Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
6789101112 401 - 450 av 1129
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 401.
    Haglund, Lisette
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Planering över kommungränser - En jämförelse av samarbetet mellan Haparanda-Torneå, Stockholm-Solna och Linköping-Norrköping2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Majoriteten av den svenska planeringen sker på den kommunala nivån och endast mindre delar av planeringen tas upp på en nationell eller regional nivå (Boverket 2016b). I de flesta fall besluter kommunerna ensamma över hur den egna kommunen ska utvecklas. Detta riskerar leda till att planerna missar relevanta perspektiv och att det blir svårare för kommunen att anpassa sig till de regionala behoven. Allt flera kommuner har därför valt att införa ett gränsöverskridande samarbete med andra kommuner. För att få fram mer information om hur dessa samarbeten mellan kommuner kan se ut så kommer tre sådana områden att undersökas. Dessa tre områden är Haparanda och Torneå, Stockholm och Solna, samt Linköping och Norrköping. Just dessa sex kommuner har valts eftersom kommunernas storlek, läge och samarbetsprocesser skiljer sig åt på flera plan. 

  • 402.
    Haglund, Ulla
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Stadens skelett: analysering och tillämpning av olika planeringsideal på oljehamnen i Karlskrona.2007Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning En stad och dess stadsdelar kan planeras på olika sätt, mycket beroende på tidens ideal och politik. Stadens planering kan ses som ett skelett, den struktur som ska vara stadens ryggrad. Utan ett skelett växer staden som ett ryggradslöst djur, en amöba. Ett skelett kan ha olika utseenden och strukturer beroende på hur det ska användas, fågel, fisk eller mitt emellan. På samma sätt kan stadsplanering fungera med olika strukturer och utseende. Tanken med detta arbete är att på ett område i Karlskrona kommun, göra olika planförslag enligt mitt sätt att se på de olika planeringsidealen. Det är ett försök att undersöka om gamla beprövade planeringsideal kan fungera i ett modernt samhälle med de krav och önskemål som ställs på en planering som ska hålla i många år. De olika planeringsidealen ska också utredas och förklaras. Oljehamnen i Karlskrona är ett område vars ursprungliga användning håller på att förändras. Ett så pass stort och centralt område är ett bra ställe att pröva de olika planeringsidealens funktioner på. Olika tider har gett oss olika planeringsideal som till stor del har sin grund i den historiska framväxten. Jag har valt ut två äldre, ganska väldefinierade planeringsideal: Stenstaden och Trädgårdsstaden. Dessutom har jag lagt till ett nyare ideal som vuxit fram och börjar finna sin form: Sjöstaden. Det är två beprövade ideal som har klara riktlinjer och ett nytt där det finns många sätt att göra planeringen. Orsaken till att just dessa ideal valdes ut är bland annat att det ska gå att anpassa idealen till oljehamnens läge och förutsättningar. Även jämförelsen mellan de nya och de gamla idealen kan vara intressant. Resultatet av studien av de olika planeringsidealen resulterade i en trägårdsstad och en sjöstad, båda planerade i oljehamnen i Karlskrona. Stenstadens ringa anpassningsförmåga trots sina stora kvalitéer, gjorde att det idealet inte gick att på ett tillfredställande sätt arbeta in i en sjöstadsplan.

  • 403.
    Hagman, Tor
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Soundscapes of 56.163 N / 15.585 E: en audiell analys av stadsmiljön i Karlskrona2005Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Arbetet behandlar stadens ljud, våra upplevelser av de och hur de kan bli en tillgång i planeringssammanhang. Ofta när man diskuterar ämnet ljud/stadsbyggnad handlar det om bullerproblem och liknande. Jag har valt att i första hand lyfta fram andra aspekter, utan att för den skull vara ignorant mot problemen. På så sätt har jag försökt skapa en ökad medvetenhet om ljudets inverkan på stadsmiljön, hos mig själv lika väl som hos lyssnaren. Som utgångspunkt har jag haft stadsmiljön i Karlskrona där jag testat en generell metod för inventering av stadens ljud för att sedan föreslå förbättringar som kan genomföras på olika nivåer. Arbetet resulterade av naturliga skäl i en ljud-bok (cd-bok)där text läses in kombinerat med ljudklipp från stadsmiljön.Detta format kan dock, ännu inte, publiceras här utan pdf-filen innehåller manuset.

  • 404.
    Hall, Oscar
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Funktionsintegrering i Externhandelsmiljö2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetet är en teoristyrd fallstudie på Amiralen och Slottsbackens handelsområden, med syfte att undersöka möjligheten att skapa en trevligare visuell externhandelsmiljö med hjälp av förtätning och funktionsintegrering. För att göra detta jämför och förenas handelsperspektiv på platsen med kända stadsbyggnadsbegrepp. Arbetes teori grundar sig på Jane Jacobs syn på staden som centrum för mångfald, Joel Garreaus teoretiserande av externhandelscentrumen utifrån begreppet Edge Cities, samt en syn på den täta staden som en hållbar stad. För att skapa den mångfaldiga staden krävs en inplantering av olika funktioner med olika tidsscheman, så att gaturummet ständigt befolkas av en varierande sammansättning människor. Vid sidan av detta förespråkas små kvarter, en tät stad med hög koncentration av människor och en bebyggelse med blandad bebyggelse från olika tidsåldrar. Compact city i kombination med urban sprawl, menar att en tät stad ökar möjligheterna att gå och åka kollektivt, tillsammans med att mindre ianspråktagande av mark, skapar ett hållbart samhälle. Problem uppstår dock vad gäller privata zoner, grönstruktur och tillväxt. Vidare fastställer Edge Cities externhandeln, som en faktisk stad. Problemen ligger enligt Garreau i att platserna inte har hunnit skriva sin historia och inte är färdiga platser. Dessutom hävdar ha att de inte konkurerar med centrumhandeln och därför inte kan ses som ett hot. Sedan sker en genomgång av Sveriges externhandel, där historian redogörs, från skapandet av gallerior i stadscentrumen, till flykten från staden, med bildandet av stora öppna trafikorienterade miljöer. Efter det gås stadsbyggnadsideal enligt Jan Gehl och Gordon Cullen igenom. De båda propagerar för den täta staden utifrån en mänsklig skala, där brutna siktlinjer och intima platser prioriteras. Jan Gehl har dock ett större fokus på den mänskliga skalan än Gordon Cullen. Efter det presenteras handelns behov och krav, där fokus ligger på att synas, och ett tillrättaläggande av området för kunderna. På senare tid har trenderna pekat mot en mer upplevelseinriktad shopping med krav på förändringar. Till sist inventeras Amiralen, och Inspiration lånas från Sickla köpkvarter, där en externhandelsmiljö har utformats från kvartersstruktur, med inslag av funktionsintegrering. Till sist mynnar arbetet ut i ett antal förändringsfaktorer för hur externhandelsmiljön kan förändras. Huvuddragen här är att plantera in nya funktioner med varierande tidsscheman, utgå från en rutnätsplan för att öka siktlinjerna, koncentrera handeln till ett stråk som binder ihop de olika delarna och minska ner parkeringen med 25%. Faktorerna exemplifieras sedan i ett planförslag över Amiralen & Slottsbacken, där slutsatsen dras att framför allt parkeringens tillgänglighet och synligheten är de stora problemen för ett genomförande. Till sist ifrågasätts möjligheten att överhuvudtaget genomföra arbetet i en avslutande diskussion. De två stora problemen kan anses vara fastighetsägarnas vilja till ombyggnaden och medelsvenssons vilja att bo i området innan resultatet är tydligt. Men för att skapa en bärkraftig utveckling måste folk tvingas in i rätt beteenden.

  • 405.
    Hallberg, Heléne
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Attraktiva Stadsum -analysering och förbättring av några offentliga mötesplatser i Eskilstuna2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I rapporten presenteras två analysmetoder, Jan Gehls och Gordon Cullens. Analysmetoderna appliceras på tre offentliga mötesplatser i Eskilstuna, Fröslunda centrum, Smörtorget samt Sveaplan. Utifrån resultaten från analyserna har förslag till förbättring utformats. Gordons Cullens analysmetod baseras på den visuella upplevelsen av staden samt upplevelsen av att röra sig i den. Jan Gehls analysmetod baseras på aktiviteterna som äger rum i staden samt vilka möjligheter det finns att skapa kontakt. Analysmetoderna har sedan jämförts med tanke på skillnader, överrensstämmelser samt applicerbarheten. Platserna som analyseras är olika gällande läge, utformning, användning och historia. Trots olikheterna gick båda analysmetoderna bra att applicera på alla tre platserna. Trots de stora skillnaderna mellan metoderna så blev resultatet angående attraktiviteten inbördes mellan platserna samma. Fröslunda cantrum var den attraktivaste, sen Smörtorget och den plats som hade flest brister var Sveaplan. Förslagen till förbättring för platserna syftar till att öka attraktiviteten. För Föslunda centrum och Smörtorget består förslagen av två steg. Det första med mindre åtgärder och det andra med större ingrepp. För Sveaplan utformades förslaget i ett steg.

  • 406.
    Hallberg, Jonas
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Utvidgning av Kalmar centrum: via stadens strategiska stråk2007Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kalmar är i dagsläget i en kraftig expansionsfas. En satsning med ett stort internationellt mässcentrum och hundratals bostäder i norra Kalmar innebär att staden sätts på kartan på ett nytt sätt, inte bara som den historiska staden. För att centrala Kalmar ska kunna behålla sin särställning som stadens kommersiella centrum krävs det att även det utvecklas. Det är dock inte helt okomplicerat. Kvarnholmen har en begränsad yta och stora delar av den består av värdefull bebyggelse. Med detta som bakgrund har det förts tankar på att utvidga centrum utanför Kvarnholmen och till stadsdelen Malmen. För att lyckas göra detta är det viktigt att stråken mellan Malmen och Kvarnholmen fungerar. Om det ska gå att ta steget över kanalen så krävs det att det tas ett övergripande strategiskt grepp på området och dess struktur. För att studera Kalmars fysiska struktur har jag gjort en Space Syntaxanalys. Space Syntax är ett antal analytiska metoder för rumsanalys där man istället för att beskriva byggnadsstrukturen i termer som distans eller geometriska former beskriver de olika rummens inbördes ordning. Detta kallas för rumslig konfiguration och är enligt metoden det som avgör vart i en stad det skapas stadsliv. För att komplettera analysen har även de faktiska gångtrafikantflödena studerats. Jag har även velat skapa en än djupare förståelse för hur de olika stadsrummen används och har därför studerat vilka stråk som har entréer och på vilka det bedrivs handel. Resultatet av analysen gjorde att jag identifierade ett flertal platser eller stråk inom analysområdet som inte används eller som används på fel sätt. Dessa ligger, tillsammans med min övergripande analys av analysområdet, till grund för det förändringsförslag som jag ger. Förändringsförslaget består av tre delar, en strukturkarta med föreslagna förändringar i centrala Kalmar, en beskrivning hur förändringarna påverkar de åtta områden som tidigare identifierats som styrkor eller svagheter samt en fördjupning på ett av områdena.

  • 407.
    Hallberg, Martin
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Lokalt förankrad planering av rekordårens grannskapsenheter: Progamförslag för Norra Fäladen i Lund2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den bebyggda miljön förändras och utvecklas ständigt. De byggnader och strukturer som under åren redan har hunnit försvinna är det lättar att finna värden i, brister och konflikter i historiska ideal är enklare att förbise jämfört med samtida. En betydande del av det stora bostadsbeståndet som utgörs av byggnader uppförda under rekordåren i Sverige är i dagsläget i behov av renovering och förnyelse, i många fall även de kringliggande utemiljöerna. Det är stadsstrukturer som under åren från det att de byggdes fått utstå mycket kritik angående framförallt de levnadsmiljöer som återfinns mellan husen, i det offentliga rummet. Mycket av kritiken visar sig i uppsatsen vara oförtjänt och bidrar till att förutfattade meningar kring dessa områden kan slå rot ytterligare. Syftet med detta kandidatarbete är att genom analys av Norra Fäladen visa på befintliga kvalitéer, värda att bevara och hur dessa kan förstärkas med nya tillskott till området, samt att föreslå möjliga åtgärder för konstaterade brister. Vidare syftar arbetet till att utforma ett programförslag för förnyelsen av Norra Fäladen i Lund, ett bostadsområde byggt under rekordåren. Programmet ska sträva efter att ansluta Norra Fäladen till övriga Lund i större utsträckning. I arbetet med programförslaget för Norra Fäladen läggs tonvikten på faktorer kopplade till bostäder, boendemiljö, stadens struktur och medborgarinflytande i planeringsarbetet.

  • 408.
    Hallberg, Michael
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Västra Sörhaga, Alingsås: en subtraktion och en addition2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Avsikten med detta examensarbete är att utreda möjligheterna för och föreslå lämplig bebyggelse i Västra Sörhaga, Alingsås. Vid en första anblick ser Västra Sörhaga ut att sträcka ut sig över ett mycket stort område. Men Västra Sörhaga begränsas också av flera faktorer. Jag kommer i detta arbete visa hur den byggbara marken för bostäder reduceras av olika omständigheter och hur dessa kan återerövras.

  • 409.
    Hallberg, Unni
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för industriell ekonomi.
    Effektivisering av materialpåfyllnad för indirekt material: En case study på företaget Alfa Laval Lund AB2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna rapport tar upp undersökningen av effektivisering av materialpåfyllnad som utförts på företaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Undersökningen har involverat förbättringsåtgärder för emballagematerialets flöde. Hur detta material kan hanteras med rätt material, i rätt tid och rätt kvantitet på ett tidseffektivt sätt utgör frågeställningen för denna undersökning. Då företaget idag använder sig av leanfilosofin utgör denna en stor del i det teoretiska kapitlet. Teorier om hur lean fungerar samt hur logistiken är kopplad till förbättring av materialflödet har ett teoretiskt kapitel där teorin förklarar hur dessa bör utformas. Även ett kapitel om hur metoderna observationer, intervjuer och brainstorming med flera används och varför finns också beskrivet. En förklaring om hur företaget arbetar idag och hur de involverade stationerna påverkar materialflödet tas också upp. Idag genomförs många kontrollrundor för att enbart kolla om produktionen har det emballagematerial som de behöver eller om något saknas. Dessa rundor sker flera gånger om dagen och resulterar inte i något värde för varken kunden eller företaget. Rundorna utgör en stor del i grunden till problemformuleringen, tillsammans med det andra problemet som handlar om kommunikation. Hur kan denna lösas då kontrollrundorna elimineras? Här har teorin om hur man bör signalera om behov genom dragande system istället för tryckande system som görs idag använts. Denna ständiga ovetskap om produktionsflödet materialbehov skapar stor stress för de anställda. Genom att spendera tid på att kontrollera samt kommunisera på ett sätt som tar upp mer tid än vad som behövs, flyter inte flödet på i ett dragande system.

    Tre olika åtgärdsförslag togs fram från metodgenomförandet. Dessa är följande:

     organisera lagret där emballagematerialet förvaras

     använda sig av ett flödeslager där man fyller på material som är uträknat att räcka för tre dagar

     en elektronisk kanbansignal som används för att signalera behov

    Slutsatsen för undersökningen är att dessa åtgärder effektiviserar materialpåfyllnaden genom att eliminera kontrollrundorna. Detta sparar tid och minskar stressen för de anställda genom att man nu får informationen till sig när produktionen har behov av material istället för att komma ihåg att kontrollera materialet med jämna mellanrum. Produktionen kan använda rätt materialet i rätt tid och har rätt kvantitet att tillgå. 

  • 410.
    Hallman, Karin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Grönstrukturens funktioner i urban miljö- med studie av Hultmans holme2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Grönstrukturen är en av de övergripande strukturerna i vårt samhälle tillsammans med bebyggelsestruktur och infrastruktur. Alla olika funktioner som grönstrukturen har kan i sin tur delas in i tre övergripande grupper med: sociala, ekologiska och kulturella funktionsvärden. Det är ofta så att de sociala och kulturella värdena inte får lika stor tyngd vid beslutsfattande. Då är de främst de ekologiska funktionerna som går före eftersom den befintliga naturen har t.ex. skyddsvärda arter. Det finns olika sätt att planera ett områdes grönstruktur som saknar befintlig grönska: Patrik Grahns åtta parkkaraktärer tillsammans med typaktiviteterna med sina tydliga inriktningar och konkreta innehåll kan ligga till grund för och inspirera till nya parker och grönområden. Alexander Ståhle belyser Östermalm som ett bra exempel för att grönstrukturen integrerats i rutnätsplanen och ingen kan missa den eftersom man som boende måste passera den vardagligen vilket gör att upplevelsen av grönstruktur höjs. I Göteborg planerar man grönstrukturen efter sociotopsnurran som med sina tre axlar: sociotopvärden, tid och kommunikationsvärden kan utgöra en bra grund för både analysering av vad som redan finns men också vad som behövs. Ett bra verktyg för att konkret kunna motivera grönytor och parker. I Västra hamnen i Malmö har man ställt hårda krav på byggherrarna att utföra ett antal gröna åtgärder så som grönytetillgång samt gröna punkter. Hultmans holme är en stadsdel centralt beläget i Göteborg som valts till fallstudien i den avslutande delen av arbetet. Eftersom Hultmans holme ligger centralt beläget vid Göta älv i Göteborg anser jag att hårda krav kan ställas även där på framtida byggherrar. Eftersom älvens funktioner mest handlar om passiv rekreation och att tillgängligheten till vatten inte går att jämföra med den som människor kan ha till en grönyta, drar jag slutsatsen att vatten inte har funktioner som kan ersätta grönstruktur men komplettera grönstrukturens funktioner. I många fall tas vatten upp som en del av grönstrukturen, något som jag i detta arbete inte tagit ställning till om vatten bör göra eller ej. För att stärka kopplingen till älven och göra mer vatten tillgängligt har jag inriktat parkprogrammet mot att innehålla en stadspark med vattentema, vattenpark. Det funktionsbaserade parkprogrammet innehåller även rekommendationer i avstånd och andra funktioner som historiskt funnits på platsen, som odling, våtmark mm.

  • 411.
    Hallström, Elin
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Att falla i god jord: en studie om styrningen av markanvändningen2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utbyggnaden på jordbruksmark har kritiseras vara ett hot mot den långsiktiga livsmedelsförsörjningen. Detta eftersom kommunernas intresse för att växa ofta hamnar i konflikt med intresset av att skydda jordbruksmarken. Inom markanvändningsplanering finns det många intressen att ta hänsyn till vilka ofta står i motsättning till varandra, vilket blir särskilt synligt inom hanteringen av jordbruksmark. Hur denna konflikt ska hanteras är upp till kommunerna som genom det kommunal planmonopolet fattar beslut kring vilka intressen som ska prioriteras. Styrningen har dock att kritiseras vara allt för svag då alltmer av jordbruksmarken försvinner.

    I uppsatsen undersöks hur planeringen av jordbruksmark hanteras i sydvästra Skåne genom att undersöka kommunerna Kävlinge, Lund och Trelleborg. Dessutom har även en tjänsteman på länsstyrelsen i Skåne intervjuats och rättsfall undersökts. Problematiken studeras utifrån miljö- och planparadigmet för att undersöka hur styrningen av markanvändningen går till i praktiken och synliggöra vilka argument för bevara respektive exploatera som läggs fram inför beslut ska fattas.

    Studien visar att jordbruksmarkens exploateringen påverkas av tre övergripande faktorer: kommunernas lämplighetsprövning, att det inte finns några lokaliseringsalternativ samt kommunerna intresse för att utvecklas. Uppsatsen synliggör att jordbruksmarken påverkas av varierande typer av intressen. Utbyggnaden påverkas av allt från markägares enskilda intressen till funktioner för samhället i stort. Vad som utgör ett väsentligt samhällsintresse blir därför svårt att definiera och handlar därför till viss del om hur det framställs. Uppsatsen visar på att det har skett en förskjutning mot en ökad regelstyrning. Målstyrningen finns dock fortfarande kvar då det fortfarande är upp till kommunen att fatta beslut gällande jordbruksmarken. Att det skett en förskjutning mot en ökad regelstyrning verkar till stor del bero på att två nya rättsfall hamnat i Mark- och miljööverdomstolen, vilket har ställt jordbruksmarksfrågan ytterligare på sin spets.

  • 412.
    Hallström, Elin
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Stationssamhället nästa – en studie av den stationsnära planeringen i Skåne2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Enligt forskningen förknippas den stationsnära planeringen ofta med att planlägga en tät och blandad bebyggelse intill tågstationer. Planeringen har uppstått som en reaktion mot utglesning och anpassning för bilen. Planeringssättet har de senaste åren blivit en strategi för att jobba mot en hållbar samhällsutveckling. Syftet med uppsatsen är att försöka bidra med en ökad förståelse kring den stationsnära planeringen, hur nya tågstationer anses vara en strategisk viktig satsning för en region samt på vilket sätt det kan anses betydelsefullt för mindre orter och dess utveckling.

     

    Qviström har kritiserat den regionala planeringen för de stationsnära lägena i Skåne. Enligt Qviström har planeringen ett fokus på den stationsnära planeringen som anses vara inriktad mot ett urbant perspektiv. Det urbana perspektivet beskrivs handla om potentialen med att förtäta och öka de urbana kvaliteterna i städerna. Qviström anser att det urbana perspektivet leder till att större delar av Skåne som är mindre tätbefolkade hamnar i skymundan.

     

    I denna fallstudie undersöks de regionala dokumenten för Skåne för att studera vilka riktlinjer som finns kring de stationsnära lägena. I fallstudien har även fyra kommuners översiktsplaner studerats i nordöstra Skåne där nya tågstationer har anlagts för att undersöka om deras strategier kan kopplas till den stationsnära planeringen. Kommunerna ligger i den mindre tätbefolkade delen av Skåne och det har därför varit intressant att undersöka om planeringen har anpassats efter dessa förutsättningar. För att kunna göra en jämförelse mellan den stationsnära planeringen enligt forskningen och de studerade fallen har undersökningen delats upp efter kategorierna Utformning av de stationsnära lägena och Förväntade effekter.

     

    I slutsatsen tydliggörs planering i regionen som kan kopplas till den stationsnära planeringen, både vad det gäller utformning och förväntade effekter. I de kommunala dokumenten synliggörs inte den stationsnära planeringen lika tydligt som de regionala. Beskrivningen av utformningen av de stationsnära lägena i kommunernas plandokument kan ibland kopplas till den stationsnära planeringen. Dock anpassas planeringen ofta efter orternas förutsättningar. De förväntade effekterna på planeringen i kommunerna är mer lik den stationsnära planeringen. Många gånger beskrivs liknande effekter, som i den stationsnära planeringen, även om de inte alltid uttrycks på samma sätt. Slutsatsen är också att kritiken mot, att den regionala planeringen i Skåne har ett fokus på den stationsnära planeringen, kan till viss del anses legitim. Planeringen för de mindre tätbefolkade orterna i de kommunala dokumenten har anpassats till ortens förutsättningar. Därför blir det svårt att använda den stationsnära planeringen för hela regionen.

  • 413.
    Hallén, Kajsa Rue
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Vege stationssamhälle: om att bygga levande samhällen i en marknadsanpassad planering2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Helsingborgs kommun får ett nytt tågstopp längs med Västkustbanan mellan Helsingborg och Ängelholm om de skapar en ort där befolkningsunderlaget är stort nog för detta. Orten har fått arbetsnamnet Vege. Kommunen menar att det som kommer att efterfrågas i Veges läge är tomter för fribyggen och gruppbyggda småhus. De uttrycker en farhåga för att Vege skall komma att bli en sovstad där bilen har den centrala rollen och att underlaget för stationen inte blir stort nog. Utgångspunkten är att det efter modernismen skedde en förändring i svensk planering. Från att tidigare ha varit inriktat mot att bygga ett folkhem med välfärd åt alla till att präglas av individualism och marknadsanpassning. Kommunerna har planmonopol men planeringen har alltmer kommit att präglas av marknadens villkor där kommunen mera är en förhandlingspart. Det blivit svårare för kommuner att planera samhällen, då byggföretagens kortsiktiga vinstintressen är det som ibland får styra. Syftet med denna studie är att beskriva hur den marknadsanpassade planeringen har påverkat småhusbyggandet under 2000-talet, särskilt i mindre orter. För att sedan med utgångspunkt från detta studera hur man kan göra Vege till ett levande stationssamhälle där tåget är det primära transportmedlet. I studien framkommer att det skett en ökning av eget ägda bostäder och en minskning av hyresrätter. I Sverige är det dyrt med nybyggnation och detta drabbbar främst unga och mindre bemedlade. Byggbranschen utgår ofta från en stereotyp familjesammansättning trots att singelhushållen ökar i Sverige. Nybyggnationen i mindre orter domineras av småhus. Problemet är att detta har skapat glesare städer. Det attraktiva boendet anses antingen vara en lägenhet i ett centralt läge i en storstad eller i ett eget hus nära naturen där bilen gör att man har stor frihet. I studien framkommer det som viktigt att politiker och tjänstemän står enade kring visionen för Vege och att de står fast vid den när de skall locka byggherrarna att vara en del av projektet. För att det skall vara attraktivt att investera i Vege kan kommunen luta sig mot en slags synergieffekt av det som gör området attraktivt, närheten till vattnet, naturområden och stationen. I dagens samhälle styrs valet av bostadsort mer av vilken livskvalitet orten kan erbjuda. Detta kan vara ett argument för att satsa på att bygga ett levande samhälle i Vege, och ett motargument till en villamatta av gruppbyggda småhus. De mjuka värdena är centrala för ortens framgång. Dessa mjuka värden består dels av Vege som en ort med stor social och fysisk mångfald. För att uppnå detta måste man göra det attraktivt för olika typer av människor att bosätta sig i Vege. Det skall därför finnas både små och stora bostäder med olika planlösningar, varierande prisklasser och olika typer av upplåtelseformer. För att uppnå en mångfald i bebyggelsen måste man använda många olika byggherrar och många olika arkitekter. Vege skall bjuda in människor i det offentliga rummet genom att utgå från en mänsklig skala. Levande städer skapas av en tät struktur, en rimlig befolkningstäthet, acceptabla gång- och cykelavstånd och av goda kvaliteter i det offentliga rummet.

  • 414.
    Haltrich, Natalie
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för maskinteknik.
    Lawton, Ella
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för maskinteknik.
    Stack, Geoffrey
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för maskinteknik.
    An Introduction to Needs Based Design2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This is a supplement to the thesis entitled "Co-creating community with a Needs Based approach to design and planning", by the same authors. It is meant as an introduction to Needs Based Design, for practical application my developers, designers, planners, architects, municipal governments and all others planning the development of a community.

  • 415.
    Haltrich, Natalie
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för maskinteknik.
    Lawton, Ella
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för maskinteknik.
    Stack, Geoffrey
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för maskinteknik.
    Co-Creating Community with a Needs Based Design Approach to Urban Design and Planning2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Both a Master's thesis and an introductory guide, as a supplement to the thesis, are included.

  • 416.
    Halvarsson, Olof
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Anpassning av befintlig bebyggelse samt områden i planeringsstadiet med hänsyn till höjda vattennivåer: metoder för skydd med Gullbergsvass och Norra Masthugget som exempel2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Många klimatforskare i världen är överens om att en klimatförändring är på väg. I Sverige kan vi vänta oss ett varmare och mer nederbördsrikt klimat. Det varmare klimatet medför bland annat att havs- och landisar smälter vilket bidrar till att havsnivån höjs. Exempel på konsekvenser av det förändrade klimatet är översvämning och erosion. I framtiden anses effekterna inträffa allt oftare framförallt i kustområden. Människans vilja att bosätta sig i vattennära lägen medför problem då riskerna för översvämning och erosion är som störst där. Om vattendrag med höga vattennivåer mynnar ut i hav där havsnivån samtidigt ökar kan effekterna förstärkas. Syftet med detta arbete är att beskriva skyddsåtgärder för bebyggda områden, samt vilka åtgärder som kan användas vid anläggande av nya områden. Det primära målet har varit att belysa skillnaderna i anpassning till höjda vattennivåer beroende på hur långt området har kommit i planeringsprocessen. För att göra detta möjligt har följande två fallstudieområden jämförts i studien: 1. Gullbergsvass, kännetecknas av äldre bebyggelse som inte utvecklats på många år. Kommunen betecknar området som en framtida exploateringsreserv. I min studie kallas området för Gullbergsvass. 2. Norra Masthugget är ett område där exploatering och utveckling pågår för närvarande med flera plan- och byggärenden. I min studie kallas området för Norra Masthugget. Beräkningar av hur mycket havsnivån kommer höjas har genomförts av flera samhällsorganisationer. De skiljer sig kraftigt från varandra i beräkningarna varför det är svårt att dra konkreta slutsatser. Stadsbyggnadskontoret i Göteborg har dock genomfört beräkningar över dagens högvattennivå. För att bestämma vilka åtgärder som ska föreslås inom båda områdena har en multikriterieanalys gjorts. Analysen viktar uppsatta alternativ gentemot valda kriterier. Vid Gullbergsvass blev de två alternativ som fick flest positiva effekter; invallning respektive barriär- byggnation. Liknande analys över Norra Masthugget gav flera alternativ med positiva effekter däribland barriär- byggnation. Vid invallningen av Gullbergsvass bestämdes att skydd skulle anläggas upp till dagens högvattennivå. Då området skiftar i karaktär föreslås olika typer av högvattenskydd, både stenmurar och jordvallar. Med jordvall tillåts översvämning ske närmast älven upp till vallen, då den placeras en bit ifrån den normala vattenkanten. Huvud-fokus har istället varit att skydda bakomvarande område. Eftersom skyddet är bestämt utifrån dagens extrema högvatten måste skydden kunna byggas på och förstärkas vid en allt högre vattennivå. I planeringsprogrammet som stadsbyggnadskontoret tagit fram över Norra Masthugget finns osäkerheter på hur kommunen beaktar höjda vattennivåer. Det föreslagna skyddet är garage i bottenvåning upp till en föreskriven markhöjd. Infarten till garaget måste då ligga högre annars blir garagedelen obrukbar vid höjda vattennivåer. I nya områden som planeras finns många skyddsåtgärder att utnyttja. Viktigt är därför att bestämma hur området ska ha förhålla sig till vattnet, reträtt, försvar eller anfall. Vid redan planerade områden är förhållandesättet oftast bestämt. Byggnation av en stor barriär åt väster, samt flera mindre barriärer för att reglera älvarna, skulle innebära att vattennivån lättare kan regleras i de centrala delarna av Göteborg. Frågan är om detta är ekonomiskt och ekologiskt försvarbart.

  • 417.
    Hanell, Linnéa
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Stenvall, Nellie
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Rum för alla: gestaltning för kvalitativa offentliga rum2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen utmanar det planeringsideal som grundas i att planera utifrån verksamheter med kommersiellt utbud för att skapa liv och rörelse i staden. Fysisk planering är en profession som har stor rådighet över offentliga rum i staden, där uppsatsen undersöker vilka verktyg som faktiskt finns. Uppsatsen lyfter betydelsen av offentliga rum och varför offentliga rum ser ut som de gör idag. Offentliga rums betydelse för demokrati och tolerans är några aspekter som lyfts för att säkerställa allas rätt till staden. Fyra fallstudier på fyra geografiska platser i Karlskrona står till grund för undersökningen. De fyra fallen observeras och analyseras, vilket sedan mynnar ut i gestaltningsförslag för hur de offentliga rummen kan gestaltas för att påverka användningen, utan att gestalta utifrån ett kommersiellt utbud. Gestaltningen ifrågasätter planeringsideal genom att ge förslag på hur ett fysiskt rum kan utformas för att främja demokrati och tolerans.

  • 418.
    Hannula, Nina
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Hur skapar man en funktionsintegrerad miljö?: Är den alltid önskvärd?2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Samhällsplaneringen har under lång tid styrts av separering mellan olika samhällsfunktioner för att undvika konflikter. En tydlig separering som har ägt rum är funktionssepareringen mellan arbetsplatser och bostäder. Den drevs fram under den industriella epoken och har över tiden inneburit att funktionellt sett allt fler och allt större ensartade bebyggelseområden har uppstått. Syftet med funktionsuppdelningen har till stor del varit att undvika störningar och konflikter mellan olika funktioner för att skydda invånarnas hälsa och säkerhet. Rådande institutionella förhållanden såsom lagstiftning och finansieringssystem tillsammans med planeringstraditioner och principer för lokalisering av offentlig service kan hjälpa till att förklara uppkomst och omfattningen av funktionsseparering mellan arbetsplatser och bostäder men även mellan olika branscher inom näringslivet. Det industriella sättet att separera samhällsfunktioner ses delvis som föråldrat. Industrisamhället har övergått till ett kunskapssamhälle med nya behov och preferenser. Industrinäringen har effektiviserats och delvis minskat samtidigt som tjänstesektorn har ökat. Tjänstesektorn ställer nya krav på den fysiska planeringen utifrån deras lokaliseringsbehov och preferenser. Trenden går mot att allt fler människor och arbetsplatser väljer att lokalisera sig i centrala lägen och inom samhällsplaneringen finns idag en strävan att skapa fler funktionsblandade områden. Detta för att minska städernas utglesning och för att använda marken på ett mer effektivt sätt. Mitt examensarbete innefattar två delar, en teoretisk del för att skapa förståelse av begreppet funktionsintegration och en mer praktisk del, del två. Den övergripande uppgiften i del två består av, att studera var ny bebyggelse, för såväl bostäder som verksamheter kan placeras i den norra delen av Värnamo stad utifrån de problem och konflikter som finns. Syftet med mitt planförslag är att utforma ett förslag till en funktionsintegrerad miljö i Värnamo stad. Genom att använda mig av funktionsintegrering som medel ska planförslaget skapa möjligheter till att förtäta staden och samtidigt inrymma olika funktioner inom ett och samma område. Planområdets centrala läge motiverar till att öka attraktiviteten och finna användningar som är mer lämpliga för platsen än dagens. Markanvändningen inom området styrs idag i huvudsak till industri samt, till en viss del bostäder. De stadsplaner och detaljplaner som reglerar markanvändningen för området är upprättade i början och mitten av 1900-talet. Delar av dessa planer är föråldrade och överens-stämmer inte med dagens markanvändning. I mitt planförslag har jag undersökt i vilken skala och i vilka former funktionsintegrering är lämpligt. Jag har med hjälp av byggnadskroppar skapat fler slutna kvarter med varierande placering och utformning av bebyggelsen. Avsikten med planförslaget har varit att skapa en tätare och intressantare stadsbild samt att genom att förtäta området med fler byggnader kunna använda marken på ett effektivare sätt. Det har varit viktigt att finna funktioner som kan samspela inom ett och samma område, samtidigt som det har varit angeläget att befintliga funktioner även ska kunna finnas kvar. Ambitionen har varit att inhysa, bostäder, kontor, handel och centrumverksamheter i området och skapa en levande och attraktiv stadsmiljö.

  • 419.
    Hansson, Fanny
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Palmgren, Malin
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Offentliga platser – mötet mellan stad och människa; ett gestaltningsförslag för Fisktorget i Karlskrona2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta kandidatarbete problematiserar begreppet offentliga platser utifrån ett socio-spatialt perspektiv, det vill säga förhållandet mellan människan och den fysiska miljön, med fokus på vilka möjligheter och begränsningar den fysiska planeringen har att påverka stadslivet. Därtill studeras olika urbanteoretiska förhållningssätt utifrån verk skrivna av William H. Whyte, Kevin Lynch, Jan Gehl och Camillo Sitte i syfte att lyfta fram utgångspunkter för hur en god offentlig plats kan skapas. För att konkretisera problematiken och diskussionen kring offentliga platser utarbetas även ett gestaltningsförslag för Fisktorget i Karlskrona. Litteraturstudier inom forskningsfältet har visat att det inte finns något entydigt svar på vad som karaktäriserar en offentlig plats. En offentlig plats är ett komplext fenomen som är beroende av förhållandet mellan människan och rummet, eftersom det krävs både sociala och fysiska strukturer för att kunna skapa en offentlig plats. En grundläggande förutsättning för en offentlig plats är dock att den ska vara öppen och tillgänglig för alla. Samtidigt går det att ifrågasätta om detta är realistiskt eftersom tillgänglighetsaspekten inte enbart är beroende av fysiska aspekter, utan även sociala och samhälleliga strukturer som indirekt kan exkludera människor från platsen. De offentliga platsernas funktion har även varierat i takt med att samhälletkontexten förändrats och det uppstått nya krav och förväntningar. Traditionellt sett har de offentliga platserna fungerat som enande mötesplatser för politiska, ekonomiska, kulturella och religiösa intressen. I dagsläget har de offentliga platserna dock förlorat en stor del av sin forna status och deras funktion ifrågasätts från många olika håll. Sett till den fysiska planeringens möjligheter att påverka och stärka stadslivet och de offentliga platserna kan konstateras att ett flertal faktorer spelar in. De fysiska strukturerna är en liten del av en större samhällskontext som påverkas av både ekonomiska, politiska och sociala faktorer. Trots detta har de fysiska strukturerna stor betydelse som arenor för samhällets olika intressen, och den fysiska planeringen har därigenom en viktig funktion för upprätthållandet av de offentliga platserna. De fysiska strukturerna fungerar som ett ramverk för vad som är möjligt att göra på en viss plats, men de kan inte förutbestämma vad som kommer att ske eftersom människor har en fri vilja. Därmed kan den fysiska planeringen enbart ge förutsättningar till ett levande stadsliv. För att ta fram olika riktlinjer för hur det offentliga livet kan stärkas genom utformningen av den fysiska miljön har verk skrivna av William H. Whyte, Kevin Lynch, Jan Gehl och Camillo Sitte analyserats i en komparativ studie. Det har visat sig att det finns ett samband mellan den fysiska utformningen och stadens kvalitet, där syftet med den fysiska gestaltningen framförallt är att berika upplevelsen av staden utifrån ett helhetsperspektiv. Teoretikernas riktlinjer för hur detta ska uppnås skiljer sig åt, vilket kan förklaras av deras skilda fokusområden gällande människans användning och upplevelse av platsen, platsens fysiska och visuella utformning samt skalnivå i förhållande till staden som helhet. Resultatet av den komparativa studien har dock visat på betydelsen av sex övergripande faktorer: platsens identitet, förhållande till omgivningen, tillgänglighet, funktion, utformning och yttre påverkan. Med utgångspunkt i de faktorer som identifierades i den komparativa studien gjordes en platsanalys på Fisktorget i Karlskrona för att identifiera problem och möjligheter samt ta fram potentiella utvecklingsmöjligheter för att stärka stadslivet och Fisktorgets funktion som offentlig plats. De huvudsakliga problemen på Fisktorget visade sig vara bristen av en tydlig identitet och funktion, Skeppsgossegatans barriäreffekt, avsaknaden av viktiga kopplingar till omgivningen, en ogenomtänkt utformning samt yttre faktorers negativa påverkan. I syfte att motverka den identifierade problematiken på Fisktorget och även stärka platsens värden, med närhet till både havet och Trossös stadskärna, utarbetades ett gestaltningsförslag för att förbättra platsens identitet, förhållande till omgivningen, tillgänglighet, funktion och utformning samt motverka eller stärka yttre faktorers påverkan.

  • 420.
    Hansson, Fanny
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Palmgren, Malin
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    "Syns du inte så finns du inte": Platsmarknadsföring inom fysisk planering - en fallstudie i Västervik2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats behandlar platsmarknadsföring inom fysisk planering där en fallstudie görs i Västerviks kommun. Syftet med uppsatsen är att med fokus på den mindre stadens förutsättningar i en konkurrensinriktad och marknadsorienterad samtid, undersöka förhållandet mellan fysisk planering och platsmarknadsföring samt problematisera platsmarknadsföringens betydelse för kommunens utvecklingsarbete och kommunala planeringspraktik. För att besvara detta övergripande syfte görs en kvalitativ innehållsanalys av olika kommunala dokument (Vision Västervik 2025, ÖP 2025 samt detaljplanerna för Slottsholmen och Skeppsbrokajen) utifrån fyra teoretiska utgångspunkter. De teoretiska utgångspunkterna har tagits fram genom en teoretisk syntes av forskningsöversikten och är anpassning/tillväxt, symbolisk/fysisk, inåt/utåt och bevarande/förändring. Därtill intervjuas två tjänstemän på Västerviks kommunala planeringsavdelning för att få insikt i processen bakom framtagandet av två detaljplaneprojekt samt för att undersöka hur kopplingen mellan platsmarknadsföring och fysisk planering kan ta sig uttryck i planeringspraktiken. 

    Resultatet har visat att det finns en koppling mellan platsmarknadsföring och fysisk planering i de kommunala dokument som granskats, där många av de åtgärder och strategier som lyfts fram går att koppla till de teoretiska utgångspunkterna. I samtliga dokument som granskats har Västerviks identitet som skärgårdsstad med närhet till vatten, natur och kultur lyfts fram, vilket överensstämmer med kommunens turismslogan ”Västervik – skärgårdsstaden i Småland”. Denna profiliering kan kopplas till ett varumärkesbyggande som turistort eller boendeort, där fokus ligger på att lyfta fram de värden som anses skapa attraktiva boende- och livsmiljöer. Här är slutsatsen att Västerviks kommun tagit vara på de faktorer som gör platsen unik i sitt sammanhang; det geografiska läget och de utblickar och sammanhang som det skapar. Sett utifrån de teoretiska utgångspunkterna har samtliga dokument en tydlig tillväxtinriktning där bevarandeintresset av Västerviks traditionella identitet som hamn- och skärgårdsstad fungerar som en röd tråd. Gällande målgrupp vänder sig dokumenten både inåt och utåt, även om utåtriktningen överlag bedöms vara den dominerande. Beroende på form av dokument varierar även bedömningen av dokumentets symboliska eller fysiska inriktning. Visionsdokumentet och översiktsplanen bygger framförallt på symboliska strategier, medan detaljplanerna konkretiserar dem till en fysisk form. Överlag bedöms dock den symboliska dimensionen vara viktig för Västerviks identitetskapade, där många värdeladdade ord och sammanhang används för att bygga upp en bild av Västervik som en naturskön stad vid vattnet. Här utmärker sig de detaljplaneprojekt som granskats, eftersom de kan tolkas möjliggöra spektakulära flaggskeppsbyggnader där den fysiska formen och gestaltningen blir viktig för att sätta Västervik på kartan. Här tycks ambitionen vara att med nya inslag i stadsbilden stärka Västerviks identitet som staden vid vattnet. Det är således inte fråga om att byta ut en identitet, utan snarare om att stärka och bygga vidare på den befintliga med moderna tillägg.   

    Sett till planeringspraktiken verkar inte kopplingen mellan plats-marknadsföringen och den fysiska planeringen vara lika självklar. De två informanter som intervjuats har båda sett en koppling mellan verksamheterna som plats- och identitetsskapande, men de är noga med att poängtera att platsmarknadsföring inte är ett uttalat syfte inom planeringsverksamheten, utan snarare ett indirekt resultat. Samtidigt betonar de platsmarknadsföringens betydelse för Västerviks kommunala utveckling, framförallt sett till deras geografiska läge som gör dem beroende av kopplingar till omvärlden eftersom de på egen hand inte kan åstadkomma en positiv tillväxt. I denna kontext är det viktigt att sätta sitt namn på kartan och lyfta fram de värden och kvalitéer som gör staden unik och konkurrenskraftig. Västerviks position som mindre stad på landsbygden gör dem dock mer eller mindre beroende av privata exploatörer och finansiärer för att kunna genomföra större eller spektakulära projekt, vilket blir tydligt sett till de detaljplaneprojekt som granskats. Här har de privata aktörerna både initierat och kunnat påverka projektens utformning och funktion. Men samtidigt har dessa projekt fungerat som ett startskott för större satsningar på de omkringliggande offentliga miljöerna, där den kommunala planeringen varit den drivande aktören. Frågan är om dessa satsningar på den offentliga miljön blivit aktuella utan de privata aktörernas medverkan i projekten.  

    En slutsats för arbetet som helhet är att det verkar finnas ett ömsesidigt beroende mellan platsmarknadsförningen och den fysiska planeringen, där de båda verksamheterna skapar förutsättningar och möjligheter för den andra. Genom att samverka finns även möjlighet att skapa en positiv utveckling för staden och kommunen som helhet. I en globaliserad samtid, där tillväxt och konkurrensen om invånare, företagare och turister blivit central, har det blivit allt viktigare att profiliera sig i syfte att lyfta fram unika konkurrensfördelar och sätta ortens namn på kartan. Det är i denna kontext som platsmarknadsföringen får sin funktion. För syns man inte så finns man inte?

  • 421.
    Hansson, Ida
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Olausson, Anna
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Spatial planning for cooperative housing. A case study in Maria Auxiliadora, Cochabamba, Bolivia.2004Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Bolivia är bristen på bostäder för fattiga ett stort problem där inflyttningen från landsbygden skapar stora problem i de snabbt växande städerna. Planering av nya bostadsområden har halkat efter och många illegala bostadsområden har vuxit upp i städernas utkanter på land som är planlagt för annat ändamål eller på annat sätt olämpligt för bostäder. I utkanten av Cochabamba finns ett så kallat ”illegalt bostadsområde”, Maria Auxiliadora, beläget på mark som är avsedd för jordbruk, terrängen är brant och stenig och lämpar sig dåligt för sitt ändamål. En grupp kvinnor med en gemensam önskan att bygga sina egna hem gick ihop och köpte marken. Gruppen fick hjälp av ett antal NGO (Non Governmental Organization) och tankarna på att bygga kooperativt föddes. Kooperativt byggande och boende är nytt för Bolivia, det innebär ett nytt sätt att leva och tänka och det är svårt att se hur detta kommer att fungera i landet. I vårt examensarbete har vi behandlat fysisk planering för kooperativt boende. Vi har med hjälp av fysisk planering velat visa hur ett kooperativt bostadsområde i Bolivia kan planeras och se ut i framtiden. Projektområdet Maria Auxiladora har använts som fallstudie. Två individuella förslag har utarbetats, det första behandlar planering för kooperativt boende med fokus på hur det kan fungera i Bolivia. Det andra förslaget utgörs av en plan som visar hur ett område som Maria Auxiliadora skulle kunna planeras genom att använda sig av kooperativa tankar och idéer.

  • 422.
    Hansson, Jan-Olof
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Participation in Practice2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Dagens planerare och urbana designers använder ofta deltagandeprocessen och det är viktigt att vara medveten om att den kan användas på olika sätt och att den kan användas i olika syften. Denna tes undersöker tre projekt i Malmö, Sverige, alla med distinkt karaktär och inställning till deltagandeprocessen i praktiken. De tre projekten har delats in i "initiativ", "inbjudan" och "endast medlemmar" - modeller av deltagande i praktiken. Metodologin härstammar i intervjuer med representanter från varje projekt. De tre projekten är också väldigt olika i sin uppkomst, skala, organisatoriska struktur och budget, vilket tillåter ett bredare perspektiv. Projekten analyseras genom etablerade teorier om deltagandeprocesser men även ur ett kommunikationsperspektiv, med några gemensamma fynd som leder fram till slutsatsen.

  • 423.
    Hansson, Linda
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Stora torg Kristianstad2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet är att undersöka och diskutera Stora torg i Kristianstad och om hur man genom en omgestaltning av torget kan göra platsen mer tilltalande, attraktiv och levande.

  • 424.
    Hansson-Göl, Alexander
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Söderlund, Jenny
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Tillväxt som strategi2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar temat urbana tillväxtstrategier i svensk planering. Studien syftar till att undersöka hur översiktsplaner har påverkats av entrepreneurial city, platsmarknadsföring och kreativa klassen som alla är olika teorier om urban tillväxt. Undersökningen utgår ifrån fem kommuner med en översiktsplan från tidigt 90-tal och en aktuell plan antagen omkring 2010. Översiktsplanerna studeras utifrån de valda teorierna (entrepreneurial city, platsmarknadsföring och kreativa klassen) om urban tillväxt för att ge förståelse för hur strategierna i kommunernas översiktsplaner har påverkats av teorierna. Den genomförda undersökningen visar på en förändring över tid som pekar mot mer tillväxtorienterad planering.

  • 425.
    Hantoft, Jonas
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för maskinteknik.
    Optimization of kitting process: A case study of Dynapac Compaction Equipment AB2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    A case study has been done at Dynapac Compaction Equipment AB in Karlskrona in order to improve the internal flow of the production. The “Supermarket Storage”, an adjoining storage that feed material to the lean production in the “Z-line” assembly line with the help of kitting, was chosen to be focused during the optimization of the internal flow. Also, due to the little academic research about kitting it was decided to focus the research on the kitting process and identify how to optimize it.

    The purpose of the research is to determine optimization methods of a kitting process and fill in the gap in the subject field about kitting optimization. Given the research time limit, the focus was only on the kitting process in the Supermarket Storage and no optimization could change the storage’s layout. This resulted in three research question that will be investigated in the thesis.

     Which common approaches exist when it comes to optimizing a kitting process?

     What is the result of each optimizing method in the time aspect?

     When should an optimization method be used, compared to the other methods that will be tested in this research?

    In order to solve these questions, was a needfinding process used in order to identify the kitting process current problems and the needs of the employees. With this, three optimization methods were identified and selected to be used to optimize the kitting process; optimization of routing, optimization of family grouping and optimization of an electronic system. The optimization of routing focused on the route that the kitters travel and the optimization of the family grouping focused on the article distribution in the Supermarket Storage; there each kitting operation’s articles should be stored in the same zone. Finally, the optimization of the electronic system, investigated the possibility to utilize a pick to scan system with the kitting process.

    Each optimization was implemented in different field experiment in order to identify how each optimization affected the kitting process. This resulted in that each optimization had improved the kitting process time efficiency and the electronic system had the biggest impact. Some other results were also observed during the experiments. The route optimization improved the learning curve of the kitting process and the family grouping optimization decreased the bottlenecks in kitting process. The electronic system optimization also implemented new benefits that resulted in a profit 2.5 times the cost of the system. Some of the benefits include removal of unneeded processes, quality control of the kitting process and statistics gathering that can be used to improve the process in the future.

    These results imply that all three optimization methods can be used in order to improve the time efficiency of a kitting process in a similar storage layout. The routing optimization should be used in a kitting operation with a high rotation of new kitters. The family grouping should be used in a kiting process with bottlenecks in the process and low organization of the article distribution. Ultimately, the electronic system optimization should be used in a kitting process that has unneeded processes and has the need of new tools that the electronic system can implement.

  • 426.
    Haraldsson, Malin
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Förtätning av bostäder vid järnväg: lättare sagt än gjort2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar de intressekonflikter som uppstår vid planläggning av bostadsändamål intill järnvägsspår. Dagens planering är präglad av ett förtätningsideal inte bara i Sveriges större städer utan även på mindre orter. Hand i hand med förtätning eftersträvas ett minskat bilanvändande och järnvägstrafik lyfts fram som ett lämpligare transportsätt utifrån ett miljöperspektiv. Järnvägstrafik påverkar sin omgivning i form av buller, vibrationer och elektromagnetiska fält, samt skapar risker för urspårning av tåg. När järnvägstrafik passerar genom täta urbana miljöer skapas intressekonflikter mellan järnvägens effekter och rådande förtätningsideal, eftersom bebyggelsen påverkas av dessa. Uppsatsen studerar vilka dessa intressekonflikter mellan järnvägen och bostäder är, samt hur de kan ges uttryck med hjälp av en fallstudie. Fallstudien tittar närmare på två fallorter, Växjö och Kungsbacka för att närmare studera vars en detaljplan gällande ny bostadsbebyggelse vid järnvägsspår. Avvägningar mellan intressekonflikterna kommer till uttryck i fysisk planering som blir en medlare mellan intressena. Förhoppningen är att studien kan ge nya insikter och perspektiv på förtätning av bostäder vid järnvägsspår.

  • 427.
    Haraldsson, Malin
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Råberg, Freja
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Cykel i stadskärnor: Möjligheter som skapar rörelse i staden2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sverige har genomgått en strukturomvandling inom stadsplaneringen, från att vara ett samhälle där främsta transportmedlet skedde med muskelkraft till att bli ett samhälle där bilen dominerar stadsrummen. Att behöva dela yta med alla trafikslag kan tänkas skapa en otrygg upplevelse för såväl fotgängare, cyklister som bilister. Idag är det självklara valet av transportmedel bilen i många fall, vilket i sin tur kan leda till att man blir bekväm och man behöver inte längre röra sig allt för mycket för att ta sig någonstans. Syftet med uppsatsen är att undersöka förutsättningar för cykeltrafik i stadskärnor. Uppsatsen kommer att utreda planeringsprinciper och riktlinjer som uppmuntrar rörelse med muskelkraft i staden. Hälsa är en central del i arbetet och utgår från hur fysisk aktivitet påverkar kroppen. Även bilens roll redovisas utifrån hur den påverkar staden inte bara genom avgaser utan även ur andra aspekter. Följande begrepp tillgänglighet, trygghet, komfort, standard & underhåll, estetiskt tilltalande cykelmiljö och orienterbarhet, ligger till grund för kandidatarbetet. För att kunna genomföra fallstudier utformas en checklista, städerna Halmstad och Karlskrona väljs ut som fallstudieobjekt. Checklistan tas fram utifrån arbetets litteratur och används sedan för att observera de valda fallstudieobjekten. Resultatet av observationerna ligger till grund för bedömning av gatorna. Städernas båda cykelstrategier tas upp i samband med vilka brister som finns.

  • 428.
    Hassib, Sarah
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Externhandeln i planeringen2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    De externa köpcentrumen har haft en stark utveckling i storstäderna och framförallt har de externa köpcentrumen utvecklats ännu bättre i de mindre städer. Under 1990-talet har externhandeln vuxit med hela 85 procent i Sverige. Att handeln har samlats till färre platser, mest till externa köpcentrum, beror dels på att det skett en urbanisering och dels på att bilanvändningen har ökat. Förr byggdes städerna vid åmynningar, där handelsleder korsades och så småningom vid järnvägsknutar. Numera utvecklas bostäder och service oberoende av varandra. De dagligvarubutiker som skulle finnas på bekvämt gångavstånd från bostaden håller på att försvinna. Det finns en del människor som är skeptiska över den strukturomvandling som sker inom handeln idag, de är rädda för att den starkt kommer att påverka hur samhället ser ut imorgon. Avgränsningen av detta arbete fokuserar på för- och nackdelar med externa etableringar samt påverkan på stadskärnan.

  • 429.
    Hassib, Sarah
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Trygg offentlig park2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats har som syfte att dels undersöka människors upplevelser av otrygghet i offentliga parker och dels undersöka vilka fysiska åtgärder som medborgarna upplever ökar trygghetskänslan. Men även att undersöka om, och i så fall vilka, fysiska åtgärder som presenteras i kommunala parkprogram. Utifrån arbetets forskningsöversikt presenteras de teoretiska perspektiven, upplevelsen av otrygghet och den offentliga parken. Genom de teoretiska perspektiven förstår man vad en plats är och hur människor upplever otrygghet. De visar att våra egna erfarenheter, visioner och förutfattade meningar påverkar användningen av platsen. De visar även att det inte finns en entydig koppling mellan rädsla och brott. Det har i analysen av resultatet varit viktigt att förstå hur människor upplever en offentlig plats, vad som skapar trygghetskänslor på dessa platser. Arbetets empiri består av sex parkprogram som analyserats utifrån en innehållsanalys. Arbetets innehållsanalys visar att de valda parkprogrammen tar hänsyn till en bred målgrupp där visioner handlar om att skapa platser för alla grupper och människor. Insamlingen av data har skett genom en enkätundersökning där respondenterna fått svara på ett frågeformulär där bland annat parkens funktioner och trygghetsskapande åtgärder har lyfts fram. Resultatet av undersökningen visar att män och kvinnors syn på vad som är viktigt i en park ser olika ut och även vilka funktioner de helst ser i en park särskiljer sig. När det gäller känslan av otrygghet och vad de upplever som otryggt i en park är åsikterna mer lika. Undersökningen visar på många likheter mellan åtgärderna i kommunernas parkprogram och svaren från enkätundersökningen. Uppsatsen visar även att rädslan inte kan byggas bort helt då den varierar mellan individer. Det går dock att med fysiska åtgärder skapa förutsättningar för en ökad trygghetskänsla.

  • 430.
    Hausenkamp, Elin Magdalena
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Pendlarvänligt cykelnät: En fallstudie om förutsättningarna för ökad cykelpendling i Kristianstad2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats ställs  frågan hur Kristianstads infrastruktur motsvarar den fysiska utformningen som förekommer i framgångsrika cykelstäder, där andelen cykelpendlare är hög. Studien går därför ut på att undersöka vad begreppet cykelvänlig stad innebär och att analysera Kristianstads cykelnät, vilket gör det möjligt att föra en diskussion om hur Kristianstad skulle kunna förbättra de fysiska förutsättningarna för ökad cykelpendling. Examensarbetet har bedrivits inom ramen av en fallstudie där flera olika metoder använts dels för materialinsamling, dels för att kunna jämföra resultatet av insamlat material med och mot varandra. Målet med tillvägagångssättet har varit att försöka återspegla en så korrekt bild av rådande förhållande i Kristianstad som möjligt.   

    Genomförd litteraturstudie av aktuell forskning och den nedskrivna praktiken hos  framgångsrika cykelstäder visar på en samstämmighet i  vilka kunskaper som finns i ämnet. Ingen vet exakt hur mycket olika strategier har påverkat en stads popularitet bland cyklister, men att kombinationen av ett antal åtgärder uppenbart gett resultat. Något som gör att kunniga kan resonera kring vad som troligen är betydelsefullt och vad som inte är det. För denna studie blir det dock en aning problematiskt när det inte finns några vetenskapligt belagda analysmetoder för en cykelnätsanalys, vilket gör att mer genomförande-inriktad litteratur gjort egna tolkningar där föreslagen analysmodell varierar. Hur Kristianstads cykelnät analyserats baseras därför på kunskap om vad man tror kan vara relevant att inkludera i analysen utifrån ett pendlarperspektiv.

    Ur analysen av de fysiska förutsättningarna för cykelpendlare hittades ett antal företeelser som kan anses bristfälligt: stadens glesa struktur, att trafiksäkerheten på ett antal platser är högst måttlig eller låg och att det på vissa sträckor kan vara svårt för pendlare att hålla en jämn och hög hastighet. I det avslutande kapitlet diskuteras cykelnätets potential för ökad cykelpendling  och där ett antal stråk föreslås särskilt anpassas för lite längre och snabbare cykelresor. Något som tillsammans med andra åtgärder, såsom att marknadsföra cykling eller göra det kostsammare att köra bil inne i staden, skulle kunna uppmuntra till ett ökat cykelpendlande i Kristianstad.

  • 431.
    Hedquist, Beatrice
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Olympiska städer: Hur förvaltas det Olympiska arvet?2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kandidatuppsats är att studera hur den Olympiska parken i Peking respektive London planeras för att hantera de Olympiska spelen samt hur de planerats för att användas efteråt. Vidare är syftet att se vilka förutsättningar och vilken problematik som därefter uppstår. Undersökningen har skett genom en kvalitativ innehållsanalys av den Olympiska parken i Peking respektive London. Resultatet från studien har därefter analyserats och diskuterats utifrån ett par teoretiska huvudpunkter som är viktiga vid planeringen av mega-event. Planeringen av de Olympiska spelen är ett komplext projekt med många olika aspekter att ta hänsyn till. Detta då det bl.a. är ett område som ska ha annorlunda funktion under och efter de Olympiska spelen. Den Internationella Olympiska Kommitteen kräver en sluten plats med närhet mellan arenorna, boendet och träningsanläggningar. För att området eller områdena ska kunna fungera som en stadsdel i staden måste dessa barriärer sedan kunna överbyggas och flera sociala aspekter tas hänsyn till.

  • 432.
    Heimler, Louise
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    move: a planning proposal for van quan, ha noi2007Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Planområdet, Van Quan, ligger i staden Ha Dong ca 9 km sydväst om Ha Noi, Vietnam. Ha Noi växer i snabb takt och enligt National Institute for Urban and Rural Planning i Ha Noi, kommer Ha Dong att tillhöra Ha Noi inom 10 år. Arbetets utgångspunkt är således att omvandla Van Quan till en del av staden. Arbetet inleddes med fältstudier samt inventering av planområdet och den urbana karaktären i Ha Noi. Idag finns en mindre by inom planområdet. I övrigt består området till största del av risfält och bananträd. Ha Nois historia och även globaliseringen präglar både stadsutvecklingen och arkitekturen. Både traditionella hus, vilka är smala och djupa, och moderna byggnader är idag en del av den urbana karaktären. En annan del av stadens identitet är integrationen mellan offentliga och privata platser, då särskilt i stadskärnan. Planförslaget för Van Quan utgår ifrån Ha Nois urbana kvalitéer och förutsättningar då området kommer att tillhöra Ha Noi inom en snar framtid. Planförslaget fokuserar på en urban utveckling med både moderna och traditionella inslag och där framför allt kommunikationer och transporter är viktiga förutsättningar. Strukturen följer ett rutnät för att uppnå god tillgänglighet och rörlighet. Husen utgår både ifrån traditionella hustyper och nya kontors-, affärs- och hotellbyggnader. Planen föreslår mixed use, där bostäder och verksamheter blandas inom området. Ytterligare en planeringsaspekt är parker och rekreationsområden. Generellt sett är tillgången till parker och rekreationsområden begränsad i Ha Noi till följd av urbaniseringen. Planen föreslår att parker och rekreationsområden integreras bland bostäderna och i centrum för att förbättra områdets kvalitéer.

  • 433.
    Helgesson, Ida
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Kulturmiljö i teori och praktik: Praktisk tillämpning av teori i exemplet Augerum2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kulturmiljöns roll i planeringen utreds i detta examensarbete där begreppen och dess tillämpningar förklaras och teoretiska och metodiska aspekter presenteras. Analysresultatet används för att åskådliggöra nådda slutsatser som bildar underlag för den avslutade delen av arbetet som utgörs av att pröva resultaten praktiskt. Teori- och metoddelarna visar på hur kulturmiljöer är karaktärsskapande och ger identitet till platsen. Vilket på så sätt gör dem till en resurs för framtiden. Då kulturmiljövärden tas tillvara genom hänsyn i planeringen kan de berika och vara en tillgång för människor och samhälle, de bildar en av de grundläggande utgångspunkterna för olika planerade förändringar. Det krävs att dessa värden tidigt inryms i planeringsprocessen samt att flera perspektiv får komma fram för att de ska bilda en värdefull utgångspunkt. I den praktiska tillämpningen av examensarbetets teoretiska del lyfts kulturmiljövärden, i det geografiska området Augerum, på ett sådant sätt att de kan bilda utgångspunkt för framtida planering av området.

  • 434.
    Hellgren, Lena Jarl
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Blandat boende: en utopi?2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Beroende på föreställningen att ett blandat boende förväntas ge människor bättre levnadsförutsättningar, råder ett planeringsideal som har intentionen att göra boendemiljöer mer socialt blandade och mindre boendesegregerade (Holmqvist 2009). Samtidigt kan man idag se att boendesegregationen ökar. Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva begreppet blandat boende och vilka möjligheter man har inom fysisk planering att planera för ett blandat boende, minskad boendesegregation och en ökad mångfald. De mer konkreta frågeställningarna handlar om vilka verktyg som finns att tillgå inom fysisk planering och på vilket sätt man kan planera för ett blandat boende, minskad boendesegregation och främjande av mångfald vid nybyggnation. För att uppnå uppsatsens syfte och besvara frågeställningarna används fallstudie som strategi. En utbredd uppfattning är att blandat boende leder till bättre integration. Många forskare är dock tveksamma till detta (Andersson et al 2009) och det finns argument både för och emot homogena grannskap. Blandat boende, som har sina rötter i Chicagoskolan, trädgårdsstaden och grannskapsplaneringen, ger enligt forskningen upphov till betydelsefulla ytliga kontakter (Holmqvist 2009), vilket skulle kunna tolkas till stöd för blandat boende som planeringsidé. Det blandade boendets status som planeringsidé har förändrats över tid, från att ha varit ett bostadspolitiskt nationellet mål till att inte längre lyftas som en central fråga (Holmqvist, 2009). Idag är det i stor utsträckning marknaden som styr, vilket också speglas i planeringen på lokal nivå. Då Kvarteret Kilen i Ronneby ska bebyggas är intentionen att skapa en socialt blandad stadsdel. Fokus ligger dock på andra åtgärder än just blandat boende när det gäller att skapa mångfald i området, då möjligheterna att påverka valen av upplåtelseformer och hustyper upplevs som små. Exempel på andra insatser för främjande av mångfald är att koncentrera bebyggelse och människor, att blanda funktioner samt att planera för de icke bilburna (Jacobs 1961/2005, Gehl 1971). När det gäller de verktyg som finns att tillgå inom fysisk planering för att skapa ett blandat boende, det vill säga allmännyttan, ombildning och nybyggnation, så används dessa i liten omfattning. För att som fysisk planerare kunna bedöma och motivera planering för en socialt blandad befolkning, behövs mer forskning om blandat boende som planeringsidé och om dess effekter.

  • 435.
    Hellman, Malin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Stora Tuna: där staden möter kulturmiljö och jordbruksbygd2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Stora Tuna är ett stadsnära landskap i Borlänges utkant. Området har som många andra liknande områden en utvecklad grönstruktur, en rik kulturhistoria och än så länge en begränsad utbyggnad av bostäder, verksamheter och industrier. Med tiden har intressen kommit fram för att bebygga vissa delar och området står idag inför ett avgörande hur det ska utvecklas. Utgångspunkten för examensarbetet har varit att utreda vilken typ av landskap som är önskvärt runt våra expanderande städer och tätorter, genom exemplet Stora Tuna. Stora Tuna är ett område som ligger strax fem kilometer söder om Borlänge centrum och som från olika intressenter kan vara aktuellt för bland annat ny bebyggelse. Problemet som framkommit är att området saknar en aktuell plan och strategi som talar om i vilken riktning området ska utvecklas. Inom Stora Tuna finns också en väl bevarad kulturmiljö som har rötter tillbaka till 7000 f. Kr. och Frostbrunnsdalens naturreservat med en utvecklad grönstruktur samt ett rikt växt- och djurliv att ta hänsyn till. Inledningsvis har därför en diskussion förts om städers framväxt kontra kulturmiljön, landskapets gröna värden och hållbar stadsutveckling. En ortsanalys som berör bland annat geografi och befolkning, historia, landskap och bebyggelsekaraktär samt visuella strukturer har också gjorts för att kartlägga vilka förutsättningar och värden som finns. Slutligen har en programskiss utformats med målet att lyfta området som stadens landskap och betona kulturmiljön, landskapet och grönstrukturen samt den småskaliga bebyggelsestrukturen. Tanken är att riktlinjerna i del två ska ligga till grund för det fortsatta arbete och utveckling av området.

  • 436.
    Hellström, Emilie
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Ansvarsfördelning i planeringsprocessen: Vem ansvarar för ett projekt som inte når laga kraft?2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetet har utvecklats utifrån min egen nyfikenhet och frustrationer över att se planprojekt påbörjas och sedan stanna upp i en tidig planprocess. En del fortsätter såklart men allt fler har börjat hamna i en sorts trend där de antingen läggs ner efter en lång tid av ovetande eller sakta börjar rinna ut i sanden, det vill säga in i ett tillstånd där planen varken är verksam eller nedlagd. Varför detta har börjat inträffa är den frågan som varit grunden till projektet. Varför genomförs ett projekt men inte ett annat? Denna fråga generar ju självklart följdfrågan om vem som har låtit detta kunna hända. Det vill säga vems är ansvaret för att ett projekt ”tillåts” rinna ut i sanden? Ett projekt som jag både följt och begrundat mig över är planprocessen för Slussen. Det är ett projekt som har bedrivits i omgångar under en period av 20 år där stadiet att uppnå laga kraft inte varit i närheten förrän nu i år. Men angående tidsaspekten så menar vissa att det är projektet för Slussen som har tagit tid, inte själva planprocessen i sig. Men jag hävdar utifrån samtal med min handledare och studiekamrater att de hänger ihop i den mån att den ena inte fungera utan den andra och bestämde mig för att Slussen fick bli min fallstudie trots skiljande synpunkter angående plan och projekt. Så genom att studera planprocessen för slussen, som precis har inträtt i sitt antagande skede, har jag försökt skapa en förståelse för varför ett projekt stannar upp och definiera det så vi kan börjar se det som ett verkligt problem istället för något som händer ibland. Till hjälp har fallstudien använt sig av semistrukturerade intervjuer där respondenterna, som har omfattats av både politiker, tjänstemän, initiativtagare/konsulter och berörda för att skapa en så bred grund som möjligt, i en form av personliga möten där alla fått uttryckt sina åsikter om projektet, ansvarsfördelning, huvudsaken till utdragna och uppstannade projektet med mera. Utifrån dessa intervjuer, som har jämförts mot plandokument för slussen samt litterära studier om deltagande- och handlingsteori, så har resultatet av analysen utmynnat i en förståelse av att det inte finns någon riktigt huvudorsak till problemet utan att det finns fler och eftersom det är lättare att tala om något konkret så har svaren blivit riktade mer utifrån slussen än ett allmänt perspektiv. Vilket har gjort det svårt att definiera ett allmänt problem som skulle kunna lösas genom definition. Dock kan vi nu med ett litet facit i hand konstaterat att ett försök till minska antalet planer som rinner ut i sanden så skulle vara att anlita någon, framför allt till stora projekt, som ser till helheten, någon som gör att det blir bättre samarbete mellan alla inblandade i den meningen att alla börjar jobba mer till- sammans och slutar att bara fokusera på ”sin del”. Vidare tillämpningar skulle vara att det utvecklades en större förståelse mellan de olika aktörerna och deras arbetsuppgifter. Något som kanske skulle kunna uppnås genom att ställa krav på att politikerna, att de måste gå någon form av planeringskurs för att få en insikt i planerarens vardag samt vice versa.

  • 437.
    Hellström, Lina
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Mumbai: the bicycle friendly city, bicycle masterplan & design guidelines for central mumbai2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Mumbai – the city of contrasts, is home for more than 20 million people. It is the financial centre and the most modern city in India. As most cities within developing countries Mumbai is striving to imitate the western model of growth and lifestyle to achieve a “developed” status. Motorization, especially private motorized modes, has become prioritized because they are seen as a big part of this development. This neglecting has also led to a significant prejudice against bicycle riding as a transport mode. Over 300 new cars are registered ever day in the city. Not only is congestion a big problem but pollution from vehicles are posing serious threats to peoples health and to the environment. 88% of the population is using public transport today but with a larger growing middle class, ready to buy private vehicles, traffic related problems are likely to worsen. The gap between rich and poor is increasing, parts of the population can hardly afford to use the public transport system. Even though Mumbai is claimed to have the highest income per capita in India, 40 % of the inhabitants are still living below the poverty line. There are many aspects in society that could have a positive effect if a well working bicycle infrastructure were to be developed in Mumbai. Bicycling is not something new in India, bicycles have been used for a long time both for commuting and transporting goods. India is the second largest producer of bicycles in the world. 3% - 7% of all trips are done by bicycles in Mumbai today but studies shows a sharp decline in bicycle journeys over the past two decades. It is likely that bicycles will disappear from the streets in less than a decade if no actions are taken from the government. Six goals have been chosen to look at in this thesis, they are; Equality, Safety, Mobility, Urban life, Environment and Health. Some facts under each goals are presented and it is explained how a well working bicycle network could improve some aspects under each goal. Design standards of how bicycle facilities should be constructed and an illustration of a bicycle masterplan is proposed based on interviews with the public, literature studies and analyzing of the existing roads. Recommendations on how to work with changing prejudices against bicycling and how the planning of a bicycle network could be implemented are given.

  • 438.
    Hellund, Gustav
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Centrumutveckling i Örebro: Att minimera barriäreffekterna av järnvägen2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING I Örebros översiktsplan från 2010 nämns tre förslag, nedgrävning, överdäckning och upphöjning av järnvägen för att minska dess störnings och barriäreffekter. Syftet med examensarbetet är att göra ett planförslag utifrån det förslag från Örebro kommun som mest minskar barriäreffekterna av järnvägen, bäst länkar samman Väster och centrum och svara på frågeställningen. För att genomföra det har två analyser utförts. En litteraturstudie med material från bland annat Jane Jacobs och Jan Gehl. Inventeringar för att hitta den befintliga grönstrukturen, infrastrukturen, bebyggelsestrukturen och rumsstrukturen. Nedan följer frågeställningen med svar. Hur kan stadsdelarnas unika karaktär och attraktivitet stärkas utan att de smälter samman till en? Enligt litteraturstudierna kan stadsdelarnas unika karaktär och attraktivitet stärkas genom att skapa en stad med ett offentligt rum där människor vill vistas och som bidrar till sociala kontakter. Detta kan ske genom att skapa en mångfald av kultur, service och handel. Utemiljön bör också vara anpassad efter oss och våra sinnen så vi upplever den på bästa sätt. Detta utförs i planförslaget genom att kvarter blir korta, äldre byggnader sparas och en hög koncentration av människor skapas så att områdena kan få flera funktioner. Det offentliga rummet anpassas till mänskliga avstånd bland annat genom att torg inte är större än 30 meter då det är gränser för att urskilja ansiktsuttryck och känslor. Stadsdelarnas karaktär kan bevaras genom att ny bebyggelse sammanknyter till den befintliga och att naturliga visuella gränser förstärks. Det utförs i planförslaget genom att den nya bebyggelsen har fått samma höjd som den på den östra sidan av järnvägen för att skapa en naturlig gräns mot den lägre homogena bebyggelsen på Väster. Vilka stråk ska skapas, förstärkas, minskas eller tas bort? Utifrån den analys som bygger på Kevin Lynch teorier ska följande stråkstärkas. Polis-/Skattehuset till Västers centrum via Järnvägsgatan och Jakobsgatan. Järntorget till Västers centrum via Olaigatan och Kilsgatan. Stortorget till Västers centrum via Vasagatan, Vasatorget och Ekersgatan. I planförslaget visas det genom att Stadsmönstret är anpassat efter stråken och att de har blivit huvudstråk. Vilka för- och nackdelar finns med nedgrävning, överdäckning samt upphöjning och vilken åtgärd är mest lämplig med avseende på att länka samman stadsdelarna? Enligt barriäranalysen som utgår från platserna där föregående stråk korsar järnvägen är nedgrävning det bästa förslaget med avseende på att länka samman Väster och centrum. Fördelarna är att ingen hänsyn behöver tas till järnvägsspåren och centralstation går att flytta. Det har en övergripande effekt på planförslaget då marken där järnvägen legat blir fri att använda till annat. Det bidrar även till att det blir möjligt att flytta Södra station och Centralstationen. Hur ska barriären i form av Östra Bangatan hanteras? Östra Bangatan ska bli en lugnare stadsgata. Det höga trafikflödet kommer att delas med Västra Bangatan. I Förslaget är Östra Bangatan smalare och hastigheterna kommer att sänkas för att minska genomfartstrafiken. Hur ska ny bebyggelse/platser anpassas till de befintliga? Inventeringarna visar att den nya bebyggelsen och platserna kan anpassa sig till den befintliga på flera sätt. I planförslaget länkar den nya bebyggelsen samman det klassicistiska stadsmönstret på Väster med rutnätsmönstret i Centrum. Grönstrukturen längs Svartån ska förlängas och förstärkas. Bebyggelsehöjden i Centrum ska gälla fram till Västra bangatan. Fördelarna med förslaget är att bullret och barriären från järnvägen och Östra Bangatan minskar. Östra bangatan kommer bli en lugnare och trevligare stadsgata. Det kommer bli lättare att ta sig mellan Väster och centrum. Centralstation kommer ligga mer centralt i Örebro och grönområdet längs Svartån kommer få ökad tillgänglighet. Nackdelarna med förslaget är att Östra Bangatan kommer bli svårare och ta längre tid att ta sig fram på och det kommer bli mer bilar på Väster.

  • 439.
    Hengst, Martina
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Forming Urban Policy: The relationship of the European ‘Urban’ Policy and the German National ‘Urban’ Policy2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The presented thesis deals with the urban dimension of the European and the German National Policy and their interconnection. After defining urban policy in general, the European and the German national level have been analyzed in terms of their development of an urban dimension, the involved institutions and actors and the subjects as well as the obstacles of an imple-mentation of urban policy. The similarity of the dealt subjects provide the bases for the following study of the pros and cons of urban policy and the relation of European and German National ‘Urban’ Policy. The author discovered that against the background of the various urban problems and the opportunities the cities provide, the European as well as the German national level are interested to have a share in the cities’ devel-opment. Therefore they have made an effort to use urban policy as an in-strument to directly exert influence on urban areas since several decades. But so far, neither a European Urban Policy nor a National Urban Policy in Germany has been implemented, since the legalization is a complicated as well as controversial operation. Various actors are involved and the political levels partly hinder each other because they are afraid of loosing compe-tences and influence. In addition, it is not even clear if policy is the right in-strument to deal with urban areas, since the discussion for and against urban policy is based on individual opinions and not on theories. Regardless of this, if there is the declared intention to further develop urban policy on the European and the German national level, the existing close linkage between them, in terms of their mutual support of development and similar goals, will be needed in future as well.

  • 440.
    Henriksdotter, Nicole
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Tillgänglighet i planeringsprocessen: från vision till verklighet2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetet har som syfte att undersöka hur kommuners arbete med fysisk tillgänglighet finns med från visioner i översiktsplanen till detaljplanens utformning. Arbetet har sin utgångspunkt i två dokument, Boverkets granskning av tillgänglighet i översiktsplaner och årets rapport från Humana där landets kommuner undersökts i sitt arbete med tillgänglighet utifrån ett mer praktiskt perspektiv. De två kommunerna som ingår i detta arbete är Trelleborgs och Osbys kommun. Trelleborg är en av de tre kommuner som Boverket lyfter fram som föredöme i sin granskning och Osby är för andra året i rad på första placering i Humanas rankning av kommunerna. Det intressanta är att Boverkets och Humanas undersökningar befinner sig på två nivåer i planeringsprocessen, Boverket på den översiktliga och Humanas på den detaljerade, och om de två kommunernas dokument visar sig stämma med denna indikation eller ej. I en innehållsanalys analyseras de båda kommunernas översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner och varsin detaljplan. Analysen bygger på tre kategorier som utformats av förda teorier. De tre kategorierna är: visioner och strategier, offentliga platser och rättviseaspekter. Varje kategori innehåller underfrågor i syfte att undersöka hur tillgänglighet behandlas i planeringsdokumenten utifrån de olika kategorierna. I analysen är målet att se hur de olika planeringsdokumenten är förankrade i varandra och leder visioner till planer på detalj- och genomförandenivå. De olika planeringsdokumenten jämförs också mellan kommunerna för att undersöka skillnader och likheter och om det går att ta lärdom av respektive kommuns eventuellt starka och svaga sida för att främja tillgänglighet genomgående i planeringsprocessen.

  • 441.
    Henriksson, Amadeus
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Ideal i dagens planeringspraktik: Teorier och ideals inverkan på den svenska översiktsplaneringen2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En strategisk fysisk planering har under flera år varit något som förespråkats från statligt håll i Sverige, men trots detta så har idealen inte fått något tydligt fäste i den kommunala planeringen. Det är utifrån detta glapp mellan teori och praktik som arbetet har sin utgångspunkt, där syftet är att skapa en förståelse för planeringsprocessens underliggande ideal, sättet som idealen påverkar planeringen och anledningen till att glappet mellan teori och praktik har uppkommit.

     

    Dagens planeringspraktik studeras utifrån sex översiktsplaneprocesser, där ideal från den rationella, kommunikativa och strategiska planeringen identifieras och lyfts fram. Utifrån intervjuer gjorda med kommunala planerare så dras slutsatsen att dagens översiktsplanering främst är baserad på ett rationellt ideal, vilket synliggörs av den systematik och regelstyrning som finns i processen och genom den tydliga rollfördelning som finns mellan planerare och politiker. Uppsatsen visar också på att den kommunikativa teorin inte har fått det genomslag som planeringsdebatten möjligen ger sken av, utan har främst inneburit att ett större antal aktörer inkluderas i processen och att det skapats en bredare kunskapssyn. Den strategiska fysiska planeringen har främst inkluderats genom användandet av visioner, men där dessa är begränsade till att ge en riktning åt den kommunala planeringen och utgår inte från teorins konsensusbyggande eller aktörsmobiliserande aspekter.   

     

    Arbetet visar på att idealet om en strategisk fysisk planering, som förespråkas från statligt håll, inte har fått något genomslag eftersom praktiker eftersträvar ett rationellt ideal snarare än ett strategiskt. Ett första steg för att glappet mellan teori och praktik ska minska skulle i så fall vara att praktiker och statliga myndigheter eftersträvar samma ideal. Det går att härleda det rationella idealet bland planerare till att planeringssystemet i sig är rationellt uppbyggt och att planerare endast i liten utsträckning går utöver de lagstadgade kraven i sitt arbete. Glappet mellan teori och praktik har därför förstärkts av att planeringssystemet inte har förändrats i tillräckligt utsträckning, men har också påverkats av att planerare inte aktivt reflekterar över sättet som de arbetar på. Samtidigt bemöts de kommunikativa och strategiska idealen som fått genomslag av ett starkt motstånd från det rationella planeringssystemet, vilka gör att de endast delvis kunnat bli implementerade.   

  • 442.
    Henriksson, Amadeus
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Så uppfattas illustrationsplaner: En studie om vad politiker uppmärksammar i illustrationsplaner2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker vad politiker i ett antal av Sveriges kommunfullmäktige anser sig först uppmärksamma då de granskar på en illustrationsplan. Det har även undersökts vad dessa politiker anser vara de främsta anledningarna till varför detta objekt, område eller detalj uppmärksammades. För att besvara de frågor som ställts, genomfördes en enkätundersökning där frågeformulären skickades via e-post till de utvalda politikerna. Svaren har därefter bearbetats och analyserats, samt ställts mot tidigare forskning inom ämnesområdet, för att slutligen nå fram till en slutsats. Denna slutsats visade på att politikerna främst uppmärksammat objekt, områden och detaljer gällande bebyggelsestrukturen och grönstrukturen i de utvalda illustrationsplanerna. Det visades även på att den främsta anledningen till att något uppmärksammades i illustrationsplanen var att det fanns en tydlig färgkontrast, följt av tydliga formkontraster.

  • 443. Hermansen, Hanna
    Det finns väl en plan ...?: Medborgardeltagande ur ett ungt perspektiv2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Fysisk planering är en praktik som påverkar och berör alla medborgare. Alla använder den fysiska omgivningen som på ett eller annat sätt är resultatet av just den fysiska planeringspraktiken. Det är också lagstadgat genom Plan- och bygglagen (PBL) att alla medborgare skall ha demokratisk möjlighet till insyn och påverkan vad gäller planering. Ändå fylls samrådsmötena till största del av priviligierade, välutbildade, äldre män, vilket skapat debatt om rättviseaspekter i medborgardeltagandet, att en skevhet i representationen även skapar en skevhet i de önskemål och viljor som kommer fram i samrådsskedet. För barn och unga är möjligheten att kunna utöva sin demokratiska rätt enligt PBL till stor del en fråga om tillgänglighet - hur tillgänglig planeringen är för just barn och unga. PBL:s bestämmelse om möjlighet till insyn och påverkan gäller alla medborgare, oavsett ålder. Ju yngre barnet är desto större behov har det av en talesperson eller en slags guide som kan slussa och hjälpa barnet att förstå och berätta om vad som gäller i den aktuella situationen, till exempel vid upprättandet av en detaljplan. Därmed har de också sämre tillgång till planering och planfrågor. Men hur väl fungerar PBL:s bestämmelser om samråd och kungörelse när det kommer till ungdomar?

    Syftet med uppsatsen är att kartlägga och undersöka ungdomars möjligheter till medborgardeltagande i fysisk planering genom att se på deras kunskaper gällande planer och planprocess, intresse för deltagande samt hur väl de nås av planeringens kommunikation i planprocessen. Genom en enkätundersökning har ungdomar därför besvarat frågor om sitt intresse att delta i planering, sin användning av samrådets kommunikationskanaler samt kunskaper i planer och planeringens demokratiaspekter. Undersökningen visar att ungdomarna, trots att de är intresserade, inte ser planeringen. De har även goda kunskaper om demokratin i planprocessen men vet däremot inte vart de vänder sig i de fall de har synpunkter gällande fysisk planering. Här tycks finnas något av planeringens moment 22, ungdomarna hittar inte planeringen, använder inte dess kanaler och känner inte till tillräckligt för att själv uppsöka den. Samtidigt behöver samrådsdeltagarna bli fler och yngre för att möjliggöra hållbara planer som är förankrade hos medborgarna. Arbetet presenterar ett antal möjliga vägar för att öka synligheten i planeringen liksom föreslår sätt för att öka dess tillgänglighet ur ett ungt perspektiv.

  • 444.
    Hermansson, Carl
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Det förändrade strandskyddet(2009/2010): En förskjutning av makt i styrningen av mark och vatten i strandnära lägen2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här är en undersökning om hur proposition ”Prop. 2008/09:119. Strandskyddet och utveckling av landsbygden ” har gett upphov till en förskjutning av makt i strandskyddets dispensgivning. Styrningen av mark och vatten består av ett omfattande regelverk vilket gör styrningen både ineffektiv och problematisk genom den sektorisering som bland annat kommer med skilda regelverk, utbildningar och diskurser. Det går att prata om två skilda plan- och miljöparadigm som både är nödvändiga och legitima men som utgör problem i mark och miljöplaneringen då samordningen paradigmen brister både på lagstiftningens nivå, så som på central, regional och lokal beslutsnivå. Resultatet av en sådan sektorisering blir en mängd olika verktyg, program, strategier- många med oklar juridisk status som gör att genomförandefasen i styrningen av mark och vatten saknar klara direktiv. Stuprörseffekten inom mark- och miljöplaneringen kan förstås genom plan- och miljöparadigmet som innebär att beroende på vem som tar besluten avgör hur och vart beslut ska tas. Länsstyrelsens försvagade roll som huvudansvarig för tillsynen av strandskyddet har lett till att dispenser ges mer frikostigt då dispensgivningen nu sker inom planparadigmet- vilket kan härledas till att beslutsfattningen nu blir öppen för avvägningar mellan olika intressen. I slutet på texten ges ett förslag på hur styrningen av mark och vatten kan ske på ett sätt som bättre överensstämmer med dom visionära politiska ambitioner som uttrycks på riksdagsnivå. I det inledande avsnittet beskrivs den kontext och historia som ligger till grund för undersökningens frågeställning och syfte. Uppsatsen innehåller en redovisning över det teoretiska ramverk som undersökningen tar sin teoretiska grund i samt en forsknings- och kunskapsöversikt som redogör för dom ämnen som undersökningen vidrör. För att undersöka verkliga omständigheter görs en empirisk analys av detaljplaner som har getts dispens från strandskyddet och hur dessa har kommit att påverkas i sin utformning. Lejonparten av undersökningen omfattar en empirisk och teoretisk diskussion kring den ställda frågeställningen som sedan summeras i en slutsats. Slutsatsens syfte är att konkretisera en förklaring till de fenomen som uppkommer i undersökningen samt att besvara den vetenskapliga frågeställningen.

  • 445.
    Hermansson, Kristina
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Kusten inför framtiden: visioner om Kävlinge kustområdes framtid2002Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Sammanfattning finns i bifogat pdf-dokument.

  • 446. Hilding-Rydevik, Tuija
    et al.
    Emmelin, Lars
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Alternativ i miljökonsekvensbedömning och miljöbedömning2013Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Enligt miljöbalkens bestämmelser om miljöbedömning och miljökonsekvensbedömning ska man vid planeringen ta fram olika alternativ som är förenliga med syftet med planen, programmet eller projektet. Genom att utarbeta och analysera olika alternativ ska beslutsfattarna kunna finna det alternativ som sammantaget är det bästa ur olika aspekter inklusive miljö. I denna rapport beskrivs resultaten av en pilotstudie om hantering av alternativ i miljöbedömning av planer och program och miljökonsekvensbedömning av projekt. Utgångspunkten är erfarenheter att detta på flera sätt inte tycks fungera så som det är tänkt utifrån EU-direktiv och svensk lagstiftning. Pilotstudien har genomförts i fem olika moment: • Internationell litteraturstudie • Granskning av miljökonsekvensbeskrivningar mot en fast granskningsmall • Intervjuer, utifrån en frågelista för semistrukturerade intervjuer, av svenska utförare som arbetar med MKB och MB • Diskussioner med svenska praktiker och med forskare i andra länder. • En workshop anordnad av Naturvårdsverket i samarbete med projektet. Ansvariga för studien är professor Tuija Hilding-Rydevik, SLU (projektledare) och professor Lars Emmelin, BTH Forskningsprogrammet MiSt Programmet "Miljöstrategiska verktyg", MiSt, är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram finansierat av Naturvårdsverket. Programmet leds från Blekinge Tekniska Högskola. I programmet studeras verktyg som kan underlätta miljöbedömning i strategiskt beslutsfattande på olika nivåer, från nationell till lokal. Förståelsen och basen för utveckling av verktyg och rekommendationer om verktyg i olika planerings- och beslutsprocesser baseras på empirisk forskning på fall inom flera sektorer. Målen för MiSt-programmet: • Kritisk undersökning av verktygens funktion • Teoribaserad förståelse av deras verkan • Utveckling av råd om effektiv användning av verktyg och kombinationer av verktyg Programchef: professor Lars Emmelin, Fysisk planering, BTH. Biträdande programchef: professor Tuija Hilding-Rydevik, MKB-Centrum SLU.

  • 447.
    Himmelman, Siri
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Gestaltning- en fråga om principer? En analys av dialog och gestaltningsfrågor kopplade till stadsförnyelseprojektet "Centrum och bostäder vid Opaltorget" i södra Tynnered2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Opaltorget pekades redan i forskningsrapporten Lokala torg från 2004 ut som en plats i stort behov av förändring. Processen, som sedan pågått från att ett behov av en ny detaljplan identifierades till att ett planförslag slutligen presenterades på samråd under november och december 2009, har varit långdragen och komplicerad. Många av aktörerna som varit engagerade i planarbetet har deltagit redan under ett tidigt skede, medan ett par involverades först efter det att arkitektfirman BIG tagit fram ett gestaltningsförslag och det hunnit bearbetas. Synpunkterna som aktörerna hade på gestaltningen har i mitt arbete jämförts med Jan Gehls, Gordon Cullens och Kevin Lynchs principer för gestaltning och rumslig organisation, för att se om aktörernas förslag och synpunkter kunde härledas till en gemensam grund eller princip. Dessa tre teoretiker fokuserar på gestaltning av stadsrummet och inte så mycket på gestaltningen av själva byggnaderna, vilket gjorde att arbetets tyngdpunkt lades på utformningen av de offentliga platserna. Gehl, Cullen och Lynch har dock angripit planeringsfrågorna olika. Gehl har definierat de principer som är mest optimala att använda för att skapa en vital utomhusmiljö, det vill säga liv mellan husen. Cullen har tagit fram koncept som enligt honom bör användas för att dramatisera upplevelsen av stadslandskapet, samt för att skapa klarhet. Lynch beskriver hur staden och dess byggstenar bör samordnas för att skapa tydlighet, logik och läsbarhet. Utifrån jämförelsen drog jag slutsatsen att det till en viss del är möjligt att härleda de olika aktörernas bidrag till en gemensam grund, men att synpunkterna är så sammanvävda och komplexa på grund av kända och okända bakomliggande motiv att det är svårt att med ett begrepp eller en princip ge en fullständig bild av det som skapat det slutgiltiga förslaget. Dialogen som fördes mellan aktörerna analyserades i relation till det slutgiltiga planförslaget, för att undersöka dialogformens betydelse samt hur den påverkar vilka synpunkter som kommer till uttryck i resultatet. Genom att granska planprocessens viktigaste etapper och dialogen som fördes under tiden fick jag se exempel på hur konflikter kan uppstå då aktörer integreras sent i processen, i synnerhet då en plan redan tagits fram. Sådana konflikter kan dessutom ofta bidra till förlängt planarbete, framförallt då det gäller grundläggande ekonomiska eller funktionella frågor. Det är därför oerhört viktigt att alla planprocessens parter är med från start. Dialogen kunde alltså ha förts på annat sätt, och planförslaget hade därmed kunnat få en annan utformning. Vilket resultat en annan dialogform skulle ha kunnat ge kan jag bara spekulera kring. De nya inslagen hade kanske inte fått en lika djärv och storskaligt spekulativ utformning. Miljön hade kanske då kunnat anses trygg och mänsklig och samtidigt haft ett nytt identitetsskapande formspråk.

  • 448.
    Himmelman, Siri Lönnroth
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Urbana Trender: Trendbegrepp och planering i nutida svenskt stadsbyggande2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under en tidigare analys av dialogen kring och detaljplanen för ett stadsförnyelseprojekt i Göteborg, vilken jag gjorde i samband med mitt kandidatarbete, blev det tydligt för mig att nyckelorden som används har olika betydelse för olika aktörer. Efter att nyckelorden, eller trendbegreppen som jag har valt att kalla dem, beskrivits i översiktsplaner och stadsbyggnadsdebatt finns det fortfarande ett stort tolkningsutrymme, vilket gör att trendbegreppens motsvarigheter i de fysiska planerna kan se mycket olika ut. Vilka begrepp som används har betydelse för stadsutvecklingen och avslöjar vilka ideal som är framträdande. Syftet med rapporten har varit att undersöka vilka nyckelord/ trendbegrepp som används inom svensk stadsbyggnadsdebatt och projekt idag, samt att utreda begreppens samband med svensk nutida planering. För att uppnå syftet har följande tillvägagångssätt använts: • Beskrivning av de två tydligaste motpolerna, som jag tyckt mig urskilja i det insamlade materialet; ”den traditionella, europeiska staden” och modernismens/miljonprogrammets planer. • Genomgång av ett antal tryckta skrifter från internationell idédebatt om stadsplanering och stadsplaneteorier. • Dokumentation och analys av stadsbyggnadsdebatter. • Dokumentation och sammanställning av en konferens med temat ”Urban trends”. • Granskning av Malmös, Göteborgs och Lunds senaste översiktsplaner. • Sammanställning och analys av ett byggbolags projektbeskrivningar. • Granskning och analys av tre detaljplaneprojekt. Efter jämförelsen mellan trender i teoribyggnad, trender i debatt och planering samt i tre projekt drog jag följande slutsatser: • Trendbegrepp som ofta förekommer i svenska stadsbyggnadsdebatter och projekt är hållbarhet, blandstad, mångfald, grönt, mötesplats, mänsklig skala och täthet. Deras innebörd beror dock på vem det är som gör tolkningen. Det är därför viktigt att en definition eller beskrivning alltid görs när orden eller begreppen används. • Begreppen används för mycket mer än endast en beskrivning av planeringen, till exempel för marknadsföring och för att skapa ett gemensamt språk. • Alla idéer om den goda staden möter verkligheten i form av ekonomiska och sociala krafter som hänger samman med bland annat globalisering, regionalisering och en allt mer flexibel arbetsmarknad. Det gör att trendorden och idealen anpassas eller formas efter dessa krafter och tendenser. • Den traditionella europeiska staden är det mest tongivande idealet idag. Samtidigt finns det många andra ideal som präglar eller utnyttjas i planeringen. • Trendbegreppen tillhör olika kategorier som är mer eller mindre styrande för planering.

  • 449. Hjalmarsson, Oskar
    Miljökonsekvenser och kostnader för byte till elbilar inom Postnord i Vetlanda2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 450.
    Hjalmarsson, Åke
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Redesigning Palacky Square to Stimulate Social Interaction2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Design handlar om estetik och funktion och i denna studie forskningsproblemet: Hur ska man omforma Palacky torg med omgivning för att stimulera social interaktion? Denna studie identifierar kännetecken, designstrategi och tillämpning av social interaktion. Studieområdet väljs utifrån ett felsökningsperspektiv. Det är redan vackert och har människor i rörelse, men lite utav frivillig interaktion. Situationen kan varken skyllas på biltrafik eller brist på tillgänglighet. Omgivande kvarter inkluderas för att förstå nätverket av offentliga rum. Teori, observationer och intervjuer skapar en sjustegs strategi för utformning utifrån social interaktion. Denna tillämpas i ett designförslag för Palacky torg med omgivning i Prag. Social interaktion är medveten kommunikation mellan människor vars utfall är serendipitet, viktigt för välbefinnande och kreativitet. Identifierade designstrategier är; skapa identitet, destinationsutveckling, sinnesupplevelser, aktiviteter, mångfald, sociala element och kommunikativa avstånd. Dessa utformas på och omkring Palacky Square genom centrumförflyttning, grannskapsbutik, ny klosteringång, utomhusbibliotek, rumsavskiljning, söt valpstaty och fler sittmöbler. Nyttan av rapporten är sammanställningen av befintlig teori och ett nytt design verktyg för både attraktivitets- och interaktionsmöjligheter i det offentliga rummet.

6789101112 401 - 450 av 1129
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf