. Bohman, Doris
    et al.
    Wyk, Neltjie C. van
    Ekman, Sirkka-Liisa
    Tradition in transition-intergenerational relations with focus on the aged and their family members in a South African context2009Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 23, nr 3, s. 446-455Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Denna studie beskriver generationsövergripande relationers inflytande på omvårdnaden av äldre i en övergånsperiod/ transition uttryckt av en grupp äldre sydafrikaner och deras familjemedlemmar. Fokuserad etnografi genomfördes från 2001 till 2006 i ett semi-landsbygdsområde i centrala Sydafrika. Tjugonio personer som representerade 16 familjer deltog i multipla gruppintervjuer därutöver genomfördes individuella intervjuer med 10 av deltagarna. Förutom intervjuer ingick hembesök, deltagande i sociala aktiviteter, fältanteckningar och videoinspelningar i studien. Materialet analyserades med användande av kvalitativ innehållsanalys. Studien visar på aspekter i anknytning till tradition i transition såsom ömsesidig omvårdnad mellan generationer, betydelsen av traditionella värden och moderniseringens inflytande på omvårdnad. Denna etnografiska studie bidrar till kunskap inom gerontologisk omvårdnad genom att belysa transitionens påverkan på de äldres roll samt omvårdnaden av äldre i storfamiljen vilket är av vikt för hälso-och sjukvårdspersonal involverade i omvårdnad av en växande grupp äldre i Södra Afrika och i länder med en stor representation av minoritetsgrupper från utvecklingsländer. Nyckelord: Familjen, modernisering, Sydafrika, tradition, transition, äldre, ömsesidighet

  • 252.
    Bohman, Helena
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Zander, Erika
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Yngre kvinnors upplevelser av cytostatikabehandling vid bröstcancer: En litteraturstudie av patografier2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En av de vanligaste behandlingarna mot bröstcancer är cytostatika. Denna

    behandling upplevs som påfrestande då det ger biverkningar i form av illamående, trötthet,

    smärta och håravfall. Yngre kvinnor som ej genomgått menopaus och insjuknar i bröstcancer

    är i en annan period i livet jämfört med de i genomsnittsåldern (60+). Det är därför viktigt att

    sjuksköterskan arbetar personcentrerat för att kunna bemöta dessa kvinnor under deras

    behandling med cytostatika och hur det kan påverka deras dagliga liv. Personcentrerad

    omvårdnad utgår ifrån deras livssituation och bidrar förhoppningsvis till ett minskat lidande.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa yngre kvinnors upplevelser av cytostatikabehandling

    vid bröstcancer.

    Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på tre patografier. Resultatet har analyserat med

    inspiration av Graneheim och Lundmans sammanställning av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Analysförfarandet resulterade i tre kategorier: Kroppsliga förändringar,

    Emotionella reaktioner och Längtan till ett vanligt liv. Kroppsliga förändringar har

    underkategorin: Att förlora sitt hår. Resultatet indikerar på att cytostatikans effekter

    påverkade kvinnorna negativt. Håravfallet gav en förändrad självbild och framkallade en

    känslostorm där ångest och rädsla var mest framträdande. Trots cytostatikabehandlingens

    effekter kände kvinnorna hopp och en längtan att få återgå till sitt vanliga liv.

    Slutsats: Det var när cytostatikabehandlingen påbörjades som kvinnorna i studien upplevde

    att de blev sjuka. Cytostatikabehandlingen medförde en insikt av allvaret i situationen när

    effekten av cytostatikan främst gav kvinnorna kroppslig påverkan. En fördjupad förståelse för

    dessa kvinnors situation ger sjuksköterskan större möjlighet att skapa ett bättre möte och ge

    personcentrerad omvårdnad utifrån deras individuella förutsättningar. Vidare forskning krävs

    för att sjuksköterskan ska få en djupare förståelse för hur cytostatikabehandling kan påverka

    yngre kvinnors livssituation.

  • 253.
    Bolin, Amanda
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Petersson, Julia
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Vuxna personers upplevelser av att leva med en behandlingsbar cancersjukdom: En litteraturstudie baserad på patografier2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Minst var tredje person i Sverige beräknas få en cancersjukdom någon gång under livet. En behandlingsbar cancersjukdom kan innebära ett flertal förändringar i personens liv. Förändringarna kan gälla till exempel tankar, känslor och kroppsliga förändringar. Många personer med en behandlingsbar cancersjukdom upplever brister när det kommer till stöd från vårdpersonal. För att kunna anpassa omvårdnaden kring vuxna personer med en behandlingsbar cancersjukdom behövs ökad kunskap och förståelse kring hur det är att leva med behandlingsbara cancersjukdomar.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med en behandlingsbar cancersjukdom.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad på patografier. Analysen gjordes med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Analysen ledde fram till fem kategorier och två underkategorier. Den första kategorin var en känsla av personlig förändring. Den andra kategorin var längtan tillbaka till det gamla livet. Nästa kategori var tankar om döden. Den fjärde kategorin var att känna styrka med underkategorierna vilja och kämpaglöd och nära och käras betydelse. Den sista kategorin var tankar om framtiden.

    Slutsats: En känsla av personlig förändring med avsnittet kring en förändrad syn på och känsla för kroppen, tankar om döden samt vilja och kämpaglöd var tre utmärkande upplevelser i resultatet. Genom en förståelse kring upplevelser hos vuxna personer med en behandlingsbar cancersjukdom kan vårdpersonal och nära och kära minska lidandet och öka välbefinnandet hos personerna. Något som framkom i föreliggande studie var att nära och kära hade en betydelsefull roll för personerna med en behandlingsbar cancersjukdom. Vidare forskning skulle därför vara intressant att göra kring anhörigas perspektiv av att leva i närheten av en person med en behandlingsbar cancersjukdom. 

  • 254.
    Boman Eriksson, Sofia
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola.
    Herbertsson, Annika
    Blekinge Tekniska Högskola.
    Upplevelser av att genomföra livsstilsförändringar vid diabetes typ 2.: en litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 2 är en metabolisk sjukdom som beräknas öka framöver. Den som drabbas av diabetes typ 2 kan behöva ändra sin livsstil för att kunna hantera sin sjukdom och undvika att drabbas av framtida komplikationer. Förändringar som kan behöva göras är framförallt att ändra kostvanor och öka den fysiska aktiviteten.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att genomföra livsstilsförändringar vid diabetes typ 2.

    Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Artiklarna analyserades med Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: I resultatet framkom huvudkategorierna: Inte kunna leva som innan, meningslöshet, motivation och kroppsligt välbefinnande. Underkategorierna som framkom var: svårigheter med egenvården, att inte vara som andra, social påverkan, behov av stöd och behov av kunskap.

    Slutsats: Personerna upplevde svårigheter och känslor som förlust och meningslöshet över att göra livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Det fanns en bristande kunskap kring sjukdomen och personerna upplevde att ökad kunskap hade hjälpt dem att förändra sin livsstil. Det visade sig även att stöd och motivation var en viktig faktor för att kunna upprätthålla livsstilsförändringarna. Flera av personerna upplevde att livsstilsförändringarna hade positiv effekt då de nu kände sig friskare än innan sjukdomen. Denna kunskap kan vara betydande för sjuksköterskan som genom stöd och motivation kan hjälpa dessa personer att förändra sin livsstil. 

  • 255.
    Boman, Frida
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Nihltorp, Mette
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Barns upplevelser av sjuksköterskans bemötande i sjukhusmiljö: En litteraturstudie2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje år skrivs 110 000 barn in på sjukhus i Sverige. Mötet med sjuksköterskan är av stor betydelse för barnens upplevelse av vården. Syftet med studien var att belysa barns upplevelser av sjuksköterskans bemötande i sjukhusmiljö. Barnen i denna studie var mellan 4-18 år. Den utförda studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats och grundades på åtta vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades enligt den metod som Graneheim och Lundman beskriver. Fyra kategorier, som påverkade barnens upplevelse av bemötandet med sjuksköterskan, framkom i studien; delaktighet, rädsla, sjuksköterskan samt omgivning. Barnen ville vara delaktiga i sin egen vård och hade synpunkter på hur sjuksköterskan och omgivningen på sjukhuset skulle vara. Alla barn kände någon form av rädsla inför sin sjukhusvistelse. Barn ska ses som unika individer och få tillgång till samma vård som vuxna, men på ett åldersanpassat sätt.

  • 256.
    Bondegaard-Lautrup, Monika
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Pedis, Anna De
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Bröstcancersjuka kvinnors uppfattning av vårdpersonalen i mötet vid cytostatiskabehandling2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bröstcancer är ett av de största hälsoproblem för kvinnor i Sverige. Syftet med studien var att belysa bröstcancersjuka kvinnors uppfattning av ömsesidig förståelse i det vårdande mötet med vårdgivaren vid cytostatikabehandlingen. Studien baserades på tre självbiografiska skönlitterära böcker och materialet bearbetades genom en innehållsanalys. Resultaten visade en majoritet av uppfattningar som bekräftade den ömsesidiga förståelsen i mötet. Denna bekräftelse framtonas av en situation som skapar trygghet. Dockk uppfattades begränsningar i form av försummade känslor hos kvinnorna. Fler studier bör göras i det valda ämnet i syfte att öka kompetensen hos personalen vilket ökar den ömsesidiga förståelsen i det vårdande mötet.

  • 257.
    Bondesson, Anna
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Petersson, Sara
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Samspelets betydelse för smärtlindring: En litteraturstudie2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Målet med den palliativa vården är att med hjälp av behandlingar och vård bibehålla eller förbättra den livskvalité som personen har. Dock upplever de flesta personer med cancer svår smärta i det palliativa skedet. Dessutom kan personer med cancer uppleva olika former av smärta samtidigt. Smärta kan uttryckas genom både verbal och icke verbal kommunikation. Genom öppen och god kommunikation minskar risken för missförstånd och detta kan leda till ökat välbefinnande för personer med cancer. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur samspelet mellan personer med cancer i ett palliativt skede och sjuksköterskan påverkade personens upplevelse av smärta. Metod: En litteraturstudie har genomförts med hjälp av åtta artiklar som har analyserats med kvalitativ ansats. Resultat: Genom kommunikation och relation mellan personer med cancer och sjuksköterskan kunde smärta lindras. Samspelet mellan personer med cancer och sjuksköterskan hade en central roll i omvårdnaden. Slutsats: Smärta har flera olika dimensioner som påverkar varandra. Smärta hindrar möjligheten till samspel mellan personer med cancer och sjuksköterskan.

  • 258.
    Bondesson, Beatrice
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälso- och naturvetenskap.
    Söderberg, Cecilia
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälso- och naturvetenskap.
    Livskvalitet-En studie om hur anorektiska kvinnor beskriver livskvalitet under sjukdomstiden2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Bristen på omvårdnadsforskning gällande anorexia nervosa är stor, det är därför viktigt att denna sjukdom uppmärksammas mer. Studiens syfte har varit att belysa hur kvinnor med anorexia nervosa beskriver livskvalitet under sjukdomstiden. Studien har genomförts som en litteraturstudie där resultatet bygger på tre skönlitterära böcker som kvinnorna själva skrivit. Som teoretisk referensram har Lawtons definition på livskvalitet används då denna definition stämmer överens med författarnas syn på begreppet livskvalitet. Resultatet uppmärksammade följande kategorier som viktiga för kvinnornas livskvalitet; längtan efter närhet, den dyrbara fritiden, störd autonomi och brist på empati, kamp om renhet, omgivningens brist på förståelse, flykt från verkligheten, trygghet genom sjukdomen, samt sjukdomsinsikt. I diskussionen framkom att vårdpersonalens bemötande av anorexia nervosa patienterna spelade en viktig roll under sjukhusvistelsen, gällande upplevd livskvalitet.

  • 259.
    Boo, Tina
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Hjärtstrand, Jennifer
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Hur kan sjuksköterskans bemötande påverka patienten?: En litteraturstudie om patienters upplevelser av sjuksköterskans bemötande2013Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I en vårdrelation spelar sjuksköterskans sätt att bemöta och kommunicera med patienten en stor roll för hur patienten upplever sin situation. Patienten är i behov av en sjuksköterska som kan tillgodose och vårda hela patienten, vilket skapar tillit och trygghet i relationen mellan patient och sjuksköterska. Brister i sjuksköterskans bemötande kan göra att patienten känner sig försummad som individ vilket kan skapa en känsla av att vara sårbar, utlämnad och inte sedd. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskans bemötande i en vårdrelation. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på åtta vetenskapliga artiklar gjordes. En kvalitativ innehållsanalys användes med inspiration av Burnard. Resultat: I studien framkom det att patienter hade olika upplevelser av vårdrelationen beroende på sjuksköterskans bemötande. Dessa delades in i tre kategorier: delaktighet i omvårdnaden, känsla av bekräftelse och känsla av trygghet. Slutsats: Kommunikation och information visade sig vara betydelsefulla resurser i bemötandet för att patienterna skulle känna delaktighet i sin egen vård. Att bli bekräftade som individer stärkte relationen med sjuksköterskan. Resultatet i studien ger sjuksköterskan behövlig insikt i hur hon bemöter patienten. För att öka patienters välbefinnande behövs mer forskning i hur patienter upplever sjuksköterskan och hennes sätt att bemöta.

  • 260. Borg, Christel
    Life satisfaction among informal caregivers in comparison with non-caregivers2006Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 20, s. 427-38Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Being a caregiver with responsibility for someone with reduced health compared with not being a caregiver maymean different views of life satisfaction. Knowledge of what leads to reduced life satisfaction in caregivers may be helpful in interventions. Informal caregivers gainfully employed or not, aged 50–89 years, were studied with regard to life satisfaction depending on the extent of caregiving to identify types of social support of value for caregivers. A cross-sectional study was conducted including a sample of 151 informal caregivers with a high caregiving extent, 392 caregivers with a lower caregiving extent and 1258 non-caregivers. The sample was randomly selected to correspond with older Swedes as a whole aged 50–89 years. A questionnaire containing a modified form of Older Americans’ Resources Schedule (OARS) and Life Satisfaction Index Z (LSIZ) was used; 19.6% helped someone with activities of daily living and of these 27% stated that they did so frequently. Frequent caregivingimplied significantly higher age, being more often married and retired, than less frequent caregivers and non-caregivers. Frequent caregivers also performed personal activities of daily living (PADL) to a higher extent than less frequent caregivers and had significantly lower LSIZ (mean 14.8) than less frequent caregivers (mean 17.6) and noncaregivers (mean 17.7). No significant differences were found between less frequent caregivers and non-caregivers in LSIZ. One-fourth had support from others, the commonesttype being able to converse with a next of kin, and help and advice from professionals. Lower life satisfaction was associated with not being employed, low social resources, not refreshed after a night’s sleep, overall poor health and frequent caregiving in the entire sample. High caregiving extent was associated with lower life satisfaction. The most important factors explaining lower life satisfaction among frequent caregivers were having low social resources and having poor health. Economic compensation or payment was the support most desired.

  • 261. Borg, Christel
    et al.
    Fagerström, Cecilia
    Balducci, Cristian
    Burholt, Vanessa
    Ferring, Dieter
    Weber, Germain
    Wenger, Clare G.
    Holst, Göran
    Hallberg, Ingalill R
    Life satisfaction in 6 European Countries: The Relationship to health, Self-Esteem, and Social and Financial Resources among People (Aged 65-89) with Reduced Functional Capacity2008Ingår i: Geriatric Nursing, ISSN 0197-4572, E-ISSN 1528-3984, Vol. 29, nr 1, s. 48-57Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to investigate how overall health, participation in physical activities, self-esteem and social and financial resources are related to life satisfaction among people (65+) with reduced Activities of Daily Living (ADL) capacity in six European countries. A subsample of the European Study of Adults’ Well-Being (ESAW), consisting of 2195 people with reduced ADL capacity from Sweden, the UK, the Netherlands, Luxembourg, Austria, and Italy, was included. The Older Americans’ Resources Schedule (OARS), the Life Satisfaction Index Z, and the Self-esteem scale were used. In all national samples, overall health, self-esteem and feeling worried, rather than ADL capacity, were significantly associated with life satisfaction. The findings indicate the importance of not only taking the reduction in functional capacity into account, but also the individual’s perception of health and self-esteem, when outlining health care and nursing aimed at improving life satisfaction. The study thus suggests that personal, rather than environmental, factors are important for life satisfaction among people with reduced ADL capacity living in Europe.

  • 262. Borg, Christel
    et al.
    Hallberg, Ingalill R
    Blomqvist, Kerstin
    Life satisfaction among older people (+65) with reduced self-care capacity: the relationship to social, health and financial aspects2006Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067 , Vol. 15, s. 607-618Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Life satisfaction among older people (65þ) with reduced self-care capacity: the relationship to social, health and financial aspects Aims and objectives. This study aimed at investigating life satisfaction and its relation to living conditions, overall health, self-care capacity, feeling lonely, physical activities and financial resources among people (65þ) with reduced selfcare capacity. Background. Knowledge about factors related to low life satisfaction among older people with reduced self-care capacity is sparse, although this is important in health care and nursing so that the care is adapted to their needs and perspective. Previous research has mainly focused on isolated aspects such as pain in relation to life satisfaction among older people in general and less among so those with reduced self-care capacity in general. Design and method. A subsample of 522 persons was selected from a randomly selected cross-sectional survey using a modified form of the Older Americans’ Resources Schedule and Life Satisfaction Index Z. Results. The mean age in the total sample was 77Æ9; women (79Æ5) were significantly older than men (77Æ0). Low life satisfaction was found among women, as well as those living in special accommodations. Life Satisfaction Index Z was 15Æ3 (SD 5Æ6) in the total sample. Gender and living conditions did not explain life satisfaction whilst poor overall self-reported health and poor financial resources in relation to needs had the strongest explanatory value. Also of significant importance were loneliness, the degree of reduced self-care capacity and feeling worried. Conclusion. Life satisfaction in older people with reduced self-care capacity is determined by several factors, with social, physical, mental and financial aspects probably interacting with each other; especially feeling lonely, degree of self-care capacity, poor overall health, feeling worried and poor financial resources in relation to needs. These factors need to be considered in the care of these people to preserve or improve their life satisfaction. Relevance to clinical practice. Nursing interventions in terms of preventive home visits, rehabilitation, health education directed towards physical, psychological, social and economic aspects of importance may help to preserve or improve life satisfaction for those with reduced self-care capacity.

  • 263.
    Borg, Christel
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa. Linnéuniversitetet.
    Rask, Mikael
    Linnéuniversitetet, SWE.
    Albinsson, Gunilla
    Linnéuniversitetet, SWE.
    Safipour, Jalal
    Linnéuniversitetet, SWE.
    Wenneberg, Stig
    Linnéuniversitetet, SWE.
    Andersson, Lisbet
    Linnéuniversitetet, SWE.
    Carlsson Blomster, Monika
    Linnéuniversitetet, SWE.
    Ozolins, Lise-Lotte
    Linnéuniversitetet, SWE.
    Lindqvist, Gunilla
    Linnéuniversitetet, SWE.
    Validation of the verbal and social interaction questionnaire for nursing students: The focus of nursing students in their relationship with patients2018Ingår i: Journal of Nursing Education and Practice, ISSN 1925-4040, E-ISSN 1925-4059, Vol. 8, nr 4, s. 81-88Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Verbal and Social Interaction Nursing Students questionnaire (VSI-NS) has been created to measure the development ofverbal, social and interactional skills of nursing students with patients, from their perspective in nursing care. The aim of thepresent study was to determine the construct validity and internal consistency reliability of the questionnaire. The study had amethodological and developmental design and was carried out in four steps: adjustment of the items, face validity, data collectionand data analysis. The number of items was reduced from 48 to 31. The factor analysis of the final 31 items resulted in four quitedistinct factors: “Inviting to talk about feelings and thoughts”, “Building a caring relationship”, “Encouraging social and practicalaspects in daily life” and “Caring towards health and wellbeing”. The results showed satisfactory psychometric properties interms of content validity, construct validity and the internal consistency reliability of the questionnaire. It could be concluded thatthe original conceptual model could serve as a theoretical foundation to explain and understand nurses’ caring interactions withtheir patients

  • 264.
    Borg, Mariella
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Persson, Malin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Kommunikationens betydelse i mötet mellan vårdpersonal och patient vid palliativ vård2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kommunikationen har en grundläggande betydelse för allt omvårdnadsarbete med patienter, men blir ännu viktigare när det rör människor som vårdas palliativt. Vårdpersonalen ska ge korrekt information till patient och samtidigt kunna lyssna på patienten och tyda patientens individuella sätt att kommunicera genom verbal och icke verbal kommunikation. Syftet med denna studie var att belysa kommunikationen i mötet vid palliativ vård. Metoden: Studien utfördes som en litteraturstudie. Författarna valde att analysera nio vetenskapliga artiklar, där alla valda innehöll området kommunikation. Resultat: Att kommunicera med varandra i mötet sker med ord och kroppsspråket, som en stadig ström av signaler. Genom att se patienten och att försöka tolka dennes sätt att kommunicera försöker vårdpersonal att skapa en trygghet för patienten vid livets slut. I mötet mellan sjuksköterskan och patienten finns det faktorer som kan hjälpa dem att skapa en bra kommunikation och en god relation, men det finns också faktorer som kan försvåra mötet dem emellan. I sin profession har sjuksköterskan ett ansvar att skapa ett bra möte, en god kommunikation och en trygg omgivning för patienten när livets slut närmar sig. Genom sjuksköterskans empatiska förmåga, sin erfarenhet och kunskap om individen som vårdas inom palliativ vård utvecklas hon ständigt i sin profession. Diskussion: Resultat har visat att kommunikationen i mötet vid palliativ vård har en stor betydelse för att skapa ett samspel mellan patient och vårdpersonal. Då vi möter människor i livets slutskede är samtalet ett viktigt redskap. En god relation och en bra kommunikation mellan patient och sjuksköterska är en av den palliativa vårdens viktigaste bitar.

  • 265.
    Borglin, Gunilla
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Promoting Critical Thinking and Academic Writing Skills in Nurse Education2012Ingår i: Nurse Education Today, ISSN 0260-6917, Vol. 32, nr 5, s. 611-3Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Although academic skills, conceptualised as writing and critical thinking, are a vital part of university studies, research indicates that many students leave without having mastered these skills effectively. This research also reflects on nursing students. Nursing could also be said to be hampered by a number of complex educational challenges that are likely to impact on the academic socialisation process in general. These challenges include being a relatively ‘young’ academic discipline, the ‘theory–practice’ divide, a knowledge bed lying on a complex intersection of two ‘antithetical sciences’ and, at least in the Scandinavian countries, an increasing number of nurse educators with a PhD in nursing science but with limited time to develop their own teaching skills. In combination, these challenges have the potential to act as stumbling blocks, both from a teaching and learning perspective. I would suggest that a departure in teaching fromtheoretical educational models, such as Lea and Street's ‘academic literacies model,’ including skills, socialisation and academic literacy models simultaneously, could be one of several ways forward to create a learning environment that takes these issues into account.

  • 266. Borglin, Gunilla
    et al.
    Fagerstrom, Cecilia
    Nursing students understanding of critical thinking and academic writing.2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 267.
    Borglin, Gunilla
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Fagerström, Cecilia
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Nursing students understanding of critical thinking and appraisal and academic writing: A descriptive qualitative study2012Ingår i: Nurse Education in Practice, ISSN 0260-6917, Vol. 12, nr 6, s. 356-360Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In Sweden, regulations from the National Agency for Higher Education advocate an education that equips students with independence as well as critical, problem-based thinking, i.e. academic literacy skills. However, some research findings indicate that students may leave higher education without mastering these skills effectively. As part of quality-assuring a nursing programme at a university college in south-east Sweden we explored the nursing student's view of crucial academic literacy skills, such as critical thinking and appraisal and academic writing, by conducting a descriptive, qualitative study. Informants were recruited through an advertisement posted on the university's e-learning tool. Eight focused interviews were conducted during autumn 2010. The transcribed interviews were analysed – inspired by content analysis – and two categories became apparent: constantly questioning and formality before substance. The latter revealed a gap between the student's perception of academic writing and that of the educators, thus implying that nursing students might not be equipped with the tools they need to develop within academia. We suggest that students could benefit in their academic endeavours from theoretical educational models that integrate several academic skills simultaneously and which could be incorporated into the development of syllabuses and curriculums.

  • 268.
    Borglin, Gunilla
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Gustafsson, Markus
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Krona, Hans
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    A theory-based educational intervention targeting nurses’ attitudes and knowledge concerning cancer-related pain management: A study protocol of a quasi-experimental design2011Ingår i: BMC Health Services Research, ISSN 1472-6963, E-ISSN 1472-6963, Vol. 11, nr 233Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Pain is one of the most frequent problems among patients diagnosed with cancer. Despite the availability of effective pharmacological treatments, this group of patients often receives less than optimal treatment. Research into nurses’ pain management highlights certain factors, such as lack of knowledge and attitudes and inadequate procedures for systematic pain assessment, as common barriers to effective pain management. However, educational interventions targeting nurses’ pain management have shown promise. As cancer-related pain is also known to have a negative effect on vital aspects of the patient’s life, as well as being commonly associated with problems such as sleep, fatigue, depression and anxiety, further development of knowledge within this area is warranted. Methods/design: A quasi-experimental study design will be used to investigate whether the implementation of guidelines for systematic daily pain assessments following a theory-based educational intervention will result in an improvement in knowledge and attitude among nurses. A further aim is to investigate whether the intervention that targets nurses’ behaviour will improve hospital patients’ perception of pain. Data regarding nurses’ knowledge and attitudes to pain (primary outcome), patient perception regarding pain (secondary outcome), together with socio-demographic variables, will be collected at baseline and at four weeks and 12 weeks following the intervention. Discussion: Nursing care is nowadays acknowledged as an increasingly complicated activity and “nursing complexity is such that it can be seen as the quintessential complex intervention.” To be able to change and improve clinical practice thus requires multiple points of attack appropriate to meet complex challenges. Consequently, we expect the theory-based intervention used in our quasi-experimental study to improve care as well as quality of life for this group of patients and we also envisage that evidence-based guidelines targeting this patient group’s pain will be implemented more widely. Trial Registration Number: ClinicalTrials.gov NCT01313234

  • 269. Borglin, Gunilla
    et al.
    Richards, David A.
    Bias in experimental nursing research: Strategies to improve the quality and explanatory power of nursing science2010Ingår i: International Journal of Nursing Studies, ISSN 0020-7489, E-ISSN 1873-491X, Vol. 47, nr 1, s. 123-128Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In a guest editorial in this journal, Rahm Hallberg [Rahm Hallberg, I., 2006. Challenges for future nursing research: providing evidence for health-care practice. International Journal of Nursing Studies 43, 923–927] called for research which has greater explanatory power to determine the effectiveness of nursing interventions. In this paper we critique the suggestion made by the evidence-based nursing movement that randomisation per se is the principal route to better quality nursing research. In contrast, we evaluate the new CONSORT criteria for pragmatic RCTs, which assess the quality of strategies to reduce selection, performance, attrition and detection biases, allowing many different types of comparative studies to be covered by application of the checklist. We propose that randomisation alone is a necessary but insufficient strategy and that nursing researchers rise to Rahm Hallberg’s challenge by adopting the extended criteria to assist in the critical appraisal, design and reporting of all experimental research in nursing.

  • 270.
    Borgman, Unni
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Reimers, Christian
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Så länge jag minns vill jag berätta: En litteraturstudie om Alzheimers sjukdom baserad på patografier.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen i Sverige och varje år insjuknar cirka 15 000 personer. Det finns inget botemedel utan hälso- och sjukvårdens insatser bör riktas mot att underlätta tillvaron för personen som insjuknat. För att sjuksköterskan på bästa sätt ska kunna bemöta den unika upplevelsen en person har av den egna sjukdomsupplevelsen bör sjuksköterskan tillämpa personcentrerad vård.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers egna upplevelser av att leva med Alzheimers sjukdom.

    Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på patografier. Innehållsanalys utförd utifrån Graneheim och Lundmans pedagogiska modell för textanalys med en manifest ansats.

    Resultat: I studien framkom tre kategorier. Under kategorin Ett förändrat jag beskriver personerna med sjukdomen hur den förändrar deras person och begränsar deras kapacitet. Under kategorin Ett förändrat socialt liv upplever personerna förändringar i de nära relationerna, ett ökat behov av stöd samt en upplevd förändring ibland andra när sjukdomen är uttalad. Den sista kategorin Sjukdomen som ett hot mot den egna existensen visar att personer med sjukdomen upplever avsaknad av kontroll i sjukdomens förödande process och att framtiden är oviss. Samtidigt förser dock sjukdomen personerna med en möjlighet att ta till vara och uppskatta varje dag.

    Slutsats: Studiens resultat visar att personer med Alzheimers sjukdom upplever att livet förändras i grunden. Den egna personen förändras, det sociala livet påverkas och att sjukdomen verkar som ett hot mot den egna existensen. Genom att sjuksköterskan känner till hur personer med Alzheimers sjukdom kan uppleva sin tillvaro med sjukdomen kan sjuksköterskan stärka vårdrelationen och sätta personen i centrum för vården.

  • 271.
    Borgström, Anna
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Nymark, Lise-Lott
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Icke-medicinska omvårdnadsåtgärder som har positiva effekter på kronisk smärta2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kronisk smärta är ett tillstånd som drabbar många människor i olika åldrar. Varje år behandlas tusentals patienter inom öppen- och slutenvården på grund av kroniska smärttillstånd. Syftet med litteraturstudien var att finna icke-medicinska omvårdnadsåtgärder som har positiva effekter på kronisk smärta. Litteraturstudien utgick från en manifest innehållsanalys om 21 vetenskapliga artiklar och två litteraturstudiers resultat. Genom studien framkom följande sju icke-medicinska omvårdnadsåtgärder som har positiva effekter på kronisk smärta; musik, avslappning och meditation, samtal, akupunktur, transkutan nervstimulering (TENS), ultraviolett ljus och värme- respektive kylbehandling. För att patienter med kronisk smärta ska tillhandahålla god hälso- och sjukvård är det betydelsefullt att patienten är i fokus och detta kan ske genom samtal. Denna studie skulle kunna bidra till att sjuksköterskor investerar tid för patienter att informera om betydelsen av egenvård och vetskap om icke-medicinska behandlingar som kan lindra kronisk smärta på olika sätt. Patienter som erhållit en eller flera icke-medicinska omvårdnadsåtgärder eller tillsammans med farmakologisk behandling, har upplevt positiva effekter på smärtan och smärthanteringen. Denna litteraturstudies resultat indikerar att icke-medicinska omvårdnadsåtgärder bör erbjudas till patienter med kronisk smärta inom såväl öppen- som slutenvård.

  • 272.
    Borner, Lom
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Svensson, Yvonne
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Patientens livskvalitet vid vård i livets slutskede inom hemsjukvården2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund; Vård i livets slutskede sker under senare år i stor utsträckning i patientens hem. Avancerad sjukvård kan idag ges i form av både hemsjukvård och sjukhusvård. Fördelar med att få vård i det egna hemmet är att hemmiljön ger trygghetskänsla. Där finns nära och kära, även möjligheten att få vara i lugn och ro är också större i hemmiljön. Nackdelar med hemsjukvården kan vara oro och rädsla för exempelvis smärta, många patienter tror att fullständig hjälp endast finns på sjukhus. Syftet med denna studie var att belysa patientens livskvalitet vid vård i livets slutskede inom hemsjukvården. Metoden var en litteraturstudie där litteraturen systematiskt granskades och sammanställdes inom det valda ämnet med hjälp av Philip Burnards analysmetod. Som omvårdnadsteoretiker valdes Kari Martinsen. Resultatet visade faktorer som var viktiga för patientens livskvalitet och i livets slutskede omfattas livskvaliet av att få vara med, finna ro och känna tillit. Slutsatsen: Patienten i livets slutskede som vårdas i hemmet har behov av att känna delaktighet och autonomi. Tillgång till avancerad sjukvård ger möjlighet att känna trygghet i hemmet. Möjligheten att diskutera existentiella frågor och att känna sig respekterad och värdig är viktig för patientens livskvalitet.

  • 273.
    Borr, Anke
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Kvinnors upplevelse av att leva med äggstockscancer: En litteraturstudie2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Äggstockscancer utgör en liten del av alla cancerfallen i Sverige. Orsakerna till insjuknandet är inte helt klarlagda. Upptäckten av denna cancerform sker ofta i ett obotligt skede vilket innebär att ett stort antal kvinnor kommer att leva med äggstockscancer i flera år. Metoden som valdes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats som besvarade syftet att belysa kvin-nors upplevelser av att leva med diagnosen äggstockscancer. Litteraturstudien baserades på nio vetenskapliga artiklar som analyserades genom en innehållsanalys av artiklarnas resultat-delar. Följande fem kategorier framkom i studiens resultat: Relationers betydelse, rädsla och oro, hopp och framtidstro, upplevelse av förändrad kropp och behov av kontroll. Resultatet visade att kvinnors livsvärld förändras då äggstockscancern medför kroppsliga förändringar och medvetenheten om livets ändlighet leder till upplevelser av psykosocial, andlig och fysisk karaktär. I slutsatsen betonades vikten av att bemöta kvinnorna utifrån en helhetssyn som tar hänsyn till deras specifika situation. Det anses vara av betydelse att fler studier som beskriver kvinnors upplevelser vid äggstockscancer, sett ur olika perspektiv, ska kunna bidra till en bättre förståelse av deras livsvärld.

  • 274.
    Boström, Mikael
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Klotz, Sara
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Sjuksköterskestudenters attityder till att vårda patienter med sjukdomen hiv: en intervjustudie2011Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige har det skett en ökning av sjukdomen humant immunbristvirus (hiv) sedan 2002 och det är idag cirka 400-500 personer som smittas varje år. Hiv anses vara en tabubelagd sjukdom som vårdpersonal kan förehålla sig olika till. Därför är det av betydelse att studera blivande sjuksköterskors attityder till att vårda patienter med hiv. Syfte: Syftet med studien var att studera sjuksköterskestudenters attityder till att vårda patienter med sjukdomen hiv. Metod: En semistrukturerad intervju genomfördes med åtta kvinnliga studenter i sista terminen på sjuksköterskeprogrammet våren 2011 på BTH. Intervjuerna analyserades med hjälp av Burnards tolkning av innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskestudenter har en positiv attityd till att vårda patienter med hiv, men att det finns fördomar i vården och även en viss rädsla för att själv bli smittad av sjukdomen. Sjuksköterskestudenterna vill ha mer utbildning om hiv även om kunskapen hos dem är god. Studenterna ansåg att vården kan bli lidande om inte god kunskap om hiv finns hos sjuksköterskan då det finns risk för att det läggs mer fokus på sin egen ”försiktighet” än att samtala med patienten. Slutsats: Sjuksköterskestudenter i sista terminen på utbildningen anser att det skulle behövas mer kunskap genom utbildning till sjukdomen hiv och på så sätt skulle eventuellt fördomar och negativa attityder kunna minskas i vården.

  • 275.
    Boström, Sebastian
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Persson, Anna
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Närstående närvarande under återupplivning En litteraturstudie av sjuksköterskans upplevelse2014Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Efter en händelse på ett sjukhus under 1980-talet då en kvinna blev nekad till att stanna i rummet med sin närstående under ett återupplivningsförsök blev närvaron av närstående diskutabelt där det började ifrågasättas varför närstående nekades till att få stanna kvar i återupplivningsrummet. Internationellt har ett flertal organisationer satt upp riktlinjer gällande närstående närvaro under återupplivningsförsök som fortfarande inte tillämpas överallt. Studier visar på att sjuksköterskor har varierande uppfattningar om fördelar och nackdelar med att ha närstående närvarande under återupplivningsförsök, dock saknas sammanställningar gällande sjuksköterskors upplevelser av att ha patientens närstående närvarande under återupplivningsförsök. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att ha patientens närstående närvarande under återupplivningsförsök. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats där analys skett med Graneheim och Lundman's (2004) tolkning av innehållsanalys. Studien bygger på sex vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom upplevelser där närstående påverkat återupplivningsförsöket genom att distrahera sjuksköterskorna och fått fokus att skifta från patienten till närstående. Det framkom upplevelser där närstående inte påverkat återupplivningsförsöket utan istället enbart gråtit och uppträtt lugnt. Ytterligare upplevelser som framkom i resultatet var att sjuksköterskorna ändrade uppfattning efter att närstående närvarat under patientens återupplivningsförsök. Uppfattningar som att närstående inte skulle förstå situationen ändrades efter att sjuksköterskorna fått uppleva närstående närvarande. Kommunikationen mellan närstående och sjuksköterskan är viktig för att kunna skapa en relation och i resultatet framkom att ytterligare en personal som stödjer närstående i återupplivningsförsöket hade underlättat kommunikationen och skapandet av en bra relation. Slutsats: Oerfarna sjuksköterskors uppfattningar om närstående närvarande under återupplivningsförsök överensstämde inte med upplevelserna som erfarna sjuksköterskor hade varit med om. Behovet av personal som kunde stödja närstående var också saknat. Det framkom upplevelser där närstående påverkat återupplivningsförsöket genom att distrahera sjuksköterskorna och upplevelser där närstående inte påverkat återupplivningsförsöket och inte varit en distraktion utan uppträtt lugnt.

  • 276.
    Boström, Tora
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Webbaserad hälsokommunikation – och dess potential som informationskanal för primärprevention2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att belysa Internet-webbsidans potential som kanal för hälsokommunikation kring primärprevention, med utgångspunkt från en webbaserad vaccinationskampanj mot livmoderhalscancer. Studien är empirisk med en kvalitativ ansats. Enkäter och semistrukturerade gruppintervjuer med halvöppna frågor har använts för att samla in data. Fjorton unga kvinnor i åldern 18-19 år på två gymnasieskolor i Stockholm deltog i studien. För att analysera data har innehållsanalys med manifest ansats används. Resultaten visar att kvinnorna hade olika attityder till, samt uppfattningar och upplevelser av den webbaserade hälsokommunikationen och olika förbättringsområden framkom. Det gällde både informationens innehåll och struktur. Trots att man upplevde sig ha all kunskap i ämnet, från sina föräldrar, så framgick viss oförståelse av informationens budskap. Invändningar framkom kring informationens användbarhet och tillgänglighet, främst vad gäller för långa textstycken, otydliga länkar och rubriker samt oklar design. Samtidigt upplevdes informationen bidra till ökad kunskap i ämnet och positiva attityder till budskapet kunde identifieras. Dock framkom behov av mer information kring biverkningar och bemötande av negativ kritik mot vaccinationen. Webbaserad hälsokommunikation kring primärprevention borde ha stor potential för den här åldersgruppen eftersom de flesta använder Internet och eftersom det, i studien, framkom en viss brist på kunskap i ämnet. Men för att uppnå en framgångsrik webbaserad hälsokommunikation är det viktigt att försäkra att informationen är anpassad till målgruppens behov, så att den är användbar och tillgänglig för alla, samt att den engagerar föräldrar som är en viktig informationskälla för de unga kvinnorna. För att vaccinationskampanjens budskap ska nå ut till dem som inte finner den webbaserade kommunikationen tillfredsställande kan webbsidan med fördel kombineras med andra informationskanaler.

  • 277.
    Bourguignon, Luannda
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Ottosson, Sandra
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Diabetes mellitus typ 2: En litteraturstudie om individens kunskap om sin sjukdom2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Idag finns det mer än 220 miljoner människor i hela världen med Diabetes, av dessa är det 90 procent som har Diabetes mellitus typ 2. Denna sjukdom orsaka stora kostnader för samhället på grund av komplikationer, som leder till lidande för den drabbade, sjukskrivning samt behov av sjukvård och omsorg. För att individen ska kunna förhindra dessa och kunna tillämpa egenvård är kunskap om sjukdomen och dess behandling en avgörande faktor. Syftet: syftet med denna studie var att belysa individens kunskap om Diabetes mellitus typ 2. Metod: en litteraturstudie av kvalitativa artiklar. Resultat: resultatet av denna studie uppdelades i tre kategorier samt tio subkategorier som belyser individens kunskap om sin sjukdom. Diskussion: kunskap är viktig för egenbehandling av Diabetes mellitus typ 2. Det finns en bristfällig kunskap som visar att individen behöver få bättre information samt stöd från sjukvården för att vidare kunna hantera sin sjukdom utifrån den kunskapen som han/hon behöver.

  • 278.
    Brandberg, Rikard
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Workplace Health Promotion in Japan2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The rapidly aging population in Japan constitutes a problem as public health expenditure is expected to increase. At the same time, the working part of the population is decreasing straining the health insurance scheme. Since the workplace is a setting that influences a large part of the adults for a long part of their lives, workplace health promotion has potential to improve the situation. This paper examines how workplaces in Japan are used for health promotion. Deductive content analysis is used to examine how workplace interventions are examined in the research literature. The findings suggest that there is considerable variation in workplace health promotion in Japan.

  • 279.
    Brander, Anja
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Åkesson, Hanna
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Kvinnors upplevelser efter diagnostiserad bröstcancer.2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En av de vanligaste cancerformerna hos kvinnor är bröstcancer. I Sverige diagnostiseras 15-20 kvinnor varje dag. För att kunna ge en god omvårdnad behövs det kunskap om kvinnornas olika upplevelser. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser efter ställd bröstcancerdiagnos. Metod: En litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Fyra kategorier framkom som speglade kvinnornas upplevelser efter ställd bröstcancerdiagnos: Rädslor för döden, Kvinnans förändrade självbild, Behovet av gemenskap och samhörighet samt Tankar om framtiden. Slutsats: För att kunna se till den unika kvinnan och hennes behov är det viktigt att ha kunskap och kännedom kring de olika upplevelserna som följer med en bröstcancerdiagnos.

  • 280.
    Brandt, Eva
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Hälsofrämjande arbete i svenska kommuner för barns och ungas psykiska hälsa: Dokumentstudie av riktlinjer och handlingsplaner i kommunala förvaltningar2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hälsofrämjande insatser för barn och ungas psykiska hälsa under barndomstiden har en stor betydelse då grunden för den framtida hälsan sätts i ungdomsåren. Syftet med studien var att undersöka hur det hälsofrämjande arbetet beskrivits i riktlinjer och handlingsplaner i några av Sveriges största kommuner med fokus på inriktningen i dokumenten för barns och ungas psykiska hälsa. Studien genomfördes som en induktiv kvalitativ dokumentstudie av innehållet i kommunala offentliga dokument, där beskrivning av hälsofrämjande insatser för barns och ungas psykiska hälsa undersöktes. Studien visade att samtliga kommuner påtalar samverkansarbete mellan olika verksamheter som viktigt i det hälsofrämjande arbetet för barn och unga samtidigt som kommunen har ansvar att främja barns och ungas hälsa i samband med lärande, kvalité på undervisning, se till enskilda behov, ge insatser för att trygga uppväxten och att följa barns och ungas rättigheter. Slutsatsen av studien var att det hälsofrämjande begreppet sällan eller aldrig nämndes i de kommunala dokumenten. Hälsofrämjandet i de kommunala dokumenten beskrevs utifrån sambandet att bra utbildning ökar chanserna för barn och unga att erhålla en bra framtid med en god psykisk hälsa.

  • 281.
    Brandt, Robert
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Anhörigas upplevelse av vård till en person med stroke efter utskrivningen från slutenvården: En litteraturstudie baserad på artiklar med kvalitativ design2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige får 30 000 personer per år stroke, den vanligaste orsaken till neurologiskt handikapp i vuxen ålder. Anhöriga spelar en viktig roll i vården för en person som fått stroke. Personen med stroke och ofta även dennes anhöriga ska kunna föra en dialog med hälso- och sjukvårdpersonal så att alla tillsammans utformar hur vård samt behandlingarna ska se ut. Den mest grundläggande aspekten för att kunna erhålla eller ge omsorg, är människors beroende av varandra för att leva. Ökad kunskap om hur anhöriga till en person som fått stroke upplevt vården, kan bidra till ökad förståelse för att bättre inkludera anhöriga i den vård som bedrivs för personen som fått stroke

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelse av vård till en person som fått stroke efter utskrivning från slutenvården.

    Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ icke-systematisk litteraturstudie. Åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och som har kvalitetsgranskats och analyserats, har använts till studien.

    Resultat: Anhöriga berättade om hur behovet av information ofta kom upp, då de inte kände att de fick tillräckligt med information om hur de skulle ta hand om en person som fått stroke. De anhöriga behövde knyta kontakter med hälso- och sjukvårdpersonal så att de tillsammans kan leda vården via rehabilitering och hemsjukvård. Anhöriga lärde sig delvis att bli självständiga med hjälp av vården, då de själva blev förvånad över vad de klarade och hälso- sjukvårdspersonal gav dem beröm. Dock upplevde anhöriga problem med vården då de fick för lite stöd, kände sig övergivna, inte fick bli involverade i vården samt om de tappade förtroende för vården.

    Slutsats: Det framkommer tydligt i resultatet att när anhöriga får det stöd de behöver, fungerar vården väl för personen med stroke. Dock upplever många anhöriga hur vården inte levererar den vård de önskar. Detta kan bero på att vården helt enkelt inte har kunskapen eller resurserna till att ge de anhöriga tillräckligt med stöd. Författaren ser att det finns ett behov av att fortsätta göra liknade studier som denna, för att främja utveckling och förbättring inom problemområdet. De anhöriga fick inte tillräckligt med kunskap om vad de själva ska göra för att kunna utvecklas i sin roll som anhörig till en person med stroke. Författaren tror att en frivillig utbildning för anhöriga i konsten att bli anhörig till en person som har stroke, skulle kunna komplettera eftervården.

  • 282.
    Bratt, Ann Sofia
    et al.
    Linneaus Univ., SWE.
    Stenström, Ulf
    Linneaus Univ., SWE.
    Rennemark, Mikael
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Effects on life satisfaction of older adults after child and spouse bereavement2017Ingår i: Aging & Mental Health, ISSN 1360-7863, E-ISSN 1364-6915, Vol. 21, nr 6, s. 602-608Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Few studies have compared the impact of different familial losses on life satisfaction (LS). Furthermore, there is a lack of research on the effect of having lost both a child and a spouse among older adults. Sample: A random sample of 1402 individuals, 817 women and 585 men, aged 60–96 years from the Blekinge part of the Swedish National Study of Aging and Care (SNAC-B) participated in this cross-sectional study. Aims: The first aim was to compare the effects of child or spouse or both child and spouse bereavement on LS and, the second aim, to investigate if there were gender differences within the bereaved groups. Results: The results showed that having lost a child, spouse or both child and spouse had a negative association with LS, although this effect was small. Having experienced multiple losses did not predict more variance than a single child or spouse loss. Gender differences were found within all the bereaved groups with bereaved men having lower LS than bereaved women. Longer time since the loss was associated with higher LS. Conclusions: Bereaved older adults have somewhat lower LS than non-bereaved and bereaved men seem more affected than bereaved women. Future research needs to address older menÂŽs experiences after the loss of a loved one. © 2016 Taylor & Francis

  • 283.
    Bratt, Anna
    et al.
    Linnéuniversitetet, SWE.
    Stenström, Ulf
    Linnéuniversitetet, SWE.
    Rennemark, Mikael
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Exploring the Most Important Negative Life Events in Older Adults Bereaved of Child, Spouse, or Both2018Ingår i: Omega, ISSN 0030-2228, E-ISSN 1541-3764, Vol. 76, nr 3, s. 227-236Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Losing a child or a spouse is described as the worst of experiences. However, it is not known whether older adults bereaved of a child, spouse, or both child and spouse experience these losses as among the most important negative events in their lifetime. The aim of this study was to investigate whether the 1,437 older adults bereaved of a child, spouse, or both included in the southern part of the Swedish National Study of Aging and Care mentioned these losses when asked about their three most important negative life events. Gender differences in their choices of important negative life events were also explored. About 70% of those bereaved of a child or a spouse mentioned these losses as among their three most important negative life experiences. In the child-and-spouse-bereaved group, 48% mentioned both the loss of their child and spouse, while 40% mentioned either the loss of a child or a spouse. Gender differences were only found in the child-and-spouse-bereaved group, with a few more women mentioning the loss of the child but not the spouse, and the men showing the opposite pattern. © The Author(s) 2016.

  • 284.
    Brauer, Caroline Persson
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Gröndahl, Cecilia
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    ”Man ska börja med att få föräldrarnas tillit”: En intervjustudie om sjuksköterskors upplevelser av att bemöta föräldrar till barn med smärta på akutmottagning.2014Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det finns brist på kunskap vad det gäller sjuksköterskors upplevelser då de bemöter föräldrar till barn med smärta. Föräldrar kan i detta sammanhang både vara en resurs och en svårighet. Barnets behov av trygghet i situationen underlättas av föräldrarnas närvaro. Oroliga föräldrar kan utgöra en komplikation i omvårdnaden då de i sin oro kan ha svårt att hantera sin osäkerhet. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att bemöta föräldrar till barn med smärta på akutmottagning. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning på ett sjukhus i södra Sverige. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet påvisade att tilliten är betydelsefull i förhållandet mellan föräldrar, barn och sjuksköterska. Hinder i omvårdnaden kan vara att föräldrar är oroliga när de söker akutvård för sitt barn med smärta, vilket påverkar barnet i stor grad då oron kan överföras till barnet. Ett gott samarbete mellan sjuksköterskan och föräldrarna är av betydelse för att skapa förtroende hos barnet och därmed kunna åstadkomma en god och säker vård. Slutsats: För att åstadkomma en god och säker vård av barnet är det av vikt att sjuksköterskan bemöter föräldrarna till barn med smärta på ett lugnt sätt och ger kontinuerlig saklig information för att på så sätt erhålla föräldrarnas tillit.

  • 285. Brennan, Ciara
    et al.
    Traustadóttir, Rannveig
    Rice, James
    Anderberg, Peter
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Negotiating independence, choice and autonomy: experiences of parents who coordinate personal assistance on behalf of their adult son or daughter2016Ingår i: Disability & Society, ISSN 0968-7599, E-ISSN 1360-0508, Vol. 31, nr 5, s. 604-621Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Article 19 of the UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities requires states to provide personal assistance services. This article is based on qualitative research in Iceland, Norway and Sweden, carried out between 2012 and 2013. The overall study focused broadly on the implementation of Article 19. This article, however, reports findings based on a particular group of participants within the larger study: non-disabled parents who coordinate personal assistance schemes for their adult son or daughter. The article examines the various ways in which the parents, the majority of whom were mothers, negotiate principles of independence, choice and autonomy for their adult son or daughter who requires intensive support, including assistance with communicating. The aim is to explore, in the context of the Convention and the principles of the independent living movement, how to acknowledge and conceptualise personal assistance schemes that require another person to manage on behalf of the user. © 2016 Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group

  • 286.
    Briznik, Adela
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Hansson, Linda
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Männens svåra situationer när kvinnorna drabbas av bröstcancer2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige och övriga världen. Varje år drabbas cirka 7000 kvinnor i Sverige. Bakom varje bröstcancer drabbad kvinna finns det i allmänhet en man eller make som har en betydande roll i hela sjukdomsförloppet. Syftet med studien var att belysa männens svåra situationer som närstående när kvinnan drabbas av bröstcancer. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie som utgick från elva vetenskapliga artiklar. Analysen grundades på Graneheims och Lundmans (2003) analysmodell och specificerades på den manifesta delen. Resultatet presenterades utifrån olika kategorier samt två subkatergorier som belyste männens svåra situationer. Den svåraste emotionella tiden var vid diagnosbeskedet. Förhållandet mellan mannen och kvinnan förändrades antigen till det negativa eller positiva. Den sexuella relationen blev annorlunda då männen upplevde att kvinnans självförtroende och kroppsuppfattning förändrades. Informationsbristen gjorde att männen kände sig maktlösa och hade svårt att hantera olika situationer. Det fanns delade meningar kring informationen männen fick av vårdpersonalen. Männen fick ta på sig nya roller som det primära stödet och mer ansvar i hushållet. I slutsatsen framkom det att männen genomgår många olika svåra situationer när kvinnan drabbas av bröstcancer. Han skulle vara det primära stödet, ta hand om hushållet och samtidigt försörja familjen. Det skulle behövas en omvårdnadsmodell som inriktas på männens svåra situationer som närstående. Eftersom det bidrar som hjälpmedel för vårdpersonalen att kunna förbättras som stöd och bistå med adekvat information.

  • 287.
    Broberg, Torbjörn
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Sjuksköterskans uppfattning om livskvalitet2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Background Satisfaction of life and wellbeing is shown to be important when the quality of life is to be understood. The nurse has a significant role in the care of the patient and in his/her experience of life. Aim The purpose of this study is to examine the quality of life, from a nurse perspective. Method The text analysis was carried out with qualified attempts, of a book, "Quality of life a challenge for the nurse" (in Swedish) by T. Rustoen, a nurse who also worked as a teacher in Norway. The book describes how quality of life is experienced from the patients and staffs view. Results The text analysis showed that out of the ordinary descriptions of quality of life, the author found four new themes. These themes where; the meaning of solidarity, confidence, activity and meaningfulness in the existence. Conclusion Quality of life is an important word, which means different to different kind of people. For people in common, quality of life usually means: happiness, harmony and comfort, but as been showed includes more. Quality of life is a complex purpose, related to a subjective feeling of comfort and satisfaction.

  • 288.
    Brodd, Robin Gunnarsson. Fredrik
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Närståendes upplevelser i samband med återupplivning av en anhörig i sjukhusmiljö2015Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Bakgrund: Närstående kan uppleva återupplivning av en anhörig som traumatiskt och det har länge varit praxis att utesluta närstående ur rummet när återupplivning sker trots att det funnits en vilja hos närstående att närvara. Återupplivning kan framkalla stress hos närstående men att närvara har påvisats kunna ge fördelaktiga upplevelser. Sjuksköterskan har en viktig roll i att informera och hjälpa närstående i situationen men detta kompliceras av tidsbrist och kunskapsbrist samt en negativ inställning till att närstående närvarar. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelser i samband med återupplivning av en anhörig i sjukhusmiljö. Metod: En kvalitativ ansats användes i föreliggande litteraturstudie. Datainsamlingen resulterade i sex vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och analyserades med Graneheim och Lundman (2004) tolkning av innehållsanalys. Resultat: Sex kategorier framkom och användes i resultatet. Dessa sex kategorier var: upplevde sig viktiga, kände sig väl omhändertagna, upplevde rädsla, upplevde maktlöshet, att inte störa samt ta svåra beslut. Slutsats: Det finns individuella skillnader i upplevelser där rädsla och en känsla av att vara omhändertagen är två av de mest förekommande beskrivna upplevelserna. Sjuksköterskan verkar ha en viktig roll i hur närståendes upplevelser gestaltar sig. Dock är mer empirisk forskning önskvärd då tillgången på denna är väldigt begränsad. Det kan vara önskvärt att implementera lokala sjukhusrutiner för omhändertagandet av närstående för att säkra en holistisk omvårdnad kring den anhörige.

  • 289.
    Brogard, Ewa
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Faktorer som kan påverka sjukvårdspersonals sätt att möta personer med fetma inom sjukvården.2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det är inte ovanligt att träffa på fetma i sjukvården. Fetman är ett växande problem inte bara i Sverige utan i världen och synen på fetma associeras negativt. Därför är det viktigt för sjukvårdspersonal att möta fetma på ett bra sätt eftersom personer med fetma ofta kommer i kontakt med sjukvården på grund utav följdsjukdomar. Syfte: Att belysa några av de faktorer som kan påverka sjukvårdspersonals sätt att möta personer med fetma inom sjukvården. Metod: 8 artiklar har använts i en litteraturstudie. Analysen genomfördes enligt Graneheim och Lundman (2004) metod för analys. Resultat: Tre kategorier presenteras i resultatet: Motivation, Kunskap och Svårigheter att samtala om fetma. Slutsats: Resultatet visar att motivation är viktigt i en förändring. Inom ämnet fetma finns det även kunskapsbrist hos sjukvårdspersonalen. Det visar även på att fetma är känsligt som samtalsämne. Sjuksköterskor och läkare har olika syn på fetma. I slutändan krävs det att både patienterna, sjuksköterskorna och läkare samarbetar för att problem kring fetma ska kunna lösas.

  • 290.
    Brommesson, Camilla
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Hagström, Julia
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Sjuksköterskors upplevelser av att arbeta enligt ICNs etiska kod2012Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: ICNs etiska kod för sjuksköterskor verkar för att ge sjuksköterskor stöd i deras omvårdnadsarbete. Idag ställs sjuksköterskor inför stora krav från arbetsgivaren, institutionens regler och patientens behov av omvårdnad. Koden erbjuder sjuksköterskor ett dokument att arbeta enligt i deras dagliga omvårdnadsarbete. Det förefaller som om det i nuläget finns en begränsad mängd forskningsstudier, vilka specifikt behandlar sjuksköterskors upplevelser när ICNs etiska kod används som en riktlinje i omvårdnadsarbetet. Syfte: Litteraturstudiens syfte är att undersöka sjusköterskors upplevelser av att arbeta enligt ICNs etiska kod. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats har genomförts. Artiklar söktes i databaserna CINAHL, MEDLINE, PubMed och PsycINFO – sju artiklar hittades och valdes ut att ingå i litteraturstudien med hjälp av en kvalitetsgranskning enligt Willman, Stoltz och Bahtsevanis granskningsprotokoll. Textmaterialet har analyserats med hjälp en kvalitativ innehållsanalys, inspirerad av Graneheim och Lundman. Resultat: Det framkom att en del sjuksköterskor som arbetade enligt ICNs etiska kod kunde uppleva koden som en trygghet i sitt omvårdnadsarbete. Tryggheten kunde bestå i att koden upplevdes som en vägledning i sjuksköterskornas arbete. Koden ansågs också ge dem stöd och gemenskap i sin professionella yrkesroll. Däremot upplevde inte alla sjuksköterskor att det var av värde att arbeta enligt koden. Några av dem ansåg istället, att den var ett hinder för att kunna bedriva god omvårdnad. De hinder som sjuksköterskorna kunde uppleva av att arbeta enligt koden, kunde vara att den kringliggande kulturen, den anställande sjukvårdsorganisationens policy och de anhörigas åsikter inte alltid stämde överens med koden. Slutsats: Somliga sjuksköterskor upplevde arbetet enligt ICNs etiska kod som betydelsefullt för tryggheten och vägledningen i omvårdnadsarbetet medan andra sjuksköterskor upplevde koden framför allt i kulturella sammanhang som ett hinder. Med implementering i hur sjuksköterskorna skulle kunna arbeta enligt ICNs etiska kod, behöver de inte se koden som ett hinder. Istället skulle de kunna se koden som ett hjälpmedel som skulle kunna bistå dem i etiskt komplicerade situationer.

  • 291.
    Brorsson, Cecilia
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Swedengren, Caroline
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Musikens inverkan på demenssjuka: en litteraturstudie2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Demenssjukdomar hör till de vanligaste sjukdomarna i Sverige. Symtom är minnesstörningar och försämrat logiskt tänkande. Demenssjuka patienter behöver hjälp att planera och genomför aktiviteter i vardagen. Det är viktigt för vårdpersonalen att tänka på den demenssjukes förmåga att utföra olika aktiviteter begränsas i takt med att sjukdomen försämras. Musik utgör en stor del av vardagen, med bakgrundsmusik skapas en bra atmosfär i t.ex. restauranger och affärer. Hela livet verkar sång och musik stimulerande och rogivande för sinnet. Hos demenssjuka kan en välkänd rytm ge en trygghetskänsla. Syftet med den här kvalitativa studien är att belysa vilken inverkan musik kan ha på demenssjuka i olika omvårdnadssituationer. Studien är en litteratur studie där författarna använt sig av Polit och Hunglers flödesmodell. I resultatet framgick att musik kan ha både positiva och negativa effekter på demenssjuka patienter. Musik kan, om den används rätt, minska rastlöshet, förbättra kommunikation samt få demenssjuka patienter att förstå olika situationer lättare. Det framkom även att musik t.ex. kan minska matintag och öka agiterat beteende hos vissa patienter.

  • 292.
    Brorsson, Filippa
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola.
    Zunkovic, Isa
    Blekinge Tekniska Högskola.
    Det är faktiskt min journal!: En litteraturstudie med kvalitativ ansats om patienters synpunkter på sin patientjournal2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Internetanvändningen i samhället ökar och allt fler invånare använder internet för att söka svar på hälsorelaterade frågor. Genom att ge patienter tillgång till deras patientjournaler via internet kan de lättare bli delaktiga i sin vård och samtidigt nå patientlagens krav på delaktighet. Genom den personcentrerade vården som genomsyrar hela sjuksköterskans arbete fyller journalportaler sin funktion genom att främja partnerskap och delaktighet.

    Syfte: Syftet var att beskriva patienters synpunkter av att logga in och läsa sin journal digitalt.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på 8 vetenskapliga artiklar med kvalitativ respektive mixad metod. Analysen är gjord med inspiration från Lundman och Hällgren Graneheims (2017) metodbeskrivning för innehållsanalys.

    Resultat: Analysen resulterade i 4 kategorier med sammanlagt 8 underkategorier. Första kategorin Användning av patientjournalen innehåller två underkategorier: Anledning till användning och Möjligheter och begränsningar. Andra kategorin Förståelse genom patientjournalen innehåller tre underkategorier: Förståelse för sitt hälsotillstånd, Förståelse och förtroende för vårdgivaren och Förståelse för innehållet. Tredje kategorin Patientjournalen och vårdmötet innehåller tre underkategorier: Kommunikation i vårdmötet, Stärkt patientroll och Partnerskap & delaktighet. Fjärde kategorin IT-säkerhet och integritet innehåller inga underkategorier. 

    Slutsats: Patienters synpunkter av att läsa sin patientjournal ser väldigt olika ut men många uttrycker att de får en ökad förståelse för dels deras hälsotillstånd dels för deras vårdgivare. Patienter nämner även hur de får en ökad kontroll över sin situation samtidigt som de blir mer delaktiga i sin vård och behandling tillsammans med att partnerskapet mellan patient och vårdgivare stärks.

  • 293.
    Brovina, Saranda
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Wärhner, Lena
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Urininkontinens hos kvinnor i Sverige och i resten av världen är idag ett växande problem och ett dolt hälsoproblem. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens. Metod som användes var en kvalitativ litteraturstudie med vetenskapligt granskade artiklar. Sökningen resulterade i nio artiklar. Vetenskapliga artiklar söktes i CINAHL och LibHub databas. Innehållsanalys av Graneheim och Lundman (2004) utfördes. Resultatet består av fyra huvudkategorier. Dessa är känsla av skam, negativa möten i vården, förlorad kroppskontroll och upplevelse av brist på kunskap hos kvinnorna. Slutsatser som drogs var att kvinnor med urininkontinens levde i det tysta då de ansåg att urininkontinens som ämne var tabu och för intimt att tala om. Mer kunskap om urininkontinens behövs för att tillgodose både kvinnorna och personal inom hälso- och sjukvården.

  • 294. Brown, S
    et al.
    Gotell, E
    Ekman, Sirkka-Liisa
    "Music-therapeutic caregiving": the necessity of active music-making in clinical care2001Ingår i: The arts in psychotherapy, ISSN 0197-4556, E-ISSN 1873-5878, s. 125-135Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 295.
    Bruziene, Rita
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    The stress experience of nursing staff in intensive care therapy2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Problem area. Understanding what stress experience the Lithuanian nurses in intensive care. analyzing the influence of stress to the her health. How nurses can it control and manage in their work. Research questions are: • How nurses understand, what is the stress? • What is the microclimat in intensive care department? • How you collaborate with colleagues? • What are the main reasons of the stress? • How the stress influence in your health? Overall research aim To describe nurses working in intensive care, their stress experiences and how to manage this. 1 part aim To identify stress experience of nurses in intensive care. This paper work has the following tasks: 1. To review that is the stress 2. To explain the stress causing factors in literature review 3. To illuminate how nurses can control and manage the stress theoretically 2 part study aim To illuminate experience of stress among Lithuanian nurses working in intensive care. This paper work has the following tasks: 1. To explore what is the stress. 2. To illuminate the nurses thoughts and feelings about their stress experience. 3. To illuminate that influence have stress to nurses in intensive care 4. To illuminate how is importance to manage and to control the stress in nursing work. This study. The thesis is designed as two part study. Systematically review of the literature relating to stress and nurse’s experience was used in 1 part of study. A literature review based on eleven scientific articles from 1993-2004, from the databases of PubMed and Elin @Blekinge, with the purpose to describe nurses experiences about stress in intensive care. A qualitative method with semi-structured interviews was used in 2 part study. Data collected from X intensive care of Kaunas Medical University hospital. Ten nurses took par in a semi-structured interview one-two times (about 30min. to 1 hour). Ethical approval for this study was granted by Ethics Committee of Kaunas Medical University hospital, Intensive care department which consist form several departments: Cardio anaesthetical, Central intensive care, Neuro surgical. Content analysis was used to classify the answers of the semi-structured questions. There was no specific theory used to classify information, data was the sole source of the analysis. The content analysis study goal is to offer knowledge of the experience relating to certain phenomenon and will also give a deeper understanding of the studied phenomenon. Through this analysis, the author tried to perceive the themes in the written material. The result of the study showed that most of nurses experienced negative feelings because of stress. The results showed that, this knowledge would help us understand the importance of how to manage and control nurses stress, in order to research general aim - the best caring and nursing of patients and the excellent medical aim.

  • 296.
    Bryggman, Linda
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Petersson, Cecilia
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Närståendes upplevelser i samband med palliativ vård i hemmet2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den palliativa vården i hemmet kring patienten fanns närstående som påverkades känslomässigt. Sjuksköterskan ska förebygga sjukdom och ohälsa utifrån närstående och patientens bethov samt minska lidande och ge möjlighet till en värdig död. Närstående som blev bemötta på ett bra sätt av sjuksköterskan upplevde inte patientens död som oväntad. Olika former av vård i hemmet har ökat och detta pekar på att allt fler människor kommer att dö i det egna hemmet. Syftet med studien var att studera närståendes upplevelser i samband med palliativ vård i patientens hem. Metoden var en litteraturstudie där sju kvalitativa vetenskapliga studier användes, vilka valdes ut med hjälp av Polit och Hunglers metodmodell. Graneheim och Lundmans analysmodell användes för att få fram resultatet. Resultatet visade att upplevelserna trängd, oro, utsatthet, kärlek och trygghet var centrala begrepp för närstående. Slutsatsen var att närståendes upplevelser var likartade och att sjuksköterskan ska ha kännedom om att alla upplevelser är individuella.

  • 297.
    Brännström, Erica
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Fors, Sofia
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    South African nurses' experiences of the concept of Activity, in nursing of elderly2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Aktiviteter och relationer är något som alla människor har gemensamt. Genom aktivitet tillgodoser vi våra grundläggande behov, vilka är nödvändiga för att uppnå fysiskt, psykiskt, socialt och spirituellt välmående. Själva kärnan i omvårdnad grundas i människans naturliga beteende att ta hand om varandra och syftar till att stödja de kreativa processerna hos andra i deras strävan efter ett bra och meningsfullt leverne. Syftet med studien var att undersöka sydafrikanska sjuksköterskors upplevelser av begreppet aktivitet inom äldreomsorg. Fyra sjuksköterskor intervjuades i en gruppintervju med fokus på aktivitet. Vid intervjun användes semistrukturerade frågor, vilkt gjorde att sjuksköterskorna kunde ha en öppen diskussion om aktivitet inom äldreomsorg. Analysen genomfördes med en hermeneutisk fenomenologisk metod inspirerad av Lindseth & Norberg. Genom analysen framträdde tre teman: Aktivitet i gemenskap, Aktivitet för gemenskap samt Gemenskap för aktivitet. Enligt sjuksköterskorna är syftet med all aktivitet, såväl fysisk, psykisk som social, att öka eller bibehålla de äldres livskvalitet. För att uppnå detta krävs att de äldre känner ett ökat välbefinnande, känsla av sammanhang sam uppskattning, vilket endast är möjligt i en gemenskap. Sjuksköterskorna framhåller vikten av att minimera hinder och anpassa aktiviterna efter de äldres individuella behov.

  • 298.
    Burgstaller, Pauliina
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Stroke-Patientens upplevelser av livskvalitet: En litteraturstudie2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt, hjärnblödning och subarachnoidalblödning och är en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättning internationellt sett. Insjuknandet i stroke är en plötslig händelse som för med sig stora konsekvenser. Den drabbar individen både fysiskt, psykiskt men även det sociala livet förändras. Livskvalitet är ett begrepp som beskriver individens upplevelser av sin livssituation. Att drabbas av en stroke har visat sig påverka känslan av livskvalitet. Enligt Carnevali (1999) är individens känsla av livskvalitet beroende av om det finns en balans mellan resurser som individen besitter och om hon kan möta de olika krav som kan finnas från både individen själv och dess omgivning. Sjuksköterskan uppgift är att hjälpa patienter med stroke att skapa en balans i denna vågskål. Syftet med studien var att belysa patientens upplevelser av livskvalitet efter en stroke. Litteraturstudien baserades på åtta vetenskapliga artiklar som analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Följande tre huvudkategorier framkom i studiens resultat: Total livsförändring, Emotionell berg- och dalbana och Saknad av en meningsfull tillvaro. Resultatet visade att stroke påverkade känslan av livskvalitet negativt. De drabbade utsätts för stora emotionella och psykosociala svårigheter. De upplevde att de hade förlorat kontrollen över sina liv, rollerna hade förändrats, deras tidigare sociala aktiviteter var inte längre möjliga och de kände en frustration över att omgivningen inte hade den förståelse som var önskvärd. I slutsatsen betonas den stora omställningen att insjukna i en stroke. Det innebär en total omställning av livet med inte bara fysiska utan även emotionella och sociala förändringar. För att sjuksköterskan ska kunna stödja och förbereda patienter med stroke inför framtiden är det viktigt att hon får en förståelse för hur livet för patenten förändras och vad som påverkar upplevelser av livskvalitet.

  • 299. Burholt, Vanessa
    et al.
    Windle, Gill
    Ferring, Dieter
    Balducci, Cristian
    Fagerström, Cecilia
    Thissen, Frans
    Weber, Germain
    Wenger, Clare G.
    Reliability and Validity of the Older Americans Resources and Services (OARS) Social Resources Scale in six European Countries2007Ingår i: The journals of gerontology. Series A, Biological sciences and medical sciences, ISSN 1079-5006, E-ISSN 1758-535X, Vol. 62B, nr 6, s. 371-379Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: This paper documents the applicability of the Older Americans Resources and Services (OARS) Social Resources Scale in six European Countries (the Netherlands, Luxembourg, Italy, Austria, the United Kingdom and Sweden). METHOD: A questionnaire was administered through face-to-face interviews in five countries, and postal interview in the sixth, to representative populations of adults aged 50-90 living independently (N=12478). The paper examines the missing values and distribution of the items in the social resources scale, and the consistency of skew and kurtosis across the countries. Item-total correlations are performed. Confirmatory factor analyses (CFA) are run to test a three factor model which was obtained in USA and Spanish analyses. Cronbach’s Alpha determines the reliability of the social resources sub-scales. RESULTS: Relatively large proportion of missing data is observed for one item (have someone who would help you). All items correlate with a score equal to or greater than 0.20. Although the CFA generally support the acceptability of the three factor structure in the European data, the reliability of two of the sub-scales (dependability and affective) is unacceptably low. DISCUSSION: Differences across countries makes it unlikely a single social resources scale can be developed that would have item equivalence in multiple countries.

  • 300. Burke, Jacqueline
    et al.
    Smith, Lorraine
    Sveinsdottir, Herdis
    Willman, Ania
    Patient Safety in Europe: Medication Errors and Hospital-acquired Infections2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En rapport om patientsäkerhet beställd av Europeiska federationen av sjuksköterskeorganisationer att användas i deras lobbyarbete. Rapporten redovisar granskning av europeiska studier om patientsäkerhet,särskilt läkemedelsfel och vårdrelaterade infektioner.

3456789 251 - 300 av 1459
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf