Change search
Refine search result
6789101112 401 - 450 of 1633
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 401. Ebbeskog, B
    et al.
    Ekman, Sirkka-Liisa
    Elderly persons' experiences of living with venous leg ulcer: living in a dialectal relationship between freedom and imprisonment2001In: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 15, no 3, p. 235-243Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim was to illuminate elderly persons' experiences of living with venous leg ulcer. Fifteen persons 74-89 years of age with active leg ulcer were interviewed. Data were analysed utilizing a phenomenological-hermeneutic approach inspired by Ricoeur. The analysis includes dialectic movement between understanding and explanation of the text as a whole and its parts, In the structural analysis four themes were identified: emotional consequences of altered body image, living a restricted life, achievement of well-being in connection with a painful wound and bandage, and struggle between hope and despair with regard to a lengthy healing process. The comprehensive understanding indicated that the meaning of living with venous leg ulcer can be understood as a dialectal relationship between, on the one hand the feeling of being imprisoned in the body, the bandage and the home, and on the other hand, hope of freedom from a burdensome body. The results indicate that the concept, body of image, is vitally relevant to the caring, of elderly people with venous leg ulcer. The study shows the importance of recognizing the persons' perceptions of their leg ulcers and the impact of these perceptions on well-being. Nurses can thereby anticipate problems and provide more sensitive care.

  • 402.
    Edin, Elin
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Herremo, Sofia
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Möten mellan sjuksköterskor och anhöriga till patienter i palliativ vård: En litteraturstudie2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskan har ett ansvar att stödja anhöriga till patienter i palliativ vård då det är betydelsefullt för att de skall kunna medverka i och förstå den vårdande situationen. Varje möte är unikt och det krävs en anpassningsbarhet och en fungerande kommunikation. Kommunikationen mellan sjuksköterskan och anhöriga leder till tolerans, samverkan och tillfredsställande av behov. Syftet med studien var att beskriva möten mellan sjuksköterskor och anhöriga till patienter i palliativ vård. Metoden som har använts var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteraturstudien grundades på nio vetenskapliga artiklar och resultatet i dessa har metodiskt analyserats. I resultatet framkom det två kategorier och en subkategori. Den första kategorin ”Att komma nära med respekt”, beskrev att sjuksköterskan tyckte det var bra med närheten till anhöriga och att de sågs som en resurs i omvårdnaden. Men det kunde även vara påfrestande med de anhörigas närhet, då de kunde vara negativt inställda till sjukvården. Subkategorin ”Kommunikation en viktig förutsättning” beskrev kommunikation som nyckeln till ett bra vårdande. Kommunikation var viktigt för båda parter, då information kunde utbytas och det gjorde relationen och vårdandet ultimat. Den andra kategorin ”En god relation kräver tid och tillit” beskrev att det var en förutsättning att ge varandra tid i mötet och då tid inte fanns kunde relationen bli lidande. Slutsatsen var att både sjuksköterskor och anhöriga fann det viktigt att skapa en god tillitsfull relation men det är en balansgång mellan att komma nära och för nära varandra i mötet. Tiden och kommunikationen var två av de viktigaste verktygen i interaktionen och det som är avgörande för hur relationen kan bli.

  • 403.
    Edlund, Linnea
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Karlsson, Amanda
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    När en familjemedlem vårdas i livets slutskede - anhörigas upplevelser: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Palliativ vård delas in i en tidig och en sen fas. Den sena fasen definieras som livets slutskede där målsättningen är att bland annat lindra lidande, bidra till god livskvalité samt erbjuda stöd till anhöriga. Anhöriga har ofta en betydande roll i livets slutskede och det är därför av betydelse att beskriva anhörigas upplevelser när deras familjemedlem är i livets slutskede för att sjukvårdspersonalen på somatiska vårdavdelningar ska få ökad kunskap och förståelse.

    Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser när en familjemedlem vårdas i livets slutskede på en somatisk vårdavdelning.

    Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. De vetenskapliga artiklarnas resultatdelar analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.

    Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; betydelsen av information beskriver att anhöriga upplevde att det var betydelsefullt att få information, betydelsen av omsorg som beskriver anhörigas upplevelser av omsorg från sjukvårdspersonalen, betydelsen av stöd som beskriver att anhöriga kunde uppleva en osäkerhet och att stödet var av betydelse samt betydelsen av att vara tillsammans där anhöriga upplevde ett behov av att vara tillsammans med sin familjemedlem och att det kunde hjälpa dem hantera situationen.

    Slutsats: Det är av betydelse att de anhöriga får information, omsorg och stöd från sjukvårdspersonalen men även att de anhöriga får tillbringa tid tillsammans med sin familjemedlem som vårdas i livets slutskede på en somatisk vårdavdelning. Ytterligare sammanställningar kan behövas för att beskriva anhörigas upplevelser när deras familjemedlem vårdas i livets slutskede. 

  • 404.
    Edman, Jessica
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Fridolfsson, Sara
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Sjuksköterskors smärtbedömning av barn med postoperativ smärta2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det är inte ovanligt att barn ligger på sjukhus för postoperativ vård. För sjuksköterskan är en viktig del i den postoperativa vården att försöka lindra den postoperativa smärtan. För att detta ska ske på ett säkert sätt utför sjuksköterskor smärtbedömningar. Det finns en del hjälpmedel att tillgå men det krävs också en viss erfarenhet och kunskap om hur barn uttrycker smärta. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors smärtbedömning, med hjälp av smärtskattningshjälpmedel, hos barn med postoperativ smärta. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie där 8 vetenskapliga artiklar använts. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) analysmodell. Resultat: De mest uttalade tillvägagångssätten som sjuksköterskor använder sig av i sin smärtbedömning redovisas i fyra kategorier; Bristande kontinuitet i smärtbedömningar, Förhållningssätt till smärtskattningshjälpmedel, Observation av smärtbeteende och Individuell tolkning av smärtbedömning. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor använder sig av olika tillvägagångssätt när de skulle bedöma barns postoperativa smärta. Att sjuksköterskor skulle använda sig av smärtskattningshjälpmedel i samband med bedömningen av barnens smärta var inte självklart.

  • 405.
    Edmundsson, Sofie
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Hansson, Maria
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Familjens lidande då en familjemedlem som drabbats av stroke återgår till vardagen: En kvalitativ studie2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Att drabbas av en stroke är inte bara ett slag mot den person som insjuknar, utan även ett slag för hela familjen. Det uppstår en förändring för familjen då den sjuke ska återgå till vardagen i hemmet. Familjen kan hamna i en roll där de tvingas fungera som vårdare, de måste hjälpa till med det som den drabbade inte själv klarar att utföra och livet måste ibland planeras om. Vi vill lyfta fram familjen och deras lidande. Vårt syfte var att studera familjens lidande då en familjemedlem som fått stroke återgår till vardagen i hemmet. Studien var en kvalitativ studie som baserades på två skönlitterära böcker. Analysen som gjordes utgick från människors berättelser, som var relaterade till hälsa, lidande och vård. Analysen baserades på Graneheim och Lundmans innehållsanalys. I resultatet framkom det att familjerna till personer som drabbats av stroke upplever olika typer av lidande då den sjuke återgår till vardagen i hemmet. Det handlar om lidande i form av skam eller skuld. Sorg är en vanlig återkommande känsla som beskrivs i de böcker som analyserats, så även lidande som uppkommer utav de förändringar som ofta sker då någon drabbas av en stroke. Förändringarna kan handla om relationer, det sociala livet eller vardagliga förändringar i livet som att inte kunna göra det man brukar. Även att kämpa, känna oro eller att förtränga känslor som ilska, irritation eller sorg är lidande som familjemedlemmar till strokedrabbade beskriver i böckerna. Som slutsats fanns lidandet genomgående hos de anhöriga som gestaltar sina känslor i böckerna. Detta stöds i tidigare studier.

  • 406.
    Eggers, Thomas
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Ekman, Sirkka-Liisa
    Norberg, Astrid
    Nursing staff's understanding expressions of people with advanced dementia disease.2013In: Research and Theory for Nursing Practice, ISSN 1541-6577, E-ISSN 1945-7286, Vol. 27, no 1, p. 19-34Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    People with advanced dementia disease (ADD) are known to have communication difficulties and thus it presents a challenge in understanding the expressions of these people. Because successful communication presupposes cooperation at least between 2 individuals, both individual's actions must be acknowledged. The aim of this study is to describe nursing staff's ways of understanding the expressions of people with ADD when communicating with them. Interviews from 8 nursing staff were analyzed using qualitative content analysis. Two themes were constructed: "Being in communication" and "Doing communication." Being in communication means that nursing staff perceive people with ADD as being capable of communication. Doing communication means that nursing staff attempt different individualized strategies to understand what people with ADD communicate. Good care of people with ADD presupposes nursing staff that are willing and able to relate to other people and to maintain good care for people with ADD continuous education and supervision are needed.

  • 407.
    Ehrenpris, Sofia
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Thomsen, Sanna
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Äldre personers upplevelse av sjuksköterskans omvårdnad på akutmottagningar2015Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Dagens akutsjukvård är inte anpassad för att möta den äldre patienten. Vården kompliceras av läkemedel och samtidiga sjukdomar. Den äldre individen får även allt svårare att hantera stress, en ängslan och oro infinner sig. Sjuksköterskans roll i mötet på akutmottagningen är att etablera en god och trygg kontakt, på så kort tid som möjligt. Sjuksköterskan ska även tillgodose den äldre individens behov under vistelsen. Syfte: Syftet med studien var att belysa äldre personers upplevelse av sjuksköterskans omvårdnad på akutmottagningar. Metod: En litteraturstudie med baserad på sju vetenskapliga artiklar som redogör för studier genomförda med en kvalitativ ansats. De inkluderande artiklarnas resultat analyserades utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet grundar sig på att äldre personer på akutmottagningen upplever sjuksköterskans omvårdnad som tillfredsställande under triagedelen. Under resterande väntetid upplevde de äldre personerna sig som bortglömda och otrygga. Slutsats: Befolkningen blir allt äldre, vilket sätter sjuksköterskans geriatriska kunskap på plats. Detta gäller främst på akutmottagningarna då de det är ett av de första stegen i vårdkedjan där den äldre generationen är återkommande. Dock behövs det mer forskning utifrån de äldre personerna som befinner sig på akutmottagningarna och deras upplevelser av sjuksköterskans omvårdnad.

  • 408.
    Einarsson, Maria
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Lennartsson, Lina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Att leva med Amyotrofisk lateralskleros: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är ett samlingsnamn för en rad olika neurodegenerativa sjukdomar. Gemensamt och karaktäristiskt för dessa sjukdomar är att de är progressiva och successivt bryter ner det motoriska nervsystemet. För att kunna tillgodose dessa personers omvårdnadsbehov så är det av vikt att sjuksköterskan besitter kunskaper om hur det är att leva med ALS. Sammanställning av litteraturen om personers upplevelse av sin sjukdom är betydelsefull och kan hjälpa sjuksköterskor till att bättre möta omvårdnadsbehoven och bidra till en mer personcentrerad omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelse av att leva med amyotrofisk lateralskleros. Metod: En litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna analyserades med en manifest innehållsanalys beskriven av Graneheim och Lundman. Resultat: Resultatet speglar personers upplevelse av att leva med amyotrofisk lateralskleros genom tre kategorier innehållande underkategorier. Kategorierna är Känslomässig påverkan, Existentiella frågor och mening i livet samt Förändrad livssituation. Slutsats: Att leva med ALS visade sig kunna upplevas på många olika sätt och man kan se individuella skillnader i upplevelsen av detta. Insjuknandet i ALS medför en rad olika fysiska förändringar men även förändringar i hur livet värderas, sättet att tänka på sina anhöriga och sättet att utföra vardagliga aktiviteter. Dessa förändringar hos den som insjuknat orsakar en rad olika känslor som måste tas i beaktan för att förstå den specifika individens upplevelser. Föreliggande studie skapar en förståelse för hur det kan kännas att leva med ALS som skulle kunna användas av sjuksköterskor för att utveckla omvårdnaden av denna grupp personer. Vidare forskning krävs för att sjuksköterskor ska bli mer medvetna om hur en person kan uppleva att leva med ALS för att i större utsträckning kunna utföra personcentrerad omvårdnad.

  • 409.
    Einarsson, Susann
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Department of Health, Science and Mathematics.
    Karlsson, Mette
    Blekinge Institute of Technology, Department of Health, Science and Mathematics.
    Bröst cancerpatienters upplevelser i mötet med sjuksköterskan: En litteraturstudie2003Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [en]

    In year 2000 6 348 women were diagnosed with breast cancer, breast cancer is thereby the most common form of cancer among women. People who are diagnosed with cancer experience great existentiell changes, uncertainty and loneliness. The aim of this study was to describe the breast cancerpatients experiences from the nursing encounter. This study is a litterature study and the authors have used Polit & Hunglers modell. The findings showed that the womens experiences were both positive and negative from the nursing encount. The findings were sorted into four different themes: the nurses treatment, accessibility, the nurses competance and communication ? information. Depending on how the women experienced the nursing encounter it resulted in wellbeing or suffering. Positive experiences increased the womens wellbeing and negative experiences caused suffering. Still none of the women were left uneffected after the nursing encounter. The findings showed that the nurses treatment of the patients were of vital importance for how the women managed their illness and their situation. Whether the women were afraid, in denial or accepted the situation also effected the nursing encounter.

  • 410. Eivazzadeh, Shahryar
    Health Information Systems Evaluation2015Licentiate thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    Background

    Health information systems have emerged as a major component in our response to the trends of rising demands in health care. The insight being gained from the evaluation of those systems can critically influence the shaping of the response. Summative or formative evaluation of health information systems assesses their quality, acceptance, and usefulness, creates insight for improvement, discriminates between options, and refines future development strategies. But the evaluation of health information systems can be challenging due to the propagation of their impacts through multiple socio-technological layers till the ultimate recipients, their heterogeneity and fast evolvement, and the complexity of health care settings and systems.

    Aim

    This thesis tries to explain the challenges of evaluation of health information systems with a narrow down on determining evaluation aspects and to propose relevant solutions. The thesis goes for solutions that mitigate heterogeneity and incomparability, recruit or extend available evaluation models, embrace a wide context of application, and promote automation.

    Method

    The literature on health information systems evaluation, methods of dealing with heterogeneity in other disciplines of information systems, and ontology engineering were surveyed. Based on the literature survey, the UVON method, based on ontology engineering, was first developed in study 1. The method was applied in FI-STAR, a European Union project in e-Health with 7 use-cases, for summative evaluation of the individual and whole e-health applications. Study 2, extended the UVON method for a formative evaluation during the design phase.

    Results

    Application of the UVON method resulted in evaluation aspects that were delivered to the seven use-cases of the FI-STAR project in the form of questionnaires. The resulted evaluation aspects were considered sensible and with a confirming overlap with another highly used method in this field (MAST). No significant negative feedback from the FI-STAR use-case owners (n=7) or the respondents (n=87 patients and n=30 health professionals) was received or observed.

    Conclusion

    In the evaluation of health information systems --possibly also in other similarly characterized systems-- ontology engineering methods, such as the proposed UVON method, can be applied to create a flexible degree of unification across a heterogeneous set of evaluation aspects, import evaluation aspects from other evaluation methods, and prioritize between quality aspects in design phase. Ontologies, through their semantic network structures, can capture the extracted knowledge required for evaluation, facilitate computation of that knowledge, promote automation of evaluation, and accommodate further extensions of the related evaluation methods by adding new features to their network structure.

     

  • 411.
    Eivazzadeh, Shahryar
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sanmartin Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Larsson, Tobias
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Mechanical Engineering.
    Fiedler, Markus
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Computing, Department of Technology and Aesthetics.
    Anderberg, Peter
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Most Influential Qualities in Creating Satisfaction Among the Users of Health Information Systems: A Study in Seven EU Countries2018In: JMIR Medical Informatics, Vol. 6, no 4, p. 3-21Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background:

    Several models suggest how the qualities of a product or service influence user satisfaction. Models, such as the Customer Satisfaction Index (CSI), Technology Acceptance Model (TAM), and Delone and McLean Information Systems Success (D&M IS), demonstrate those relations and have been used in the context of health information systems.

    Objective:

    We want to investigate which qualities foster greater satisfaction among patient and professional users. In addition, we are interested in knowing to what extent improvement in those qualities can explain user satisfaction and if this makes user satisfaction a proxy indicator of those qualities.

    Methods:

    The Unified eValuation using ONtology (UVON) method was utilised to construct an ontology of the required qualities for seven e-health applications being developed in the FI-STAR project, a European Union (EU) project in e-health. The e-health applications were deployed across seven EU countries. The ontology included and unified the required qualities of those systems together with the aspects suggested by the Model for ASsessment of Telemedicine applications (MAST) evaluation framework. Two similar questionnaires, for 87 patient users and 31 health professional users, were elicited from the ontology. In the questionnaires, user was asked if the system has improved the specified qualities and if the user was satisfied with the system. The results were analysed using Kendall correlation coefficients matrices, incorporating the quality and satisfaction aspects. For the next step, two Partial Least Squares Structural Equation Modelling (PLS-SEM) path models were developed using the quality and satisfaction measure variables and the latent construct variables that were suggested by the UVON method.

    Results:

    Most of the quality aspects grouped by the UVON method are highly correlated. Strong correlations in each group suggest that the grouped qualities can be measures which reflect a latent quality construct. The PLS-SEM path analysis for the patients reveals that the effectiveness, safety, and efficiency of treatment provided by the system are the most influential qualities in achieving and predicting user satisfaction. For the professional users, effectiveness and affordability are the most influential. The parameters of the PLS-SEM that are calculated allow for the measurement of a user satisfaction index similar to CSI for similar health information systems.

    Conclusions:

    For both patients and professionals, the effectiveness of systems highly contributes to their satisfaction. Patients care about improvements in safety and efficiency, while professionals care about improvements in the affordability of treatments with health information systems. User satisfaction is reflected more in the users' evaluation of system output and fulfilment of expectations, but slightly less in how far the system is from ideal. Investigating satisfaction scores can be a simple, fast way to infer if the system has improved the abovementioned qualities in treatment and care.

  • 412.
    Ekberg, Anna
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Personcentrerad omvårdnad av personer med demenssjukdom: En intervjustudie2012Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för att evidensbasera vård- och omsorg vid demenssjukdom, framhålls personcentrerad omvårdnad som en viktig del. En person med demenssjukdom kan bli bemött som en icke-person; ”den dementa”, då symtomen som demenssjukdomen medför kan göra att själva sjukdomen fokuseras istället för personen. Genom att arbeta utifrån personcentrerad omvårdnad, ges redskapen att se personen. Vård- och omsorgspersonal utbildar sig inom personcentrerad omvårdnad genom Demens ABC. Svårigheter i att implementera nya kunskaper, gör det betydelsefullt att belysa hur omvårdnaden kan ta sig i uttryck i praxis. Syftet med denna studie var att belysa hur vård- och omsorgspersonal som genomgått utbildningen Demens ABC, beskriver hur omvårdnaden av personer med demenssjukdom kan ta sig i uttryck i praxis. Metod Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie av nio vård- och omsorgspersonal. Intervjuerna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys, inspirerad av Burnards metod. Resultat Görandet, rymde de olika praktiska moment som fanns i omvårdnaden hos en person med demenssjukdom. Varandet, rymde fyra underkategorier som representerade de olika kvaliteter som fanns i omvårdnaden och gav en bild av hur omvårdnaden utfördes: Visa hänsyn, Skapa mening, Skapa förståelse och bygga relationer samt Skapa trygghet. Slutsats Personcentrerad omvårdnad användes av vård- och omsorgspersonalen, vilket i sig kanske inte var anmärkningsvärt. Det anmärkningsvärda var att vård- och omsorgspersonalen även visade en förståelse och vilja att inte bara se världen utifrån perspektivet av personen, utan även agerade inom dennes värld. Är det själva agerandet som är det särskiljande i omvårdnaden om den fokuserar på "en person med demenssjukdom” och inte ”den dementa”?

  • 413.
    Ekberg, Anna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Cederrand, Elena
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Upplevelser av livsstilsförändringar hos personer med diabetes typ 2: En litteraturstudie2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Diabetes typ 2 är ett globalt växande problem. Ökad livslängd, minskad fysisk aktivitet och viktökning orsakad av förändrad kostsammansättning ges som orsaker till ökande prevalens. Personer som redan är sjuka i diabetes typ 2 rekommenderas att aktivt delta i behandlingen och stabilisera sin sjukdom då främst genom livsstilsförändringar med fokus på kostomläggning och ökad fysisk aktivitet. Livsstilsförändringarna kan upplevas som möjligheter men också som begränsningar, varför det är viktigt att sjuksköterskor visar förståelse och stödjer personerna. Syftet med studien var att belysa hur personer med diabetes typ 2 kan beskriva upplevelser av att genomföra livsstilsförändringar. Studien genomfördes som en litteraturstudie grundad på tio vetenskapliga artiklar baserade på studier med kvalitativ design. Fem kategorier framkom; Upplevelser av kroppslig karaktär, Upplevelser av psykologisk karaktär, Upplevelser av social karaktär, Upplevelser av andlig karaktär och Upplevelser av vårdpersonalens stöd. De livsstilsförändringar personerna genomförde påverkade naturligtvis den fysiska kroppen men kunde inte isoleras från de psykologiska, sociala och existentiella sidorna av personernas liv. Kategorierna gav en samlad bild över hur viktigt det var att sjuksköterskor hade ett holistiskt synsätt i mötet med personer med diabetes typ 2. Omvårdnaden bör utgå från personcentrerad vård, där personernas individuella önskningar, behov och förväntningar uppfylls.

  • 414.
    Ekberg, Johanna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Westermark, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Att vara man och sjuksköterska i vården: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva manliga sjuksköterskors upplevelser att vara man och sjuksköterska i hälso- och sjukvård. Litteraturstudien utfördes med en induktiv ansats där forskning och litteratur på området sammanställdes. En sökning av relevanta studier gjordes i två olika databaser och resulterade i tretton studier som valdes till resultatet. Resultatet sammanställdes genom en kvalitativ innehålsanalys där tre huvudkategorier identifierades: Manliga sjuksköterskor upplever svårigheter i vårdandet, Fördomar mot manliga sjuksköterskor och Förväntningar på maskulinitet. Resultatet visar på att det finns många svårigheter att vara man och arbeta som sjusköterska i vården. Flera faktorer pekar på diskriminering, svårigheter att ge omvårdnad och förutfattade meningar om vad som är manligt kontra kvinnligt. Den feminina stämplen på sjuksköterskeyrket skapar ojämlikhet mellan könen och innebär en barriär för manliga sjuksköterskor. 

  • 415.
    Ekdahl, Katrin
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Att motivera patienter med ischemisk hjärtsjukdom till förändrad livsstil2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Ohälsosam livsstil som rökning, högt kaloriintag, fysisk inaktivitet och stress kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar, vilket utgör det största folkhälsoproblemet i Sverige. Svårigheten att hålla fast vid hälsosamma beteende hos individer med hjärt-kärlsjukdomar är ett väsentligt problem, därför är det viktigt att undersöka sambanden bland faktorer som påverkar individuell motivation. Huvudtesen i Dorothea Orem egenvårdsteori är att människor i allmänhet har förmågan och motivationen för att främja sin egen hälsa och förebygga sjukdom, ibland behöver individen av olika skäl hjälp att utföra handlingar som upprätthåller/främjar liv, hälsa och välbefinnande. Syftet med studien var att belysa faktorer som motiverar patienter med ischemisk hjärtsjukdom till förändrad livsstil. Metoden som användes var litteraturstudie. Resultatet av analysen utmynnade i två huvudkategorier: skäl till förändring och styrka till förändring. Under huvudkategorin skäl till förändring kunde tre subkategorier urskiljas: information ger sjukdomsinsikt och motivation, rädsla som motiverande faktor, acceptera och få kontroll översjukdom. Under huvudkategorin styrka till förändring kunde fem subkategorier urskiljas: fokusering och planering, fördelar av förändring, att kompromissa, positiv attityd, stöd. Litteraturstudien har ökat författarens förståelse och kunskap om vad som är motiverande i livsstilsförändringar hos personer med ischemisk hjärtsjukdom. Att skälen och styrkan till livsstilsförändring är olika hos olika individer är något som vårdpersonal bör tänka på när det gäller att motivera en person med ischemisk hjärtsjukdom.

  • 416. Ekelin, Annelie
    et al.
    Ranerup, Agneta
    Enrolling Local Strategic Actors in Public Portal Development2011Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The focus of this paper is on seemingly mundane but essential aspects of network formation between actors in E-government contexts. It is based on a qualitative case study of portal development in public healthcare. The theoretical framework applied is Actor-Network Theory (ANT). The research question is: What factors contribute to the enrolment of strategic local actors in technology development in E-government? It was found that seemingly simple but basic functionalities like e.g. information about illnesses, rights, healthcare providers as well as personal e-services were of strategic importance for enrolling local actors to the process and to the portal, serving as a kind of “enrolment devices.” The reason is their capacity to provide useful functionality and communicate usefulness. Due to the complexity of the environment, local support based on perceived and future usefulness as well as long-term project organization safeguarding future development were seen as critical success factors.

  • 417.
    Ekestubbe, Jonas
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Pettersson, Ann-Christin
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Att vårdas på akuten: Patienters upplevelser av vårdpersonalens bemötande på akutmottagningen2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Till akutmottagningen kommer en stor variation av patienter med olika sorters skador/sjukdomar. Många är oroliga över sitt tillstånd och för många är det den första kontakten med sjukvården. Vårdpersonalens bemötande är därför av stor betydelse. Syftet med studien var att undersöka hur patienter upplever vårdpersonalens bemötande på akutmottagningen. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie med svenska och engelska vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom det att den medicinska vården prioriterades högre än den omvårdnadsmässiga. Patienterna kände rädsla, oro och ovisshet i många situationer på akutmottagningen, men det visade sig också att de hade en förståelse för personalen och deras arbetssituation.

  • 418.
    Eklund, Björn
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Knap, Simon
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    En beskrivning av sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med sjukdomen HIV/AIDS: En litteraturstudie2013Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Patienter som har sjukdomen HIV/AIDS är en patientgrupp som väcker många känslor, både positiva och negativa, hos sjuksköterskor. Dessa sjuksköterskors upplevelser jämställs med en individs upplevelser och kan därför inte fullt förstås av utomstående personer. Att vårda patienter som har sjukdomen HIV/AIDS är fysiskt, psykiskt samt emotionellt påfrestande eftersom sjukdomen är terminal. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som har sjukdomen HIV/AIDS. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Kvalitetgranskningsformulär enligt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011). Innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Att uppleva arbetet som meningslöst och att känna sig maktlöst är vanligt i detta psykiskt, fysiskt och emotionellt påfrestande arbete. Sjuksköterskor upplever behov av mer kunskap och förståelse inför patienter med sjukdomen HIV/AIDS. Rädsla är också en vanlig upplevelse i vårdandet av denna patientgrupp, ofta relaterat till smitta. Trots allt detta finns det ändå en tillfredsställelse och stolthet i att ge god vård till denna patientgrupp. Slutsats: Sjuksköterskorna behöver generellt mer specifik kunskap om sjukdomen HIV/AIDS då detta under studien framkommit som ett behov som anses nödvändigt för att kunna ge en god vård samt en ett bra bemötande.

  • 419.
    Eklund, Emelie
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Kösanlioglu, Gulcin
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Mötet mellan sjukvårdspersonal och personer med HIV2012Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: HIV (Humant Immunbristvirus) gör att kroppens eget immunförsvar bryts ner. Idag finns ingen bot mot HIV, dock finns det bromsmediciner. Mötet mellan sjukvårdspersonal och personer med HIV är grunden för en god omvårdnad, samt att främja hälsa för personer med HIV. WHO poängterar allas rätt till lika vård och att diskriminering mot personer med HIV inte ska förekomma. Därför är det viktigt att undersöka hur mötet upplevs av personer med HIV och sjukvårdspersonalen. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva mötet mellan sjukvårdspersonal och personer med HIV. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. I studien användes åtta artiklar som analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av en innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att diskriminering förekom i mötet mellan sjukvårdspersonal och personer med HIV. Det förekom även att en del sjukvårdspersonal kände medlidande för personer med HIV och behandlade dem utan särbehandling på grund av deras sjukdom. Resultatet pekade även på att sjukvårdspersonalen upplevde rädsla och att avståndstagande förekom, då sjukvårdspersonalen var rädd att bli smittad. Slutsats: Föreliggande studie visade att personer med HIV blev utsatta för diskriminering och negativa attityder i mötet med sjukvårdspersonalen. Genom denna studie kan sjukvårdspersonal ta del av forskning om upplevelserna vid mötet mellan sjukvårdspersonal och personer med HIV som förhoppningsvis kan bidra till ökad kunskap och en möjlighet till ett förbättrat möte för alla inblandade parter.

  • 420.
    Eklund, Inez
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Arvidsson, Lina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Motiverande samtal vid diabetes typ 2 – patienternas erfarenheter: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar dagligen. För patienterna med denna sjukdom kan det innebära att de behöver genomföra livsstilsförändringar och att de behöver ta ett stort ansvar gällande sin egenvård. Dessa livsstilsförändringar kan lättare genomföras med hjälp av motiverande samtal. Motiverande samtal kan användas av sjuksköterskan och den bygger på att framkalla och stärka patientens egen motivation till förändring och för att hjälpa patienten med sin egenvård.

    Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av motiverande samtal vid diabetes typ 2.

    Metod: En litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ- och mixad metod. Forsberg och Wengströms kvalitetgranskningsmall användes för att kvalitetsgranska de valda artiklarna. Graneheim och Lundmans beskrivning av en innehållsanalys användes vid dataanalysen med manifesta innehåll och med inslag av latent innehåll.

    Resultat: Av dataanalysen framkom fyra kategorier som besvarade studiens syfte. Betydelsen av att få stöd av sjuksköterskan, påvisar att sjuksköterskan med hjälp av stöd och uppmuntran påverkade patienternas motivation. Vikten av eget ansvar, påvisar att patienterna behövde ta eget ansvar under de motiverande samtalen för att de skulle bli motiverade. Betydelse av sjuksköterskans kompetens, beskriver att patienternas erfarenheter av de motiverande samtalen påverkades av sjuksköters kans kompetens gällande diabetes typ 2 och motiverande samtal. Att förstå vikten av att genomföra livsstilsförändringar, påvisar att patienterna behövde förstå hur viktigt det var med livsstilsförändringar samt att vissa patienter kände att det kunde vara svårt om de inte hade den vilja och motivation som krävdes.

    Slutsats: Studiens resultat visar att patienterna med diabetes typ 2 ansåg motiverande samtal som något positivt. Dock fanns det vissa patienter som hade svårigheter med att ta eget ansvar och att förstå vikten av att genomföra livsstilsförändringar vid de motiverande samtalen. Patienterna kände att det var av vikt att sjuksköterskan och patienten arbetade tillsammans samt att sjuksköterskan fanns som stöd för att öka motivationen. Antalet artiklar som framkom vid datainsamlingen visar på att det är ett litet forskningsområde. Det behövs mer forskning för att utöka kunskapen och användandet av motiverande samtal inom diabetes typ 2.

  • 421.
    Eklund, Marléne
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Mattisson, Amanda
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    En andra chans- Patienters upplevelser efter en levertransplantation.: -En litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Utvecklingen av levertransplantationer fortskrider och resulterar i att allt fler genomförs men även att behovet av organ ökar. År 2014 utfördes sammanlagt 814 organtransplantationer i Sverige, varav ca 22 % var totala levertransplantationer. Att få en lever från en annan människa innebär en andra chans i livet för dessa individer. Däremot finns det alltid en risk med en transplantation i form av avstötning och infektioner. Detta sätter individen i en psykiskt och fysiskt påfrestande situation.Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser efter en levertransplantation.  

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på åtta vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: I analysen uppenbarades två huvudkategorier: Kroppsliga upplevelser efter en levertransplantation och Upplevda känslor efter en levertransplantation. Huvudresultatet av denna studie har visat vara patienters behov att få tala med någon om sina psykosociala upplevelser för att få råd om hur de skall hantera sina svåra situationer. De hade behov av att vårdpersonalen skulle se helheten hos dem.

    Slutsats: Studien talar för vikten av att kunna förse sjuksköterskor med fler verktyg för att hantera bemötandet och omvårdnaden av patienter som genomgått en levertransplantation. Detta för att kunna utveckla en god vårdrelation gentemot patienterna. Slutligen uppmanar denna studie till vidare forskning utifrån patientperspektiv inom den postoperativa tidsperioden vid levertransplantationer.

  • 422.
    Eklund Netterberg, Jessica
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Persson, Emelie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt – personers upplevelser: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtinfarkt är ett av de största folkhälsoproblemen i världen och i Sverige insjuknar runt 30 000 personer varje år. Livsstilsförändringar vad gäller rökstopp, förändrade kostvanor och ökad fysisk aktivitet är de råd som sjuksköterskor rekommenderar efter genomgången hjärtinfarkt. En livsstilsförändring mot en hälsosam livsstil kan minska risken för återinsjuknande i hjärtinfarkt och det är därför av betydelse att personer som genomgått hjärtinfarkt får stöd att genomföra livsstilsförändringar.

    Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser vid genomförande av livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt.

    Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sju vetenskapliga artiklar. För att analysera de vetenskapliga artiklarna användes Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.   

    Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier; Oro och rädsla för ny hjärtinfarkt, Förståelse för sjukdomen, Fysiska begränsningar, Stödets betydelse samt Nya vanor och rutiner.

    Slutsats: Vid genomförande av livsstilsförändringar upplevde personer som genomgått hjärtinfarkt aspekter som både hindrade och underlättade deras motivation och förmåga. För att öka personers möjlighet till livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt är det av betydelse att sjuksköterskan i utformning av stödjande omvårdnadsinsatser tar hänsyn till personernas olika behov och önskemål. Ytterligare forskning behövs kring personers upplevelser vid genomförande av livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt i olika åldersgrupper. 

  • 423.
    Eklundh, Ida
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Gustavsson, Karl-Gustav
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Värdighet i vardagen för personer med demenssjukdom: en litteraturstudie2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    I arbetet inom vård och omsorg kommer sjuksköterskan i stort sett på varenda arbetsplans i kontakt med personer med demenssjukdom, som ofta är mycket vårdkrävande då de kan uppträda aggressivt och oroligt. Syftet med uppsatsen var att beskriva hur personer med demenssjukdom behåller sin värdighet i det vårdande mötet med hjälp av musik (i musik ingår även sånt) och beröring. Studien är en litteraturstudie och utgår ifrån en kvalitativ metodansatse. analysmetoden har varit en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att personer med demenssjukdom som är agiterade och aggressiva blir lugna och harmoniska, mer samarbetsvilliga och självmedvetna när mysik spelas för dom. Detta i sin tur leder till att vårdaren inte behöver ta till "vålds"-åtgärder för att kunna utföra exempelvis morgonarbetet. Värdigheten bibehålls därigenom och patienten behöver inte uppleva situationen som kränkande. Genom musiken kan personer med demenssjukdom känna sig oberoende och självständig samt få kontroll över sin tillvaro och därigenom känna frihet och en känsla av ansvar. Även beröring har visat på minskad oro och aggressivitet, dock inte i lika stor utsträckning som musiken. Övergripande resultat från vår studie är att ett vårdande möte med personer med demenssjukdom visar att om vårdare sammanförde musik och beröring gentemot dessa patienter, så skulle det få en gynnsam effekt. Detta skulle bidra till att värdigheten bibehölls och att kränkande handlingar skulle uteslutas.

  • 424.
    Ekstrand, Emelia
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Tovesson, Erika
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Hur är det att ge stöd till patienter i nöd? Sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till patienter med cancer2013Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att ge psykosocialt stöd till patienter inom den onkologiska omvårdnaden ställer höga krav på sjuksköterskorna då de möter patienterna i deras svåraste stunder. På grund av att sjuksköterskorna har olika erfarenheter kan det vara svårt att veta hur det är att ge psykosocialt stöd till dessa patienter. Det kan tänkas att det finns olika faktorer som påverkar detta och därför behövs det mer kunskap om hur det är för sjuksköterskor att ge psykosocialt stöd till denna patientgrupp. Syfte: Syftet med studien vara att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till patienter med cancer. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Nio artiklar innefattades i resultatet. Kvalitetsgranskningen av artiklarna utfördes med hjälp av CASP och innehållsanalysen utfördes med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av en manifest innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom det att sjuksköterskorna erfor att de hade för lite kunskap om hur de ska ge psykosocialt stöd till patienter med cancer. Det visade sig även att tidsbrist var ett vanligt problem inom den onkologiska omvårdnaden. Sjuksköterskorna blev många gånger berörda av patienternas livsöden och det hade en stor inverkan på både deras yrkesliv och privatliv. Slutsats: Sjuksköterskorna inom den onkologiska omvårdnaden erfor att det var många olika faktorer som inverkade på deras förmågor att ge patienterna ett bra psykosocialt stöd.

  • 425.
    Ekström, Mimmi
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Maina, Lina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskans upplevelser av vårdrelationen med vuxna patienter som har cancer. En litteraturstudie.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I världen är cancer en av de främsta orsakerna till sjuklighet och dödlighet. De som lever med cancer och de som insjuknar i cancer kommer att bli allt fler. Tidigare studier visar att sjuksköterskor utan specialistutbildning inte alltid känner sig beredda på att möta patienter som har cancer. Dessa patienter har ett stort behov av sjuksköterskors stöd, då de ofta befinner sig i sårbara situationer. Sjuksköterskorna har därför en betydande roll för patienter som har cancer, då den mellanmänskliga relationen med sjuksköterskan kan bidra till att öka patientens känsla av välmående. Att skapa en vårdrelation är därför mycket viktig i omvårdnaden och tillåter sjuksköterskorna att komma närmare deras patienter.

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vårdrelationen med vuxna patienter som har cancer.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design. Artiklarnas resultat analyserades utifrån en manifest innehållsanalys som inspirerades av Graneheim och Lundman (2004).

    Resultat: Efter genomförd analys utformades tre kategorier: Skapa en god vårdrelation, Svårigheter i vårdrelationen och Sjuksköterskans känslomässiga påverkan, med tillhörande underkategorier. Resultatet visar sjuksköterskors upplevelser av vad som behövs för att skapa en god vårdrelation, vilka eventuella svårigheter som kan uppkomma och påverka sjuksköterskor i vårdrelationen och hur vårdrelationen påverkar sjuksköterskorna känslomässigt.

    Slutsats: Cancer är idag en växande folksjukdom och sannolikheten är stor att sjuksköterskan någon gång under sitt yrkesliv kommer att vårda patienter som har cancer. För att sjuksköterskan ska känna sig trygg med att kunna etablera en så god vårdrelation som möjligt med patienter som har cancer behövs en fördjupad kunskap och förståelse om sjuksköterskornas upplevelser av denna vårdrelation. 

  • 426.
    Ekvall, Annica
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Kjellgren, Annika
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Att förlora sin trygghet: En litteraturstudie om barns upplevelser då de mister en förälder2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Det har i tidigare studier framkommit att barnen glöms bort i sorgearbete då de mister en förälder och att barnen inte får bearbeta sorgen som de upplever. Om inte barnet får bearbeta sin sorg kan det bli deprimerat i framtiden. Studiens syfte är att beskriva barns upplevelser av att förlora en förälder. Studien är en litteraturstudie gjord på två böcker där barnen genom författarna beskriver upplevelserna av att mista en förälder. Böckerna analyserades sedan enligt en innehållsanalys. Flera viktiga aspekter framkommer i resultatet så som att barnen känner ensamhet, rädsla och hur viktigt barnen tycker det är att bli sedda. Flera barn kände även att de svek den bortgånga föräldern eftersom de med tiden glömde saker som handlade om föräldern. Vi vill att resultatet i vårt arbete skall användas av vårdpersonal för att underlätta i situationen för det drabbade barnet.

  • 427.
    El-Hessi, Dalal
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Safi, Nadia
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Invandrares upplevelser av kommunikation med vårdpersonal2012Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den ökade globala invandringen har bidragit till att det blir fler invandrare som söker vård, vilket ställer nya krav på hälso- och sjukvården. För en bra kommunikation och därmed även en god vårdkvalitet bör kunskapen om invandrarpatientens upplevelser av kommunikation med vårdpersonal ökas. Språkbarriärer kan begränsa kommunikationen samt hindra patienter och vårdpersonal från att skapa en god vårdrelation. Syfte: Syftet var att belysa invandrares upplevelser av kommunikation med vårdpersonal. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultatet är byggt på åtta vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Följande tre kategorier framkom; upplevelsen av att bli illa bemött, upplevelsen av att vara nöjd med kommunikationen och upplevelsen av språkbarriärer. Patienterna upplevde att deras informationsbehov och tolkbehov inte blev tillfredställt. I många situationer användes anhöriga som tolk vilket vissa av patienterna upplevde en trygghet i, medan andra upplevde att det var problematiskt. Patienterna upplevde att det var frustrerande att inte kunna göra sig förstådda eftersom de då hindrades från att vara delaktiga i sin vård och resulterade i en upplevelse av hjälplöshet. Slutsats: Alla patienter har rätt till adekvat och begriplig information om sin hälsa och eventuella undersökningar som ska genomföras. På grund av att vårdpersonal inte har överseende med invandrarpatienters bristande språkkunskaper ges de heller ingen möjlighet till att vara delaktiga i sin vård och upplever hjälplöshet. Vårdpersonal behöver engagera sig i att underlätta språkbarriärer.

  • 428.
    Eliasson, Martina
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Ericsson, Anna
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Hu(mår) du?: Att belysa användningen av humor i omvårdnaden av patienten utifrån ett sjuksköterskeperspektiv2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Humor är ett komplext fenomen som är vanligt förekommande i sociala sammanhang, därmed således också i omvårdnaden. Den generella uppfattningen om humor är dess positiva inverkan på individen men användning av humor vid fel tillfällen kan få konsekvenser för sjuksköterskans omvårdnad av patienten. Syftet med studien är att belysa användningen av humor i omvårdnaden av patienten utifrån ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden som använts är en kvalitativ litteraturstudie med granskning och sammanställning av åtta vetenskapliga artiklar. En innehållsanalys gjordes. I resultatet framkom fyra huvudkategorier; humorns användning för omvårdnadsrelationen, användning av humor för patientens välbefinnande, humorns användning i hantering av svåra situationer och situationer där humor bör anpassas. Även fyra subkategorier framkom; samhörigheten mellan sjuksköterskan och patienten, humor i kommunikationen med patienten, bevarandet av integritet och sjuksköterskans erfarenheter. De framkomna kategorierna påvisar humorns användning i olika situationer. Genomgående är dock att användning av humor ska ske med eftertanke eftersom varje patient är unik, likaså situationen.

  • 429.
    Eliasson, Sofie
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Manneklint, Therése
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Upplevelser av att leva med MS: En litteraturstudie2013Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Multipel Skleros (MS) är en komplex sjukdom med ett oförutsägbart förlopp. Andra personer kan missförstå personer med MS och kan ha svårt att identifiera deras särskilda behov. Stödet från bland annat sjuksköterskor tenderar även ibland att inte vara tillräckligt och kommunikationen kring sjukdomen mellan dem och personer med MS kan vara bristande. Sjukdomen MS påverkar livet för personer som lever med denna på olika sätt och kan då skapa varierande upplevelser. Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelser av att leva med MS. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserades på åtta vetenskapliga artiklar, vilka analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fem kategorier och fem underkategorier. Personer med MS kunde uppleva olika förändrade kroppsliga funktioner, en påverkad självbild, samt utanförskap. De kunde även uppleva skiftande relationer och stöd, samt ovisshet inför framtiden. Slutsats: Studien kan ses som en sammanställning som gör det lättare att överblicka personers upplevelser av att leva med MS. Allt för att öka förståelsen för dessa personer och för att kunna ge ett gott stöd som är anpassat till varje individ som lever med sjukdomen. Framtida forskning skulle exempelvis kunna fokusera på mäns upplevelser av att leva med MS och anhörigas upplevelser kring sjukdomen. Det framtagna resultatet visade att de anhöriga var värdefulla för personer med MS. Mäns upplevelser kan vara viktiga att fokusera på, då det främst är kvinnliga deltagare i tidigare forskning och mäns och kvinnors upplevelser kring MS antas kunna skilja sig åt.

  • 430.
    Elmgren, Birgitta
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Viétor, Jan Jonasson
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Salcin, Senada
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Vårdarens kvaliteter och patientens välbefinnande inom den palliativa vården2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning: Många människor dör på en institution av något slag. Dessa människor har rätt att förvänta sig bästa möjliga välbefinnande under den sista tiden av sitt liv. För vårdaren som arbetar inom den palliativa vården ställer detta stora krav. Studiens syfte var att belysa de kvaliteter hos vårdaren som kan medföra välbefinnande för patienten i den palliativa vården. Metoden som användes var litteraturstudie. Resultatet visar att, förmågan att ingjuta hopp och stärka patientens resurser, ett empatiskt förhållningssätt och förmågan att skapa förtroende och närhet är de kvaliteter som vårdaren bör besitta för att kunna bistå patienten. Diskussionen visar att sättet som vårdaren bemöter patienten är väsentligt for patientens välbefinnande.

  • 431. Emami, A
    et al.
    Benner, PE
    Lipson, JG
    Ekman, Sirkka-Liisa
    Health as continuity and balance in life2000In: Western Journal of Nursing Research, ISSN 0193-9459, E-ISSN 1552-8456, Vol. 22, no 7, p. 812-825Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Research on immigrant health emphasizes that the elderly are more vulnerable than other age groups in many immigrant populations. This study describes the meanings of health, illness, and disease for Iranian elderly immigrants in Sweden and their relationships with life disruptions. Analysis of interviews using an interprerive-phenomenological method illustrates that the participants experience health as continuity and balance in life. Any disruption of this balance creates a sense of illness that is only partially related to the emergence of disease. Participants did nor view health and disease as polarized. Rather disease is just one component among many that may disrupt the experience of health. Health is perceived as a sense of well-being, can be achieved in spite of disease, and can be disrupted even in the absence of disease. This description of the meaning of health, disease, and illness contrasts with the Western biomedical perspective and is similar in its holism to various non-Western medical systems and complementary approaches. This knowledge can foster more culturally sensitive care.

  • 432. Emami, A
    et al.
    Torres, S
    Lipson, JG
    Ekman, Sirkka-Liisa
    An ethnographic study of a day care center for Iranian immigrant seniors2000In: Western Journal of Nursing Research, ISSN 0193-9459, E-ISSN 1552-8456, Vol. 22, no 2, p. 169-188Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Late-in-life immigrants are often at risk for psychological stress and social isolation because of language problems, small social networks, and cultural differences from the host society. Community intervention programs can reduce such stress and isolation. In this article, the authors describe a Swedish municipality's culturally appropriate intervention program for elderly Iranian immigrants based on ethnographic data gathered during a 12 month period The description includes the activities provided by the program and the experiences of the elderly Iranian immigrants who participate regularly in these activities. The findings document the positive impact of regular participation in the center's activities on the elders' well-being and health.

  • 433.
    Emmerfors, Louise
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Hansson, Lina
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Vad stöd innebär för anhöriga när någon i dess närhet fått en stroke2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Stroke är en av de stora folksjukdomarna i Sverige och anses vara den anhöriges sjukdom på grund av de stora konsekvenser den medför. Därav är anhörigstöd av olika former av stor betydelse för att den anhörige ska kunna uppleva en tryggare tillvaro. Syfte: Studiens syfte var att belysa vad anhöriga upplever som stöd när någon i dess närhet fått en stroke. Metod: En intervjustudie baserad på tre intervjuer med kvalitativ ansats. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades med inspiration av Philip Burnards analysmodell. Sex subkategorier framkom och delades in under två huvudkategorier. Resultat: Det har framkommit att vikten av stöd för anhöriga är av stor betydelse. Då några av deltagarna ej fick informativt stöd vid ankomst till sjukhus upplevdes otrygghet. Alla deltagare upplevde dock stödet från personalen på avdelningarna som positivt genom att de blev sedda. Även familj och vänner var ovärderliga då dessa kunde bistå med att lyssna och ge konkreta stöd. Slutsats: I studien har det framkommit att begreppet stod, i olika former, ar för anhöriga av stor vikt for att uppleva trygghet i tillvaron efter att stroke inträffat i familjen. Då deltagarna i studien fått olika mycket stöd, är det märkbart att mer utbildning i ämnet anhörigvård krävs hos vårdpersonal.

  • 434.
    Emužienė, Vilma
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    The meaning of abortion experience for women2006Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [en]

    Problem area: It is important to understand how women view their abortion experiences retrospectively, how they reconstruct their meaning after undergoing personal, psychological and emotional events changes. The central aspect of the argument is that women’s retrospective understandings of abortion are not static and unchanging and these meanings are not the same for all women. Retrospective meanings are when with time women may bring new perceptions to their reflections on the first abortion experience. After many years this process can be a painful for women, because when they look back on something, they might discover more options than at the time of their abortions. They might think about their abortions as a mistake can feel varying degrees of pain, grief and loss. However some might feel that they have made the right decision. THE AIMS OF MASTER THESIS The overall aim of this master thesis was to investigate and describe how women create meaning about their experiences of first abortion. The thesis is designed as a two parts study. Systematically review of the literature relating to abortion and women’s experiences was used in 1st study. A literature review based on thirty one scientific articles from 1989-2004, from the databases of PubMed, MUSE and Elin @ Blekinge, with the purpose to describe women’s experiences about abortion. A qualitative method with semi-structured interviews was used in 2 study. Data collected from gynecology units X and Y of Women’s Consulting Centers. Twelve women took part in a semi-structured interview one-two times (about 30 min. to 1 hour). Four women took part in interview before the abortion, then the first days following the abortion and eight women answered questions after few (1 to 12) months after abortion. The author was the sole interviewer to the participants and pilot-tested the interview guide with one woman. Data analysis. Content analysis was used to classify the answers of the semi– structured questions. There was no specific theory used to classify information, data was the sole source of the analysis. The content analysis study goal is to offer knowledge of the experience relating to certain phenomenon (first abortion) and will also give a deeper understanding of the studied phenomenon. Through this analysis, the author tried to perceive the themes/categories in the written material. Results. Three themes - meaning of abortion, psychological effects of the abortion, retrospective abortion experiences - emerged from the literature review (I part). Results of the qualitative study (II part) will be offered (presented) through the 4 main themes: struggling to find meaning of abortion for self and for life, coping with emotional subsequences, keeping on being who I was or perceiving life, wishing emotional supporting from family and friends. The result of the study showed that most of women experienced negative feelings after their first abortion, which they expressed verbally. However, those feelings are subjective. The results showed that, this knowledge would help us understand the importance of how to manage women feelings after their first abortion, in order to minimize their discomfort and alleviate the suffering.

  • 435.
    Enarsson, Ida
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Widenfors, Camilla
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Hur kvinnor med Anorexia nervosa upplever vården: en litteraturstudie om tre kvinnors självbiografiska verk2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Människan är idag betydligt mer medveten än tidigare om vad mat innehåller och vad som bör ätas och inte. Trots detta löper människor samtidigt en allt större risk att drabbas av ätstörningar och viktproblem. Anorexia nervosa drabbar ungefär en av hundra flickor och ca en av tusen pojkar. Sjukdomen kan beskrivas som en stark rädsla för att gå upp i vikt tillsammans med en förvrängd kroppsuppfattning. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med Anorexia nervosa upplever vården. Metod: Som metod valdes att göra en litteraturstudie av skönlitterära verk. Analysen gjordes med inspiration av Graneheim och Lundmans analysmodell. Resultat: Resultatet visade att kvinnor med anorexia i huvudsak hade negativa upplevelser av vården. De upplevde brist på empati och förståelse från personalen. Kvinnorna beskrev känslor av tvång, maktlöshet och kontroll i behandlingen. Diskussion: I diskussionen kom författarna till denna studie fram till att vidare forskning bör fokusera på Anorexia nervosa för att öka kunskapen och förståelsen för sjukdomen. Speciellt med tanke på att det är ett växande problem både nationellt och internationellt.

  • 436.
    Enberg, Eva
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Idbrant, Maria
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Nära anhörigas upplevelser av att leva med en person med Alzheimers sjukdom2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Alzheimers sjukdom är den vanligaste av alla demenssjukdomarna. Den kallas även för de anhörigas sjukdom, eftersom en hel familj drabbas om någon familjemedlem får denna diagnos. Att drabbas av Alzheimers sjukdom kan innebära en stor förändring för alla inblandade. När en människa drabbas av kronisk sjukdom, förändras hela livssituationen, både för den drabbade och dennes familj. Syftet med studien var att beskriva hur de närmast anhöriga upplever att leva med en person drabbad av Alzheimers sjukdom. En litteraturstudie har gjorts och resultatet har arbetats fram genom innehållsanalys. Resultatet visar att det många gånger är en tung börda för de nära anhöriga att leva med den demensdrabbade personen. Resultatet presenterades i form av sju huvudkategorier; Rädslan från det obekanta, Flykt från det obekanta, Förtvivlan över att inte kunna påverka situationen, Vrede som ett uttryck för besvikelse, Sorg över förändringen, Dåligt samvete och Det nya livet. Dessa känslor kan ses som en del i en krisreaktion. Eftersom de nära anhöriga drabbas av någon form av kristillstånd, anknöts studien till en kristeori.

  • 437.
    Eneroth, Jennie
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Folbert, Anne
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Kvinnors utsagor av mötet med vårdpersonal under sjukdomstiden vid bröstcancer2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Varje dag insjuknar mellan femton till tjugo kvinnor i bröstcancer i Sverige. På senare år har det skett en ökning av sjukdomen som forskarna ännu inte vet orsaken till. För varje kvinna som drabbas av bröstcancer innebär det en total förändring av hennes liv. För vårdpersonal som möter dessa kvinnor är det viktigt att tänka på att kvinnorna vanligtvis befinner sig i någon krisreaktion. Under mötet är kommunikationen grundläggande för förståelsen mellan människor. Studiens teoretiska referensram utgick ifrån omvårdnadsteoretikern Joyce Travelbee som inriktar sig på omvårdnadens mellanmänskliga dimension. Studiens syfte var att belysa kvinnornas utsagor av mötet med vårdpersonal under sjukdomstiden vid bröstcancer. En innehållsanalys av tre skönlitterära böcker, skrivna av bröstcancerdrabbade kvinnor, användes för att uppnå syftet. Böckerna analyserades efter inspiration från Burnards analysmetod. Resultaten av denna studie presenteras i fyra kategorier: kommunikation, delaktighet, trygghet och hopp. Slutsatsen som kan dras av resultaten är att de fyra kategorierna visar på faktorer som är viktiga för vårdpersonal att tänka på i alla möten.

  • 438.
    Engblom, Anna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Johansson, Tove
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Upplevelsen av att leva med långvarig smärta2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Var femte person i Sverige lider av långvarig smärta. Smärtan räknas som långvarig när den pågått i minst tre månader. Långvarig smärta är en individuell upplevelse som inte går att mäta tillförlitligt. Det kan vara svårt för omgivningen att bemöta och förstå människor med långvarig smärta, då kliniska tecken på smärta ofta saknas. Syfte: Syftet med studien var att belysa människors upplevelser av att leva med långvarig smärta, sett ur ett livsvärldsperspektiv. Metod: Studien utfördes som en kvalitativ litteraturstudie och baserades på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades enligt Graneheim och Lundmans modell. Resultat: Långvarig smärta påverkade människors livsvärld på flera olika sätt. Människor med långvarig smärta upplevde en bristande förståelse från omgivningen då smärtan inte alltid syntes utanpå individen. Smärtan gjorde att de kände sig begränsade både fysiskt, socialt, i arbetet och vardagen. De upplevde att de fick anpassa sitt liv efter smärtan. Smärtan medförde känslor som nedstämdhet, oro, ensamhet och uppgivenhet etc. En del upplevde att de hade lärt sig att kontrollera smärtan genom att lyssna på kroppen, medan andra inte kunde kontrollera den och förnekade istället sin kropp. Slutsats: Långvarig smärta är inget som uppträder ensamt utan åtföljs av andra symptom och inskränkningar i det dagliga livet. För att förstå människor med långvarig smärta fodras ett livsvärldsperspektiv, där varje individs unikhet sätts i fokus.

  • 439.
    Engdahl, Maria
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Lepping, Sanne
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios i det dagliga livet: En litteraturstudie baserad på bloggar2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Endometrios är en autoimmun sjukdom där livmoderslemhinnan växer på andra ställen i kroppen än livmoderhålan. I Sverige lider cirka var tionde kvinna i fertil ålder av den kroniska sjukdomen som kan ge upphov till smärta, infertilitet och allmänna sjukdomskänslor. Sjuksköterskans roll är att främja hälsa samt stötta och hjälpa personen i att hantera sin ohälsa eller sjukdom. En ökad förståelse och kunskap om hur endometrios påverkar kvinnors dagliga aktiviteter kan förebygga onödigt lidande och bidra till en god omvårdnad.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa hur kvinnors dagliga aktiviteter påverkas av endometrios.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på fem bloggar som analyserades med inspiration av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.

    Resultat: Analysförförandet resulterade i tre huvudkategorier: grundläggande aktiviteter påverkas, arbets- och skollivet påverkas, samt sociala aktiviteter påverkas. Påverkan på grundläggande aktiviteter har underkategorierna svårt att sova, svårt att äta samt svårt att vara fysiskt aktiv.

    Slutsats: Resultatet indikerar på att endometrios har en negativ påverkan på kvinnornas dagliga aktiviteter, vilket främst beror på smärta. Adekvat smärtlindring behövs för att minska kvinnornas lidande och för att göra vardagen mer hanterbar. En ökad förståelse för sjukdomens påverkan på kvinnornas dagliga aktiviteter kan förbättra sjuksköterskans bemötande gentemot dessa kvinnor och minska lidande.

    Nyckelord: blogg, dagliga aktiviteter, endometrios, lidande.

  • 440.
    Engels, Kristina
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Greene, Marie
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Efter hjärtoperationen: En litteraturstudie kring patientens upplevelser av den första postoperativa tiden i hemmet2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Nya operationsmetoder inom hjärtkirurgin effektiviserar sjukhusvården och kan medföra kortare vårdtider för patienten. Kunskap och förståelse kring patientens upplevelser efter operationen, bidrar till att vård och behandling på sjukhus optimeras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av den första tiden i hemmet efter en hjärtoperation. Metoden utgörs av en litteraturstudie. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys har tio artiklar analyserats. Resultatet utmynnade i sex kategorier: den förändrade kroppen påverkar återhämtningen, mentala och kognitiva förändringar, när förväntningarna inte infrias, när livet återvänder till det normala, behov av hjälp och stöd och förtröstan inför framtiden. Patienterna uppfattade att de varit med om ett trauma som skapade en oförutsägbar och främmande kropp. Smärtan var svårtolkad och stark och humöret pendlade mellan ytterligheter. Livet kunde ta slut vilken sekund som helst. Det saknades information och beroendet till familjen och vännerna var stort. Upplevelsen av att ligga andra till last var betydande för många. Trots detta ville patienterna tag i sina liv och återvinna sin hälsa genom egen initiativkraft. Sårbarheten följde patienterna genom den första tiden och skapade ett medvetande om att de hade varit med om något utöver det vanliga. Hopp och förtröstan fanns hela tiden som ett sätt att gå vidare och tro på framtiden. Studiens resultat öppnar möjligheter för framtida forskning kring frågor om vad som händer med patienterna om sjukhusen kortar ner vårdtider. Hur patienternas livsvärld påverkas och vad innebär det för dem som är närstående.

  • 441.
    Englesson, Boel
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Lind, Clara
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Omvårdnadsåtgärder som används för att främja god sömn inom slutenvården2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sömn är ett grundläggande behov och är viktigt för kroppens alla funktioner. Sömnbrist kan leda till flera negativa konsekvenser för människan. Det är många patienter inom slutenvården som uppger att de sover dåligt på sjukhus, detta kan bero på många saker. Det är sjuksköterskans ansvar att främja patienters hälsa och därför är det betydelsefullt att sjuksköterskan kan främja patienters sömn inom slutenvården.

    Syfte: Syftet är att beskriva omvårdnadsåtgärder som används för att främja god sömn inom slutenvården.

    Metod: Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt enligt Friberg (2017) beskrivning, baserad på nio kvalitativa och tre kvantitativa artiklar. Analysen genomfördes i enlighet med Whittemore och Knafls (2005) metod för integrerade studier.

    Resultat: God sömn inom slutenvården kan främjas genom att skapa en god sovmiljö, genom att möta människans individuella behov och genom planera omvårdnaden.

    Slutsats: Inom slutenvården fanns det flera olika omvårdnadsåtgärder som främjade god sömn. Det framkom i denna studie att sjuksköterskan genom enkla omvårdnadsåtgärder kunde påverka miljön positivt och därav främja patienters sömn inom slutenvården. Denna studie påvisar även vikten av att möta patienten individuella behov för att patienten ska känna sig trygg och på så sätt främja sömnen. Det framkom även i denna studies resultat att planering och flexibilitet var avgörande för att patienten ska få en sammanhållen sömn och därmed en god sömn inom slutenvården.

  • 442.
    Englesson, Christel
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Äldres framtidssyn och funderingar med fokus på vård och omsorg2006Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [en]

    Det västerländska samhället karaktäriseras av en stark framtidsinriktning och samhällsmedlemmarna värderas framförallt utifrån sin produktionsförmåga. I vår tid representeras ålderdomen av ett snabbt ökande antal relativt väl bibehållna äldre personer. Vilken framtidssyn har den åldrande människan? Funderar man på vilken vård och omsorg man kan komma att behöva? Syftet med denna studie var att beskriva hur individer i åldrarna 60-96 år ser, såväl på framtiden som, på sitt kommande behov av vård och omsorg, i relation till kön, ålder, sociala aktiviteter och upplevt hälsotillstånd. Studiematerialet hämtades ur ”SNAC- Blekinge” som är en del i en större nationell studie; SNAC (The Swedish National study on Aging and Care). Analysen visade att äldre människor helst vill bo kvar hemma även om de blir sjuka. Kvinnor funderar mer än män på hur det ska gå i framtiden med tanke på att de blir äldre. De äldres framtidssyn har en klar koppling till upplevd hälsa – ju bättre hälsa desto ljusare framtidsbild.

  • 443.
    Engqvist, Sara
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Persson, Maria
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Sjuksköterskors upplevelser av mötet med anhöriga i sorg2012Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att möta patienter och anhöriga är en stor del i sjuksköterskors arbete. Sjuksköterskor har som ansvarsområde att lindra lidande för patienten men även för dennes anhöriga. När en patient har avlidit finns det oftast sörjande anhöriga kvar och det torde vara en självklarhet för sjuksköterskor att finnas till hands även för dem. Trots att sjuksköterskor har detta som ansvarsområde känner många sig osäkra i mötet med anhöriga som befinner sig i sorg. Mer kunskap om mötet kan ligga till grund för hur sjuksköterskor kan hantera mötet med anhöriga. Syfte: Syftet var att belysa hur sjuksköterskor upplever mötet med anhöriga vars nära avlidit på sjukhus. Metod: Litteraturstudie baserad på nio vårdvetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Analysering utifrån Graneheim och Lundmans (2008) tolkning av innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i två kategorier: upplevelser av känslomässig närvaro i mötet och upplevelser av svårigheter i mötet, med dess underkategorier att känna sig berörd, att känna närhet, att känna sig otillräcklig och att känna sig obekväm. Ur resultatet framkom det bland annat att erfarenhet gjorde det lättare att bemöta de sörjande anhöriga och att sjuksköterskorna kände att de behövde stöd och professionell handledning för att bättre kunna ta hand om sörjande familjer. Slutsats: Tidigare erfarenhet av att ha mött anhöriga i sorg upplevdes underlätta mötet med anhöriga. Sjuksköterskor behöver mer stöd och utbildning i att ta hand om anhöriga till avlidna. Sjuksköterskorna skulle till följd känna sig mer förberedda och bekväma i att möta de anhöriga och därmed skulle de anhöriga få ett aktningsvärt bemötande av sjuksköterskan i stunden när de mist sin nära.

  • 444.
    Engström, Åsa
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Stolt, Sofie
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Borderline personlighetsstörning: Mötet mellan vårdpersonalen och patienten med borderline personlighetsstörning.2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Cirka 1-2 % av befolkningen har Borderline personlighetsstörning. Patienter med borderlineproblematik upplevs ofta som en frustrerande patientgrupp. Det är därför viktigt att bygga upp en kontaktrelation mellan patienten och vårdpersonalen. Syfte: Syftet med studien är att belysa de faktorer som påverkar mötet mellan vårdpersonalen och patienten med Borderline personlighetsstörning. Metod: En metod enligt Graneheim & Lundmans kvalitativa innehållsanalys har använts. Resultatet har framkommit genom nio stycken kvalitativa artiklar som svarar mot syftet. Artiklar som har skrivits efter 1995 har använts. Resultat: I analysen framkom fyra stycken kategorier; Förståelse, Förtroende, Attityder och Gränser. Utifrån dessa kategorier bildades två teman; Att bemöta patienter med Borderline personlighetsstörning och Att som patient bli bemött inom vården. De fyra kategorier som framkom visade sig vara de faktorer som var viktiga i mötet mellan vårdpersonalen och patienten med Borderline personlighetsstörning.

  • 445.
    Enqvist, Angelica
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Magnevall, Tina
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Hur personer med schizofreni upplever sin livsvärld: En litteraturstudie2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrunden skildrar hur personer med schizofreni har svårt att få förtroende för och upprätthålla relationer med andra människor. De har oftast en mycket förvrängd livsvärld som är svårt att förstå för människor i samhället och även inom vården. Vilket kan leda till ett avståndstagande som resulterar i en otillräcklig vård. Syftet med studien var att belysa hur personer med schizofreni upplever sin livsvärld. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie gjord på två självbiografiska böcker. Innehållsanlysen utgick ifrån Graneheim och Lundman (2004). Resultatet utgörs av tre kategorier. De är: familjens betydelse, upplevelser av arbete och studier samt problematik i vardagen. I diskussionen framkom bland annat hur personer med schizofreni ofta har en svår familjesituation under barndomen samt att de upplever känslor som ensamhet och frustration i samhället.

  • 446.
    Ericson, Pernilla
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Värnholm, Jimmy
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Postoperativ smärta: En litteraturstudie om sjuksköterskans upplevelse av att bedöma patienter med postoperativ smärta2012Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Postoperativ smärta uppkommer efter kirurgiska ingrepp och är behandlingskrävande upp till fyra dagar. Sjuksköterskan arbetar nära patienterna och har en viktig roll att övervaka och bedöma patienternas postoperativa smärta. Bedömning av postoperativ smärta kan göras utifrån olika bedömningsstrategier och studier har visat att sjuksköterskor bedömer den postoperativa smärtan inadekvat. Syfte: Att undersöka sjuksköterskans upplevelse av att bedöma patienter med postoperativ smärta. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats har genomförts som har baserats på nio vårdvetenskapliga artiklar. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultat: Tre huvudkategorier framkom; interaktionen mellan sjuksköterskan och patienten en faktor för bra smärtbedömning, observation av patienten och sjuksköterskans erfarenhet och kunskap. Två underkategorier framkom; smärtskalor och sjuksköterskans förtroende för patienten. Slutsats: Sjuksköterskor använde sig av olika strategier för att bedöma postoperativ smärta. Vårdrelationen upplevdes av sjuksköterskorna som viktig för att kunna identifiera patienternas behov och bedöma postoperativ smärta.

  • 447.
    Ericsson, Ameli
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Pettersson, Marine
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Hur patienter med cancersmärta uppfattar mötet med vårdpersonal: en litteraturstudie2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Tidigare litteratur tyder på att patienter med cancer upplever mycket smärta och många får ej optimal smärtlindring. För att patienten ska kunna anförtro sig om sin smärta till vårdpersonalen behövs ett gott möte och en god kommunikation. Syfte: Syftet var att undersöka hur patienter med cancersmärta uppfattar mötet med vårdpersonal. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Fem artiklar var av kvalitativ ansats, två artiklar var av kvantitativ ansats och en artikel var av både kvalitativ och kvantitativ ansats. De kvalitativa artiklarna analyserades utifrån Graneheim och Lundmans analysmetod som bestod av 5 steg, detta resulterade i 3 kategorier. Kategorierna blev: Behov av öppen och ärlig kommunikation, Behov av att få smärtan bekräftad och Känsla av maktlöshet. Steg 1 och 2 i Graneheim och Lundmans analysmetod följdes vid bearbetningen av artiklarna med kvantitativ ansats. Här framkom kategorin Informationsbrist. Resultat: Det finns ett behov av öppen och ärlig kommunikation mellan patient och vårdpersonal i samband med smärta. När kommunikationen fungerar effektivt får patienterna en ökad förståelse och därmed en mer positiv inställning om sin smärta och smärtbehandling. Brist på kommunikation hindrar patienterna från att känna att deras smärta är bekräftad. Detta i sin tur kan ge en känsla av maktlöshet. Slutsats: God kommunikation och tydlig information kan skapa trygghet hos patienten medan dålig kommunikation kan ge en känsla av maktlöshet.

  • 448.
    Ericsson, Anna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Smith, Elin
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Mötet mellan vårdpersonal och personer med neuropsykiatriska funktionshinder2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Mötet mellan vårdpersonal och personer med neuropsykiatriska funktionshinder är komplicerat på grund av att de sistnämnda har ett annat sätt än andra att uppfatta och förstå omvärlden. Personer med neuropsykiatriska funktionshinder vårdas oftare på sjukhus och har längre vårdtid än andra personer på grund av att funktionshindret ofta medför andra bekymmer. Syfte: Syftet med studien var att belysa förutsättningarna i mötet mellan vårdpersonal och personer med neuropsykiatriska funktionshinder för att skapa en vårdrelation. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes. Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som var förutsättningar i mötet för att skapa en vårdrelation. Dessa var kommunikationen som en förutsättning i mötet, tidens påverkan på mötet och skapandet av en vårdrelation, behovet av ett anpassat bemötande för att skapa en vårdrelation, ett beroende av andra i mötet, rädsla och obehag som ett hinder för mötet. Slutsats: Tiden var den främsta förutsättningen i mötet för att skapa en vårdrelation. Den leder till en bättre kommunikation, bra bemötande, mindre beroende av andra och mindre rädsla i mötet. För att mötet mellan dessa två parter ska bli bättre och en vårdrelation ska kunna skapas behövs mer resurser i vården.

  • 449.
    Ericsson, Carina
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Olofsson, Susanne
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Finns evidens för motiverande samtal i syfte att främja viktnedgång hos vuxna?: En litteraturstudie2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Övervikt och fetma är ett av vår tids stora folkhälsoproblem, inte bara i Sverige utan i stora delar av världen. Detta tros bero på att vi har förändrat vår livsstil, till att vara mindre fysiskt aktiva och förtära mer snabbmat, godis, alkohol och söta drycker. Eftersom kunskapen om detta förhållande har funnits en tid och andelen överviktiga och feta ändå ökar kan det behövas nya sätt att angripa problemet. Syfte: Att söka evidens för metoden motiverande samtal (MI) i syfte att främja viktnedgång hos vuxna över 18 år. Metod: Litteraturstudie. Resultat: Tyder på att evidens finns för det motiverande samtalet vad det gäller viktnedgång och MI kan även leda till ökad fysisk aktivitet. En antydan till effekt kan konstateras även på kostförändringar. Slutsats: Metoderna för att stödja livsstilsförändringar r i behov av förändring. Det rådgivande samtalet som idag används ger inte den effekt som är önskvärd och då kan MI vara ett alternativ. MI-samtalet har påvisat effekt för fysisk aktivitet och viktminskning, men begränsad för effekt av kosten Det finns dock behov av vidare forskning inom det motiverande samtalet (MI) och dess effekter, framför allt en uppföljning av motivation och attitydförändringar hos deltagarna i studierna.

  • 450.
    Ericsson, Terese
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Sjuksköterskors uppfattning om tillämpning av omvårdnadsforskning i den kliniska verksamheten.2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund Sjuksköterskan ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och även följa utveckling och forskning inom verksamhetsområdet. Enligt lagar och förordningar ska sjukvården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Genom att sjuksköterskan tar del av forskning i relation till aktuella problem i den dagliga patientkontakten, ökas kvaliteten på omvårdnaden. Bristande användning av forskningsresultat i hälso- och sjukvården är ett allt mer uppmärksammat problem och aktuell forskning visar på sjuksköterskans motstånd i att tillämpa omvårdnadsforskningsresultat. Olika modeller har utvecklats som beskriver de förutsättningar som krävs samt vilka tillvägagångssätt som finns för att underlätta implementering av forskningsresultat i hälso- och sjukvården. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors uppfattning om tillämpning av omvårdnadsforskning i den kliniska verksamheten. Metoden var en kvalitativ intervjustudie som inkluderade kliniskt verksamma sjuksköterskor i fokusgrupper. Fyra fokusgruppsintervjuer med fyra sjuksköterskor i varje genomfördes, totalt sexton sjuksköterskor deltog. Intervjutexten analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, inspirerad av Burnard. Resultatet utmynnade i två teman: Tema 1 Brist på kännedom om omvårdnadsforskning kan leda till dilemman med tillgodogörandet som inbegrep av hur sjuksköterskorna ser på omvårdnadsforskning samt ordets innebörd. Vidare beskrevs hur kunskapen i forskningsmetodik varierade hos sjuksköterskorna, samt vilka attityder och inställningar sjuksköterskorna hade till omvårdnadsforskning och forskningsresultatens betydelse för den kliniska verksamheten. Vidare beskrev sjuksköterskorna tidsbristens betydelse i den kliniska verksamheten samt hur tillgängligheten av olika forskningsresultat uppfattas. Tema 2 Insikt om omvårdnadsforskningens användbarhet ställer krav på implementering och tillämpning innefattade hur sjuksköterskorna uppfattade professionsutveckling i förhållande till omvårdnadsforskningen. Vidare beskrevs omvårdnadsforskningens betydelse för patientomvårdnaden samt sjuksköterskornas sätt att se på nya idéer och tankar. Temat innefattade även sjuksköterskornas uppfattningar om vikten av stöd från kollegor och chefer samt sjuksköterskorna resonemang om reflektion för ökad förståelse för införandet av omvårdnadsforskning i den kliniska verksamheten. Diskussion De kliniskt verksamma sjuksköterskornas uppfattning om tillämpning av omvårdnadsforskning visade sig i grunden vara positiv. Dock innefattades även en del motstånd och svårigheter vid frågan om tillämpningen. Resultaten har diskuterats utifrån följande aspekter i PARIHS-modellen: evidens, sammanhang och underlättarfunktioner. Slutsats För att öka sjuksköterskans kunskap om, samt underlätta implementering av omvårdnadsforskning i den kliniska verksamheten borde sjuksköterskor och ledning vara medvetna och aktiva användare av forskning. Ledningen måste uppmuntra sjuksköterskorna att lära sig forskningsmetodik samt ägna sig åt, utveckla och utvärdera omvårdnadsåtgärder. Detta för att gamla erfarenheter ska kunna integreras med nya rön i den kliniska verksamheten.

6789101112 401 - 450 of 1633
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf