Change search
Refine search result
12345 51 - 100 of 221
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Fagerström, Cecilia
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Lindwall, Magnus
    Berg, Anne
    Rennemark, Mikael
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Factorial validity and invariance of the Life Satisfaction Index in older people across groups and time: Addressing the heterogeneity of age, functional ability, and depression2012In: Archives of gerontology and geriatrics (Print), ISSN 0167-4943, E-ISSN 1872-6976, Vol. 55, no 2, p. 349-56Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In the last decades, extensive research efforts have been directed at exploring life satisfaction in old age, and the Life Satisfaction Index A (LSIA) scale, developed by Neugarten et al. in the 1960s, is one of the most commonly used instruments. However, studies have focused on predicting and comparing changes in people's life satisfaction without testing if the LSIA instrument is equally valid for different subgroups of people. The present study investigated the underlying dimensions of the LSIA in a Swedish population (n = 1402) of people 60-96 years of age. The study also examined factorial invariance across age, gender, functional ability and depression during a six-year period. The results showed that while a five-factor solution of the LSIA did not exhibit an acceptable fit to the data, a three-factor solution did show a close fit. The two three-factor models that demonstrated the best fit showed invariance across gender and across time, but noninvariance across groups with different levels of reduced functional ability, depressive symptoms and age. These findings suggest that the psychometric properties of life satisfaction instruments like the LSIA need to be taken into consideration before drawing conclusions about life satisfaction when comparing older people of different ages and with different depression and function levels.

  • 52.
    Fast, Caroline
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Månsson, Veronica
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Yngre kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor, ca 8000 kvinnor insjuknar i bröstcancer varje år i Sverige. Symtomen på bröstcancer är ofta en kännbar knöl i bröstet eller armhålan, ett förstorat eller hårt bröst, indragningar i huden och blod eller vätska från bröstvårtan.De vanligaste behandlingarna är kirurgi, strålning och läkemedel. Prognosen visar att desto tidigare bröstcancern upptäcks, desto större chans har kvinnorna att överleva. Att insjukna i bröstcancer som ung kvinna kan medföra stora förändringar i livet.

    Syfte: Syftet var att belysa yngre kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer.

    Metod: Metoden var av kvalitativ design och en analys av två patografier genomfördes. Patografierna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: I resultatet framkom det fyra kategorier. Kvinnorna kunde uppleva kroppsliga förändringar i samband medatt de hade förlorat ett bröst, tappat hår och fått minskad sexlust på grund av klimakteriebesvär samt att kvinnorna mådde fysiskt dåligt efter cytostatikabehandlingarna. Kvinnorna upplevde en förändrad självbild på grund av bröstcancern, behandlingarna och dess biverkningar. Rädsla och oro framkom också som blev en stor del av vardagen. Det framkom i resultatet att familj och vänner hade en stor betydelse för kvinnorna men också att det ibland var svårt att förhålla sig till dem. Att hantera bröstcancern blev en central del i kvinnornas liv när de levde med bröstcancer.

    Slutsats: Yngre kvinnors upplevelser kan skilja sig gentemot äldre kvinnor då de befinner sig mitt i livet när de insjuknar i bröstcancer. Det framkom i resultatetolika upplevelser relaterat till att leva med bröstcancer. Det är därför av vikt i sjuksköterskans arbete att inte bara se sjukdomen som kvinnorna insjuknat i utan att se till helheten för att kunna förbättra omvårdnaden. Forskningen inom området är begränsad och därför behövs ytterligare forskning i framtiden.

  • 53. Figuero, Elena
    et al.
    Lindahl, Christel
    Marin, MJ
    Renvert, Stefan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Herrera, David
    Ohlsson, Ola
    Wetterling, Thomas
    Sanz, Mariano
    Quantification of Periodontal Pathogens in Vascular, Blood, and Subgingival Samples From Patients With Peripheral Arterial Disease or Abdominal Aortic Aneurysms2014In: Journal of Periodontology, ISSN 0022-3492, E-ISSN 1943-3670, Vol. 85, no 9, p. 1182-1193Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: The aim of this investigation is to quantify periodontal pathogens (Aggregatibacter actinomycetemcomitans, Porphyromonas gingivalis, Campylobacter rectus, and Tannerella forsythia) in vascular, blood, and subgingival samples. As a secondary objective, two molecular bacterial identification methods (nested polymerase chain reaction [PCR] and quantitative PCR [qPCR]) are compared. Methods: Seventy consecutive patients provided a vascular lesion, a blood sample, and 36 subgingival samples. Bacterial DNA was extracted, and qPCR was used to determine the prevalence and amounts of the target pathogens in each sample. Nested PCR was performed only in the samples from vascular lesions. Periodontal examination was performed in 42 patients. Mann-Whitney U or x(2) tests were used to compare microbiologic results according to periodontal diagnosis. Results: All targeted periodontal pathogens (A. actinomycetemcomitans, P. gingivalis, T. forsythia, or C. rectus) were detected in subgingival samples, with a prevalence rate of 72.2%, 47.2%, 74.3%, and 82.9%, respectively. In 7.1% and 11.4% of vascular and blood samples, bacterial DNA was detected. One patient was positive for A. actinomycetemcomitans in the three types of samples. No differences were found in the levels of targeted bacteria when comparing patients with and without periodontitis. Prevalence rates obtained with nested PCR were significantly higher than those obtained with qPCR. Conclusions: The presence of A. actinomycetemcomitans was demonstrated in vascular, blood, and subgingival samples in one of 36 patients. These results, although with a very low frequency, may support the hypothesis of a translocation of periodontal pathogens from subgingival microbiota to the bloodstream and then to atheromatous plaques in carotid or other peripheral arteries. Nested PCR is not an adequate method for identifying DNA of periodontal pathogens in low quantities because of the high number of false-negative results.

  • 54.
    Filippa, Lundgren
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Anhörigas upplevelse av delaktighet vid vård i livets slut i hemmet: En deduktiv och induktiv innehållsanalys2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 55.
    Fransson, Emily
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Wahlberg, Victor
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Sjuksköterskans upplevelse av arbetsrelaterad stress2014Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Stress är kroppens reaktion på belastning och sömnbesvär är ett vanligt symtom på stress. Arbetsrelaterad stress uppkommer när kraven på arbetet inte överensstämmer med den anställdes kunskapsnivå och färdigheter. Stress som är relaterad till arbetet förvärras när anställda inte får stöd av ledningen. En stressig arbetsmiljö kan ge konsekvenser för sjuksköterskans egen hälsa samt sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Begreppet upplevelse syftar till individers egna uppfattningar och känslor av olika fenomen eller händelser. Det är viktigt att sjuksköterskan känner av patienten och stunden eftersom beröringen och närheten kan få fel effekt om situationen tolkas fel vilket kan försvåra arbetet med patienten. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av arbetsrelaterad stress i sjukhusmiljö. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet grundades på kvalitativa vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: I resultatet framkom att sjuksköterskorna upplevde utmattning som en följd av arbetsrelaterad stress. Sjuksköterskor kände att deras omvårdnadsarbete påverkades negativt vilket resulterade i att sjuksköterskor upplevde ett missnöje med sin omvårdnadsinsats. Sjuksköterskor upplevde svårigheter i att hantera stressen, särskilt när de kände att ingen kunde förstå deras situation. Sjuksköterskor kände att den arbetsrelaterade stressen påverkade deras bemötande mot kollegor, patienter samt patienternas anhöriga. Slutsats: Arbetsmiljön för sjuksköterskor behöver förbättras i form av personalfrågor och ledningsfrågor. Nyckelord: Arbetsrelaterad stress, sjuksköterska, upplevelser.

  • 56.
    Fredriksson, Elin
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    DISTRIKTSSKÖTERSKANS ERFARENHETER AV ATT ARBETA MED TIDIGT FÖRÄLDRASTÖD TILL ASYLSÖKANDE FÖRÄLDRAR: EN INTERVJUSTUDIE2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 57.
    Frick, Malin
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Hultqvist, Madeleine
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Samtalsgruppers inverkan i den äldres vardag2015Student thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Bakgrund: Att känna social gemenskap är ett mänskligt behov. Studier visar att äldre personer på särskilda boenden upplever ensamhet. Röda Korset anordnarsamtalsgrupper på särskilda boenden där meningen är att bryta ensamheten för den äldre personen. Syfte: Belysa samtalsgrupper på ett särskilt boende och dess inverkan för den äldre personen i dennes vardag med särskilt fokus på det sociala livet. Metod: Kvalitativ intervjustudie, med innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundmans (2004) sammanfattning. Resultat: De tre kategoriersom identifierades i intervjuerna var vikten av ett socialt liv, kommunikation och ett avbrott i vardagen. De äldre personer som deltar i samtalsgrupperna upplever att tillfällena med gruppen ger dem gemenskap och positiva känslor av att få delta i en social situation. De upplever dock inte detta tillräckligt då de känner en brist på kommunikation samt brist på social samvaro med andra till vardags. Slutsats:Samtalsgrupperna gör en positiv inverkan i den äldre personens vardag men är inte tillräckligt för att helt fylla det sociala behov deltagarna har.

  • 58. Fridlund, Bengt
    et al.
    Jönsson, A.C.
    Andersson, Ewa
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Bala, S.-V.
    Dahlman, G.-B.
    Forsberg, A.
    Glasdam, S.
    Krstensson, A.
    Lindberg, Catharina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Sivberg, B.
    Essentials of Nursing Care in Randomized Controlled Trials of Nurse-Led Interventions in Somatic Care: A Systematic Review2014In: Open Journal of Nursing, ISSN 2162-5336, E-ISSN 2162-5344, Vol. 4, no 3, p. 181-197Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Nursing practice has to contribute to evidence pointing out why there is a need for more nurse-designed randomized control trials (RCTs) focusing on evidence-based practice (EBP). How far this EBP has progressed in different health aspects is usually established by systematic reviews of RCTs. Nurse-led RCTs exist but no study has addressed the essentials of nursing care. Aim: The aim was therefore to determine the essentials of nurses’ interventions by means of nurse-led RCTs in somatic care focusing on the stated context, goals, content, strategies as well as the nurse’s role related to effectiveness. Methods: A systematic review was realized according to Cochrane review assumptions to identify, appraise and synthesize all empirical evidence meeting pre-specified eligibility criteria. The PRISMA statement guided the data extraction process (n = 55) from PubMed and CINAHL. Results: Of the RCTs in somatic care, 71% showed a positive effectiveness of nurse-led interventions, of which the nurse had a significant role with regard to being the main responsible in 67% of the studies. Also, 47% of the RCTs presented a theoretical standpoint related to the nurse-led interventions and most prominent were international evidence-based guidelines. Goals were found to have either a patient-centered or a professional-centered ambition. Strategies were based on patient-directed initiatives, nurse-patient-directed initiatives or nurse-directed initiatives, while contents were built upon either a patient-nurse interaction or a nursing management plan. Conclusions: This review underlines the necessity of a holistic view of a person, as nurse-led RCTs comprising a patient-centered ambition, patient-directed initiative and patient-nurse interaction plan showed beneficial nursing care effectiveness, particularly if theory-based. In a nurse-led RCT, a basic theoretical perspective is advantageous as well as to elucidate the role of the nurse in relation to the estimated effects.

  • 59.
    Förström, Josefine Andersson och Angelica
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Sjuksköterskans upplevelse av svårigheterna att upprätthålla sitt professionella förhållningssätt vid omvårdnad i livets slutskede hos unga vuxna2014Student thesis
    Abstract [en]

    Bakgrund: Det är sjuksköterskans ansvar att ge en god omvårdnad till både de unga vuxna individerna och deras närstående. Sjuksköterskor upplever det känslomässigt påfrestande att arbeta med unga vuxna individer i livets slutskede, både i hemmet och på vårdavdelningar. Det blir mer påfrestande när individen vårdas i hemmet jämfört med en vårdavdelning då det är individen och de närståendes regler som gäller i deras hem. På vårdavdelningar upplever sjuksköterskor mycket mer stress i omvårdnadsarbetet. Att tydligt kommunicera och att samtidigt lyssna på individen och de närstående är oerhört viktigt för en god omvårdnad och detta leder i sig till en ökad livskvalitet. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelser av svårigheterna att upprätthålla sitt professionella förhållningssätt vid omvårdnad i livets slutskede hos unga vuxna. Metod: Studien baseras på en litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Studien innefattar 10 vetenskapliga artiklar som har blivit analyserade enligt Graneheim och Lundmans (2004) analysmetod. Resultat: I studiens resultat framkom det att sjuksköterskor ofta upplever svårigheter med att balansera professionell och privatliv vid omvårdnad hos unga vuxna individer i livets slutskede. De tog ofta med sig arbetet och alla känslor med sig hem på grund av bristande stöd på arbetsplatsen. Sjuksköterskorna identifierade sig med individerna och kom i kontakt med deras egen dödlighet. De ansåg att om de kunde bibehålla balansen mellan professionell och privatliv skulle det bli mindre påfrestande att hantera en individs död. När tiden inte räckte till vid omvårdnaden i livets slutskede upplevde sjuksköterskorna en känsla av otillräcklighet, detta uppkom oftast på vårdavdelningar eller akutmottagningar. Fick sjuksköterskorna den tid som de behövde upplevde de en känsla av välbehag och utförde där med ett bättre arbete. Slutsats: Sjuksköterskorna hade mycket problem med att bibehålla balansen mellan det professionella förhållningssättet och det medmänskliga. Sjuksköterskor har svårt för att bearbeta sina upplevelser efter en individs bortgång och tog med sig dessa upplevelser samt känslor hem för att söka stöd där. Detta ansågs som ett stort problem vid både omvårdnad i hemmet och på sjukhus. Sjuksköterskornas egen hälsa glömdes ofta bort och all fokus lades på individen och dennes familj.

  • 60.
    Georgio, Linda
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Skolsköterskans erfarenhet av att identifiera barn och ungdomar med psykisk ohälsa.: En intervjustudie.2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: De senaste två decennierna har det skett en ökning av psykisk ohälsa i Sverige och mer än vart tionde barn mellan 10-18 år har upplevt psykiska besvär. Om barnen och ungdomarna inte identifieras i tid kan det innebära konsekvenser längre fram i livet, som exempelvis utveckling av psykisk sjukdom. Skolsköterskan sitter på en unik position för att kunna identifiera barn och ungdomar som lider av psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med studien var att undersöka skolsköterskans erfarenhet av att identifiera barn och ungdomar 6-15 år som är i riskzonen för att utveckla, visa tecken på eller ha psykisk ohälsa. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio skolsköterskor. Intervjumaterialet analyserades med en kvalitativ induktiv innehållsanalys. Resultat: Analysen utmynnade i ett tema samt tre kategorier med tillhörande underkategorier. Kategorin Signaler att uppmärksamma visade att skolsköterskan behöver vara observant på symtom och beteenden som visar på om eleven lider av psykisk ohälsa. Kategorin Skolsköterskans förutsättningar och tillgångar visade att skolsköterskorna använder sig av flera tillvägagångsätt för att identifiera psykisk ohälsa. Kategorin Uppbyggnad av en hållbar relation visade att skolsköterskan måste bygga upp ett förtroende och lära känna eleven för att kunna identifiera psykisk ohälsa hos dem. Det slutliga temat som framkom var Identifiering genom erfarenhetsbaserade strategier och egenskaper. Slutsats: Skolsköterskorna använde sig av flera strategier och tillvägagångsätt för att kunna identifiera psykisk ohälsa hos eleverna, men relationen med eleven upplevdes som en förutsättning för att kunna genomföra detta identifieringsarbete. 

    Nyckelord: Barn 6-15 år, intervjustudie, psykisk ohälsa, skolsköterska 

  • 61.
    Gerszbejn, Sharon
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Liljegren, Matilda
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Kommunikation vid omvårdnad hos patienter med annan kultur2015Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det är av vikt att sjuksköterskor bör ha kunskap om patienter med annan kulturell bakgrund och deras behov för transkulturell omvårdnad. Sjuksköterskor möter mångkulturella patienter inom vården och detta kan orsaka hinder i omvårdnadsarbetet då språkbarriären kan resultera i kommunikationssvårigheter. Madeleine Leininger används som teoretiskreferensram för att det ligger fokus på transkulturell omvårdnad och hur sjuksköterskor bemöter patienter med annan kulturell bakgrund. Syfte: Var att belysa kommunikationen vid mötet i samband med omvårdnad mellan sjuksköterska och patient med annan kulturell bakgrund. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar. Analysen gjordes utifrån inspiration av Graneheim och Lundman tolkning av Krippendorffs innehållsanalys. Resultat: Följande kategorier framkom i resultat; språk som barriär vid omvårdnad, vikten om kunskap och verbala och icke-verbala strategier vid mötet. De flesta av sjuksköterskorna upplevde att kommunikationen var det största hindret vid mötet där språkbarriären var den främsta orsaken till kommunikationssvårigheter. Det visade sig även att det fanns ett annat hinder, patienternas kultur. Kulturen hade inverkan på uppfattningen av omvårdnad och hur den tillämpades och när sjuksköterskorna var kulturellt medvetna blev mötet underlättat. Eftersom språkbarriären var ett faktum använde sig sjuksköterskorna av olika strategier såsom verbala och icke-verbala medel. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att språkbarriären var det främsta hindret i kommunikation vid mötet. De uttryckte även att det fanns ett hinder vid omvårdnad då patienterna uttryckte sig olika. Det visade sig att om sjuksköterskorna var mer kulturellt medvetna, kunde de möta patienternas kulturella omvårdnadsbehov i större utsträckning. När kulturella omvårdnadsbehov var tillfredsställda upplevdes välbefinnande och hälsa därför bör sjuksköterskorna vara mer kulturellt medvetna för att kunna tillämpa detta. Därför är det av vikt att belysa kommunikationen vid mötet mellan sjuksköterskor och patienter med annan kulturell bakgrund.

  • 62.
    Ghaderi, Ata
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Upplevelser av att leva med KOL2014Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjukdomen KOL är den tredje största sjukdomen i hela världen som ökar globalt. Sjukdomens förlopp, svårighetsgrader och begränsningar på grund av sjukdomen hos personer med KOL påverkar personens liv fysiskt, psykiskt och socialt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att leva med kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats som grundades på sex vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med hjälp av en innehållsanalys inspirerad av Forsberg och Wengström (2013). Resultat: Resultatet visade att upplevelser av att leva med KOL var starkt förknippade med andnöden som orsakade dödsångest och rädsla. Personerna med KOL upplevde även att de var begränsade i sin vardag till följd av sjukdomen samt att deras sociala liv förändrades. Slutsats. Personer som lever med KOL upplever ett stort lidande i sitt liv orsakat av sjukdomen. De känner ständig försämring och är medvetna om att sjukdomen kommer att progrediera. Genom att öka vårdpersonalens medvetenhet och förståelse för vad det innebär att leva med KOL kan det förbättra det vårdande mötet och ge personerna med KOL trygghet och stöd.

  • 63.
    Gorska-Gilis, Sofia
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Gondos, Viola
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Vård av patienter i livets slutskede ur ett sjuksköterskeperspektiv2014Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Palliativ vården har växt fram ur den engelska hospicerörelsen och är idag ett internationellt vedertaget begrepp. Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som kännetecknas av en helhetssyn på människan genom att stödja individen att leva med värdighet och med största möjliga välbefinnande i livet slut. Syfte: Syfte med denna studie var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats som grundar sig på nio vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultat visade att sjuksköterskorna upplevde tillfredställelse och välbefinnande om de lyckades att tillgodose patientens behov. Bra relation och öppna kommunikation med patienter upplevdes meningsfullt. Det framkom att sjuksköterskorna upplevde tidsbrist, frustration och stress när deras omvårdnadshandling inte mötte patientens behov. Sjuksköterskorna beskrev olika copingstrategier som hjälpte dem att hantera stress. Det framkom att sjuksköterskorna upplevde olika känslor som osäkerhet och rädsla i mötet med döden och en stor del av sjuksköterskorna saknade adekvat utbildning inom palliativa vården. Slutsats: Omvårdnad av patienter i livets slutskede gör att sjuksköterskor upplever olika känslor både positiva och negativa. Döende i sig är en komplicerad process och alla sjuksköterskor behöver utveckla kunskap och skicklighet för att kunna utöva god omvårdnad och vara till stöd för patienten. Sjuksköterskornas upplevelser visar att det finns behov av att vidareutveckla den palliativa vården för att förbättra situationen när det gäller vård av patienter i livets slutskede.

  • 64.
    Gren, Oliver
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Ott, Klara
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Upplevelsen av att leva med ALS under det sista levnadsåret: En analys av biografier.2013Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: ALS är en neurologisk sjukdom, där de motoriska nervcellerna bryts ned. Vanliga symtom på sjukdomen är muskelsvaghet och med tiden blir andningsmuskulaturen påverkad. Det är en ovanlig sjukdom med dödlig utgång och vanligtvis är överlevnadstiden cirka fem år efter symtomdebut. Personer med ALS kan uppleva osäkerheten kring överlevnadstiden och kroppens försämring som påfrestande. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av ALS under det sista levnadsåret. Metod: En analys av biografier utfördes och analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Resultatet utgörs av tre kategorier och fyra underkategorier. Personerna med ALS kunde uppleva kommunikationssvårigheter samt att sjukdomen påverkade deras kroppar i allt större utsträckning under det sista levnadsåret. De indikerade också att de upplevde ett allt större beroende av sina närstående vilket kunde upplevas jobbigt och som en stor sorg. Trots sjukdomens utveckling kunde personerna med ALS uppleva en glädje över de saker de fortfarande kunde göra, de torde uppleva att medvetenheten och närvaron ökade i takt med sjukdomens förlopp. Personerna antydde att de under det sista levnadsåret upplevde den dödliga utgången som mer påtaglig och det kunde upplevas som sorgligt. Slutsats: Personer med ALS torde uppleva sig själva som en börda för familj och närstående under det sista levnadsåret. Det framkommer också att omgivningen kunde ha svårt att förstå att ALS inte påverkar intellektet eftersom höjda röster och förtydligad mimik påträffas. Det är därför av stor vikt att sjuksköterskor får en större förståelse av personer med ALS och deras upplevelser under det sista levnadsåret. Det finns en begränsad forskning inom området och vidare forskning är nödvändigt.

  • 65.
    Gröön, Elin
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Petersson, Caroline
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Musikterapis inverkan på personer med demenssjukdom i särskilt boende2015Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Antalet personer som insjuknar i en demenssjukdom ökar ständigt. Under sjukdomsförloppet ökar omvårdnadsbehovet för personen med demenssjukdom och om situationen i hemmet blir ohållbar kan flytt till särskilt boende bli aktuellt. Sjukdomen medför ofta kommunikationssvårigheter och en försämrad förmåga att interagera socialt med andra människor. Det är därför av vikt att belysa alternativa behandlingsmetoder, som till exempel musikterapi, för att kunna interagera och kommunicera med personen med demenssjukdom och därmed bidra till trygghet. Syfte: Belysa musikterapis inverkan på trygghet, kommunikation och social interaktion i omvårdnaden hos personer med demenssjukdom i särskilt boende. Metod: En litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. De inkluderade studierna analyserades med inspiration av Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom det att musikterapi bidrog till ökad social interaktion, förbättrad kommunikation och ökad trygghet hos personer med demenssjukdom. Interaktionen och relationen mellan vårdpersonalen och personen med demenssjukdom fördjupades och utvecklades. Både den verbala och icke-verbala kommunikationen ökade hos personerna med demenssjukdom och de blev tryggare genom att både oro och aggressivitet minskade, även sinnesstämningen och tilliten till vårdpersonalen ökade. Slutsats: Musikterapi har övervägande positiv inverkan på trygghet, kommunikation och social interaktion hos personer med demenssjukdom i särskilt boende. Varaktigheten av musikterapis inverkan varierar dock och mer forskning inom området behövs för att ytterligare slutsatser om musikterapis inverkan på personer med demenssjukdom ska kunna dras.

  • 66.
    Gussing, Emma
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Kristoffersson, Nina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Vuxna personers upplevelse av att leva med diabetes mellitus typ II: En litteraturstudie.2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes mellitus typ II är en ökande folkhälsosjukdom där cirka fyra procent av Sveriges befolkning beräknas ha sjukdomen. Diabetes mellitus typ II är en kronisk sjukdom som kan leda till svåra komplikationer. Därmed är det viktigt att personer med sjukdomen får god information om egenvård för att själva kunna minska riskerna för att utveckla komplikationer. Inom diabetesegenvården är det viktigt med fysisk aktivitet, en god glukoskontroll, god fotvård samt en bra kost. En persons upplevelse är aldrig densamma som någon annan person i samma sist. Därför är det viktigt att sjukvårdspersonalen har en förståelse för hur personernas livsvärld kan förändras i samband med diabetes mellitus typ II.Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxna personers upplevelse av att leva med diabetes mellitus typ II.Metod: Studien som gjordes var en litteraturstudie med en kvalitativ metod, med åtta artiklar som grund för resultatet. Innehållsanalysen genomfördes enligt Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I resultatet framkom det att personernas upplevelse av att leva med diabetes mellitus typ II var blandade känslor där dem upplevde oro, trötthet, förändrad personlighet och en känsla av skam. De upplevde att sjukdomen påverkade deras vardag genom att de var tvungna att lägga om hela sin livsstil, genom bland annat egenvård. Personerna upplevde olika känslor angående egenvården där de flesta uttryckte en svårighet med att få in egenvården i vardagen. De kände även en stark känsla av att vilja leva, för både sig själva och familjen, vilket gjorde att dem var redo att kämpa. Personerna upplevde en oro för att få komplikationer så som amputation, blindhet och njurproblem. Slutsats: Studiens resultat framhävde att många personer med diabetes mellitus typ II upplevde en förändrad livsvärld. Att leva med sjukdomen gjorde att personerna upplevde en rad olika känslor och tankar, som sjukvårdspersonalen bör ha i beaktning. Genom ett livsvärldsperspektiv kan sjukvårdspersonalen få en ökad förståelse över vad personen med diabetes mellitus typ II upplever. 

  • 67.
    Gustafsson, Markus
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health. Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health. Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Bohman, Doris M
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Gunilla, Borglin
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Challenges of conducting experimental studies within a clinical nursing context2014In: Applied Nursing Research, ISSN 0897-1897, E-ISSN 1532-8201, Vol. 27, no 2, p. 133-136Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In recent years, several distinguished scholars have advocated for nursing research that may carry strong evidence for practice. Their advocacy have highlighted that nursing science has reached a point where as nurse researchers we need to develop the questions we ask and design studies that have the power to produce solid, translational, evidence-based knowledge. To do so, we need to carry out experimental tests on complex, everyday nursing interventions and activities. We also need to create public space to present accounts of our endeavours pursuing this type of design in clinical practice. This paper will discuss some of the most important insights gained from conducting a quasi-experimental study in which the aim was to investigate the effect of a theory-based intervention, targeting knowledge and attitudes among registered nurses regarding cancer pain management. The importance of careful practical and methodological planning is emphasised and the need for participation-friendly interventions is discussed.

  • 68.
    Hagmar, Teresa
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Nilsson, Rube
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Faktorer som påverkar sjuksköterskans arbete vid malnutrition hos äldre: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund: Malnutrition är ett vanligt problem hos äldre. Risken ökar vid hög ålder, sjukdom och andra faktorer som bidrar till undernäring. För att minska riskerna och förbättra hälsan hos äldre personer, krävs det att sjuksköterskan har förmågan att kunna identifiera, planera, och ha kunskap om nutrition samt om olika förebyggande åtgärder vid malnutrition. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans arbete vid malnutrition hos äldre.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats genomfördes och baserades på sju vetenskapliga artiklar som söktes via databasen Cinahl och PubMed med fulltext. Tolkningen av innehållsanalysen utifrån Graneheim och Lundmans användes för att analysera de vetenskapliga artiklarna.Resultat: Resultatet visade olika faktorer som påverkade sjuksköterskans arbete vid förebyggande åtgärder och behandling av malnutrition hos äldre person. Innehållsanalysen ledde fram till fem olika kategorier. Kategorierna blev Brist på kunskap om nutrition, Tid och personal brist, Attityder till nutritions relaterade problem, Avsaknad av samarbete i ett vårdteam och Planering av måltidsmiljö saknas.Slutsats: Att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors arbete vid malnutrition kan ge bättre förståelse om näringsvård. Ökad kunskap ger även möjligheter för sjuksköterskor att kunna planera och utföra omvårdnadsarbetet gällande näringsvård.

  • 69. Hallström, H.
    et al.
    Lindgren, S.
    Widén, C.
    Renvert, Stefan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Twetman, S.
    Probiotic supplements and debridement of peri-implant mucositis: A randomized controlled trial2016In: Acta Odontologica Scandinavica, ISSN 0001-6357, E-ISSN 1502-3850, Vol. 74, no 1, p. 60-66Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objective. The aim of this double-blind randomized placebo-controlled trial was to evaluate the effects of probiotic supplements in adjunct to conventional management of peri-implant mucositis. Materials and methods. Forty-nine adult patients with peri-implant mucositis were consecutively recruited after informed consent. After initial mechanical debridement and oral hygiene instructions, the patients received a topical oil application (active or placebo) followed by twice-daily intake of lozenges (active or placebo) for 3 months. The active products contained a mix of two strains of Lactobacillus reuteri. Patients were clinically monitored and sampled at baseline and after 1, 2, 4, 12 and 26 weeks. The clinical end-points were pocket-probing depth (PPD), plaque index (PI) and bleeding on probing (BOP). In addition, the subgingival microbiota was processed with checkerboard DNA-DNA hybridization and samples of gingival crevicular fluid (GCF) were analyzed for selected cytokines with the aid of multiplex immunoassays. Results. After 4 and 12 weeks, all clinical parameters were improved in both the test and the placebo group. PPD and BOP were significantly reduced compared with baseline (p < 0.05), but no significant differences were displayed between the groups. The clinical improvements persisted 3 months after the intervention. No major alterations of the subgingival microflora were disclosed and the levels of inflammatory mediators in GCF did not differ between the groups. Conclusions. Mechanical debridement and oral hygiene reinforcement resulted in clinical improvement of peri-implant mucositis and a reduction in cytokine levels. Probiotic supplements did not provide added benefit to placebo. © 2015 Informa Healthcare.

  • 70. Hallström, Hadar
    et al.
    Persson, G. Rutger
    Stromberg, Ulf
    Twetman, Svante
    Renvert, Stefan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Reproducibility of subgingival bacterial samples from patients with peri-implant mucositis2015In: Clinical Oral Investigations, ISSN 1432-6981, E-ISSN 1436-3771, Vol. 19, no 5, p. 1063-1068Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objective The aim of the present study was to investigate the reproducibility of bacterial enumeration from subsequent subgingival samples collected from patients with peri-implant mucositis. Material and methods Duplicate microbial samples from 222 unique implant sites in 45 adult subjects were collected with paper points and analyzed using the checkerboard DNA-DNA hybridization technique. Whole genomic probes of 74 preselected bacterial species were used. Based on the bacterial scores, Cohen's kappa coefficient was used to calculate the inter-annotator agreement for categorical data. The percentage agreement was considered as "good" when the two samples showed the same score or differed by 1 to the power of 10. Results Moderate to fair kappa values were displayed for all bacterial species in the test panel (range 0.21-0.58). There were no significant differences between Gram-positive and Gram-negative species. The percentage of good agreement between the first and second samples averaged 74.7 % (n=74; range 56-83 %), while the proportion of poor agreement ranged from 1 to 19 % for the various strains. Conclusion While an acceptable clinical agreement was obtained in most cases, diverging bacterial scores may appear in subgingival samples collected at the same time point from patients with peri-implant mucositis. Clinical relevance The broad bulky base of implant crowns may present an obstacle for the collection of reproducible subgingival samples with paper points.

  • 71.
    Hansson, Annie
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Wirén, Håkan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Upplevelsen av kommunikation mellan kvinnor med bröstcancer och sjuksköterskan: En litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Cancer är en av de stora folkhälsosjukdomarna där årligen cirka 60 000 personer i Sverige får diagnosen. I alla stadier av sjukdom och diagnos har kvinnor med bröstcancer en kommunikation med sjuksköterskan. Hur sjuksköterskan kommunicerar påverkar kvinnornas upplevelser av vården. Det är viktigt att sjuksköterskan kommunicerar med kvinnorna på ett sätt som bygger ett förtroende och främjar en positiv vårdupplevelse. I vårdandet utgör kommunikationen förutsättningar för att kunna förstå kvinnornas verklighet och upplevelser av till exempel sin hälsa.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av kommunikationen mellan kvinnor med bröstcancer och sjuksköterskan.

    Metod: Studien är en litteraturstudie med kvalitativ ansats som baseras på sju stycken vetenskapliga artiklar. En kvalitativ manifest innehållsanalys gjordes som baserades på  Graneheims och Lundmans tolkning av Krippendoffs innehållsanalys, där bärande meningsenheter väljs ut för att sedan kondenseras därefter kodas.

    Resultat: Resultatet visade att kvinnor med bröstcancer upplevde att de genom kommunikationen med sjuksköterskan blev stöttade och sedda som individer som inkluderades i sin egen vård. Resultatet visade även att kvinnorna hade negativa upplevelser av kommunikationen med sjuksköterskan där de blev uteslutna ur beslutsfattanden kring sin vård. Den bristande kommunikationen resulterade i att kvinnorna fick bristande förtroende för sjuksköterskan och vården som gavs. 

    Slutsats: Kvinnor med bröstcancer är beroende av att ha en god kommunikation med sjuksköterskan eftersom de genom kommunikationen känner en trygghet och ett stöd i sin sjukdom. När kommunikationen brister förlorar kvinnorna sin rätt till självbestämmande och blir förbisedda då beslut tas utan dem. Kommunikationen är en central punkt för att kunna bedriva en personcentrerad vård.

  • 72.
    Hansson-Lustig, Hanna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Kron-Södergren, Nellie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Familjefokuserad omvårdnad på intensivvårdsavdelning2015Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Familjefokuserad omvårdnad är ett förhållningssätt inom vården där involvering av familjen är den viktigaste komponenten. Samarbete mellan sjuksköterskan och familjen är viktigt i den familjefokuserade omvårdnaden. Patienter som vårdas på intensivvårdsavdelningar lider av svikt i vitala kroppsfunktioner. Familjens närvaro kan ge ökad trygghet till dessa patienter samt att de är en viktig del av tillfrisknandet. Däremot finns det inte tillräckligt med forskning på hur sjuksköterskan upplever familjefokuserad omvårdnad på intensivvårdsavdelningar. Det är därför av stor vikt att belysa detta för att se vilka positiva och negativa upplevelser sjuksköterskan har om familjefokuserad omvårdnad och om hur det påverkar deras arbete. Syfte: Belysa sjuksköterskans upplevelse av familjefokuserad omvårdnad på intensivvårdsavdelning. Metod: En litteraturstudie som är baserad på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna granskades med Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier. De visar på att det finns påfrestningar av familjefokuserad omvårdnad, samtidigt som sjuksköterskan ändå ser familjen som en stor tillgång i omvårdnaden. Resultatet visar även att intensivvårdsmiljön påverkar familjens involvering och att den inte är anpassad för familjer. Slutsats: Resultatet visar att sjuksköterskan behöver utbildas för att kunna arbeta familjefokuserat. Genom utbildning av familjefokuserad omvårdnad kan sjuksköterskan lära sig hantera familjer på ett professionellt sätt. Men även intensivvårdsmiljön behöver förändras för att familjefokuserad omvårdnad ska fungera både för sjuksköterskan och familjen.

  • 73.
    Hardin, Anna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Sandahl, Rebecca
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Kvinnors upplevelser efter genomgången cytostatikabehandling vid bröstcancer – en litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Enligt WHO är bröstcancer den vanligaste cancerformen bland kvinnor världen över. Bröstcancer är den största orsaken till dödsfall i både utvecklade och mindre utvecklade länder. Den vanligaste behandlingsformen av bröstcancer är cytostatika vilket har olika påverkan på både kropp och psyke. Därför skiljer sig kvinnors upplevelser åt efter genomgången cytostatikabehandling.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser efter genomgången cytostatikabehandling vid bröstcancer.

    Metod: En litteraturstudie baserat på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklarnas resultatdelar har analyserats med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.

    Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier samt fyra underkategorier som utgör resultatet: ”Kognitiva förändringar”, där det uppkom två underkategorier: Försämrad koncentrationsförmåga och Oförmåga att minnas där kvinnorna upplevde olika minnesproblem som påverkade vardagen; ”Inte känna igen sig själv” där det uppkom två underkategorier: Emotionella förändringar och Kroppsliga förändringar där kvinnorna upplevde olika känslor samt symtom av klimakteriebesvär och viktökning; ”Att inte bli sedd och hörd”, där kvinnorna upplevde att läkarna inte tog deras bekymmer på allvar; ”Förändrad syn på livet”, där kvinnorna upplevde ett mer positivt synsätt efter cytostatikabehandling och uppgav att meningen med livet hade blivit en central del i deras liv.

    Slutsats: Kvinnor kan ha olika upplevelser efter genomgången cytostatikabehandling beroende på sin tidigare livserfarenhet och den livsvärld kvinnan levde i. Utifrån studiens resultat kan sjuksköterskan få en ökad förståelse om hur livet efter genomgången cytostatikabehandling kan upplevas och därmed kunna ge bättre information och vård. Som andra studier påpekar behövs det mer forskning kring just frågan om upplevelserna efter genomgången cytostatikabehandling. Därför var det av vikt att studera upplevelserna hos dessa kvinnor då allt fler diagnostiseras varje år med bröstcancer.

  • 74.
    Haveland, Maria
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Hiv- smittades upplevelser av stöd från Noaks Ark i Jönköpings län.2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Hiv är ett virus som ligger bakom ett nedsatt immunförsvar vid sjukdomen aids. Tack vare stor framgång i framtagning av medicin behöver livet för en hiv- smittad person inte förändras mer än vid vilken annan kronisk smitta som helst. I Sverige har en strategi tagits fram för att arbeta förebyggande mot hiv på olika sätt. Utifrån internationella mål har nationella och lokala mål skapats och till dessa har delmål satts upp. Som komplement till den befintliga vården finns rikstäckande frivillighetsorganisationen Noaks Ark med uppgift att förebygga och stödja hiv- positiva och deras anhöriga. Organisationen anses vara ett viktigt delmål i samhällets arbete om hiv frågor i Jönköpings län och får därför ekonomiskt stöd i form av landstingsmedel. För att undersöka Noaks Arks arbete har här gjorts en kvalitativ utvärderingsstudie. Studien är inriktad på brukarnas egna upplevelser med syfte att utvärdera det arbete som Noaks Arks verksamhet i Jönköpings län gör. Individuella semistrukturerade telefonintervjuer med brukare från Noaks Ark har genomförts. Vilken situation brukaren än är i, visar resultatet att Noaks Ark bidrar med mycket. Tryggheten att alltid ha någon att vända sig till upplevs som den största styrkan organisationen bidrar med. Även att träffa andra i samma situation, vilket kontakten med Noaks Ark ger möjlighet till, är betydelsefullt för brukarna.

  • 75.
    He, Lifei
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Personers upplevelser av att leva med IBS2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att leva med Irritable Bowel Syndrome (IBS) innebär en stor utmaning i det vardagliga livet. Personerna kan bli funktionshindrade på grund av de livslånga symtomen som IBS medför trots att IBS i sig inte är livshotande. Många personer med IBS upplever idag att information om egenvård från sjukvården är bristfällig, att de inte blir tagna på allvar, och att deras egna upplevelser förbises. Eftersom sjuksköterskan kommer i kontakt med dessa personer i sin yrkesutövning kan det anses vara användbart att ha kunskaper om dessa personers upplevelser för att bättre kunna bemöta dem och öka deras välbefinnande och livskvalitet.

    Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att leva med Irritable Bowel Syndrome.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserades på sju artiklar och analyserades enligt Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys.

    Resultat: I resultatet framkom fem kategorier av upplevelser; Olika känslouttryck, att acceptera den förändrade vardagen, önskan om förståelse och stöd, påverkan på integritet och självkänsla och social isolering och utanförskap.

    Slutsats: Denna studie har visat att personer med IBS har ett behov av att bli förstådda av sjukvården. Sjuksköterskan kan genom att öka sin kunskap om personers livsvärld och upplevelser av att leva med IBS bidra till att fler personer får stöd och hjälp från sjukvården. Detta gör det möjligt att erbjuda en mer välanpassad vård och ge personerna en högre känsla av välbefinnande och livskvalitet än vad de upplever idag.

  • 76.
    Heideman, Julia
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Hasselberg, Malin
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Alzheimers: Närståendes upplevelser av livet med sjukdomen - En analys av patografier2013Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demenssjukdom. Personen med Alzheimers sjukdom försämras stegvis och det kan vara svårt för de närstående att handskas med de förändringar som sker. För att kunna hjälpa och möta upp de behov som finns hos de närstående behöver deras upplevelser och livsvärld belysas. Syfte: Syftet med studien var att belysa närståendes upplevelser av att leva tillsammans med en person med Alzheimers sjukdom. Metod: En analys med kvalitativ design baserad på patografier. Analysen av patografierna utfördes genom Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: De närstående i böckerna indikerade på att de förlorade sin livspartner eftersom deras vardag numera handlade om att ta hand om personen med Alzheimers sjukdom. Deras upplevelser tydde även på att deras gemensamma liv gått förlorat eftersom deras framtid inte blev som de hoppats på. De närstående i böckerna indikerade på att ensamheten tog över då deras partner psykiskt försvann ifrån dem och levde i sin egen fantasivärld. Den ständigt närvarande oron fanns hos de närstående i böckerna eftersom de var oroliga över att personen med Alzheimers sjukdom skulle skada sig eller gå vilse. Vreden tydde på upplevelser som framkom då en av personerna med Alzheimers sjukdom inte förstod situation eller visade något stöd gentemot den närståendes situation. Slutsats: Resultatet visar på upplevelser som de närstående kan behöva stöd och hjälp med för att hantera. Sjuksköterskan har till uppgift att informera och ge stöd åt personen med sjukdomen men även deras närstående för att de skall vara så förberedda som möjligt och lättare klara av situationen.

  • 77.
    Hellström, Amanda
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Hellström, Patrik
    Willman, Ania
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Fagerström, Cecilia
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Association between Sleep Disturbances and Leisure Activities in the Elderly: A Comparison between Men and Women.2014In: Sleep Disorders, ISSN 2090-3545, E-ISSN 2090-3553, Vol. 2014, no Article ID 595208Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    It has been suggested that physical or social activity is associated with fewer sleep disturbances among elderly people. Women report more sleep disturbances than men, which could indicate a variation in activity patterns between the genders. The aim of this study was to investigate associations between sleep disturbances and leisure activities in men and women (n = 945) aged ≥60 years in a Swedish population. Sleep disturbances were measured using eight dichotomous questions and seventeen variables, covering a wide range of leisure activities. Few leisure activities were found to be associated with sleep disturbances and their importance decreased when the models were adjusted for confounders and gender interactions. After clustering the leisure activities and investigating individual activities, socio-intellectual activities were shown to be significant for sleep. However, following adjustment for confounders and gender interactions, home maintenance was the only activity significant for sleep. Being a female increased the effect of home maintenance. Besides those leisure activities, poor/fair self-rated health (OR 7.50, CI: 4.27-11.81) and being female (OR 4.86, CI: 2.75-8.61) were found to have the highest association with poor sleep. Leisure activities pursued by elderly people should focus on activities of a socio-intellectual nature, especially among women, to promote sleep.

  • 78.
    Hermansson, Eva
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Lövdahl, Catharina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Yngre personers förändrade livsvärld efter stroke- En analys av patografier2014Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige drabbas varje år omkring 30 000 personer av stroke. Av dessa är cirka 20 % i yrkesverksam ålder. De yngre personerna (under 65 år) befinner sig mitt i livet och deras livssituation kan på många sätt skilja sig från de äldre personernas situation. Av denna anledning är det är betydelsefullt att uppmärksamma och underlätta de yngres situation. En stroke medför även stora förändringar i den drabbades livsvärld. Genom att vårda ur ett livsvärldsperspektiv kan en förståelse för personen och hur han eller hon upplever sin verklighet uppnås. Det är livsvärlden som fungerar som utgångspunkt när en person försöker få klarhet i sin situation och vad som har hänt. Syfte: Syftet var att beskriva yngre personers förändrade livsvärld efter stroke. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på tre patografier. Patografierna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Personerna beskrev stora förändringar i livet efter stroke. De upplevde att de kände sig som fångna i sina kroppar och att de inte längre kände igen sig själva som den person de en gång varit. Förändringarna i livsvärlden ledde till att de fick omvärdera sina liv för att kunna hitta tillbaka till sig själva igen. Genom att acceptera sin nya livssituation kunde personerna återigen finna mening med livet. Slutsats: Studien visar att tiden efter en stroke kan vara en emotionell berg- och dalbana. För att kunna hantera och acceptera den förändrade livsvärlden efter stroke är det viktigt att få hjälp och stöd från omgivningen. Föreliggande studie kan öka förståelsen för hur betydelsefullt det är att ha en kunskap om hur livsvärlden plötsligt kan förändras efter en stroke.

  • 79.
    Hidnäs, Sofie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Sjuksköterskans erfarenheter av att bedriva omvårdnad på mixade vårdsalar2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Mixade vårdsalar innebär att män och kvinnor vårdas på samma sal. På detta sätt utnyttjas sjukhusens vårdplatser till fullo och färre patienter som är i behov av sjukhusvård behöver placeras på en avdelning inom en annan specialitet eller transporteras till andra sjukhus. Flera engelska studier pekar på att det finns en problematik i att bevara patientens integritet på en mixad vårdsal vilket väckte ett intresse att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av omvårdnad på mixade vårdsalar i Sverige.

    Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att bedriva omvårdnad på mixade vårdsalar i sluten somatisk vård med fokus på patientintegritet.

    Metod: För studien användes en kvalitativ forskningsansats. Datainsamlingen skedde genom intervjuer med fem sjuksköterskor som hade erfarenhet av mixade vårdsalar. Den insamlade datan analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys.

    Resultat: Analysen ledde fram till två kategorier och fem underkategorier. Kategorierna var: Att vårda utan att kränka och Faktorer som påverkar möjligheten att bevara integritet. Resultatet visade att det var i omvårdnadssituationer på mixade vårdsalar som det upplevdes mest problematiskt att bevara patientens integritet.

    Slutsats: För att sjuksköterskan ska kunna bedriva en personcentrerad vård med patientens integritet i fokus krävs det att verksamheten har de rätta förutsättningarna. Det är av vikt att det finns en medvetenhet om att sjuksköterskan inte själv kan påverka de förutsättningar som råder utan att det krävs ett engagemang från verksamhetsledningen.

  • 80.
    Hjelm, Markus
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Barriers encountered by doctoral nursing students during their research studies and their strategies for overcoming them: A qualitative study2015In: Nordic journal of nursing research, ISSN 2057-1585, E-ISSN 2057-1593, Vol. 35, no 3Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to explore the barriers experienced by doctoral nursing students during their research studies. An additional aim was to explore the strategies used to overcome these barriers. It can be a very challenging endeavour for doctoral nursing students to complete their research studies. During their research studies, doctoral students encounter various barriers that impede the progress of their studies. The study design was qualitative, and data were collected through individual interviews with seven doctoral nursing students at one university in Sweden between September and the end of November 2014. The data revealed seven themes illustrating barriers and strategies used by the doctoral nursing students to overcome these barriers: 1) difficulties in defining concepts, 2) intellectual struggles with qualitative analysis, 3) lack of control during the recruitment process, 4) missing a more research-oriented environment, 5) interruption to study focus when combining research and work, 6) lack of motivation, and 7) feeling powerless during supervision. In conclusion, this study illustrates the importance of facilitating good relationships between doctoral nursing students, their supervisors and faculty as a possible way of reducing barriers during research studies. These findings could be of help in the development of better learning environments for doctoral nursing students.

  • 81.
    Hjelm, Markus
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Holmgren, Ann-Charlotte
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Willman, Ania
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Bohman, Doris
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Holst, Göran
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Family members of older persons with multi-morbidity and their experiences of case managers in Sweden: an interpretive phenomenological approach2015In: International Journal of Integrated Care, ISSN 1568-4156, E-ISSN 1568-4156, Vol. 15, no Jan-MarArticle in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Family members of older persons (75+) with multi-morbidity are likely to benefit from utilising case management services performed by case managers. However, research has not yet explored their experiences of case managers. Objectives: The aim of the study was to deepen the understanding of the importance of case managers to family members of older persons (75+) with multi-morbidity. Design: The study design was based on an interpretive phenomenological approach. Method: Data were collected through individual interviews with 16 family members in Sweden. The interviews were analysed by means of an interpretive phenomenological approach. Results: The findings revealed one overarching theme: “Helps to fulfil my unmet needs”, based on three sub-themes: (1) “Helps me feel secure – Experiencing a trusting relationship”, (2) “Confirms and strengthens me – Challenging my sense of being alone” and (3) “Being my personal guide – Increasing my competence”. Conclusion and discussion: The findings indicate that case managers were able to fulfil unmet needs of family members. The latter recognised the importance of case managers providing them with professional services tailored to their individual needs. The findings can contribute to the improvement of case management models not only for older persons but also for their family members.

  • 82.
    Hofflander, Malin
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Implementing video conferencing in discharge planning sessions: leadership and organizational culture when designing IT support for everyday work in nursing practice2015Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    The overall aim of this thesis has been to study the implementation process concerning the use of video conferencing in discharge planning, during and after a development project in a region in southeast Sweden. The research approach has been developed within a new interdisciplinary research area, Applied Health Technology. The main focus of the research has been on how the new IT solution has affected everyday work, and in what ways management supported staff during the implementation process. The study design has a qualitative approach. Phenomenological hermeneutics, content analysis and Participatory Action Research (PAR) have been used in the analysis process. Study I aimed to describe  primary healthcare nursing staff’s experiences of discharge planning, along with their concerns about using video conferencing in discharge planning sessions. It was found that there is need for improvement in communication and understanding between nursing staff working in hospitals and in primary healthcare, and need for nursing staff to obtain more information about how IT solutions could support their work. The aim of Study II was to examine the implementation process of using video conferencing in discharge planning, according to a theoretical framework composed from theories about implementation processes. It was found that implementation frameworks can be useful, and that framing the implementation process supports the exposure of factors and highlights relationships and states of dependency between those factors which may affect implementation. Study III set out to describe managers’ reflections about leading the implementation process of using video conferencing in the discharge planning session. The results indicate that managers experienced two leadership perspectives when they reflected on the implementation process. On one hand, they described a desired way of leading implementation, on the other hand they described an actual way of leading implementation. The aim of Study IV was to describe the reflections of professionals about what is needed in order to create what should become a new best practice using videoconferencing in the discharge planning sessions. The results indicate that the professionals experienced lack of knowledge and understanding about each other’s everyday work and that the absence of well-functioning common routines obstructed the process. The results also indicate that there is a lack of common arenas to enable discussions, negotiations and agreements about adopting new routines as the discharge planning process changes over time. This thesis contributes to the much-needed discussions about how to manage the many ongoing IT implementation processes in Swedish healthcare organizations, by highlighting challenges and difficulties that both healthcare professionals and managers have experienced during an implementation process. The results indicate that implementation frameworks can be useful when new IT solutions are introduced in healthcare, and that there is a need for dedicating time, space and support for involved professionals in designing their everyday work.

  • 83.
    Hofflander, Malin
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Nilsson, Lina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Borg, Christel
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Eriksén, Sara
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Computing, Department of Creative Technologies.
    Video Conference as a Tool to Enable Participation in Discharge Planning – Experiences From Implementers about the Implementation Process2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The problems and challenges that arise in the task of improving discharge planning have been an area of concern for many years, including problems related to the lack of time for professionals to participate. In a county council area in South East Sweden, video conferencing was implemented in discharge planning sessions to enable distance participation. As part of a larger research study of the implementation process, interviews were conducted with two of the implementers. The interviews were analysed qualitatively, using directed content analysis with a deductive approach to considering a framework developed by Nilsen et al. The results of this study are consistent with the actual framework but with the addition of time, i.e. time to prepare, time to understand, time to run through and time to reflect. Further research is proposed to focus more on leadership during the implementation process and its influence on the meaning of time.

  • 84.
    Hofflander, Malin
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Nilsson, Lina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Eriksén, Sara
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Computing, Department of Creative Technologies.
    Borg, Christel
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Framing the Implementation Process of Video Conferencing in Discharge Planning: According to Staff Experience2016In: Informatics for Health and Social Care, ISSN 1753-8157, E-ISSN 1753-8165, Vol. 41, no 2, p. 192-209Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Challenges of improving discharge planning have been an area of concern for many years, including problems related to lack of time for professionals to participate. In a county in South East Sweden, video conferencing was implemented in discharge planning sessions to enable distance participation of the professionals. To examine the implementation process, interviews were conducted with the implementers, who were project leaders, discharge planning coordinators in the hospital, and in home-care. The interviews were analysed qualitatively, using directed content analysis with a deductive approach to a theoretical framework that was composed from theories about implementation processes to be suitable for the healthcare sector, consisting of the factors: implementation objects; implementation actions; actors; users; inner context and outer context. The results of this study are consistent with the framework but with the addition of a new dimension – time, i.e. time to prepare; time to understand; time to run through and time to reflect. It is suggested that implementation frameworks are useful when IT is introduced in healthcare. Framing the implementation process supports the exposure of factors and highlights relationships and states of dependence between those factors which may affect implementation.

  • 85.
    Holmgren, Felicia
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Turesson, Jannice
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Sjuksköterskan i mötet vid omvårdnaden av HIV/AIDS-patienter- En litteraturstudie2015Student thesis
    Abstract [en]

    Bakgrund: Human Immunodeficiency virus eller humant immunbristvirus (HIV) och Acquired Immunodeficiency Syndrome (AIDS) är en obotlig sjukdom som gör att kroppens eget immunförsvar bryts ner. I mötet vid omvårdnaden av patienter krävs det att sjuksköterskan har en helhetskompetens för att på ett värdigt och respektfullt sätt kunna bemöta patienten. Sjuksköterskors ansvar är att lindra lidande och främja hälsa, vilket är grunden till en god omvårdnad. Svensk sjuksköterskeförening poängterar att alla människor har rätt till lika vård oavsett sjukdom och att diskriminering på särskilda patientgrupper inte får förekomma. Därför är det viktigt att belysa sjuksköterskor i mötet vid omvårdnaden av patienter med HIV/AIDS. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskor i mötet vid omvårdnaden av patienter som drabbats av HIV/AIDS. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats där åtta artiklar valdes ut och analyserades med en innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor var rädda vid omvårdnaden av HIV/AIDS patienter då det framkom att de var rädda för att bli smittade. Rädslan i mötet vid omvårdnaden av HIV/AIDS patienter berodde på otillräcklig kunskap i kombination med lite erfarenhet. Resultatet visade även att det fanns fördomar som spelade en stor roll för hur sjuksköterskans möte med HIV/AIDS patienten skulle bli. Det framkom att det fanns en ovilja till att utföra omvårdnad på en HIV/AIDS patient, vilket utgör en stor risk för diskriminering. Det framkom också som positivt att en del sjuksköterskor kände medlidande för patienter med HIV/AIDS, där sjuksköterskan och patienten skapar en annorlunda och värdefull relation. Slutsats: Sjuksköterskor generellt känner att de har bristande kunskaper om omvårdnad kring patienter med HIV/AIDS, detta leder till rädslor och negativa attityder riktade mot de drabbade patienterna. För att öka kunskapen och på så vis även vårdkvaliteten för patienter med HIV/AIDS krävs mer forskning om sjuksköterskor i mötet vid omvårdnaden av denna patientgrupp.

  • 86.
    Holmqvist, Beatrice
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Högh, Emelie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Kvinnors upplevelser av omvårdnad vid anorexia nervosa: En kvalitativ analys av patografier2014Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Anorexia nervosa är en psykiatrisk sjukdom som kännetecknas av en skev kroppsuppfattning och en målmedveten självsvält. Det är vanligt att patienter med anorexia nervosa döljer sitt sjukdomsbeteende och sina symtom. Detta kan leda till att det kan vara svårt för sjuksköterskor att kunna ge en god omvårdnad eftersom de inte förstår personers upplevelser helt. För att kunna bemöta patienter med anorexia nervosa är det viktigt att sjuksköterskan får stöd och kunskap inom omvårdnad för att kunna bemöta sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av omvårdnad vid anorexia nervosa under tiden på sjukhus. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ analys av tre patografier. Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: I analysen kom de fram meningsenheter och det resulterade i tre kategorier, rädd och ensam, maktlös i omvårdnaden samt mot ett tillfrisknande. Det uppkom även sju underkategorier. Analysen visade på att kvinnorna i studien kunde uppleva en rädsla för att inte få hjälp och även en känsla av att vara ensamma i sin situation vid anorexia nervosa. De kunde även uppleva att omvårdnaden bara var anpassad efter sjukdomen och inte för den unika individen. Omvårdnaden kunde upplevas som negativ och felaktig, vilket kunde leda till att kvinnorna kände sig tvingade, kränkta och det skapade en känsla av ångest hos dem. Däremot verkade det finnas en längtan hos kvinnorna om att bli friska och genom god omvårdnad ökade chansen mot ett tillfrisknande. Slutsats: Kvinnorna i patografierna upplevde omvårdnaden vid anorexia nervosa främst som negativ. Även bemötandet av vårdpersonal hade en avgörande betydelse för hur kvinnorna upplevde omvårdnaden och det påverkade möjligheten till förbättring. Resultat av studien kan komma att vara lämplig för sjuksköterskor som möter dessa patienter. Genom att använda sig av studien kan kunskapen öka för att kunna bemöta patienterna, med en bättre attityd och få en ökad förståelse för den individuella omvårdnaden.

  • 87.
    Håkansson, Åsa Cecilia
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Nilsson, Julia
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Att leva med en närstående som har schizofreni: -En litteraturstudie om upplevelser och kontakt med psykiatripersonal2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 88.
    Idström, Andreja
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Sjuksköterskors erfarenhet av grunder på vilka de bedömer smärta hos äldre (>75 år) patienter inom slutenvården. En intervjustudie.2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskor kan i sitt arbete med att bedöma smärta hos dem äldre patienter möta svårigheter. Dem äldre patienterna kan ha svårt att uttrycka, beskriva eller skatta sitt smärta. Samtidigt är sjuksköterskans roll vid bedömning av smärta viktig eftersom den är grunden till optimal behandling av smärta hos dem äldre patienter. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av grunder på vilka de bedömer smärta hos äldre (>75 år) patienter inom slutenvården. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats. Samlad data analyserades med innehållsanalys beskriven av Burnard (1996). Resultat: Sjuksköterskor i studie hade olika erfarenheter både av grunder på vilka dem bedömde smärta hos äldre (>75 år) patienter inom slutenvården och av vilka grunder dem uppfattade som viktiga vid bedömning av smärta hos dem äldre patienter. Informanter beskrev under intervjuer sina erfarenheter av olika grunder. Dessa erfarenheter var både positiva och negativa och beskrivs i studie under två huvudkategorier: naturliga möten genom partnerskap och kloka rutiner. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenhet av grunder på vilka de bedömer smärta hos äldre (>75 år) patienter inom slutenvården har betydelse för hur sjuksköterskor skattar smärta dvs. sjuksköterskors erfarenheter är viktiga vid arbete med bedömning av smärta.

  • 89.
    Ilazi, Mimoza
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Winberg, Nanna
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Registered nurses' experiences of work-related stress in nursing situations at a somatic ward2014Student thesis
    Abstract [en]

    Nursing is considered a stressful occupation. The individual can feel stress because of job demands and work-related stress is a factor that influences the employee when the working demands increase. Studies’ regarding work-related stress in the nursing profession has been conducted in many countries and is of great concern. However the issue has not attracted that much attention in Sweden within the Swedish health care. The aim was to illuminate registered nurses’ experiences of work-related stress in nursing situations at a somatic ward. The method was an empirical interview study with a qualitative approach, and four registered nurses were interviewed. The material was analysed after Krippendorff´s content analysis and resulted in four categories and nine sub categories.

  • 90.
    Jakobsson, Therese
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Förändrade kostvanor till följd av Gastric bypass- personernas upplevelser.2015Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Operation av övervikt har ökat och Gastric bypass [GBP] är den mest förekommande operationen. GBP ger en förminskad och förändrad anatomi i magsäcken och tarmen resten utav livet. Kostvanorna behöver förändras för att få en god effekt av GBP, men en del personer som genomgår en GBP har inte det och en orsak anses vara svårigheter med kosten. Personer kan uppleva förändrade kostvanor som en utmaning. En förändring i kroppen kan påverka personernas livsvärld och de kan då behöva stödjas i sina upplevelser. Syfte: Belysa personers upplevelser av förändrade kostvanor till följd av en GBP. Metod: En litteraturstudie baserad på sex vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklarnas resultatdelar har analyserats med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier som utgör resultatet; Nya vanor i vardagen där personerna kunde uppleva att de behöver planera, anpassa och lära sig ett nytt vardagsliv med nya begränsningar men där tidigare kostvanor fortfarande påverkar; Emotionella förändringar där personerna kunde uppleva förändring kring kostens känslomässiga betydelse som saknad av njutning eller skuldkänslor av att äta fel; Fysiska förändringar belyser att personerna kunde uppleva fysiska reaktioner i samband med kostintag eller vid uteblivna måltider som kunde upplevas som smärtsamt, oförutsägbart eller som en förbättrad kontroll. Slutsats: Personernas livsvärld kunde förändras och deras hälsa kunde påverkas via förändrade kostvanor till följd av en GBP. Studien kan ge ökad förståelse och kunskap hos sjuksköterskan vilket skulle kunna främja hälsa och en personcentrerad omvårdnad. Det skulle kunna bidra till att främja så att personerna får en så god effekt av en GBP som möjligt. Det kan finnas begränsat med forskning som belyser personernas upplevelser av förändrade kostvanor till följd av en GBP och vidare forskning skulle därför kunna vara betydelsefullt.

  • 91. Jakubowski, Elke
    et al.
    Bjegovic-Mikanovic, Vesna
    Müller-Nordhorn, Jaqueline
    Stjernberg, Louise
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Foldspang, Anders
    Equity across the European region: the European action plan for strengthening Public Health Services and Capacity2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Plenary: After key note presentation by Elke Jakubowski, the plenary session continued as panel discussion dedicated to innovation and good-practice in public health education based on interface between public health operations, competences and performance.

  • 92. Jarefors, Sara
    et al.
    Bennet, Louise
    You, Elin
    Forsberg, Pia
    Ekerfelt, Christina
    Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Ernerudh, Jan
    Lyme borreliosis reinfection: might it be explained by a gender difference in immune response?2006In: Immunology, ISSN 0019-2805, E-ISSN 1365-2567, Vol. 118, no 2, p. 224-232Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Lyme borreliosis is a tick-borne disease often manifesting as a circular skin lesion. This cutaneous form of the disease is known as erythema migrans. In a 5-year follow-up study in southern Sweden, 31 of 708 individuals initially diagnosed with erythema migrans and treated with antibiotics were found to be reinfected with Borrelia burgdorferi. Although men and women were tick-bitten to the same extent, 27 of the 31 reinfected individuals were women, all of whom were over 44 years of age. The aim of this study was to determine whether this discrepancy in gender distribution could be a result of differences in immunological response. Twenty single-infected and 21 reinfected women and 18 single-infected and three reinfected men were included in the study. None of the participants showed any sign of an ongoing B. burgdorferi infection, and thus the habitual response was captured. Lymphocytes were separated from blood and stimulated with antigens. The secretion of interleukin (IL)-4, IL-6, IL-10, interferon (IFN)-gamma and tumour necrosis factor (TNF)-alpha was measured by enzyme-linked immunosorbent assay (ELISA), enzyme-linked immunosorbent spot-forming cell assay (ELISPOT) or Immulite. No difference was detected in cytokine secretion between single-infected and reinfected individuals. We also compared the immunological response in men and women, regardless of the number of B. burgdorferi infections. Women displayed a significantly higher spontaneous secretion of all cytokines measured. The ratios of IL-4:IFN-gamma and IL-10:TNF-alpha were significantly higher in women. Gender differences in immune reactivity might in part explain the higher incidence of reinfection in women. The higher IL-4:IFN-gamma and IL-10:TNF-alpha ratios seen in women indicate that postmenopausal women have T helper type 2 (Th2)-directed reactivity with impaired inflammatory responses which might inhibit the elimination of spirochetes.

  • 93.
    Jensen, Kimberlie
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Rejnefelt, Sandra
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Upplevelser av HIV: En analys av patografier2013Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Humant immunbristvirus (HIV) är ett kroniskt virus som överförs vid exempelvis samlag och vid delning av förorenade nålar. HIV är en allmänfarlig sjukdom som kräver smittspårning vid varje nyupptäckt diagnos. Personer som diagnostiseras med HIV kunde uppleva en förändrad livskvalité och ett förändrat välmående. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att leva med HIV. Metod: En analys med kvalitativ design av två patografier har genomförts. Patografierna har analyserats utifrån Graneheim och Lundmans beskrivning av en innehållsanalys, analysen har genomförts utifrån ett manifest perspektiv. Resultat: Resultatet indikerade på att personerna upplevde rädsla och oro inför hur deras framtid såg ut på grund av HIV- infektionen och att de kunde uppleva att deras självbild och sinnestämning blev förändrad med HIV- diagnosen. Personerna kunde upplevas vara bekymrade över att bli lämnade ensamma om de berättade om sin HIV- infektion för sin omgivning. Resultatet visade även på att med tiden upplevde personerna att HIV blev lättare att leva med och att stödet från deras anhöriga gjorde att HIV- diagnosen lättare kunde anpassas till vardagen. Slutsats: Resultatet visade på att HIV kunde orsaka ångest och oro hos personerna vilket kunde vara orsaken till självmordstankar. Det kan därför vara av stor vikt att sjuksköterskan får en fördjupad kunskap om hur personer upplever sin diagnos för att kunna ge rätt stöd och information.

  • 94.
    Jeppsson, Hanna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Säldegård, Frida
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Upplevelsen av livet efter en hjärtinfarkt: en litteraturstudie2015Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige insjuknar varje år omkring 31 000 människor i en hjärtinfarkt och detta är den vanligaste orsaken till behovet av akut sjukvård. Hjärtinfarkt är en akut händelse till följd av den aterosklerotiska processen som är ett kroniskt tillstånd i kroppens blodkärl. Upplevelsen av att leva med en kronisk sjukdom beskrivs som olika för alla människor och beror på vilken typ av sjukdom som orsakat tillståndet. Plötsliga och oväntade påfrestningar kan utgöra ett hot mot den fysiska existensen och tillfredsställelsen i livet. Sjuksköterskan träffar dessa personer på flera olika vårdinstanser och det kan därför vara av vikt att ha förståelse för denna patientgrupp. Syfte: Syftet var att belysa hur personer som genomgått en hjärtinfarkt upplever livet efter utskrivning. Metod: Studien gjordes genom en litteraturstudie med kvalitativ ansats där åtta vetenskapliga artiklar ligger till grund för studiens resultat. Analysen utfördes enligt Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av Krippendorff´s innehållsanalys. Resultat: Efter en hjärtinfarkt upplevde många personer att de inte längre kände igen sin kropp till följd av rädsla, trötthet och skörhet. Många personer upplevde också att de fått bristande information om sitt tillstånd vilket resulterade i undvikande beteende samt ovisshet om framtiden. Personerna upplevde ett behov av stöd från det sociala nätverket och hälso- och sjukvården för att kunna gå vidare efter hjärtinfarkten. Personerna hade även upplevelser om anpassning till den nya situationen efter en hjärtinfarkt såsom livsstilsförändringar, återgå till arbetet och att livet prioriteras annorlunda. Slutsats: Resultatet i denna studie kan bidra till ökad förståelse och kunskap om vad som generellt behövs förbättras under sjukhusvistelsen hos personer som har genomgått en hjärtinfarkt för att underlätta livet efter utskrivning. Denna generella kunskap tillsammans med att personens livsvärld beaktas skulle kunna bidra till förbättrad klinisk praxis i mötet med och i omvårdnaden av dessa patienter.

  • 95.
    Jepsen, K.
    et al.
    Univ Bonn, Dept Periodontol Operat & Prevent Dent, D-53111 Bonn, Germany..
    Jepsen, S.
    Univ Bonn, Dept Periodontol Operat & Prevent Dent, D-53111 Bonn, Germany..
    Laine, M. L.
    Univ Amsterdam, Dept Periodontol, Acad Ctr Dent Amsterdam, Amsterdam, Netherlands.;Vrije Univ Amsterdam, Amsterdam, Netherlands..
    Moin, D. Anssari
    Univ Amsterdam, Dept Periodontol, Acad Ctr Dent Amsterdam, Amsterdam, Netherlands.;Vrije Univ Amsterdam, Amsterdam, Netherlands..
    Pilloni, A.
    Univ Roma La Sapienza, Sect Periodont, Rome, Italy..
    Zeza, B.
    Univ Roma La Sapienza, Sect Periodont, Rome, Italy..
    Sanz, M.
    Univ Complutense Madrid, ETEP Etiol & Therapy Periodontal Dis Res Grp, Madrid, Spain..
    Ortiz-Vigon, A.
    Univ Complutense Madrid, ETEP Etiol & Therapy Periodontal Dis Res Grp, Madrid, Spain..
    Roos-Jansaker, A. M.
    Publ Dent Hlth Serv, Dept Periodontol, Kristianstad, Sweden.;Kristianstad Univ, Dept Oral Sci, Kristianstad, Sweden..
    Renvert, Stefan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health. Publ Dent Hlth Serv, Dept Periodontol, Kristianstad, Sweden.;Kristianstad Univ, Dept Oral Sci, Kristianstad, Sweden.;Blekinge Inst Technol, Karlskrona, Sweden.;Univ Dublin Trinity Coll, Sch Dent Sci, Dublin 2, Ireland..
    Reconstruction of Peri-implant Osseous Defects: A Multicenter Randomized Trial2016In: Journal of Dental Research, ISSN 0022-0345, E-ISSN 1544-0591, Vol. 95, no 1, p. 58-66Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    There is a paucity of data for the effectiveness of reconstructive procedures in the treatment of peri-implantitis. The objective of this study was to compare reconstruction of peri-implant osseous defects with open flap debridement (OFD) plus porous titanium granules (PTGs) compared with OFD alone. Sixty-three patients (36 female, 27 male; mean age 58.4 y [SD 12.3]), contributing one circumferential peri-implant intraosseous defect, were included in a multinational, multicenter randomized trial using a parallel-group design. After OFD and surface decontamination using titanium brushes and hydrogen peroxide, 33 defects received PTGs. The implants were not submerged. All patients received adjunctive perioperative systemic antibiotics. The primary outcome variable (defect fill) was assessed on digitalized radiographs. Clinical measurements of probing depth (PPD), bleeding on probing (BoP), suppuration, and plaque were taken by blinded examiners. After 12 mo, the test group (OFD plus PTG) showed a mean radiographic defect fill (mesial/distal) of 3.6/3.6 mm compared with 1.1/1.0 in the control group (OFD). Differences were statistically significant in favor of the test group (P < 0.0001). The OFD plus PTG group showed a mean reduction in PPD of 2.8 mm compared with 2.6 mm in the OFD group. BoP was reduced from 89.4% to 33.3% and from 85.8% to 40.4% for the test and control groups, respectively. There was no significant difference in complete resolution of peri-implantitis (PPD <= 4 mm and no BoP at six implant sites and no further bone loss), because this finding was accomplished at 30% of implants in the test group and 23% of implants in the control group. Reconstructive surgery using PTGs resulted in significantly enhanced radiographic defect fill compared with OFD. However, limitations in the lack of ability to discern biomaterial from osseous tissue could not be verified to determine new bone formation. Similar improvements according to clinical measures were obtained after both surgical treatment modalities (ClinicalTrials.gov NCT02406001).

  • 96.
    Johansson, Amanda
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Upplevelsen av praktisk erfarenhet som kompetensutveckling2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Utbildning och livslångt lärande är idag aktuella begrepp i samhället och det finns en självklarhet i att skaffa sig en formell yrkesutbildning. Dock finns än i dag arbeten som kräver fysiska handlingar och praktiska erfarenheter. Yrken där individer tillsatt sig kunskap genom att arbeta, inte genom att studera. Badmästare är en sådan yrkesgrupp, där flertalet anställda saknar formell utbildning. Genom en fenomenologisk forskningsansats undersöks på vilka sätt en praktisk yrkesgrupp upplever kompetensutveckling och möjligheten att utvecklas i arbetet. Syftet var att utöka kunskapen om kompetensutveckling och genom forskningsansatsen bidra med ny kunskap, betydelsefull för pedagogiken i arbetslivet. Sex respondenter deltog och intervjuades. I resultatet beskrev badmästarna kompetensutvecklings som en påfyllning av kunskap och ett sätt att lära sig mer om yrket. Kompetensutveckling upplevdes genom utbildningar, i samtal med kollegor och i det egna utförandet av arbetet. Badmästarna upplevde att möjligheten till utveckling i arbetet överlag är stor, då arbetet innehållet många områden, där det alltid finns behov av utveckling. I tolkningen sattes fenomenet i relation till lärande, där kopplingar mellan upplevelsen av kompetensutveckling och vuxnas lärande kunde dras.

  • 97.
    Johansson, Britta
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Larsson, Marie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Föräldrars upplevelser efter att deras barn diagnostiserats med cancer2014Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige är det cirka ett barn varje dag som får diagnosen cancer. Barnets cancersjukdom påverkar troligtvis inte bara barnet negativt utan även hela familjen, framförallt föräldrarna. Samtidigt som föräldrarna kan tänkas behöva möta sina barns reaktioner av cancersjukdomen kan föräldrarna även behöva handskas med sina egna känslor och upplevelser. Syfte: Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser efter att deras barn har diagnostiserats med en cancersjukdom. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie som grundades på åtta vetenskapliga artiklar som redogjorde för studier med en kvalitativ design. Artiklarnas resultat del analyserades med hjälp av en innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Föräldrarna upplevde barnets cancersjukdom som en chock, som ledde till ett förändrat liv, förlorad kontroll av livet och svårigheter att acceptera barnets cancersjukdom. Andra känslor som också uppkom var skuldkänslor, oro och att vara nära till gråt. Detta ledde till att föräldrarna upplevde vikten av att ha stöd från familj och vänner samt sjukvårdspersonal, för att lättare kunna hantera barnets cancersjukdom. Slutsats: När ett barn diagnostiseras med en cancersjukdom så kan detta påverka föräldrarna. Föräldrarnas livssituation förändrades och det kunde kännas som om hela världen hade vänts upp och ner. Föräldrar kunde hitta en väg att möta verkligheten, hantera och acceptera barnets cancersjukdom genom att ta del av vänners, familjens och sjukvårdspersonalens stöd. Genom att lyssna på föräldrarnas upplevelser av barnets cancersjukdom kan en uppfattning erhållas gällande föräldrarnas livssituation.

  • 98.
    Johansson, Emma Andersson och Maria
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Vuxna personers upplevelser av att leva med inflammatorisk tarmsjukdom2015Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En livslång sjukdom som debuterar relativt tidigt i livet är inflammatorisk tarmsjukdom. Med sjukdomen följer symtom som okontrollerat gör sig påminda och då påverkar personernas dagliga liv. Personerna upplever att symtomen ofta styr deras liv vilket kan orsaka en förlust av tillgången till livet. På grund av sjukdomens konsekvenser kan personerna behöva göra omfattande förändringar i vardagen och de upplever då att deras välbefinnande påverkas samt att deras livsvärld begränsas. Personerna upplever också ett behov av stöd från sjuksköterskan för att kunna hantera sin vardag. Kunskap om upplevelsen av att leva med inflammatorisk tarmsjukdom är således av betydelse för sjuksköterskan då det utgör en viktig del för att kunna bemöta personen och ge en personcentrerad omvårdnad. Syfte: Beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med inflammatorisk tarmsjukdom. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserades på åtta artiklar och analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: En begränsad livsvärld, En känslomässig påverkan och En förändrad vardag. Resultatet visar på att leva med inflammatorisk tarmsjukdom medför begränsningar i vardagen och förändringar i livet på gott och ont. Personerna kan uppleva svårigheter att tala om sin sjukdom och dess konsekvenser då det anses skamligt vilket kan påverka deras välbefinnande. De möts också av en oförståelse från allmänheten som kan bidra till en begränsad livsvärld. Därmed upplever personerna ett stort behov av stöd och personcentrerad omvårdnad ifrån sjuksköterskan för att kunna hantera sin vardag och de olika känslor som sjukdomens konsekvenser orsakar. Slutsats: Personerna upplever en kontrollförlust av livet genom sjukdomens begränsningar och kan uppleva social isolering. Sjuksköterskan utgör därför en viktig roll då personerna upplever att de bättre kan hantera sin vardag genom stöd och personcentrerad omvårdnad. Därmed belyses vikten av föreliggande studie eftersom kunskap om hur personer upplever sin vardag och livsvärld behövs för att kunna ge den personcentrerade omvårdnaden. Även vidare kvalitativ forskning inom området erfordras då aktuell och befintlig forskning är begränsad samt att sjukdomens incidens ständigt ökar.

  • 99.
    Johansson, Jenny
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Distriktssköterskors upplevelser av att använda Motiverande samtal: En intervjustudie2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: att motivera människor är en stor del av distriktssköterskans hälsofrämjande omvårdnad och bör vara en naturlig del av hälso- och sjukvården. Många människor söker sig till sjukvården på grund av ohälsosamma levnadsvanor. Motiverande samtal är en enkel metod för distriktssköterskor att använda och har visat sig ha positiva effekter på patienter som är i behov av att ändra sin livsstil. Syftet: med studien var att belysa hur distriktssköterskor inom primärvården upplever att använda sig av motiverande samtal som metod i möten med patienter som är i behov av livsstilsförändring. Metoden: som användes hade en kvalitativ ansats. Sex distriktssköterskor intervjuades genom semistrukturerade intervjuer för att samla in data till studien. Det insamlade datamaterialet analyserades sedan med inspiration från Burnards innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskorna upplevde motiverande samtal som en positiv metod som medförde positiva effekter på patienterna. Genom att använda motiverande samtal upplevde distriktssköterskorna en möjlighet att leda patienter till förändring och komma till insikt. Det som påverkade användandet sig av motiverande samtal var tiden, uppföljningsmöjligheter och distriktssköterskornas fortbildningsmöjligheter. Slutsats: Distriktssköterskorna upplevde motiverande samtal som ett positivt verktyg att använda i möten med patienter i behov av livsstilsförändringar. Det som upplevdes problematiskt var bristen på uppföljningsrutiner, ledningsstöd, tidsbrist och bristen på fortbildning.

  • 100.
    Johansson, Lisa
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Olin, Angelina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Vad uppfattas ha betydelse för motivationen till fysisk aktivitet hos personer med depressiva symtom?: En litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Rådgivning om fysisk aktivitet som egenvård är en rekommenderad behandlingsform vid depressiva symtom. Positiv effekt av fysisk aktivitet mot depressiva symtom är bevisad, samtidigt visar forskning att personer med depressiva symtom har låg motivation till fysisk aktivitet. För effektiv tillämpning av denna behandlingsform är kunskap om vad som uppfattas vara av betydelse för motivationen till fysisk aktivitet hos personer med depressiva symtom viktig. Tidigare forskning visar dessa personers syn på och åsikter om fysisk aktivitet, men studier som specifikt fokuserar på att belysa just vad som uppfattas vara av betydelse för motivationen till den fysiska aktiviteten saknas.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa vad som uppfattas vara av betydelse för motivation till fysisk aktivitet hos personer med depressiva symtom.

    Metod: Metoden var en litteraturstudie av sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Analysmetoden som användes var inspirerad av Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys.

    Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: känsla av meningsfullhet, tillfälliga omständigheter som hindrar eller underlättar, upplevd självförmåga, andra människors beteende samt psykologiska strategier.

    Slutsats: Motivation är något komplext, personer med depressiva symtom uppfattar att flera skilda faktorer och omständigheter är av betydelse för motivationen till fysisk aktivitet. Ur ett omvårdnadsperspektiv är det därför viktigt att tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt.

12345 51 - 100 of 221
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf