Change search
Refine search result
567891011 351 - 400 of 1633
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 351. Carlsson, Marianne
    et al.
    Arman, Maria
    Backman, Marie
    Flatters, U
    Hatschek, T
    Hamrin, Elisabeth
    Evaluation of quality of life/life satisfaction in women with breast cancer in complementary and conventional care2004In: Acta Oncologica, ISSN 0284-186X, E-ISSN 1651-226X, Vol. 43, no 1, p. 27-34Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim was to study the perceived quality of life/life satisfaction in a sample of women with breast cancer who were treated in a hospital with alternative/complementary care and the same variables in individually matched patients who received only conventional medical treatment. A non-randomized controlled trial design with repeated measurements was used. Sixty women with breast cancer treated with anthroposophic medicine (ABCW) and 60 with conventional medicine (CBCW) were included and 36 matched pairs took part on all occasions. The quality of life was measured by the EORTC QLQ-C30 and the Life Satisfaction Questionnaire (LSQ). The comparisons were calculated as effect sizes (ES). The women in the ABCW group reported small or moderate effects, expressed as ES, on their quality of life/life satisfaction compared to their matched "twins'' in the CBCW group at the 1-year follow-up in 15 out of 21 scales/factors. It was concluded that the women who had chosen anthroposophic care increased their perceived quality of life/life satisfaction according to the methodology of the study.

  • 352. Carlsson, Marianne
    et al.
    Arman, Maria
    Backman, Marie
    Hamrin, Elisabeth
    Perceived quality of life and coping for Swedish women with breast cancer who choose complementary medicine2001In: Cancer Nursing, ISSN 0162-220X, E-ISSN 1538-9804, p. 395-401Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of the present study, which is part of a major clinical controlled study of the life situation of women with breast cancer, was to compare two groups of women concerning perceived quality of life and coping. The women were treated in two different cancer treatment programs: complementary treatment, which included anthroposophic therapy, and conventional cancer treatment. A total of 120 women were included, 60 women treated with anthroposophic medicine, and 60 individually matched women treated with conventional medicine only. Quality of life was measured by the European Organization for Research and Treatment of Cancer, Quality of Life Questionnaire, Core 30, and the Life Satisfaction Questionnaire. Coping was measured by the Mental Adjustment to Cancer scale. The results showed that the women who chose anthroposophic therapy perceived their quality of life to be lower on admission to the hospital and showed more anxious preoccupation than the women in conventional medicine. It can be concluded that, due to the careful matching procedure, the women in the two groups are comparable in a medical sense but not from the perspective of quality of life and coping.

  • 353.
    Carlsson, Pernilla
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Prahl, Elinor
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Personer med diabetes typ 2 upplevelser av sjuksköterskans stöd vid egenvård2012Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 2 är en sjukdom som ökar i Sverige. Genom egenvård kan personen hantera sin diabetessjukdom och minska komplikationer. Sjuksköterskans stöd kan ha betydelse för hur personen hanterar egenvården. Orems egenvårdsteori inriktar sig på personens egenvård och sjuksköterskans roll i samband med egenvården. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personer med diabetes typ 2 upplevelser av sjuksköterskans stöd vid egenvård. Metod: Litteraturstudie baserat på sammanställning av artiklar. Nio artiklar valdes till resultatet och granskades utifrån Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier framkom; information, kompetens och tillgänglighet. Information upplevdes som den viktigaste komponenten av sjuksköterskans stöd vid egenvård. Slutsats: Personer med diabetes typ 2 upplevde att sjuksköterskans stöd vid egenvård fungerade när stödet var informativt. Även sjuksköterskans kompetens och tillgänglighet påverkade personernas upplevelser av stödet.

  • 354.
    Carnegård, Anna
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Livet efter bröstcancerbehandling: En litteraturstudie om kvinnors upplevelse2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Antalet kvinnor som insjuknar i bröstcancer ökar för varje år. Metoderna för att upptäcka och behandla bröstcancer förbättras, vilket leder till att fler och fler kvinnor lever efter genomgången bröstcancerbehandling. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av att leva efter bröstcancerbehandling. Ansatsen i litteraturstudien var kvalitativ och analysen i studien resulterade i fyra huvudkategorier, Upplevelsen av att ha en förändrad syn på livet, Upplevelsen av att ha en förändrad syn på kroppen, Upplevelsen av att vara frisk men ändå sjuk och Upplevelsen av ensamhet. Som sjuksköterska är det viktigt att känna till hur de här kvinnorna upplever sin nya situation, då den är väldigt annorlunda än den var tidigare och att använda sig av livsvärldsperspektivet för att på ett bättre sätt möta de här kvinnorna i vården.

  • 355.
    Castaño Labajo, Víctor
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Industrial Economics.
    Xiao, Jinsong
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Industrial Economics.
    Market Entry, Strategy and Business Development in Mobile Health (mHealth) Industry2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Problem formulation. The European Commission considers that health care providers and potential payers may need further evidence of mobile health (mHealth) clinical and economic benefits and despite there are hundreds of mHealth initiatives, most of them did not move beyond the pilot phase.

     

    Purpose. This thesis aims at analyzing how can mHealth companies contribute towards solving existing health care challenges while becoming successful businesses in such an immature market. The expected results are a set of empirical evidences for companies and investors interested in this relatively new industry for the development of successful businesses, products and services.

     

    Literature. The authors have explored classic theories and models on market entry, business and strategy development in combination with recent studies on health care, Internet and mHealth economy and ecosystem.

     

    Methods. A qualitative multiple case study has been conducted. An analytical framework with propositions derived from the literature analysis guide the empirical study of two organizations that have successfully developed mHealth solutions in two countries with different socio-economic situations: China and Spain. Organization A is a health care and lifestyle company from Beijing responsible for a successful app with 80 million users that has brought 45 million USD investment. Organization B is the first intrapreneurial public organization born within a hospital in Madrid and committed to make knowledge available to patients and health care professionals through ICT. After a set of interviews with executive representatives and project managers, a pattern-matching analysis has been used to extract inferences and to identify correlations and deviations from literature research.

     

    Key findings. The main conclusion of this thesis work is that mHealth is clearly a profitable blue ocean industry nowadays with lots of business opportunities to explore, room for competition and complex challenges to solve. On one side, mHealth is presented as a disruptive industry expected to cause a big impact in health care by contributing to solve costs and quality problems although there is little evidence on such benefits. On the other side, privacy, security, regulations, governments’ decisions and reluctant health care professionals become the main barriers for adoption. The outlook for the future of mHealth proves that it will be fundamental to count with multidisciplinary teams of professionals, geographically distributed health centers and technological platforms with secure and standardized communications. All these will not be possible without a general mindset change from government, administrators, regulators and health care professionals to incentivize and foster new mobile health technologies treating them as an ally rather than a threat.

  • 356.
    Castaño, Víctor
    Blekinge Institute of Technology, School of Computing.
    A Framework for an Intelligent and Adaptive Planning of Rehabilitation Therapies2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Student thesis
    Abstract [en]

    Context. In the forthcoming years Healthcare Systems will become better informed, more efficient and particularly focused on the patient through the integration of Information and Communication Technologies. Medical Rehabilitation is an example of a field prone for this evolution. Here, disciplines such as Software Engineering will play a key role during the transformation. Objectives. This study pursues to understand todays rehabilitation therapies and procedures, to conceive how future computer-aided rehabilitation systems should be constructed and to provide a coherent framework that conceptualizes the relationship of their main components and interactions. Methods. The overall thesis work involves a combination of different research methodologies, which vary from literature reviews, empirical observations and semi-structured ethnographic interviews, to constructive research, through software architectural designs. Results. FIAP-RT is a framework created to support the new paradigm on how future software tools oriented to Medical Rehabilitation should be constructed with views to achieve quality attributes such as interoperability, availability, security, accessibility, usability or reliability. Conclusions. This study reveals that it is generally hard to find a real socialization and dissemination of the know-how that is being constantly produced within rehabilitation centers. In addition, it is has been shown how applied Software Engineering can help to integrate advanced solutions even though further evaluation would be needed to validate the proposed framework.

  • 357.
    Cavalic, Admira
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Svensson, Karin
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Personers upplevelse av långvarig smärta: En litteraturstudie2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Smärta är det vanligaste symtomet som individer söker medicinsk hjälp för. Ökas kunskapen om hur personer hanterar sin långvariga smärta i det dagliga livet förbättras också hälso- och sjukvårdspersonalens möjlighet att ge stöd och råd. Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse i samband med faktisk eller potentiell vävnadsskada eller beskrivs i termer av sådan skada. Långvarig smärta handlar om icke-maligna tillstånd då smärta upplevts i minst tre månader alternativt sex månader. Syftet med studien var att belysa hur personer upplever långvarig smärta. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats som grundades på åtta vetenskapliga artiklar. Analysen skedde utifrån Graneheim och Lundmans modell av innehållsanalys. Resultatet byggde på fyra kategorier: ”smärtans olika ansikten”, ”hopp och förtvivlan” och ”påverkan på det sociala livet” och ”rädsla för att bli misstrodd”. Det framkom att smärta förändrade livet och påverkade livsstilen. Upplevelserna av långvarig smärta var unika och beskrevs på olika sätt. Kroppen upplevdes som en fiende och var omöjlig att kontrollera. Det fanns individer som valde att acceptera smärtan som en del av livet. Medan andra hade svårt att finna ro eftersom smärtan fanns i deras liv. Relationerna till andra blev påverkade och individerna fick skuldkänslor när de inte umgicks med sina familjer. Personerna upplevde ibland att de var tvungna att bevisa smärtan då de inte blev trodda. En slutsats som drogs av det uppkomna resultatet är att smärtupplevelser är subjektiva och det är endast individen själv som vet hur smärtan egentligen känns. Genom att lyssna på personernas beskrivningar av smärtupplevelsen går det att få en inblick i deras livsvärld.

  • 358.
    Cederfjäll, Towe
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Åkesson, Christine
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Samband mellan patienttillfredsställelse och första linjen chefens ledarskapsstil: En litteraturstudie2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Abstract: Inom hälso- och sjukvården är målet att uppnå patienttillfredsställelse. Patientens mått på kvalitet kan mätas genom undersökningar, bland annat genom KUPP. Studier visar att det finns ett samband mellan arbetstillfredsställelse hos sjuksköterskor och patienttillfredsställelse. Det finns också studier som påvisar samband mellan arbetstillfredsställelse och ledarskap. Syftet med denna studie var att undersöka vad litteraturen säger om sambandet mellan patienttillfredsställelse och ledarskapsstil. Studien genomfördes som en litteraturstudie som byggde på både kvantitativ och kvalitativ forskning. Resultatet sammanställdes i tre teman. Den viktigaste faktorn för patienttillfredsställelsen var omvårdnaden som gavs av sjuksköterskor. Viktigast för arbetstillfredsställelsen var ett stödjande och uppmuntrande klimat. I resultatet framkom att viktiga ledaregenskaper var förmåga att inspirera, kommunicera, uppmuntra och organisera. Dessa egenskaper återfinns i den ledarskapsstil som benämns transformativt ledarskap. Patienttillfredsställelsen kopplades dels till sjuksköterskans arbetstillfredsställelse, denna i sin tur berodde bland annat på första linjen chefens ledarskapsstil. Slutsats blev därmed att det finns ett samband mellan patienttillfredsställelse och första linjen chefens ledarskapsstil.

  • 359.
    Cederholm, Bim
    et al.
    Blekinge Institute of Technology.
    Emanuelsson, Mimmi
    Blekinge Institute of Technology.
    Upplevelsen av att leva med amyotrofisk lateralskleros: En kvalitativ litteraturstudie baserad på patografier2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en sällsynt sjukdom och i Sverige drabbas cirka 200 individer varje år. Vid ALS dör motorneuroner i hjärnan, hjärnstammen samt ryggmärgen som styr skelettmuskulaturen och det orsakar förlamning. Personerna som lever med ALS får en palliativ diagnos.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva individers upplevelse av att leva med ALS.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på patografier har tillämpas till denna studie. Innehållsanalysen har gjorts med hjälp av Granheim och Lundmans tolkning av en innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet visade på fyra olika kategorier. Dessa kategorier förklarar hur upplevelsen är att leva med ALS. Kategorierna är känslor av sorg, känslor av uppgivenhet, känslor av ett accepterande och känslor av lycka.

    Slutsats: Resultatet ifrån föreliggande studie påvisade att sjukdomen ALS orsakar blandade känslor. Individerna kan uppleva en sorg men samtidigt en lycka. Trots närvaro av livshotande sjukdom kan en individ uppleva lycka och känna sig levande.

  • 360.
    Cederholm, Malin
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Lindblom, Maria
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Strategier som påverkar cancerpatienters hopp2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige diagnostiserades 54 000 maligna cancerfall år 2009, och cancer är en av de vanligaste dödsorsakerna. Att insjukna i cancer innebär en förändring i tillvaron och att livet hotas, då är hopp en viktig del i människans liv. Hopp påverkar viljan att leva och är en väsentlig drivkraft för att kunna hantera och acceptera sin cancersjukdom. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa strategier som påverkar cancerpatienters hopp. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes som grundade sig på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt Carlsson och Eimans granskningsmall och analyserades därefter enligt Granheim och Lundmans tolkning av en innehållsanalys. Resultat: Det finns flera olika strategier som kan användas för att påverka cancerpatienters upplevelse av hopp. Resultatet visade att människans inre styrka kan vara till stor hjälp vid ett kritiskt skede i livet. Att ha en tro var betydande, oavsett om tron var religiös eller inte. En annan strategi som framkom var betydelsefulla relationer, främst handlade detta om familj och vänner, men även relationen med medpatienter var värdefull. Sjukvårdspersonalens inverkan hade stor betydelse för patientens hopp, både positivt som negativt. Slutsats: Hopp är av stor betydelse för cancerpatienter och påverkar viljan att leva. Det finns en rad olika strategier som påverkar patientens hopp och en förståelse för dessa strategier kan underlätta patientens sjukdomstid.

  • 361.
    Chakko, Lenanor
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Partners upplevelser av att leva med någon som har prostatacancer: En litteraturstudie2015Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Prostatacancer är den mest förekommande cancerformen bland män runt om i världen. De allmänna bieffekterna är bland annat sexuell dysfunktion, urinläckage och ändtarmbesvär. Dessa bieffekter kan i sin tur påverka intima relationer där partners till de drabbade kan uppleva försämrad livskvalité. Syfte: Belysa partners upplevelser av att leva med någon som har prostatacancer. Metod Kvalitativ litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ innehållsanalys utifrån Granheim och Lundmans tolkning av analysmetod. Resultat: Studiens analys resulterade i fem kategorier; tacksamhet, förändringar i relationen, otrygghet, ge sig själv omsorg, och att räcka till. En del av partnerna till dem som insjuknat i prostatacancer kände tacksamhet för en tidig upptäckt av sjukdomen och var glada för varje dag de fick spendera tillsammans. Andra partners upplevde förändringar i sin relation i samband med prostatacancern. Samtidigt kunde andra uppleva en otrygghet över att bli lämnade ensamma. Vissa partners började utesluta sitt eget välbefinnande i samband med sjukdomen, medan andra kände ett behov av att ge sig själv omsorg då makens sjukdom tog för stor plats i deras liv. Flera partners kände sig otillräckliga i samband med sjukdomen då de inte kunde tillfredsställa sin makes behov. Slutsats: Prostatacancer påverkar inte endast den drabbade utan även partnern. Mycket fokus och omsorg läggs på den sjuke vilket leder till att partners välbefinnande förbises av sjukvården. Vid besked om prostatacancer bör även partners välmående beaktas. Vårdpersonal måste därför kunna se helheten ur olika perspektiv och se hur sjukdomen kan påverka både den som diagnostiserats med prostatacancer samt de närstående.

  • 362.
    Christensson, Ylva
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Wickström, Emelie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Upplevelsen av återhämtning efter en kranskärlsoperation: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom är globalt sett, den dominerande orsaken till mortalitet. Tack vare de allt mer utvecklade behandlingsmetoderna, är det idag fler som överlever. En av dessa behandlingsmetoder är kranskärlsoperation, vilken är nödvändig vid förekomst av komplicerad kranskärlssjukdom. Det är en omfattande operation som kan resultera i såväl fysiska som psykiska konsekvenser för en individ. För att sjuksköterskan ska förstå individens upplevelse av återhämtningsprocessen, krävs god kunskap om operationens innebörd och likaså förståelse för vilka faktorer som spelar in under återhämtningsprocessen.

    Syfte: Syftet med denna studie var, att beskriva individers upplevelse av återhämtning efter en kranskärlsoperation.

    Metod: För att besvara studiens syfte, har en litteraturstudie med kvalitativ design använts. Studien är baserad på 13 vetenskapliga artiklar, som har sökts fram i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. 

    Resultat: Resultatet visade att olika upplevelser under återhämtningsprocessen kan påverka individerna. Ur analysen framkom tre kategorier som visade hur återhämtningsprocessen kunde upplevas. Dessa var begränsningar i vardagen, behovet av stöd och tillbaka till livet.

    Slutsats: Efter en kranskärlsoperation är det många faktorer som påverkar en individs upplevelse av återhämtningsprocessen. Genom en god förståelse av individens situation, tydlig information och praktisk vägledning, kan sjuksköterskan bidra till en gynnsam återhämtningsprocess i individens vardag.  

  • 363.
    Christiansen, Line
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV IKT I PRIMÄRVÅRDEN: - EN ENKÄTSTUDIE2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background: Deficits in communication and information transfer between carelevels at hospital discharge are common and can lead to unnecessary readmissions. There is a great potential of using ICT in health care since it could facilitate faster information transfer between care levels and make the information more consistent and available for follow-up care. However there is still a lacking of knowledge in how much nurses use ICT and the factors that influence its use. Aim: The aim of the study was to describe factors influencing nurses' use of ICT system Prator in primary care and if the use can be related to the perception that ICT contributes to improved coordination in discharges from hospital. Method: A quantitative survey with thirty-seven nurses from eleven medical centers in Southern Sweden who describes their use of the ICT system Prator. Data were statistically analyzed with a descriptive and comparative approach. Results: The results show a significant difference in attitudes between nurses who use Prator and those who did not. Furthermore it shows that only half of the nurses in this study received education about Prator during the implementation. A statistically proven significant were also found in perceptions of using the system. Conclusion: Nurses who use Prator are more positive to the usability of the system and its potential to improve coordination at discharges than those nurses who did not use it. It can therefore be assumed that nurses need to work with the system to be positive about it and see the benefits of it.

  • 364.
    Christiansen, Line
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Fagerstrom, Cecilia
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Nilsson, Lina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Nurses' Use and Perception of an Information and Communication Technology System for Improving Coordination During Hospital Discharges A Survey in Swedish Primary Healthcare2017In: Computers, Informatics, Nursing, ISSN 1538-2931, E-ISSN 1538-9774, Vol. 35, no 7, p. 358-363Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    To facilitate communications between care levels and improve coordination during hospital discharges, there is great potential in using information and communication technology systems, because they can significantly help to deter unnecessary readmissions. However, there is still a lack of knowledge about how often nurses use information and communication technology and the indicators related to its use. The aims of this study were to describe the indicators related to nurses' use of an information and communication technology system for collaboration between care levels and to estimate whether the level of use can be related to nurses' perceptions of the information and communication technology system's contribution to improve coordination during hospital discharges. A quantitative survey of 37 nurses from 11 primary healthcare centers was performed in a county in southern Sweden. The data were analyzed using descriptive and comparative analyses. The results showed that perceptions concerning the information and communication technology system's usability and time consumption differed between nurses who used the system and those who did not. Simultaneously, the nurses were rather unaware of the ability of the information and communication technology system to improve coordination during patient discharges.

  • 365.
    Christiansen, Line
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sanmartin Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Lindberg, Catharina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Anderberg, Peter
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Skär, Lisa
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Health-related quality of life and related factors among a sample of older people with cognitive impairment2019In: Nursing Open, E-ISSN 2054-1058, Vol. 6, no 3, p. 849-859Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aim: This study aimed to identify factors affecting health-related quality of life (HRQoL) of older adults with cognitive impairment and to describe the association of these factors with different components of HRQoL. Design: A cross-sectional, descriptive research design was used. Methods: Data were collected from 247 individuals aged 60 years and older from a Swedish longitudinal cohort study. The Short-Form Health Survey-12 (SF-12) and EuroQol (EQ-5D) were used to assess HRQoL. The data were analysed using descriptive and comparative statistics. Results: The present study identified several factors that influenced HRQoL of older adults with cognitive impairment. The results of a multiple logistic regression analysis revealed that the following factors were associated with physical and mental HRQoL: dependency in activities of daily living (ADL), receiving informal care and feelings of loneliness and pain. © 2019 The Authors. Nursing Open published by John Wiley & Sons Ltd.

  • 366.
    Christiansson, Karin
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Fraude, Marie
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Ätstörning -”en levande mardröm”- Familjens upplevelser2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ätstörning bland tonåringar har uppmärksammats allt mer under de senaste decennierna, parallellt med att kunskapen om sjukdomen har ökat. Eftersom sjukdomen drabbar hela familjen är det viktigt att även lägga fokus på familjens upplevelser. Syfte: Studiens syfte var att beskriva familjens upplevelser kring att leva med en tonåring som drabbats av ätstörning. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie, sju vetenskapliga artiklar granskades. Med hjälp av Graneheim & Lundmans analysmetod gjordes en innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att föräldrar till tonåringar med ätstörning upplever stor frustration och maktlöshet i den rådande situationen. Som exempel uttrycker en mamma, att leva med en tonåring med ätstörning är som ”en levande mardröm”. Föräldrarna upplever en känsla av ett splittrat familjeliv samt att syskonen påverkas negativt. Det visar sig att många föräldrar upplever att sjukdomen ”tar över” deras dotter. Föräldrarna är i behov av hjälp, stöd och kunskap om sjukdomen och dess förlopp. Slutsats: Genom att ta del av föräldrarnas upplevelser bidrar detta till en ökad kunskap hos vårdpersonalen, vilket leder till ett mer professionellt och stödjande bemötande.

  • 367.
    Clarberg, Frida
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Granlöf, Pontus
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Att leva med en person med demenssjukdom: Hur närståendes livsvärld påverkas av att vårda en person med demenssjukdom i ordinärt boende2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Det har visat sig att närstående som vårdar en person med demenssjukdom använder i större utsträckning psykofarmaka samt löper större risk att drabbas av depression. Känslor av otillräcklighet, skuld, dåligt samvete och skam är vanligt. Att leva med en person med demenssjukdom kan göra det svårt att tillgodose sitt eget sociala behov vilket kan leda till ensamhet som i sin tur leder till sämre hälsa och lägre livskvalitet. Syftet med studien var att belysa livsvärlden för närstående som vårdar en person med demenssjukdom i ordinärt boende. Metoden var en litteraturstudie baserad på åtta stycken vetenskapliga artiklar. Artiklarna granskades utifrån en kvalitativ innehållsanalys där det manifesta innehållet identifierades. Resultatet visade att närstående som vårdar en person med demenssjukdom i hemmet tyckte att det svåraste var den sjukes personlighetsförändring. Ensamheten som blev till följd av minskat socialt engagemang påverkade de närstående negativt. Av de närstående krävdes ökat ansvar för den sjuke och dennes tillhörigheter. Detta ledde till ständig övervakning för att förvissa sig om att till exempel den sjuke inte gick vilse eller stoppade på sig varor i affären. Sammanfattningsvis visade det sig att närståendes livsvärld förändrades då de vårdar en person med demenssjukdom i ordinärt boende.

  • 368.
    Clarelid, Andreas
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjösvärd, Evelina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Att leva med en tarmstomi: En kvalitativ litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Antalet personer med stomi har ökat. Tarmstomi innefattar ileostomi och kolostomi. Vid tarmstomi skapas en öppning i buken och en del av tarmen sys upp utvärtes på huden. Avföring och gasbildning avlägsnas därmed från kroppen via öppningen i buken. Att erhålla en tarmstomi medför en förändrad kroppsfunktion och därmed en förändring i vardagen, upplevelsen av att leva med en tarmstomi kan variera och upplevas både positivt och negativt.

    Syfte: Studiens syfte var att belysa personers upplevelse av att leva med en tarmstomi.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskats utifrån Forsberg och Wengströms granskningsmall för kvalitativa artiklar. Dataanalysen är baserad på Graneheim och Lundmans innehållsanalys.

    Resultat: I resultatet framkom det tre kategorier: en förändrad kropp, stomins påverkan på det sociala livet och att anpassa sig till en ny livssituation. I resultatet framkom det att leva med en tarmstomi innebär en stor förändring som påverkar individernas liv på olika sätt.

    Slutsats: Upplevelsen av att leva med en tarmstomi kan variera. Upplevelsen kan vara att personerna har svårt att acceptera den nya livssituationen och anpassa sig till en förändrad kropp medan andra upplevde tarmstomin som en befrielse och var tacksamma över förändringen.

  • 369.
    Clausson, Hanna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Östlund, Hannah
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Hur livsvärlden påverkas hos personer som lever med diabetes typ 22010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: De vanligaste riskfaktorerna för diabetes typ 2 är övervikt och fysisk inaktivitet men även stress, rökning och alkohol ökar risken. Behandlingen består främst av tabletter, livsstilsåtgärder och en bra egenvård. När livsvärldsansatsen används i vårdandet fokuserar vårdaren på hur patienter upplever sin hälsa, lidande, välbefinnande och sin vård. Detta kan inte mätas med olika instrument utan vårdaren får lyssna på personens egen berättelse och livshistoria. Syfte: Syftet var att beskriva hur livsvärlden påverkas hos personer som lever med diabetes typ 2. Metod: En litteraturstudie utformades baserat på tio vetenskapliga artiklar som sökts i databaserna PubMed och ELIN. Dessa analyserades och delades in i kategorier. Resultat: I studien framkom tre huvudkategorier och sex subkategorier. Huvudkategorierna var; livsstilsförändringar, stöd och lära sig leva med diabetes typ 2. Under huvudkategorin livsstilsförändringar finns två subkategorier; fysisk aktivitet och kosthållning och förhållningssätt till medicinering. Under huvudkategorin stöd finns två subkategorier; socialt stöd och brist på stöd. Slutligen finns två subkategorier under huvudkategorin lära sig leva med diabetes typ 2; diagnosens påverkan på livet och integrera sjukdomen i vardagen. Slutsatser: Relationen till sig själv, familj, vänner och kost är några faktorer som kan påverkas men personer kan uppfatta dem som både positiva och negativa. Det är därför viktigt att som sjuksköterska lyssna till den enskilda personens uppfattning av sin sjukdom så att vården kan planeras på ett sätt så att personen känner sig delaktig.

  • 370.
    Clausson, Lotta
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Lilja, Emma
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer: En litteraturstudie2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor i såväl Sverige som i övriga världen. I Sverige drabbas årligen omkring 7 000 kvinnor, vilket resulterar i att varje dag, tolv månader om året, diagnostiseras ett 20- tal kvinnor med bröstcancer. Diagnosen bröstcancer leder ofta till en krisreaktion på grund av den psykologiska och den existentiella påfrestningen. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer. En litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar som bygger på nio artiklar med en kvalitativ ansats har gjorts. Artiklarna analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) sammanställning. Resultat visade att kvinnorna kunde uppleva diagnosbeskedet olika men även att det fanns olika sätt att hantera sjukdomens utmaningar för att kunna klara av att leva med sjukdomen bröstcancer. Det visade sig även att hur ett diagnosbesked gavs och det bemötandet kvinnan fick vid tillfället påverkade kvinnans känslomässiga reaktion. Det visade sig att få relevant information, ett optimalt bemötande samt att erhålla stöd ifrån hela sin omgivning, var betydelsefullt och avgörande för dessa kvinnor för att kunna fortsätta leva med sjukdomen bröstcancer.

  • 371.
    Conrad, Beatrice
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Department of Health, Science and Mathematics.
    Palm, Karl
    Blekinge Institute of Technology, Department of Health, Science and Mathematics.
    Att Bygga Broar -att som sjuksköterska skapa en förtroendefull kontakt med en skadad person prehospitalt2001Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Det krävs mycket av en sjuksköterska för att kunna skapa tillit och förtroende prehospitalt med en skadad person. Syftet har varit att undersöka vilka faktorer/åtgärder/förhållningssätt som krävs av en sjuksköterska i första mötet med en skadad person för att skapa en förtroendefull och kontakt med känsla av tillit. Undersökningen har genomförts som en litteraturstudie och resultatet visar på att om en förtroendefull kontakt ska skapas mellan sjuksköterskan och en skadad person prehospitalt krävs det framför allt att en kommunikation dem emellan kommer till stånd. Andra slutsatser i resultatet är att en sjuksköterska måste utföra vissa kommunikationsstrategier för att en kontakt ska uppstå. De kommunikationsstrategier som är väsentliga för att skapa en förtroendefull kontakt är bland andra sjuksköterskans förhållningssätt samt att sjuksköterskan har självinsikt och kunskap om effekter av ett sitt agerande. Slutsatsen blev att sjuksköterskan bör känna till sitt eget samt sin patients kroppsspråk så att missförstånd i kontakten undvikes. Sjuksköterskan bör känna empati och kunna avgöra när han gör intrång i patientens privata utrymme. Sjuksköterskan ska därför vara noga med att röra vid patienten med eftertanke. Det är även av stor vikt att sjuksköterskan informerar patienten om läget/ situationen och förklarar vad som sker för att tillit och förtroende ska kunna skapas.

  • 372.
    Crafoord, Madeleine
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Johansson, Jessica
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Humor i omvårdnaden: En litteraturstudie2012Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Humor kan ofta fungera lika bra och ibland till och med bättre än medicinering och kan även ge patienten ett bättre välbefinnande och en möjlighet till att minska på känslor som ångest, ovänlighet eller frustration. En sjuksköterska som är glad och positiv kan ofta göra ett bättre arbete och på så vis ge patienten en bättre omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur omvårdnadsarbetet kan påverkas av humor mellan patienter och/eller vårdtagare och sjuksköterskor. Metod: En litteraturstudie baserad på nio artiklar som redovisade studier med en kvalitativ design och som analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; humor som en kommunikationsstrategi, humorn som en förhållningsstrategi och humor som en omvårdnadsstrategi. Ur kategorierna framkom att humorn var en viktig del i omvårdnaden med patienterna och sjuksköterskorna använde sig av humorn som en strategi i omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskan ansåg även att grundandet av relationer mellan dem och patienterna skapade betydelsefulla band. Då sjuksköterskan ansåg sig ha gjort ett bra jobb var då hon/han lyckats locka fram ett leende eller helt enkelt ett skratt hos patienten. Slutsats: Humor kan vara en positiv kraft och fungera som en kreativ strategi både i omvårdnadsarbetet och för kommunikationen men också för att kunna hantera svåra situationer i omvårdnaden och i arbetsmiljön.

  • 373.
    Cronehed, Kalle Zetterholm
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Larsson, Peter
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld: En kvalitativ litteraturstudie om dessa kvinnors upplevelser av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal.2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige förekom det 2008 över 20 000 anmälda fall där kvinnor blivit misshandlade. En omfattande studie utförd i Norge visade att över en fjärdedel av kvinnorna varit/är utsatta för partnerrelaterat våld. Kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld söker ofta hjälp inom hälso- och sjukvården när de har blivit misshandlade. Hälso- och sjukvården har dock bristande rutiner att upptäcka kvinnomisshandel och vårdpersonalen saknar kunskap om hur kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld skall bemötas. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld upplever bemötandet av hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Studien är utförd som en litteraturstudie med kvalitativ ansats och baseras på åtta vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyseras enligt Graneheim och Lundmans analysmetod. Resultat: Hälso- och sjukvårdspersonals bemötande av kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld varierade. Kvinnorna var sårbara, hade sänkt självförtroende och var rädda för konsekvenser om misshandeln skulle bli känd. Det kunde resultera i att kvinnorna inte berättade för vårdpersonal om partnerrelaterat våld. Att avslöja misshandeln upplevdes därför lättare när vårdpersonal frågade om misshandel samtidigt som en förstående och empatisk attityd uppvisades av vårdpersonal. Vårdpersonals tidsbrist, bristande intresse att hjälpa och okunskap om partnerrelaterat våld upplevde kvinnorna som faktorer av ett dåligt bemötande. Slutsats: Utbildning och riktlinjer för hälso- och sjukvårdspersonal gällande partnerrelaterat våld behövs i större omfattning. Då partnerrelaterat våld även innefattar faktorer av social och psykologisk karaktär behöver behandlingen ses utifrån ett bredare perspektiv, detta för att bättre kunna hjälpa kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld.

  • 374. Czabanowska, Katarzyna
    et al.
    Laaser, Ulrich
    Stjernberg, Louise
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Shaping and Authorising a Public Health Profession2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of the presentation and the following paper was to stimulate debate on the state of a public health profession in Europe and measures and actions which need to be taken to authorise public health professionals based on their competencies.

  • 375. Czabanowska, Katarzyna
    et al.
    Stjernberg, Louise
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Laaser, Ulrich
    Shaping and Authorising a Public Health Profession.2014In: The South Eastern European Journal of Public Health, ISSN 2197-5248, Vol. 31 MayArticle in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this short communication is to stimulate a discussion on the state of a public health profession in Europe and actions which need to be taken to authorise public health professionals based on their competencies. While regulated professions such as medical doctors, nurses, lawyers, and architects can enjoy the benefits of the 2005/ 36/EC Directive amended by 2013/55/EU Directive on the recognition of professional qualifications, public health professionals are left out from these elite. Firstly, we use the profession traits theory as a framework in arguing whether public health can be a legitimate profession in itself, second, we explain who public health professionals are and what usually is required for shaping the public health profession, and thirdly, we attempt to sketch the road to the authorisation or licencing of public health professionals. Finally, we will propose some recommendation.

  • 376.
    Dahl, Anna
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Varför blir det ibland så fel i mötet med personer med demens?: En litteraturstudie2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: När en person drabbas av svår demens innebär det problem med varseblivning, aktivitet, minne, tänkande och kommunikation. Det är vanligt att betrakta en person med demens som en icke-person och detta bidrar till att de upplever vårdlidande. Agitation är en övergripande term som ofta används som benämning för beteenden som oro, aggressivitet, vandringsbeteende, rop och skrik. Agiterat beteende kan uppstå på grund av vårdpersonalens beteende. Detta kan vara till exempel prealistiska förväntningar och krav, maktkamper, inte avpassande och motsägande handlingar, aggressiva och förödmjukande reaktioner, okunskap om vårdtagarens behov och utmattning hos vårdpersonal. Syftet med studien var att beskriva hur/varför agiterat beteende uppträder i mötet mellan vårdpersonal och personer med demens. Metod: Studien har genomförts som en litteraturstudie där Burnards analysmetod har använts. Resultatet presenteras i teman; Oberoende agerande och Beroende agerande och delas in i subteman; Agera utan inlevelse, Agera utan etiskt övervägande, Agera utan kompetens och Andra faktorer som kan påverka agerandet. Vårdpersonalen spelar en stor roll i möten med personer med demens. Agiterat beteende uppkommer till största delen i mötet med vårdtagaren.

  • 377.
    Dahl, Helena
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Livsstilsförändringar vid gastroesofageal refluxsjukdom. Personers upplevelser av stöd och rådgivning- en intervjustudie.2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) är en av de vanligaste sjukdomarna i västvärlden. Livsstilsförändringar är en viktig del i behandlingen av GERD. Eftersom detta är en stor patientgrupp i primärvården är det viktigt att som distriktssköterska ha förståelse för deras upplevelser av livsstilsförändringar. Det finns stora vinster att göra både för den enskilde patienten, i form av en känsla av hanterbarhet och bättre livskvalitet, men också stora samhällsekonomiska vinster, om en bättre symtomkontroll kan uppnås av denna stora patientgrupp genom råd om livsstilsförändringar. Syftet med studien var att belysa upplevelser av stöd och rådgivning vid livsstilsförändringar hos personer med GERD. Metod: En kvalitativ metod användes i form av semistrukturerade intervjuer. Fem personer intervjuades och materialet transkriberades och analyserades med inspiration från Burnards modell i fyra steg. Resultatet presenteras i kategorierna: i) Medvetenhet, ii) villkor i förändringsprocessen med följande fyra underkategorier: livsstilsråd i konkurrens med farmakologisk behandling, se samband mellan livsstil och symtom, tro på sin egen förmåga samt förändringens inverkan på livet. iii) Betydelsen av individanpassat stöd. Slutsats: Personerna beskrev olika behov av stöd och rådgivning. För att en person skall lyckas med livsstilsförändringar krävs att rådgivningen ges utifrån en personcentrerad vård och utifrån kunskap om förändringsprocessens faser. Det skulle även vara betydelsefullt om fler distriktssköterskor får utbildning i samtalsmetodik, till exempel motiverande samtal för att bättre kunna möta patientens individuella behov.

  • 378.
    Dahlgren, Marcus
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Hessbo, Charlotta
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Personers upplevelser av återhämtningsperioden efter en hjärtinfarkt: vägen mot en hälsosam transition2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de vanligaste sjukdomarna och innebär livsomvälvande förändringar. Tiden efter hjärtinfarkten präglas av sårbarhet och att anpassa sig till den nya livssituationen. Återhämtningsperioden efter hjärtinfarkten är en transition i livet, som innebär att gå från ett tillstånd till ett annat, och påverkas av inre och yttre faktorer i personens liv. För att kunna ge ett bra stöd och främja en hälsosam transition är det viktigt att sjuksköterskan har en god förståelse för vad som påverkar återhämtningsperioden i en positiv eller negativ riktning.

    Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av återhämtningsperioden efter en hjärtinfarkt för att uppmärksamma vad som främjar och hämmar en hälsosam transition.

    Metod: För att svara på syftet gjordes en systematisk litteraturöversikt med inspiration från Roséns (2017) beskrivning. Nio kvalitativa artiklar inkluderades i analysen som genomfördes enligt Elo och Kyngäs (2008) beskrivning av deduktiv innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet visade att det som främjar en hälsosam transition handlar om positiv livshantering, välgörande livsstil och stödjande socialt nätverk. Vidare visade resultatet att det som hämmar en hälsosam transition handlar om negativa känslor, begränsad fysisk kapacitet och problematik i socialt nätverk.

    Slutsats: För att kunna se personens unika förutsättningar för att uppnå en hälsosam transition, är det viktigt att sjuksköterskan ökar sin kunskap om den transition som personen genomgår och har en god och öppen relation med personen.

  • 379.
    Dahlstedt, Louise
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Sporron, Johan
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Att uppleva palliativ vård- en litteraturstudie om personers upplevelser av sjuksköterskans omvårdnad2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Antal personer som får diagnosen cancer ökar varje år. Palliativ vård innebär vård, lindring och stöd i det skede då sjukdomen inte längre går att bota. Cancer är en av de sjukdomar som kan leda till palliativ vård. Syfte: Syftet med studien var att undersöka personens upplevelser av sjuksköterskans omvårdnad inom palliativ vård. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie. Resultat: Resultatet visar att kommunikation, stöd, närhet och information var betydelsefullt för cancersjuka personer i den palliativa vården. Diskussion: I diskussionen framkommer att genom sjuksköterskans närhet kunde personerna uppleva stöd i sin cancersjukdom. Tydlig information om cancersjukdomen från sjuksköterskan till personerna i den palliativa vården kunde medföra ökad livskvalitet. I de fall då sjuksköterskan inte gav personerna någon uppmärksamhet upplevde de att förtroendet för sjuksköterskan minskade.

  • 380.
    Dahlström, Johan
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Svensson, Kristoffer
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Patientens upplevelser efter brytpunktssamtal vid obotlig cancersjukdom: En litteraturstudie2012Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje dag får patienter ta emot besked om obotlig cancersjukdom. År 2011 diagnostiserades över 55 000 människor med obotlig cancer vilket visar att brytpunktsamtal kring obotlig cancersjukdom är en del av vårdens vardag samt berör många patienter. Traditionellt sett har förmedlandet av obotliga cancerbesked, infattande diagnos och prognos, ansetts vara en uppgift för läkaren. Det multiprofessionella arbetet som idag präglar vården gör att även andra yrkeskategorier, däribland sjuksköterskan också är inblandad. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att belysa patientens upplevelser efter brytpunktssamtal vid obotlig cancersjukdom Metod: En kvalitativ litteraturstudie, med innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) utgör metoden på denna studie. Sju artiklar valdes att ingå i föreliggande studie. Resultat: Artiklarna som analyserades resulterade i fyra olika kategorier: känsla av upprördhet, hopp, rädsla och trygghet. Upprördheten upplevdes då beskedet om hur lång tid patienter hade kvar att leva var svår information samt när bemötandet inte var tillräckligt. Hopp kunde innebära ett förintat hopp efter det obotliga beskedet eller ett förstärkt hopp, då patienterna trodde på möjligheten att ett mirakel skulle inträffa. Många patienter tyckte att hela sanningen kring deras obotliga tillstånd var brutal, plötslig och intensiv vilket gjorde att de upplevde rädsla över deras ovissa framtid. Trots att många såg början på slutet som en väldigt svår situation att hantera fanns det dem patienter som kunde ta beskedet med lugn och ro. Patienterna menade att de gav dem kontroll för den tid som fanns kvar och att de kunde planera sin tid vilket i sin tur resulterade i en viss trygghet. Slutsats: Att avgöra hur patienter kan reagera efter brytpunktssamtal vid obotlig cancersjukdom är en orealistisk uppgift, däremot kan ökad kunskap, kommunikativa samt empatiska sjuksköterskor underlätta patientens sista tid i livet. En slutsats som dras ur studien är att patientens upplevelser efter brytpunktssamtal vid obotlig cancersjukdom påverkas av bemötandet från vårdpersonal. Samtidigt behövs mer forskning inom området för att öka förståelsen för patienters upplevelser.

  • 381.
    Dahlström, Mia Zaar
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Karlsson, Jessica
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Patienters upplevelse av cancersjukdom i den tidiga palliativa fasen: En litteraturstudie2013Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det blir allt vanligare att drabbas av en cancersjukdom. Alla blir dock inte botade, vilket bidrar till att behovet av den palliativa vården ökar. Syfte: Belysa patienters upplevelse av cancersjukdom i den tidiga palliativa fasen. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Innehållsanalysen utfördes med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning. Resultat: I resultatet framkom två stycken huvudkategorier. Det visade att patienter med en cancersjukdom i den tidiga palliativa fasen upplever lidande på grund av nedsatta förmågor att utföra samma aktiviteter som tidigare. Tankar och känslor om varför dem blev drabbade var vanligt förekommande, även hur den resterande tiden skulle te sig. Slutsats: Patienter upplever lidande och sänkt livskvalitet vid en cancer sjukdom. Kompetensen inom den palliativa vården är i behov av utveckling för att kunna bemöta patienten på ett respektfullt sätt. För att främja patienters livskvalitet behöver sjuksköterskan känna sig trygg i sitt arbete.

  • 382.
    Damevska, Daniella
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Saxmo, Fanny
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Yngre personers upplevelser av rehabilitering efter en stroke: En studie av patografier2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:  Stroke innebär inte endast ett tillstånd utan består utav flera olika tillstånd med samma symtombild (Appelros, 2012). Stroke uppstår antingen som en blödning eller en propp i hjärnan och leder till att en del av hjärnan skadas på grund utav en nedsatt blodcirkulation (Ericson & Ericson, 2012). När ett blodkärl i hjärnan brister uppstår en blödning och det bildas en lokal tryckökning (Jönsson, 2016). Blödningen som orsakas av kärlbristningen kan i det akuta skedet ge upphov till medvetslöshet och kan även leda till döden.

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka yngre personers upplevelse av rehabiliteringen efter en stroke.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på patografier har använts och patografierna har analyserats i enlighet med Graneheim och Lundmans (2003) innehållsanalys.

    Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier: Varierande känslor i samband med rehabilitering samt miljöns betydelse för rehabilitering. Personerna i resultatet upplevde många olika känslor i samband med rehabiliteringen såsom orkeslöshet, rädslor och glädje. Vidare belyste personerna sina upplevelser angående den rehabilitering de hade att tillgå.

    Slutsats: I resultatet framkom en upplevelse av att inte få den rehabilitering som var nödvändig vilket ledde till att rehabiliteringsprocessen upplevdes som ineffektiv. Vidare framkom det även att ett flertal olika känslor kunde relateras till rehabiliteringen, såsom orkeslöshet, trötthet och även glädje i samband med olika rehabiliteringsmoment.

  • 383.
    Danciu, Irina
    et al.
    Blekinge Institute of Technology.
    Ivansson, Olga
    Blekinge Institute of Technology.
    Lidande hos kvinnor med bröstcancer: En kvalitativ litteraturstudie baserad på patografier2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund:  Bröstcancer är en benämning på en elakartad tumör i bröstkörteln. Den främsta behandlingsmetoden är mastektomi som innebär att den angripna delen av bröstet eller hela bröstet opereras bort. Strålbehandling, cytostatikabehandling och/eller hormonell behandling ges ofta efter en mastektomi i syftet att minska risken för återfall och är kända för att orsaka en rad biverkningar som sänker livskvaliteten. Kvinnor som får en cancerdiagnos får ett psykiskt trauma som utlöser krisreaktioner och därav upplever lidande som påverkar deras livskvalité och välmående negativt. Som sjuksköterska är det viktigt att sträva efter att förstå den unika, lidande människans perspektiv och sätta sig in i individens livssituation för att kunna ge personcentrerad omvårdnad och ett gott bemötande.

    Syfte: Syftet med studien är att belysa upplevelser av lidande hos kvinnor med bröstcancer.

    Metod: Studien genomfördes med kvalitativ innehållsanalys med manifest innehåll enligt Graneheim och Lundman, baserad på 3 antal patografier.

    Resultat: Resultatet presenterades i form av två huvudkategorier: Förändrat känsloliv och Förändrad kropp. Förändrat känsloliv belyste negativa psykiska upplevelser i samband med cancerbeskedet och medföljande livsförändringar såsom ångest, oro och sorg. Förändrad kropp belyste bland annat kvinnornas fysiska förändringar i samband med bröstcancer och dess behandling samt biverkningar som skapade negativa känslor hos kvinnorna.

    Slutsats: Litteraturstudien visade att lidandet hos kvinnorna med bröstcancer uttryckte sig både kroppsligt och känslomässigt. De drabbade kvinnorna upplevde många obekväma biverkningar samt negativa känslor som ledde till att kvinnornas liv försämrades kraftigt och ofrivilligt. För att kunna hantera alla dessa förändringarna på ett bra sätt skulle kvinnorna ha behövt psykologisk hjälp från vården. Resultat från litteraturstudien kan användas vidare för att studera exakt vilken typ av hjälp skulle fungera bäst för kvinnorna som drabbas av bröstcancer.

    Nyckelord: bröstcancer, lidande, upplevelse

  • 384.
    Daniel, Fredriksson
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Sjuksköterskors tolkning genom skattningsskalor vid bedömning av akut smärtas intensitet2015Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Patienter som upplever akut smärta befinner sig i en situation som ofta är svårtolkad eftersom den är subjektiv. Tolkas smärta fel kan därför behandlingen bli inadekvat och patienten kan få kvarvarande komplikationer. Sjuksköterskan har en särskilt viktig roll i att tolka patientens upplevelse ur patientensperspektiv. För att underlätta tolkningen används skattningsskalor med syfte att göra smärtan objektiv. Oavsett skattningsskalornas förblir smärthanteringen ofta otillräcklig, eftersom studier visat att brister finns bland annat i sjuksköterskan tolkning av patientens smärta. Dock väljer få studier att belysa hur tolkningen av smärtan genom skattningsskalorna sker ur ett sjuksköterskeperspektiv. Syfte: Belysa sjuksköterskors tolkning genom skattningsskalorna vid bedömning av akut smärtas intensitet. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar som genomgått kvalitetsgranskningsprotokoll. Datan ur artiklarna analyserades med innehållsanalys genom att skapa meningsenheter, kondensera, koda och bilda kategorier; inspirerad av Granheim och Lundmans (2004) tolkning av innehållsanalys. Resultat: Skattningsskalorna visade sig ha tre olika funktioner som bidrog till en positiv smärthantering. Den första funktionen inriktade sig på patienttillfredsställelsen, den andra för att underlätta bedömningen och den tredje för att öka förståelsen hos sjuksköterskan. De positiva funktionerna kunde bli hämmade av sex olika barriärer. Barriärerna som hämmade funktionen var sjuksköterskans personliga bedömning relaterat till situation; sjuksköterskans erfarenhet där upplevelsen blev dominerande över patientens och de värderingar sjuksköterskan bar på. Skalorna hade även brister i sin helhet och patienten kunde vara en barriär då förståelse sviktade eller att skalan manipulerades i syfte att bistå snabbare vård och miljöbarriären dvs. den höga arbetsbelastningen som hämmade tolkningen. Slutsats: Skattningsskalan har effektiva funktioner som hjälper i smärtbedömningsprocessen och innebär att sjuksköterskan gör en bättre tolkning om den inte hämmas. Sjuksköterskan behöver sätta patientens upplevelse i fokus och tolka genom den. Att jobba för att motverka barriärernas inverkan på skalornas funktioner genom att skapa en medvetenhet, kan därmed göra att smärtbedömningen främjas och bli mer precis, därigenom erhåller patienten en effektivare smärthantering.

  • 385.
    Danielsson, Ingela
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Ljungberg, Carola
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Personers upplevelser efter en gastric bypass-operation: En litteraturstudie2013Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Efterfrågan på gastric bypass-operationer har ökat de senaste åren. Ökningen beror på den ökande fetman tillsammans med antal misslyckade försök att på egen hand gå ner i vikt med konventionella metoder. Inom forskningsområdet har flera kvantitativa studier gjorts som belyser viktminskningen och de medicinska effekterna efter gastric bypass-operationer. Däremot är inte personers upplevelser efter gastric bypass-operation beforskat i samma omfattning. Således skulle en sammanställning av tidigare studier förtydliga personernas upplevelser efter att de genomgått gastric bypass-operation. Syfte: Att belysa personers upplevelser efter gastric bypass-operation. Metod: Litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna har analyserats med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av innehållsanalys. Resultat: I litteraturstudien framkom två huvudkategorier som svarade till syftet: Upplevelser av positiv karaktär och upplevelser av negativ karaktär. Huvudkategorierna skapades av fem underkategorier: Känslomässig tomhet, ensamhet, misslyckande, frihet och ökad självkänsla samt förbättrade fysiska förhållanden. Slutsats: Studiens resultat anses kunna bidra till en ökad förståelse för hur viktig det är med en bra förberedelse och uppföljning efter en gastric bypass-operation. Resultatet visar på att mer forskning behövs för att förbättra överviktsbehandlingen och få insikt av hur viktigt det psykologiska stödet är.

  • 386.
    Danielsson, Johan
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Elmgren, Tommy
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Det dagliga livet under rehabiliteringen efter insjuknandet i stroke: En kvalitativ litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige lever ungefär 100 000 personer med någon form av komplikation av stroke. Efter insjuknande i stroke kan personen uppleva förändring som osäkerhet, oro eller att personens kropp känns främmande. Komplikationer som kan uppkomma vid tillfälligt begränsad syretillförsel till hjärnan är afasi, minnespåverkan, halvsidesförlamning och begränsningar i synen.

    Syfte: Syftet var att beskriva personer som insjuknat i stroke upplevelser av deras dagliga liv under rehabilitering efter utskrivning ifrån sjukhus.

    Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa artiklar. Artiklarna har granskats efter Critical Appraisal Skills Programme bedömningsmall. Analysen utfördes med hjälp av Graneheim och Lundsmans beskrivning av innehållsanalys.

    Resultat: Dataanalysen resulterade i sex olika kategorier som berör deltagarnas fysiska komplikationer efter en stroke samt de begränsningar insjuknandet i stroke kan medföra. Deltagarna utvecklade strategier för att klara av rehabiliteringen och det dagliga livet samt den osäkerhet och de rädslor som deltagarna levde med. Sociala relationer kan påverkas efter insjuknandet i stroke vilket skapar förändring och en osäkerhet inför framtiden.

    Slutsats: Strategier för att klara av det dagliga livet och rehabiliteringen blev betydande för deltagarna. Det beskrevs även att de blev beroende av sina anhöriga för att klara det dagliga livet samt de ekonomiska problem som kan följa efter en stroke. Behovet av att patienten får berätta sin berättelse blev mer självklart eftersom alla som insjuknar i stroke får olika komplikationer efter insjuknandet. 

  • 387.
    Danielsson, Pär
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Andersson, Sandra
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Upplevelsen av beröring som en icke farmakologisk metod vid demenssjukdom2013Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Demens är en sjukdom som ökar på grund av att människor i världen lever längre. Farmakologiska metoders biverkningar hos personer med demens medför att vårdpersonal behöver en ny metod för att kunna hantera exempelvis oro och aggressivitet. Det kan göra att vårdpersonalen kan hantera svåra omvårdnadssituationer med hjälp av en icke farmakologisk metod. Beröring är en rekommenderad icke farmkologisk metod och det har under en lång tid varit känt att beröring har en positiv inverkan på människor och används mot exempelvis stress. Det finns olika beröringsmetoder som medför ett behag hos personer med demens, två av metoderna är massage och taktil massage. Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens upplevelse av beröring hos personer med demens. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Analysen utfördes med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av en innehållsanalys. Resultat: Resultatet uppmärksammade positiva upplevelser hos vårdpersonalen, beröring visade sig vara ett bra verktyg att använda mot aggressivitet och oro, vilket skapade en självständighet i omvårdnadsarbetet. Vårdpersonalen upplevde även att beröring var en personcentrerad metod vilket gjorde att vårdpersonalen fick avsätta tid med varje enskild individ. Vårdpersonalen upplevde att beröringen var tidskrävande vilket var en negativ aspekt metoden. Slutsats: Beröring kan vara en användbar icke farmakologisk metod i mötet med personer med demens. Vårdpersonalen kan använda beröring för att få en förståelse för personen bakom demensen och därmed arbeta personcentrerat i omvårdnaden. Vidare kvalitativ forskning krävs för att styrka vårdpersonalens positiva upplevelse av beröring.

  • 388.
    Darwall, Hanna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Johansson, Jenny
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Att möta döende patienter: er sjuksköterskans perspektiv2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Se uppsats

  • 389.
    Davidsson, Kristin
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Åberg, Anna Grauers
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Patienters förmåga till livsstilsförändringar: En litteraturstudie om informationens betydelse för livsstilsförändringar hos patienter som överlevt en hjärtinfarkt2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrunden visar att en hjärtinfarkt kan påverkar hela människans syn på livet. Hjärtsjukdomar påverkas både av människans genetiska arvsmassa samt av varje individs livsstil. En hjärtinfarkt kan innebära en akut livskris både för patienterna och för deras närstående. De drabbas ofta av oro, ångest och osäkerhet, som ofta är ett resultat av patienternas livsstil, och deras tankar om att insjukna igen senare i framtiden. Dagens korta vårdtid kan innebära att patienterna har svårt att ta emot all information som ges. Syftet var att belysa om den information som sjuksköterskan ger till patienter med hjärtinfarkt under vårdtiden kan påverka deras inställning till livsstilsförändringar. Metoden som valdes var en systematisk litteraturstudie där resultatet är hämtat från åtta stycken kvalitativa artiklar respektive två kvantitativa artiklar som svarade mot arbetets syfte. Artiklarna analyserades utifrån Granheim & Lundman (2004) beskrivningsmodell av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att många patienter upplever osäkerhet och rädsla samt att de känner sig oförberedda när hemgången börjar närma sig. Patienterna tycker det är svårt att fortsätta med livsstilsförändringarna i hemmiljön på grund av okunskap och minskad motivation, vilket leder till att de nöjer sig med den medicinska behandlingen. Patienterna efterfrågar även individuellt anpassad information om medicinsk behandling, faktorer som kan förändra deras livsstil. Slutsatsen tyder på att all information mellan sjuksköterskan och patienterna bör ske mer individuellt och att livsstilsförändringar bör prioriteras mer. Patienterna får inte bara lita till den medicinska behandlingen. Författarna tycker att återbesök och samarbete mellan primärvården och sjukhusvården bör ingå som en del av vårdandets yttersta mål.

  • 390.
    Davidsson, Tove
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Gunnarsson, Amanda
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Kvinnors upplevelser av att leva med MS: En litteraturstudie baserad på patografier2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:  Multipel skleros (MS) är en neurologisk sjukdom som påverkar hela centrala nervsystemet, hjärnan och ryggmärgen. De individer som får diagnosen MS kan känna förtvivlan av sjukdomen och utveckla ihållande depressioner. Symtomen av sjukdomen kan göra så att individerna påverkas både psykiskt och fysiskt. Sjuksköterskan har en central roll att vårda individer med sjukdomen MS och försöka minska obalansen av hälsan som kan påverkas av den förändrade livssituationen.  

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med MS.

    Metod: Metoden som användes för att besvara studiens syfte var en kvalitativ litteraturstudie baserad på patografier. Dataanalysen i studien gjordes med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Fyra huvudkategorier framkom och åtta stycken underkategorier: Motstridiga tankar och känslor, sjukdomens påverkan, när vardagen kommer tillbaka och när livet vänder. Kvinnorna upplevde att livet inte kunde fortsätta som tidigare, de kunde inte undvika att sjukdomen påverkade deras liv och de upplevde ibland att sjukdomen höll på att sluka dem helt och hållet. Gemensamt för kvinnorna var att de började känna en rädsla över vilka konsekvenser sjukdomen skulle medföra i deras liv och då var kvinnornas närstående ett stort stöd för dem. Två av kvinnorna påbörjade en behandling vilket gav dem hopp och tacksamhet för framtiden. Sjukdomen MS krävde en omställning i livet och kvinnorna behövde nu försöka anpassa sig till sin nya vardag.

    Slutsats: Att insjukna i MS gav kvinnorna olika upplevelser i stort mångfald där de handskas med olika tankar och känslor som resulterar i ett nytt perspektiv om livet. Trots kvinnornas nya omställning i livet menade de att livet ändå kunde levas bra i förhållande till sjukdomen MS. Denna litteraturstudie visar på att kvinnorna behöver stöd från andra för att klara av det dagliga livet. Mer forskning behövs för att sjuksköterskan skall kunna tillgodose individens behov utifrån personcentrerad omvårdnad.

  • 391.
    Debeljak, Zeljana
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Upplevelser av att leva med diabetes typ 22006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Diabetes är en av Sveriges vanligaste folksjukdomar. Omkring 300 000 personer uppskattas ha diabetes i Sverige. Det är en kronisk och obotlig sjukdom och en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar och stroke. Än så länge är sjukdomen den vanligaste orsaken till amputationer av nedre extremiteter, njursvikt och blindhet. Sjukdomen orsakar årligen stort lidande, sjukhusvistelse och nedsatt funktionsförmåga hos den drabbade människan. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Studien baserades på 8 vetenskapliga artiklar. Materialet analyserades med inspiration av Burnards analysmetod. Analysen resulterade 6 kategorier och 2 subkategorier. Det framkom tydligt hur svårt det var att förändra livsstil och att rädslan över vad som kunde hända i framtiden oroade de flesta personer. Karaktäristiskt var att trots kronisk sjukdom upplevde många sig som friska. Det behövs mer kunskaper för att få förståelse för hur det är att leva med kronisk sjukdom och att det är svårt att ändra livsstil. Ökade kunskaper hos vårdpersonalen om hur människor med diabetes upplever sin livssituation kan bidra till utveckling och förbättring av omvårdnaden.

  • 392.
    Dellqvist, Helén
    et al.
    Blekinge Institute of Technology.
    Bernow Johansson, Ulrika
    Blekinge Institute of Technology.
    Närståendes upplevelser av att skriftligt delge en levnadsberättelse om en person som drabbats av demenssjukdom och som flyttat till särskilt boende - en intervjustudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 393.
    Dellqvist, Helén
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Gredvall, Jeanette
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Anknytningsproblem: Mammans upplevelser2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Det har beskrivits hur upplevelserna av anknytningen till barnet kan variera beroende på mammans levnadshistoria. Med hjälp av anknytningsteorin förklarades anknytningsmönstrets betydelse för hur det sociala samspelet med omgivningen ser ut. Syftet med studien var att beskriva mammans upplevelser av att ej kunna knyta an till sitt nyfödda barn och problemområdet belystes med hjälp av självbiografier i en kvalitativ litteraturstudie. Resultatet redovisades under följande fyra kategorier: anknytningen blev inte som förväntat, prestationsångest och osäkerhet i mammarollen, känsla av att inte vara en bra mamma och ville inte vara med barnet. Slutsatsen blev att mammans upplevelser behöver lyftas fram och tydliggöras så att sjuksköterskan kan hjälpa igång och stödja mamman för att den livsviktiga anknytningen skall kunna slå rot.

  • 394.
    Dinic, Sladjana
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Hoorami, Evin
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Upplevelse av möten mellan flyktingar och den svenska vården: En litteraturstudie ur både sjuksköterskans och flyktingens perspektiv2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Allt fler personer kommer till Sverige från länder där kulturen skiljer sig från den svenska. Många av dessa personer har genomgått svåra trauman och det är en utmaning för den svenska vården att möta och hjälpa dessa personer. Flyktingar och sjuksköterskor har oftast olika förväntningar på möten i vården. Syftet med studien var att belysa upplevelser av möten mellan flyktingar och sjuksköterskor i den svenska vården. Metod: Innehållsanalys baserad på åtta artiklar med kvalitativ ansats. Resultatet visade att det ofta uppstår problem i vårdmöten mellan vårdare och personer som söker vård, på grund av kommunikationsproblem och kulturella skillnader. Slutsats: För att minska missförstånd i mötet mellan sjuksköterskor och personer med annan kulturell bakgrund, till exempel flyktingar med traumatiska upplevelser, bör svenska sjuksköterskor ha kunskaper i mångkulturell omvårdnad.

  • 395.
    Dittlau, Sara
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Fohlin, Marielle
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Palliativ vård: Värdefulla egenskaper i relationen mellan sjuksköterska och patient2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I palliativ vård var interaktionen mellan sjuksköterska och patient oerhört viktig för att patienten skulle uppleva sin sista tid både värdefull och fridfull. Tidigare forskning har dock visat att sjuksköterskans sätt att bemöta patienten inte alltid stämmer överens med patientens behov. Sjuksköterskan bär ansvaret för att vårdrelationen ska bli så bra som möjligt och därför måste kännedomen om patientens behov och önskemål finnas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vad som värdesattes i den vårdande relationen mellan sjuksköterska och patient vid palliativ vård. Metod: En kvalitativ litteraturstudie av åtta vetenskapliga artiklar har utförts med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet utmynnade i åtta värdefulla egenskaper som värdesattes av antingen både sjuksköterska och patient eller utav endast en part. De egenskaper som både sjuksköterska och patient värdesatte var symtomlindring, god kommunikationsförmåga, tillit och förtroende, att lära känna varandra och livskvalitet. Närvaro och engagemang värdesattes dock endast av sjuksköterskan. Trygghet och säkerhet samt humor identifierades endast som värdefulla egenskaper av patienten. Slutsats: Samtliga egenskaper som framkommit i studien var beroende av tid. Tid krävdes för att en god vårdrelation skulle uppstå och för att sjuksköterskans respektive patientens värderingar skulle kunna uppfyllas på bästa sätt.

  • 396.
    Dobre, Carolina
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Kommunikationshinder: En litteraturstudie som belyser mötet mellan vårdpersonal och patienter med invandrarbakgrund2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Antalet invandrare som kommer till Sverige har ökat de senaste åren. Inom vården träffar vi på fler och fler som talar ett annat språk och som kommer från en annan kultur. Ett bra möte mellan vårdpersonal och patient där båda kan förstå varandra är viktigt för att få en god och säker vård. Vid kommunikationshinder är användning av tolk, och ibland även anhöriga som översätter, till stor hjälp för att överbrygga språkbarriären. Kulturella skillnader kan också vara en svårighet i mötet. Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie belysa kommunikationshinder i mötet mellan vårdpersonal och patienter med invandrarbakgrund. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats genomfördes med sju vetenskapliga artiklar. De analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: språkbarriärens betydelse i mötet, kulturskillnaders påverkan vid kommunikation och tolkens inflytande på samtalet. Resultatet visade att språkbarriären utgjorde det största hindret för god kommunikation mellan vårdpersonal och patienter med invandrarbakgrund. Personalen kände sig osäker på om patienten hade förstått vad som förmedlats, ibland även då tolk hade översatt. Patienten kände sig hjälplös och var oengagerad i sin vårdsitation då han/hon ej förstod språket. Patienter som ej kunde språket var också sämre på att komma på uppföljande besök och följa sjukvårdens rekommendationer. Närvaro av tolk underlättade samtalen, men när en tolk fanns med gavs ofta mycket och komprimerad information vid ett och samma tillfälle. Vid spontana eller akuta situationer som uppstod fanns ofta ingen tolk och mycket information gick förlorad. Många patienter föredrog att en anhörig tolkade, fast risken var då större att informationen filtrerades genom den anhörige eller att patienten höll inne med saker som den ej ville tala om inför en anhörig. Kommunikationen försvårades också utav kulturella skillnader. Missuppfattningar kunde ske då en invandrare uttryckte sig eller uppförde sig på ett sätt som skiljde sig från vad personalen var van vid. Slutsats: Språkbarriären kunde minskas genom att använda tolk och i vissa fall även anhöriga som översatte. Tolkning var en nödvändighet för att förbättra kommunikationen mellan vårdpersonal och patienter med invandrarbakgrund. Vårdpersonal som arbetade med invandrare behövde även få en ökad kulturell kompetens för att få en bättre förståelse för patienten. En ökad förståelse för patientens situation desto bättre kunde vårdpersonalen hjälpa till och på så sätt minska missförstånd som uppstod.

  • 397.
    Durdel, Malin
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Högberg, Jenny
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Uppfattningar av lidande hos MS-drabbade: en empirisk studie med finska vårdare2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Multipel Skleros (MS) är en neurologisk sjukdom som kan medföra handikapp och även utgöra ett hot mot livet självt. Sjukdomen konfronterar ofta människan med upplevelser av lidande. Det är viktigt att vårdpersonal känner igen lidande då de i arbetet möter fenomenet dagligen. Först när vårdaren ser lidande kan det lindras. Studiens teoretiska referensram utgår från professor Katie Erikssons studier om lidande och tar fasta på definitioner av lidande och hur man kan lindra det. Studiens syfte var att beskriva finska vårdarens uppfattningar av MS-drabbades lidande och hur de kan lindra det. Sydtet besvaras genom en kvalitativ, empirisk studie med en fenomenografisk ansats. Innehållsanalys användes som metod då materialet från intervjuerna analyserades och sammanställdes. Resultatet visar fem vårdares berättelser om hur lidande uppfattas och hur de kan lindra det. Studien påvisar att vårdarna uppfattar att lidande hos MS-drabbade är att vilja men inte kunna, personens livsvärld krymper och förändras samt försoning, att läsa sig leva med sjukdomen. Vidare påvisas att vårdarna kan lindra lidande genom att se personen, att vara flexibel, kunnig och kreativ samt att de drabbade får uppleva gemenskap med andra som lever med MS.

  • 398.
    Dybeck, Johanna
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Anhörigas upplevelser av sjuksköterskans stöd vid oväntat dödsfall: En litteraturstudie2012Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Oväntat dödsfall av en familjemedlem innebär att döden inträffar oförutsett och uppfattas som en av de värsta traumatiska händelser som kan drabba anhöriga. I jämförelse med ett väntat dödsfall medför ett oväntat dödsfall att anhöriga kan ställas inför en svårare bearbetningsprocess, förändrad livssyn och en ökad risk att drabbas av psykologiska faktorer eftersom anhöriga inte har hunnit påbörja sitt sorgearbete. Kunskap om hur anhöriga upplever sjuksköterskans stöd vid ett oväntat dödsfall kan eventuellt hjälpa anhöriga till förbättrad hälsa, ökat välbefinnande och en förbättrad sorgereaktion. Joyce Travelbee menar att alla individer någon gång kommer i kontakt med lidande och därför bör sjuksköterskan bemästra hur hon på bästa sätt kan ge stöd åt anhöriga mitt i lidandet i form av ett oväntat dödsfall. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av sjuksköterskans stöd vid oväntat dödsfall. Metod: Studien baserades på en kvalitativ litteraturstudie av åtta artiklar analyserade utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Resultatet som framkom ur analysen delades in i fyra kategorier: omhändertagande, informativt stöd, kompetens och erfarenhet, samt känslomässigt engagemang. Resultatet visade att anhöriga upplevde stöd från sjuksköterskan i olika former som viktigt och betydelsefullt. Slutsats: När anhöriga upplevde tillräckligt stöd från sjuksköterskan bidrog detta till en förbättrad sorgereaktion.

  • 399.
    Dziak, D.
    et al.
    Faculty of Electrical and Control Engineering, Gdansk University of Technology, Gabriela Narutowicza 11/12, Gdansk, Poland.
    Jachimczyk, B.
    Faculty of Electrical and Control Engineering, Gdansk University of Technology, Gabriela Narutowicza 11/12, Gdansk, Poland.
    Kulesza, Wlodek
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Applied Signal Processing.
    Wirelessly interfacing objects and subjects of healthcare system - IoT approach2016In: Elektronika ir Elektrotechnika, ISSN 1392-1215, Vol. 22, no 3, p. 66-73Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Wireless sensor networks, WSN, for which development has begun by military applications, are nowadays applied to all human activities; e.g. in medicine for patience monitoring or to reduce the effects of disasters. Therefore, the WSNs area has been also one of the emerging and fast growing scientific fields. Increasing interest of WSNs is even caused by equally intense growth of interest in the Internet of Things domain, IoT, in which WSNs constitute a significant part. These reasons have brought about developing low cost, low-power and multi-function sensor nodes. However, the major fact that sensor nodes run quickly out of energy has been an issue and many energy efficient routing protocols have been proposed to solve this problem. Case study presented in this paper concern design of WSN in IoT concept from system lifetime perspective. A hierarchical routing technique, which shows energy efficiency, has been validated. Simulation results show that chosen technique prolongs the lifetime of the WSN compared to other investigated clustering schemes. The advantages of this method are validated by comparative studies. Index Terms - Energy efficiency; Internet of Things, routing protocol; wireless sensor networks.

  • 400.
    Dziak, Damian
    et al.
    Politechnika Gdanska, POL.
    Jachimczyk, Bartosz
    BetterSolutions S.A., POL.
    Kulesza, Wlodek
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Applied Signal Processing.
    IoT-based information system for healthcare application: Design methodology approach2017In: Applied Sciences, E-ISSN 2076-3417, Vol. - 7, no - 6, article id 596Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    - Over the last few decades, life expectancy has increased significantly. However, elderly people who live on their own often need assistance due to mobility difficulties, symptoms of dementia or other health problems. In such cases, an autonomous supporting system may be helpful. This paper proposes the Internet of Things (IoT)-based information system for indoor and outdoor use. Since the conducted survey of related works indicated a lack of methodological approaches to the design process, therefore a Design Methodology (DM), which approaches the design target from the perspective of the stakeholders, contracting authorities and potential users, is introduced. The implemented solution applies the three-axial accelerometer and magnetometer, Pedestrian Dead Reckoning (PDR), thresholding and the decision trees algorithm. Such an architecture enables the localization of a monitored person within four room-zones with accuracy; furthermore, it identifies falls and the activities of lying, standing, sitting and walking. Based on the identified activities, the system classifies current activities as normal, suspicious or dangerous, which is used to notify the healthcare staff about possible problems. The real-life scenarios validated the high robustness of the proposed solution. Moreover, the test results satisfied both stakeholders and future users and ensured further cooperation with the project. © 2017 by the authors.

567891011 351 - 400 of 1633
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf