Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 1127
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301. Erlandsson, Maria
    et al.
    Henriksson, Susanne
    Förändringsinitiativ i bostads- och arbetsområden i Norrköping och Växjö1998Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta är en arbetsrapport inom forskningsprojektet Planering för arbetstillfällen och förnyelse i arbets- och bostadsområde. Forskningsprojektet syftar till att dokumentera, analysera och utvärdera förändringsprocesser i bostads- och arbetsområden med avseende på konflikter och samverkan mellan lokala initiativ och centrala intressen. Den praktiska och teoretiska bakgrunden till projektet redovisas i projektbeskrivningen (Törnqvist, 1997). Projektet är finansierat av Svenska Kommunförbundet och ingår i dess FoU-program Medborgardeltagande och lokala initiativ. Projektet, som skall vara avslutat 1999, ingår tillsammans med andra forskningsprojekt, med bitr professor Eva Öresjö som ansvarig, i forskningsområdet Stadsstruktur och förortsförnyelse vid institutionen för Fysisk Plane-ring och Byggteknik. Den första etappen av forskningsprojektet har genomförts under hösten 1997 med studier av vardera ett arbetsområde och ett bostadsområde i Norrköping resp Växjö, där olika förnyelseinitiativ har studerats och analyserats. Arbetet har i Norrköping genomförts på halvtid av Susanne Henriksson och i Växjö på heltid av Maria Erlandsson och dokumenteras i denna arbetsrapport som ett underlag för fortsatt analys. Avsikten är att motsvarande material även skall insamlas i två områden i Jönköpings kommun. Maria Erlandsson och Susanne Henriksson svarar för redovisningen av sina studier i resp Växjö och Norrköping. Maria Erlandsson har gjort den slutliga sammanställningen och Fredrik Andersson har med datorstöd gjort layout och andra redigeringsarbeten fram till tryckfärdig rapport.

  • 302.
    Ersson, Siri
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Norm kontra form: En studie om hur den kommunala planeringen ser till normbrytande behov inom bostadsbyggandet2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Demografiska, kulturella och samhälleliga förändringar sker i stor utsträckning i dag i våra städer. I och med dessa utvecklingar finns ett ökat behov av mer flexibla bostäder anpassade för en bredare målgrupp. Kärnfamiljen har ersatts av singelhushållet, som numera är den vanligaste hushållstypen i Sverige och även andra familjekonstellationer blir allt vanligare. Detta ställer ökade krav på den kommunala planeringen och bostadsmarknaden att möta dessa behov. Men trots dessa förändringar står bostadsmarknaden och stampar och de bostäder som byggs i dag följer ett ideal konstruerat för fyrtio år sedan. De lägenheter som byggs är främst treor i bostadsrätter när behovet ser annorlunda ut. Kunskapen är begränsad då det kommer till dessa förändringar och normen om kärnfamiljen lever som det ser ut kvar. Planeringen på den kommunala nivån har studerats närmare och avsaknaden av samtalet om förändrade hushålls- och familjestrukturer är påtaglig. Det finns samtidigt en tydlighet i att planering ska företrädas av alla olika grupper och vara till för alla olika grupper. Den mångkulturella staden är något som bör beaktas, och denna målsättning går starkt i linje med den postmoderna planeringen såsom den symboliseras av bland andra Leonie Sandercock (1998). Parallellt med dessa pluralistiska idéer uttrycks även inom den kommunala planeringen att bostäder ska byggas av god kvalitet i attraktiva lägen då ett sådant behov har identifierats av kommunen som här är Stockholms stad. Neoliberala tendenser är tydliga inom bostadspolitiken, men samtidigt bör den representativa demokratins politiker leda vägen för de förändringar som sker. Det finns en tvetydighet i var ansvaret för bostadsförsörjningen ligger och diskussionen förs kring dagens planering som tillsynes är mer rationell än vad den akademiska debatten påvisar. Medvetandet av att olika grupper har olika behov ökar och med det har ett behov av planering som tillgodoser marginaliserade perspektiv också ökat och det krävs ett ständigt ifrågasättande av rådande strukturer för att inte låsa fast utvecklingen i etablerade tankemönster.

  • 303.
    Eskilsson, Anneli
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Häggdahl, Lisa
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Örenfors, Maria
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    From Township to Townscape- Urban renewal in Galeshewe, South Africa2003Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Galeshewe är en före detta kåkstad i Sydafrika som blivit negligerad under en lång tid. Den ekonomiska aktiviteten i området är låg och gestaltningen av den fysiska miljön är dålig. År 1999 utarbetades ett program, ”det urbana stadsförnyelseprogrammet” (fritt översatt), för att förbättra situationen i tidigare underprioriterade områden i Sydafrika. Vårt Examensarbete kan ses som ett led i detta program. Ett sätt man arbetar på i Sydafrika för att förstärka ekonomin är att arbeta med utvecklingen av ekonomiska aktivitetskluster förbundna längs olika stråk. I den senaste översiktsplanen för Sol Plaatje kommun, identifierades Galeshewe Aktivitetskorridor. Längsmed stråket urskiljdes sex kluster av verksamheter och ekonomiska aktivitet som kallades aktivitetsnoder. Alla tre studenterna har tillsammans arbetat med utvecklingen av detta stråk. Förslag för de olika noderna har studenterna utarbetat individuellt.

  • 304.
    Espmarker, Mårten
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Stationsområde i Landskrona: En studie om exploateringen av jordbruksmark, stadsutveckling och stadsstyre med Landskronas stationsområde som exempel2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    In this essay a proposal of city renewal is made for the new train station area built on highly productive agricultural land in Landskrona. The proposal is based on how the situation for the agricultural land in terms of exploitation looks like today and also on theories of urban governance to find out why the area turned out the way it did.

  • 305.
    Eul, Andreas
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Analysis of the European Climate Change Policy in respect to the Housing Sector2007Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    With the emission trading of greenhouse gases a new policy instrument was introduced by the Kyoto Protocol. This instrument was implemented first in the EU and can be seen as a pilot project for a global emission trading system. The Emission Trading Scheme (ETS) will be described in chapter 5. Some basic experiences of the first phase which ends with the beginning of the second phase in 2008 shall also be summarized. Since the building sector is not yet included in the trading scheme, this thesis also takes a closer look at the possible implementation of the scheme to the building sector. To estimate what kind of measures the ETS shall stimulate the current technological and structural approaches to reduce greenhouse gas emissions from the housing sector are explained. This thesis is no attempt to describe the international discussion on climate change or the structure of EU policy. It aims at putting the European Emission Trading Scheme in a policy context and at showing other attempts of the EU policies to face climate change. The chapter on the implementation of the Emission Trading Scheme to the housing sector is an attempt to show the possibilities of further actions. It is not based on broad studies but should be seen as a theoretical approach to start a discussion. The thesis is mainly based on EU directives and policy documents, as well as studies of the EEA. To get a broader spectrum of data the CAIT of the World Research institute was used in the description of the European emission structure. The CAIT is a public environmental database with global data.

  • 306.
    Evander, Filip
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Förtätning i Skanör och Falsterbo: Ett hållbart alternativ?2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta examensarbete i ämnet Fysisk planering lämnas förslag på lämpliga sätt att förtäta bebyggelsen i Skanör och Falsterbo utifrån målet en hållbar stadsutveckling. En hållbar stadsutveckling kan sammanfattas i orden Venustas, Utilitas och Firmitas – Skönhet, Användbarhet och Hållbarhet. För att tillämpa detta i den fysiska planeringen krävs en analys av förutsättningarna inom de aktuella områden som berörs. Den analysmetod som tillämpas i detta arbete är i huvudsak Realistisk stadsanalys. Skanör och Falsterbo ligger på Falsterbonäset och hade båda sin storhetstid under medeltiden, då handel och fiske dominerade. Efter en nedgång väcktes intresset på nytt för städerna under 1900-talet, då antalet invånare ökade och en betydande nybyggnation, framför allt av friliggande småhusbebyggelse, ägde rum. Under senare år har den demografiska utvecklingen medfört att underlaget för service minskat, vilket bland annat berott på att ett generationsskifte i boendet inte ägt rum samt att det varit svårt att finna platser för nya bostäder. Prognoser talar för att antalet invånare kommer att öka i kommunen, vilket ställer krav på utökad och blandad bebyggelse. Framöver förväntas klimat förändringar leda till bland annat stigande havsnivåer, vilket får konsekvenser för den befintliga och framtida bebyggelsen på Näset. I det ena planförslaget i detta examensarbete föreslås en omgestaltning av Skanörs centrum, där bostäder kombineras med handel och kontorsverksamhet. Därtill föreslås en ny hållplats för spårbunden trafik. I det andra planförslaget, som avser Falsterbo, föreslås förtätning vid Strandbadsvägen och väg 100 med flerbostadshus och möjlighet till viss service och handel.

  • 307.
    Exner, Jan-Philipp
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Yücel, Ergin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Structural change in European border zone agglomerations: A comparative analysis between Copenhagen and Saarbrücken2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In this study we made an investigation on the transformation of economic structure of two border city regions, Saarbrücken and Copenhagen. The motivation for a comparative analysis is that they have similar industrial background. Both city regions were dynamic in the first half of the 20th century however in the second half they slowed down and gradually lost some of their industrial base. This decline of industry also brought some transformation of the economic structure. To some extent they followed similar trends such as decline of industry and rise of service sector. However there are differences as well, like the diversification of economy, dependence on industry, potential for attracting the creative class and so on. Another reason for comparison is that they are both border regions and have a potential to integrate with the other side of the border. Saarbrücken has increased its interaction with the French region Lorraine and the opening of the High Speed Railway East to Paris is likely to contribute to this interaction and may lead to integration. Copenhagen, too, has been increasing its interaction with Malmo and Lund on the Swedish side. Especially after the opening of the Öresund Bridge in 2000 this interaction even got accelerated and seems to evolve towards integration. We have discussed this cross-border interaction and tried to identify to what extend these regions integrated with the other side of the border. Furthermore we tried to reveal the similarities and the differences in this integration processes in both border regions. As theoretical approach we have chosen Kondratieff Wave Theory, Porter’s Cluster Theory and Florida’s Creative Class Theory as these theories seem to explain the developments in the two regions quite well. The Wave theory makes up the theoretical framework as it reflects a global shift in the western economies especially in the old industrial zones. The two other theories points out to more specific developments in two regions such as emergence of high tech sectors as a result of creative class. Our overall conclusion is that the two regions have similarities in their transformation but also differences. Every region has its own transformation story as some local elements are involved in the process. It is not possible to have identical developments; however regions can induce similar development with the more dynamic regions in case they create similar conditions for new sectors. And it is increasingly easier to do so as the globalisation makes the production factors more mobile.

  • 308.
    Fagerström, Karla Blum
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Strandskyddsdispener: hur kommer dispensgivningen att förändras med förnyelsen av strandskyddslagen?2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den första provisoriska strandskyddslagstiftningen infördes i Sverige 1950, även om man tidigare hade skydd för vissa naturområden för att säkra allmänhetens tillgång. De första lagarna som gav stränderna ett skydd skulle fungera i samspel med allemansrätten som då lyftes fram och fick en ny betydelse i samhället. Den provisoriska strandskyddslagstiftningen ersattes av en permanent några år senare, och har därefter har kompletterats och förändrats. Den största förändringen skedde 1975, då strandskyddet blev generellt och därmed obligatoriskt. Strandskyddslagstiftningen gäller vid alla kuster, sjöar och vattendrag och innebär att inga byggnader, anläggningar eller verksamheter får uppföras inom 100 meter från strandlinjen, både i havet och på land. Strandskyddet kan utökas till 300 meter. Strandskyddslagstiftningen har fått kritik för att bland annat vara otydlig och inte anpassningsbar efter lokala förutsättningar. Det har lett till en alltför generös dispensgivning och bristande tillsyn, vilket i sin tur har lett till att alltfler stränder tagits i anspråk. I juli 2009 och februari 2010 trädde en förnyad strandskyddslagstiftning i kraft, vilket bland annat innebär: • Fortsatt generellt strandskydd i hela landet • De särskilda skäl som krävs för att få dispens från strandskyddet preciseras i lagen • Vissa lättnader i strandskyddslagstiftningen kan göras i områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-områden) • Fri passage ska alltid finnas längs strandlinjen, även i områden som fått dispens för bebyggelse, anläggningar eller verksamheter. • Kommunerna får upphäva strandskydd i detaljplaner och hantera prövning och tillsyn • Länsstyrelsen överprövar dispenser och granskar kommunernas översiktsplaner Lättnader för områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, samt preciseringen av de särskilda skäl som krävs för att få dispens, är tänkt att leda till en mer flexibel strandskyddslagstiftning som i sin tur ska leda till att lagarna för större acceptans och bättre tillämpning. Kommunerna får ett större ansvar än tidigare, vilket ska leda till en mer lokal anpassning av strandskyddet.

  • 309.
    Falck, Susanna
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Odling i staden: (stads)odling och dess plats i planeringen2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I uppsatsen har fallstudier gjorts för att undersöka hur stadsodling kan fungera som appropriation av stadsrum, på vilket sätt den kommunala organisationen påverkar stadsodlingens förutsättningar liksom om stadsodling kan bli en del av planeringen. Stadsodling har mer eller mindre varit närvarande i svenska städer sedan medeltiden. Syftet och uttrycket har dock kommit att variera över tiden. Stadsodlingsformen som uppsatsen undersökt handlar om kollektiva odlingar i dagens stadskärnor eller i dess periferi. För att undersöka detta har fyra fallstudier i Sverige gjorts, två i Lund, en i Malmö och Umeå. Där observationer kompletterat intervjuer med deltagare, kommuner och Boverket. I analysdelen sätts fallstudierna mot utvalda teorier och begrepp. Analyserna följs av analysresultat och slutsatser för att slutligen diskuteras. Uppsatsen visar att det förekommer en appropriation av stadsrummen i de flesta fallstudierna samt att vissa inte riktigt lyckats appropriera rummen liksom att det finns stora svårigheter att få tillgång till mark inne i städerna. Den kommunala organisationen kan både bromsa och underlätta för stadsodlingars förutsättningar. Markfrågor kan fungera som en bromskloss med tillfälliga odlingar som lösningar, samtidigt som kommunen kan underlätta odlingarna i fråga om material och kapital. Det finns en stark önskan till samarbete från kommunernas sida och tendenser till detta från stadsodlarnas sida. Stadsodling är i grunden en självorganiserande rörelse som anammats av kommuner och är på väg att lyftas upp på den politiska agendan. Om det finns någon plats för stadsodling i planeringen återstår att vidare utredas. Inom både detaljplan och översiktsplan finns det rum för stadsodling, men den senare används endast till detta i dagsläget. En egen markanvändning kanske inte är det ultimata för stadsodling, utan där kan allmän plats istället fungera som ett alternativ. Dock finns det i dagsläget inga tydliga riktlinjer för stadsodling när de är självorganiserade utan ett tydliggörande och en större säkerhet kring hanteringen av stadsodling är eftersträvansvärt.

  • 310.
    Falk, Klara
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Vinterkvarter och sommarparadis: en fördjupning av översiktsplaner för Rälla och Stora Rör på Öland2008Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett samrådsförslag till fördjupning av Borgholm och Mörbylånga kommuners översiktsplaner för orterna Rälla och Stora Rör.

  • 311.
    Faludi, Andreas
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    EUropeanisation or Europeanisation of spatial planning?2014Ingår i: Planning Theory & Practice, ISSN 1464-9357, E-ISSN 1470-000X, Vol. 15, nr 2, s. 155-169Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This review paper revisits European spatial planning in terms of its EUropeanisation, meaning that planning becomes part of the EU policy-making state, and its Europeanisation which stands for mutual learning. The paper argues that by the mid twentieth century this Europeanisation had reached a point where it was natural for planners to want to be part of the agenda-building for European integration. However, their success in penetrating the decision agenda of the EU continues to be limited. While the EUropeanisation of planning has thus stalled, thanks amongst others to EU programmes, mutual learning and thus its Europeanisation has accelerated. Based on this, the paper constructs “business as usual” and “deep change” scenarios under which, by rethinking categories basic to their trade like space and territory, planners can get involved in reconfiguring European integration.

  • 312.
    Faming, Hanna
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Tillgänglighet i den fysiska miljön: intentioner, ambitioner & realitet2013Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ämnet för den här uppstatsen är att undersöka vilka föreställningar det finns om tillgänglighet och hur samhälleliga strukturer påverkar arbetet med att öka tillgängligheten i samhället och vilka konsekvenser det har för berörda. Följande frågor har ställts för att kunna utreda detta. o Vilken roll har de statliga intentionerna i arbetet för att öka tillgängligheten i samhället och vilken roll har andra aktörer i samhället för hur dessa implementeras? o Vilka faktorer påverkar den fysiska planeringens förmåga att hantera tillgänglighet i den fysiska miljön? Uppsatsen utgår från de tre teoretiska perspektiven normalitet, makt och demokrati i relation till fysisk planering och tillgänglighet. Den egna undersökningen baserar sig på empiriskt material i form av kvalitativ textanalys och kvalitativa intervjuer. Den kvalitativa innehållsanalysen är utförd på tre politiska dokument, varav två av dem utgår från funktionshinderspolitiken, medan det tredje är förarbetet till Plan- och bygglagen (2010:900) och har därför en tydligare anknytning till fysisk planering. Genom att analysera dessa har jag kunnat se hur dessa politiska dokument bland annat förhåller sig till personer med funktionsnedsättning och vilka insatser dokumenten menar behövs för ett mer fysiskt tillgängligt samhälle. De tre kvalitativa intervjuerna i arbetet är genomförda med aktörer vilka representerar olika nivåer i samhället. Genom detta kan jag i förhållande till den teoretiska genomgången och till innehållsanalysen av de politiska dokumenten undersöka de olika aktörernas roll i arbetet för att förbättra tillgängligheten i samhället. Resultatet av innehållsanalysen och intervjuerna har sedan legat till grund för att tolka de olika aktörernas intentioner och roller, samt strukturer och faktorer som påverkar integreringen av tillgänglighetsperspektivet i fysisk planering. Undersökningen visar att det finns en hög politisk ambition om att samhället ska bli mer tillgängligt. Analysen visar dock att funktionshindersperspektivet inte integreras i planeringen i önskvärd utsträckning och att tillämpningen av lagstiftningen gällande tillgänglighet hittills inte varit tillräcklig för att frågan ska uppmärksammas då befintliga strukturer och traditionella tankesätt inte alltid påverkas av dessa. Utifrån detta är det svårt att peka på någon enskild ansvarig aktör som kan stå till svars för varför samhället inte är tillgängligt för alla. Genom att handikappolitiken inte lyckas realiseras i de forum där beslut tas är slutsatsen att det, enligt Youngs (1990) teorier, finns en form av maktutövning där dominanta synsätt reproduceras, utan vidare reflektion, på grund av medvetna eller omedvetna handlingar som finns etablerade inom bland annat verksamheter. Detta utspelar sig exempelvis i relation till deltagande i planprocesser där handikapporganisationer och personer med funktionsnedsättning inte alltid får möjlighet att yttra sina behov vilket gör att tillgänglighet inte prioriteras i den omfattning som behövs för att beakta individers behov i ett kollektiv. Ytterligare en slutsats är att begreppet tillgänglighet inte har någon tydlig definition vilket gör att det fylls med tolkningar om hur ett tillgängligt samhälle ska utformas. Med dessa slutsatser i åtanke kan det konstateras att det i framtiden krävs mer kompentensutveckling, ytterligare samarbete, samt strukturella förändringar och starkare myndighetsutövning

  • 313.
    Fast, Sara
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Designprinciper för stadsförnyelse i industriarv2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sveriges industrimiljö har blivit ett kulturarv. I landet som en gång varit ett produktionsland med stora industrier som har sysselsatt många människor finns idag mer eller mindre brukbara industrilandskap kvar som vittnar om den svenska industrialismen. Denna förändring har berott på bland annat förändringar i samhällsstrukturen, den globaliserade ekonomin och rörliga arbetsmarknaden. I dagens Sverige är det industriella kulturarvet, och dess ofta monumentala tegelbyggnader, under omvärdering. Från att ha varit en levande industri som städers ekonomi har vilat på har fabriks- och verkstadslokaler periodvis stått tomma eller fått ny funktion i form av kulturverksamhet eller kontorslandskap. Ofta med hjälp av hänsynslös renovering och omvandling. Under lång tid var inte industriarvet någonting som innefattades av varken den nationella eller lokala kulturmiljövården. Hur kommer det sig att det tog så lång tid för industriarvet att bli en del av kulturarvsbegreppet och därigenom erhålla samma bevarandevärde och varsamma hantering? Komplexiteten med det nära industriarvet verkar ligga både i kulturarvsbegreppets definition och i att själva sinnebilden för fabriker och industrier under industrialismen var modernitet och framtid. Kan detta ha påverkat människors och instutitioners syn på industri som kulturarv? Industriarvet är ett kulturarv nära i tiden som idag levande människor personligen kan relatera till. Det har ständigt omgärdats av en diskussion kring dess legitimitet och värde men har nu tagit plats som ett relevant område för kulturarvsförvaltning och bevarande. Begreppet industriarv har tagit form. Vid stadsförnyelseprocesser i städer där denna typ av fysiska spår från industrialismen står kvar som monument över en förgången samhällsstruktur väcks frågan hur dessa bör hanteras. De gamla fabriksmiljöerna kan inkluderas i stadsförnyelsediskussionen eller bevaras som fysiska minnesbilder över en förfluten tid. Går det att hitta ett förhållningssätt för att kunna bruka kulturarvet och specifikt industriarvet i stadsplaneringen? Bör vissa egenskaper och strukturer användas och lyftas fram för att de berättelser som industriarvet rymmer ska synas i stadsplaneringen? Vilken relevans har invånarnas relation till platsen i fråga vid stadsförnyelsediskussionen? Industriarvet kan tyckas komplicerat att hantera vid stadsbyggnadsprojekt då det inte enbart består av fabriksbyggnader, maskinhallar och verkstadslokaler utan är till stor del ett immateriellt arv som består av berättelser, historier och människoöden. Att bevara arbetarnas livsmiljö har inte alltid varit självklar i en kulturarvstradition som har varit förbehållen slott och herrgårdar eller spår av ett sedan länge förgånget bondesamhälle. Men eftersom industriarvet nu är ett relevant ämne för bevarandefrågor och fortfarande finns representerat på många platser i Sverige har frågan om vilken plats dessa spår har i staden och hur planerare bör hantera detta arv blivit aktuell.

  • 314.
    Fearon, Kyle
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Formal Institutions in Irish Planning: Europeanization Before and after the Celtic Tiger2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Many economies throughout the world were devastated by the global financial crisis of 2007-2008. Ireland in particular experienced a severe collapse in its housing market. Despite the progression of European-influenced planning policy that was meant to promote balanced regional development in Ireland, the country's housing market vastly overbuilt, exacerbating a housing market crash that ended the Celtic Tiger era. Drawing on Europeanization and historical institutionalism as theoretical frameworks, this thesis argues that the link between these EU-influenced policy principles and local Irish planning practice was weak during an important phase of Ireland's economic growth. This conclusion is demonstrated through the analysis of a case study, McEvoy and Smith v. Meath County Council. The findings show that while Ireland's national government created an ambitious National Spatial Strategy modeled on EU principles, non-binding Regional Planning Guidelines allowed local authorities to continue granting zoning changes and permissions. These decisions were therefore uninhibited by the constraints of population projections, consideration for infrastructure provision, and overall good planning practice. This research calls into question the effectiveness of transferring policy principles from the EU to Member States. It suggests more generally that to implement policy and law successfully, policy makers must appreciate the societal and economic context in which these rules will operate.

     

  • 315.
    Filipsson, Johan
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    LÖVHOLMEN: Ett planförslag med historiska avtryck2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I DAG RÅDER ETT STORT OMVANDLINGSTRYCK på de före detta industriområdena längs inloppet till Stockholm och Mälarens stränder. Dessa platser utgör attraktiva tomter för bostadsbyggande och många områden har byggts om eller är under omvandling. Ett av dessa är Lövholmen vid Liljeholmen. Här finner man idag bland annat Beckers hundraåriga fabriksanläggning med avsevärda kultur- historiska värden. EXAMENSARBETET HAR LETT FRAM till ett planförslag som visar på hur en kommande förtätning av planområdet kan utformas. Förslaget grundas i inventerings- och analys-resultat samt på tidigare ställningstaganden från bland annat Stockholms stadsbyggnadskontor. PLANFÖRSLAGET INNEBÄR I STORA DRAG att områdets be-varandevärda bebyggelse utgör stommen och ny samtida bebyggelse införs i medveten kontrast. För att värna Lövholmens utpräglade industrikaraktär föreslås tre olika planstrukturer inom planområdet. Nya offentliga mötesplatser och promenadstråk skapas och området görs mer tillgängligt. Förhoppningen är att Lövholmen ska kunna fungera som en ny sammanhållen stadsdel där de historiska avtrycken förblir avläsbara även i framtiden.

  • 316.
    Fleschurz, René Patrick
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Renewable electricity generation in the Eurpean Union: Best practice, drawbacks and future challenges2007Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This paper gives a general review on renewable electricity production in the European Union based on the example of Sweden, Denmark and Germany. It gives the answer to the question which forms of renewable electricity production are competitive in Europe and why. Furthermore it describes how and why renewables are used in different member states of the EU. This review is based on existing literature on the subject, statistical data of national and international organisations and departments as well as recent articles in journals and newspapers. As a result it becomes clear that there are different boundaries to the use of renewable electricity production in the EU due to specific demands for an economic use. But even though these demands are met, the success of renewable electricity production depends on several factors like the historic development and the supply of fossil resources, political support or external events such as the oil crisis. It also becomes clear that the use of renewables can cause environmental problems (hydropower) or problems in the field of security of supply (grid stability). One can draw the conclusion that countries with a continuous support system in the past are performing well in the objective to increase the share of power produced by renewables and serve as good example for countries lagging behind in this goal.

  • 317.
    Fohlin, Annika
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Johansson, Maria
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    The conflict between agricultural land and illegal settlements: a land use plan of Pukara in Cochabamba2001Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Antalet invånare i Cochabamba har ökat kraftigt de senaste årtiondena och expansionen sker i utkanterna av staden, vanligtvis på de skogsklädda bergssluttningarna i norr eller på jordbruksmark i söder. Ett av dessa jordbruksområden är vårt projektområde i Pukara i distrikt 9. Pukara har växt mycket de senaste åren och antalet invånare har ökat kraftigt. En del av utvecklingen har skett på mark som inte är lämplig för bostäder. Beroende på bristen på fysisk planering, har expansionen skett utan kontroll. Den snabba utvecklingen av området har lett till ockupation av jordbruksmark, illegal bebyggelse och störande och miljöfarliga verksamheter. En del av den illegala bebyggelsen breder ut sig på mark som är mer lämplig för odling och invånarna saknar fullgod infrastruktur och service. Dessutom innehåller området olämpliga och störande verksamheter som förstör miljön och levnadsförhållandena samt gör marken olämplig för bostäder och oanvändbar för jordbruk. De huvudsakliga miljöproblemen beror på adobe- och tegelbruken. Arbetet är inriktat på frågor som rör den fysiska planeringen. Syftet är att ta fram en övergripande plan över området för att visa hur det kan utvecklas. För att möta framtida behov har följande frågor studerats: områdets täthet, förutsättningarna för verksamheter, infrastruktur och service och tillgängligheten till grönområden och rekreation. En analys har gjorts för att definiera fördelar, nackdelar och olika markanvändningskonflikter som finns i området. Även en klassificering av de verksamheter som genererar de kraftigaste miljöproblemen har gjorts. Klassificeringen är gjord för att uppmärksamma vilka verksamheter som orsakar mest negativa effekter och vilka miljöproblem som måste beaktas för att skapa ett hållbart och attraktivt område. Idag är markanvändningen huvudsakligen jordbruk, boskapsuppfödning, bostäder och verksamheter. Största delen av jordbruksmarken är koncentrerad till de västra och södra delarna medan en stor del av bebyggelsen och verksamheterna ligger centralt i området. Variationen av jordbruk och andra verksamheter skapar arbetstillfällen och är viktiga inkomstkällor samtidigt som de skapar liv och rörelse i området. Närheten till Cochabamba och andra tätorter är ytterligare en fördel som gör Pukara till ett attraktivt område att bo och leva i. De tre grundläggande principerna i förslaget är: 1. bevara de stora sammanhängande jordbruksområdena och förtäta de områden som redan är urbaniserade. 2. förbättra bostadssituationen med infrastruktur och service. 3. flytta de störande och miljöfarliga verksamheterna Med det övergripande förslaget som grund har två delområden utvecklats mer detaljerat, öster och väster om Avenida Panamericana. Dessa två områden är de två mest tätbebyggda delarna i området. Förslaget innebär att området även fortsättningsvis består av en blandning av jordbruk, bostäder och verksamheter. Eftersom det är orealistiskt att flytta de illegala bostäderna föreslås att de illegala bostäderna bevaras och legaliseras. Eftersom behovet av mark för bostäder ökar hela tiden, har en balans mellan de olika intressena skapats. Förslaget innebär att det skapas områden för nya bostäder med olika typer av bostäder. Vi föreslår en lämplig tomtindelning för att skapa fler tomter och en högre täthet. Förslaget innebär att den befintliga bebyggelsen förtätas och att nya bostäder planeras på mark som inte används för jordbruk. Planen innehåller också förslag på åtgärder för att förbättra bostädernas omgivningar. I förslaget ingår en ny marknadsplats, nya mötesplatser och fler platser för grönområden och rekreation. Vi har också definierat vilka grönområden som är viktiga att bevara. Även lämpliga platser för service och olika slags verksamheter föreslås, till exempel ett nytt område för adobe- och tegelbruken. Hänsyn har tagits till behovet av infrastruktur och service. Vi har gjort förslag på hur ett nytt vägsystem kan struktureras och hur man kan förbättra vägarna och göra dem säkrare för både bilister, gående och cyklister. Vi har också definierat vilken teknisk infrastruktur som behöver förbättras och vilka åtgärder som är mest akuta.

  • 318.
    Fohlin, Jonna
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Slussenstriden: Hur kommunikation och konflikter hanterats mellan medborgare, planerare och politiker i planeringen2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna kvalitativa uppsats undersöker och analyserar hur planerare, politiker och medborgare har kommunicerat mellan varandra under planeringsprocessen för Nya Slussen. Syftet med undersökningen har varit att undersöka och förstå hur kommunikationen mellan de olika parterna sett ut och hur de har hanterat konflikter som har uppstått i dialogerna vid samråd och i medborgardialogen. Tillsammans med tidigare forskning och ett teoretiskt ramverk som förklarar vikten av god kommunikation, olika planeringsideal och demokratiteoretiska perspektiv, har det empiriska materialet i form av bland annat offentliga plandokument, tidningsartiklar och bloggar analyserats och undersökts för att förstå hur kommunikationen i det specifika fallet om Nya Slussen varit. När man förstått kommunikationen som pågått under samråd och i medborgardialogen för Nya Slussen kan man dra generella slutsatser om vad god kommunikation i en planeringsprocess innebär samt vad effekterna kan bli om kommunikationen anses bristfällig. I diskussionen och i slutsatsen visas resultaten från analysen av det empiriska materialet och ger en förståelse för vilka konflikter som getts störst vikt under planeringensprocessen samt hur dessa konflikter har hanterats. Man får en förståelse hur man borde agera som planerare och politiker i samrådsmöten för att känna att man arbetar tillsammans med medborgarna och inte emot dem. 

  • 319. Folkesson, Carolin
    Om beroende av motoriserade transporter för vardagens inköp: tillgänglighet till handel i Karlshamn och Ronneby 1980-1998.2002Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    This graduate thesis analyses how the accessibility to shopping changed from 1980 through 1998 in two Swedish population centres, Karlshamn and Ronneby. The study focuses on how the distances to shopping changed over time, if the resident, due to the distances, were dependent on motorised transport for everyday shopping and if the accessibility to shopping differed between the two population centres. The type of stores studied were grocery stores, clothing stores, home equipment stores, speciality stores and petrol stations. The accessibility measures used were two home-based place accessibility measures, one simple distance measure, and one cumulative-opportunity measure. The analyses were carried out using ArcView Network Analyst and the Shortest Network Path (SNP). The thesis concludes that the residents in both Karlshamn and Ronneby from 1980 through 1998 were dependant largely on motorised transport for their everyday shopping. The accessibility was generally better in Karlshamn than in Ronneby. Municipal policy for establishing stores is likely one of several factors behind the differences between the two population centres. How the accessibility was changed over time was due to the type of store, the population centre and the number of stores that was expected to be within reach. The changes in distances during the period was mainly explained by retail changes and not by changes in the resident housing.

  • 320.
    Folkesson, Erica
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Skarp, Frida
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Trade Outside In2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Projektet har fokuserat på att undersöka de fysiska parametrar som gör marknadsplatser där mat säljs funktionella och populära. Undersökningen utfördes i Kisumu, Kenya med utgångspunkt i hur försäljare och kunders uppfattar marknaderna. Resultatet är råd och riktlinjer för utveckling av gamla och uppförande av nya marknadsplatser.

  • 321.
    Forsberg, Ella
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Barnens park: stimulans för alla sinnen2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetar man med att planera våra offentliga rum har man förhoppningsvis inställningen att dessa rum ska stimulera alla sinnen. För att kunna göra detta måste man veta vad det är som behöver stimuleras. Boverket, den nationella myndigheten för frågor om samhällsplanering, stads- och bebyggelseutveckling, byggande och förvaltning och för bostadsfrågor, är en av de instanser som arbetar för att planera för alla sinnen. Dock ligger fokus fortfarande på att minska de negativa intrycken, och göra platser tillgängliga, till exempel att minska buller, och bygga ledstråk. Att alla sinnena och alla delar av sinnena stimuleras på ett positivt sätt är viktigt, särskilt för barn då deras utveckling är avhängigt det. Miljön runt barnen ska locka till stimulans, men barnet måste själv få använda sin inre motivation. Inget av sinnena är viktigare, men de har olika förutsättningar. Smak-, rörelse och kroppssinnet är till exempel närsinnen och behandlar kroppen och dess närmsta möte med omgivningen. Synen och hörseln är fjärrsinnen som tar in information från långa avstånd. Generellt kan sägas att det är lätt att utforma en park som stimulerar alla fem sinnena, men svårt att utforma en som stimulerar alla delar av dem. Det är också lätt att man utgår från sig själv, och då missar man de delar där barnen inte stimuleras på samma sätt, de grupperar till exempel inte efter form som oss utan efter färg. För att nå dem måste vi alltså ta reda på hur de stimuleras. Min förhoppning är att kvalitetskriterierna presenterade i detta arbete ska kunna användas som en checklista vid planering och utformning av offentliga miljöer såsom till exempel parker. Tillämpningen prövas på slutet genom en utformning av en park efter kriterierna.

  • 322.
    Forsberg, Lena Petersson
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Friluftsliv och naturturism i kommunal fysisk planering2012Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Denna avhandling syftar till att belysa hur friluftsliv och naturturism hanteras i den kommunala fysiska planeringen. Detta diskuteras i relation till myndigheters uttalade policys där vikten av friluftsliv framhålls och allmänhetens attityder till friluftsliv. Syftet är också att föra en diskussion om hur kommunal fysisk planering kan fungera som verktyg för att främja friluftslivets intresse i markanvändningsfrågor. Undersökningen har skett genom enkäter, intervjuer, studier av lagstiftning och myndighetsdokument samt studier av planeringsdokument, främst översiktliga planer, i 11 kommuner som ingår i de tre fallstudieområdena Järvafältet utanför Stockholm, Blekinge skärgård och kustzon och Söderåsen i Skåne. Vid första anblicken kan det framstå som om friluftsliv har ett starkt skydd i den kommunala fysiska planeringen. Det omnämns i Plan- och bygglagen (PBL) som allmänt intresse och i Miljöbalken (MB) som riksintressen och som ett av strandskyddets två syften. Planeringslagstiftningens process- och ramlagskaraktär ger dock flertalet tolkningsbara formuleringar i lagtexten samtidigt som begreppet allmänt intresse är mångtydigt. Både PBL och strandskyddet har också nyligen ändrats så att det i flera frågor ännu inte hunnit etableras någon rättspraxis för tolkning och tillämpning. En av den kommunala fysiska planeringens viktigaste uppgifter är att i markanvändningsfrågor avväga mellan olika allmänna och enskilda intressen. Resultat visar att friluftslivets och naturturismens ställning i kommunal planering varierar mellan kommuner men också mellan planeringsnivåer. En betydande majoritet av kommunerna använder friluftsliv och naturturism i sin marknadsföring. Avvägningsbeslut i markanvändningsfrågor som utfaller till friluftslivets nackdel kan dock ofta motiveras av att ”det finns så mycket grönt” och att friluftsliv därmed bedöms kunna ske någon annanstans än där man vill exploatera. Här kan allemansrätten vara en viktig faktor för denna tolkning. I planeringsdokument förekommer också ofta den rådande planeringsdoktrinen om den täta staden i kombination med hållbarhetsargument. Detta kan ytterligare verka för exploatering av urbana grönytor. Det finns ett behov av fysisk planering som säkerställer mark för friluftsliv. Resultat från den nationella enkätundersökningen Friluftsliv 07 visar att människor värderar rekreationsnatur högt, många till och med så högt att det påverkar deras val av bostadsort. Cirka en sjättedel uppger dock att de saknar lämpliga områden för friluftsliv. Respondenterna anser även att kommunerna behöver bli bättre på att skydda tysta områden. Planeringen behöver också visa en bättre beredskap inför klimatförändringarnas konsekvenser för friluftsliv eftersom många respondenter uttrycker en oro över negativa konsekvenser av ett förändrat klimat men endast cirka var fjärde kommun uppmärksammar detta i den översiktliga planeringen. Huvudhandledare har varit professor Lars Emmelin, Fysisk planering, Blekinge Tekniska Högskola och biträdande handledare professor Klas Sandell, Geografi och turism, Karlstad Universitet. Doktorsavhandlingen togs fram inom ramen för forskningsprojektet Planering för friluftsliv vid Fysisk Planering, Blekinge Tekniska Högskola, Karlskrona. Projektet utgjorde ett av sju delprojekt i det nationella och mångdisciplinära forskningsprogrammet Friluftsliv i Förändring som letts av professor Peter Fredman, Mittuniversitetet och som finansierats av Naturvårdsverket.

  • 323. Forsberg, Lena Petersson
    Friluftsliv och naturturism i kommunal planering: delresultat från en webbaserad enkätundersökning våren 20082009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Om, hur och i vilken grad friluftslivets och naturturismens intressen beaktas i den kommunala fysiska planeringen har varit huvudfokus för denna undersökning. Resultaten visar att en övervägande majoritet av kommunerna använder möjligheterna att utöva friluftsliv och naturturism som argument i sin marknadsföring men i avvägningen mot andra samhällsintressen är det inte alltid självklart att friluftslivet blir vinnare. Resultatet från enkäten visar att friluftslivets och naturturismens intressen synliggörs i mycket olika grad i kommunernas fysiska planering. Att friluftslivet och naturturismen är mindre synligt i den fysiska planeringen behöver inte med automatik betyda att det faktiska utfallet för medborgarnas möjligheter att utöva friluftsliv är dåligt. Många kommuner jobbar aktivt med projekt som syftar till att säkerställa och förvalta naturområden intressanta för friluftslivet. I kommuner där det råder eller kommer att råda exploateringstryck eller andra hot mot naturområden är det dock önskvärt att friluftslivet får en hög status redan i planeringsskedena. Detta för att om möjligt stå starkare i avvägningen mot andra samhällsintressen.

  • 324.
    Forsberg, Lena Petersson
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Klimatförändringarna och den fysiska planeringen: den fysiska planeringens roll i scenariot med ökade översvämningsrisker2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Klimatförändringar befaras ge en mängd olika konsekvenser för samhället. Ökade översvämningsrisker är bara en av dessa. De ökade översvämningsriskerna kommer att påverka den möjliga markanvändningen och många områden som idag anses säkra att bebygga och odla kommer att bli riskzoner för översvämning i ett framtida klimat. I samhällets anpassningsprocess ligger nödvändigheten att skydda befintlig bebyggelse men också att kunna lokalisera ny bebyggelse, odling och infrastruktur till säkra zoner. Den kommunala fysiska planeringen har styrmedel som kan påverka bebyggelsens placering och utformning. Till dessa styrmedel räknas översiktlig planering, detaljplanering, områdesbestämmelser och bygglov med tillhörande lagstöd i PBL. Vid en undersökning av översiktlig planering och andra policydokument i 13 sydsvenska kommuner studeras styrmedlen och dess praktiska tillämpning.

  • 325.
    Forsman, Frida
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Att göra plats: Det offentliga rummet i den samtida staden2010Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med examensarbetet är att undersöka vad som karaktäriserar planeringen av det offentliga rummet i den samtida svenska staden, samt hur dagens utformning av det offentliga rummet påverkar dess användning. De förändringar som många svenska städer genomgått sedan 1970- talet återspeglas idag på olika sätt i stadsmiljön. Göteborg är en av de städer där förändringar syns tydligt exempelvis i projekt som Norra älvstranden och satsningar på Evenemangsstråket. Dessa satsningar syftar till att skapa nya vägar mot tillväxt för en stad som tidigare levt mycket på industrinäringen. Den globaliserade värld som vi idag är en del av ställer nya krav på städer och platser som konkurrensmedel. Hur resonerar egentligen politiker och planerare, hamnar de offentliga miljöerna på undantaget? Resultatet visar att det finns tendenser till detta men att det också finns ett stort utrymme för att de offentliga rummen kan komma att får en större betydelse i framtidens stad som ett medel för att attrahera nya invånare, turism och företagsetableringar. Studien har i examensarbetet genomförts utifrån debatt i tidningar, plandokument och forskning samt verkligt utfall i den fysiska miljön. Göteborg har varit studieobjekt i arbetet. Två inriktningar finns i Göteborgs planering, den ena sidan som vill satsa på tillväxtorienterade åtgärder genom samarbeten med näringslivet, och att ”sätta staden på kartan” genom expressiva byggnader. Flera av det satsningar som gjorts under de senaste åren bär spår av denna inriktning. På den motsatta sidan finns de som propagerar för en mer långsiktig planering med rättvisa och med borgardeltagade i fokus. Båda sidorna behövs för att staden skall fungera, men det offentliga rummet behöver ges en stärkt roll i planeringen eftersom det finns en risk i att det ges minskad uppmärksamhet eftersom det inte genererar någon konkret vinst på pappret. ”Vinsten” ligger på en annan nivå, som en viktig faktor för stadens identitet och möjlighet att attrahera människor och kapital med spännande, öppna, multikulturella, miljöer. Södra Älvstranden i Göteborg har alla möjligheter till att bli en sådan stadsdel. Studien visar att kommunen i projektet satsat på en mer demokratisk process för att komma fram till ett förslag. Detta ger en fingervisning om att planeringen i Göteborg i framtiden får en bättre jämnvikt mellan de båda sidorna.

  • 326.
    Forssén, Anna
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Miljöetiska förhållningssätt i planeringen: En undersökning om natursyner i miljökonsekvensbeskrivningar2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hållbar utveckling utgör utgångspunkten för den fysiska planeringen i dag. För att garantera att miljöinnehåll inkluderas i den fysiska planeringen genomförs miljökonsekvensbeskrivningar (MKB). Miljöetiska ställningstaganden och natursyner ligger till grund för vad som beaktas i miljöbedömningarna och i dokumentet Agenda 21, som togs fram i och med Riodeklarationen år 1992, förklaras att medvetande kring etik skapar bättre förutsättningar för att främja hållbar samhällsutveckling, vilket motiverar en undersökning om hur natursyner föreligger i svenska MKB:er idag. Natursynerna kan delas in i två kategorier: människocentrerade respektive icke-människocentrerade natursyner. I den förstnämnda ingår den antropocentriska natursynen som innebär att naturen enbart tillskrivs ett instrumentellt värde. Detta innebär att djur och växter endast är värdefulla om de förser människan med resurser. Utgångspunkten i den icke-människocentrerade världsbilden är att naturen och dess ingående delar tillhandahåller ett egenvärde som övergår dess instrumentella värde. Denna världsbild inrymmer två natursyner: biocentrism och ekocentrism. Biocentrismen innebär att samtliga individer och objekt av djur och växter tillhandahåller ett egenvärde medan ekocentrismen utgår från att ekologiska helheter och strukturer, såsom biologisk mångfald och ekosystem, har ett egenvärde som föregår de enskilda individernas egenvärde. Det empiriska materialet består av sju MKB:er för järnvägsplaner. Analysen fokuserar på två delar av dokumenten; dels de avsnitt av MKB:erna som behandlar naturmiljön och dels de avsnitt som hanterar mark och vatten. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys går det att urskilja att de ekocentriska och svagt ekocentriska samt antropocentriska natursynerna är företrädande i miljökonsekvensbeskrivningarna. I delen för Naturmiljö är den ekocentriska och den svagt ekocentriska natursynen dominerande medan antropocentriska utgångspunkter, tillsammans med svagt ekocentriska sådana, får större utrymme i delen för Mark och vatten. Till stor del utgör lagstiftning, förordningar och intressen på högre nivåer utgångspunkter för MKB:er, vilket gör att de miljöetiska ställningstaganden som görs i underlaget reproduceras i miljökonsekvensbeskrivningarna. I många fall motiveras aldrig de olika ställningstagandena; det blir tydligt att visa strukturer eller objekt är värda att bevara men varför dessa är viktiga förklaras aldrig. Detta, tillsammans med att indikationer på flertalet natursyner återfinns i det empiriska materialet, bidrar till en uppfattning om att självmedvetenheten om de miljöetiska ställningstagandena är relativt låg. Genom att på ett teoretiskt plan belysa natursyner är förhoppningen att medvetenheten hos planerare, utredare och beslutsfattare ska öka så att beslutsprocesserna ska bli bättre underbyggda vilket i förlängningen kan bidra till att hållbar utveckling kan främjas.

  • 327.
    Francini, Maria Chiara
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Segregation policies in Sweden & Italy2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    European cities have always been characterised by a differentiated social topography. As a result of their location, history, urban structure and housing stock a city’s neighbourhoods are shaped by quite different social milieus. Many of them have a broad mixture of inhabitants others appear quite homogeneous, especially the neighbourhoods of the rich. This is normally seen as a reflection of the varied living conditions. However, the spatial concentration of poverty is considered a lack of social cohesion and results in serious disadvantages for the inhabitants and the city as a whole. Most of the time the focus is on poor residential areas and on areas with a large ethnic minority population. Frequently in Europe, segregation is regarded as a political issue only when it is associated with deprivation (S. Musterd & M. De Winter, 1998 p: 666). The aim of the research is to analyse the way two European Countries (Sweden and Italy) perceive and are approaching the issue of segregation.

  • 328.
    Frankzén, Sofie
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Klimatanpassning av Ljungby stad mot översvämningar2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Climate changing is a growing problem for many countries and communities over the world. The cities has a huge work to deal with in their reforcements of their cities to be resilient ones. This thesis makes an effort to investigate and illuminate some of the problem the cities has to solve related to flooding, hazards, erosions, rising sea levels and crotches. This thesis will help to find solutions that international and national efforts has produced and handed out to each other. A lot of communities are charing their excellent tools that works for them. The interesting question is then; what tools can a spatial planner use in their own city? Some tools are reported in this thesis and some of them are applied on a town called Ljungby, in south of Sweden, in an effort to make Ljungby a more resilient city. Most of the tools is about different sustainable storm water solutions that will reduce the water flow in the city and to reduce the stress on the sewer system when it is raining.

  • 329.
    Fransson, Albert
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    August, Eriksson
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Klimatanpassning i svenska kommuner: En fallstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna kandidatuppsats tar sin utgångspunkt i en undran över hur svenska kommuner arbetar med klimatanpassning ur ett hållbarhetsperspektiv, vilket är tänkt att besvaras genom en fallstudie och kvalitativ textanalys. Begreppet klimatanpassning syftar till åtgärder som lindrar negativa effekter av ett förändrat klimat. Klimatförändringar hotar, genom sina effekter, bland annat med att översvämma stora områden, vilket medför att det i planeringen, för att göra den både kort- och långsiktigt hållbar, är av största vikt att hänsyn tas till detta. Hur problemen hanteras tycks också skilja sig åt från plats till plats på grund av olika förutsättningar och därför genomförs undersökningar av fyra utvalda kommuner; Kristianstad, Malmö, Sundsvall, Umeå. Information insamlas dels från kommunernas översiktsplaner samt andra kommunala dokument. Med hjälp av undersökningen och vidare analyser går det att konstatera att alla de granskade kommunerna jobbar med klimatanpassning men på olika sätt. En del arbetar med riktlinjer för ny exploatering och bebyggelse medan andra jobbar med mer konkreta åtgärder.

  • 330.
    Fransson, Johanna
    Blekinge Tekniska Högskola.
    "Tack för den frågan": En studie om begreppet social hållbarhets innebörd och betydelse inom planering och byggande2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 331.
    Fransson, Jon
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Silicon Roundabout: An agglomeration economy in East London2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This paper analyses the agglomeration of companies in Silicon Roundabout in East London from the perspectives of Porter's cluster theory, Marshall's industrial district, and Lundvall's innovation system. It consider how the phenomenon can be understood from these perspectives and how it have changed from an organic development to a matter for the UK government which have intervened with the development from the 2010.

  • 332.
    Franzén, Anders
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Nötbolandet2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här examensarbetet handlar om Nötbolandet, ett gammalt fritidshusområde sydöst om Örnsköldsvik, som till stora delar omvandlats till åretruntboende. Örnsköldsviks kommun vill gärna ha en översiktlig planering av området för att kunna styra utvecklingen. En sådan planering finns inte idag. Exploateringstrycket i Nötbolandet är stort och det finns många förfrågningar om bygglov och detaljplanering. Dessa förfrågningar rör alla bebyggelse av småhus. Nötbolandet är ett kuperat landskap och tillsammans med dess övriga förutsättningar ligger teorier om terränganpassning för småhusområden till grund för själva planförslaget. Detta förslag anger till att börja med vilka områden som går att bebygga och sedan hur dessa delområden bör utformas. Längst bort i Nötbolandet, vid den östra stranden, äger kommunen själv mark som dess tjänstemän funderar på hur den kan exploateras. Examensarbetet tar därför även ställning till om och i så fall hur detta område bör exploateras. En idé om att bygga ett nytt sommarstugeområde, utform-at som ett traditionellt fiskeläge, test-as i detta område, utifrån analyser utförda vid befintliga fiskelägen.

  • 333.
    Franzén, Josefin
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Hållbar utveckling i översiktsplanering2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats undersöktes tre kommuners arbete med hållbarhet i översiksplanen. Det finns ett problem idag att hållbar utveckling är ett vardagsord som riskerar att förlora sin innebörd pga. de många olika tolkningarna och angreppssätt. Om begreppet är så pass vagt som många påstår, hur hanteras det då i översiktsplanen, vilken ska leda kommunens framtida markanvändning? I uppsatsen undersöktes Trelleborg, Helsingborg och Lund kommuns översiktsplan. Speciellt fokus lades på de åtgärder, relaterade till hållbarhet, som kommunen föreslår och sen hur dessa åtgärder motiveras och vilket aspekt/vilka aspekter (social, ekologisk, ekonomisk) av hållbarhet de relaterar till, för att se om det finns en vaghet/problem i hur begreppet hållbarhet används i kommunen. Studien visade att trots att alla kommuner har olika definitioner, visioner och/eller mål föreslår de överlag samma åtgärder samt att ingen av kommunerna tar upp alla hållbarhetsaspekter. Den ekologiska aspekten ges mest utrymme, och den ekonomiska negligeras. Även relationen mellan de tre ges marginellt utrymme. Resultatet diskuterades sedan utifrån problematiken om att hållbarhet anses vara ett vagt begrepp och vad detta betyder för arbetet med hållbarhet i översiktsplanering. Hur hanteras ett vagt begrepp och vad säger kommunens arbete med hållbarhet om dem? Det framkom att resultatet överensstämmer väl med vad som redan funnits på området och detta tyder på att det finns ett problem i hur man arbetar med hållbarhet i översiktlig planering. Att det är just problematiken med hållbarhet som ett vagt begrepp som ligger bakom är dock inte klart, och detta bör utredas mer.

  • 334.
    Franzén, Olof
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Kollektivtrafik som verktyg för regional utveckling -Fallstudie: Bengtsfors – Trollhättan/Vänersborg/Uddevalla2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete har varit att studera möjligheterna att förbättra kollektivtrafiken mellan Bengtsfors kommun och Trestadsregionen (Vänersborg, Trollhättan och Uddevalla) så att den blir attraktivare för arbetspendling både på kort och längre sikt. Tanken är att examensarbetet skall utgöra en del av ett beslutsunderlag för den framtida kollektivtrafikutvecklingen då den utgör ett viktigt verktyg för att ge människor större möjligheter att bo kvar i Bengtsfors genom att erbjuda bättre förutsättningar att ta ett arbete på annan ort. Restiderna mellan Bengtsfors och Trestadsregionen är idag allt för långa för att vara attraktiva för arbetspendling. Bengtsfors kommun har de senaste tio åren genomgått omfattande förändringar i näringslivet, som inneburit att mer än 1200 arbetstillfällen försvunnit från ett fåtal stora tillverkningsindustrier. Det är därför angeläget att bromsa utflyttningen från kommunen. En halvering av restiderna skulle behövas för att Bengtsfors skall kunna utgöra en möjlig bostadsort för personer som idag bor och arbetar i Trestadsregionen men det krävs mycket kostsamma åtgärder för att kunna uppnå attraktiv restid. Under arbetets gång har befintlig infrastruktur och kollektivtrafik inventerats och analyserats och utredningar om framtida infrastruktursatsningar och kollektivtrafikstrategier har studerats i syfte att få en bild av potentialen för förbättringar. Statistik över befolkning, sysselsättning, arbetspendling och kollektivresande har samlats in och bearbetats och restider och turtäthet har kartlagts. Ett stort antal utredningar, rapporter, strategier och analyser har legat till grund för faktainsamlingen för att få en bild av nuläget och för att identifiera planerade och utredda infrastrukturprojekt som kan ha betydelse i bedömningen av framtida förbättringar i kollektivtrafiken. I arbetet med att ta fram kostnadsberäkningar för järnvägsupprustning och driften av regional buss- och tågtrafik har rapporter från trafikhuvudmän och järnvägskonsulter använts. Resultatet visar på att det är möjligt att väsentligt korta ner restiderna med åtgärder som är planerade i en närtid. I relationen Bengtsfors – Trollhättan kan kombinationen buss och regionaltåg ge en tidsbesparing på 20 % jämfört med idag. I relationen Bengtsfors – Uddevalla är potentialen att korta ner restiden mindre (ca 10%) vilket beror på att det saknas järnväg mellan de båda orterna och att vägens beskaffenhet inte ger något större utrymme för restidsminskningar. Det framstår som möjligt att uppnå attraktiv restid mellan Bengtsfors och Trollhättan då det idag finns järnvägsanslutning mellan de båda orterna. Åtgärderna som krävs är dock omfattande och innebär mycket höga investerings- och driftskostnader. Ett hinder i utvecklingen att förbättra förutsättningarna för en ökad arbetspendling är att kapaciteten på järnvägsnätet på sikt väntas minska, främst på grund av ökad godstrafik vilket kan medföra att önskad turtäthet och restider inte kan uppnås. Eftersom studien kommer att vara vägledande inför eventuella projekt kommer den att lägga störst vikt vid faktainventering och analys. Befintlig infrastruktur och kollektivtrafik inventeras och analyseras och utredningar om framtida infrastruktursatsningar och kollektivtrafikstrategier har studerats i syfte att få en bild av potentialen för förbättringar. Statistik över befolkning, sysselsättning, arbetspendling och kollektivresande har samlats in och bearbetats och restider och turtäthet har kartlagts. Kollektivtrafikens och transportnätets utveckling samt Dalslands och Bengtsfors utveckling beträffande befolkning, bebyggelse, arbetsmarknad och utbildning har inventerats. Allmänna begrepp och riktlinjer för planering av kollektivtrafik studeras och aktuella kollektivtrafikprojekt presenteras. I analysdelen avser jag att utarbeta alternativ till förbättringar i kollektivtrafiken samt beskriva dess för- och nackdelar och beskriva vilka aspekter som utgör förutsättningarna för en utvecklad kollektivtrafik. Detta innefattar att jämföra tågets för- och nackdelar med bussens. Verkliga projekt som liknar förutsättningarna för denna studie kommer att användas i analysskedet. Ett stort antal utredningar, rapporter, strategier och analyser har legat till grund för faktainsamlingen för att få en bild av nuläget och för att identifiera planerade och utredda infrastrukturprojekt som kan ha betydelse i bedömningen av framtida förbättringar i kollektivtrafiken. I arbetet med att ta fram kostnadsberäkningar för järnvägsupprustning och driften av regional buss- och tågtrafik har rapporter från trafikhuvudmän och järnvägskonsulter använts.

  • 335. Fredman, Peter
    et al.
    Friberg, Lisa Hörnsten
    Emmelin, Lars
    Friluftsliv och turism i Fulufjället. Före: efter nationalparksbildningen.2005Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 336. Fredman, Peter
    et al.
    Friberg, Lisa Hörnsten
    Emmelin, Lars
    Visitor Surveys at Fulufjället: Before and After National Park Establishment2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report gives an introduction to visitor management in protected areas, including visitor planning models and monitoring methodology. It is an edited and English translation of parts of the report: Fredman, P., Hörnsten Friberg, L. & Emmelin, L. 2005. Friluftsliv och turism i Fulufjället. Före – efter nationalparksbildningen. Naturvårdsverket, rapport 5467. Dokumentation av de svenska nationalparkerna, nr 18. Emphasis is on methodology, but the report also includes a summary of the results from the pre– and post National Park designation visitor surveys at Fulufjället.

  • 337. Fredman, Peter
    et al.
    Romild, Ulla
    Emmelin, Lars
    Yuan, Michael
    Non-Compliance with On-Site Data Collection in Outdoor Recreation Monitoring2009Ingår i: Visitor Studies, ISSN 1064-5578, E-ISSN 1934-7715, Vol. 12, nr 2, s. 164-181Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A wide range of methods exists for on-site visitor monitoring in parks and recreation areas. Self-registration methods have proven to be popular because of their low cost and relative ease of administration, but little is known about the extent to which the data collected from self-registration boxes are representative of the population of visitors, and the degree that bias exists as a result of non-compliance. This article examines these concerns based on research at Fulufjaumlllet National Park in Sweden. On-site registration card and follow-up mail survey data from a sample of visitors who did not voluntarily register were compared with the same kind of data for visitors who did register voluntarily. In total, 10 registration card items and 284 mail survey items were tested for variations between compliant and non-compliant visitors. Of these, one third of the card items, 12% and 3% of the survey items for Swedish and German visitors, respectively, yielded statistically significant differences. Implications for management and suggestions for further research are discussed.

  • 338.
    Fridh, AnnaKarin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Läsbar stad: orienterbarhet i Falköping2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För nyinflyttade och besökare styr stadens orienterbarhet vad vi upplever genom att stadens platser är olika lätta att hittat. Hur vi upplever staden påverkas av i vilken mån vi förstår dess uppbyggnad och känner oss välkomnade. Men även alla som länge bott i staden har glädje av att den är logiskt strukturerad. Om vi kan röra oss på ett effektivt sätt kan vi snabbare uträtta ärenden. En tydlig bild av omgivningen är en förutsättning för att ge hemstaden betydelse, och det är en grund för känslan av gemenskap och samhörighet i staden. Dessutom finns samband mellan stadens orienterbarhet och trygghet, affärernas kundunderlag samt andelen gång- och cykeltrafik. Detta arbete handlar om vad som påverkar städers orienterbarhet. Flera olika teorier och metoder har studerats och sedan praktiserats på Falköping. Arbetet syftar till att utarbeta förbättringsförslag som gör det enklare att orientera sig i Falköping. Förbättringar som ökar invånares och besökares förståelse av Falköping och därmed göra det lättare att ta sig runt i staden, uppmuntra till upptäckande och inge trygghet. Arbetet utgörs av en teoridel som svarar på vad som ger bra respektive dålig orienterbarhet i städer i allmänhet. Del två består av orienterbarhetsanalyser av Falköping. Del tre ger förslag på hur Falköpings orienterbarhetsförsämrande egenskaper motverkas och de orienterbarhetsbefrämjande egenskaperna stärks. Detta sker genom både mindre och mer övergripande förändringsförslag.

  • 339.
    Frisk, Julia
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Billiga bostäder?: Bostadspolitikens konsekvenser för kommuners handlingsutrymme i den fysiska planeringen2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bostadspolitiken har förändrats historiskt, ifrån att ha varit ett välfärdsprogram med statliga subventioner och förmånliga lån till en allt större tilltro på att marknadens mekanismer ska lösa bostadsbehoven för alla samhällsgrupper. Bostadsbristen för framförallt inkomstsvaga grupper så som nyanlända, unga och studenter är idag ett faktum och den sittande regeringen har därför börjat ifrågasätta marknadens förmåga att tillgodose bostadsbehoven för grupperna. I Sverige har kommunerna planmonopol och därmed den beslutande makten i frågor gällande sin bostadsförsörjning. För att försvara allmänintresset om billiga bostäder försöker staten påverka kommunernas bostadsförsörjning genom lagstiftning.

    Utifrån problematiken avser studiens att undersöka hur svenska kommuner hanterar situationen. Studiens problemformulering lyder: Hur styr kommunal planering för att tillgodose kraven på bostadsförsörjningen för inkomstsvaga grupper och varför väljs dessa lösningar? Studiens forskningsdesign utgörs av en fallstudie där två fall undersöks, Perstorps kommun och Göteborgs stad. Studiens metoder utgörs av semi-strukturerade intervjuer med kommunala tjänstemän samt dokumentstudier av kommunernas bostadsförsörjningsprogram. Studien avgränsas till att studera problematiken utifrån ett styrnings- och maktperspektiv och därför tillämpas de två teoretiska perspektiven governancemodeller och makt som uteslutning och makt som handlingsförmåga.

    Studiens slutsatser visar att det främst är kommunerna som styr och driver frågan om att tillskapa billiga bostäder och att statens krav via bostadsförsörjningslagen inte verkar ha någon påverkan på hur kommunerna styr. Perstorps kommuns styrsätt är en hybrid mellan Jon Pierres governancemodeller välfärdsgovernance, expertgovernance och pro-tillväxt governance. I Göteborgs stad påminner styrningen främst om governancemodellen expertgovernance. Studiens slutsatser visar även att kommunernas handlingsutrymme att tillskapa billiga bostäder beror av hur väl kommunen ligger i linje med den bostadspolitiska idémässiga förutsättningen som bygger på att marknaden och dess prismekanismer lämpligast organiserar bostadsmarknaden. Göteborg som har en stark marknad med många aktörer som vill konkurrera har därmed utvecklat handlingsutrymme att tillskapa billiga bostäder eftersom de kan utnyttja konkurrensen och ställa krav om ett billigt bostadsbyggande. Perstorps kommun som har en svag marknad med få aktörer som konkurrerar har ett begränsat handlingsutrymme att verka för allmänintresset om att bygga billiga bostäder.

  • 340.
    Frisk, Julia
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Den täta staden i Praktiken: En fallstudie av en översiktsplan och fyra detaljplaner i Växjö kommun2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den täta staden tycks vara ett vedertaget stadsbyggnadsideal i strävan mot den hållbara staden. Flertalet forskare har dock påvisat att det inte finns någon entydig definition av vad begreppet innebär samt hur det ska tillämpas i praktiken. Kandidatarbetet syftar därför till att bidra med ökad förståelse kring hur begreppet täthet kan tillämpas i praktiken, genom att undersöka vilka fysiska uttryck som kopplas till den täta staden i kommunala planer. Syftet är vidare att diskutera dessa fysiska uttryck gentemot forskning om hållbara täta stadsformer, för att undersöka hur kommunal tillämpning förhåller sig till detta. I forskningsöversikten första del behandlas forskares olika uppfattningar om vad hållbar täthet och hållbar stadsform är. I den andra delen görs en redogörelse för forskares olika sätt att definiera täthet samt hur täthet kan mätas för att beskriva form. Utifrån forskningsöversikten väljs den teoretiska ramen samt de teoretiska begreppen som består utav stadsbyggnadshistorikerna Anders Friberg och Johan Rådbergs klassificering av svenska stadstyper. För att besvara uppsatsens syfte och problemformulering genomförs en fallstudie där en kvalitativ innehållsanalys tillämpas som styrs av de teoretiska begreppen vid läsning av empirin. Empirin utgörs av Växjö kommuns översiktsplan från 2012, samt fyra detaljplaner som antogs under 2014. I studiens slutsats konstateras att begreppet täthet kan få flera olika fysiska uttryck i kommunal planering. Bland annat lyfts den moderna trädgårdsstaden och den funktionsblandade staden fram som eftersträvansvärda stadstyper i samanhanget. Efter klassificering mot den teoretiska ramen verkar det som att den täta staden kan ha en bebyggelsetäthet som ligger mellan en täthet under medel och den klass som innehar högst täthet. Den täthetsgrad och de fysiska uttryck som Växjö kommun tycks förespråka stämmer överens med forskning som menar att den hållbara täta staden nås genom att bygga intill befintlig bebyggelse och infrastruktur, samt genom att ha en blandning av täthet, boendeformer och strukturer.

  • 341.
    Fröler, Amanda
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Tirkel, Simon
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Tunnelseende: Vandringar genom Järnvägstunneln i Karlskrona2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett öppnande Det händer ibland att vi upptäcker platser som lyckas erövra en speciell plats i våra medvetanden. Det är platser som sätter tankar och känslor i rörelse, och som för en lång tid framåt väcker nyfikenhet och engagemang. För oss har det ofta handlat om övergivna platser. Miljöer som formats av människans hand, men som övergivits i takt med att samhället förändrats. I sin bortglömdhet väcker de en svårbeskriven sympati, nästan som den till en gammal vän i behov av kamratlig omtanke. I hjärtat av Karlskrona finns just en sådan plats: en avvecklad järnvägstunnel som vi upptäckte redan under vår första promenad genom staden. Sträckan växlar mellan slutna tunnelrum och öppna ravinpartier där naturen bäddat in spårområdet i en romantisk törnrosasömn. Det är en på många sätt märklig och fantasieggande plats som väcker tankar om stadens svunna storhetstid då den användes för tunga transporter till skeppsbyggandet på örlogsvarvet. Idag står Järnvägstunneln tyst och oanvänd. Stängd för allmän passage lämnas den nyfikne ensam med funderingar om vad som döljs bakom de lyckta grindarna.

  • 342.
    Fu, Xuejun
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Planning and Design of Earthquake Disaster Relief Corridor in Stricken Cities —— Taking the design of the Yucheng District, Ya’an as application case2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    City Safety is one of the most important issues facing humanity today. In the last century, given the frequency and intensity of earthquakes, globally as well as in China, more attention was paid to earthquake and disaster prevention approaches. China is one of the most affected countries in the world concerning earthquakes, so Chinese people and urban planners have intensified efforts of mitigating its disastrous effects. Therefore, establishing and improving continual and effective urban disaster prevention public space played an important role in preparations for a disaster. Lessons from the Great Tokyo Earthquake in Japan, the Great Tangshan earthquake in China etc. show that the city parks and green space played an important role of refugee disaster evacuation and preventing the spread of after-shock fire. In this thesis, I introduce a new design concept - earthquake disaster relief corridor - as a tool for disaster mitigation by open public space design. Literature from European and Japanese experience in disaster mitigation is used to gain experience of defense, evacuation of disaster victims and disaster recovery by reconstruction. The aim of thesis was thus to use the urban disaster prevention approach to formulate a design proposal for the Yucheng District, the main city area of Ya’an, with the goal of creating an effective emergency shelter system and a continual relief corridor. To address the aim, there are two research questions in this article: (1) How can a relief zone contribute to disaster mitigation? (2) How can a relief zone be designed in the case of Ya’an, Sichuan, China? As a new idea of urban public space design, urban earthquake disaster relief corridor will go through the overall city, generally start and end by rivers or mountains. In the normal days, the disaster prevention public spaces are entertainment, leisure and fitness places for citizens. When earthquake happens, their disaster prevention function will start immediately and become important urban disasters barriers. The relief corridor can also prevent the fire spread, evacuate refuge people, and become the home of disaster reconstruction. Therefore, no matter from the view of urban disaster prevention, or the improvement of the urban ecological environment, even beautify the urban environment, the disaster prevention open public space relief corridor will be an essential urban infrastructure. It will improve the city's service function and provide security to the citizens. This paper will assess the actual situation of China, learning from extensive experience mainly in America and Japan, starting from the research of earthquake disaster and earthquake disaster evacuation, then reviewing the disaster prevention park systems in Western countries and Japan, learning the disaster prevention park system, analyzing spatial cognition and human behavior in disaster evacuation. In the final part, the urban earthquake disaster relief corridor design proposal of Yucheng district, Ya’an, which is a seismic city, will focus on the aspects of efficiency, safety, ecology and so on. The relief urban planning makes a close connection between relief zone and urban construction elements, such as green space, city roads, buildings, illuminations and so on. At last, two different relief corridor types are established in Yucheng District, this thesis make a analysis about how the relief corridors work in disaster mitigation.

  • 343.
    Gadman, Cecilia
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Det Föränderliga Ljudlandskapet: En jämförande studie av förtätningens påverkan på stadens ljudlandskap2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den täta staden är det stadsbyggnadskoncept som dominerar stadsplaneringen idag. Förtätning hävdas generellt bidra till mer hållbara städer med ett rikare folkliv och en högre livskvalitet. När den täta stadens fördelar och nackdelar diskuteras görs det till största delen utifrån ett hållbarhetsperspektiv som till stor del domineras av diskussioner kring den täta stadens möjlighet att minska stadens ekologiska fotavtryck. Skapandet av den täta staden innebär en förändring inte bara av stadens fysiska struktur utan även av dess innehåll och sammansättning, vilket innebär grundläggande förändringar som påverkar stadens livsmiljö. En faktor som, enligt forskning, påverkas av dessa strukturella förändringar är stadens ljudmiljö. Forskning har visat att det finns en direkt koppling mellan hur en ljudmiljö upplevs och upplevelsen av en plats livskvalitet. Med anledning av att den täta staden ofta legitimeras av dess bidragande till en ökad livskvalitet samt att förtätning står för den typ av förändring som kan ha en påverkan på stadens ljudmiljöer och i förlängningen även den upplevda livskvaliteten, finns ett behov av att diskutera förtätningens effekter utifrån ett ljudperspektiv. 

    Syftet med denna studie är att undersöka om förtätning kan innebära en förändring av stadens ljudmiljöer, och i så fall på vilket sätt, för att utifrån det kunna föra en diskussion om vilka konsekvenser förtätning kan innebära för den upplevda livskvaliteten i staden. Studien utgörs av en tvärsnittsstudie där ostrukturerade samt strukturerade observationer använts för att samla in källmaterial i täta och glesa gaturum. Utifrån detta har sedan en analys för varje plats gjorts för att förstå ljudlandskapens uppbyggnad samt en jämförande analys gjorts för att undersöka skillnaderna mellan täta och glesa gaturums ljudlandskaps uppbyggnad samt upplevelsen av dem. 

    Studien visar att det inte finns någon direkt koppling mellan täthet och upplevelse av ljudlandskap, då både upplevelsen samt ljudlandskapet är kontextberoende och således bestäms av ett flertal faktorer, vilka kan variera beroende på plats. Det har dock visats att den täta staden är uppbyggd på principer som kan skapa ett större underlag för mer negativt värderade ljudlandskap än den glesa staden. Detta innebär att om målet är att förtäta staden enligt den täta stadens modell, blir stadens ljudlandskap en än viktigare aspekt att ta med i planeringen för att undvika att de bidrar till en försämring av den upplevda livskvaliteten i staden. 

    Avslutningsvis visar denna studie att det inte går att förutse hur ett ljudlandskap kommer att upplevas utifrån platsens täthet. För arbete med stadens ljudmiljöer krävs således flexibla metoder och analyser som tar hänsyn till platsens kontext och ljudmiljöns komplexitet. Detta innebär att det rationella angreppssätt som idag används vid arbetet med stadens ljudmiljöer måste förändras.

  • 344.
    Gadman, Cecilia
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Stadens dolda ljud2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Trots att lite mindre än 2 miljoner människor idag utsätts för ohälsosamma ljudnivåer är samhällets ljudmiljöer idag en lågt prioriterad miljöfråga. Flest exponerade finns det i storstäderna, men problematiken med för höga ljudnivåer ökar i hela Sverige. Detta tillsammans med ljuds kända påverkan på kroppen, bland annat dess bidragande till stress samt störd nattsömn, gör att städernas ljudmiljöer kommer att bli en allt mer viktig fråga för samhällsplaneringen. Samhällsplaneringen arbetar idag defensivt med stadens ljudlandskap. Bullerplank sätts upp, bullervallar anläggs samt installeras tjockare glas i särskilt utsatta byggnader. Boverket har idag det övergripande ansvaret för att ta fram riktvärden och arbetsmetoder för hur buller ska hanteras i samhället. Dessa riktvärden anges endast för den ekvivalenta ljudstyrkan samt används de som underlag för de åtgärder som tidigare nämndes. Då det endast är den ekvivalenta ljudstyrkan som kontrolleras, missas idag ett flertal faktorer i samhällsljudet som bidrar till ohälsa samt otrivsamma ljudmiljöer. På grund av det kommer detta arbete att undersöka andra faktorer i stadens ljudlandskap än just den ekvivalenta ljudstyrkan. Då det saknas en utvecklad terminologi för stadens ljud inom stadsplaneringen, används här en metod för analys av musikstycken. Denna metod kartlägger fem delar av ljudet: frekvens, varaktighet, intervall, rytm samt kvalitet. Staden som inventeras samt analyseras är Växjö. Då stadens ljudlandskap ändras allt eftersom stadens karaktär ändras delas staden upp i sex zoner efter en befintlig stadsanalysmetod, transect. Dessa sex zoner analyseras sedan efter metoden för musikstyckesanalys samt knyts resultaten till medicinsk forskning samt myndigheternas syn på stadens ljud. Det visar sig att ljudstyrkan i infraljudet, det ljud som är för lågt för människan att höra, ligger långt över Boverkets maximala riktvärden för ljudstyrkor utomhus i alla sex zoner. Det är således inte bara i zoner med påtagligt hög trafik som utsätts för höga lågfrekventa ljudstyrkor. Sammanvägt med de medicinska effekter som lågfrekventa ljud har innebär detta att det finns ett behov av att inte bara mäta ekvivalenta ljudstyrkor, utan att även mäta ljudstyrkorna i de olika frekvensbanden. De andra elementen som analyserades visade sig alla ha betydelse för upplevelsen av ljudlandskapet, hur stressande samt trivsamt det upplevdes. Sammanfattningsvis kan det sägas att Boverkets riktvärden samt mätmetoder för det samhälleliga bullret idag inte är tillräckligt övergripande för att göra en godtagbar inventering av stadens ljudlandskap samt skapa hälsosamma boendemiljöer. Vid användandet av Boverkets riktvärden förbises de faktorer som jag har tagit upp i detta arbete och som bevisligen är viktiga parametrar i stadens ljudlandskap.

  • 345.
    Gashi, Ferim
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Conditions for Development of Agriculture in the Municipality of Kline, Republic of Kosovo2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Agriculture is one of the most important branches of economical development in the Municipality of Klina. The Municipality’s geographical position, climate and earth conditions, as well as the manpower in the territory of enables cultivation of much agricultural cultivation and the growth of high efficiency in the area. Considering all the existing factors and the new factors (to be initiated) of the development which will be based on long term socio-economic development of the municipality of Klina, most important is the agriculture. Making use of and harmonizing the available natural factors, agriculture will secure to the municipality of Klina sufficient food, produce an important overflow of market, and a general growth of the overall income and employment of the inhabitants. Convenient fertile lands, the change of planting structure, adequate appliance of agro technique and watering will create propitious possibilities for increasing agriculture production, notably the development of farming. Agriculture will for a long time be bearer of general socio-economic development in the Municipality of Klina, all it is needed is to set and realize basic purpose, role and direction of agriculture development. This make possible orientation in development and creation of conditions for the alteration of the structure of the fabrication, utilization of the existing possibilities, and finding new ways of development, recommendation of the existing systems and building new watering systems, arranging terrene, increasing land fertility, reorganization of the manufacture and reinforcement of the private sector and execution of the more dynamic increase of trade products, intense urbanization of rural places, fair governing, equipping lands with more qualitative roads for agrarian needs. All this will contribute to more quality and quantity innovation of the existing state. In a direct connection with this is the increase of plan efficiency and the increase of productivity, the plant fabrication with organizing conditions for using more water for watering, larger mechanisms for ii productivity, the expansion of guanos and fertilizers and the application of contemporary agro technical measures. Except the efficiency increase and the assortment of agricultural production, it must be reckoned that the farming should rapidly be developed through the specialization of private sectorfarms, individual mini farms for cultivation of cattle and poultry, milk and dairy products and egg production. Buying stations and depot are necessary as well as the stations that sell cattle food, guanos, agriculture tools and mechanisms, the service for mending these tools, agrarian stations, farming pharmacy, and veterinary stations.

  • 346.
    Ghasemi, Mariam
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Oscarsson, Amelie
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Knutpunkten- Ett utvecklingsområde i Danderyd2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Knutpunkten är ett område i sydvästra Danderyd. Enligt kommunens översiktsplan är området ett av kommunens viktigaste utvecklingsområden. Idag är Knutpunkten relativt osammanhängande och ostrukturerat och markanvändningen utgörs till största del av verksamheter. Störst är Danderyds sjukhus. Inom planområdet finns även Edsviken som är ett vackert naturområde. Området fungerar idag som kommunikationslänk för kommunerna norr om Danderyd (de så kallade Nordostkommunerna), in till Stockholms innerstad. I området finns förutom E18 även tunnelbanan, Roslagsbanan och bussar, dessa kommunikationer tillsammans med E18 tar mycket mark i anspråk vilket har medfört att området upplevs som ett sterilt trafiklandskap. I och med att Stockholms-regionen expanderar kraftigt står Nordostkommunerna inför en ny era med förtätning och ytterligare exploatering för att Stockholm även i fortsättningen skall kunna behålla sin roll som en innovativ storstad. De nya förutsättningarna har flyttats från innerstaden till ytterområdena vilket har medfört att Danderyd och Knutpunkten har fått en helt ny roll i Stockholmsregionen. Nya frågor kommer därför upp om hur Knutpunkten skall bli en del av det nya Stockholm och vilken framtida roll området skall spela. Ett syfte med rapporten är därför att belysa och diskutera Knutpunkten utifrån ett större perspektiv där Danderyd och även Stockholms förutsättningar belyses. Vi har arbetat med att ge en förståelse till varför Danderyd och Knutpunkten ser ut som det gör i dagsläget. Detta har hjälpt oss i det fortsatta arbetet när vi arbetat fram varsitt planförslag för hur Knutpunkten bör utvecklas utifrån dess historia men även framtida roll i ett snabbt växande Stockholm. För att förstå vilken riktning Danderyd har tagit har vi ett kapitel, ”tidigare ställningstaganden” som tar upp gällande planer och pågående projekt vilket ytterligare påvisar vart området är på väg. Knutpunkten bör utifrån detta utvecklas och bli en levande stadsdel i kommunen och samtidigt binda samman den östra och västra sidan. Området skall också stärkas och förtätas för att få en tydlig identitet och en blandning av bebyggelsen med handel, kontor, bostäder och service. Planförslagen skall sträva efter att förstärka de gröna rummen och skapa gröna och trivsamma miljöer såväl som mer stadsmässiga och livfulla. Detta kan göras på olika sätt och vi har därför två olika tillvägagångssätt när vi har utarbetat våra planförslag. Amelie Oscarsson har arbetat med en överdäckning där en del av E18 överdäckas medan Mariam Ghasemi har förtätat Knutpunkten och behållit E18. För att sedan se skillnaderna mellan förslagen har vi avslutat rapporten med en jämförelse där vi tar ställning till de båda förslagen med hjälp av värderosen.

  • 347.
    Gheorghe, Victor
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    European Union moving outside Europe. TurKEY as a case2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In time, the enlargement policy proved to be one the most dynamic European Union’s policies. Today, the prospect of membership for 34 countries (including here Turkey and Western Balkans) draws attention even more and start an important debate related with the values of EU. This paper address the current EU agenda on enlargement and also the historical and theoretical perspectives of the process in order to understand better the position on Turkey. It argues that with Turkey’s accession EU will expend for the first time outside the Europe’s geographical borders and by this will open the door for other non European countries. Based on this, Turkey is presented as a particular case with a big importance for the future of this policy and even for the EU’s future in general.

  • 348.
    Gholami, Omid
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för datavetenskaper, Institutionen för datalogi och datorsystemteknik.
    Törnquist Krasemann, Johanna
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för datavetenskaper, Institutionen för datalogi och datorsystemteknik.
    A Heuristic Approach to Solving the Train Traffic Re-Scheduling Problem in Real Time2018Ingår i: Algorithms, ISSN 1999-4893, E-ISSN 1999-4893, ISSN 1999-4893, Vol. 11, nr 4, s. 1-18, artikel-id 55Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Effectiveness in managing disturbances and disruptions in railway traffic networks, when they inevitably do occur, is a significant challenge, both from a practical and theoretical perspective. In this paper, we propose a heuristic approach for solving the real-time train traffic re-scheduling problem. This problem is here interpreted as a blocking job-shop scheduling problem, and a hybrid of the mixed graph and alternative graph is used for modelling the infrastructure and traffic dynamics on a mesoscopic level. A heuristic algorithm is developed and applied to resolve the conflicts by re-timing, re-ordering, and locally re-routing the trains. A part of the Southern Swedish railway network from Karlskrona centre to Malmö city is considered for an experimental performance assessment of the approach. The network consists of 290 block sections, and for a one-hour time horizon with around 80 active trains, the algorithm generates a solution in less than ten seconds. A benchmark with the corresponding mixed-integer program formulation, solved by commercial state-of-the-art solver Gurobi, is also conducted to assess the optimality of the generated solutions.

  • 349.
    Gillberg, Ulrika
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Utveckling av stadsdelen Aspholmen i Örebro2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Aspholmen är ett av Örebros största verksamhetsområden, beläget nära Örebro city. När stadsdelen började utvecklas som ett industriområde under 1950- och 60-talen låg området i stadens ytterkant. I och med att Örebro vuxit har dock områdets placering förändrats från att ha varit perifer till att ha blivit central. Detta har inneburit att tyngre industriverksamheter i allt större omfattning flyttat ut från stadsdelen till lägen utanför staden. Allt fler företag som bedriver kontors- och handelsverksamhet har i sin tur flyttat in. Denna utveckling , som fortfarande pågår, innebär att stadsdelen befinner sig i ett omvandlingsskede. Aspholmen anses vara ett attraktivt verksamhetsområde ur företagsetableringssynpunkt, men innehåller samtidigt brister och problem, till exempel osäkra trafikkorsningar och dålig tillgänglighet. Det finns i dag flera pågående planeringsprojekt i områdets utkanter som kan ha betydelse för Aspholmens framtida roll och utveckling. De pågående projekten i samband med omvandlingsskedet och det centrala läget i staden gör att det från kommunens sida finns önskemål om att se förslag på utvecklingsmöjligheterna för stadsdelen. Tanken med arbetet är ge förslag på hur stadsdelen skulle kunna utvecklas i framtiden. Arbetet bör ses som en övergripande vision för Aspholmen och som ett diskussionsunderlag för framtida arbete med stadsdelen. För att kunna ge förslag på utveckling har en analys genomförts för att klargöra Aspholmens kvaliteter och brister. Analysen grundar sig på tre analysmetoder, visuella analysmetoder (med utgångspunkt i visuellt observerbara fenomen) stedsanalysemetoder (norska platsanalys-metoder) och kulturmiljöanalysmetoder (där fokus ligger på att undersöka den omgivning vi människor skapat genom att omvandla naturen). För att kunna avgöra om informationen som kommer fram i analysen är en brist eller en kvalitet för Aspholmen har vissa kriterier arbetats fram. Kriterierna ger en samlad bild av hur många av oss anser att en trivsam och attraktiv stad ska se ut och vad den ska innehålla. De flesta av oss värderar till exempel god tillgänglighet, närhet till grönska, fina byggnader, levande gaturum där det finns möjlighet att träffa andra människor och så vidare som positiva aspekter i en stad. När det gäller Aspholmen finns det både kvaliteter och brister att tala om. Stadsdelens kvaliteter består i dess centrala läge i staden, det faktum att allt fler kontors- och handelsföretag flyttar hit, att det är nära till andra intressanta stadsdelar och att det finns vissa byggnader med mera som är värda att bevara. Aspholmens brister består i att det är en funktionsseparerad, isolerad, stadsdel bestående av i princip endast arbetsplatser. På kvällar och helger upplevs området som otryggt och fungerar på så sätt som en barriär för stadens invånare. Gaturummen och byggnaderna är storskaliga och ger ett tråkigt intryck. Det finns varken tillräckligt med gång- och cykelvägar i området eller grönska. Slutsatsen av analysen resulterade i en lista med riktlinjer för Aspholmens utveckling. Riktlinjer som kan fungera som underlag för andra som i framtiden kommer att arbeta med utvecklingen av stadsdelen. Det man i framtiden bör sträva efter på Aspholmen anser jag vara följande: - Bättre tillgänglighet, bryt upp storskaligheten - Intressantare gaturum och bättre trafiklösningar - Öka blandningen av innehållet, mer variation och högre exploatering - Mer människor under större del av dygnet - Ta hänsyn till byggnader som är värda att bevara, till exempel landmärken - Mer grönska Riktlinjerna använde jag sedan som underlag i arbetet med att utforma ett planförslag över hur stadsdelen skulle kunna se ut i framtiden. Planförslaget erbjuder ett större helhetsgrepp över hur området skulle kunna utvecklas till en stadsdel med ökad attraktivitet och ökad tillgänglighet för alla i staden. Här visar jag på hur man skulle kunna genomföra förändringar i stadsdelen som skulle stämma väl överens med riktlinjerna ovan. Att göra Aspholmen till en attraktiv och tillgänglig stadsdel med fler människor under en större del av dygnet har varit viktiga utgångspunkter vid utformningen av planförslaget. Att skapa förutsättningar för en varierad och intressant stadsdel, med en ökad blandning av funktioner och fler grönområden har också varit viktiga tankegångar. Att öppna upp Aspholmen så att man lättare kan ta sig dit och minska dess barriäreffekt för dem som vill ta sig igenom har också varit viktiga aspekter att tänka på. På grund av dess centrala läge i staden och stora utvecklingsmöjligheter bör framtida planer för Aspholmen stäva mot en ökad stadsmässighet i området.

  • 350.
    Gläske, Monia Helga Hannelore
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    City Perception: A modification of the method of mental maps and its application to the centre of the city of Karlskrona2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The city is a complex reality that is composed of a physical environment, social action and political as well as cultural structures. This thesis is based on the assumption that urban space is produced in a continuous process in which all these dimensions mutually interact with each other. I endue, furthermore, that the perception of urban space is to be located at the interface between these aspects. Therefore it is the perception of urban space to which I address this thesis. How do different people perceive the centre of the city of Karlskrona in southern Sweden? Which method is suited best to capture mental images and individual citizens’ perceptions of urban environments? These are the central questions of my mental maps enquiry. The psychological process of mental mapping on which this method relies and the criticisms that are put forward against it are explicated in the text. From a theoretical point of view, I confront the formalistic approach of Kevin Lynch`s well known survey “The image of a city” with the artistic and critical idea of psychogeography as it is developed by the French avant-garde movement of the International Situationists. Inspired by these two approaches I developed a new method and applied this in a field study. Karlskrona, as my field study, currently is a subject of several urban development processes. These processes affect the built city structures and the social realities. This means that Karlskrona was and is still struggling challenges – like the transition from a shrinking population to a stable and eventually growing one – or the transformation from an overage city to a city of new technologies. In this thesis I arrive at the conclusion that surveys on urban perception may indeed serve as a means of orientation for urban development that attempts to deal with more than physical structures. In exploring the depiction of cognitive images with mental maps, the every-day usage of urban space, the personal relationship to the city centre, the vision of what it might be, I succeed in elaborating places in the city centre that are strongly perceived or not perceived. The mental maps survey draws attention to certain risks and potentials in the urban space of Karlskrona and may thus make a contribution to the evaluation and progress of local urban development.

45678910 301 - 350 av 1127
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf