Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
567891011 351 - 400 av 1485
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 351.
    Danielsson, Pär
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Andersson, Sandra
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Upplevelsen av beröring som en icke farmakologisk metod vid demenssjukdom2013Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Demens är en sjukdom som ökar på grund av att människor i världen lever längre. Farmakologiska metoders biverkningar hos personer med demens medför att vårdpersonal behöver en ny metod för att kunna hantera exempelvis oro och aggressivitet. Det kan göra att vårdpersonalen kan hantera svåra omvårdnadssituationer med hjälp av en icke farmakologisk metod. Beröring är en rekommenderad icke farmkologisk metod och det har under en lång tid varit känt att beröring har en positiv inverkan på människor och används mot exempelvis stress. Det finns olika beröringsmetoder som medför ett behag hos personer med demens, två av metoderna är massage och taktil massage. Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens upplevelse av beröring hos personer med demens. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Analysen utfördes med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av en innehållsanalys. Resultat: Resultatet uppmärksammade positiva upplevelser hos vårdpersonalen, beröring visade sig vara ett bra verktyg att använda mot aggressivitet och oro, vilket skapade en självständighet i omvårdnadsarbetet. Vårdpersonalen upplevde även att beröring var en personcentrerad metod vilket gjorde att vårdpersonalen fick avsätta tid med varje enskild individ. Vårdpersonalen upplevde att beröringen var tidskrävande vilket var en negativ aspekt metoden. Slutsats: Beröring kan vara en användbar icke farmakologisk metod i mötet med personer med demens. Vårdpersonalen kan använda beröring för att få en förståelse för personen bakom demensen och därmed arbeta personcentrerat i omvårdnaden. Vidare kvalitativ forskning krävs för att styrka vårdpersonalens positiva upplevelse av beröring.

  • 352.
    Darwall, Hanna
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Johansson, Jenny
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Att möta döende patienter: er sjuksköterskans perspektiv2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Se uppsats

  • 353.
    Davidsson, Kristin
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Åberg, Anna Grauers
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Patienters förmåga till livsstilsförändringar: En litteraturstudie om informationens betydelse för livsstilsförändringar hos patienter som överlevt en hjärtinfarkt2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrunden visar att en hjärtinfarkt kan påverkar hela människans syn på livet. Hjärtsjukdomar påverkas både av människans genetiska arvsmassa samt av varje individs livsstil. En hjärtinfarkt kan innebära en akut livskris både för patienterna och för deras närstående. De drabbas ofta av oro, ångest och osäkerhet, som ofta är ett resultat av patienternas livsstil, och deras tankar om att insjukna igen senare i framtiden. Dagens korta vårdtid kan innebära att patienterna har svårt att ta emot all information som ges. Syftet var att belysa om den information som sjuksköterskan ger till patienter med hjärtinfarkt under vårdtiden kan påverka deras inställning till livsstilsförändringar. Metoden som valdes var en systematisk litteraturstudie där resultatet är hämtat från åtta stycken kvalitativa artiklar respektive två kvantitativa artiklar som svarade mot arbetets syfte. Artiklarna analyserades utifrån Granheim & Lundman (2004) beskrivningsmodell av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att många patienter upplever osäkerhet och rädsla samt att de känner sig oförberedda när hemgången börjar närma sig. Patienterna tycker det är svårt att fortsätta med livsstilsförändringarna i hemmiljön på grund av okunskap och minskad motivation, vilket leder till att de nöjer sig med den medicinska behandlingen. Patienterna efterfrågar även individuellt anpassad information om medicinsk behandling, faktorer som kan förändra deras livsstil. Slutsatsen tyder på att all information mellan sjuksköterskan och patienterna bör ske mer individuellt och att livsstilsförändringar bör prioriteras mer. Patienterna får inte bara lita till den medicinska behandlingen. Författarna tycker att återbesök och samarbete mellan primärvården och sjukhusvården bör ingå som en del av vårdandets yttersta mål.

  • 354.
    Davidsson, Tove
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Gunnarsson, Amanda
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Kvinnors upplevelser av att leva med MS: En litteraturstudie baserad på patografier2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:  Multipel skleros (MS) är en neurologisk sjukdom som påverkar hela centrala nervsystemet, hjärnan och ryggmärgen. De individer som får diagnosen MS kan känna förtvivlan av sjukdomen och utveckla ihållande depressioner. Symtomen av sjukdomen kan göra så att individerna påverkas både psykiskt och fysiskt. Sjuksköterskan har en central roll att vårda individer med sjukdomen MS och försöka minska obalansen av hälsan som kan påverkas av den förändrade livssituationen.  

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med MS.

    Metod: Metoden som användes för att besvara studiens syfte var en kvalitativ litteraturstudie baserad på patografier. Dataanalysen i studien gjordes med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Fyra huvudkategorier framkom och åtta stycken underkategorier: Motstridiga tankar och känslor, sjukdomens påverkan, när vardagen kommer tillbaka och när livet vänder. Kvinnorna upplevde att livet inte kunde fortsätta som tidigare, de kunde inte undvika att sjukdomen påverkade deras liv och de upplevde ibland att sjukdomen höll på att sluka dem helt och hållet. Gemensamt för kvinnorna var att de började känna en rädsla över vilka konsekvenser sjukdomen skulle medföra i deras liv och då var kvinnornas närstående ett stort stöd för dem. Två av kvinnorna påbörjade en behandling vilket gav dem hopp och tacksamhet för framtiden. Sjukdomen MS krävde en omställning i livet och kvinnorna behövde nu försöka anpassa sig till sin nya vardag.

    Slutsats: Att insjukna i MS gav kvinnorna olika upplevelser i stort mångfald där de handskas med olika tankar och känslor som resulterar i ett nytt perspektiv om livet. Trots kvinnornas nya omställning i livet menade de att livet ändå kunde levas bra i förhållande till sjukdomen MS. Denna litteraturstudie visar på att kvinnorna behöver stöd från andra för att klara av det dagliga livet. Mer forskning behövs för att sjuksköterskan skall kunna tillgodose individens behov utifrån personcentrerad omvårdnad.

  • 355.
    Debeljak, Zeljana
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Upplevelser av att leva med diabetes typ 22006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Diabetes är en av Sveriges vanligaste folksjukdomar. Omkring 300 000 personer uppskattas ha diabetes i Sverige. Det är en kronisk och obotlig sjukdom och en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar och stroke. Än så länge är sjukdomen den vanligaste orsaken till amputationer av nedre extremiteter, njursvikt och blindhet. Sjukdomen orsakar årligen stort lidande, sjukhusvistelse och nedsatt funktionsförmåga hos den drabbade människan. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Studien baserades på 8 vetenskapliga artiklar. Materialet analyserades med inspiration av Burnards analysmetod. Analysen resulterade 6 kategorier och 2 subkategorier. Det framkom tydligt hur svårt det var att förändra livsstil och att rädslan över vad som kunde hända i framtiden oroade de flesta personer. Karaktäristiskt var att trots kronisk sjukdom upplevde många sig som friska. Det behövs mer kunskaper för att få förståelse för hur det är att leva med kronisk sjukdom och att det är svårt att ändra livsstil. Ökade kunskaper hos vårdpersonalen om hur människor med diabetes upplever sin livssituation kan bidra till utveckling och förbättring av omvårdnaden.

  • 356.
    Dellqvist, Helén
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola.
    Bernow Johansson, Ulrika
    Blekinge Tekniska Högskola.
    Närståendes upplevelser av att skriftligt delge en levnadsberättelse om en person som drabbats av demenssjukdom och som flyttat till särskilt boende - en intervjustudie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 357.
    Dellqvist, Helén
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Gredvall, Jeanette
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Anknytningsproblem: Mammans upplevelser2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det har beskrivits hur upplevelserna av anknytningen till barnet kan variera beroende på mammans levnadshistoria. Med hjälp av anknytningsteorin förklarades anknytningsmönstrets betydelse för hur det sociala samspelet med omgivningen ser ut. Syftet med studien var att beskriva mammans upplevelser av att ej kunna knyta an till sitt nyfödda barn och problemområdet belystes med hjälp av självbiografier i en kvalitativ litteraturstudie. Resultatet redovisades under följande fyra kategorier: anknytningen blev inte som förväntat, prestationsångest och osäkerhet i mammarollen, känsla av att inte vara en bra mamma och ville inte vara med barnet. Slutsatsen blev att mammans upplevelser behöver lyftas fram och tydliggöras så att sjuksköterskan kan hjälpa igång och stödja mamman för att den livsviktiga anknytningen skall kunna slå rot.

  • 358.
    Dinic, Sladjana
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Hoorami, Evin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Upplevelse av möten mellan flyktingar och den svenska vården: En litteraturstudie ur både sjuksköterskans och flyktingens perspektiv2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Allt fler personer kommer till Sverige från länder där kulturen skiljer sig från den svenska. Många av dessa personer har genomgått svåra trauman och det är en utmaning för den svenska vården att möta och hjälpa dessa personer. Flyktingar och sjuksköterskor har oftast olika förväntningar på möten i vården. Syftet med studien var att belysa upplevelser av möten mellan flyktingar och sjuksköterskor i den svenska vården. Metod: Innehållsanalys baserad på åtta artiklar med kvalitativ ansats. Resultatet visade att det ofta uppstår problem i vårdmöten mellan vårdare och personer som söker vård, på grund av kommunikationsproblem och kulturella skillnader. Slutsats: För att minska missförstånd i mötet mellan sjuksköterskor och personer med annan kulturell bakgrund, till exempel flyktingar med traumatiska upplevelser, bör svenska sjuksköterskor ha kunskaper i mångkulturell omvårdnad.

  • 359.
    Dittlau, Sara
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Fohlin, Marielle
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Palliativ vård: Värdefulla egenskaper i relationen mellan sjuksköterska och patient2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I palliativ vård var interaktionen mellan sjuksköterska och patient oerhört viktig för att patienten skulle uppleva sin sista tid både värdefull och fridfull. Tidigare forskning har dock visat att sjuksköterskans sätt att bemöta patienten inte alltid stämmer överens med patientens behov. Sjuksköterskan bär ansvaret för att vårdrelationen ska bli så bra som möjligt och därför måste kännedomen om patientens behov och önskemål finnas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vad som värdesattes i den vårdande relationen mellan sjuksköterska och patient vid palliativ vård. Metod: En kvalitativ litteraturstudie av åtta vetenskapliga artiklar har utförts med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet utmynnade i åtta värdefulla egenskaper som värdesattes av antingen både sjuksköterska och patient eller utav endast en part. De egenskaper som både sjuksköterska och patient värdesatte var symtomlindring, god kommunikationsförmåga, tillit och förtroende, att lära känna varandra och livskvalitet. Närvaro och engagemang värdesattes dock endast av sjuksköterskan. Trygghet och säkerhet samt humor identifierades endast som värdefulla egenskaper av patienten. Slutsats: Samtliga egenskaper som framkommit i studien var beroende av tid. Tid krävdes för att en god vårdrelation skulle uppstå och för att sjuksköterskans respektive patientens värderingar skulle kunna uppfyllas på bästa sätt.

  • 360.
    Dobre, Carolina
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Kommunikationshinder: En litteraturstudie som belyser mötet mellan vårdpersonal och patienter med invandrarbakgrund2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Antalet invandrare som kommer till Sverige har ökat de senaste åren. Inom vården träffar vi på fler och fler som talar ett annat språk och som kommer från en annan kultur. Ett bra möte mellan vårdpersonal och patient där båda kan förstå varandra är viktigt för att få en god och säker vård. Vid kommunikationshinder är användning av tolk, och ibland även anhöriga som översätter, till stor hjälp för att överbrygga språkbarriären. Kulturella skillnader kan också vara en svårighet i mötet. Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie belysa kommunikationshinder i mötet mellan vårdpersonal och patienter med invandrarbakgrund. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats genomfördes med sju vetenskapliga artiklar. De analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: språkbarriärens betydelse i mötet, kulturskillnaders påverkan vid kommunikation och tolkens inflytande på samtalet. Resultatet visade att språkbarriären utgjorde det största hindret för god kommunikation mellan vårdpersonal och patienter med invandrarbakgrund. Personalen kände sig osäker på om patienten hade förstått vad som förmedlats, ibland även då tolk hade översatt. Patienten kände sig hjälplös och var oengagerad i sin vårdsitation då han/hon ej förstod språket. Patienter som ej kunde språket var också sämre på att komma på uppföljande besök och följa sjukvårdens rekommendationer. Närvaro av tolk underlättade samtalen, men när en tolk fanns med gavs ofta mycket och komprimerad information vid ett och samma tillfälle. Vid spontana eller akuta situationer som uppstod fanns ofta ingen tolk och mycket information gick förlorad. Många patienter föredrog att en anhörig tolkade, fast risken var då större att informationen filtrerades genom den anhörige eller att patienten höll inne med saker som den ej ville tala om inför en anhörig. Kommunikationen försvårades också utav kulturella skillnader. Missuppfattningar kunde ske då en invandrare uttryckte sig eller uppförde sig på ett sätt som skiljde sig från vad personalen var van vid. Slutsats: Språkbarriären kunde minskas genom att använda tolk och i vissa fall även anhöriga som översatte. Tolkning var en nödvändighet för att förbättra kommunikationen mellan vårdpersonal och patienter med invandrarbakgrund. Vårdpersonal som arbetade med invandrare behövde även få en ökad kulturell kompetens för att få en bättre förståelse för patienten. En ökad förståelse för patientens situation desto bättre kunde vårdpersonalen hjälpa till och på så sätt minska missförstånd som uppstod.

  • 361.
    Durdel, Malin
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Högberg, Jenny
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Uppfattningar av lidande hos MS-drabbade: en empirisk studie med finska vårdare2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Multipel Skleros (MS) är en neurologisk sjukdom som kan medföra handikapp och även utgöra ett hot mot livet självt. Sjukdomen konfronterar ofta människan med upplevelser av lidande. Det är viktigt att vårdpersonal känner igen lidande då de i arbetet möter fenomenet dagligen. Först när vårdaren ser lidande kan det lindras. Studiens teoretiska referensram utgår från professor Katie Erikssons studier om lidande och tar fasta på definitioner av lidande och hur man kan lindra det. Studiens syfte var att beskriva finska vårdarens uppfattningar av MS-drabbades lidande och hur de kan lindra det. Sydtet besvaras genom en kvalitativ, empirisk studie med en fenomenografisk ansats. Innehållsanalys användes som metod då materialet från intervjuerna analyserades och sammanställdes. Resultatet visar fem vårdares berättelser om hur lidande uppfattas och hur de kan lindra det. Studien påvisar att vårdarna uppfattar att lidande hos MS-drabbade är att vilja men inte kunna, personens livsvärld krymper och förändras samt försoning, att läsa sig leva med sjukdomen. Vidare påvisas att vårdarna kan lindra lidande genom att se personen, att vara flexibel, kunnig och kreativ samt att de drabbade får uppleva gemenskap med andra som lever med MS.

  • 362.
    Dybeck, Johanna
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Anhörigas upplevelser av sjuksköterskans stöd vid oväntat dödsfall: En litteraturstudie2012Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Oväntat dödsfall av en familjemedlem innebär att döden inträffar oförutsett och uppfattas som en av de värsta traumatiska händelser som kan drabba anhöriga. I jämförelse med ett väntat dödsfall medför ett oväntat dödsfall att anhöriga kan ställas inför en svårare bearbetningsprocess, förändrad livssyn och en ökad risk att drabbas av psykologiska faktorer eftersom anhöriga inte har hunnit påbörja sitt sorgearbete. Kunskap om hur anhöriga upplever sjuksköterskans stöd vid ett oväntat dödsfall kan eventuellt hjälpa anhöriga till förbättrad hälsa, ökat välbefinnande och en förbättrad sorgereaktion. Joyce Travelbee menar att alla individer någon gång kommer i kontakt med lidande och därför bör sjuksköterskan bemästra hur hon på bästa sätt kan ge stöd åt anhöriga mitt i lidandet i form av ett oväntat dödsfall. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av sjuksköterskans stöd vid oväntat dödsfall. Metod: Studien baserades på en kvalitativ litteraturstudie av åtta artiklar analyserade utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Resultatet som framkom ur analysen delades in i fyra kategorier: omhändertagande, informativt stöd, kompetens och erfarenhet, samt känslomässigt engagemang. Resultatet visade att anhöriga upplevde stöd från sjuksköterskan i olika former som viktigt och betydelsefullt. Slutsats: När anhöriga upplevde tillräckligt stöd från sjuksköterskan bidrog detta till en förbättrad sorgereaktion.

  • 363. Ebbeskog, B
    et al.
    Ekman, Sirkka-Liisa
    Elderly persons' experiences of living with venous leg ulcer: living in a dialectal relationship between freedom and imprisonment2001Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 15, nr 3, s. 235-243Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim was to illuminate elderly persons' experiences of living with venous leg ulcer. Fifteen persons 74-89 years of age with active leg ulcer were interviewed. Data were analysed utilizing a phenomenological-hermeneutic approach inspired by Ricoeur. The analysis includes dialectic movement between understanding and explanation of the text as a whole and its parts, In the structural analysis four themes were identified: emotional consequences of altered body image, living a restricted life, achievement of well-being in connection with a painful wound and bandage, and struggle between hope and despair with regard to a lengthy healing process. The comprehensive understanding indicated that the meaning of living with venous leg ulcer can be understood as a dialectal relationship between, on the one hand the feeling of being imprisoned in the body, the bandage and the home, and on the other hand, hope of freedom from a burdensome body. The results indicate that the concept, body of image, is vitally relevant to the caring, of elderly people with venous leg ulcer. The study shows the importance of recognizing the persons' perceptions of their leg ulcers and the impact of these perceptions on well-being. Nurses can thereby anticipate problems and provide more sensitive care.

  • 364.
    Edin, Elin
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Herremo, Sofia
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Möten mellan sjuksköterskor och anhöriga till patienter i palliativ vård: En litteraturstudie2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskan har ett ansvar att stödja anhöriga till patienter i palliativ vård då det är betydelsefullt för att de skall kunna medverka i och förstå den vårdande situationen. Varje möte är unikt och det krävs en anpassningsbarhet och en fungerande kommunikation. Kommunikationen mellan sjuksköterskan och anhöriga leder till tolerans, samverkan och tillfredsställande av behov. Syftet med studien var att beskriva möten mellan sjuksköterskor och anhöriga till patienter i palliativ vård. Metoden som har använts var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteraturstudien grundades på nio vetenskapliga artiklar och resultatet i dessa har metodiskt analyserats. I resultatet framkom det två kategorier och en subkategori. Den första kategorin ”Att komma nära med respekt”, beskrev att sjuksköterskan tyckte det var bra med närheten till anhöriga och att de sågs som en resurs i omvårdnaden. Men det kunde även vara påfrestande med de anhörigas närhet, då de kunde vara negativt inställda till sjukvården. Subkategorin ”Kommunikation en viktig förutsättning” beskrev kommunikation som nyckeln till ett bra vårdande. Kommunikation var viktigt för båda parter, då information kunde utbytas och det gjorde relationen och vårdandet ultimat. Den andra kategorin ”En god relation kräver tid och tillit” beskrev att det var en förutsättning att ge varandra tid i mötet och då tid inte fanns kunde relationen bli lidande. Slutsatsen var att både sjuksköterskor och anhöriga fann det viktigt att skapa en god tillitsfull relation men det är en balansgång mellan att komma nära och för nära varandra i mötet. Tiden och kommunikationen var två av de viktigaste verktygen i interaktionen och det som är avgörande för hur relationen kan bli.

  • 365.
    Edlund, Linnea
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Karlsson, Amanda
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    När en familjemedlem vårdas i livets slutskede - anhörigas upplevelser: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Palliativ vård delas in i en tidig och en sen fas. Den sena fasen definieras som livets slutskede där målsättningen är att bland annat lindra lidande, bidra till god livskvalité samt erbjuda stöd till anhöriga. Anhöriga har ofta en betydande roll i livets slutskede och det är därför av betydelse att beskriva anhörigas upplevelser när deras familjemedlem är i livets slutskede för att sjukvårdspersonalen på somatiska vårdavdelningar ska få ökad kunskap och förståelse.

    Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser när en familjemedlem vårdas i livets slutskede på en somatisk vårdavdelning.

    Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. De vetenskapliga artiklarnas resultatdelar analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.

    Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; betydelsen av information beskriver att anhöriga upplevde att det var betydelsefullt att få information, betydelsen av omsorg som beskriver anhörigas upplevelser av omsorg från sjukvårdspersonalen, betydelsen av stöd som beskriver att anhöriga kunde uppleva en osäkerhet och att stödet var av betydelse samt betydelsen av att vara tillsammans där anhöriga upplevde ett behov av att vara tillsammans med sin familjemedlem och att det kunde hjälpa dem hantera situationen.

    Slutsats: Det är av betydelse att de anhöriga får information, omsorg och stöd från sjukvårdspersonalen men även att de anhöriga får tillbringa tid tillsammans med sin familjemedlem som vårdas i livets slutskede på en somatisk vårdavdelning. Ytterligare sammanställningar kan behövas för att beskriva anhörigas upplevelser när deras familjemedlem vårdas i livets slutskede. 

  • 366.
    Edman, Jessica
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Fridolfsson, Sara
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Sjuksköterskors smärtbedömning av barn med postoperativ smärta2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det är inte ovanligt att barn ligger på sjukhus för postoperativ vård. För sjuksköterskan är en viktig del i den postoperativa vården att försöka lindra den postoperativa smärtan. För att detta ska ske på ett säkert sätt utför sjuksköterskor smärtbedömningar. Det finns en del hjälpmedel att tillgå men det krävs också en viss erfarenhet och kunskap om hur barn uttrycker smärta. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors smärtbedömning, med hjälp av smärtskattningshjälpmedel, hos barn med postoperativ smärta. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie där 8 vetenskapliga artiklar använts. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) analysmodell. Resultat: De mest uttalade tillvägagångssätten som sjuksköterskor använder sig av i sin smärtbedömning redovisas i fyra kategorier; Bristande kontinuitet i smärtbedömningar, Förhållningssätt till smärtskattningshjälpmedel, Observation av smärtbeteende och Individuell tolkning av smärtbedömning. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor använder sig av olika tillvägagångssätt när de skulle bedöma barns postoperativa smärta. Att sjuksköterskor skulle använda sig av smärtskattningshjälpmedel i samband med bedömningen av barnens smärta var inte självklart.

  • 367.
    Edmundsson, Sofie
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Hansson, Maria
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Familjens lidande då en familjemedlem som drabbats av stroke återgår till vardagen: En kvalitativ studie2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att drabbas av en stroke är inte bara ett slag mot den person som insjuknar, utan även ett slag för hela familjen. Det uppstår en förändring för familjen då den sjuke ska återgå till vardagen i hemmet. Familjen kan hamna i en roll där de tvingas fungera som vårdare, de måste hjälpa till med det som den drabbade inte själv klarar att utföra och livet måste ibland planeras om. Vi vill lyfta fram familjen och deras lidande. Vårt syfte var att studera familjens lidande då en familjemedlem som fått stroke återgår till vardagen i hemmet. Studien var en kvalitativ studie som baserades på två skönlitterära böcker. Analysen som gjordes utgick från människors berättelser, som var relaterade till hälsa, lidande och vård. Analysen baserades på Graneheim och Lundmans innehållsanalys. I resultatet framkom det att familjerna till personer som drabbats av stroke upplever olika typer av lidande då den sjuke återgår till vardagen i hemmet. Det handlar om lidande i form av skam eller skuld. Sorg är en vanlig återkommande känsla som beskrivs i de böcker som analyserats, så även lidande som uppkommer utav de förändringar som ofta sker då någon drabbas av en stroke. Förändringarna kan handla om relationer, det sociala livet eller vardagliga förändringar i livet som att inte kunna göra det man brukar. Även att kämpa, känna oro eller att förtränga känslor som ilska, irritation eller sorg är lidande som familjemedlemmar till strokedrabbade beskriver i böckerna. Som slutsats fanns lidandet genomgående hos de anhöriga som gestaltar sina känslor i böckerna. Detta stöds i tidigare studier.

  • 368.
    Eggers, Thomas
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Ekman, Sirkka-Liisa
    Norberg, Astrid
    Nursing staff's understanding expressions of people with advanced dementia disease.2013Ingår i: Research and Theory for Nursing Practice, ISSN 1541-6577, E-ISSN 1945-7286, Vol. 27, nr 1, s. 19-34Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    People with advanced dementia disease (ADD) are known to have communication difficulties and thus it presents a challenge in understanding the expressions of these people. Because successful communication presupposes cooperation at least between 2 individuals, both individual's actions must be acknowledged. The aim of this study is to describe nursing staff's ways of understanding the expressions of people with ADD when communicating with them. Interviews from 8 nursing staff were analyzed using qualitative content analysis. Two themes were constructed: "Being in communication" and "Doing communication." Being in communication means that nursing staff perceive people with ADD as being capable of communication. Doing communication means that nursing staff attempt different individualized strategies to understand what people with ADD communicate. Good care of people with ADD presupposes nursing staff that are willing and able to relate to other people and to maintain good care for people with ADD continuous education and supervision are needed.

  • 369.
    Ehrenpris, Sofia
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Thomsen, Sanna
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Äldre personers upplevelse av sjuksköterskans omvårdnad på akutmottagningar2015Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Dagens akutsjukvård är inte anpassad för att möta den äldre patienten. Vården kompliceras av läkemedel och samtidiga sjukdomar. Den äldre individen får även allt svårare att hantera stress, en ängslan och oro infinner sig. Sjuksköterskans roll i mötet på akutmottagningen är att etablera en god och trygg kontakt, på så kort tid som möjligt. Sjuksköterskan ska även tillgodose den äldre individens behov under vistelsen. Syfte: Syftet med studien var att belysa äldre personers upplevelse av sjuksköterskans omvårdnad på akutmottagningar. Metod: En litteraturstudie med baserad på sju vetenskapliga artiklar som redogör för studier genomförda med en kvalitativ ansats. De inkluderande artiklarnas resultat analyserades utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet grundar sig på att äldre personer på akutmottagningen upplever sjuksköterskans omvårdnad som tillfredsställande under triagedelen. Under resterande väntetid upplevde de äldre personerna sig som bortglömda och otrygga. Slutsats: Befolkningen blir allt äldre, vilket sätter sjuksköterskans geriatriska kunskap på plats. Detta gäller främst på akutmottagningarna då de det är ett av de första stegen i vårdkedjan där den äldre generationen är återkommande. Dock behövs det mer forskning utifrån de äldre personerna som befinner sig på akutmottagningarna och deras upplevelser av sjuksköterskans omvårdnad.

  • 370.
    Einarsson, Maria
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Lennartsson, Lina
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Att leva med Amyotrofisk lateralskleros: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är ett samlingsnamn för en rad olika neurodegenerativa sjukdomar. Gemensamt och karaktäristiskt för dessa sjukdomar är att de är progressiva och successivt bryter ner det motoriska nervsystemet. För att kunna tillgodose dessa personers omvårdnadsbehov så är det av vikt att sjuksköterskan besitter kunskaper om hur det är att leva med ALS. Sammanställning av litteraturen om personers upplevelse av sin sjukdom är betydelsefull och kan hjälpa sjuksköterskor till att bättre möta omvårdnadsbehoven och bidra till en mer personcentrerad omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelse av att leva med amyotrofisk lateralskleros. Metod: En litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna analyserades med en manifest innehållsanalys beskriven av Graneheim och Lundman. Resultat: Resultatet speglar personers upplevelse av att leva med amyotrofisk lateralskleros genom tre kategorier innehållande underkategorier. Kategorierna är Känslomässig påverkan, Existentiella frågor och mening i livet samt Förändrad livssituation. Slutsats: Att leva med ALS visade sig kunna upplevas på många olika sätt och man kan se individuella skillnader i upplevelsen av detta. Insjuknandet i ALS medför en rad olika fysiska förändringar men även förändringar i hur livet värderas, sättet att tänka på sina anhöriga och sättet att utföra vardagliga aktiviteter. Dessa förändringar hos den som insjuknat orsakar en rad olika känslor som måste tas i beaktan för att förstå den specifika individens upplevelser. Föreliggande studie skapar en förståelse för hur det kan kännas att leva med ALS som skulle kunna användas av sjuksköterskor för att utveckla omvårdnaden av denna grupp personer. Vidare forskning krävs för att sjuksköterskor ska bli mer medvetna om hur en person kan uppleva att leva med ALS för att i större utsträckning kunna utföra personcentrerad omvårdnad.

  • 371.
    Einarsson, Susann
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälso- och naturvetenskap.
    Karlsson, Mette
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälso- och naturvetenskap.
    Bröst cancerpatienters upplevelser i mötet med sjuksköterskan: En litteraturstudie2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    År 2000 fick 6 348 kvinnor diagnosen bröst cancer. Bröst cancer är därmed den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Personer som har fått diagnosen cancer upplever stora existentiella förändringar, osäkerhet och ensamhet. Syftet med denna studie var att beskriva bröst cancerpatienters upplevelser i mötet med sjuksköterskan. Studien är en litteraturstudie och författarna har använt sig av Polit & Hunglers modell. I resultatet framgick det att kvinnornas upplevelser i mötet med sjuksköterskan var både positiva och negativa. Resultatet indelades i fyra olika teman: sjuksköterskans bemötande, tillgänglighet, sjuksköterskans kompetens och kommunikation ? information. Beroende på hur kvinnorna upplevde mötet med sjuksköterskan ledde det till antigen lidande eller välbefinnande. Positiva upplevelser ökade kvinnornas välbefinnande medan negativa upplevelser orsakade lidande. Ingen av kvinnorna lämnades dock oberörd efter mötet med sjuksköterskan. Resultatet visade att sjuksköterskans bemötande var avgörande för hur kvinnorna klarade av sin sjukdomssituation. Om kvinnorna var ångestfyllda, förnekande eller hade accepterat sin situation färgade deras upplevelser av mötet med sjuksköterskan.

  • 372.
    Ekberg, Anna
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Personcentrerad omvårdnad av personer med demenssjukdom: En intervjustudie2012Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för att evidensbasera vård- och omsorg vid demenssjukdom, framhålls personcentrerad omvårdnad som en viktig del. En person med demenssjukdom kan bli bemött som en icke-person; ”den dementa”, då symtomen som demenssjukdomen medför kan göra att själva sjukdomen fokuseras istället för personen. Genom att arbeta utifrån personcentrerad omvårdnad, ges redskapen att se personen. Vård- och omsorgspersonal utbildar sig inom personcentrerad omvårdnad genom Demens ABC. Svårigheter i att implementera nya kunskaper, gör det betydelsefullt att belysa hur omvårdnaden kan ta sig i uttryck i praxis. Syftet med denna studie var att belysa hur vård- och omsorgspersonal som genomgått utbildningen Demens ABC, beskriver hur omvårdnaden av personer med demenssjukdom kan ta sig i uttryck i praxis. Metod Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie av nio vård- och omsorgspersonal. Intervjuerna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys, inspirerad av Burnards metod. Resultat Görandet, rymde de olika praktiska moment som fanns i omvårdnaden hos en person med demenssjukdom. Varandet, rymde fyra underkategorier som representerade de olika kvaliteter som fanns i omvårdnaden och gav en bild av hur omvårdnaden utfördes: Visa hänsyn, Skapa mening, Skapa förståelse och bygga relationer samt Skapa trygghet. Slutsats Personcentrerad omvårdnad användes av vård- och omsorgspersonalen, vilket i sig kanske inte var anmärkningsvärt. Det anmärkningsvärda var att vård- och omsorgspersonalen även visade en förståelse och vilja att inte bara se världen utifrån perspektivet av personen, utan även agerade inom dennes värld. Är det själva agerandet som är det särskiljande i omvårdnaden om den fokuserar på "en person med demenssjukdom” och inte ”den dementa”?

  • 373.
    Ekberg, Anna
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Cederrand, Elena
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Upplevelser av livsstilsförändringar hos personer med diabetes typ 2: En litteraturstudie2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Diabetes typ 2 är ett globalt växande problem. Ökad livslängd, minskad fysisk aktivitet och viktökning orsakad av förändrad kostsammansättning ges som orsaker till ökande prevalens. Personer som redan är sjuka i diabetes typ 2 rekommenderas att aktivt delta i behandlingen och stabilisera sin sjukdom då främst genom livsstilsförändringar med fokus på kostomläggning och ökad fysisk aktivitet. Livsstilsförändringarna kan upplevas som möjligheter men också som begränsningar, varför det är viktigt att sjuksköterskor visar förståelse och stödjer personerna. Syftet med studien var att belysa hur personer med diabetes typ 2 kan beskriva upplevelser av att genomföra livsstilsförändringar. Studien genomfördes som en litteraturstudie grundad på tio vetenskapliga artiklar baserade på studier med kvalitativ design. Fem kategorier framkom; Upplevelser av kroppslig karaktär, Upplevelser av psykologisk karaktär, Upplevelser av social karaktär, Upplevelser av andlig karaktär och Upplevelser av vårdpersonalens stöd. De livsstilsförändringar personerna genomförde påverkade naturligtvis den fysiska kroppen men kunde inte isoleras från de psykologiska, sociala och existentiella sidorna av personernas liv. Kategorierna gav en samlad bild över hur viktigt det var att sjuksköterskor hade ett holistiskt synsätt i mötet med personer med diabetes typ 2. Omvårdnaden bör utgå från personcentrerad vård, där personernas individuella önskningar, behov och förväntningar uppfylls.

  • 374.
    Ekberg, Johanna
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Westermark, Johan
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Att vara man och sjuksköterska i vården: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva manliga sjuksköterskors upplevelser att vara man och sjuksköterska i hälso- och sjukvård. Litteraturstudien utfördes med en induktiv ansats där forskning och litteratur på området sammanställdes. En sökning av relevanta studier gjordes i två olika databaser och resulterade i tretton studier som valdes till resultatet. Resultatet sammanställdes genom en kvalitativ innehålsanalys där tre huvudkategorier identifierades: Manliga sjuksköterskor upplever svårigheter i vårdandet, Fördomar mot manliga sjuksköterskor och Förväntningar på maskulinitet. Resultatet visar på att det finns många svårigheter att vara man och arbeta som sjusköterska i vården. Flera faktorer pekar på diskriminering, svårigheter att ge omvårdnad och förutfattade meningar om vad som är manligt kontra kvinnligt. Den feminina stämplen på sjuksköterskeyrket skapar ojämlikhet mellan könen och innebär en barriär för manliga sjuksköterskor. 

  • 375.
    Ekdahl, Katrin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Att motivera patienter med ischemisk hjärtsjukdom till förändrad livsstil2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ohälsosam livsstil som rökning, högt kaloriintag, fysisk inaktivitet och stress kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar, vilket utgör det största folkhälsoproblemet i Sverige. Svårigheten att hålla fast vid hälsosamma beteende hos individer med hjärt-kärlsjukdomar är ett väsentligt problem, därför är det viktigt att undersöka sambanden bland faktorer som påverkar individuell motivation. Huvudtesen i Dorothea Orem egenvårdsteori är att människor i allmänhet har förmågan och motivationen för att främja sin egen hälsa och förebygga sjukdom, ibland behöver individen av olika skäl hjälp att utföra handlingar som upprätthåller/främjar liv, hälsa och välbefinnande. Syftet med studien var att belysa faktorer som motiverar patienter med ischemisk hjärtsjukdom till förändrad livsstil. Metoden som användes var litteraturstudie. Resultatet av analysen utmynnade i två huvudkategorier: skäl till förändring och styrka till förändring. Under huvudkategorin skäl till förändring kunde tre subkategorier urskiljas: information ger sjukdomsinsikt och motivation, rädsla som motiverande faktor, acceptera och få kontroll översjukdom. Under huvudkategorin styrka till förändring kunde fem subkategorier urskiljas: fokusering och planering, fördelar av förändring, att kompromissa, positiv attityd, stöd. Litteraturstudien har ökat författarens förståelse och kunskap om vad som är motiverande i livsstilsförändringar hos personer med ischemisk hjärtsjukdom. Att skälen och styrkan till livsstilsförändring är olika hos olika individer är något som vårdpersonal bör tänka på när det gäller att motivera en person med ischemisk hjärtsjukdom.

  • 376.
    Ekestubbe, Jonas
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Pettersson, Ann-Christin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Att vårdas på akuten: Patienters upplevelser av vårdpersonalens bemötande på akutmottagningen2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Till akutmottagningen kommer en stor variation av patienter med olika sorters skador/sjukdomar. Många är oroliga över sitt tillstånd och för många är det den första kontakten med sjukvården. Vårdpersonalens bemötande är därför av stor betydelse. Syftet med studien var att undersöka hur patienter upplever vårdpersonalens bemötande på akutmottagningen. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie med svenska och engelska vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom det att den medicinska vården prioriterades högre än den omvårdnadsmässiga. Patienterna kände rädsla, oro och ovisshet i många situationer på akutmottagningen, men det visade sig också att de hade en förståelse för personalen och deras arbetssituation.

  • 377.
    Eklund, Björn
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Knap, Simon
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    En beskrivning av sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med sjukdomen HIV/AIDS: En litteraturstudie2013Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Patienter som har sjukdomen HIV/AIDS är en patientgrupp som väcker många känslor, både positiva och negativa, hos sjuksköterskor. Dessa sjuksköterskors upplevelser jämställs med en individs upplevelser och kan därför inte fullt förstås av utomstående personer. Att vårda patienter som har sjukdomen HIV/AIDS är fysiskt, psykiskt samt emotionellt påfrestande eftersom sjukdomen är terminal. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som har sjukdomen HIV/AIDS. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Kvalitetgranskningsformulär enligt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011). Innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Att uppleva arbetet som meningslöst och att känna sig maktlöst är vanligt i detta psykiskt, fysiskt och emotionellt påfrestande arbete. Sjuksköterskor upplever behov av mer kunskap och förståelse inför patienter med sjukdomen HIV/AIDS. Rädsla är också en vanlig upplevelse i vårdandet av denna patientgrupp, ofta relaterat till smitta. Trots allt detta finns det ändå en tillfredsställelse och stolthet i att ge god vård till denna patientgrupp. Slutsats: Sjuksköterskorna behöver generellt mer specifik kunskap om sjukdomen HIV/AIDS då detta under studien framkommit som ett behov som anses nödvändigt för att kunna ge en god vård samt en ett bra bemötande.

  • 378.
    Eklund, Emelie
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Kösanlioglu, Gulcin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Mötet mellan sjukvårdspersonal och personer med HIV2012Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: HIV (Humant Immunbristvirus) gör att kroppens eget immunförsvar bryts ner. Idag finns ingen bot mot HIV, dock finns det bromsmediciner. Mötet mellan sjukvårdspersonal och personer med HIV är grunden för en god omvårdnad, samt att främja hälsa för personer med HIV. WHO poängterar allas rätt till lika vård och att diskriminering mot personer med HIV inte ska förekomma. Därför är det viktigt att undersöka hur mötet upplevs av personer med HIV och sjukvårdspersonalen. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva mötet mellan sjukvårdspersonal och personer med HIV. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. I studien användes åtta artiklar som analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av en innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att diskriminering förekom i mötet mellan sjukvårdspersonal och personer med HIV. Det förekom även att en del sjukvårdspersonal kände medlidande för personer med HIV och behandlade dem utan särbehandling på grund av deras sjukdom. Resultatet pekade även på att sjukvårdspersonalen upplevde rädsla och att avståndstagande förekom, då sjukvårdspersonalen var rädd att bli smittad. Slutsats: Föreliggande studie visade att personer med HIV blev utsatta för diskriminering och negativa attityder i mötet med sjukvårdspersonalen. Genom denna studie kan sjukvårdspersonal ta del av forskning om upplevelserna vid mötet mellan sjukvårdspersonal och personer med HIV som förhoppningsvis kan bidra till ökad kunskap och en möjlighet till ett förbättrat möte för alla inblandade parter.

  • 379.
    Eklund, Inez
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Arvidsson, Lina
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Motiverande samtal vid diabetes typ 2 – patienternas erfarenheter: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar dagligen. För patienterna med denna sjukdom kan det innebära att de behöver genomföra livsstilsförändringar och att de behöver ta ett stort ansvar gällande sin egenvård. Dessa livsstilsförändringar kan lättare genomföras med hjälp av motiverande samtal. Motiverande samtal kan användas av sjuksköterskan och den bygger på att framkalla och stärka patientens egen motivation till förändring och för att hjälpa patienten med sin egenvård.

    Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av motiverande samtal vid diabetes typ 2.

    Metod: En litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ- och mixad metod. Forsberg och Wengströms kvalitetgranskningsmall användes för att kvalitetsgranska de valda artiklarna. Graneheim och Lundmans beskrivning av en innehållsanalys användes vid dataanalysen med manifesta innehåll och med inslag av latent innehåll.

    Resultat: Av dataanalysen framkom fyra kategorier som besvarade studiens syfte. Betydelsen av att få stöd av sjuksköterskan, påvisar att sjuksköterskan med hjälp av stöd och uppmuntran påverkade patienternas motivation. Vikten av eget ansvar, påvisar att patienterna behövde ta eget ansvar under de motiverande samtalen för att de skulle bli motiverade. Betydelse av sjuksköterskans kompetens, beskriver att patienternas erfarenheter av de motiverande samtalen påverkades av sjuksköters kans kompetens gällande diabetes typ 2 och motiverande samtal. Att förstå vikten av att genomföra livsstilsförändringar, påvisar att patienterna behövde förstå hur viktigt det var med livsstilsförändringar samt att vissa patienter kände att det kunde vara svårt om de inte hade den vilja och motivation som krävdes.

    Slutsats: Studiens resultat visar att patienterna med diabetes typ 2 ansåg motiverande samtal som något positivt. Dock fanns det vissa patienter som hade svårigheter med att ta eget ansvar och att förstå vikten av att genomföra livsstilsförändringar vid de motiverande samtalen. Patienterna kände att det var av vikt att sjuksköterskan och patienten arbetade tillsammans samt att sjuksköterskan fanns som stöd för att öka motivationen. Antalet artiklar som framkom vid datainsamlingen visar på att det är ett litet forskningsområde. Det behövs mer forskning för att utöka kunskapen och användandet av motiverande samtal inom diabetes typ 2.

  • 380.
    Eklund, Marléne
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Mattisson, Amanda
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    En andra chans- Patienters upplevelser efter en levertransplantation.: -En litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Utvecklingen av levertransplantationer fortskrider och resulterar i att allt fler genomförs men även att behovet av organ ökar. År 2014 utfördes sammanlagt 814 organtransplantationer i Sverige, varav ca 22 % var totala levertransplantationer. Att få en lever från en annan människa innebär en andra chans i livet för dessa individer. Däremot finns det alltid en risk med en transplantation i form av avstötning och infektioner. Detta sätter individen i en psykiskt och fysiskt påfrestande situation.Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser efter en levertransplantation.  

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på åtta vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: I analysen uppenbarades två huvudkategorier: Kroppsliga upplevelser efter en levertransplantation och Upplevda känslor efter en levertransplantation. Huvudresultatet av denna studie har visat vara patienters behov att få tala med någon om sina psykosociala upplevelser för att få råd om hur de skall hantera sina svåra situationer. De hade behov av att vårdpersonalen skulle se helheten hos dem.

    Slutsats: Studien talar för vikten av att kunna förse sjuksköterskor med fler verktyg för att hantera bemötandet och omvårdnaden av patienter som genomgått en levertransplantation. Detta för att kunna utveckla en god vårdrelation gentemot patienterna. Slutligen uppmanar denna studie till vidare forskning utifrån patientperspektiv inom den postoperativa tidsperioden vid levertransplantationer.

  • 381.
    Eklund Netterberg, Jessica
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Persson, Emelie
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt – personers upplevelser: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtinfarkt är ett av de största folkhälsoproblemen i världen och i Sverige insjuknar runt 30 000 personer varje år. Livsstilsförändringar vad gäller rökstopp, förändrade kostvanor och ökad fysisk aktivitet är de råd som sjuksköterskor rekommenderar efter genomgången hjärtinfarkt. En livsstilsförändring mot en hälsosam livsstil kan minska risken för återinsjuknande i hjärtinfarkt och det är därför av betydelse att personer som genomgått hjärtinfarkt får stöd att genomföra livsstilsförändringar.

    Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser vid genomförande av livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt.

    Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sju vetenskapliga artiklar. För att analysera de vetenskapliga artiklarna användes Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.   

    Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier; Oro och rädsla för ny hjärtinfarkt, Förståelse för sjukdomen, Fysiska begränsningar, Stödets betydelse samt Nya vanor och rutiner.

    Slutsats: Vid genomförande av livsstilsförändringar upplevde personer som genomgått hjärtinfarkt aspekter som både hindrade och underlättade deras motivation och förmåga. För att öka personers möjlighet till livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt är det av betydelse att sjuksköterskan i utformning av stödjande omvårdnadsinsatser tar hänsyn till personernas olika behov och önskemål. Ytterligare forskning behövs kring personers upplevelser vid genomförande av livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt i olika åldersgrupper. 

  • 382.
    Eklundh, Ida
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Gustavsson, Karl-Gustav
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Värdighet i vardagen för personer med demenssjukdom: en litteraturstudie2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I arbetet inom vård och omsorg kommer sjuksköterskan i stort sett på varenda arbetsplans i kontakt med personer med demenssjukdom, som ofta är mycket vårdkrävande då de kan uppträda aggressivt och oroligt. Syftet med uppsatsen var att beskriva hur personer med demenssjukdom behåller sin värdighet i det vårdande mötet med hjälp av musik (i musik ingår även sånt) och beröring. Studien är en litteraturstudie och utgår ifrån en kvalitativ metodansatse. analysmetoden har varit en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att personer med demenssjukdom som är agiterade och aggressiva blir lugna och harmoniska, mer samarbetsvilliga och självmedvetna när mysik spelas för dom. Detta i sin tur leder till att vårdaren inte behöver ta till "vålds"-åtgärder för att kunna utföra exempelvis morgonarbetet. Värdigheten bibehålls därigenom och patienten behöver inte uppleva situationen som kränkande. Genom musiken kan personer med demenssjukdom känna sig oberoende och självständig samt få kontroll över sin tillvaro och därigenom känna frihet och en känsla av ansvar. Även beröring har visat på minskad oro och aggressivitet, dock inte i lika stor utsträckning som musiken. Övergripande resultat från vår studie är att ett vårdande möte med personer med demenssjukdom visar att om vårdare sammanförde musik och beröring gentemot dessa patienter, så skulle det få en gynnsam effekt. Detta skulle bidra till att värdigheten bibehölls och att kränkande handlingar skulle uteslutas.

  • 383.
    Ekstrand, Emelia
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Tovesson, Erika
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Hur är det att ge stöd till patienter i nöd? Sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till patienter med cancer2013Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att ge psykosocialt stöd till patienter inom den onkologiska omvårdnaden ställer höga krav på sjuksköterskorna då de möter patienterna i deras svåraste stunder. På grund av att sjuksköterskorna har olika erfarenheter kan det vara svårt att veta hur det är att ge psykosocialt stöd till dessa patienter. Det kan tänkas att det finns olika faktorer som påverkar detta och därför behövs det mer kunskap om hur det är för sjuksköterskor att ge psykosocialt stöd till denna patientgrupp. Syfte: Syftet med studien vara att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till patienter med cancer. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Nio artiklar innefattades i resultatet. Kvalitetsgranskningen av artiklarna utfördes med hjälp av CASP och innehållsanalysen utfördes med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av en manifest innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom det att sjuksköterskorna erfor att de hade för lite kunskap om hur de ska ge psykosocialt stöd till patienter med cancer. Det visade sig även att tidsbrist var ett vanligt problem inom den onkologiska omvårdnaden. Sjuksköterskorna blev många gånger berörda av patienternas livsöden och det hade en stor inverkan på både deras yrkesliv och privatliv. Slutsats: Sjuksköterskorna inom den onkologiska omvårdnaden erfor att det var många olika faktorer som inverkade på deras förmågor att ge patienterna ett bra psykosocialt stöd.

  • 384.
    Ekström, Mimmi
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Maina, Lina
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Sjuksköterskans upplevelser av vårdrelationen med vuxna patienter som har cancer. En litteraturstudie.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I världen är cancer en av de främsta orsakerna till sjuklighet och dödlighet. De som lever med cancer och de som insjuknar i cancer kommer att bli allt fler. Tidigare studier visar att sjuksköterskor utan specialistutbildning inte alltid känner sig beredda på att möta patienter som har cancer. Dessa patienter har ett stort behov av sjuksköterskors stöd, då de ofta befinner sig i sårbara situationer. Sjuksköterskorna har därför en betydande roll för patienter som har cancer, då den mellanmänskliga relationen med sjuksköterskan kan bidra till att öka patientens känsla av välmående. Att skapa en vårdrelation är därför mycket viktig i omvårdnaden och tillåter sjuksköterskorna att komma närmare deras patienter.

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vårdrelationen med vuxna patienter som har cancer.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design. Artiklarnas resultat analyserades utifrån en manifest innehållsanalys som inspirerades av Graneheim och Lundman (2004).

    Resultat: Efter genomförd analys utformades tre kategorier: Skapa en god vårdrelation, Svårigheter i vårdrelationen och Sjuksköterskans känslomässiga påverkan, med tillhörande underkategorier. Resultatet visar sjuksköterskors upplevelser av vad som behövs för att skapa en god vårdrelation, vilka eventuella svårigheter som kan uppkomma och påverka sjuksköterskor i vårdrelationen och hur vårdrelationen påverkar sjuksköterskorna känslomässigt.

    Slutsats: Cancer är idag en växande folksjukdom och sannolikheten är stor att sjuksköterskan någon gång under sitt yrkesliv kommer att vårda patienter som har cancer. För att sjuksköterskan ska känna sig trygg med att kunna etablera en så god vårdrelation som möjligt med patienter som har cancer behövs en fördjupad kunskap och förståelse om sjuksköterskornas upplevelser av denna vårdrelation. 

  • 385.
    Ekvall, Annica
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Kjellgren, Annika
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Att förlora sin trygghet: En litteraturstudie om barns upplevelser då de mister en förälder2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det har i tidigare studier framkommit att barnen glöms bort i sorgearbete då de mister en förälder och att barnen inte får bearbeta sorgen som de upplever. Om inte barnet får bearbeta sin sorg kan det bli deprimerat i framtiden. Studiens syfte är att beskriva barns upplevelser av att förlora en förälder. Studien är en litteraturstudie gjord på två böcker där barnen genom författarna beskriver upplevelserna av att mista en förälder. Böckerna analyserades sedan enligt en innehållsanalys. Flera viktiga aspekter framkommer i resultatet så som att barnen känner ensamhet, rädsla och hur viktigt barnen tycker det är att bli sedda. Flera barn kände även att de svek den bortgånga föräldern eftersom de med tiden glömde saker som handlade om föräldern. Vi vill att resultatet i vårt arbete skall användas av vårdpersonal för att underlätta i situationen för det drabbade barnet.

  • 386.
    El-Hessi, Dalal
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Safi, Nadia
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Invandrares upplevelser av kommunikation med vårdpersonal2012Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den ökade globala invandringen har bidragit till att det blir fler invandrare som söker vård, vilket ställer nya krav på hälso- och sjukvården. För en bra kommunikation och därmed även en god vårdkvalitet bör kunskapen om invandrarpatientens upplevelser av kommunikation med vårdpersonal ökas. Språkbarriärer kan begränsa kommunikationen samt hindra patienter och vårdpersonal från att skapa en god vårdrelation. Syfte: Syftet var att belysa invandrares upplevelser av kommunikation med vårdpersonal. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultatet är byggt på åtta vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Följande tre kategorier framkom; upplevelsen av att bli illa bemött, upplevelsen av att vara nöjd med kommunikationen och upplevelsen av språkbarriärer. Patienterna upplevde att deras informationsbehov och tolkbehov inte blev tillfredställt. I många situationer användes anhöriga som tolk vilket vissa av patienterna upplevde en trygghet i, medan andra upplevde att det var problematiskt. Patienterna upplevde att det var frustrerande att inte kunna göra sig förstådda eftersom de då hindrades från att vara delaktiga i sin vård och resulterade i en upplevelse av hjälplöshet. Slutsats: Alla patienter har rätt till adekvat och begriplig information om sin hälsa och eventuella undersökningar som ska genomföras. På grund av att vårdpersonal inte har överseende med invandrarpatienters bristande språkkunskaper ges de heller ingen möjlighet till att vara delaktiga i sin vård och upplever hjälplöshet. Vårdpersonal behöver engagera sig i att underlätta språkbarriärer.

  • 387.
    Eliasson, Martina
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Ericsson, Anna
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Hu(mår) du?: Att belysa användningen av humor i omvårdnaden av patienten utifrån ett sjuksköterskeperspektiv2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Humor är ett komplext fenomen som är vanligt förekommande i sociala sammanhang, därmed således också i omvårdnaden. Den generella uppfattningen om humor är dess positiva inverkan på individen men användning av humor vid fel tillfällen kan få konsekvenser för sjuksköterskans omvårdnad av patienten. Syftet med studien är att belysa användningen av humor i omvårdnaden av patienten utifrån ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden som använts är en kvalitativ litteraturstudie med granskning och sammanställning av åtta vetenskapliga artiklar. En innehållsanalys gjordes. I resultatet framkom fyra huvudkategorier; humorns användning för omvårdnadsrelationen, användning av humor för patientens välbefinnande, humorns användning i hantering av svåra situationer och situationer där humor bör anpassas. Även fyra subkategorier framkom; samhörigheten mellan sjuksköterskan och patienten, humor i kommunikationen med patienten, bevarandet av integritet och sjuksköterskans erfarenheter. De framkomna kategorierna påvisar humorns användning i olika situationer. Genomgående är dock att användning av humor ska ske med eftertanke eftersom varje patient är unik, likaså situationen.

  • 388.
    Eliasson, Sofie
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Manneklint, Therése
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Upplevelser av att leva med MS: En litteraturstudie2013Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Multipel Skleros (MS) är en komplex sjukdom med ett oförutsägbart förlopp. Andra personer kan missförstå personer med MS och kan ha svårt att identifiera deras särskilda behov. Stödet från bland annat sjuksköterskor tenderar även ibland att inte vara tillräckligt och kommunikationen kring sjukdomen mellan dem och personer med MS kan vara bristande. Sjukdomen MS påverkar livet för personer som lever med denna på olika sätt och kan då skapa varierande upplevelser. Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelser av att leva med MS. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserades på åtta vetenskapliga artiklar, vilka analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fem kategorier och fem underkategorier. Personer med MS kunde uppleva olika förändrade kroppsliga funktioner, en påverkad självbild, samt utanförskap. De kunde även uppleva skiftande relationer och stöd, samt ovisshet inför framtiden. Slutsats: Studien kan ses som en sammanställning som gör det lättare att överblicka personers upplevelser av att leva med MS. Allt för att öka förståelsen för dessa personer och för att kunna ge ett gott stöd som är anpassat till varje individ som lever med sjukdomen. Framtida forskning skulle exempelvis kunna fokusera på mäns upplevelser av att leva med MS och anhörigas upplevelser kring sjukdomen. Det framtagna resultatet visade att de anhöriga var värdefulla för personer med MS. Mäns upplevelser kan vara viktiga att fokusera på, då det främst är kvinnliga deltagare i tidigare forskning och mäns och kvinnors upplevelser kring MS antas kunna skilja sig åt.

  • 389.
    Elmgren, Birgitta
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Viétor, Jan Jonasson
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Salcin, Senada
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Vårdarens kvaliteter och patientens välbefinnande inom den palliativa vården2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning: Många människor dör på en institution av något slag. Dessa människor har rätt att förvänta sig bästa möjliga välbefinnande under den sista tiden av sitt liv. För vårdaren som arbetar inom den palliativa vården ställer detta stora krav. Studiens syfte var att belysa de kvaliteter hos vårdaren som kan medföra välbefinnande för patienten i den palliativa vården. Metoden som användes var litteraturstudie. Resultatet visar att, förmågan att ingjuta hopp och stärka patientens resurser, ett empatiskt förhållningssätt och förmågan att skapa förtroende och närhet är de kvaliteter som vårdaren bör besitta för att kunna bistå patienten. Diskussionen visar att sättet som vårdaren bemöter patienten är väsentligt for patientens välbefinnande.

  • 390. Emami, A
    et al.
    Torres, S
    Lipson, JG
    Ekman, Sirkka-Liisa
    An ethnographic study of a day care center for Iranian immigrant seniors2000Ingår i: Western Journal of Nursing Research, ISSN 0193-9459, E-ISSN 1552-8456, Vol. 22, nr 2, s. 169-188Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Late-in-life immigrants are often at risk for psychological stress and social isolation because of language problems, small social networks, and cultural differences from the host society. Community intervention programs can reduce such stress and isolation. In this article, the authors describe a Swedish municipality's culturally appropriate intervention program for elderly Iranian immigrants based on ethnographic data gathered during a 12 month period The description includes the activities provided by the program and the experiences of the elderly Iranian immigrants who participate regularly in these activities. The findings document the positive impact of regular participation in the center's activities on the elders' well-being and health.

  • 391.
    Emmerfors, Louise
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Hansson, Lina
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Vad stöd innebär för anhöriga när någon i dess närhet fått en stroke2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Stroke är en av de stora folksjukdomarna i Sverige och anses vara den anhöriges sjukdom på grund av de stora konsekvenser den medför. Därav är anhörigstöd av olika former av stor betydelse för att den anhörige ska kunna uppleva en tryggare tillvaro. Syfte: Studiens syfte var att belysa vad anhöriga upplever som stöd när någon i dess närhet fått en stroke. Metod: En intervjustudie baserad på tre intervjuer med kvalitativ ansats. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades med inspiration av Philip Burnards analysmodell. Sex subkategorier framkom och delades in under två huvudkategorier. Resultat: Det har framkommit att vikten av stöd för anhöriga är av stor betydelse. Då några av deltagarna ej fick informativt stöd vid ankomst till sjukhus upplevdes otrygghet. Alla deltagare upplevde dock stödet från personalen på avdelningarna som positivt genom att de blev sedda. Även familj och vänner var ovärderliga då dessa kunde bistå med att lyssna och ge konkreta stöd. Slutsats: I studien har det framkommit att begreppet stod, i olika former, ar för anhöriga av stor vikt for att uppleva trygghet i tillvaron efter att stroke inträffat i familjen. Då deltagarna i studien fått olika mycket stöd, är det märkbart att mer utbildning i ämnet anhörigvård krävs hos vårdpersonal.

  • 392.
    Emužienė, Vilma
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    The meaning of abortion experience for women2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Problem area: It is important to understand how women view their abortion experiences retrospectively, how they reconstruct their meaning after undergoing personal, psychological and emotional events changes. The central aspect of the argument is that women’s retrospective understandings of abortion are not static and unchanging and these meanings are not the same for all women. Retrospective meanings are when with time women may bring new perceptions to their reflections on the first abortion experience. After many years this process can be a painful for women, because when they look back on something, they might discover more options than at the time of their abortions. They might think about their abortions as a mistake can feel varying degrees of pain, grief and loss. However some might feel that they have made the right decision. THE AIMS OF MASTER THESIS The overall aim of this master thesis was to investigate and describe how women create meaning about their experiences of first abortion. The thesis is designed as a two parts study. Systematically review of the literature relating to abortion and women’s experiences was used in 1st study. A literature review based on thirty one scientific articles from 1989-2004, from the databases of PubMed, MUSE and Elin @ Blekinge, with the purpose to describe women’s experiences about abortion. A qualitative method with semi-structured interviews was used in 2 study. Data collected from gynecology units X and Y of Women’s Consulting Centers. Twelve women took part in a semi-structured interview one-two times (about 30 min. to 1 hour). Four women took part in interview before the abortion, then the first days following the abortion and eight women answered questions after few (1 to 12) months after abortion. The author was the sole interviewer to the participants and pilot-tested the interview guide with one woman. Data analysis. Content analysis was used to classify the answers of the semi– structured questions. There was no specific theory used to classify information, data was the sole source of the analysis. The content analysis study goal is to offer knowledge of the experience relating to certain phenomenon (first abortion) and will also give a deeper understanding of the studied phenomenon. Through this analysis, the author tried to perceive the themes/categories in the written material. Results. Three themes - meaning of abortion, psychological effects of the abortion, retrospective abortion experiences - emerged from the literature review (I part). Results of the qualitative study (II part) will be offered (presented) through the 4 main themes: struggling to find meaning of abortion for self and for life, coping with emotional subsequences, keeping on being who I was or perceiving life, wishing emotional supporting from family and friends. The result of the study showed that most of women experienced negative feelings after their first abortion, which they expressed verbally. However, those feelings are subjective. The results showed that, this knowledge would help us understand the importance of how to manage women feelings after their first abortion, in order to minimize their discomfort and alleviate the suffering.

  • 393.
    Enarsson, Ida
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Widenfors, Camilla
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Hur kvinnor med Anorexia nervosa upplever vården: en litteraturstudie om tre kvinnors självbiografiska verk2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Människan är idag betydligt mer medveten än tidigare om vad mat innehåller och vad som bör ätas och inte. Trots detta löper människor samtidigt en allt större risk att drabbas av ätstörningar och viktproblem. Anorexia nervosa drabbar ungefär en av hundra flickor och ca en av tusen pojkar. Sjukdomen kan beskrivas som en stark rädsla för att gå upp i vikt tillsammans med en förvrängd kroppsuppfattning. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med Anorexia nervosa upplever vården. Metod: Som metod valdes att göra en litteraturstudie av skönlitterära verk. Analysen gjordes med inspiration av Graneheim och Lundmans analysmodell. Resultat: Resultatet visade att kvinnor med anorexia i huvudsak hade negativa upplevelser av vården. De upplevde brist på empati och förståelse från personalen. Kvinnorna beskrev känslor av tvång, maktlöshet och kontroll i behandlingen. Diskussion: I diskussionen kom författarna till denna studie fram till att vidare forskning bör fokusera på Anorexia nervosa för att öka kunskapen och förståelsen för sjukdomen. Speciellt med tanke på att det är ett växande problem både nationellt och internationellt.

  • 394.
    Enberg, Eva
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Idbrant, Maria
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Nära anhörigas upplevelser av att leva med en person med Alzheimers sjukdom2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Alzheimers sjukdom är den vanligaste av alla demenssjukdomarna. Den kallas även för de anhörigas sjukdom, eftersom en hel familj drabbas om någon familjemedlem får denna diagnos. Att drabbas av Alzheimers sjukdom kan innebära en stor förändring för alla inblandade. När en människa drabbas av kronisk sjukdom, förändras hela livssituationen, både för den drabbade och dennes familj. Syftet med studien var att beskriva hur de närmast anhöriga upplever att leva med en person drabbad av Alzheimers sjukdom. En litteraturstudie har gjorts och resultatet har arbetats fram genom innehållsanalys. Resultatet visar att det många gånger är en tung börda för de nära anhöriga att leva med den demensdrabbade personen. Resultatet presenterades i form av sju huvudkategorier; Rädslan från det obekanta, Flykt från det obekanta, Förtvivlan över att inte kunna påverka situationen, Vrede som ett uttryck för besvikelse, Sorg över förändringen, Dåligt samvete och Det nya livet. Dessa känslor kan ses som en del i en krisreaktion. Eftersom de nära anhöriga drabbas av någon form av kristillstånd, anknöts studien till en kristeori.

  • 395.
    Eneroth, Jennie
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Folbert, Anne
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Kvinnors utsagor av mötet med vårdpersonal under sjukdomstiden vid bröstcancer2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje dag insjuknar mellan femton till tjugo kvinnor i bröstcancer i Sverige. På senare år har det skett en ökning av sjukdomen som forskarna ännu inte vet orsaken till. För varje kvinna som drabbas av bröstcancer innebär det en total förändring av hennes liv. För vårdpersonal som möter dessa kvinnor är det viktigt att tänka på att kvinnorna vanligtvis befinner sig i någon krisreaktion. Under mötet är kommunikationen grundläggande för förståelsen mellan människor. Studiens teoretiska referensram utgick ifrån omvårdnadsteoretikern Joyce Travelbee som inriktar sig på omvårdnadens mellanmänskliga dimension. Studiens syfte var att belysa kvinnornas utsagor av mötet med vårdpersonal under sjukdomstiden vid bröstcancer. En innehållsanalys av tre skönlitterära böcker, skrivna av bröstcancerdrabbade kvinnor, användes för att uppnå syftet. Böckerna analyserades efter inspiration från Burnards analysmetod. Resultaten av denna studie presenteras i fyra kategorier: kommunikation, delaktighet, trygghet och hopp. Slutsatsen som kan dras av resultaten är att de fyra kategorierna visar på faktorer som är viktiga för vårdpersonal att tänka på i alla möten.

  • 396.
    Engblom, Anna
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Johansson, Tove
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Upplevelsen av att leva med långvarig smärta2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Var femte person i Sverige lider av långvarig smärta. Smärtan räknas som långvarig när den pågått i minst tre månader. Långvarig smärta är en individuell upplevelse som inte går att mäta tillförlitligt. Det kan vara svårt för omgivningen att bemöta och förstå människor med långvarig smärta, då kliniska tecken på smärta ofta saknas. Syfte: Syftet med studien var att belysa människors upplevelser av att leva med långvarig smärta, sett ur ett livsvärldsperspektiv. Metod: Studien utfördes som en kvalitativ litteraturstudie och baserades på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades enligt Graneheim och Lundmans modell. Resultat: Långvarig smärta påverkade människors livsvärld på flera olika sätt. Människor med långvarig smärta upplevde en bristande förståelse från omgivningen då smärtan inte alltid syntes utanpå individen. Smärtan gjorde att de kände sig begränsade både fysiskt, socialt, i arbetet och vardagen. De upplevde att de fick anpassa sitt liv efter smärtan. Smärtan medförde känslor som nedstämdhet, oro, ensamhet och uppgivenhet etc. En del upplevde att de hade lärt sig att kontrollera smärtan genom att lyssna på kroppen, medan andra inte kunde kontrollera den och förnekade istället sin kropp. Slutsats: Långvarig smärta är inget som uppträder ensamt utan åtföljs av andra symptom och inskränkningar i det dagliga livet. För att förstå människor med långvarig smärta fodras ett livsvärldsperspektiv, där varje individs unikhet sätts i fokus.

  • 397.
    Engdahl, Maria
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Lepping, Sanne
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios i det dagliga livet: En litteraturstudie baserad på bloggar2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Endometrios är en autoimmun sjukdom där livmoderslemhinnan växer på andra ställen i kroppen än livmoderhålan. I Sverige lider cirka var tionde kvinna i fertil ålder av den kroniska sjukdomen som kan ge upphov till smärta, infertilitet och allmänna sjukdomskänslor. Sjuksköterskans roll är att främja hälsa samt stötta och hjälpa personen i att hantera sin ohälsa eller sjukdom. En ökad förståelse och kunskap om hur endometrios påverkar kvinnors dagliga aktiviteter kan förebygga onödigt lidande och bidra till en god omvårdnad.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa hur kvinnors dagliga aktiviteter påverkas av endometrios.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på fem bloggar som analyserades med inspiration av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.

    Resultat: Analysförförandet resulterade i tre huvudkategorier: grundläggande aktiviteter påverkas, arbets- och skollivet påverkas, samt sociala aktiviteter påverkas. Påverkan på grundläggande aktiviteter har underkategorierna svårt att sova, svårt att äta samt svårt att vara fysiskt aktiv.

    Slutsats: Resultatet indikerar på att endometrios har en negativ påverkan på kvinnornas dagliga aktiviteter, vilket främst beror på smärta. Adekvat smärtlindring behövs för att minska kvinnornas lidande och för att göra vardagen mer hanterbar. En ökad förståelse för sjukdomens påverkan på kvinnornas dagliga aktiviteter kan förbättra sjuksköterskans bemötande gentemot dessa kvinnor och minska lidande.

    Nyckelord: blogg, dagliga aktiviteter, endometrios, lidande.

  • 398.
    Engels, Kristina
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Greene, Marie
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Efter hjärtoperationen: En litteraturstudie kring patientens upplevelser av den första postoperativa tiden i hemmet2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Nya operationsmetoder inom hjärtkirurgin effektiviserar sjukhusvården och kan medföra kortare vårdtider för patienten. Kunskap och förståelse kring patientens upplevelser efter operationen, bidrar till att vård och behandling på sjukhus optimeras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av den första tiden i hemmet efter en hjärtoperation. Metoden utgörs av en litteraturstudie. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys har tio artiklar analyserats. Resultatet utmynnade i sex kategorier: den förändrade kroppen påverkar återhämtningen, mentala och kognitiva förändringar, när förväntningarna inte infrias, när livet återvänder till det normala, behov av hjälp och stöd och förtröstan inför framtiden. Patienterna uppfattade att de varit med om ett trauma som skapade en oförutsägbar och främmande kropp. Smärtan var svårtolkad och stark och humöret pendlade mellan ytterligheter. Livet kunde ta slut vilken sekund som helst. Det saknades information och beroendet till familjen och vännerna var stort. Upplevelsen av att ligga andra till last var betydande för många. Trots detta ville patienterna tag i sina liv och återvinna sin hälsa genom egen initiativkraft. Sårbarheten följde patienterna genom den första tiden och skapade ett medvetande om att de hade varit med om något utöver det vanliga. Hopp och förtröstan fanns hela tiden som ett sätt att gå vidare och tro på framtiden. Studiens resultat öppnar möjligheter för framtida forskning kring frågor om vad som händer med patienterna om sjukhusen kortar ner vårdtider. Hur patienternas livsvärld påverkas och vad innebär det för dem som är närstående.

  • 399.
    Englesson, Boel
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Lind, Clara
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Omvårdnadsåtgärder som används för att främja god sömn inom slutenvården2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sömn är ett grundläggande behov och är viktigt för kroppens alla funktioner. Sömnbrist kan leda till flera negativa konsekvenser för människan. Det är många patienter inom slutenvården som uppger att de sover dåligt på sjukhus, detta kan bero på många saker. Det är sjuksköterskans ansvar att främja patienters hälsa och därför är det betydelsefullt att sjuksköterskan kan främja patienters sömn inom slutenvården.

    Syfte: Syftet är att beskriva omvårdnadsåtgärder som används för att främja god sömn inom slutenvården.

    Metod: Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt enligt Friberg (2017) beskrivning, baserad på nio kvalitativa och tre kvantitativa artiklar. Analysen genomfördes i enlighet med Whittemore och Knafls (2005) metod för integrerade studier.

    Resultat: God sömn inom slutenvården kan främjas genom att skapa en god sovmiljö, genom att möta människans individuella behov och genom planera omvårdnaden.

    Slutsats: Inom slutenvården fanns det flera olika omvårdnadsåtgärder som främjade god sömn. Det framkom i denna studie att sjuksköterskan genom enkla omvårdnadsåtgärder kunde påverka miljön positivt och därav främja patienters sömn inom slutenvården. Denna studie påvisar även vikten av att möta patienten individuella behov för att patienten ska känna sig trygg och på så sätt främja sömnen. Det framkom även i denna studies resultat att planering och flexibilitet var avgörande för att patienten ska få en sammanhållen sömn och därmed en god sömn inom slutenvården.

  • 400.
    Englesson, Christel
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa.
    Äldres framtidssyn och funderingar med fokus på vård och omsorg2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    The western societies is characterized by a strong future concern and the members of the society are valued most of all according to their capability to produce. In our time the elder ness is representing a rapidly increasing number of relatively well kept elders. What sight of the future does the aging human have? Are one meditating of what kind of service and care one are going to need? The purpose with this study was to describe how individuals in ages between 60 and 96 sees, both the future and their coming need for care in relation to sex, age, social activities and experienced health. The material was taken from “SNAC-Blekinge” witch is a part of a bigger national study; SNAC (The Swedish National study on Aging and Care). The analysis showed that elder persons rather remain living at home even though they get ill. Women meditates more often than men about the future and what kind of help they will be needing. The future sight of the elders has a obvious connection to experienced health – the better health the brighter future view.

567891011 351 - 400 av 1485
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf