Change search
Refine search result
78910111213 451 - 500 of 1668
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 451.
    Engqvist, Sara
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Persson, Maria
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Sjuksköterskors upplevelser av mötet med anhöriga i sorg2012Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att möta patienter och anhöriga är en stor del i sjuksköterskors arbete. Sjuksköterskor har som ansvarsområde att lindra lidande för patienten men även för dennes anhöriga. När en patient har avlidit finns det oftast sörjande anhöriga kvar och det torde vara en självklarhet för sjuksköterskor att finnas till hands även för dem. Trots att sjuksköterskor har detta som ansvarsområde känner många sig osäkra i mötet med anhöriga som befinner sig i sorg. Mer kunskap om mötet kan ligga till grund för hur sjuksköterskor kan hantera mötet med anhöriga. Syfte: Syftet var att belysa hur sjuksköterskor upplever mötet med anhöriga vars nära avlidit på sjukhus. Metod: Litteraturstudie baserad på nio vårdvetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Analysering utifrån Graneheim och Lundmans (2008) tolkning av innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i två kategorier: upplevelser av känslomässig närvaro i mötet och upplevelser av svårigheter i mötet, med dess underkategorier att känna sig berörd, att känna närhet, att känna sig otillräcklig och att känna sig obekväm. Ur resultatet framkom det bland annat att erfarenhet gjorde det lättare att bemöta de sörjande anhöriga och att sjuksköterskorna kände att de behövde stöd och professionell handledning för att bättre kunna ta hand om sörjande familjer. Slutsats: Tidigare erfarenhet av att ha mött anhöriga i sorg upplevdes underlätta mötet med anhöriga. Sjuksköterskor behöver mer stöd och utbildning i att ta hand om anhöriga till avlidna. Sjuksköterskorna skulle till följd känna sig mer förberedda och bekväma i att möta de anhöriga och därmed skulle de anhöriga få ett aktningsvärt bemötande av sjuksköterskan i stunden när de mist sin nära.

  • 452.
    Engström, Åsa
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Stolt, Sofie
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Borderline personlighetsstörning: Mötet mellan vårdpersonalen och patienten med borderline personlighetsstörning.2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Cirka 1-2 % av befolkningen har Borderline personlighetsstörning. Patienter med borderlineproblematik upplevs ofta som en frustrerande patientgrupp. Det är därför viktigt att bygga upp en kontaktrelation mellan patienten och vårdpersonalen. Syfte: Syftet med studien är att belysa de faktorer som påverkar mötet mellan vårdpersonalen och patienten med Borderline personlighetsstörning. Metod: En metod enligt Graneheim & Lundmans kvalitativa innehållsanalys har använts. Resultatet har framkommit genom nio stycken kvalitativa artiklar som svarar mot syftet. Artiklar som har skrivits efter 1995 har använts. Resultat: I analysen framkom fyra stycken kategorier; Förståelse, Förtroende, Attityder och Gränser. Utifrån dessa kategorier bildades två teman; Att bemöta patienter med Borderline personlighetsstörning och Att som patient bli bemött inom vården. De fyra kategorier som framkom visade sig vara de faktorer som var viktiga i mötet mellan vårdpersonalen och patienten med Borderline personlighetsstörning.

  • 453.
    Enqvist, Angelica
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Magnevall, Tina
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Hur personer med schizofreni upplever sin livsvärld: En litteraturstudie2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrunden skildrar hur personer med schizofreni har svårt att få förtroende för och upprätthålla relationer med andra människor. De har oftast en mycket förvrängd livsvärld som är svårt att förstå för människor i samhället och även inom vården. Vilket kan leda till ett avståndstagande som resulterar i en otillräcklig vård. Syftet med studien var att belysa hur personer med schizofreni upplever sin livsvärld. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie gjord på två självbiografiska böcker. Innehållsanlysen utgick ifrån Graneheim och Lundman (2004). Resultatet utgörs av tre kategorier. De är: familjens betydelse, upplevelser av arbete och studier samt problematik i vardagen. I diskussionen framkom bland annat hur personer med schizofreni ofta har en svår familjesituation under barndomen samt att de upplever känslor som ensamhet och frustration i samhället.

  • 454.
    Ericson, Pernilla
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Värnholm, Jimmy
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Postoperativ smärta: En litteraturstudie om sjuksköterskans upplevelse av att bedöma patienter med postoperativ smärta2012Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Postoperativ smärta uppkommer efter kirurgiska ingrepp och är behandlingskrävande upp till fyra dagar. Sjuksköterskan arbetar nära patienterna och har en viktig roll att övervaka och bedöma patienternas postoperativa smärta. Bedömning av postoperativ smärta kan göras utifrån olika bedömningsstrategier och studier har visat att sjuksköterskor bedömer den postoperativa smärtan inadekvat. Syfte: Att undersöka sjuksköterskans upplevelse av att bedöma patienter med postoperativ smärta. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats har genomförts som har baserats på nio vårdvetenskapliga artiklar. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultat: Tre huvudkategorier framkom; interaktionen mellan sjuksköterskan och patienten en faktor för bra smärtbedömning, observation av patienten och sjuksköterskans erfarenhet och kunskap. Två underkategorier framkom; smärtskalor och sjuksköterskans förtroende för patienten. Slutsats: Sjuksköterskor använde sig av olika strategier för att bedöma postoperativ smärta. Vårdrelationen upplevdes av sjuksköterskorna som viktig för att kunna identifiera patienternas behov och bedöma postoperativ smärta.

  • 455.
    Ericsson, Ameli
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Pettersson, Marine
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Hur patienter med cancersmärta uppfattar mötet med vårdpersonal: en litteraturstudie2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Tidigare litteratur tyder på att patienter med cancer upplever mycket smärta och många får ej optimal smärtlindring. För att patienten ska kunna anförtro sig om sin smärta till vårdpersonalen behövs ett gott möte och en god kommunikation. Syfte: Syftet var att undersöka hur patienter med cancersmärta uppfattar mötet med vårdpersonal. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Fem artiklar var av kvalitativ ansats, två artiklar var av kvantitativ ansats och en artikel var av både kvalitativ och kvantitativ ansats. De kvalitativa artiklarna analyserades utifrån Graneheim och Lundmans analysmetod som bestod av 5 steg, detta resulterade i 3 kategorier. Kategorierna blev: Behov av öppen och ärlig kommunikation, Behov av att få smärtan bekräftad och Känsla av maktlöshet. Steg 1 och 2 i Graneheim och Lundmans analysmetod följdes vid bearbetningen av artiklarna med kvantitativ ansats. Här framkom kategorin Informationsbrist. Resultat: Det finns ett behov av öppen och ärlig kommunikation mellan patient och vårdpersonal i samband med smärta. När kommunikationen fungerar effektivt får patienterna en ökad förståelse och därmed en mer positiv inställning om sin smärta och smärtbehandling. Brist på kommunikation hindrar patienterna från att känna att deras smärta är bekräftad. Detta i sin tur kan ge en känsla av maktlöshet. Slutsats: God kommunikation och tydlig information kan skapa trygghet hos patienten medan dålig kommunikation kan ge en känsla av maktlöshet.

  • 456.
    Ericsson, Anna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Smith, Elin
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Mötet mellan vårdpersonal och personer med neuropsykiatriska funktionshinder2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Mötet mellan vårdpersonal och personer med neuropsykiatriska funktionshinder är komplicerat på grund av att de sistnämnda har ett annat sätt än andra att uppfatta och förstå omvärlden. Personer med neuropsykiatriska funktionshinder vårdas oftare på sjukhus och har längre vårdtid än andra personer på grund av att funktionshindret ofta medför andra bekymmer. Syfte: Syftet med studien var att belysa förutsättningarna i mötet mellan vårdpersonal och personer med neuropsykiatriska funktionshinder för att skapa en vårdrelation. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes. Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som var förutsättningar i mötet för att skapa en vårdrelation. Dessa var kommunikationen som en förutsättning i mötet, tidens påverkan på mötet och skapandet av en vårdrelation, behovet av ett anpassat bemötande för att skapa en vårdrelation, ett beroende av andra i mötet, rädsla och obehag som ett hinder för mötet. Slutsats: Tiden var den främsta förutsättningen i mötet för att skapa en vårdrelation. Den leder till en bättre kommunikation, bra bemötande, mindre beroende av andra och mindre rädsla i mötet. För att mötet mellan dessa två parter ska bli bättre och en vårdrelation ska kunna skapas behövs mer resurser i vården.

  • 457.
    Ericsson, Carina
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Olofsson, Susanne
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Finns evidens för motiverande samtal i syfte att främja viktnedgång hos vuxna?: En litteraturstudie2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Övervikt och fetma är ett av vår tids stora folkhälsoproblem, inte bara i Sverige utan i stora delar av världen. Detta tros bero på att vi har förändrat vår livsstil, till att vara mindre fysiskt aktiva och förtära mer snabbmat, godis, alkohol och söta drycker. Eftersom kunskapen om detta förhållande har funnits en tid och andelen överviktiga och feta ändå ökar kan det behövas nya sätt att angripa problemet. Syfte: Att söka evidens för metoden motiverande samtal (MI) i syfte att främja viktnedgång hos vuxna över 18 år. Metod: Litteraturstudie. Resultat: Tyder på att evidens finns för det motiverande samtalet vad det gäller viktnedgång och MI kan även leda till ökad fysisk aktivitet. En antydan till effekt kan konstateras även på kostförändringar. Slutsats: Metoderna för att stödja livsstilsförändringar r i behov av förändring. Det rådgivande samtalet som idag används ger inte den effekt som är önskvärd och då kan MI vara ett alternativ. MI-samtalet har påvisat effekt för fysisk aktivitet och viktminskning, men begränsad för effekt av kosten Det finns dock behov av vidare forskning inom det motiverande samtalet (MI) och dess effekter, framför allt en uppföljning av motivation och attitydförändringar hos deltagarna i studierna.

  • 458.
    Ericsson, Terese
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Sjuksköterskors uppfattning om tillämpning av omvårdnadsforskning i den kliniska verksamheten.2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund Sjuksköterskan ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och även följa utveckling och forskning inom verksamhetsområdet. Enligt lagar och förordningar ska sjukvården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Genom att sjuksköterskan tar del av forskning i relation till aktuella problem i den dagliga patientkontakten, ökas kvaliteten på omvårdnaden. Bristande användning av forskningsresultat i hälso- och sjukvården är ett allt mer uppmärksammat problem och aktuell forskning visar på sjuksköterskans motstånd i att tillämpa omvårdnadsforskningsresultat. Olika modeller har utvecklats som beskriver de förutsättningar som krävs samt vilka tillvägagångssätt som finns för att underlätta implementering av forskningsresultat i hälso- och sjukvården. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors uppfattning om tillämpning av omvårdnadsforskning i den kliniska verksamheten. Metoden var en kvalitativ intervjustudie som inkluderade kliniskt verksamma sjuksköterskor i fokusgrupper. Fyra fokusgruppsintervjuer med fyra sjuksköterskor i varje genomfördes, totalt sexton sjuksköterskor deltog. Intervjutexten analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, inspirerad av Burnard. Resultatet utmynnade i två teman: Tema 1 Brist på kännedom om omvårdnadsforskning kan leda till dilemman med tillgodogörandet som inbegrep av hur sjuksköterskorna ser på omvårdnadsforskning samt ordets innebörd. Vidare beskrevs hur kunskapen i forskningsmetodik varierade hos sjuksköterskorna, samt vilka attityder och inställningar sjuksköterskorna hade till omvårdnadsforskning och forskningsresultatens betydelse för den kliniska verksamheten. Vidare beskrev sjuksköterskorna tidsbristens betydelse i den kliniska verksamheten samt hur tillgängligheten av olika forskningsresultat uppfattas. Tema 2 Insikt om omvårdnadsforskningens användbarhet ställer krav på implementering och tillämpning innefattade hur sjuksköterskorna uppfattade professionsutveckling i förhållande till omvårdnadsforskningen. Vidare beskrevs omvårdnadsforskningens betydelse för patientomvårdnaden samt sjuksköterskornas sätt att se på nya idéer och tankar. Temat innefattade även sjuksköterskornas uppfattningar om vikten av stöd från kollegor och chefer samt sjuksköterskorna resonemang om reflektion för ökad förståelse för införandet av omvårdnadsforskning i den kliniska verksamheten. Diskussion De kliniskt verksamma sjuksköterskornas uppfattning om tillämpning av omvårdnadsforskning visade sig i grunden vara positiv. Dock innefattades även en del motstånd och svårigheter vid frågan om tillämpningen. Resultaten har diskuterats utifrån följande aspekter i PARIHS-modellen: evidens, sammanhang och underlättarfunktioner. Slutsats För att öka sjuksköterskans kunskap om, samt underlätta implementering av omvårdnadsforskning i den kliniska verksamheten borde sjuksköterskor och ledning vara medvetna och aktiva användare av forskning. Ledningen måste uppmuntra sjuksköterskorna att lära sig forskningsmetodik samt ägna sig åt, utveckla och utvärdera omvårdnadsåtgärder. Detta för att gamla erfarenheter ska kunna integreras med nya rön i den kliniska verksamheten.

  • 459.
    Ericsson, Terese
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Folbert, Marie
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Sjuksköterskans möte med den välinformerade patienten2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Hälso- och sjukvården är idag under stor förändring. Dagens sjuksköterska ställs inför kraven från den allt mer välinformerade patienten. Enligt lag har patienten rätt att vara delaktig i vården bland annat genom att läsa sin journal. Dagens sjuksköterska måste tillåta patienten att aktivt delta i sin vård. Som teoretisk utgångspunkt har Benners omvårdnads teori använts. Studien vill öka förståelsen för sjuksköterskans situation i mötet med den välinformerade patienten. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans möte med den välinformerade patienten. Metoden är en litteraturstudie där Burnards analysmetod har använts för att analysera åtta vetenskapliga artiklar. Tre kategorier framkom som förklarar problemområdet. Resultatet visade faktorer som var viktiga för sjuksköterskans möte med den välinformerade patienten, kompanjonskap, delaktighet och tvåvägskommunikation. Slutsats, genom att fokusera på patientens resurser kan sjuksköterskan utveckla en pedagogisk strategi for patientmedverkan. Att sjuksköterskan är ärlig, förstående och tillgänglig när patienten behöver omvårdnad är en viktig del i samarbetet. Personligt engagemang från sjuksköterskan där sjuksköterskan ser individen i varje patient är väsentligt för att patienten ska delta aktivt i vården.

  • 460.
    Ericsson, Veronica Selén
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Hälsofrämjande kommunal samhällsplanering genom delaktighet: En fallstudie av förbättringsvandringar och utvecklingsdialoger2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    En miljö som byggs tillsammans med de individer som bor och använder platsen har möjligheten att öka individens dagliga fysiska aktivitet. När individer görs delaktiga i planeringen av den egna närmiljön skapas en social hållbarhet och möjlighet att bygga stödjande miljöer. Miljöer som är användbara, trygga, säkra och främjar hälsan är viktiga för folkhälsan. I Kalmar kommun arbetas med att skapa delaktighet i samhälsplaneringen genom förbättringsvandringar och utvecklingsdialoger. Då kommunen tillsammans med innevånare undersöker bostadsortens förutsättningar och utvecklingsbehov. När inflytande i samhällsplanering sker bör det öka kommunens möjlighet att aktivt verka hälsofrämjande. Syftet med studien var att undersöka hur kommunen använder den möjlighet som skapas genom metoderna för att öka samhällsplaneringens möjlighet att verka hälsofrämjande. En kvalitativ fallstudiedesign har legat till grund för undersökningen som genomförts med deltagande observation, intervjuer och innehållsanalys. Resultatet visar en vilja att minska avståndet inom kommunen och öka inflytandet i samhällsplaneringen. Detta gör det möjligt att skapa bättre stödjande miljöer och därmed verka mer hälsofrämjande. En ökad samanhållning rapporteras då innevånaren känner sig delaktig och då miljön börjar planeras utifrån hur innevånaren använder den, ökar det möjligheten till fysisk aktivitet i vardagslivet. Genom förbättringsvandringen får kommunen möjlighet att hitta brister och fel som är av betydelse för innevånarna. Det ger möjlighet till en hälsofrämjande planering genom att det ökar kommunens förutsättningar att skapa stödjande miljöer. Vidare kan detta ge den enskilda individen möjlighet till aktiva vardagsval som till exempel att promenera istället för att ta bilen.

  • 461.
    Erik, Resebo
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Caroline, Törnros
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Livskvalitet, hälsa och social situation hos personer som vårdar respektive inte vårdar närstående2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Till följd av den demografiska utvecklingen och avvecklingen av platser i kommunernas äldreboende kommer framtidens vård att till stor del bedrivas i hemmet och utföras av närståendevårdare. Att själv vara gammal och vårda någon annan kan vara både fysiskt och psykiskt tärande och kan påverka både hälsa och livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva livskvalitet, självrapporterad hälsa och social situation hos personer i åldern 60-96 år i Blekinge, som ger stöd/hjälp eller vårdar någon närstående, i jämförelse med män och kvinnor som ej stödjer/ hjälper eller vårdar någon närstående. Metod: Uppgifter togs ur den nationella äldrestudien SNAC - The Swedish National study on Aging and Care. I Blekinge fanns totalt insamlade uppgifter från 1402 personer i åldrarna 60- 96 år och av dessa har vi jämfört 89 närståendevårdare med 89 icke närståendevårdare. Resultat: Utifrån resultatet om självrapporterad hälsa kan tydas att cirka 70 procent av gruppen närståendevårdare, och lika många i gruppen icke närståendevårdare, anser sig ha en god, mycket god eller utmärkt hälsa. Känslor av ensamhet och depression redovisas genom ett påstående i studien, där resultatet visar att 66 procent av båda grupperna, närståendevårdare och icke närståendevårdare, instämmer eller instämmer helt och hållet i påståendet ” Jag känner mig sällan ensam eller deprimerad”. Slutsats: Av resultatet framgår, att det inte finns några signifikanta skillnader mellan närståendevårdare och icke närståendevårdare gällande deras hälsa, livskvalitet och social situation.

  • 462.
    Eriksen, Sara
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Computing, Department of Creative Technologies.
    Georgsson, Mattias
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Computing, Department of Creative Technologies.
    Hofflander, Malin
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Nilsson, Lina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health. Blekinge Inst Technol, Karlskrona, Sweden..
    Lundberg, Jenny
    Lund Univ, Dept Design Sci, Lund, Sweden..
    Health in Hand: Putting mHealth Design in Context2014In: 2014 IEEE 2ND INTERNATIONAL WORKSHOP ON USABILITY AND ACCESSIBILITY FOCUSED REQUIREMENTS ENGINEERING (USARE), 2014, p. 36-39Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Wireless technologies, cloud computing and connectivity have enabled mobile services that extend the coverage of health services, resulting in a branch of eHealth now commonly referred to as mHealth. However, at least in Sweden, where the healthcare sector is heavily institutionalized and regulated, mHealth has so far mainly evolved in the form of applications for support of healthy life-style and self-management of chronic diseases, implemented outside of the firewalls of traditional healthcare delivery environments. In this paper we present an on-going Indo-Swedish research and development project in which we are putting mHealth design into context both from a patient's perspective and from the perspective of a healthcare team working within a professional healthcare organization. Our research approach is inspired by the Scandinavian tradition of Participatory Design of ICT and informed by studies of how to measure usability, user experience and impact of mHealth interventions. The involved research teams are multi-disciplinary, including researchers from engineering, computing and health sciences. The project includes, on the Swedish side, a partner from the public healthcare sector, three SME:s and an industrial partner who is currently providing Electronic Patient Record and other healthcare information system solutions and who is interested in developing mobile solutions for healthcare professionals. We are currently in the process of collaborative articulation and specification of problems, goals and requirements within the framework of the first Swedish case study of the project, focused on mobile support for patients with diabetes type 2 and their healthcare teams.

  • 463.
    Eriksson, Anna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Ivarsson, Belinda
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Anorexia nervosa "En maktlös tid": Familjens upplevelser utifrån mammans perspektiv2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det är först på senare år som familjens upplevelse samband med att en dotter insjuknar i anorexia nervosa uppmärksammats. Familjemedlemmarna kan känna stor ånger, skuld och förtvivlan när en familjemedlem blir sjuk. Eftersom det visats att sjukdomen påverkar hela familjen är det också av stor vikt att fokusera på hur familjen mår och ge dem stöd. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa familjens upplevelse beskrivet ur mammans perspektiv när dottern har anorexia nervosa. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie, där fyra böcker analyserades. Burnads kvalitativa analysmetod med latent tolkning var metoden som användes för att tolka texten. Resultat: Resultatet visar att familjen upplevde en stor oro- och maktlöshets känsla när dottern insjuknade i anorexia nervosa. Mamman upplevde att anklagelserna var stora från många i vårdpersonalen över att hennes dotter hade insjuknat i anorexi. Slutsats: Utökad kunskap om hur mamman och familjen upplever situationen när deras dotter insjuknar i anorexia nervosa kan leda till att sjuksköterskan kan bemöta familjen mer professionellt genom att stödja och hjälpa istället för att strandsätta och lägga skuld på dem. Genom att sjuksköterskan visar förståelse och bekräfta familjen i sin reaktion kan familjen vara en bidragande hjälp i vården av anorexi.

  • 464.
    Eriksson, Caroline
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Holmbeck, Olga
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Aj, jag har ont! – En litteraturstudie om hur sjuksköterskan kan bedöma patientens postoperativa smärta2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Postoperativ smärta är vanligt förekommande efter en genomgången operation. Den postoperativa smärtan kan leda till onödigt lidande för patienten. Vid en operation utsätts patienten för en större eller mindre ”skada”, där hud, muskler, leder och nerver skadas. Under den postoperativa fasen observeras patienten på olika smärttecken. Sjuksköterskans skyldighet är då att identifiera och tolka uttryck hos patienten och återställa hälsa. Smärta är en subjektiv upplevelse. Smärtbedömningen bör ge svar på smärtans lokalisation, karaktär, intensitet och mönster. Syfte: Syftet var att belysa hur sjuksköterskan kan bedöma patientens postoperativa smärta. Metod: Studien är en litteraturstudie med kvalitativ ansats och baseras på elva vetenskapliga artiklar, som analyserats genom en innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier framkom; genom att lyssna på och fråga patienten, genom observation av patienten samt genom sjuksköterskans erfarenhet och kunskap. Två underkategorier framkom; genom olika mätskalor och genom undersökning av vitala tecken. Slutsats: Studien framhäver hur sjuksköterskan kan bedöma patientens postoperativa smärta. Bedömning av patientens postoperativa smärta är en viktig uppgift för sjuksköterskan. Sjuksköterskor bedömer patientens postoperativa smärta utifrån olika metoder. Precis som varje patient är unik, är varje sjuksköterskas tillvägagångssätt att bedöma patientens postoperativa smärta också unikt.

  • 465.
    Eriksson, Emma
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Pålsson, Maria
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Att leva med ALS: Känslor under sjukdomstiden2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    ALS står för Amyotrofisk lateralskleros. Det är en ovanlig sjukdom som leder till försvagning i kroppens muskler och slutligen till död. Varken intellektet, syn, hörsel eller sensoriska funktioner påverkas av sjukdomen. Den som blivit sjuk i ALS upplever många känslor under sin sjukdomstid. Omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson är den teoretiska referensramen i studien. Syftet med studien är att belysa känslomässiga utsagor hos personer med ALS. Studien är av kvalitativ inriktning och baserad på två skönlitterära böcker skrivna av personer med diagnosen ALS. Böckerna analyseras med hjälp av Graneheim och Lundmans analysmetod. Analysen resulterades i känslor som hopplöshet och maktlöshet när inte kroppen längre går att kontrollera. Det framkommer också att med en positiv attityd är det lättare att leva med sjukdomen och tryggheten från de anhöriga som vårdar är viktig. Resultatet visar att det framkommer fler negativa känslor än positiva. Dessa känslor är bland annat frustration, ångest, rädsla och förtvivlan. Det framkommer även positiva känslor hos personer med ALS eftersom de får en annan syn på livet och den tid de har kvar att leva.

  • 466.
    Eriksson, Hanna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Olofsson, Louise
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Faktorer av betydelse för hur personer med multipel skleros upplever sin livskvalitet2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Multipel skleros är en kronisk sjukdom som leder till att livet på ett eller annat sätt troligtvis kommer att förändras. I Sverige lider 12000 svenskar av multipel skleros (MS), två tredjedelar av dessa är kvinnor. MS är en livslång och handikappande sjukdom hos yngre vuxna som ofta påverkar livskvaliteten. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa faktorer av betydelse för hur personer med multipel skleros upplever sin livskvalitet. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie som baserades på tretton vetenskapliga artiklar. Analysen gjordes med inspiration av Graneheim och Lundmans syn på innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom åtta kategorier, Att ha ett arbete, Begränsningar till följd av kognitiva försämringar, Att vara delaktig i stödgrupper, Relationen till närstående, Förändrad fysisk förmåga, Symtomens påverkan, Sjukdomens varaktighet och Skillnader mellan könen.

  • 467.
    Eriksson, Karin
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Merola, Maria
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Faktorer som inverkar vid förändring av livsstil efter hjärtinfarkt2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Åler, kön, tobak, högt blodtryck och högt kolestrol är de mest kända och vanliga riskfaktorerna för hjärtinfarkt. De flesta riskfaktorer som orsakat hjärtinfarkt anses gå att förändra genom att ändra på personens levnadsvanor. Det är dock svårt för många personer att börja med, och behålla dessa förändringar efter en hjärtinfarkt. En förutsättning för omvårdnaden och motivationsarbetet till livsstilsförändringar är en fungerande relation mellan patient och vårdpersonal. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som har positiv respektive negativ inverkan på förändrad livsstil hos personer som drabbats av hjärtinfarkt. Metod: Metoden som använts var en litteraturstudie som baserades på tolv vetenskapliga artiklar. Analysmodellen inspirerades av Malteruds (1998) innehållsanalys, som utgår från fyra steg. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre kategorier: information, stöd och uppmuntran, och motivation. Resultatet visar att personer som drabbas av hjärtinfarkt påverkas av flera faktorer, där motivation är den huvudsakliga faktorn. Även vårdpersonal och närstående har en viktig och stödjande roll vid förändring av livsstilen. Diskussion: I diskussionen framkommer att motivation, stöd från närstående och vårdpersonal, och information influerar patienterna både positivt och negativt till livsstilsförändringar.

  • 468.
    Eriksson, Linda
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Johansson, Sara
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Föräldrars upplevelser när deras barn fått en cancerdiagnos2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Varje år insjuknar cirka 300 barn i Sverige i någon form av cancer. Det innebär ett stort lidande för föräldrarna. Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelse när deras barn fått en cancersjukdom. Studien baserades på två självbiografiska böcker som föräldrar till barn med cancer skrivit. Innehållsanalysen som användes behandlar textmaterialet i fyra steg. Resultatet visar att föräldrarna upplever maktlöshet och ett stort lidande. Mitt i den svåra sjukdomstiden kunde de ändå känna hopp om att barnet skulle kunna klara sig eller bli friskt. Det är viktigt att sjuksköterskan känner till föräldrarnas upplevelser för att kunna ge en så god omvårdnad som möjligt.

  • 469.
    Eriksson, Linn
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Sandström, Mariamma
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Kvinnors upplevelser efter en gynekologisk cancer: En litteraturstudie.2012Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Gynekologisk cancer är näst efter bröstcancer den cancerform som kvinnor i störst utsträckning drabbas av. En ökning av livmoderhalscancer- och äggstockscancer har skett under de sista 20 åren. I tidigare forskning ligger mycket av fokus på upplevelser under diagnos och behandling ochmånga studier är också genomförd med kvantitativ metod. Syfte: Var att belysa kvinnors upplevelser efter att ha överlevt en gynekologisk cancer. Metod: En litteraturstudie där de inkluderadestudierna använt en kvalitativ design. De sex kvalitativa artiklarna som sökningarna resulterade i analyserades med en innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Rädsla, Ensamhet och Ny syn på livet. Kvinnorna var rädda för återfalläven lång tid efter avslutad behandling och upplevde en ångest inför att behöva leva med rädslan resten av livet. Ensamhet upplevdes när anhöriga inte förstod innebörden av att ha drabbats av cancer. Efter cancern fick kvinnorna nya värderingar, kände ny livsglädje och prioriterade det som var viktigt i livet. Slutsats:Lång tid efter en gynekologisk cancer kan kvinnorna upplevastarka känslor och om kunskapen om de känslorna implementeras i vården kan sjuksköterskan ge bästa möjliga omvårdnad till dessa kvinnor.

  • 470.
    Eriksson, Robin
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Lundin, Nathalie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskors erfarenhet av att främja patienters välbefinnande efter en hjärtinfarkt: En intervjustudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtinfarkt är ett sjukdomstillstånd varpå delar av hjärtat får akut syrebrist. Tillståndet kan leda till bestående komplikationer för patienten, men kan även ha dödliga konsekvenser. Patienter som överlever kan uppleva en krisreaktion och ett nedsatt välbefinnande. Sjuksköterskor kan ha en betydelsefull roll att hjälpa patienter att återfå sitt välbefinnande.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att främja patienters välbefinnande i det icke-akuta skedet efter en hjärtinfarkt.

    Metod: En kvalitativ ansats med intervjuer som metod har använts för att besvara syftet med studien. Datamaterialet har analyserats med hjälp av Graneheim och Lundsmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Sjuksköterskorna ansåg att de hade möjlighet att främja patienters välbefinnande genom en öppen dialog med patienten. Även genom att delge individanpassad information, att uppmuntra patientens delaktighet i sin egenvård samt genom teamsamverkan.

    Slutsats: Enligt sjuksköterskornas erfarenhet var arbetet i att främja en patients välbefinnande efter en hjärtinfarkt individuellt och beroende på den enskilda patienten. Gemensamt var att sjuksköterskorna ville göra dessa patienter, som upplevt nedsatt välbefinnande, trygga i sin nya situation. Huruvida sjuksköterskorna kunde främja patienters välbefinnande berodde på patientens intresse av att samtala, mottaglighet för information samt motivation till och delaktighet i sin egenvård.

  • 471.
    Eriksson, Susanne
    et al.
    Blekinge Institute of Technology.
    Bahtijaragic, Edvin
    Blekinge Institute of Technology.
    Sjuksköterskans upplevelse av att ge personcentrerad omvårdnad till patienter som drabbats av stroke - En intervjustudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Stroke är den tredje största dödsorsaken i Sverige och det är omkring 30 000 svenskar som drabbas varje år. Patienter som drabbats av stroke är den sjukdomsgrupp som tar upp flest vårdplatser på sjukhus, då många av patienterna är i stort behov av omvårdnad och rehabilitering under en längre tid. Stroke kan ha stora konsekvenser på patientens livssituation men även påverka anhöriga. Den personcentrerade omvårdnaden kan hjälpa till med förbättring av hälsan, förbättra återhämtning av rörelsefunktioner och skapa kortare sjukhusvistelser. Personcentrad omvårdnad är en av sjuksköterskans kärnkompetenser och innebär i stora drag att sjuksköterskan inte ska se patienten som sin sjukdom utan se alla patienter som individer med unika behov.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att ge personcentrerad omvårdnad till patienter som drabbats av stroke.

    Metod: Studien är empirisk och har en kvalitativ design med intervjuer. Ett strategiskt urval med fem sjuksköterskor som arbetar med patienter som drabbats av stroke deltog i studien. De transkriberade intervjuerna analyserades med en manifest innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskans upplevelse av att ge personcentrerad omvårdnad till patienter som drabbats av stroke omfattar flera centrala områden. Analysen ledde fram till tre kategorier och sex underkategorier. Kategorierna visade att det är viktigt att involvera patienterna, vara medveten om sjuksköterskans perspektiv och se till de organisatoriska förutsättningarna för personcentrerad omvårdnad.

    Slutsats: Sjuksköterskorna hade generellt en positiv inställning till personcentrerad omvårdnad och ansåg att det kunde förbättra kvaliteten av vården. De ansåg att vårdtiderna kunde förkortas och att arbetstiden kan användas effektivare med personcentrerad omvårdnad. Sjuksköterskorna upplevde att patientens delaktighet är en viktig del av vården och att patienter ska ha möjlighet att vara mer delaktiga i sin vård. Däremot var sjuksköterskorna skeptiska till om det var möjligt att införa personcentrerad omvårdnad så som vården ser ut idag.

  • 472.
    Erixon, Hanna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Rydén, Karin
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskors erfarenheter av motiverande samtal (MI): En litteraturöversikt2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 473.
    Erlandsson, Anna
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Musik i vården2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Musik är ett viktigt redskap för att främja och bevara hälsa. Musiken främjar avslappning och kan förändra sinnesstämning genom att skapa känslomässiga upplevelser hos lyssnaren. Musik kan också användas som avslappning i sjukhusmiljöer exempelvis med lugnande musik som patienten kan välja att lyssna eller inte lyssna på. Det kan också skapa ett samband mellan vårdgivare och vårdtagare att dela en estetisk upplevelse som musik. Det är enligt Erikssons teori i förhållandet mellan vårdgivaren och patiente som vårdandet formas där vårdtagaren ses som en unik människa med kropp, själ och ande. Syftet med studien var att belysa musik som en del av vårdande vård. Studien genomfördes som en litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Analysmetoden baserades på kvalitativ analys med tonvikt på manifest innehållsanalys, Resultatet visade på att det finns flera områden inom vården där mysik kan användas, som en del i det vardagliga livet som bakgrundsmusik. Musik kan även användas i ett vårdande syfte som smärtlindring och som en del i ett socialt sammanhang.

  • 474.
    Erlandsson, Carolina
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Eklund, Therese
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som vårdas i palliativ vård: En litteraturstudie2012Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Föräldrar till barn som vårdas i palliativ vård blir ofta mycket involverade i vården av deras barn. För anhöriga och närstående innebär det en existentiell kris när en person drabbas av livshotande sjukdom eller är döende. Syfte: Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som vårdas i palliativ vård. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats, som analyserats enligt Polit och Becks (2008) analysmetod för kvalitativ data. Studien baserades på åtta artiklar. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: känslor vid vetskapen om att barnet kommer dö, finnas där för sitt barn, hantera vardagen och vårdpersonalens betydelse för föräldrarna. Föräldrarna till barn som vårdas i palliativ vård upplevde att vårdpersonalen är en viktig aspekt för föräldrarna. Framförallt uppskattades kontinuitet i vården. Behovet av att alltid finnas där för sitt barn uttrycktes också som viktigt. Slutsats: Resultatet tyder på att föräldrarna till barn som vårdas i palliativ vård hade upplevelser som tyder på att de går igenom en kris. Vidare forskning inom ämnet behövs för att sjuksköterskan ska kunna ge föräldrarna ett adekvat stöd.

  • 475.
    Erlandsson, Christian
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Heiler, Linnéa
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Henningsson, Sofie
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Att bemöta kvinnor med anorexia nervosa2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte har varit att se vad kvinnor med anorexia har för behov av och hur de upplever närståendes/vårdares omtanke och omsorg, och hur dessa ser på kvinnornas behov. Studien är en litteraturstudie där tre skönlitterära böcker som följer tre kvinnor drabbade av anorexia granskats. I bakgrunden framkommer att enligt Världshälsoorganisationen har skolbarnens hälsovanor förandrats sedan 1980-talet, då framförallt hos flickor. Idealvikten har blivit lägre och skönhetsidealen står i fokus hos flickorna. Anorexia blir allt vanligare och många i den drabbades omgivning vill hjälpa men detta försvåras då den drabbade inte vill ta emot någon hjälp. Som teoretisk referensram har omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson använts eftersom hennes tankar och teorier passar bra ihop med sjukdomens karaktär. Hon beskriver hur svårt det är for människan att förmedla sitt lidande till någon annan då hon kämpar med sjukdom. Analysen gjordes enligt Graneheim och Lundman (2003). Fem viktiga kategorier gällande kvinnornas behov av omtanke och upplevelse av denna framkom; Trygghet, Identitet, Samtal, Stöd och Kontrollbehov. Resultatet visar att kvinnor med anorexi behöver stöd, omtanke och kärlek från sina nära. Som vårdare är det viktigt att hjälpa kvinnorna att inse att de är sjuka och att de inte kan bli friska om de inte vill. Det är angeläget att som anhörig finnas till för den drabbade och visa sitt stöd och att se personen och inte enbart sjukdomen. I diskussionen framkommer att det är viktigt att visa kvinnor med anorexia att de är sedda för sin person och inte enbart för sin sjukdom, men samtidigt måste de få bekräftat att någon ser deras sjukdom och lidande.

  • 476.
    Erlandsson, Filippa
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Lundkvist, Michelle
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Upplevelser av omvårdnad kopplad till munhälsa på särskilt boende: En intervjustudie av vårdpersonal2013Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Munhälsan är viktig och skapar välbefinnande för individen. Det finns också bevis för att en god munhälsa kan utesluta risken för både luftvägsinfektion och pneumoni. På särskilda boenden är det vårdpersonalen som har ansvaret för att hjälpa vårdtagare med omvårdnad kopplad till munhälsa. Det finns dock svårigheter att utföra den omvårdnaden och vårdpersonalens upplevelser ville belysas för att generera mer kunskap. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens upplevelser av omvårdnad kopplad till munhälsa på särskilt boende. Metod: Studien byggde på en empirisk semistrukturerad intervjumetod och hade en kvalitativ ansats. Datainsamling gjordes genom åtta intervjuer med vårdpersonal, varav fyra sjuksköterskor och fyra undersköterskor. En manifest innehållsanalys med latenta inslag som bygger på Graneheim och Lundmans modellbeskrivning användes. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier och sju underkategorier. Kategorierna var Upplevelse av att munnen är ett intimt område, Upplevelse av vårdpersonalens ansvar och kunskap, Upplevelse av att omvårdnaden vid demenssjukdom ser annorlunda ut och Upplevelse av en förändrad omvårdnad kopplad till munhälsa. Slutsats: Den stora svårigheten med omvårdnad kopplad till munhälsa bedöms inte vara vårdpersonalens saknad av mer kunskap, utan att det är vårdtagarna som av olika anledningar inte är samarbetsvilliga. En ökad medvetenhet hos vårdpersonalen kan leda till positiva förändringar i omvårdnaden kopplad till munhälsa. Vidare forskning kan förslagsvis inriktas på hur vårdtagarna upplever omvårdnad kopplad till munhälsa på särskilt boende för att belysa deras perspektiv och därmed komma fram till en mer välfungerande omvårdnad.

  • 477.
    Erlingsson, Fredrik
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Gustafsson, Adam
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Sjuksköterskans upplevelser av stress i arbetet: En litteraturstudie2012Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Stress är vanligt förekommande i dagens arbetsliv. Således också i sjuksköterskans arbete. Stress är kroppens egna sätt att stå emot yttre påfrestningar och klassas inte som sjukdom. När stressen är intensiv under längre tid kan det leda till psykisk och fysisk symtom. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans upplevelser av stress i sitt arbete. Metod: En kvalitativ litteraturstudie gjordes av sex vetenskapliga artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades och sedan sammanställdes. En innehållsanalys av artiklarna genomfördes. Resultat: Efter innehållsanalysen framkom fyra kategorier: Krav och ansvar i sjuksköterskans arbete, hög arbetsbelastning, när kroppen säger ifrån, stress i sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Det framkom även två underkategorier: Behovet av resurser och stöd och när de negativa följderna av stress följer med hem. Slutsats: Det behövs ytterligare studier om sjuksköterskans arbetssituation och strategier för att motverka den långvariga stressen som förekommer i sjuksköterskans arbete innan den leder till allvarligare tillstånd.

  • 478.
    Erngren, Charlotte
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Jacobsson, Lena
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Sjuksköterskors upplevelser av att vårda nyfödda barn som hypotermibehandlas vid asfyxi: En intervjustudie2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    När ett barn drabbas av asfyxi (syrebrist) vid födseln finns det idag en behandlingsmetod vars syfte är att minska risken för hjärnskador hos barnet. Barnet kyls ner med hjälp av en kylmadrass till 33,5 C och hålls nedkylt i tre dygn för att sedan sakta värmas upp igen. Flera randomiserande internationella studier har gjorts och resultatet visar på positiva effekter av behandlingen. Dock har inga studier gjorts på hur sjuksköterskor upplever att vårda dessa barn. Studiens syfte var att genom intervjuer undersöka hur sjuksköterskorna upplevde att vårda nyfödda barn som kylbehandlas vid asfyxi. Referensramen i detta arbete bygger på Bowlys anknytningsteori som betonar vikten av att barnet får en anknytningsperson att knyta an till för att våga utforska världen och kunna utvecklas till en trygg person. Intervjumaterialet analyserades efter Burnads 14-stegs modell för innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att hypotermibehandling är en metod som gör nytta, men att det fanns situationer som upplevdes som etiska dilemman. Omvårdanden runt barnet beskrevs också i resultatet samt hur sjuksköterskorna upplevde att de kunde främja anknytningen mellan föräldrarna och barnet. Studiens konklusion var att det finns ett behov av att tydliggöra riktlinjerna som finns och att införa adekvat utbildning för den personal som ska vårda dessa barn.

  • 479.
    Erngård, Sanna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Svensson, Emma
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Omvårdnad i samband med hjärttransplantation: En litteraturstudie2014Student thesis
    Abstract [en]

    Bakgrund: Allt fler kan idag leva ett längre liv tack vare hjärttransplantation. Indikationerna för hjärttransplantation kan vara alltifrån medfödda hjärtsjukdomar till hjärtsvikt. Omvårdnaden av patienter börjar innan transplantationen och fortsätter även direkt efter hjärttransplantationen och krävs livet ut. Syfte: Syftet med studien var att belysa den pre- och postoperativa omvårdnaden i samband med hjärttransplantation från ett patientperspektiv. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar som redogör för studier genomförda med kvalitativ design. Artiklarnas resultatbeskrivning analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av Krippendorff´s innehållsanalys för kvalitativa studier. Resultat: Analysen tolkades att reflektera de tre kategorierna: Sjuksköterskans betydelse i samband med pre- och postoperativ omvårdnad, Kommunikation – en viktig del av omvårdnaden och Tacksamhet, förtroende och medmänsklighet, med tillhörande underkategorier. Resultat visade att hjärttransplantation var en omfattande process för patienter där sjuksköterskan var en stor del i den pre- och postoperativa omvårdnaden. Patienterna var i behov av en väl fungerande kommunikation med sjuksköterskorna där framförallt information spelade en stor roll i omvårdnaden i samband med hjärttransplantation. Slutsats: Då allt fler idag lever med ett transplanterat hjärta eller är i behov av en hjärttransplantation kan detta leda till att sjuksköterskan i sitt arbete kommer möta dessa patienter i allt större utsträckning. Det behövs därför fördjupad kunskap om den pre- och postoperativa omvårdnaden ur ett patientperspektiv för att sjuksköterskan ska kunna utföra så god omvårdnad som möjligt för den enskilda patienten som är hjärttransplanterad eller är i behov av en hjärttransplantation.

  • 480.
    Essebo, Jenny
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Joqi, Diyana
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Att leva med Myalgisk encefalomyelit/ Chronic Fatigue Syndrome (ME/CFS): En beskrivning av vuxna personers upplevelser2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Myalgisk encefalomyelit/ Chronic Fatigue Syndrome (ME/CFS) är en komplex kronisk sjukdom med okänd etiologi och utan medicinsk botande behandling. Kunskapen om sjukdomen är låg bland hälso-och sjukvårdspersonal vilket kan leda till att patienter får gå lång tid utan stöd. Sjuksköterskan är ansvarig att uppdatera sina kunskaper och stödja personerna genom personcentrerad vård för att uppnå hälsa och minska lidande. Genom att studera personers egna upplevelser av sjukdomen, utifrån deras livsvärld, kan ny kunskap och förståelse skapas. 

    Syfte: Att beskriva vuxna personers upplevelse av att leva med Myalgisk encefalomyelit/ Chronic Fatigue Syndrome (ME/CFS)

    Metod: Till metod valdes en kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats baserad på två patografier och sju kapitel ur en antologi. Innehållsanalysen gjordes efter inspiration från Lundman och Hällgren Graneheims beskrivning, analysen skedde huvudsakligen manifest med latenta inslag.

    Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och sex underkategorier. I kategorin Sjukdomens konsekvenser begränsar livet framkom att personerna upplevde att livet begränsades på grund av de förändrade fysiska och mentala förmågorna.

    I kategorin Förändrat jag framkom att personerna upplevde att den de var förändrades. I kategorin, Svårigheter att hantera sjukdomen, framkom att personerna upplevde svårigheter att lära sig leva med och acceptera sjukdomen, men att de lärde sig hantera den med hjälp av olika strategier och ett nytt sätt att tänka. De beskrev även upplevelser av bristande kunskap, svårigheter att få en diagnos och en känsla av att inte bli tagen på allvar i kontakt med vården.  

    Slutsats: Myalgisk encefalomyelit/ Chronic Fatigue Syndrome (ME/CFS) har en djup påverkan på hela personen, fysiskt, mentalt och psykiskt liksom att den påverkar relationer, familjedynamik, funktionsförmåga, välbefinnande och vardagsliv. Sjukdomen är svår att lära sig leva med och det finns ett behov av stöd, strategier och information från sjukvården för att  underlätta personens anpassning till vardagen och välbefinnande.

  • 481.
    Evaldsson, Johan
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Management.
    Ljungdahl, Thomas
    Blekinge Institute of Technology, School of Management.
    Suter, Fredrik
    Blekinge Institute of Technology, School of Management.
    The Emergence of Crowdsourcing and Open-Source Models in Drug Development2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [en]

    Contemporary cases of crowdsourcing (CS) and open source development (OS) related to drug development have been selected and studied. Contemporary examples of CS/OS from within and outside of the pharmaceutical industries have been presented to give a background and suggest possible benefits and problems. The main criteria for selection have been that the case must seek to advance drug development and must use crowdsourcing or open source as a mechanism. The cases found in our search show a large diversity in terms of application, usage, and possible implications for the pharmaceutical industry. We found that crowdsourcing within a scientific problem context produced good results, but that open source initiatives were either poorly financed and not successful or focused on neglected diseases made possible through strong backing by non-profit organizations. An analysis of which the pharmaceutical companies where that showed activity on the platforms identified R&D-intensive and biotech companies as the most active. Contract research organizations (CROs) and generics manufacturers (GMs) showed almost complete absence. We argue that GMs are not likely to be interested in this kind of R&D, but CROs are an untapped resource. Finally we propose a hypothetical model that takes into account all the findings from our study and the literature. This model is based on a limited type of open source with a limited number of partners making use of the untapped CRO resource through crowdsourcing.

  • 482.
    Fagerberg, Anna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Larsson, Ulrika
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Sjuksköterskans bedömningar av postoperativ smärta: En litteraturstudie2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Den postoperativa perioden börjar direkt efter operationen. Sjuksköterskan har ett ansvar att tillgodose patientens fysiologiska och psykologiska behov och sjuksköterskan behöver också ha kunskap om att obehandlad smärta kan ge negativa följder för patientens tillfrisknande. syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan kan bedöma postoperativ smärta samt vad dessa bedömningar kan baseras på. Metoden som användes var litteraturstudie med kvalitativ design. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av innehållsanalys för att finna essensen i artiklarnas resultatdelar. Artiklarnas resultat kunde tolkas att förstås under tre kategorier som berörde hur sjusköterskorna kunde bedöma postoperativ smärta Dessa var baserade på objektiva faktorer, verbala faktorer, och typologi, medan två kategorier berörde vad dessa bedömningar kunde baseras så som sjuksköterskans erfarenhet och kunskap samt även på de samt rutiner och policy som fanns för postoperativ smärtbedömning. Slutsatser som kan dras utifrån denna litteraturstudie indikerar att det finns behov av mer forskning kring postoperativ smärtbedömning och att sjuksköterskans yrkeserfarenhet, attityd samt teamarbete har en avgörande betydelse vid bedömningen av postoperativ smärta.

  • 483.
    Fagerberg, Joakim
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Neijd, Malin
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Närståendes upplevelser av den anhöriges sjukdomsförlopp vid Amyotrofisk lateralskleros: En kvalitativ studie baserad på patografier2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 484.
    Fagerlund, Hanna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Wimark, Zara
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Psykisk ohälsa hos män: En narrativ studie om mäns upplevelser av att leva med psykisk ohälsa2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i samhället och förväntas vara en av de största folkhälsoutmaningarna inom några år. Statistik visar att bara ca en tredjedel av de som får vård för psykisk ohälsa idag är män samtidigt som ca 70 % av alla suicid begås av män.Detta tyder på att det finns ett dolt vårdbehov för psykisk ohälsa hos män. Normer om maskulinitet och rädsla för att verka svag innebär hinder för hjälpsökande hos män med psykisk ohälsa. Normer om maskulinitet påverkar också vårdpersonalens syn på hur en man ska eller bör bete sig, vilket kan innebära ett hinder för att kunna ge en god, personcentrerad omvårdnad.

    Syfte: Syftet var att belysa mäns upplevelser av att leva med psykisk ohälsa.

    Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats baserad på två patografier. Analysen inspirerades av Graneheim och Lundmans modell för innehållsanalys med meningsenheter, kondensering, koder, kategorier och tema.

    Resultat: Analysen resulterade fyra kategorier; “ensam i sitt lidande”, “kroppsliga reaktioner”, “fångad i sitt huvud” och “negativa känslor som normaltillstånd” med ett huvudtema; ”förändrad vardag”. Resultatet visade att män med psykisk ohälsa kan uppleva att vardagen påverkas och att de inte längre kan leva de liv de vill eller det liv de levde innan de drabbades av psykisk ohälsa.

    Slutsats: Sjuksköterskan behöver ha kunskap om mäns upplevelser av psykisk ohälsa för att kunna lindra och förkorta lidandet hos män med psykisk ohälsa genom att ge en personcentrerad och god omvårdnad.

  • 485. Fagerström, Cecilia
    Healthy aging: positive health among older people with focus on sleep habits and falls2010In: Journal of Clinical Nursing, Wiley-Blackwell , 2010, Vol. 19, no suppl. 1Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Introduction: Satisfactory sleep has many positive benefits for older adults1,2; it may produce daytime wakefulness and reduce the risk of falls3. Sleep complaints and falls are both common with advancing age and negative determinants for health4. However, their relationship with good health or improving health has not been clearly established. The aim of this presentation is to discuss sleep and fall predictors of positive self-rated health among people (n=656, > 78 years), who participated in the longitudinal and multi-centre cohort study, The Swedish National study on Ageing and Care (SNAC), in 2001 and 20045. Positive odds ratio is used in the logistic regression analyses instead of commonly used Odds ratio. Method: Research synthesis from a longitudinal, multi-centre cohort study, 2001 and 2004. Results: Findings indicate that younger age, no fear of falling, no problem with balance, or no difficulties sleeping because of mood were associated with positive health, in the model that was adjusted for age, gender and co-morbidity. Conclusion: It is important to target older adults who are at risk of losing their balance and have low mood to prevent future health problems with advancing age. Also, the use of positive odds ratios appears to be useful when identifying positive health among older people.

  • 486. Fagerström, Cecilia
    Life Satisfaction and Feeling Hindered by Health Problems at 60 Years and Above2007Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis was to investigate how older people’s capacity to perform activities of daily living (ADL), health, social and financial resources, and self-esteem can be related to their life satisfaction. The aim was also to investigate how people feel hindered by health problems in relation to their ADL capacity, health problems, social and financial resources, self-esteem, sense of coherence, and life satisfaction. The thesis focused on people 60–96 years of age in six European countries, living at home. The data were collected in two cross-sectional studies, using standardised self-reported questionnaires and a medical examination. The first study (papers I, II and III) included people in six European countries (Sweden, the UK, the Netherlands, Luxembourg, Austria, and Italy) who participated in the European Study of Adult Well-being (ESAW) in 2001 to 2002. Paper I included people (n = 7699) aged 60−89 in all six countries, Paper II included people with reduced ADL capacity (n = 2195), and Paper III included people living in Sweden (n = 1297) with at least one health problem. In the ESAW, questions from the Older Americans Resources and Services schedule, (OARS), the Life Satisfaction Index Z (LSIZ) and Rosenberg’s Self-Esteem Scale were used. The other study (Paper IV) included people (n = 958) aged 60−96 years of age who participated in a baseline survey in one of the four centres (Blekinge) of the longitudinal multi-centre cohort study named The Swedish National study on Aging and Care (SNAC) in 2001. Established questions and instruments were used to collect the data, and quantitative descriptive statistics, comparative statistics and multiple regressions were used when analysing the data. In all ESAW country samples, factors such as feeling hindered by health problems, low social and financial resources, and low self-esteem played a crucial role in creating conditions for low life satisfaction. It is also possible to identify both common and country-specific factors influential for life satisfaction in the six European countries. The analysis furthermore revealed that personal as well as environmental factors were important, though personal factors were more important for life satisfaction than environmental factors among people with impaired ADL capacity. Among those with impaired ADL capacity in the six national samples, people afflicted by poor overall health and people who were feeling worried and had low self-esteem suffered an increased risk of low life satisfaction in all countries. At the same time, social and financial resources had an impact on life satisfaction in four countries. Results suggest that self-esteem and perceived health are of universal importance for life satisfaction irrespective of ADL capacity, and these phenomena are thus essential to target in health care interventions. Furthermore, feeling hindered by health problems in daily living, rather than the impairment in ADL capacity, appears to increase the risk for low life satisfaction. In addition to this, people felt hindered by their problems although they had excellent ADL capacity. Several factors contributed to people feeling hindered, and the importance of these factors differed according to the level of the ADL capacity of the individual. The results suggest that people seemingly re-evaluate the importance of their resources when health declines, making certain activities in daily life more important than others.

  • 487. Fagerström, Cecilia
    et al.
    Borg, Christel
    Balducci, Cristian
    Burholt, Vanessa
    Wenger, Clare G.
    Ferring, Dieter
    Weber, Germain
    Holst, Göran
    Hallberg, Ingalill R
    Life satisfaction and associated factors among people aged 60 years and above in six European countries2007In: Applied Research in Quality of Life, ISSN 1871-2584, E-ISSN 1871-2576, Vol. 2, p. 33-50Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Life satisfaction is a concept frequently used to measure wellbeing of older people. However, there is still a lack of cross-national comparative research investigating factors associated with life satisfaction. There may be unique and common factors associated with life satisfaction across European countries. This study aimed to investigate life satisfaction among people aged 60–89 years in six European countries in relation to health problems, ADL capacity, self-esteem, social and financial resources. A cross-sectional study was performed, including 7699 people aged 60–89 years, in Sweden, the UK, the Netherlands, Luxemburg, Austria and Italy, participating in the European Study of Adult Wellbeing, using questions from the Older Americans Resources and Services schedule, Multidimensional Functional Assessment Questionnaire, Life Satisfaction Index Z and Rosenberg’s Self-Esteem Scale. Logistic regression analysis was performed to determine factors associated with life satisfaction in the six national samples. In cases where people were less satisfied with their life it was fairly satisfactory and unsatisfactory social contacts (Odds Ratio (OR) 1.5–13.8), poor financial resources (OR 1.7–15.1), feeling greatly hindered by health problems (OR 2.2–5.4) and self-esteem (OR 2.1–5.1) rather than the ability to perform activities of daily living and the extent of social contacts that gave the greatest risk of low life satisfaction in all the six European countries. There were both common and country-specific factors important for life satisfaction in the six European countries. However, the importance of satisfactory social contacts, financial resources, self-esteem and feeling hindered by health problems seems universal in the six included countries and thus important to target in preventive interventions.

  • 488. Fagerström, Cecilia
    et al.
    Borglin, Gunilla
    Mobility, functional ability and health-related quality of life among people 60 years and older2010In: Aging Clinical and Experimental Research, ISSN 1594-0667, E-ISSN 1720-8319, Vol. 22, no 5, p. 1-7Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Knowledge about Health-Related Quality of Life (HRQoL) in advanced age is sparse. This study investigated to what extent mobility factors explained older people’s HRQoL when age, gender and functional ability (ADL) were controlled for. Methods: Subjects were 1128 people aged 60-96 participating in a Swedish longitudinal multi-center cohort study. Besides descriptive and correlation statistics, a three-tier multiple logistic regression analysis was performed, which included the ADL scale, mobility tests and items, with physical and mental HRQoL as outcome variables. Results: In the models containing the control variables, functional ability was found to be associated with both physical and mental HRQoL. In the models including both functional ability and mobility factors, the importance of functional ability remained for mental but not for physical HRQoL. The mobility factors were found to have a stronger negative influence on HRQoL, i.e., physical and mental, than functional ability in itself. Conclusions: For optimal identification of various types of disabilities and their impact on older people’s HRQoL, the ADL scale should be used together with more targetspecific tests of disabilities. However, in certain situations, it appears that one mobility factor alone – the ability to walk – has the capacity to pick up changes in both physical and mental HRQoL. Thus, it is important that healthcare professionals should focus activities toward maintaining older people’s mobility as a means of enhancing their HRQoL.

  • 489. Fagerström, Cecilia
    et al.
    Borglin, Gunilla
    Mobility, functional ability and quality-of-life among people of 60 years or older2009Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    It is well known that reduced ability to perform activities of daily living (ADL) and declining mobility are both related to advanced age. This relation is also valid for low quality-of-life. It is not, however, the advanced age per se that causes the low quality-of-life. Rather, it seems that it is the declining mobility that unable people to manage their daily lives satisfactory - a circumstance that is often overlooked, since the most frequently used measuring method, the ADL-scale, is mainly focusing on people's functional ability and not their mobility. Hence, the assumption and aim for this study has been to investigate to which extent mobility factors, in comparison to the control factors age, gender and ability to perform ADL, may explain low (physical) quality-of-life (SF-12, PCS-12). The study includes people (n=1402) aged 60-96, who participated in a baseline survey in one (Blekinge) of four included centres of the longitudinal and multi-centre cohort study, The Swedish National study on Ageing and Care (SNAC), in 2001, a study with a 61% response rate. Collected data indicated that mobility factors such as reduced ability either to walk a distance of 200 metres or less without stopping, or walking in stairs, or rising from a chair or opening a bottle played a crucial part when developing conditions of low (physical) quality-of-life (PCS-12), while control factors such as gender, age and ability to perform ADL, did not. The results suggest that multiple factors of reduced mobility, rather than impairment in ability to perform ADL, appear to increase the risk for low (physical) quality-of-life, and that targeting these phenomena in health care interventions, are essential.

  • 490. Fagerström, Cecilia
    et al.
    Burholt, Vanessa
    Wenger, Clare G.
    ,
    Meer, M. van der
    Ferring, Dieter
    Glück, J.
    Sources of Social Support in Six European Countries2004Conference paper (Refereed)
  • 491. Fagerström, Cecilia
    et al.
    Hellström, Amanda
    Sleep complaints and their association with comorbidity and health-related quality of life in an older population in Sweden2011In: Aging & Mental Health, ISSN 1360-7863, E-ISSN 1364-6915, Vol. 15, no 2, p. 204-213Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objective: The relationship between sleep complaints, comorbidity and health-related quality of life (HRQoL) in advanced age has not been clearly established. The aim of this study is therefore to investigate the presence of sleep complaints and discuss their association with morbidity and the HRQoL among the people aged 60 years and above. Methods: Data regarding demography, sleep, comorbidity and HRQoL were collected through questionnaires and interviews among 1128 people in Sweden. The Johns Hopkins adjusted clinical groups (ACG®) Case-Mix System 6.0 and the Short-Form Health Survey-12 were used to assess morbidity and HRQoL, respectively. Results: There was a divergence in the number of sleep complaints between those with no morbidity and those who had a high degree of comorbidity. Most of the sleep complaints related to low HRQoL were found among those with a high degree of comorbidity. Conclusions: People with a high degree of comorbidity appear to be a group with a high risk of having both sleep complaints and a low HRQoL. Thus, this study suggests that even if sleep complaints appear to be difficult to identify and treat successfully, it is important to pay particular attention to those people who suffer from a high degree of comorbidity if their HRQoL is to be maintained.

  • 492. Fagerström, Cecilia
    et al.
    Hellström, Amanda
    Sleep complaints and their relationship with Comorbidity and Health Related Quality of Life among people aged 60 years and above.2010Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: The relationship between comorbidity, sleep complaints and Health Related Quality of Life (HRQoL) is not yet clearly confirmed. Few published studies exist investigating the relationship between sleep complaints, the degree of comorbidity and HRQoL among those 60 years and older. This study therefore aims to investigate the frequency of sleep complaints and to discuss their relationship with comorbidity as well as HRQoL in a population aged 60+. Method: This study contained of 1128 people aged 60-96 who participated at baseline (2001) in one out of four centres of the Swedish longitudinal and multi-centre cohort study, The Swedish National study on Ageing and Care (SNAC). Result: Our findings indicate that some of the investigated sleep complaints such as having difficulties sleeping because of pain or itch and being dependent on drugs to fall asleep are related to comorbidity whilst others such as waking up early in the morning, feeling tired daytime and waking up during the night might rather be related to conditions associated with the aging process. The women in this study showed to have a higher risk of suffering from sleep complaints and from comorbidity than the men. Their mental and physical HRQoL scores were additionally lower than the men’s and they were also more frequent users of sleeping drugs in comparison with the men. The findings also showed that the higher degree of comorbidity the more sleep complaints were also reported. Discussion: Consequently, older women with a high degree of comorbidity appear to be a vulnerable group and worth paying attention to. They may not only have several diseases at the same time they may also have several sleep complaints which are linked to conditions related to the actual diseases. Circumstances, which all, mean an increased risk of developing a low HRQoL.

  • 493. Fagerström, Cecilia
    et al.
    Holst, Göran
    Hallberg, Ingalill R
    ADL capacity and feeling hindered by health problems at 60 years and above2006Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    A common consequence of health problems such as diseases is a reduced ability to manage activities in daily living (ADL). Despite ADL capacity is frequently used to identify the impact of health problems on daily living it is still not well known what make people feel hindered in daily life with more or less inability to perform ADL. Such knowledge about feeling hindered by health problems can be useful when planning for interventions in an early stage already when people, regarding to ADL-rating scales have modest impaired ability to perform ADL or even not captured by ADL-scales. The aim of this study was to investigate feeling hindered by health problems among people (n=958) age 60-96 years living in ordinary home in relation to ADL capacity, health problems as well as social and financial resources, sense of coherence and life satisfaction. The data is taken from a questionnaire and a medical examination which were carried out in a baseline survey in one of the four including centres (Blekinge) of the longitudinal multi-centre cohort study The Swedish National study on Ageing and Care (SNAC) (Lagergren et al., 2004). Data indicated that people feel hindered by their health problems before they became impaired in ADL capacity. Feeling greatly hindered by health problems was mainly associated with factors linked to the person’s musculoskeletal system but also to fatigue as well as avoiding being outdoors afraid to fall and had a varying association with feeling hindered in various levels of ADL capacity. The broader question about feeling hindered by health problems used in this study might be an early marker of the impact of functional limitations in daily activities. Combining people’s ADL capacity with the question of feeling hindered may also be a more sensitive way to identify those in need of rehabilitation or other interventions, especially at early stages of health decline compared to investigate ADL capacity solely.

  • 494.
    Fagerström, Cecilia
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Holst, Göran
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Hallberg, Ingalill R
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Feeling hindered by health problems and functional capacity at 60 years and above2007In: Archives of gerontology and geriatrics (Print), ISSN 0167-4943, E-ISSN 1872-6976, Vol. 44, no 2, p. 181-201Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    It is common to use activities of daily living (ADL) rating scales to identify the impact of health problems such as diseases, impaired eyesight or hearing on daily life. However, for various reasons people with health problems might feel hindered in daily life before limitations in ability to perform ADL have occurred. In addition, there is sparse knowledge of what makes people feel hindered by health problems in relation to their ADL capacity. The aim was to investigate feeling hindered by health problems among 1297 people aged 60–89 living at home in relation to ADL capacity, health problems, life satisfaction, self-esteem, and social and financial resources, using a self-reported questionnaire, including questions from OARS (Older Americans’ Resources and Services schedule), Rosenberg’s self-esteem and Life Satisfaction Index Z. People feeling greatly hindered by health problems rarely had anyone who could help when they needed support, had lower life satisfaction and self-esteem than those not feeling hindered. Feeling hindered by health problems appeared to take on a different meaning depending on ADL capacity, knowledge that seems essential to include when accomplishing health promotion and rehabilitation interventions, especially at the early stages of reduced ADL capacity.

  • 495. Fagerström, Cecilia
    et al.
    Holst, Göran
    Hallberg, Ingalill R
    Feeling hindered by health problems in relation to ADL capacity at 60 years and above2005Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Health problems as impaired mobility, eyesight or hearing problems in old age are often associated with reduced ADL (activities of daily living) capacity and as a result people may give up activities that contribute to well-being. However, the knowledge is sparse about the relation between feeling hindered by health problems in relation to ADL capacity, decreased or not. Such knowledge may be useful when outlining interventions to people already when people have no or modest impaired ability to perform ADL. Such information can not be captured through ADL-scales but by an overarching question about feeling hindered in daily living by health problems. Purpose: This study presents data on people’s (n=1524) 60-89 years feeling hindered by health problems in relation to their ability to perform ADL, health problems, social and financial resources, self-esteem and life satisfaction. Method: OARS (Older Americans Resources and Services schedule), Rosenberg’s self-esteem and Life Satisfaction Index Z. Results: People who felt greatly hindered by health problems had rarely someone who could help them when needing support, had lower life satisfaction and self-esteem compared to those not. Different factors were associated with feeling greatly hindered by health problems at different levels of ADL ability. Conclusions: Data from this study suggest that feeling hindered in daily living takes on a different meaning depending on functional capacity and thus preventive and visiting work should start early and be outlined differently depending on their ADL capacity. Also such an overarching question may be useful in detecting those in need of interventions.

  • 496.
    Fagerström, Cecilia
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Lindwall, Magnus
    Berg, Anne
    Rennemark, Mikael
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Factorial validity and invariance of the Life Satisfaction Index in older people across groups and time: Addressing the heterogeneity of age, functional ability, and depression2012In: Archives of gerontology and geriatrics (Print), ISSN 0167-4943, E-ISSN 1872-6976, Vol. 55, no 2, p. 349-56Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In the last decades, extensive research efforts have been directed at exploring life satisfaction in old age, and the Life Satisfaction Index A (LSIA) scale, developed by Neugarten et al. in the 1960s, is one of the most commonly used instruments. However, studies have focused on predicting and comparing changes in people's life satisfaction without testing if the LSIA instrument is equally valid for different subgroups of people. The present study investigated the underlying dimensions of the LSIA in a Swedish population (n = 1402) of people 60-96 years of age. The study also examined factorial invariance across age, gender, functional ability and depression during a six-year period. The results showed that while a five-factor solution of the LSIA did not exhibit an acceptable fit to the data, a three-factor solution did show a close fit. The two three-factor models that demonstrated the best fit showed invariance across gender and across time, but noninvariance across groups with different levels of reduced functional ability, depressive symptoms and age. These findings suggest that the psychometric properties of life satisfaction instruments like the LSIA need to be taken into consideration before drawing conclusions about life satisfaction when comparing older people of different ages and with different depression and function levels.

  • 497. Fagerström, Cecilia
    et al.
    Palmqvist, Roger
    Carlsson, Johanna
    Hellström, Ylva
    Malnutrition and cognitive impairment among people 60 years of age and above living in regular housing and in special housing in Sweden: A population-based cohort study2011In: International Journal of Nursing Studies, ISSN 0020-7489, E-ISSN 1873-491X, Vol. 48, no 7, p. 863-871Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Malnutrition is a common problem among older people and associated with reduced functional and cognitive ability. Furthermore, malnutrition among people living in special housing, i.e. in nursing homes or sheltered accommodation, appears to be more common than among those living in regular housing, i.e. in their own homes. However, it is still unclear if the relationship between malnutrition and impaired cognitive ability is connected to living arrangement, i.e. if the relationship is stronger among those who live alone compared to those who cohabit in regular housing. Objectives: The purpose with the present study was to describe the relationship between nutritional status and cognitive ability among people 60 years of age and above in Sweden, with a focus on housing and living arrangement. Design: Population-based cohort study. Setting and participants: The study focused on people living in regular or in special housing and comprised 1402 randomly selected individuals (60-96 years of age) who lived in one municipality in south-eastern Sweden and participated in SNAC-B (the Swedish study on Aging and Care - Blekinge), 2001-2003. Methods: Data regarding demography, nutrition and functional and cognitive ability were collected through questionnaires, medical examinations and structured interviews. Results: The relationship was the strongest between cognitive ability and nutritional status among those living in special housing. Regardless of housing and living arrangement, older people with a moderate or severe cognitive impairment risked (OR 2.59-16.00) being malnourished, irrespective of functional ability. Conclusion: This study highlights that those with a moderate and severe cognitive impairment suffer a risk of developing malnutrition, irrespective of living and housing arrangement. The findings suggest that nurses in the social service and health care system need to consider changes in weight and nutritional intake as well as the individual needs of older people with cognitive impairment to avoid malnutrition

  • 498. Fagerström, Cecilia
    et al.
    Persson, Helen
    Feeling hindered by health problems at age of 60 and above2008Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Reduced capacity to perform activities in daily living (ADL capacity) is not the only thing significant for people and their life satisfaction, the importance people attach to being able to perform a specific activity is also crucial. Personal interests may have an impact on the importance of an activity. The ADL scale provides information about functional impairment, but it provides no understanding of the time or effort it takes to perform a certain activity or if a specific individual has to give up valuable activities. More knowledge is therefore needed about what makes people to feel hindered by their health problems in daily living. The aim of this study was to investigate how people (n=958) aged 60–96 years feel hindered in daily living in relation to their ADL capacity, health problems, social and financial resources, sense of coherence, and life satisfaction. The data is taken from a questionnaire and a medical examination which were carried out in a baseline survey in one of the four including centres (Blekinge) of the longitudinal multi-centre cohort study The Swedish National study on Ageing and Care (SNAC). Response rate was 61%. Data indicated that in people with preserved ADL capacity, feeling hindered in daily living meant, above all, fatigue. At the same time, for people with impaired ADL capacity, feeling insecure about available help and about going outdoors were factors that contributed to people feeling hindered by health problems. Accordingly, when nurses, as well as other health professionals, plan to carry out interventions for preventive and rehabilitative purposes, as well as when making follow ups as ADL capacity declines, they should be aware of the fact that different factors are associated with the feeling of being hindered in daily life in people with or without impaired ADL capacity.

  • 499.
    Fagerström, Cecilia
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Persson, Helen
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Holst, Göran
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Hallberg, Ingalill R
    Determinants of Feeling Hindered by Health Problems in Daily Living at 60 Years and Above2008In: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 22, no 3, p. 410-421Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Although the ability to perform activities of daily living (ADL) is frequently used to identify the impact on daily living caused by health problems such as diseases, impaired eyesight or hearing, it is still not well known what makes people feel hindered in daily living with more or less inability to perform ADL. The aim of this study was to investigate feeling hindered by health problems in daily living among people (n = 958, 60-96 years) in relation to ADL capacity, health problems as well as social and financial resources, sense of coherence and life satisfaction. The data are taken from a baseline survey in one of the four included centres (Blekinge) of the longitudinal multicentre cohort study, The Swedish National Study on Aging and Care. The result showed that people felt hindered by their health problems despite no impairment in ADL capacity. Feeling greatly hindered by health problems was associated with factors linked to mobility but also to fatigue, no help when needed, and avoiding being outdoors due to fear of falling. Factors associated with feeling greatly hindered differed depending on whether people were impaired in ADL capacity or not. In people with excellent ADL capacity feeling hindered was associated with picking up things from the floor and rising from a chair and fatigue, whereas avoiding being outdoors, no help when needed and rising from a chair were found to be associated with feeling hindered by health problems among people with impaired ADL capacity. Combining people's ADL capacity with questions about feeling hindered may provide knowledge of determinant factors of feeling hindered in relation to ADL capacity, impaired or not, to identify people in need of rehabilitation or other interventions.

  • 500.
    Fagerström, Cecilia
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Tuvesson, Hanna
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Axelsson, Lisa
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Nilsson, Lina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    The role of ICT in nursing practice: An integrative literature review of the Swedish context2017In: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, p. 434-448Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: The Swedish healthcare system employs information and communication technologies (ICT) in nursing practice to meet quality-, security- and efficiency-related demands. Although ICT is integrated with nursing practices, nurses do not always feel that they are convenient to use it. We need to improve our knowledge of the role of ICT in healthcare environments and so we decided to complement existing experience of how ICT influences nursing practice. Aim: This study aimed to review and synthesise the available literature on the role of ICT in nursing practice in Swedish healthcare settings. Method: To consolidate previous studies based on diverse methodologies, an integrative literature review was carried out. Three databases were used to search for literature, 20 articles met the inclusion criteria. Results: The literature review indicates that ICT integration into nursing practice is a complex process that impacts nurses’ communication and relationships in patient care, working conditions, and professional identities and development. Nurses are found to express ambiguous views on ICT as a usable service in their everyday practice since it impacts both positively and negatively. Discussion and conclusion: Although ICT cannot replace physical presence, it can be considered a complementary service that gives rise to improved patient care. However, nonverbal communication cues may be missed when ICT is used as mediating tool and ICT can be limiting because it is not always designed to meet nurse and patient needs. The meaning of an encounter appears to change when ICT is used in nursing practice, not only for patient relationships but also for interpersonal communication.

78910111213 451 - 500 of 1668
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf