Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 1459
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Burlin, Eleonora
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Nagy, Rozalia-Anna
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Äldre personers upplevelser av höftfraktur: En litteraturstudie2014Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Årligen ådrar sig cirka 18 000 personer i Sverige en höftfraktur. Hos personer som genomgått en höftfraktur är dödligheten ökad jämfört med den övriga befolkningen. Sjuksköterskans fokus bör inte endast vara på akutfas utan även rehabilitering och prevention. För personer som genomgått en höftfraktur innebär det en svår livssituation med medföljande konsekvenser. Trots omfattande forskning inom höftfraktur finns det lite kunskap om patienternas personliga upplevelse. Syfte: Syftet med studien var att beskriva äldre personers upplevelser av sin livsvärld efter en höftfraktur inom ett år efter utskrivning från sjukhus. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats, inspirerad av Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Litteraturstudien baserades på åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visar fysiska och psykiska förändringar samt negativ påverkan av det sociala livet. Det framkom bland annat att personerna saknade tillräckligt med fysisk och psykisk stöd från sjukvården. Trots att de fick fysisk och psykisk stöd upplevdes brister angående det psykiska måendet. Personerna höll sig i hemmet eftersom de upplevde hinder av att komma ut, vilket resulterade i brist på sociala interaktioner. Slutsats: Personer som genomgått en höftfraktur upplevde märkbara förändringar i sin livsvärld. Det sociala livet blev begränsat. Upplevelsen av fysiska begränsningar och hinder i vardagen till följd av smärta, orkeslöshet, rädsla av att ramla igen och svårigheter med förflyttningar ledde till nedstämdhet och uppgivenhet inför framtiden.

  • 302.
    Burmérius, Isak
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Lennartsson, Jonna
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Musikens effekt mot oro: En kvantitativ litteraturstudie2013Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det finns två sorters oro, övergående oro och orosbenägenhet. Oro förekommer ofta i samband med operation eller undersökning. Musik kan ha en distraherande effekt från negativa känslor. Musik är känt för att vara smärtlindrande, avslappnande och ge en minskad psykologisk stress. Den kan även minska depression hos äldre, öka matintaget och lindra oro hos personer med demenssjukdom. Syfte: Syftet med studien var att undersöka effekten av musik för patienter med oro. Metod: Metoden som använts är en kvantitativ litteraturstudie med en sammanställning och analys av åtta vetenskapliga artiklar. Analysen har gjorts med hjälp av Wilcoxons tecken-rangtest. Resultat: Sammanställningen av artiklarna visar en stark evidensstyrka för att musik har en positiv effekt mot oro. Det fanns en statistiskt signifikant lägre oro hos de patienter som fått lyssna på musik än de i kontrollgrupperna (p=0.028). Slutsats: Musik har en positiv effekt mot oro. Det behövs fler sammanställningar för att kunna fastställa evidens. Musik borde användas mer i omvårdnadssyfte för att lindra patienters oro och öka vårdkvalitén.

  • 303.
    Byh, Elisabeth
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Mellerup, Maria
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    South African nurses experiences from caring encounters in nursing care of elderly patients sufferung from dementia2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att bemöta patienter som lider av demens kräver engagemang och fantasi. Som sjuksköterska bör du försöka att förstå patientens kommunikatiova förmåga både verbalt och non verbalt. Hur du som sjuksköterska agerar gentemot patienten som lider av demens är av stor betydelse för hur mötet ska bli. I studien beskrevs en humanistisk människosyn och Katie Eriksson användes som teoretisk referensram. Syftet med studien var att få djupare förståelse för hur sydafrikanska sjuksköterskor upplever bra möten med äldre patienter som lider av demens. Metoden var kvalitativ och data samlades in genom en gruppintervju med fyra sjuksköterskor på ett äldreboende i Sydafrika. Bearbetning och analys av data genomfördes som en innehållsanalys med avsikt att komma fram till olika teman. Två olika teman framkom i resultatet vilka var "Att finna det unika skapar en vårdrelation i omvårdnaden" och "Att den unika kulturen har ett inflytande på omvårdnaden". Det som var centralt genom hela studien var att det unika är kärnan i omvårdnadsarbetet och att man som sjuksköterska bör se det unika i varje individ och bemöta patienten därefter.

  • 304.
    Bäckman, Jeanette
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Kvinnors upplevelser efter att ha fått diagnosen bröstcancer: En litteraturstudie2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Förekomsten av bröstcancer har ökat i Sverige under de senaste årtiondena och är idag den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Cancerbeskedet förändrar kvinnans liv genom hennes syn på livet samt de relationerna i hennes närhet. Bröstcancerdiagnosen väcker medvetenheten om att vara sårbar då personen drabbats av en dödlig sjukdom. Tiden från dess besked ges tills behandling ges kan röra sig om dagar med tankar av olika slag. Därför är det viktigt att som sjuksköterska uppmärksamma dessa upplevelser för att kunna lindra och öka välbefinnandet hos de drabbade kvinnorna. Syfte: Studiens syfte är att beskriva de upplevelser kvinnor har efter att ha fått diagnosen bröstcancer tills det de får sin första behandling. Metod: Litteraturstudien gjordes utifrån en kvalitativ ansats där information insamlades från fyra självbiografier. Analysen gjordes enligt Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: I samband med analysen framkom tre kategorier; trygghet/otrygghet, hot/acceptans samt mötet med vården. Ensamhet samt ett ökat stöd från familjen var de aspekter som bidrog till en upplevelse av trygghet samt otrygghet. Upplevelser av att vara frisk men ändå sjuk uppmärksammades genomgående. Mötet med vården upplevdes både positivt och negativ. Genom att bli sedd av vårdpersonal fann kvinnorna ett ökat lugn över sin situation. Kvinnorna beskrev även vikten av att få god information kring sitt tillstånd. Slutsats: Slutsatsen av denna studie är att familjen såväl som sjuksköterskan är viktig för att ge dessa kvinnor ökad upplevelse av välbefinnande. Sjuksköterskans förståelse för kvinnans upplevelser kring cancerbeskedet ger en möjlighet att bemöta kvinnan efter de behov som hon har.

  • 305.
    Bäckstrand, Charlotte
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Månsson, Tea
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Högt tryck på sjuksköterskerollen: En litteraturstudie om sjuksköterskans roller vid hypertonivård2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Många personer med hypertoni träffar regelbundet en sjuksköterska och relationen mellan sjuksköterskan och personen kan gynnas på olika sätt, exempelvis genom god kommunikation. En gynnsam relation kan få positiva följder för personen med hypertoni, och underlätta för honom att genomföra livsstilförändringar. Hypertoni är en av de stora folksjukdomarna i Sverige och utgör en riskfaktor för bland annat hjärt- kärlsjukdom. Livsstilsförändringar är grunden i behandlingen av högt blodtryck, men följsamheten är låg. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans roller i mötet med personer som har hypertoni. Metod: En litteraturstudie av åtta artiklar har genomförts med kvalitativ ansats. Resultat: Sjuksköterskans roll i mötet med personer som har hypertoni var mångfacetterad. Flera roller framkom, bland annat att skapa en vårdande relation, föra dialog på lika villkor och kunna förmedla kunskap till personen med hypertoni. Slutsats: Sjuksköterskan har flera roller, och rollerna påverkar varandra. Det är väsentligt att hon är medveten om rollerna och arbetar aktivt för personlig och professionell utveckling. Sjuksköterskan visade sig utgöra en väsentlig resurs i hypertonivården.

  • 306.
    Bäckström, Kristin
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Johannesson, Ann
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Upplevelsen av livsvärlden under en förlossningsdepression: en litteraturstudie ur kvinnans perspektiv2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bakgrunden bygger på fyra vårdvetenskapliga begrepp; livsvärld, sjukdomslidande, livslidande och subjektiv kropp. I bakgrunden presenteras fakta om sjukdomen förlossningsdepression samt referensramen som bygger på Benner och Wrubels omvårdnadsteori. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att belysa kvinnans upplevelse av sin livsvärld i samband med förlossningsdepression. Metod: Studien grundas på två självbiografiska böcker och är en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Analysen genomfördes med hjälp av Graneheim och Lundmans innehållsanalys som består av fem steg. Resultat: Resultatet baseras på fyra kategorier; upplevelse av förtvivlan, upplevelse av att inte kunna älska sitt barn, upplevelse av utanförskap samt behov av att få veta. Resultatet visar att kvinnor som har diagnostiserats med förlossningsdepression ofta lider av motstridiga känslor som de har svårt att reda ut samt att de är mycket ensamma i sin sjukdom. Diskussion: I diskussionen jämförs de vetenskapliga begrepp som beskrevs i bakgrunden med kvinnors upplevelse av förlossningsdepression. Slutsats: Resultatet leder till slutsatsen att förlossningsdeprimerade kvinnors livsvärld förändras samt att de upplever ett slags utanförskap i sin sjukdom.

  • 307.
    Böckman, Gertrud
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Nilsson, Fredrik
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Sjuksköterskans möte med patienter med HIV/AIDS2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: HIV/AIDS har blivit ett allt större problem i världen varför sjuksköterskor kommer att möta patienter med denna sjukdom i allt större utsträckning. Runt 39,5 miljoner är smittade av HIV/AIDS och cirka 25 miljoner har dött. Det är därför viktigt att undersöka vad sjuksköterskan upplever i sitt möte med patienter med HIV/AIDS. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vad sjuksköterskor och sjuksköterskestuderande upplever i sitt möte med patienter med HIV/AIDS. Metod: Metoden som författarna valt är en litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod valdes ut för att granskas med innehållsanalys. Resultat: Fem kategorier med tillhörande subkategorier genererades. Det visade sig att de flesta sjuksköterskor och sjuksköterskestuderande har positiva inställningar till patienter med HIV/AIDS även om många rädslor förknippas med vården av denna patientgrupp. Relationen till patienterna framhävs som betydelsefull och många av sjuksköterskorna beskriver livsbejakande lärdomar av patienterna. Slutsats: Sjuksköterskor och sjuksköterskestuderande har i de flesta fall positiva inställningar till patienter med HIV/AIDS men upplever rädsla för att smittas.

  • 308.
    Carling, Sofie
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Hur patientens välbefinnande påverkas av fysisk beröring i omvårdnaden: En litteraturstudie2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Fysisk beröring är ett grundläggande behov hos människan och är en central del i omvårdnaden. Fysisk beröring kan lindra eller förhindra lidande och skapa förutsättningar för välbefinnande. I omvårdnaden skapar beröringen ett humant sätt mellan patient och personal att ta kontakt med varandra. Syftet: Hur patientens välbefinnande påverkas av fysisk beröring i omvårdnaden. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga kvalitativa artiklar. Artiklarna har analyserats och inspirerats av Graneheim och Lundmans innehållsanalysmetod. Ur analysförfarandet framkom det tre kategorier, upplevelse via beröring, återhämtning via beröring och samspel mellan patient och personal. Resultat: Det visade att den fysiska beröringen kan vara en bra omvårdnadsmetod att använda, för att öka välbefinnandet och ge avslappning under förutsättning att den ges med respekt och värna om patientens integritet. Slutsats: Fysisk beröring gav både psykiskt och fysiskt förbättrade tillstånd för de flesta patienterna. Några patienter upplevde beröringen som obehaglig. För att undvika obehaget visade det sig att samspelet mellan patient och personal är viktigt.

  • 309.
    Carlman, Karin
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Lejon, Mimmi
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Att tala utan ord: En intervjustudie om sjuksköterskans upplevelse av kommunikation med strokepatienter som har afasi2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år får cirka 12 000 personer i Sverige afasi, ofta till följd av en stroke. Afasi innebär att talet och/eller förståelsen är nedsatt, vilket påverkar kommunikationen och därmed omvårdnadsarbetet eftersom det blir svårare för sjuksköterska och patient att förmedla sig med varandra. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur sjuksköterskan upplever kommunikationen med strokepatienter som har afasi. Metod: Studien är en intervjustudie och baseras på 5 intervjuer med sjuksköterskor som arbetar på strokeavdelningar. En kvalitativ ansats har använts och datainsamlingen skedde genom intervjuer med semistrukturerade frågor. Resultat: Resultatet visar att kommunikation är av stor betydelse för att omvårdnaden ska fungera och att det finns många icke-verbala metoder och hjälpmedel att använda sig av vid kommunikationen. Trots dessa metoder och hjälpmedel är det många gånger svårt att nå fram till patienten vilket kan leda till frustration samt att viktiga omvårdnadsåtgärder går förlorade. Diskussion: Kommunikationssvårigheterna kan leda till att sjuksköterskan omedvetet orsakar patienten vårdlidande eftersom patienten inte alltid kan förmedla sig till sjuksköterskan och därmed inte förklara hur denne vill ha det eller be om hjälp. Enligt många sjuksköterskor är avsaknaden av tid en stor orsak till problemet eftersom det krävs mycket tid för att få en icke-verbal kommunikation att fungera. Slutsats: Kommunikation behövs för att kunna etablera en fungerande relation i omvårdnaden och även vid nedsatt kommunikation bör relationen bygga på respekt mellan sjuksköterska och patient.

  • 310.
    Carlsson, Frida
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Jacobsson, Johanna
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    När patientens hem är sjuksköterskans arbetsplats: En litteraturstudie2012Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det antal patienter som vill vårdas i hemmet vid livets slut ökar hela tiden. Det ställs höga krav på den grundutbildade sjuksköterskan vid denna typ av vård. Svåra situationer kan uppkomma i patientens hem där hon ofta är ensam och får fatta egna beslut. Vård i patientens hem skapar höga förväntningar på sjuksköterskan, både från henne själv, från patienten och patientens anhöriga. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda en patient i hemmet vid livets slutskede. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ metod genomfördes. Sju artiklar kvalitetsgranskades och samtliga sju artiklar fick hög kvalitet. De sju artiklarna analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: De sex kategorier som framkom var: Upplevelser av stress, upplevelser av isolering och frustration, upplevelser av maktlöshet, upplevelser av brist på medicinsk expertis i hemmet, upplevelsen av ett stimulerande och självständigt arbete och upplevelsen av anhörigas närvaro. Slutsats: Upplevelser av stress var ett vanligt förekommande fenomen hos sjuksköterskorna. Brist på tid och frustrationen som uppkom av att prioritera mellan patienterna upplevdes som stress. Vid vård i livets slut i hemmet är god omvårdnad den viktigaste faktorn. Resultatet i denna studie kan vara ett bevis på att mer resurser behövs till sjukvården för att dessa upplevelser hos sjuksköterskan ska minska och för att säkerställa god vård i livets slut i hemmet.

  • 311.
    Carlsson, Jessica
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Konradsson, Margareta
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Att leva med HIV: det psykiska lidandet2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att leva med HIV som är en obotlig virus sjukdom orsakar inte bara ett fysiskt utan även ett psykiskt lidande hos den smittade. HIV är en samhällsfarlig och global sjukdom som innebär livslång medicinsk behandling. HIV är belagt med skuld och fördomar på grund av okunskap och rädsla. Det är känslomässigt svårt för den HIV-smittade att berätta om sin diagnos. Syfte: Syftet med studien ar att belysa det psykiska lidandet hos en person med HIV. Metod: För att få fram resultatet gjordes en innehållsanalys av en självbiografisk bok i ämnet HIV. Resultat: I resultatet framkom att HIV innebär en ovisshet om hur sjukdomen yttrar sig och rädsla för döden. Det är betydelsefullt med familj och vänner som stöttar och förstår. Det psykiska lidandet av att leva med HIV handlar om en kamp för att orka leva. Diskussion: Likheter och skillnader i bakgrunden och det som framkom i resultatet jämfördes och diskuterades. Det var mer som stämde överens än som skiljde. För och nackdelar av vald metod diskuterades och det visade sig att innehållsanalys var det bästa sättet att få fram det vi sökte till vårt syfte.

  • 312.
    Carlsson, Jessica
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Sundström, Maria
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Patienter och sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Människor har genom tiderna tagit hand om sina släktingar, vid sjukdom och i livets slutskede, det som idag kallas för palliativ vård. För att den palliativa vården ska bli så bra som möjligt för patienten krävs det att sjuksköterskan har ett professionellt förhållningssätt, detta innebär att hon/han har en helhetskompetens för att kunna bemöta patienten. Syftet med studien var att undersöka patienter och sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård. Den valda metoden var en litteraturstudie där åtta artiklar med kvalitativ ansats har analyserats. I resultatet framkom det att patienterna upplevde att en optimal palliativ vård var en vård där någon tog sig tid att lyssna och vara hos patienten. Även sjuksköterskorna ansåg att det var viktigt att ge tid och vara ärlig gentemot patienterna. Både positiva och negativa känslor uppkom hos båda parter, vilket det fanns olika lösningar på, exempelvis öppen kommunikation och samarbete. I presentationen av resultatet redovisas följande kategorier om patienters upplevelser: ”Information”, ”Delaktighet”, ”Tillit/Trygghet”, ”Upplevelser av vården”. Samt följande kategorier om sjuksköterskornas upplevelser: ”Erfarenheter och kompetens”, ”Komfort och god vård”, ”Kommunikation” samt Upplevelser i rollen som sjuksköterska. Resultatet antyder att brist på kommunikation och information kan försämra relationen mellan sjuksköterska och patient. Sjuksköterskans uppgift inom den palliativa vården bör vara att fokuserar på kommunikation och information för att säkerställa en optimal upplevelse hos patienten.

  • 313.
    Carlsson, Johanna
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Palmqvist, Roger
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Kognition och nutritionsstatus hos äldre i Blekinge2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Försämrat nutritionsstatus är ett vanligt förekommande problem hos äldre och en av orsakerna kan vara nedsättning i den kognitiva förmågan. Ytterligare faktorer som kan påverka försämrat nutritionsstatus är när äldre bor på särskilt boende eller är ensamboende i eget boende. Syftet var att beskriva samband mellan äldres kognition och nutritionsstatus i relation till ålder och kön, med fokus på äldre som bodde på särskilt boende eller var ensamboende i eget boende. Studien hade en kvantitativ ansats och byggde på redan insamlat material från SNAC-B (the Swedish National study on Aging and Care i Blekinge). Deskriptiv och analyserande statistisk användes i studien för att beskriva materialet samt undersöka samband. En statistisk prövning baserad på hypoteser genomfördes, vilken visade signifikanta samband mellan kognition och nutritionsstatus. Detta samband var starkast i gruppen särskilt boende. En logistisk regression genomfördes och resultatet visade att lägre kognition innebar en ökad risk att ha nedsatt nutritionsstatus. Det framkom även av resultatet i den logistiska regression att ökad ålder och att vara kvinna hade en relation till nedsatt nutritionsstatus. Kunskap om ett bekräftat samband skulle kunna användas för att på ett tidigt stadium uppmärksamma förändringar i nutritionsstatusen hos äldre som bor på särskilt boende och är ensamboende i eget boende, och detta för att kunna förebygga undernäring.

  • 314.
    Carlsson, Lisa
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Glimsjö, Jenny
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    De är antingen våra eller deras, aldrig bådas: Sjuksköterskors upplevelser av samverkan kring de mest sjuka äldre vid akut försämring i hemmet - En kvalitativ studie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Akuta försämringstillstånd i hemmet hos de mest sjuka äldre inträffar ofta. Det är inte ovanligt att flera olika vårdverksamheter är inblandade i vården kring denna grupp vilket ställer krav på en fungerande samverkan. Sjuksköterskor inom flera verksamheter möter de äldre vid akuta försämringstillstånd vilket skapar behov av en fungerande samverkan. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser av samverkan bland sjuksköterskor verksamma inom kommun, primärvård, ambulans och akutmottagning i samband med att de mest sjuka äldre blir akut försämrad i sitt hem. Metod: Kvalitativ metod med fokusgruppsintervjuer med sjuksköterskor som hade erfarenhet av samverkan kring de mest sjuka äldre vid akuta försämringstillstånd i hemmet. Intervjuerna analyserades enligt Burnard (1996) innehållsanalys i fyra steg. Resultatet: Analysen resulterade i två huvudkategorier samt sex underkategorier. Huvudkategorin Ensam i teamet presenteras i underrubrikerna Att företräda de mest sjuka äldre, Avsaknad av bedömning på plats och Interaktion med kollegor. Huvudkategorin Jakten på information presenteras i underrubrikerna Betydelsen av information om de mest sjuka äldre, Avsaknad av gemensamt IT-stöd och Behov av att dela information. Slutsats: Sjuksköterskorna upplever samverkan som en nödvändighet vid akuta försämringstillstånd av de mest sjuka äldre i hemmet. Samverkan visar sig dock vara kantad av barriärer. För att kunna bedöma och möta behoven hos de mest sjuka äldre i dessa situationer efterfrågar sjuksköterskorna en förändrad struktur för teamsamverkan, förbättrad kommunikation och informationsdelning. Detta skulle gagna samverkan och den personcentrerade vården.

  • 315.
    Carlsson, Madeleine
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Söderquist, Linda
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Hur kvinnor med Anorexia nervosa upplever mötet med vården2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrunden: Anorexia Nervosa är en form av ätstörning och sjukdomen drabbar fler kvinnor än män och gör ofta debut i tonåren. Sjukdomen präglas av avsiktlig självsvält, viktfobi och förvrängd kroppsuppfattning. Att skapa en bra relation i mötet mellan patient och sjukvårdspersonal är svårt. Många av de patienter som har Anorexia nervosa förnekar sin sjukdom och har liten tillit till sig själva. Det är vårdaren som har ansvaret för att patienten ska få en positiv upplevelser av vården. När patientens åsikter och tankar blir åsidosatta uppkommer vårdlidande. Att inte bli sedd eller hörd som patient skapar ett vårdlidande. Ida J. Orlandos teori bygger på interaktionen mellan sjuksköterska och patient. Syfte: Att belysa hur kvinnor med Anorexia nervosa upplever mötet med vården. Metod: Studien grundades på tre skönlitterära böcker och är en kvalitativ litteraturstudie. Analysen gjordes med hjälp av Graneheim och Lundamans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom det fyra kategorier: ”Medpatienters påverkan”, ”Befrielse”, ”Maktlöshet” och ”Misstänksamhet”. Slutsats: Det är viktigt att patienter som lider av Anorexia nervosa (Förkortas härefter i uppsatsen som AN) inte generaliseras, utan behandlas som en egen individ. Vårdpersonal som behandlar patienter med AN ska inhämta kunskap om att det kan ge negativa konsekvenser av att vårda dessa patienter tillsammans.

  • 316.
    Carlsson, Pernilla
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Prahl, Elinor
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Personer med diabetes typ 2 upplevelser av sjuksköterskans stöd vid egenvård2012Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 2 är en sjukdom som ökar i Sverige. Genom egenvård kan personen hantera sin diabetessjukdom och minska komplikationer. Sjuksköterskans stöd kan ha betydelse för hur personen hanterar egenvården. Orems egenvårdsteori inriktar sig på personens egenvård och sjuksköterskans roll i samband med egenvården. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personer med diabetes typ 2 upplevelser av sjuksköterskans stöd vid egenvård. Metod: Litteraturstudie baserat på sammanställning av artiklar. Nio artiklar valdes till resultatet och granskades utifrån Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier framkom; information, kompetens och tillgänglighet. Information upplevdes som den viktigaste komponenten av sjuksköterskans stöd vid egenvård. Slutsats: Personer med diabetes typ 2 upplevde att sjuksköterskans stöd vid egenvård fungerade när stödet var informativt. Även sjuksköterskans kompetens och tillgänglighet påverkade personernas upplevelser av stödet.

  • 317.
    Carnegård, Anna
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Livet efter bröstcancerbehandling: En litteraturstudie om kvinnors upplevelse2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Antalet kvinnor som insjuknar i bröstcancer ökar för varje år. Metoderna för att upptäcka och behandla bröstcancer förbättras, vilket leder till att fler och fler kvinnor lever efter genomgången bröstcancerbehandling. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av att leva efter bröstcancerbehandling. Ansatsen i litteraturstudien var kvalitativ och analysen i studien resulterade i fyra huvudkategorier, Upplevelsen av att ha en förändrad syn på livet, Upplevelsen av att ha en förändrad syn på kroppen, Upplevelsen av att vara frisk men ändå sjuk och Upplevelsen av ensamhet. Som sjuksköterska är det viktigt att känna till hur de här kvinnorna upplever sin nya situation, då den är väldigt annorlunda än den var tidigare och att använda sig av livsvärldsperspektivet för att på ett bättre sätt möta de här kvinnorna i vården.

  • 318.
    Castaño, Víctor
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för datavetenskap och kommunikation.
    A Framework for an Intelligent and Adaptive Planning of Rehabilitation Therapies2011Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Context. In the forthcoming years Healthcare Systems will become better informed, more efficient and particularly focused on the patient through the integration of Information and Communication Technologies. Medical Rehabilitation is an example of a field prone for this evolution. Here, disciplines such as Software Engineering will play a key role during the transformation. Objectives. This study pursues to understand todays rehabilitation therapies and procedures, to conceive how future computer-aided rehabilitation systems should be constructed and to provide a coherent framework that conceptualizes the relationship of their main components and interactions. Methods. The overall thesis work involves a combination of different research methodologies, which vary from literature reviews, empirical observations and semi-structured ethnographic interviews, to constructive research, through software architectural designs. Results. FIAP-RT is a framework created to support the new paradigm on how future software tools oriented to Medical Rehabilitation should be constructed with views to achieve quality attributes such as interoperability, availability, security, accessibility, usability or reliability. Conclusions. This study reveals that it is generally hard to find a real socialization and dissemination of the know-how that is being constantly produced within rehabilitation centers. In addition, it is has been shown how applied Software Engineering can help to integrate advanced solutions even though further evaluation would be needed to validate the proposed framework.

  • 319.
    Cavalic, Admira
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Svensson, Karin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Personers upplevelse av långvarig smärta: En litteraturstudie2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Smärta är det vanligaste symtomet som individer söker medicinsk hjälp för. Ökas kunskapen om hur personer hanterar sin långvariga smärta i det dagliga livet förbättras också hälso- och sjukvårdspersonalens möjlighet att ge stöd och råd. Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse i samband med faktisk eller potentiell vävnadsskada eller beskrivs i termer av sådan skada. Långvarig smärta handlar om icke-maligna tillstånd då smärta upplevts i minst tre månader alternativt sex månader. Syftet med studien var att belysa hur personer upplever långvarig smärta. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats som grundades på åtta vetenskapliga artiklar. Analysen skedde utifrån Graneheim och Lundmans modell av innehållsanalys. Resultatet byggde på fyra kategorier: ”smärtans olika ansikten”, ”hopp och förtvivlan” och ”påverkan på det sociala livet” och ”rädsla för att bli misstrodd”. Det framkom att smärta förändrade livet och påverkade livsstilen. Upplevelserna av långvarig smärta var unika och beskrevs på olika sätt. Kroppen upplevdes som en fiende och var omöjlig att kontrollera. Det fanns individer som valde att acceptera smärtan som en del av livet. Medan andra hade svårt att finna ro eftersom smärtan fanns i deras liv. Relationerna till andra blev påverkade och individerna fick skuldkänslor när de inte umgicks med sina familjer. Personerna upplevde ibland att de var tvungna att bevisa smärtan då de inte blev trodda. En slutsats som drogs av det uppkomna resultatet är att smärtupplevelser är subjektiva och det är endast individen själv som vet hur smärtan egentligen känns. Genom att lyssna på personernas beskrivningar av smärtupplevelsen går det att få en inblick i deras livsvärld.

  • 320.
    Cederfjäll, Towe
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Åkesson, Christine
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Samband mellan patienttillfredsställelse och första linjen chefens ledarskapsstil: En litteraturstudie2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstract: Inom hälso- och sjukvården är målet att uppnå patienttillfredsställelse. Patientens mått på kvalitet kan mätas genom undersökningar, bland annat genom KUPP. Studier visar att det finns ett samband mellan arbetstillfredsställelse hos sjuksköterskor och patienttillfredsställelse. Det finns också studier som påvisar samband mellan arbetstillfredsställelse och ledarskap. Syftet med denna studie var att undersöka vad litteraturen säger om sambandet mellan patienttillfredsställelse och ledarskapsstil. Studien genomfördes som en litteraturstudie som byggde på både kvantitativ och kvalitativ forskning. Resultatet sammanställdes i tre teman. Den viktigaste faktorn för patienttillfredsställelsen var omvårdnaden som gavs av sjuksköterskor. Viktigast för arbetstillfredsställelsen var ett stödjande och uppmuntrande klimat. I resultatet framkom att viktiga ledaregenskaper var förmåga att inspirera, kommunicera, uppmuntra och organisera. Dessa egenskaper återfinns i den ledarskapsstil som benämns transformativt ledarskap. Patienttillfredsställelsen kopplades dels till sjuksköterskans arbetstillfredsställelse, denna i sin tur berodde bland annat på första linjen chefens ledarskapsstil. Slutsats blev därmed att det finns ett samband mellan patienttillfredsställelse och första linjen chefens ledarskapsstil.

  • 321.
    Cederholm, Bim
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola.
    Emanuelsson, Mimmi
    Blekinge Tekniska Högskola.
    Upplevelsen av att leva med amyotrofisk lateralskleros: En kvalitativ litteraturstudie baserad på patografier2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en sällsynt sjukdom och i Sverige drabbas cirka 200 individer varje år. Vid ALS dör motorneuroner i hjärnan, hjärnstammen samt ryggmärgen som styr skelettmuskulaturen och det orsakar förlamning. Personerna som lever med ALS får en palliativ diagnos.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva individers upplevelse av att leva med ALS.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på patografier har tillämpas till denna studie. Innehållsanalysen har gjorts med hjälp av Granheim och Lundmans tolkning av en innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet visade på fyra olika kategorier. Dessa kategorier förklarar hur upplevelsen är att leva med ALS. Kategorierna är känslor av sorg, känslor av uppgivenhet, känslor av ett accepterande och känslor av lycka.

    Slutsats: Resultatet ifrån föreliggande studie påvisade att sjukdomen ALS orsakar blandade känslor. Individerna kan uppleva en sorg men samtidigt en lycka. Trots närvaro av livshotande sjukdom kan en individ uppleva lycka och känna sig levande.

  • 322.
    Cederholm, Malin
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Lindblom, Maria
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Strategier som påverkar cancerpatienters hopp2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige diagnostiserades 54 000 maligna cancerfall år 2009, och cancer är en av de vanligaste dödsorsakerna. Att insjukna i cancer innebär en förändring i tillvaron och att livet hotas, då är hopp en viktig del i människans liv. Hopp påverkar viljan att leva och är en väsentlig drivkraft för att kunna hantera och acceptera sin cancersjukdom. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa strategier som påverkar cancerpatienters hopp. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes som grundade sig på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt Carlsson och Eimans granskningsmall och analyserades därefter enligt Granheim och Lundmans tolkning av en innehållsanalys. Resultat: Det finns flera olika strategier som kan användas för att påverka cancerpatienters upplevelse av hopp. Resultatet visade att människans inre styrka kan vara till stor hjälp vid ett kritiskt skede i livet. Att ha en tro var betydande, oavsett om tron var religiös eller inte. En annan strategi som framkom var betydelsefulla relationer, främst handlade detta om familj och vänner, men även relationen med medpatienter var värdefull. Sjukvårdspersonalens inverkan hade stor betydelse för patientens hopp, både positivt som negativt. Slutsats: Hopp är av stor betydelse för cancerpatienter och påverkar viljan att leva. Det finns en rad olika strategier som påverkar patientens hopp och en förståelse för dessa strategier kan underlätta patientens sjukdomstid.

  • 323.
    Chakko, Lenanor
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Partners upplevelser av att leva med någon som har prostatacancer: En litteraturstudie2015Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Prostatacancer är den mest förekommande cancerformen bland män runt om i världen. De allmänna bieffekterna är bland annat sexuell dysfunktion, urinläckage och ändtarmbesvär. Dessa bieffekter kan i sin tur påverka intima relationer där partners till de drabbade kan uppleva försämrad livskvalité. Syfte: Belysa partners upplevelser av att leva med någon som har prostatacancer. Metod Kvalitativ litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ innehållsanalys utifrån Granheim och Lundmans tolkning av analysmetod. Resultat: Studiens analys resulterade i fem kategorier; tacksamhet, förändringar i relationen, otrygghet, ge sig själv omsorg, och att räcka till. En del av partnerna till dem som insjuknat i prostatacancer kände tacksamhet för en tidig upptäckt av sjukdomen och var glada för varje dag de fick spendera tillsammans. Andra partners upplevde förändringar i sin relation i samband med prostatacancern. Samtidigt kunde andra uppleva en otrygghet över att bli lämnade ensamma. Vissa partners började utesluta sitt eget välbefinnande i samband med sjukdomen, medan andra kände ett behov av att ge sig själv omsorg då makens sjukdom tog för stor plats i deras liv. Flera partners kände sig otillräckliga i samband med sjukdomen då de inte kunde tillfredsställa sin makes behov. Slutsats: Prostatacancer påverkar inte endast den drabbade utan även partnern. Mycket fokus och omsorg läggs på den sjuke vilket leder till att partners välbefinnande förbises av sjukvården. Vid besked om prostatacancer bör även partners välmående beaktas. Vårdpersonal måste därför kunna se helheten ur olika perspektiv och se hur sjukdomen kan påverka både den som diagnostiserats med prostatacancer samt de närstående.

  • 324.
    Christensson, Ylva
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Wickström, Emelie
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Upplevelsen av återhämtning efter en kranskärlsoperation: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom är globalt sett, den dominerande orsaken till mortalitet. Tack vare de allt mer utvecklade behandlingsmetoderna, är det idag fler som överlever. En av dessa behandlingsmetoder är kranskärlsoperation, vilken är nödvändig vid förekomst av komplicerad kranskärlssjukdom. Det är en omfattande operation som kan resultera i såväl fysiska som psykiska konsekvenser för en individ. För att sjuksköterskan ska förstå individens upplevelse av återhämtningsprocessen, krävs god kunskap om operationens innebörd och likaså förståelse för vilka faktorer som spelar in under återhämtningsprocessen.

    Syfte: Syftet med denna studie var, att beskriva individers upplevelse av återhämtning efter en kranskärlsoperation.

    Metod: För att besvara studiens syfte, har en litteraturstudie med kvalitativ design använts. Studien är baserad på 13 vetenskapliga artiklar, som har sökts fram i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. 

    Resultat: Resultatet visade att olika upplevelser under återhämtningsprocessen kan påverka individerna. Ur analysen framkom tre kategorier som visade hur återhämtningsprocessen kunde upplevas. Dessa var begränsningar i vardagen, behovet av stöd och tillbaka till livet.

    Slutsats: Efter en kranskärlsoperation är det många faktorer som påverkar en individs upplevelse av återhämtningsprocessen. Genom en god förståelse av individens situation, tydlig information och praktisk vägledning, kan sjuksköterskan bidra till en gynnsam återhämtningsprocess i individens vardag.  

  • 325.
    Christiansen, Line
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV IKT I PRIMÄRVÅRDEN: - EN ENKÄTSTUDIE2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Brister i kommunikation och informationsöverföring mellan vårdnivåer är vanligt i samband med utskrivningar och kan leda till onödiga återinskrivningar. Det finns en stor potential av att använda IKT i hälso- och sjukvården då det möjliggör en snabbare informationsöverföring mellan vårdnivåer och kan göra informationen mer konsekvent och tillgänglig för uppföljande vård. Det saknas emellertid fortfarande kunskap om hur mycket sjuksköterskor i primärvården använder IKT. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors användning av IKT-systemet Prator i primärvården och om användningen kan relateras till uppfattningen om att IKT bidrar till en förbättrad samordning vid utskrivningar från sjukhus. Metod: En kvantitativ enkätstudie med trettiosju sjuksköterskor från elva vårdcentraler i Södra Sverige som beskriver sitt användande av IKT-systemet Prator. Data analyserades statistiskt med deskriptiv och jämförande statistik. Resultat: Resultatet visar att det fanns en betydelsefull attitydskillnad i användningen av Prator mellan de sjuksköterskor som använder Prator och de som inte gör det. Vidare visar resultatet att endast hälften av sjuksköterskorna fått utbildning om Prator och dess betydelse vid implementeringen. Det påvisades också en statistisk säkerställd skillnad i uppfattningen av att använda systemet. Slutsats: Sjuksköterskor som använder Prator är mer positiva till systemets användbarhet och dess potential för att förbättra samordningen vid utskrivningar än de som inte använder Prator. Det kan därmed innebära att sjuksköterskor aktivt behöver arbeta med systemet för att bli positiva till det och se vinsterna med det.

  • 326.
    Christiansen, Line
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Fagerstrom, Cecilia
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Nilsson, Lina
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Nurses' Use and Perception of an Information and Communication Technology System for Improving Coordination During Hospital Discharges A Survey in Swedish Primary Healthcare2017Ingår i: Computers, Informatics, Nursing, ISSN 1538-2931, E-ISSN 1538-9774, Vol. 35, nr 7, s. 358-363Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    To facilitate communications between care levels and improve coordination during hospital discharges, there is great potential in using information and communication technology systems, because they can significantly help to deter unnecessary readmissions. However, there is still a lack of knowledge about how often nurses use information and communication technology and the indicators related to its use. The aims of this study were to describe the indicators related to nurses' use of an information and communication technology system for collaboration between care levels and to estimate whether the level of use can be related to nurses' perceptions of the information and communication technology system's contribution to improve coordination during hospital discharges. A quantitative survey of 37 nurses from 11 primary healthcare centers was performed in a county in southern Sweden. The data were analyzed using descriptive and comparative analyses. The results showed that perceptions concerning the information and communication technology system's usability and time consumption differed between nurses who used the system and those who did not. Simultaneously, the nurses were rather unaware of the ability of the information and communication technology system to improve coordination during patient discharges.

  • 327.
    Christiansen, Line
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Sanmartin Berglund, Johan
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Lindberg, Catharina
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Anderberg, Peter
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Skär, Lisa
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Health-related quality of life and related factors among a sample of older people with cognitive impairment2019Ingår i: Nursing Open, E-ISSN 2054-1058, Vol. 6, nr 3, s. 849-859Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: This study aimed to identify factors affecting health-related quality of life (HRQoL) of older adults with cognitive impairment and to describe the association of these factors with different components of HRQoL. Design: A cross-sectional, descriptive research design was used. Methods: Data were collected from 247 individuals aged 60 years and older from a Swedish longitudinal cohort study. The Short-Form Health Survey-12 (SF-12) and EuroQol (EQ-5D) were used to assess HRQoL. The data were analysed using descriptive and comparative statistics. Results: The present study identified several factors that influenced HRQoL of older adults with cognitive impairment. The results of a multiple logistic regression analysis revealed that the following factors were associated with physical and mental HRQoL: dependency in activities of daily living (ADL), receiving informal care and feelings of loneliness and pain. © 2019 The Authors. Nursing Open published by John Wiley & Sons Ltd.

  • 328.
    Christiansson, Karin
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Fraude, Marie
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Ätstörning -”en levande mardröm”- Familjens upplevelser2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ätstörning bland tonåringar har uppmärksammats allt mer under de senaste decennierna, parallellt med att kunskapen om sjukdomen har ökat. Eftersom sjukdomen drabbar hela familjen är det viktigt att även lägga fokus på familjens upplevelser. Syfte: Studiens syfte var att beskriva familjens upplevelser kring att leva med en tonåring som drabbats av ätstörning. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie, sju vetenskapliga artiklar granskades. Med hjälp av Graneheim & Lundmans analysmetod gjordes en innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att föräldrar till tonåringar med ätstörning upplever stor frustration och maktlöshet i den rådande situationen. Som exempel uttrycker en mamma, att leva med en tonåring med ätstörning är som ”en levande mardröm”. Föräldrarna upplever en känsla av ett splittrat familjeliv samt att syskonen påverkas negativt. Det visar sig att många föräldrar upplever att sjukdomen ”tar över” deras dotter. Föräldrarna är i behov av hjälp, stöd och kunskap om sjukdomen och dess förlopp. Slutsats: Genom att ta del av föräldrarnas upplevelser bidrar detta till en ökad kunskap hos vårdpersonalen, vilket leder till ett mer professionellt och stödjande bemötande.

  • 329.
    Clarberg, Frida
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Granlöf, Pontus
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Att leva med en person med demenssjukdom: Hur närståendes livsvärld påverkas av att vårda en person med demenssjukdom i ordinärt boende2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det har visat sig att närstående som vårdar en person med demenssjukdom använder i större utsträckning psykofarmaka samt löper större risk att drabbas av depression. Känslor av otillräcklighet, skuld, dåligt samvete och skam är vanligt. Att leva med en person med demenssjukdom kan göra det svårt att tillgodose sitt eget sociala behov vilket kan leda till ensamhet som i sin tur leder till sämre hälsa och lägre livskvalitet. Syftet med studien var att belysa livsvärlden för närstående som vårdar en person med demenssjukdom i ordinärt boende. Metoden var en litteraturstudie baserad på åtta stycken vetenskapliga artiklar. Artiklarna granskades utifrån en kvalitativ innehållsanalys där det manifesta innehållet identifierades. Resultatet visade att närstående som vårdar en person med demenssjukdom i hemmet tyckte att det svåraste var den sjukes personlighetsförändring. Ensamheten som blev till följd av minskat socialt engagemang påverkade de närstående negativt. Av de närstående krävdes ökat ansvar för den sjuke och dennes tillhörigheter. Detta ledde till ständig övervakning för att förvissa sig om att till exempel den sjuke inte gick vilse eller stoppade på sig varor i affären. Sammanfattningsvis visade det sig att närståendes livsvärld förändrades då de vårdar en person med demenssjukdom i ordinärt boende.

  • 330.
    Clarelid, Andreas
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Sjösvärd, Evelina
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Att leva med en tarmstomi: En kvalitativ litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Antalet personer med stomi har ökat. Tarmstomi innefattar ileostomi och kolostomi. Vid tarmstomi skapas en öppning i buken och en del av tarmen sys upp utvärtes på huden. Avföring och gasbildning avlägsnas därmed från kroppen via öppningen i buken. Att erhålla en tarmstomi medför en förändrad kroppsfunktion och därmed en förändring i vardagen, upplevelsen av att leva med en tarmstomi kan variera och upplevas både positivt och negativt.

    Syfte: Studiens syfte var att belysa personers upplevelse av att leva med en tarmstomi.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskats utifrån Forsberg och Wengströms granskningsmall för kvalitativa artiklar. Dataanalysen är baserad på Graneheim och Lundmans innehållsanalys.

    Resultat: I resultatet framkom det tre kategorier: en förändrad kropp, stomins påverkan på det sociala livet och att anpassa sig till en ny livssituation. I resultatet framkom det att leva med en tarmstomi innebär en stor förändring som påverkar individernas liv på olika sätt.

    Slutsats: Upplevelsen av att leva med en tarmstomi kan variera. Upplevelsen kan vara att personerna har svårt att acceptera den nya livssituationen och anpassa sig till en förändrad kropp medan andra upplevde tarmstomin som en befrielse och var tacksamma över förändringen.

  • 331.
    Clausson, Hanna
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Östlund, Hannah
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Hur livsvärlden påverkas hos personer som lever med diabetes typ 22010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: De vanligaste riskfaktorerna för diabetes typ 2 är övervikt och fysisk inaktivitet men även stress, rökning och alkohol ökar risken. Behandlingen består främst av tabletter, livsstilsåtgärder och en bra egenvård. När livsvärldsansatsen används i vårdandet fokuserar vårdaren på hur patienter upplever sin hälsa, lidande, välbefinnande och sin vård. Detta kan inte mätas med olika instrument utan vårdaren får lyssna på personens egen berättelse och livshistoria. Syfte: Syftet var att beskriva hur livsvärlden påverkas hos personer som lever med diabetes typ 2. Metod: En litteraturstudie utformades baserat på tio vetenskapliga artiklar som sökts i databaserna PubMed och ELIN. Dessa analyserades och delades in i kategorier. Resultat: I studien framkom tre huvudkategorier och sex subkategorier. Huvudkategorierna var; livsstilsförändringar, stöd och lära sig leva med diabetes typ 2. Under huvudkategorin livsstilsförändringar finns två subkategorier; fysisk aktivitet och kosthållning och förhållningssätt till medicinering. Under huvudkategorin stöd finns två subkategorier; socialt stöd och brist på stöd. Slutligen finns två subkategorier under huvudkategorin lära sig leva med diabetes typ 2; diagnosens påverkan på livet och integrera sjukdomen i vardagen. Slutsatser: Relationen till sig själv, familj, vänner och kost är några faktorer som kan påverkas men personer kan uppfatta dem som både positiva och negativa. Det är därför viktigt att som sjuksköterska lyssna till den enskilda personens uppfattning av sin sjukdom så att vården kan planeras på ett sätt så att personen känner sig delaktig.

  • 332.
    Clausson, Lotta
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Lilja, Emma
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer: En litteraturstudie2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor i såväl Sverige som i övriga världen. I Sverige drabbas årligen omkring 7 000 kvinnor, vilket resulterar i att varje dag, tolv månader om året, diagnostiseras ett 20- tal kvinnor med bröstcancer. Diagnosen bröstcancer leder ofta till en krisreaktion på grund av den psykologiska och den existentiella påfrestningen. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer. En litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar som bygger på nio artiklar med en kvalitativ ansats har gjorts. Artiklarna analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) sammanställning. Resultat visade att kvinnorna kunde uppleva diagnosbeskedet olika men även att det fanns olika sätt att hantera sjukdomens utmaningar för att kunna klara av att leva med sjukdomen bröstcancer. Det visade sig även att hur ett diagnosbesked gavs och det bemötandet kvinnan fick vid tillfället påverkade kvinnans känslomässiga reaktion. Det visade sig att få relevant information, ett optimalt bemötande samt att erhålla stöd ifrån hela sin omgivning, var betydelsefullt och avgörande för dessa kvinnor för att kunna fortsätta leva med sjukdomen bröstcancer.

  • 333.
    Conrad, Beatrice
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälso- och naturvetenskap.
    Palm, Karl
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälso- och naturvetenskap.
    Att Bygga Broar -att som sjuksköterska skapa en förtroendefull kontakt med en skadad person prehospitalt2001Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det krävs mycket av en sjuksköterska för att kunna skapa tillit och förtroende prehospitalt med en skadad person. Syftet har varit att undersöka vilka faktorer/åtgärder/förhållningssätt som krävs av en sjuksköterska i första mötet med en skadad person för att skapa en förtroendefull och kontakt med känsla av tillit. Undersökningen har genomförts som en litteraturstudie och resultatet visar på att om en förtroendefull kontakt ska skapas mellan sjuksköterskan och en skadad person prehospitalt krävs det framför allt att en kommunikation dem emellan kommer till stånd. Andra slutsatser i resultatet är att en sjuksköterska måste utföra vissa kommunikationsstrategier för att en kontakt ska uppstå. De kommunikationsstrategier som är väsentliga för att skapa en förtroendefull kontakt är bland andra sjuksköterskans förhållningssätt samt att sjuksköterskan har självinsikt och kunskap om effekter av ett sitt agerande. Slutsatsen blev att sjuksköterskan bör känna till sitt eget samt sin patients kroppsspråk så att missförstånd i kontakten undvikes. Sjuksköterskan bör känna empati och kunna avgöra när han gör intrång i patientens privata utrymme. Sjuksköterskan ska därför vara noga med att röra vid patienten med eftertanke. Det är även av stor vikt att sjuksköterskan informerar patienten om läget/ situationen och förklarar vad som sker för att tillit och förtroende ska kunna skapas.

  • 334.
    Crafoord, Madeleine
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Johansson, Jessica
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Humor i omvårdnaden: En litteraturstudie2012Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Humor kan ofta fungera lika bra och ibland till och med bättre än medicinering och kan även ge patienten ett bättre välbefinnande och en möjlighet till att minska på känslor som ångest, ovänlighet eller frustration. En sjuksköterska som är glad och positiv kan ofta göra ett bättre arbete och på så vis ge patienten en bättre omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur omvårdnadsarbetet kan påverkas av humor mellan patienter och/eller vårdtagare och sjuksköterskor. Metod: En litteraturstudie baserad på nio artiklar som redovisade studier med en kvalitativ design och som analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; humor som en kommunikationsstrategi, humorn som en förhållningsstrategi och humor som en omvårdnadsstrategi. Ur kategorierna framkom att humorn var en viktig del i omvårdnaden med patienterna och sjuksköterskorna använde sig av humorn som en strategi i omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskan ansåg även att grundandet av relationer mellan dem och patienterna skapade betydelsefulla band. Då sjuksköterskan ansåg sig ha gjort ett bra jobb var då hon/han lyckats locka fram ett leende eller helt enkelt ett skratt hos patienten. Slutsats: Humor kan vara en positiv kraft och fungera som en kreativ strategi både i omvårdnadsarbetet och för kommunikationen men också för att kunna hantera svåra situationer i omvårdnaden och i arbetsmiljön.

  • 335.
    Cronehed, Kalle Zetterholm
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Larsson, Peter
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld: En kvalitativ litteraturstudie om dessa kvinnors upplevelser av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal.2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige förekom det 2008 över 20 000 anmälda fall där kvinnor blivit misshandlade. En omfattande studie utförd i Norge visade att över en fjärdedel av kvinnorna varit/är utsatta för partnerrelaterat våld. Kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld söker ofta hjälp inom hälso- och sjukvården när de har blivit misshandlade. Hälso- och sjukvården har dock bristande rutiner att upptäcka kvinnomisshandel och vårdpersonalen saknar kunskap om hur kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld skall bemötas. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld upplever bemötandet av hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Studien är utförd som en litteraturstudie med kvalitativ ansats och baseras på åtta vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyseras enligt Graneheim och Lundmans analysmetod. Resultat: Hälso- och sjukvårdspersonals bemötande av kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld varierade. Kvinnorna var sårbara, hade sänkt självförtroende och var rädda för konsekvenser om misshandeln skulle bli känd. Det kunde resultera i att kvinnorna inte berättade för vårdpersonal om partnerrelaterat våld. Att avslöja misshandeln upplevdes därför lättare när vårdpersonal frågade om misshandel samtidigt som en förstående och empatisk attityd uppvisades av vårdpersonal. Vårdpersonals tidsbrist, bristande intresse att hjälpa och okunskap om partnerrelaterat våld upplevde kvinnorna som faktorer av ett dåligt bemötande. Slutsats: Utbildning och riktlinjer för hälso- och sjukvårdspersonal gällande partnerrelaterat våld behövs i större omfattning. Då partnerrelaterat våld även innefattar faktorer av social och psykologisk karaktär behöver behandlingen ses utifrån ett bredare perspektiv, detta för att bättre kunna hjälpa kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld.

  • 336. Czabanowska, Katarzyna
    et al.
    Stjernberg, Louise
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Laaser, Ulrich
    Shaping and Authorising a Public Health Profession.2014Ingår i: The South Eastern European Journal of Public Health, ISSN 2197-5248, Vol. 31 MayArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this short communication is to stimulate a discussion on the state of a public health profession in Europe and actions which need to be taken to authorise public health professionals based on their competencies. While regulated professions such as medical doctors, nurses, lawyers, and architects can enjoy the benefits of the 2005/ 36/EC Directive amended by 2013/55/EU Directive on the recognition of professional qualifications, public health professionals are left out from these elite. Firstly, we use the profession traits theory as a framework in arguing whether public health can be a legitimate profession in itself, second, we explain who public health professionals are and what usually is required for shaping the public health profession, and thirdly, we attempt to sketch the road to the authorisation or licencing of public health professionals. Finally, we will propose some recommendation.

  • 337.
    Dahl, Anna
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Varför blir det ibland så fel i mötet med personer med demens?: En litteraturstudie2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: När en person drabbas av svår demens innebär det problem med varseblivning, aktivitet, minne, tänkande och kommunikation. Det är vanligt att betrakta en person med demens som en icke-person och detta bidrar till att de upplever vårdlidande. Agitation är en övergripande term som ofta används som benämning för beteenden som oro, aggressivitet, vandringsbeteende, rop och skrik. Agiterat beteende kan uppstå på grund av vårdpersonalens beteende. Detta kan vara till exempel prealistiska förväntningar och krav, maktkamper, inte avpassande och motsägande handlingar, aggressiva och förödmjukande reaktioner, okunskap om vårdtagarens behov och utmattning hos vårdpersonal. Syftet med studien var att beskriva hur/varför agiterat beteende uppträder i mötet mellan vårdpersonal och personer med demens. Metod: Studien har genomförts som en litteraturstudie där Burnards analysmetod har använts. Resultatet presenteras i teman; Oberoende agerande och Beroende agerande och delas in i subteman; Agera utan inlevelse, Agera utan etiskt övervägande, Agera utan kompetens och Andra faktorer som kan påverka agerandet. Vårdpersonalen spelar en stor roll i möten med personer med demens. Agiterat beteende uppkommer till största delen i mötet med vårdtagaren.

  • 338.
    Dahl, Helena
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Livsstilsförändringar vid gastroesofageal refluxsjukdom. Personers upplevelser av stöd och rådgivning- en intervjustudie.2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) är en av de vanligaste sjukdomarna i västvärlden. Livsstilsförändringar är en viktig del i behandlingen av GERD. Eftersom detta är en stor patientgrupp i primärvården är det viktigt att som distriktssköterska ha förståelse för deras upplevelser av livsstilsförändringar. Det finns stora vinster att göra både för den enskilde patienten, i form av en känsla av hanterbarhet och bättre livskvalitet, men också stora samhällsekonomiska vinster, om en bättre symtomkontroll kan uppnås av denna stora patientgrupp genom råd om livsstilsförändringar. Syftet med studien var att belysa upplevelser av stöd och rådgivning vid livsstilsförändringar hos personer med GERD. Metod: En kvalitativ metod användes i form av semistrukturerade intervjuer. Fem personer intervjuades och materialet transkriberades och analyserades med inspiration från Burnards modell i fyra steg. Resultatet presenteras i kategorierna: i) Medvetenhet, ii) villkor i förändringsprocessen med följande fyra underkategorier: livsstilsråd i konkurrens med farmakologisk behandling, se samband mellan livsstil och symtom, tro på sin egen förmåga samt förändringens inverkan på livet. iii) Betydelsen av individanpassat stöd. Slutsats: Personerna beskrev olika behov av stöd och rådgivning. För att en person skall lyckas med livsstilsförändringar krävs att rådgivningen ges utifrån en personcentrerad vård och utifrån kunskap om förändringsprocessens faser. Det skulle även vara betydelsefullt om fler distriktssköterskor får utbildning i samtalsmetodik, till exempel motiverande samtal för att bättre kunna möta patientens individuella behov.

  • 339.
    Dahlgren, Marcus
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Hessbo, Charlotta
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Personers upplevelser av återhämtningsperioden efter en hjärtinfarkt: vägen mot en hälsosam transition2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de vanligaste sjukdomarna och innebär livsomvälvande förändringar. Tiden efter hjärtinfarkten präglas av sårbarhet och att anpassa sig till den nya livssituationen. Återhämtningsperioden efter hjärtinfarkten är en transition i livet, som innebär att gå från ett tillstånd till ett annat, och påverkas av inre och yttre faktorer i personens liv. För att kunna ge ett bra stöd och främja en hälsosam transition är det viktigt att sjuksköterskan har en god förståelse för vad som påverkar återhämtningsperioden i en positiv eller negativ riktning.

    Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av återhämtningsperioden efter en hjärtinfarkt för att uppmärksamma vad som främjar och hämmar en hälsosam transition.

    Metod: För att svara på syftet gjordes en systematisk litteraturöversikt med inspiration från Roséns (2017) beskrivning. Nio kvalitativa artiklar inkluderades i analysen som genomfördes enligt Elo och Kyngäs (2008) beskrivning av deduktiv innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet visade att det som främjar en hälsosam transition handlar om positiv livshantering, välgörande livsstil och stödjande socialt nätverk. Vidare visade resultatet att det som hämmar en hälsosam transition handlar om negativa känslor, begränsad fysisk kapacitet och problematik i socialt nätverk.

    Slutsats: För att kunna se personens unika förutsättningar för att uppnå en hälsosam transition, är det viktigt att sjuksköterskan ökar sin kunskap om den transition som personen genomgår och har en god och öppen relation med personen.

  • 340.
    Dahlstedt, Louise
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Sporron, Johan
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Att uppleva palliativ vård- en litteraturstudie om personers upplevelser av sjuksköterskans omvårdnad2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Antal personer som får diagnosen cancer ökar varje år. Palliativ vård innebär vård, lindring och stöd i det skede då sjukdomen inte längre går att bota. Cancer är en av de sjukdomar som kan leda till palliativ vård. Syfte: Syftet med studien var att undersöka personens upplevelser av sjuksköterskans omvårdnad inom palliativ vård. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie. Resultat: Resultatet visar att kommunikation, stöd, närhet och information var betydelsefullt för cancersjuka personer i den palliativa vården. Diskussion: I diskussionen framkommer att genom sjuksköterskans närhet kunde personerna uppleva stöd i sin cancersjukdom. Tydlig information om cancersjukdomen från sjuksköterskan till personerna i den palliativa vården kunde medföra ökad livskvalitet. I de fall då sjuksköterskan inte gav personerna någon uppmärksamhet upplevde de att förtroendet för sjuksköterskan minskade.

  • 341.
    Dahlström, Johan
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Svensson, Kristoffer
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Patientens upplevelser efter brytpunktssamtal vid obotlig cancersjukdom: En litteraturstudie2012Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje dag får patienter ta emot besked om obotlig cancersjukdom. År 2011 diagnostiserades över 55 000 människor med obotlig cancer vilket visar att brytpunktsamtal kring obotlig cancersjukdom är en del av vårdens vardag samt berör många patienter. Traditionellt sett har förmedlandet av obotliga cancerbesked, infattande diagnos och prognos, ansetts vara en uppgift för läkaren. Det multiprofessionella arbetet som idag präglar vården gör att även andra yrkeskategorier, däribland sjuksköterskan också är inblandad. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att belysa patientens upplevelser efter brytpunktssamtal vid obotlig cancersjukdom Metod: En kvalitativ litteraturstudie, med innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) utgör metoden på denna studie. Sju artiklar valdes att ingå i föreliggande studie. Resultat: Artiklarna som analyserades resulterade i fyra olika kategorier: känsla av upprördhet, hopp, rädsla och trygghet. Upprördheten upplevdes då beskedet om hur lång tid patienter hade kvar att leva var svår information samt när bemötandet inte var tillräckligt. Hopp kunde innebära ett förintat hopp efter det obotliga beskedet eller ett förstärkt hopp, då patienterna trodde på möjligheten att ett mirakel skulle inträffa. Många patienter tyckte att hela sanningen kring deras obotliga tillstånd var brutal, plötslig och intensiv vilket gjorde att de upplevde rädsla över deras ovissa framtid. Trots att många såg början på slutet som en väldigt svår situation att hantera fanns det dem patienter som kunde ta beskedet med lugn och ro. Patienterna menade att de gav dem kontroll för den tid som fanns kvar och att de kunde planera sin tid vilket i sin tur resulterade i en viss trygghet. Slutsats: Att avgöra hur patienter kan reagera efter brytpunktssamtal vid obotlig cancersjukdom är en orealistisk uppgift, däremot kan ökad kunskap, kommunikativa samt empatiska sjuksköterskor underlätta patientens sista tid i livet. En slutsats som dras ur studien är att patientens upplevelser efter brytpunktssamtal vid obotlig cancersjukdom påverkas av bemötandet från vårdpersonal. Samtidigt behövs mer forskning inom området för att öka förståelsen för patienters upplevelser.

  • 342.
    Dahlström, Mia Zaar
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Karlsson, Jessica
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Patienters upplevelse av cancersjukdom i den tidiga palliativa fasen: En litteraturstudie2013Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det blir allt vanligare att drabbas av en cancersjukdom. Alla blir dock inte botade, vilket bidrar till att behovet av den palliativa vården ökar. Syfte: Belysa patienters upplevelse av cancersjukdom i den tidiga palliativa fasen. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Innehållsanalysen utfördes med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning. Resultat: I resultatet framkom två stycken huvudkategorier. Det visade att patienter med en cancersjukdom i den tidiga palliativa fasen upplever lidande på grund av nedsatta förmågor att utföra samma aktiviteter som tidigare. Tankar och känslor om varför dem blev drabbade var vanligt förekommande, även hur den resterande tiden skulle te sig. Slutsats: Patienter upplever lidande och sänkt livskvalitet vid en cancer sjukdom. Kompetensen inom den palliativa vården är i behov av utveckling för att kunna bemöta patienten på ett respektfullt sätt. För att främja patienters livskvalitet behöver sjuksköterskan känna sig trygg i sitt arbete.

  • 343.
    Damevska, Daniella
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Saxmo, Fanny
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Yngre personers upplevelser av rehabilitering efter en stroke: En studie av patografier2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:  Stroke innebär inte endast ett tillstånd utan består utav flera olika tillstånd med samma symtombild (Appelros, 2012). Stroke uppstår antingen som en blödning eller en propp i hjärnan och leder till att en del av hjärnan skadas på grund utav en nedsatt blodcirkulation (Ericson & Ericson, 2012). När ett blodkärl i hjärnan brister uppstår en blödning och det bildas en lokal tryckökning (Jönsson, 2016). Blödningen som orsakas av kärlbristningen kan i det akuta skedet ge upphov till medvetslöshet och kan även leda till döden.

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka yngre personers upplevelse av rehabiliteringen efter en stroke.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på patografier har använts och patografierna har analyserats i enlighet med Graneheim och Lundmans (2003) innehållsanalys.

    Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier: Varierande känslor i samband med rehabilitering samt miljöns betydelse för rehabilitering. Personerna i resultatet upplevde många olika känslor i samband med rehabiliteringen såsom orkeslöshet, rädslor och glädje. Vidare belyste personerna sina upplevelser angående den rehabilitering de hade att tillgå.

    Slutsats: I resultatet framkom en upplevelse av att inte få den rehabilitering som var nödvändig vilket ledde till att rehabiliteringsprocessen upplevdes som ineffektiv. Vidare framkom det även att ett flertal olika känslor kunde relateras till rehabiliteringen, såsom orkeslöshet, trötthet och även glädje i samband med olika rehabiliteringsmoment.

  • 344.
    Danciu, Irina
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola.
    Ivansson, Olga
    Blekinge Tekniska Högskola.
    Lidande hos kvinnor med bröstcancer: En kvalitativ litteraturstudie baserad på patografier2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund:  Bröstcancer är en benämning på en elakartad tumör i bröstkörteln. Den främsta behandlingsmetoden är mastektomi som innebär att den angripna delen av bröstet eller hela bröstet opereras bort. Strålbehandling, cytostatikabehandling och/eller hormonell behandling ges ofta efter en mastektomi i syftet att minska risken för återfall och är kända för att orsaka en rad biverkningar som sänker livskvaliteten. Kvinnor som får en cancerdiagnos får ett psykiskt trauma som utlöser krisreaktioner och därav upplever lidande som påverkar deras livskvalité och välmående negativt. Som sjuksköterska är det viktigt att sträva efter att förstå den unika, lidande människans perspektiv och sätta sig in i individens livssituation för att kunna ge personcentrerad omvårdnad och ett gott bemötande.

    Syfte: Syftet med studien är att belysa upplevelser av lidande hos kvinnor med bröstcancer.

    Metod: Studien genomfördes med kvalitativ innehållsanalys med manifest innehåll enligt Graneheim och Lundman, baserad på 3 antal patografier.

    Resultat: Resultatet presenterades i form av två huvudkategorier: Förändrat känsloliv och Förändrad kropp. Förändrat känsloliv belyste negativa psykiska upplevelser i samband med cancerbeskedet och medföljande livsförändringar såsom ångest, oro och sorg. Förändrad kropp belyste bland annat kvinnornas fysiska förändringar i samband med bröstcancer och dess behandling samt biverkningar som skapade negativa känslor hos kvinnorna.

    Slutsats: Litteraturstudien visade att lidandet hos kvinnorna med bröstcancer uttryckte sig både kroppsligt och känslomässigt. De drabbade kvinnorna upplevde många obekväma biverkningar samt negativa känslor som ledde till att kvinnornas liv försämrades kraftigt och ofrivilligt. För att kunna hantera alla dessa förändringarna på ett bra sätt skulle kvinnorna ha behövt psykologisk hjälp från vården. Resultat från litteraturstudien kan användas vidare för att studera exakt vilken typ av hjälp skulle fungera bäst för kvinnorna som drabbas av bröstcancer.

    Nyckelord: bröstcancer, lidande, upplevelse

  • 345.
    Daniel, Fredriksson
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Sjuksköterskors tolkning genom skattningsskalor vid bedömning av akut smärtas intensitet2015Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Patienter som upplever akut smärta befinner sig i en situation som ofta är svårtolkad eftersom den är subjektiv. Tolkas smärta fel kan därför behandlingen bli inadekvat och patienten kan få kvarvarande komplikationer. Sjuksköterskan har en särskilt viktig roll i att tolka patientens upplevelse ur patientensperspektiv. För att underlätta tolkningen används skattningsskalor med syfte att göra smärtan objektiv. Oavsett skattningsskalornas förblir smärthanteringen ofta otillräcklig, eftersom studier visat att brister finns bland annat i sjuksköterskan tolkning av patientens smärta. Dock väljer få studier att belysa hur tolkningen av smärtan genom skattningsskalorna sker ur ett sjuksköterskeperspektiv. Syfte: Belysa sjuksköterskors tolkning genom skattningsskalorna vid bedömning av akut smärtas intensitet. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar som genomgått kvalitetsgranskningsprotokoll. Datan ur artiklarna analyserades med innehållsanalys genom att skapa meningsenheter, kondensera, koda och bilda kategorier; inspirerad av Granheim och Lundmans (2004) tolkning av innehållsanalys. Resultat: Skattningsskalorna visade sig ha tre olika funktioner som bidrog till en positiv smärthantering. Den första funktionen inriktade sig på patienttillfredsställelsen, den andra för att underlätta bedömningen och den tredje för att öka förståelsen hos sjuksköterskan. De positiva funktionerna kunde bli hämmade av sex olika barriärer. Barriärerna som hämmade funktionen var sjuksköterskans personliga bedömning relaterat till situation; sjuksköterskans erfarenhet där upplevelsen blev dominerande över patientens och de värderingar sjuksköterskan bar på. Skalorna hade även brister i sin helhet och patienten kunde vara en barriär då förståelse sviktade eller att skalan manipulerades i syfte att bistå snabbare vård och miljöbarriären dvs. den höga arbetsbelastningen som hämmade tolkningen. Slutsats: Skattningsskalan har effektiva funktioner som hjälper i smärtbedömningsprocessen och innebär att sjuksköterskan gör en bättre tolkning om den inte hämmas. Sjuksköterskan behöver sätta patientens upplevelse i fokus och tolka genom den. Att jobba för att motverka barriärernas inverkan på skalornas funktioner genom att skapa en medvetenhet, kan därmed göra att smärtbedömningen främjas och bli mer precis, därigenom erhåller patienten en effektivare smärthantering.

  • 346.
    Danielsson, Ingela
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Ljungberg, Carola
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Personers upplevelser efter en gastric bypass-operation: En litteraturstudie2013Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Efterfrågan på gastric bypass-operationer har ökat de senaste åren. Ökningen beror på den ökande fetman tillsammans med antal misslyckade försök att på egen hand gå ner i vikt med konventionella metoder. Inom forskningsområdet har flera kvantitativa studier gjorts som belyser viktminskningen och de medicinska effekterna efter gastric bypass-operationer. Däremot är inte personers upplevelser efter gastric bypass-operation beforskat i samma omfattning. Således skulle en sammanställning av tidigare studier förtydliga personernas upplevelser efter att de genomgått gastric bypass-operation. Syfte: Att belysa personers upplevelser efter gastric bypass-operation. Metod: Litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna har analyserats med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av innehållsanalys. Resultat: I litteraturstudien framkom två huvudkategorier som svarade till syftet: Upplevelser av positiv karaktär och upplevelser av negativ karaktär. Huvudkategorierna skapades av fem underkategorier: Känslomässig tomhet, ensamhet, misslyckande, frihet och ökad självkänsla samt förbättrade fysiska förhållanden. Slutsats: Studiens resultat anses kunna bidra till en ökad förståelse för hur viktig det är med en bra förberedelse och uppföljning efter en gastric bypass-operation. Resultatet visar på att mer forskning behövs för att förbättra överviktsbehandlingen och få insikt av hur viktigt det psykologiska stödet är.

  • 347.
    Danielsson, Johan
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Elmgren, Tommy
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Det dagliga livet under rehabiliteringen efter insjuknandet i stroke: En kvalitativ litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige lever ungefär 100 000 personer med någon form av komplikation av stroke. Efter insjuknande i stroke kan personen uppleva förändring som osäkerhet, oro eller att personens kropp känns främmande. Komplikationer som kan uppkomma vid tillfälligt begränsad syretillförsel till hjärnan är afasi, minnespåverkan, halvsidesförlamning och begränsningar i synen.

    Syfte: Syftet var att beskriva personer som insjuknat i stroke upplevelser av deras dagliga liv under rehabilitering efter utskrivning ifrån sjukhus.

    Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa artiklar. Artiklarna har granskats efter Critical Appraisal Skills Programme bedömningsmall. Analysen utfördes med hjälp av Graneheim och Lundsmans beskrivning av innehållsanalys.

    Resultat: Dataanalysen resulterade i sex olika kategorier som berör deltagarnas fysiska komplikationer efter en stroke samt de begränsningar insjuknandet i stroke kan medföra. Deltagarna utvecklade strategier för att klara av rehabiliteringen och det dagliga livet samt den osäkerhet och de rädslor som deltagarna levde med. Sociala relationer kan påverkas efter insjuknandet i stroke vilket skapar förändring och en osäkerhet inför framtiden.

    Slutsats: Strategier för att klara av det dagliga livet och rehabiliteringen blev betydande för deltagarna. Det beskrevs även att de blev beroende av sina anhöriga för att klara det dagliga livet samt de ekonomiska problem som kan följa efter en stroke. Behovet av att patienten får berätta sin berättelse blev mer självklart eftersom alla som insjuknar i stroke får olika komplikationer efter insjuknandet. 

  • 348.
    Danielsson, Pär
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Andersson, Sandra
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Upplevelsen av beröring som en icke farmakologisk metod vid demenssjukdom2013Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Demens är en sjukdom som ökar på grund av att människor i världen lever längre. Farmakologiska metoders biverkningar hos personer med demens medför att vårdpersonal behöver en ny metod för att kunna hantera exempelvis oro och aggressivitet. Det kan göra att vårdpersonalen kan hantera svåra omvårdnadssituationer med hjälp av en icke farmakologisk metod. Beröring är en rekommenderad icke farmkologisk metod och det har under en lång tid varit känt att beröring har en positiv inverkan på människor och används mot exempelvis stress. Det finns olika beröringsmetoder som medför ett behag hos personer med demens, två av metoderna är massage och taktil massage. Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens upplevelse av beröring hos personer med demens. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Analysen utfördes med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av en innehållsanalys. Resultat: Resultatet uppmärksammade positiva upplevelser hos vårdpersonalen, beröring visade sig vara ett bra verktyg att använda mot aggressivitet och oro, vilket skapade en självständighet i omvårdnadsarbetet. Vårdpersonalen upplevde även att beröring var en personcentrerad metod vilket gjorde att vårdpersonalen fick avsätta tid med varje enskild individ. Vårdpersonalen upplevde att beröringen var tidskrävande vilket var en negativ aspekt metoden. Slutsats: Beröring kan vara en användbar icke farmakologisk metod i mötet med personer med demens. Vårdpersonalen kan använda beröring för att få en förståelse för personen bakom demensen och därmed arbeta personcentrerat i omvårdnaden. Vidare kvalitativ forskning krävs för att styrka vårdpersonalens positiva upplevelse av beröring.

  • 349.
    Darwall, Hanna
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Johansson, Jenny
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Att möta döende patienter: er sjuksköterskans perspektiv2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Se uppsats

  • 350.
    Davidsson, Kristin
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Åberg, Anna Grauers
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Patienters förmåga till livsstilsförändringar: En litteraturstudie om informationens betydelse för livsstilsförändringar hos patienter som överlevt en hjärtinfarkt2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrunden visar att en hjärtinfarkt kan påverkar hela människans syn på livet. Hjärtsjukdomar påverkas både av människans genetiska arvsmassa samt av varje individs livsstil. En hjärtinfarkt kan innebära en akut livskris både för patienterna och för deras närstående. De drabbas ofta av oro, ångest och osäkerhet, som ofta är ett resultat av patienternas livsstil, och deras tankar om att insjukna igen senare i framtiden. Dagens korta vårdtid kan innebära att patienterna har svårt att ta emot all information som ges. Syftet var att belysa om den information som sjuksköterskan ger till patienter med hjärtinfarkt under vårdtiden kan påverka deras inställning till livsstilsförändringar. Metoden som valdes var en systematisk litteraturstudie där resultatet är hämtat från åtta stycken kvalitativa artiklar respektive två kvantitativa artiklar som svarade mot arbetets syfte. Artiklarna analyserades utifrån Granheim & Lundman (2004) beskrivningsmodell av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att många patienter upplever osäkerhet och rädsla samt att de känner sig oförberedda när hemgången börjar närma sig. Patienterna tycker det är svårt att fortsätta med livsstilsförändringarna i hemmiljön på grund av okunskap och minskad motivation, vilket leder till att de nöjer sig med den medicinska behandlingen. Patienterna efterfrågar även individuellt anpassad information om medicinsk behandling, faktorer som kan förändra deras livsstil. Slutsatsen tyder på att all information mellan sjuksköterskan och patienterna bör ske mer individuellt och att livsstilsförändringar bör prioriteras mer. Patienterna får inte bara lita till den medicinska behandlingen. Författarna tycker att återbesök och samarbete mellan primärvården och sjukhusvården bör ingå som en del av vårdandets yttersta mål.

45678910 301 - 350 av 1459
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf