Change search
Refine search result
12 51 - 90 of 90
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Mundt-Petersen, Monika
    Blekinge Institute of Technology, Department of Spatial Planning and Civil Engineering.
    Ulvsundastråket: tvärbanan som strukturerande element i en splittrad stadsbygd2004Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    I Stockholms ytterstad orsakar tunnelbanans tydligt radiella struktur svaga tvärkopplingar mellan förorterna. Tvärbanan, spårvagnen mellan stadens södra och västra förorter i det halvcentrala bandet, är ett framgångsrikt försök att förbättra tvärförbindelserna i Stockholms kollektivtrafiknät. Under den fortsatta utbyggnaden av tvärbanan kan en samordnad kollektivtrafik- och bebyggelseplanering bidra till att integrera ytterstadens stadsdelar med varandra. Mariehäll-Brommafältet-Ulvsunda i nordöstra Stockholm är ett av 12 stadsutvecklingsområden som enligt Stockholms översiktsplan från 1999 utgör stadens framtida utvecklingsresurs för en blandad och varierad stadsbebyggelse. Idag domineras området av Bromma flygplats, vars buller förhindrar nybyggnad av bostäder i stora delar av området. Tvärbanan, som idag går mellan Sickla och Alvik, planeras inom kort förlängas norrut i två grenar via Ulvsunda industriområde och Bromma flygplats. Tvärbanan kan förväntas förändra mycket i ett område som idag är dåligt kollektivtrafikförsett. Om flygverksamheten läggs ner på Bromma flygplats har området potential för att utvecklas till en attraktiv ytterstadsdel. Studieområdet sträcker sig i nord-sydlig riktning längs Bällstaviken och utgörs idag av en splittrad stadsbygd som i många delar domineras av industribebyggelse och tungt trafikerade vägar. Insprängda mellan mindre grönområden och industriområden finns ett fåtal bostadsområden. Grönstrukturen i studieområdet är mycket fragmenterad med få sammanhängande grönområden. Områdets största kvalitet är dess läge, som är såväl centralt som vattennära. För analysen av studieområdet används två metoder för stadsbildsanalys, som på olika sätt belyser vilken betydelse den fysiska strukturen har för hur de offentliga rummen används. Den ena metoden är visuell och hämtad från Kevin Lynchs bok ”The image of the city” och den andra strukturell och bygger på den rumsliga syntaxanalysen. I den visuella analysen av studieområdet framträder barriärerna i form av större vägar och järnvägen mycket tydligt. Dessa barriärer orsakar dåliga kopplingar mellan stadsdelarna, något som även framgår tydligt av den strukturella analysen. De strukturella och visuella svagheter och problem som analyserna visar hanteras i ett skissförslag. Förslaget visar hur området kan utvecklas när flygverksamheten på Bromma flygplats har lagts ner. Genom att använda tvärbanan som strukturbildande element i studieområdet, skapa ett integrerat gatunät mellan stadsdelarna och minska barriäreffekterna genom nya trafiklösningar kan de svaga kopplingar som visas i analysen förbättras. Tvärbanans betydelse som strukturbildande element beror på vilken karaktär spårvagnslinjen genom området får. En snabbspårväg på inhägnad bana med få hållplatser bildar ytterligare en barriär, medan en stadsspårväg i gaturummet med tätt placerade hållplatser utgör en kvalitet i en framtida blandstadsdel. Studieområdet har mycket olika karaktär i olika delar, varför tvärbanans kaktär bör varieras mellan olika områden. Genom Ulvsunda kan den utformas som en stadsspårväg med tätt placerade hållplatser och låga hastigheter, för att främja service och boende i en framtida blandstadsdel. Sträckningen norrut från Bromma flygplats utefter Ulvsundavägen kan utformas som snabbspårvägssträcka, med höga hastigheter på egen inhägnad bana och glest mellan hållplatserna. Skissförslagets huvudprinciper är att utveckla områdets potentiella stråk och noder, bygga bullerskyddade miljöer, ta vara på områdets kvaliteter samt främja befintliga och framtida grönsamband. Områdets hållplatslägen är viktiga punkter där offentliga rum skapas och förutsättningar för serviceetablering bör främjas. I attraktiva, vattennära områden kring Ulvsundaviken föreslås attraktiva bostadskvarter, medan buller- och riskstörda lägen invid Ulvsundavägen inrymmer renodlade verksamhetsområden. Handelsområdet vid Bromma flygplats utvecklas och förtätas med kontorsbyggnader. I ett senare skede kan flygplatsområdet utvecklas vidare med bostadsbebyggelse. De nya områdena formas kring välintegrerade nät av gator och gångvägar. I Ulvsunda industriområde byggs ett modifierat rutnät av gator upp, med ett flertal tvärkopplingar över Ulvsundavägen och fria siktlinjer ut över vattnet. Ulvsundavägens södra del avlastas genom en ny tvärförbindelse i tunnel under Bällstavägen och vägen ändrar karaktär från trafikled till boulevard. I de norra delarna av studieområdet byggs två trafikplatser om för att underlätta orientering, ändra karaktären på gaturummet och frigöra yta för ny kontorsbebyggelse. Grönstrukturen i hela studieområdet utvecklas genom att befintliga grönområden sparas och kompletteras med parker, gröna strandpromenader och alléplanterade gator. Att använda spårvagnslinjer i planeringen har blivit alltmer populärt och det finns många exempel på projekt med spårvagn som stadsförnyelseelement. För att få maximal nytta av en ny spårvagnslinje måste en strategisk och samordnad trafik- och bebyggelseplanering föras.

  • 52.
    Möller, Anna
    Blekinge Institute of Technology, Department of Spatial Planning and Civil Engineering.
    Sammanhang och identitet i Sorgenfri. -Stadsförnyelse i Malmö2001Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    En attraktiv stad är ett vitt begrepp. Vad som är attraktivt för någon behöver inte vara det för någon annan. Vissa faktorer bedömer jag dock att de flesta är överens om krävs för att vi ska trivas i staden. Det handlar om fysiska och sociala faktorer men också om rekreationsmöjligheter, historia, kulturutbud, skönhet med mera. I dettta arbete har jag studerat de fysiska faktorerna närmare och kommit fram till att skala, entréer, gruppering av hus och tydlighet i stadsrummet är viktiga ingredienser i områden där människor bor och arbetar. Dessa fysiska faktorer har jag sedan försökt att arbeta in i ett förslag till stadsförnyelse i industriområdet Sorgenfri i östra delen av centrala Malmö. För att få en bild av vad som gör staden attraktiv har jag bland annat studerat dess historia och dess parker och grönområden. I Malmö är de många parkerna viktiga fysiska egenskaper och de har fått stort utrymme i planförslaget och det övriga arbetet. Viktigt i planförslaget har varit att skapa sammanhang och kontakt med den övriga staden samt att ge stadsdelen en egen identitet. Det har jag försökt göra genom att förtydliga befintliga stråk i området men även skapat nya. De stora befintliga kvarteren i industriområdet behålls och möjliggör att en hel del befintliga byggnader och verksamheter kan ligga kvar. Planförslaget präglas av stora offentliga parker med mycket vatten i kvarterens inre och med byggnader längs de befintliga gatorna som ger stadsdelen en egen identitet.

  • 53.
    Nilsson, Anna
    Blekinge Institute of Technology, Department of Spatial Planning and Civil Engineering.
    Ökad cykling -en studie om möjligheterna till att överföra korta resor med bil till cykel i Växjö2003Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Tätorterna Sverige har länge präglats av bilismens utveckling. Spridda boendemönster och den allt mer utbredda externhandeln är några faktorer som bidragit till bilismens utveckling. Andelen cykelresor i Sverige uppgår idag till ca 12 % av alla resor, det finns dock länder där cykeltrafiken idag uppgår till 30 - 40 %. I Sverige är idag ca 60 % av persontransporterna kortare än 5 kilometer, och av dessa sker nästan hälften med bil. Staten har i ett flertal olika sammanhang uttryckt en vilja för ett ökat användande av miljöanpassade transportmedel. I juni 1998 beslutar riksdagen om ett övergripande mål för transportpolitiken, vilket går ut på att säkerställa en samhällsekonomisk, effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Att försöka överföra de korta resorna som sker med bil till cykel är en komplex uppgift men som torde kunna ha stor potential, både för individen och samhället i form av förbättrad hälsa och miljö. En fungerande infrastruktur för cykel kräver dessutom betydligt mindre utrymme i anspråk än motsvarande för biltrafik. En ökad cykeltrafik kan därför bidra till att frigöra värdefull mark, vilken i sin tur kan utnyttjas till andra och bättre ändamål. Valet av färdmedel beror på ett flertal olika faktorer, exempelvis väder och bilinnehav, men störst betydelse har förmodligen vanan. Undersökningar visar nämligen att det är mycket vanligt att man väljer bilen av ren bekvämlighet och av ”gammal” vana. Cyklandet måste därför bli bekvämare, framförallt om det ska finnas en möjlighet att kunna locka bilister till att istället använda cykel. Genom exempelvis förbättringar av cykelvägar, bekämpning av cykelstölder och förbättrade rutiner för vinterväghållning kan bristerna i cykelvägnätet förbättras. Men lösningar som enbart syftar till att förbättra för cyklisterna har inte visat sig ge önskat resultat. Parallellt med åtgärder för att öka bekvämligheten för cyklisterna måste också bilkörandet göras mer obekvämt, exempelvis genom begränsad framkomlighet i vägnätet och minskade parkeringsmöjligheter. Växjö kommun har under ett antal år arbetat med frågor som rör cykeltrafiken. Genom olika projekt och kampanjer har kommunen satsat på att försöka öka andelen cyklister. En resvaneundersökning och en attitydundersökning har tydligt visat på vilka områden i Växjö som har en hög respektive låg frekvens av cyklister. Sandsbro, fem kilometer norr om centrum är en stadsdel som idag har en låg andel cyklister. I området bor mycket barnfamiljer och många hushåll har dessutom två bilar. För att försöka öka andelen cyklister i detta område krävs åtgärder på både en lokal och övergripande nivå. Genom att bland annat se över barns skolvägar och göra dem säkrare finns en god chans att barn i större utsträckning än idag själva kan ta sig till skolan. Trenden är idag att allt fler föräldrar väljer att skjutsa sina barn både till skola och fritidsaktiviteter. Delvis beror detta på en ökad valbarhet av skolor och mer spridda fritidssysselsättningar. Vidare krävs alternativa cykelvägar, eftersom områden som på dagen kan uppfattas som natursköna på kvällen kan upplevas som mörka och skrämmande. Cykelstråken behöver också bli mer attraktiva, både i form av underhåll och utformning. Snöröjning bör exempelvis prioriteras på de större cykelstråken framför bilvägnätet, något som idag inte görs. Förslagsdelen i detta arbete syftar till att både förbättra cykelvägnätet på den valda och inventerade sträckan men de ska också tjäna som inspiration för liknade problem på andra platser. Genom att bland annat tydliggöra cykelfält, föreslå ny bebyggelse, förändrad belysning och en förändrad utformning ska förhoppningsvis cykelstråken kunna bli mer attraktiva, säkra och trygga för alla dagens och morgondagens cyklister. Förutom dessa konkreta förslag finns det all anledning att även se över de olika nivåerna i planeringen, exempelvis att redan i översiktsplaneringen klargöra framtida markanspråk för gång- och cykeltrafiken.

  • 54.
    Nilsson, Camilla
    Blekinge Institute of Technology, Department of Spatial Planning and Civil Engineering.
    Robusthetsanalys och riskinventering i Karlshamns kommun 20022002Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Robusthetsanalys och riskinventering i Karlshamns kommun 2002 med avgränsningen Teknisk försörjning, transporter och transportanläggningar samt Hantering av farliga ämnen.

  • 55.
    Nilsson, Johannes
    Blekinge Institute of Technology, Department of Spatial Planning and Civil Engineering.
    Ett spårvägssystems förutsättningar som stadsbildande element: tillämpning för spårväg till Ensjön i Norrköping2002Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Norrköping med närmare 100 000 invånare är en av få städer i Sverige med spårväg. En utbyggnad av systemet till Navestad har länge diskuterats. En detaljplan för spårvägsutbyggnad finns, men spårvägen är ännu inte byggd. Frågan har väckts igen, där man även diskuterar en dragning vidare till Ensjön. Från kommunens sida ser man det nu inte bara som en transportfråga utan en stadsbyggnadsfråga där spårvägen utgör en viktig del i utvecklingen av staden. Syftet med examensarbetet är att analysera förutsättningarna för en samordnad trafik- och bebyggelseplanering. Följande problemställningarna behandlas i analysen: - Vad krävs för att motivera spårväg i det aktuella området? - Vilka positiva effekter kan en samordnad bebyggelse- och trafikplanering föra med sig? - Vilka faktorer har legat till grund för att spårvägen inte byggts? - Hur skiljer sig andra städer från Norrköping inom de områden som avgör förutsättningarna för spårvägssystem och finns det exempel som skulle kunna fungera som förebilder i Norrköpings sammanhang?

  • 56.
    Nordholm, Daniel
    Blekinge Institute of Technology, Department of Spatial Planning and Civil Engineering.
    Västerport och stadens utveckling i den nordvästra delen av Karlskrona2003Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Examensarbetet kommer att struktureras utifrån sex huvuddelar. I den inledande del I kommer bakgrunden till examensarbetet att behandlas. Del II innefattar en tematisk beskrivning av planområdet. En genomgång av temana nya perspektiv, tillgänglighet, bebyggelse och rekreation utgör således den empiriska faktabasen i examensarbetet. En genomgång och beskrivning av två analysmetoder kommer att behandlas i del III. Vidare kommer planområdet i del IV att analyseras utifrån en av analysmetoderna i del III där den visuella och estetiska upplevelsen blir central. Del V innehåller val och indelning av riktlinjer för planförslaget och i del VI redovisas planförslaget som en sorts syntes mellan funktionella och visuella kvaliteter. Stadsutvecklingen i Karlskrona kommer enligt Karlskrona kommun i framtiden att koncentreras till stadens utkanter. Framtidsplanerna för Rosenholm är i dagsläget ett idrottscentrum vilket ställer höga krav på kommunikationer och kopplingen till övriga Karlskrona. I och med att även det strategiskt viktiga Rosenholmsvarvsområdet, med hög attraktivitet och förändringspotential, eventuellt kommer att bli tillgängligt för omvandling blir härmed den naturliga entrén till Karlskrona från väster både möjlig och realistisk att behandla i sin helhet. Även sträckan längs Ronnebyvägens västra del mot havet fram till Lindesnäs samt västra Backabo blir en del i det helhetsperspektiv som krävs för att kunna skapa betydelse och kontinuitet i stadens utveckling och inbördes relationer. Möjlighet finns således att skapa goda förutsättningar för stadens framtida tillväxt väster- och norr om E22 genom att ta ett helhetsgrepp om området söder om E22 beskrivet ovan. Analysen av planområdet enligt Thomas Thiis-Evenesens metod visade på att ny bebyggelse visuellt bör underordnas landskapet, som i sin tur underordnas Ronnebyvägen. Funktionen i planområdet är således vägledande för den visuella utformningen. Planområdet måste också överbrygga visuella barriärer och gränser genom till exempel ny bebyggelse, ge kusten en mer framträdande roll samt stärka kopplingarna till omkringliggande områden. Stadens entré måste också tydliggöras. Planförslaget innebär i stort att stora delar av planområdet föreslås förbli oexploaterat. Huvudanvändningen i planområdet kommer fortfarande att utgöras av Ronnebyvägen, men vissa funktioner kommer att utvecklas respektive tillkomma för att sätta planområdet och dess omgivning i ett nytt sammanhang. Ny bebyggelse i form av verksamheter föreslås på Rosenholmsvarvet, västra delarna av Västra Backabo samt norr om Motellet. Ny bostadsbebyggelse föreslås i de östra delarna av Västra Backabo, samt väster och nordväst om verksamhetsområdet i söder. Rosenholmsvarvet utvecklas och utformas som planområdets fokus och stadens västra entré, och en ny gång- och cykelväg längs kusten knyter dels ihop Rosenholm med planområdet och dels utvecklar de kommunikativa och rekreativa möjligheterna i området. Vägledande har varit att stärka de funktionella kopplingarna i planområdet och till angränsande områden.

  • 57.
    Nordström, Tobias
    Blekinge Institute of Technology, Department of Spatial Planning and Civil Engineering.
    Strukturplan för Högsbo industriområde2004Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    I Sveriges storstadsregioner har behovet av mer strategiskt utformade planer växt fram under senare år. I korthet beror detta på kommunens begränsande möjligheter att påverka bebyggelseutvecklingen. Samtidigt har kommunerna fortfarande ett ansvar för att bebyggelseutvecklingen leds mot en social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Behovet av att koncentrera de kommunala insatserna har då ökat. Kommunens roll blir att tillhandahålla hållbara rumsliga ramar där förändringar på kvartersnivå sker i privat regi. Syftet med mitt examensarbete har varit att utforma en strukturplan för Högsbo industriområde. Strukturplanen berör övergripande förändringar i infrastrukturen, kommunala markreservat etc. Utgångspunkten för strukturplanen har varit den kommunala målsättningen om en omvandling från industriområde till blandad stadsbebyggelse i Högsbo. Strukturplanen består av tre delar. Den första delen behandlar flödesnätet, en övergripande nätstruktur bestående av ett antal stråk mellan omvandlingsområdet och dess närmaste omgivning. Utifrån de rumsliga förutsättningarna föreslås sedan en domänstruktur. Domänstrukturen ger riktlinjer för markens användning utifrån ansvarsförhållanden och rumslig potential. Domänerna av störst strategisk betydelse för omvandlingsområdet föreslås här vara kommunala. Dessa är gatumark, knutpunkter, park- och naturområden och värdefull kulturmiljö. Resterande mark benämns som blandad stadsbebyggelse och delas upp i fyra kategorier beroende på funktionell potential. Det bör betonas att strukturplanen fokuserar på frågor om ”var” och inte ”när” eller ”hur” som investeringar i den rumsliga strukturen skall göras. Planen blir då oberoende ekonomiska konjukturer och tillräckligt odetaljerad för att fungera under lång tid. Med hjälp av domänstrukturen kan vi också säkerställa att stadsformen på en strukturell nivå understödjer användningen på kvartersnivån.

  • 58.
    Ohlén, Ebba Kristina
    Blekinge Institute of Technology, Department of Spatial Planning and Civil Engineering.
    SPECIELL + GENERELL Om värdegrunder i stadsbyggnad tillämpat på Tullinge2003Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Föreliggande examensarbete består av en praktiskt och en teoretisk del. Den teoretiska delen är en jämförande studie mellan två essäer; Rem Koolhaas ”Den generella staden” samt Kenneth Framptons ”Mot en kristisk regionalism- sex punkter för ett motståndets arkitektur”. Dessa ställs mot varandra då de står för två diametralt olika synsätt på stadsbyggande och planering. Frampton betonar identiteten och platsens betydelse medan Koolhaas, som är mer pragmatisk i sin teoribildning, menar att stadsbyggnad idag inte främst handlar om bevarande utan om att i första om att gestalta framtiden och bejaka en samhällsutveckling. Den praktiska delen innehåller två projekt för delar av centrala Tullinge. Botkyrka kommun planerar en större utbyggnad av bostäder vid Riksten, på Tullinges gamla flygfält. En förutsättning för detta projekt är att väg 226, Huddingevägen, som idag går genom Tullinge, dras om för att löpa runt Tullinge och förbi Riksten. Detta skulle innebära att genomfartstrafiken försvinner i centrala Tullinge vilket i sin tur öppnar för en omgestaltning av centrala Tullinge. Risken finns dock att handeln i centrala Tullinge undermineras av detta vilket påkallar en studie av hur bebyggelsestrukturen skulle kunna omgestaltas. Här passar Frampton respektive Koolhaas teoribildningar väl in. I projektet ”Olle2010” som baseras på Framptons teorier kring kritisk regionalism presenteras en ny gestaltning av Tullinge centrum. De centrala delarna av orten och dess offentliga rum gestaltas med inspiration från det gamla Tullinge både när det gäller arkitektur och torggestaltning. I projektet ”Crosscountry” blir vägomdragningen istället en anledning att agera på ett annat sätt. Projektet redovisar en strategisk utvecklingsplan för bebyggelsen som bla innehåller ett annat fysiskt läge för handeln än idag. Den avslutande diskussionen utreder på vilket sätt man som arkitekt eller planerare kan ha praktisk nytta av att studera Frampton och Koolhaas. Frampton stödjer en plan- och arkitekturverksamhet i en mindre skala som skulle kunna klassas som arkitektur eller estetik eftersom hans teoribildning inte ger stöd eller grund till analyser och resonemang kring urbana strukturer på makronivå. Koolhaas teoribildning är mer generell och pragmatisk vilket leder till bättre stöd framförallt på makronivå, eftersom den tar hänsyn till, och uttryckligen vill främja, samhällsutvecklingen av ekonomisk, teknisk och kulturell art. Båda Frampton och Koolhaas är därför av central betydelse för stadsbyggnadsdebatten eftersom stadsbyggande rör sig i många olika skalor från gatstenar till satellitbilder.

  • 59.
    Olsson, Lina
    Blekinge Institute of Technology, Department of Spatial Planning and Civil Engineering.
    Zone 19: revitalization of public space in La Florida, Guatemala City2002Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [en]

    This diploma work concerns revitalization of public space in zone 19, La Florida, in Guatemala City. The main objective of the study was to develop planning and design proposals as well as implementation strategies that aim at gaining more public open space and revitalizing existing public open space, in a way that will define and emphasize La Florida?s identity. Although the development of the project - the diploma work - was a process of going back and forth between different phases of analysis and proposal development, as to describe the succession of the project, there are three main parts or phases. The first phase was the field study, which was conducted in Guatemala City from May trough July in 2000. The field study included studies on Guatemala City and La Florida based on interviews, literature reviews, site visits, site inventories and regular contact and meetings with professional planners, architects and representatives from different municipal departments as well as locals in La Florida. The intention was to get to know Guatemala City and La Florida and define the task, which was to develop a ?Plan Integral? - a plan for improvement of zone 19, La Florida. On the base of the studies, especially the numerous site visits in La Florida, I chose to focus on development and improvement of public space. The following phase included definition of a theoretical base on planning and design of public space through reviews on literature related to the topic. This theoretical base together with the studies on Guatemala City and La Florida, was used as a base from which the proposals was developed. The third and final phase was the actual development of the ideas and proposals. Although many ideas and proposals were initiated during the previous phases, especially during the first, they were not fully developed and illustrated until this phase. The second phase together with the third phase was mainly conducted in Sweden during 2000 and 2001. Both the country Guatemala and its capital, Guatemala City, present many contrasts and characteristics. The polarization between wealthy groups and impoverished people is wide. The rapid growth of the capital, which mainly is caused by migration to the city, together with the suburbanization during the last decades has brought problems like insufficient and poor infrastructure, disordered traffic and insufficient public transportation systems, housing shortage, spread of informal settlements and environmental problems. Added to these, is also its problematic geographical location in a region with constantly recurring natural disasters, as the history can proof. In order to fight these problems, the capital municipality initiated a development process by establishing a department for urban planning - Metrópolis 2,010- in 1994. In 1995 the Development Plan, by Metrópolis 2,010, was approved as the official document for future development strategies concerning development within the capital. The overall vision for the capital is to strive for a polycentric urban structure. La Florida, or zone 19, is one of the numerous low-income areas in the periphery of Guatemala City. The physical condition of buildings and public spaces in La Florida are poor, as maintenance and investment have been very moderate ever since its establishment in the 1950s. La Florida is nevertheless a diverse area with a mixture of lively commerce, small private businesses and housing. Public spaces are populated throughout most times of the day, although there are few public spaces, except from the streets, to meet and gather in. The streets are used as children?s playground, sport grounds, spaces for markets, workshops, public celebrations and other communal activities. There is no open space that has a clear status as focal or gathering point, such as a square or a plaza. Planning and design of urban public space include many different issues and factors that need to be taken into consideration. Such factors are function, context, space form, human needs, cultural aspects and identity. My intention has been to develop goals for development and revitalization of public space in La Florida, by using known planning and design tools that are discussed in the theoretical part. This means that the defined goals could be achieved by proposing actions or strategies that are known to bring certain effects. The planning and design proposals for revitalizing public space in La Florida aim at gaining more public open space as well as organizing existing public open spaces in order to create arenas for public activities and social life. The idea is that revitalization and development of public space also could be used as a mean to constitute and strengthen the identity of space and by so, also strengthen the identity of the community. The intention is to develop proposals that refer to the local and regional urban typology, space system, architecture and culture in La Florida and the region. The proposals are based on a development concept. This concept aims at developing an open space system that focuses on the centre area and the area around the ravine La Guacamaya that borders to La Florida in the north-east, together with the connection in between these areas and the shopping area that borders to La Florida in the south-west. In order to gain public open space, the proposal is to redevelop the two municipal sites in the centre of La Florida and the area around the ravine as public open spaces. The two new public open spaces in the centre will be formed and designed as plazas. In the regional context plazas are common types of public open spaces. The two new plazas, Plaza Floridiana and Plaza del Mercado, will have different characters and serve different purposes. Plaza Floridiana will have more of a civic function and character, such as of a plaza that houses different kinds of public ?get togethers?. In contrast, Plaza del Mercado is proposed to have a character of a casual public space. Plaza del Mercado is to partly serve as an outdoor market space during daytime. Due to the risk for erosion and landslides in the ravine La Guacamaya, the area around it is classified as a high-risk area. The proposal is to relocate the informal settlement that is situated on the site today, as intended in the Plan of Emergency developed by the municipality. Since the site is too hazardous for being grounds for housing, the proposal is to instead develop a public green park on the site. In parks people stay only temporary, which means that the risks for people?s life and health are reduced. As to further reduce risks for, fillings will be added into the ravine as to prevent erosion and landslides. The development concept also includes proposals for new public services and functions within the community. Along with development of new public services, such as a community centre, a new school adjacent to Plaza Floridiana and a police sub-station in connection to Plaza del Mercado, the revitalization of public space in La Florida is attempted to generate a positive evolution and improvement of the quality of life of ?los floridianos?.

  • 60.
    Olvenmyr, Emma
    Blekinge Institute of Technology, Department of Spatial Planning and Civil Engineering.
    Tema: Barnvänligt - att ge plats för barn2003Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Barn använder sig aktivt av den fysiska omgivningen i sin vardag. Utemiljön är av särskilt stor betydelse då denna kan erbjuda speciella förutsättningar för lek, upplevelse och utveckling. För att utemiljön ska kunna tillföra barnet något positivt krävs att den är tillgänglig och användbar. Vuxna underskattar ofta vissa platsers betydelse och uppfattar inte alltid vidden av de konsekvenser som en markanvändning kan få för barnet. Syftet med detta examensarbete är att utreda vilka komponenter som ger en utemiljö som främjar barnets hälsa, utveckling och upplevelse, samt att tillämpa de nyvunna kunskaperna inom ett aktuellt nybyggnadsprojekt. Samhällets generella syn på barn och deras villkor är en utgångspunkt för om & hur barnens behov hanteras i samhällsplaneringen. Vår syn på barn förändras med tiden och har genomgått en stor förändring framför allt under 1900-talet. Jag har valt att starta min uppsats med en historisk tillbakablick för att studera vad denna förändring inneburit och vilka konsekvenser 1900-talets stadsbyggande har fått för barnen. Barndomen som begrepp har vuxit fram till stor del under 1900-talet när forskare och senare gemene man började skilja barnets livsperiod från den vuxnes. Inom stadsbyggandet väcktes intresset för barns villkor i den fysiska miljön på allvar under 50- & 60-talen. Efter tydliga avståndstaganden från de normer för utemiljöns gestaltning som upprättades under 70-talet har viktig kunskap glömts bort. I och med införandet av FN:s Barnkonvention 1990 har barnens roll i samhällsplaneringen fått en vändning. All planering måste numera baseras på barnets bästa och ge barnen möjlighet att säga sin mening i frågor som berör dem. Därmed har frågor om barnperspektiv och inflytande blivit aktuella. Vi börjar återigen få upp ögonen för att stadsbyggandet kan få stora konsekvenser för det lilla barnet. Att den fysiska miljön har stor betydelse för barnets utveckling, hälsa och fortsatta liv är flera forskare inom olika vetenskapliga områden överens om. I mitt arbete har jag fångat upp sådan forskningslitteratur som visar på vad utemiljön bör bestå av för att på bästa sätt främja barnets utveckling. Utemiljön får på olika sätt betydelse för barnets fysiska, sociala, individuella och intellektuella utveckling. I del 2 har jag, med den historiska delen och forskningsstudierna som utgångspunkt, listat de kriterier som krävs av en barnvänlig utemiljö. I och med detta skapar jag en modell för utvärdering av befintliga/planerade områden. Framför allt gäller mina slutsatser utemiljön nära bostaden. Både övergripande strukturer, t ex hur skolor placeras i förhållande till bostadsområden, och detaljer såsom växtmaterial har visat sig vara viktiga faktorer. Efter en vidareutveckling av arbetets tidigare delar kan konstateras att barnens behov måste tillgodoses inte enbart i de miljöer där vuxna vill att barn ska vistas, t ex på lekplatsen, utan i hela den offentliga miljön. Barnen bör i högre grad än idag integreras i samhället. Trafiken utgör en stor fara för barn och ett hinder för deras utveckling och hälsa. En genomtänkt utformning av trafikmiljön till barnens fördel ökar deras möjlighet att röra sig ute på egen hand. En annan faktor som också kan inskränka barnens utomhusrörelse är närheten till vatten. Min slutsats på denna punkt är att vattenområden bör göras tillgängliga även för barn, då vatten är en stor källa till upplevelse och spänning. Områdena måste göras säkra genom utformning. Med hjälp av vattenmiljöer av varierande karaktär och storlek kan barnet stegvis lära känna vattnet och bygga upp en respekt för det. Lomma kommun planerar att förvandla ett hamn- och industriområde till en ny stadsdel för boende, lätta verksamheter och rekreation. I del 3 har jag studerat hur detta område kan utvecklas till en god uppväxtmiljö för barn. Med min analysmodell i del 2 som bakgrund utvärderar jag det aktuella planförslaget och preciserar vad olika delar bör innehålla. Planförslaget, upprättat av Brunnberg & Forshed Arkitektkontor, ger goda förutsättningar för en barnvänlig utemiljö med sin småskalighet och tyngdpunkt på variation och detaljrikedom. Ett antal förändringar bör göras i planen för att ytterligare förbättra möjligheterna till stimulerande utevistelse, bl a vad gäller gårdarnas innehåll. Jag ger även riktlinjer för kommande utformning av grönområden, kvartersgårdar, gator och vattenområden, med tanke på barns behov för utveckling och hälsa. Att fråga barnen själva vad de efterfrågar är en viktig del i arbetet med att skapa goda barnmiljöer. Jag har även kort behandlat hur man framöver kan få in ett barninflytande i projektet. Områdets långa utbyggnadstid, 10-15 år, gör det möjligt att utvärdera de första etapperna inför den forsatta utvecklingen av området. I min slutdiskussion behandlar jag barnens villkor i den framtida planeringen. En av slutsatserna i mitt arbete är att barnvänliga miljöer skapas genom att både struktur och detaljer planeras ur ett barnperspektiv. Det är alltså av största betydelse att dessa frågor får genomsyra samhällsplaneringen på alla nivåer. Barns intressen och andra gruppers intressen står ibland i konflikt med varandra. Dessa konflikter måste synliggöras i den fysiska planeringen, så att väl underbyggda val kan göras. Denna studie kan utgöra bakgrundsmaterial i planering där barn påverkas. Men hur duktiga och pålästa samhällsplanerare och beslutsfattare än blir i barnfrågor måste vi ändå alltid fråga barnen vad de egentligen vill ha. Vissa behov förändras med tiden, andra ser olika ut från individ till individ.

  • 61.
    Olén, Ida
    Blekinge Institute of Technology, Department of Spatial Planning and Civil Engineering.
    Medborgare och IT i planprocessen: demokrativisioner i Ronneby2004Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Kraven har ökat på insyn och inflytande från medborgarna i samhällsutvecklingen. Medborgarnas medverkan i planeringsprocessen är viktig av flera skäl. Arenor där medborgarna ges möjlighet att diskutera och debattera behövs. Bland annat har tillkomsten av Internet skapat nya möjligheter till dialog mellan medborgare och myndigheter. Demokrati och IT var för sig skulle man kunna betrakta som två stora intresseområden i vårt samhälle. Optimisterna tänker att en förening av dessa ska kunna vara gynnsam för båda ”parter” och skapa såväl ökad tillgänglighet som delaktighet och därmed en mer livskraftig och stabil demokrati. Det finns ett flertal exempel på kommuner i Sverige som numer presenterar sin översiktsplan på Internet. Vanligast tycks fortfarande vara att dessa behandlas på traditionellt sätt, dvs översiktsplanen finns att läsa i sin helhet på kommunens hemsida och allmänheten har möjlighet att ge synpunkter på traditionellt sätt med brev eller e-mail. De svenska e-demokratiprojekten vad gäller plansamråd är ännu bara krusningar på ytan. I examensarbetet presenteras och analyseras e-demokratiprojektet Vision Ronneby, som jag har följt under hösten 2003 då förslaget till ny översiktsplan varit på samråd. Två andra e-demokratiprojekt presenteras också, Internetbaserat rådslag i Kalix och dialog med Internet i Nynäshamn. Dessa projekt liknar i många avseenden projektet i Ronneby men visar även på intressanta skillnader som exempelvis lite andra utgångspunkter och genomförandemetoder. Ronnebys senaste översiktsplan från 1991 har blivit inaktuell och arbetet har pågått sedan 1998 med att ta fram en ny plan. Under samrådsskedet för den nya planen har ett nytt sätt för dialog prövats. Utvalda delar av förslaget till översiktsplanen har presenterats i populärversion på hemsidan vision.ronneby.se och medborgarna har bl a givits möjlighet att ge synpunkter genom en ”tyck till”-funktion, relaterad till ett antal teman, direkt på hemsidan. Den officiella samrådstiden för översiktsplanen var 2 september till den 30 november 2003. Planen beräknas efter sammanställning av inkomna synpunkter och utställning att antas i slutet av 2004. Utifrån synpunkten att ett (1) inlägg per dag kunde vara ett bra resultat, kan projektet anses vara lyckat då totalt 93 inlägg gjordes under samrådstidens 91 dagar. Förväntningar har inte uttryckts i vilken mån människor tar del av debatten utan att göra egna inlägg, men i antalet besökare på hemsidan sattes 100 besökare per dag upp som riktvärde. Ur statistik för hemsidan kan utläsas att 2073 unika besökare besökt vision.ronneby.se under samrådstiden vilket i genomsnitt är 71 besökare per dag. Utav de 2073 besökarna besökte 24 procent hemsidan mer än en gång. Detta kan tyda på att intresse fanns att följa upp vad som hände och se vad andra lämnat för synpunkter. Statistiken visar också att antalet besök var störst under vardagarna, men ändå relativt jämnt fördelade över veckan. Även om aktiviteten alltså är mindre under helger är det tydligt att vision.ronneby.se påtagligt ökat tillgängligheten till informationen kring översiktsplanen. När detta examensarbete skrivs är samrådet avslutat men har ännu ej behandlats politiskt. Därför är studien begränsad och tar inte upp hur metoden eventuellt påverkar beslut och översiktsplanens slutgiltiga form, t ex genom att nya kunskaper eller idéer inlemmats. På vision.ronneby.se har Samhällsbyggnadskontoret aviserat att alla synpunkter kommer att tas med i den fortsatta diskussionen om översiktsplanens utformning. Under möten inom projektgruppen och genom samtal med politikerna i ledningsgruppen för översiktsplanen har det dock framkommit att det är osäkert hur synpunkterna ska behandlas. Kommer synpunkterna ges olika värde beroende på hur de inkommit, via Internet, med post, telefon etc, och om fullständigt namn funnits eller endast signatur? Ett sätt som diskuterats är att alla synpunkter från vision.ronneby.se ska läggas i en ”gemensam säck” för att underlätta för tjänstemännen att skriva samrådsredogörelsen. Kommer då medborgarna anse att deras synpunkter har tagits på allvar? Av vikt vid en analys av dialogen med medborgarna är när och hur i processen medborgarna tillåts delta, men också hur politiker och tjänstemän förhåller sig konkret till mer övergripande målsättningar. I arbetet presenteras en modell för att kunna fördjupa denna analys. Den genomförda analysen visar på en rad frågor som man måste uppmärksamma när en process inom ramen för PBL:s krav på information och påverkan ska genomföras. Eftersom erfarenheterna av att använda Internet i samband med plansamråd är begränsade är det också viktigt att processen redovisas så att många kan ta del och dra nytta av en enskilds kommuns utvecklingsarbete.

  • 62.
    Persson, Kajsa
    Blekinge Institute of Technology, Department of Spatial Planning and Civil Engineering.
    Gröna hjärtat: ett natur-, rekreations- och utvecklingsområde i Nybro2002Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning finns bifogad i pdf-format

  • 63.
    Petterson, Jenny
    Blekinge Institute of Technology, Department of Spatial Planning and Civil Engineering.
    Väla och Norrcity: en strukturanalys2002Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att studera utvecklingen och strukturen i Helsingborgs stadskärna och på Väla Köpcenter. Detta för att kunna kartlägga om det finns någon strukturmässig skillnad mellan platserna. Norrcity i Helsingborg fick Sveriges första gågata 1961. Efter det har handelstråken i stadsdelen växt och gågatorna utvidgats allt mer. Antalet restauranger och serveringar har ökat drastiskt sen 1970-talet. Norrcity är idag en stark stadskärna med varierad handel, inte minst tack var den varierade kundkretsen som kommer av stadskärnans många olika funktioner. Väla köpcenter invigdes 1974 och har sen starten ändrat karaktär avsevärt. Från början bestod centret till största delen av livsmedelshandel och en del volymhandel, även om det redan då förekom en del detaljhandelsföretag. Under åren har allt mer detaljhandel flyttat in och tagit över volymhandelns och livsmedelshandelns gamla lokaler. Väla har även ändrat karaktär utseendemässigt. Inomhus har centret byggts om för att efterlikna karaktären av en traditionell stadskärna med gator och konstgjorda husfasader. Skillnaderna mellan handelsplatserna är ganska stor. Medan det övervägande finns klädhandel på Väla är strukturen mer varierad i stan. Bl.a. är andelen tjänster och serveringar avsevärt större på Norrcity. Detta beror till stor del på skillnaden i kundkrets. På Norrcity består besökarna till stor del av kvinnor, singlar och par utan barn, medan det på Väla är familjerna som dominerar. Det är också en större andel Helsingborgare bland kunderna på Norrcity. Eftersom kunderna och geografin skiljer platserna åt är också färdsätten olika. På Väla dominerar bilen som färdmedel till nästan 90 %, medan det i stan är ganska lika mellan gående, buss och bil (ca 1/3 vardera). Förslagen i uppsatsen är uppdelade i tre olika grupper. Dessa är parkering, administrativt och fysiskt och de syftar till att stärka och bibehålla styrkan på Norrcity som handelsplats samt att få ett tydligt förhållningssätt till Väla handelsplats.

  • 64.
    Pihl, Emma
    Blekinge Institute of Technology, Department of Spatial Planning and Civil Engineering.
    Ett attraktivt Söder: stadsförnyelse i Helsingborg2001Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Arbetet inleds med en teoretisk del som behandlar begreppet attraktivitet och fysisk forms betydelse för denna. Först görs några allmänna reflektioner om attraktivitet samt en genomgång av olika aspekter av attraktivitet. Därefter görs en kunskapsöversikt med kopplingar mellan olika teorier om den fysiska miljöns betydelse för attraktiviteten samt vad denna attraktivitet består i. Avslutningsvis dras några allmänna slutsatser. Därefter tillämpas på Söder det som framkommit i den generella kunskapsöversikten. Först görs en kort genomgång av Söders förutsättningar för att på så sätt klargöra vad som är viktigt att ta hänsyn till i arbetet med att öka just Söders attraktivitet. Utifrån detta ges några exempel på fysiska åtgärder som kan öka Söders attraktivitet. Vidare ges här även förutsättningar för hur analysarbetet kan ske. För att få en överblick av Söders utveckling och förstå vilka faktorer som skapat stadsdelen så som den är i dag görs en stadsanalys. Denna analys består av en historisk beskrivning där viktiga perioder i Söders utveckling beskrivs. Även en beskrivning av primära element, dvs överordnade strukturella element som har präglat och fortfarande präglar platsens fysiska utveckling, görs. Stadsanalysen avrundas med en slutsats med principer för utveckling utifrån vad som framkommit av denna analys. Som komplement till stadsanalysen som främst dokumenterar fysiska fenomen görs en upplevelseanalys. Med denna analys försöker jag fånga sådant som stadsanalysen inte kan registrera, exempelvis upplevelser och rörelse, dvs livet på Söder. Upplevelseanalysen består av tre delar: drifting, recording och rörelsemönster. Det viktigaste som framkommit av upplevelseanalyserna visas också på kartor efter varje analysdel och ställningstaganden görs om hur Söder bör utvecklas utifrån vad som framkommit av varje enskild del av analysen. Analysavsnitten avslutas med en sammanfattande slutsats. Här visas på problem och möjligheter samt görs en prioritering av vad som är viktigt att ta med från analysen till förslaget. På så sätt kan analys och förslag kopplas till varandra. Utifrån vad som framkommit i teori- och analysdelarna kommer jag slutligen fram till vilka delar av Söder jag ska ge förslag till åtgärder för. Först visas ett översiktligt strukturerande förslag och vilka principer detta bygger på. Därefter visas mer detaljerade planförslag för tre delar jag kommit fram till är extra viktiga att arbeta med. Detta är områden i stadsdelens ytterkanter som är viktiga för Söders koppling till omgivningen.

  • 65.
    Påhlman, Eva
    Blekinge Institute of Technology, Department of Spatial Planning and Civil Engineering.
    "Råstablick" -ett komplext utbyggnadsområde i Solna. Fokus på barriärer, trygghet och buller.2001Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    I detta examensarbetet har jag studerat hur man kan lösa barriär, trygghets- och bullerproblem i det komplexa utbyggnadsområdet "Råstablick" -industriområdet Hagalund. Inledningsvis har en generell analys av området gjorts som behandlar historisk utveckling, landskap och natur, bestämmelser och förordningar, bebyggelse och trafik. Därefter följer en fördjupning om barriärer, trygghet och buller där varje avsnitt innehåller ett kunskapsunderlag som följs av en analys av området. Utifrån slutsatserna från analysen har jag utarbetat riktlinjer för området och ett planförslag. Viktigt i planförslaget har bl.a. varit att skapa en trygg koppling till kollektivtrafiken, överbrygga stambanan, bullerskydda med kontorsbebyggelse, ta tillvara vattenkontakten och skapa sammanhängande grönområden.

  • 66.
    Rönning, Lena
    Blekinge Institute of Technology, Department of Spatial Planning and Civil Engineering.
    Framtidsutveckling i Torsås kommun: detaljhandeln i fokus2001Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Rapporten är ett examensarbete på 20 poäng och utgör avslutningen på min utbildning till teknologie magister i fysisk planering (180p). Arbetet har gjorts under hösten 2000 och vintern/våren 2001. Inledning Samspelet mellan stad och land är en förutsättning för ett långsiktigt hållbart samhälle, men ofta framställs landsbygden med sina mindre tätorter som oviktiga och betydelselösa och de flesta små kommuner kämpar hårt mot stagnation. För den breda allmänheten är dessa kommuner främst en temporär rekreationsplats. Utredningen vill medverka till att stärka och medvetandegöra landsbygdskommuners betydelse i allmänhet och Torsås kommun i synnerhet. Utredningen har valt att analysera hur landsbygdskommunen Torsås kan uppnå en positiv framtidsutveckling och arbetsmetoden är även tillämpbar för andra kommuner. Arbetet belyser även den krassa verklighet som idag råder vid nya detaljhandelsetableringar, där marknadskrafterna i princip har fritt spelrum och där resultatet ofta blir stagnerande stadskärnor och landsbygdskommuner. Syfte Syftet har varit att utreda vilka förutsättningar som finns för en framtida handelsutbyggnad i Torsås kommun och att belysa det komplexa samspel mellan olika faktorer som krävs för att nå en positiv handels- och samhällsutveckling. Syftet har också varit att utarbeta planförslag till ny handelsetablering, där för- och nackdelar har vägts mot varandra samt att ge förslag till etapputbyggnader. Arbetsmetod Inledningsvis har utredningen belyst generella aspekter väsentliga för detaljhandelns utveckling. Därefter har rapporter, statistik och annan information med direkt eller indirekt betydelse granskats och analyserats. Sedan har slutsatser dragits innefattande både handelsutveckling och generell samhällsutveckling och utredningen har gjort konkreta etableringsberäkningar för ny handelsetablering. Slutligen har konkreta planförslag utarbetats för utbyggnad av detaljhandeln i kommunen.

  • 67.
    Storm, Henrik
    Blekinge Institute of Technology, Department of Spatial Planning and Civil Engineering.
    Ur evighetens synvinkel: om estetiken i stadsbyggnadskonsten2004Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Vad är estetik? Hur ser något ut som är estetiskt tilltalande? Estetiska värderingar är något som vi ganska ofta talar om. Nästan alla har sina bestämda åsikter om vad som är vackert eller fult. Ändå är det väldigt få, om ens någon, som faktiskt kan definiera vad det är som gör något vackert. Ofta hör man beskrivningar handlar om positiva upplevelser knutna till något som man sett förut. Men vad har estetik för betydelse och hur används det i stadsbyggnadssammanhang? Det är dessa frågor som detta arbete kommer att handla om. I och med revideringen av PBL 1996 lyftes de estetiska värderingarna i stadsbyggandet och planeringen upp till en nivå där dessa jämställdes med kulturella och andra allmänna intressen. I den reviderade lagtexten står att ”Planläggning skall, med beaktande av natur- och kulturvärden, främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar” . Förarbetena till PBL-revideringen har hitintills varit det mest handgripliga arbetet vad det gäller lagstiftning med att definiera vad en byggd miljö av god estetisk kvalitet är. I och med det nationella miljömålsarbetet som startade 2000, fortsatte arbetet med estetiska värden. Det 15: e miljömålet har rubriken God bebyggd miljö. Ambitionen är att detta miljömål ska uppnås inom en generation. Detta övergripande miljömål har efter hand brutits ner till mer konkreta delmål. Det delmål som är relevant i detta sammanhang är ”planeringsunderlag” där Boverket är den myndighet som har ett särskilt ansvar. I delmålet står det bland annat ”… kulturhistoriska och estetiska värden skall tas till vara och utvecklas” . I och med detta har den fysiska planeraren fått stöd inte bara för vilken bebyggelse som är mest lämplig ur ändamålssynpunkt, hushållningsperspektiv mm., utan också ur estetisk synpunkt. Frågor om estetik kom att ytterligare lyftas upp på den nationella dagordningen i och med Arkitekturåret 2001, då ett nationellt fokus sattes på arkitektur och den fysiska miljön. Den fysiska planeraren måste i sin yrkesutövning ta ställning till om en bebyggelse är ändamålsenlig enligt PBL och uppfyller miljömålen. Han eller hon måste alltså värdera om bebyggelsen håller en estetisk godtagbar nivå. Vad innebär det egentligen när vi talar om estetik i stadsbyggnadssammanhang? Hur gör vi egentligen när vi skapar oss en uppfattning om något är av hög estetisk kvalitet i den yttre miljön? Dessa frågor är bara några i en lång rad som planeraren måste ta ställning till. Syftet med examensarbetet är att undersöka vad begreppet estetik innebär i stadsbyggnadssammanhang. Vidare syftar arbetet till att utforska hur vi kan resonera när vi bedömer objekt utifrån estetiska parametrar, och då i synnerhet objekt i den yttre fysiska miljön. Ett delsyfte är att genom fallstudier undersöka hur estetiska värden tar sig till uttryck i den fysiska miljön. Målet är att öka förståelsen för estetikbegreppet i stadsbyggnadssammanhang genom att skapa en teoretisk grund för förståelsen av estetiska värden i den fysiska miljön. Avsikten är inte att försöka finna några absoluta sanningar. Arbetet är i princip uppbyggt efter tre frågeställningar: vad är estetik? Vad betyder estetiken i stadsbyggnadssammanhang? Hur används estetiska avvägningar i det moderna stadsbyggandet? Dessa frågeställningar är utgångspunkten för de kapitel som följer. I det första kapitlet presenteras några av de grundläggande begrepp som är nödvändiga att ta ställning till för att kunna föra en fortsatt diskussion. I kapitel två problematiseras estetikbegreppet genom olika filosofiska texter. Det tredje kapitlet avhandlar vilket utrymme som estetiken har i lagar och rekommendationer, främst PBL. I kapitel fyra framläggs en modell över olika estetiska samband. Det femte kapitlet är en fallstudie där modellen prövas genom att appliceras på tre olika områden. Examensarbetet baserar sig till stor del på litteraturstudier. I den första och andra delen av arbetet är det främst filosofiska texter om estetiska värderingar som används. För att arbetet ska vara möjligt att genomföra inom ramen för en 20-poängskurs har ett urval gjorts för att avgränsa estetikbegreppet. Detta innebär att stora delar av det filosofiska ämnet helt har uteslutits. Urvalet är baserat på litteraturförteckningar i relevanta uppsatser/rapporter för att inte heller detta ska bli alltför omfattande. I den tredje delen består dessa till stor del av regeringspropositioner och lagtexter som berör den fysiska planeringen i allmänhet och estetiken i denna i synnerhet. I det femte kapitlet har tre fallstudier genomförts för att pröva om de tidigare resonemangen fungerar i praktiken.

  • 68.
    Svartsjö, Christina
    Blekinge Institute of Technology, Department of Spatial Planning and Civil Engineering.
    Centrumförnyelse i Södertälje -utopi eller verklighet!2004Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete är gjord i Södertälje Centrum. Arbetet är indelat i tre delar. Första delen tar upp allmän information och fakta om Södertälje. Andra delen hittar man den analys som jag arbetat med, det vill säga Ortsanalys. Denna del avslutas med en slutsats som står som bakgrund för den tredje delen av arbetet, förslagsdelen. I den tredje delen av arbetet presenterar jag förslag på åtgärder som bör göras för att få ett attraktivare Centrum.

  • 69.
    Svensson, Ann-Christin
    Blekinge Institute of Technology, Department of Spatial Planning and Civil Engineering.
    Centrumförnyelse av Asarum2004Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Ny bebyggelse tillskapas i centrum för att förtäta och binda samman centrum.Områden knyts samman med ett genomgående grönstråk. Ett nytt torg utformas samt en utbyggnad av en miljöprioterad Storgata.

  • 70.
    Svensson, Henrik
    Blekinge Institute of Technology, Department of Spatial Planning and Civil Engineering.
    Spårvägar i Höganässtråket: Hållplatsmiljöer och färdvägar2003Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete handlar om lokalisering och utformning av hållplatser på en föreslagen spårvägssträcka mellan Helsingborg och Höganäs i nordvästra Skåne. Det huvudsakliga syftet är att utforma hållplatsmiljöer och färdvägar på ett så tillgängligt, trafiksäkert och tryggt sätt som möjligt. Hänsyn tas även till befintliga och nya utbyggnadsområden samt spårvägens resandeunderlag. Den för spårväg föreslagna kuststräckan kallas Höganässtråket och här ligger finns förutom Helsingborg och Höganäs även tätorterna Lerberget, Viken, Domsten, Hittarp - Laröd och Mariastaden. Spårvägens sträckning är i grova drag utpekad av Stadsbyggnadskontoret i Helsingborgs stad och spårvägen bör gå centralt genom samtliga tätorter så att resandeunderlaget blir så högt som möjligt. Eftersom den första sträckan på spårvägen skall samutnyttjas med järnvägen är det en förutsättning att Västkustbanan förses med dubbelspår ända in till Helsingborg, via en tunnel under stadsdelen Tågaborg. Övriga förutsättningar för en spårväg är: - att många bor och arbetar i Höganässtråket - att Väg 111 har stora trafikmängder vilket bidrar till köbildning och ökad miljöbelastning - att samhällsplanera för en minskad miljöbelastning (nationellt uppsatt mål) - att eftersträva tätortsutveckling längs stråk, försörjda med kollektivtrafik (Helsingborgs stad) - att de regionala Pågatågen har en högre andel resanden jämfört med busslinjer De tre nyckelbegreppen tillgänglighet, trafiksäkerhet och trygghet introduceras i Metodkapitlet och följer sedan genom resten av arbetet: Tillgänglighet innebär konkret att det finns gena gång- och cykelvägar, att man har tillgång till bil- och cykelparkeringar samt att hållplatsens faciliteter är lättanvända. Dessutom bör man lokalisera bebyggelse nära hållplatsen så att resandeunderlaget ökar och att flera får nära gång- eller cykelavstånd. Trafiksäkerhet innebär konkret en konsekvent utformning av hållplatser (material, utrustning och skyltning), att passage över gata/spårområde sker på korta övergångsställen med mittrefuger, att det finns skyddande staket eller murar samt att gång- och cykelvägarna till och från hållplats är välplanerade. Trygghet innebär konkret att man bör undvika trafikseparering och stora impedimentytor, likaså svåröverblickbara platser. Lämpliga tomma ytor bör förtätas med bebyggelse. Hållplatsmiljön och färdvägarna till och från hållplats bör förses med god belysning som inte bländar och undvik dolda hörn och nischer i nybyggd miljö. Skogsdungar bör gallras ur med jämna mellanrum och buskage bör hållas låga och genomsiktliga så de inte skymmer. Efter kapitlen Inledning, Bakgrund och ovannämnda Metod följer Planförslag del 1. Där presenteras varje tätort med en kort bakgrundsbeskrivning, vart hållplatser skall lokaliseras, totalt resandeunderlag, kommunalt utpekade utbyggnadsområden samt mina kompletterande utbyggnadsförslag. En tätortskarta i skala 1:7500 medföljer. I Planförslag del 2 följer ett gestaltningsprogram för hållplatsmiljön och dess utrustning och faciliteter samt en plan över hållplatsplattformen. Sedan väljs fyra av totalt 13 hållplatser ut och presenteras med en utvärdering av två tänkbara färdvägar/hållplats, med utgångspunkt i de tre nyckelbegreppen. Detta redovisas med hjälp av fotografier och kartor i skala 1:3000. Därefter presenteras de fyra hållplatserna med omgivande miljöer där byggnader, bil- och cykelparkeringar visas i skala 1:500.

  • 71.
    Svensson, Karin
    Blekinge Institute of Technology, Department of Spatial Planning and Civil Engineering.
    Att angöra Ronneby2003Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Arbetet har sin utgångspunkt i en beskrivning och analys av den befintliga situationen. Med hjälp av den historiska bakgrunden har analysen fördjupats. Arbetsområdets avgränsning har gjorts med hänsyn till infarternas sträckning och utformning. Förslagsarbetet har varit inriktat på att ge de tre infarterna en egen identitet samtidigt som det ska finnas ett gemensamt tema som är specifikt för Ronneby. Utformningen av förslagen ska förstärka vissa attraktiva faktorer medan annat som inte är lika attraktivt tonas ner. Arbetet är ett idéförslag hur Ronneby som stad skulle kunna göras attraktivare genom vackra, värdiga och funktionella infarter.

  • 72.
    Swärdh, Ola
    Blekinge Institute of Technology, Department of Spatial Planning and Civil Engineering.
    Helsingborgs norra infart, omvandling av en infartsled till stadsgata2002Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Helsingborgs norra infartsled håller idag motorvägsstandard långt in i staden. I samband med utbyggnaden av ett större område (Mariastaden) i infartsledens närhet föreslås en omvandling av infartsleden och dess närområden. Infarten utformas som stadsgata i de centrala delarna, och befintliga verksamhetsområden längs vägen omvandlas till områden med blandade funktioner som handel, kontor, bostäder och verksamheter. På grund av en osäkrer framtida trafiksituation föreslås två alternativa bebyggelseförslag, som sedan jämförs med varandra och en slutsats dras. slutsatsen är att områden utanför planområdet måste utredas innan beslut fattas om vilket förslag som är att föredra.

  • 73.
    Säfström, Anna
    Blekinge Institute of Technology, Department of Spatial Planning and Civil Engineering.
    Gestaltningsprogram för Borensberg2003Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [en]

    Examensarbetet är ett gestaltningsprogram för Borensberg i Motala kommun. Programmet är ett försök till beskrivning hur en framtida bild av orten kan se ut genom att ta avstamp i den lilla tätortens kulturhistoria och lokala identitet. En målsättning med programmet har varit att stärka Borensbergs identitet och främja en kontinuitet i planeringen. Genom att göra detta kan man förhoppningsvis trygga en framtida tillväxt samtidigt som karaktär, skala och särdrag inte förvanskas. Borensberg är en mindre tätort i Motala kommun som ligger mellan Motala och Linköping. Historiskt sett är Borensberg en gammal ort som är omnämnd redan 1307 i dokument som finns bevarade. Samhället ligger vackert och naturnära vid sjön Boren. Både Göta kanal och Motala ström rinner genom orten. Samhället har även flera kulturhistoriskt intressanta byggnader, många som härstammar från uppförandet av Göta kanal och dess verksamhet. Borensberg har 2700 invånare. I samhället bor många som arbetspendlar både till Linköping och Motala. Borensberg är väl försörjt med busstrafik med hög turtäthet. Det går även direktbussar till större arbetsplatser i Linköping som Mjärdevi, Universitetssjukhuset och Saab Aerospace. Endast enstaka hus har tillkommit sedan början av 90-talet i Borensberg och några lägenheter har inte byggts alls under de senaste tio åren. I dagsläget har kommunen både ett underskott på lägenheter, samt en lång tomtkö med ökat intresse av att bygga i orten. Förutom det intresse som finns för enskilt byggande har det kommunala bostadsbolaget också visat sig intresserade av att bygga lägenheter i Borensberg. En utbyggnad av lägenheter i Borensberg skulle betyda en ökad rörlighet på bostadsmarknaden vilken gynnar både äldre och yngre barnfamiljer. Många äldre som lever i samhället bor i villor som de gärna flyttar ur. Möjligheterna att flytta till ett mindre boende i Borensberg är däremot begränsat. Det finns därför ett behov av mindre lägenheter nära till service och buss. Motala kommuns översiktsplan är föråldrad och är i dagsläget under bearbetning. Det har ännu inte gjorts någon fördjupad översiktsplan över Borensberg. Avsaknaden av aktuellt planeringsmaterial är ett problem vid en vidare exploatering av bostäder då det är svårt att tillämpa en helhetssyn på orten. Ett gestaltningsprogram kan därför vara ett bra instrument och fungera som en riktlinje i en fortlöpande planerings diskussion. Gestaltningsprogrammet är i sig inte bindande men fungerar som ett diskussionsunderlag eller ramverk inom vilket de berörda i processen håller sig. Två analyser har tillämpats i examensarbetet, varav den ena är den norska analysen kvalitativ stedsanalyse. Denna analys är subjektiv och intuitiv och baseras på synen att landskap och bebyggelse måste stämma för att platsen ska kännas som hemma. Ett centralt begrepp i den kvalitativa stedsanalysen är genius loci som betyder platsen själ. Genom att tillämpa den kvalitativa stedsanalysen på Borensberg kan man till exempel urskilja vissa dominerande drag, både när det gäller landskapet och bebyggelsen. Landskapsdragen är väldigt påtagliga och bebyggelsen har traditionellt sett format gatunät efter höjdkurvor vilket har betonat landskapet på ett väldigt karaktäristiskt sett. Detta är något som har framhävts och tagits till vara på även i det följande gestaltningsprogrammet. Den andra analysen som tillämpats är en SWOT-analys. Ur denna analys framgår ett antal svagheter och hot men också många möjligheter och styrkor. Bland annat framkommer brister i centrum med misskötta offentliga rum och få mötesplatser. I gestaltningsprogrammet som är själva förslagsdelen, anges ett övergripande förhållningssätt. Det är viktigt att betona att det inte är något planförslag, utan mer principiella idéer som har utarbetats. Programmet betonar vikten av att framhäva de kvaliteter som finns i Borensberg. Trots att många nya bostäder tillskapas är det viktigt att platsens karaktär behålls. Genom att ha kvar sambandet, den röda tråden mellan dåtid, nutid och framtid så kan vi få bra boendemiljöer. Detta examensarbete visar förhoppningsvis att även mindre samhällen som Borensberg har många kvaliteter som är värda att bevara, belysa och framhäva. Att man genom en måttfull och smakfull planering kan hitta värden som ofta varit bortglömda.

  • 74.
    Säw, Annika
    Blekinge Institute of Technology, Department of Spatial Planning and Civil Engineering.
    På två hjul i Karlskrona -en studie av det befintliga cykelvägnätets hållbarhet utifrån trafiksäkerhet, standard, upplevd trygghet, tillgänglighet och trevnad.2003Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrunden till mitt val av Karlskrona som arbetsområde är ett intresse för hur förbättringar av cykelvägnätet kan öka förutsättningarna för användningen av cykeln som transportmedel i min hemstad. Karlskrona har en god potential att bli en mer aktiv cykelstad. Trots att staden har en speciellt form med sin placering på ett antal öar är den ändå väl samlad på en begränsad yta. Klimatet är bättre än för många andra cykelorter i Sverige, även om vinden är ett påtagligt inslag stora delar av året. I den teoretiska delen redogör jag för de vilkor och förutsättningar som gäller för planering av cykelvägar. Här beskrivs också kvalitetsmålen, trafiksäkerhet, standard, upplevd trygghet, framkomlighet och tillgänglighet, trevnad samt mer och fler cyklister. Jag har också studerat hur några andra kommuner arbetat med cykelvägar för ett antal orter av olika storlek både i Sverige och Danmark. Analysen av Karlskronas cykelvägnät omfattar de i teorin beskrivna kvalitetsmålen. I mitt arbete har jag genom att själv cykla runt i stadens cykelnät försökt att känna av vilka kvalitéer och brister som finns. Utifrån analysmaterialet har jag sedan tagit fram ett antal allmänna åtgärdsförslag för respektive kvalitetsmål, som redovisas i bild och text för platser eller sträckor i cykelvägnätet där åtgärdsbehov föreligger.

  • 75.
    Söderberg, Fredrik
    Blekinge Institute of Technology, Department of Spatial Planning and Civil Engineering.
    Europan 6 i Växjö: analys och förslag2001Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Examensarbetet har sin grund i programmet för den del av arkitekttävlingen Europan 6 som är förlagd till Växjö. Det huvudsakliga resultatet av arbetet är en stadsanalys av Växjö och mot bakgrund av den ett stadsplaneförslag för en del av Växsö stad.

  • 76. Törnqvist, Anders
    et al.
    Corrander, Jukka
    How Planners and Small Business entrepreneurs View Industrial Environments: The need and possibility for a planning dialogue1997Report (Other academic)
    Abstract [en]

    A picture sorting study with small groups of urban planners and small business entrepreneurs was carried out in order to explore the conceptualization of industrial environments. The participants were asked to sort and characterize 20 photographs of industrial buildings, selected to illustrate a broad range with regard to age, size, standard, exterior design and possible use. Multidimensional scaling analysis and other statistical techniques revealed significant differences between the two groups, where primarily the use of branch classifications discriminated between them. In contrast, consensus analysis of the sortings as such showed no significant differences, indicating the possibility of a dialogue. The results are interpreted and discussed in the context of communicative planning theory and potential conflicts in the industrial property market between owners and occupiers.

  • 77.
    Vindelman, Anna
    Blekinge Institute of Technology, Department of Spatial Planning and Civil Engineering.
    Trygghet och säkerhet i 60-talets bostadsområden. Exemplet Dalbo i Växjö.2001Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete undersöker hur man med hjälp av fysisk planering och gestaltning kan skapa förutsättningar för trygghet och säkerhet i 60-talens bostadsområden. Som ett exempelområde har Dalbo i Växjö använts. Efter en historisk och teoretisk genomgång presenteras förslag till förändringar som kan gynna tryggheten och säkerheten i Dalbo En historisk bakgrund till 60-talets bostadsbyggande och förändringsarbeten i socialt utsatta område ges. Den visar att den samhällsekonomiska utvecklingen, tillsammans med det samhällspolitiska klimatet och den nya tekniken under 60-talet fick stark inverkan på vad som byggdes. Erfarenheter från förändrings-arbeten visar att det krävs ett multisektoriellt arbetssätt för att lyckas i de mest utsatta bostadsområdena. Studier om brott och rädsla pekar på att brottsligheten har minskat under 90-talet, samtidigt som känslan av otrygghet har ökat. Det visar sig också att boendet har betydelse för risken att bli utsatt för brott och för att utveckla rädsla. Det brottsförebyggande arbetet i Sverige har under de senaste åren gått från att vara helt socialt preventivt till att bli mer situationellt. En genomgång av brottsförebyggande arbeten upplyser om att de flesta av dom vilar på en blandning av arkitekten Oscar Newmans och journalisten Jane Jacobs teorier. Det visar sig också att målsättningar och åtgärder är gemensamma för många brottsförebyggande arbeten. Följande målsättningar har många brottsförebyggande arbetena gemensamt: Kontinuerligt stadsmönster Funktionsblandning Tillgänglighet Orienterbarhet Social kontroll Personligt ansvar Inventering och analys av Dalbo visar att området har stora brister vad gäller faktorer som antas skapa en trygg och säker stadsdel. Hyresgästerna upplever det som problematiskt med områdets dåliga rykte, den höga omflyttningen och nedskräpningen. Förslaget, som är en blandning av social och situationell prevention, har som målsättning att bättre knyta Dalbo till omkringliggande områden och öka tillgängligheten, genom att bland annat förbättra anseendet. Målsättningen är även att skapa ordning och överblick i ytor av olika dignitet, öka variationen i området och öka andelen gemensam och privat mark.

  • 78.
    Wårdsäter, Josef
    Blekinge Institute of Technology, Department of Spatial Planning and Civil Engineering.
    Borgholm. Det offentliga rummet i sommarstaden.2003Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Hur reglering av det offentliga rummet ter sig i sommarstaden. Typexempel Borgholm.

  • 79. Öresjö, Eva
    Att vända utvecklingen: kommenterad genomgång av aktuell forskning om segregation i boendet1996Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det finns inte någon lösning med stort L, som i ett trollslag löser problemen i våra mest utsatta stadsmiljöer. Beredskapen måste ständigt vara hög och angreppssätten flexibla. Det är några kommentarer i denna skrift, ett bidrag i den aktuella debatten om segregationen. Förhoppningsvis blir skriften en hjälp i SABO-företagens viktiga arbete med att vända utvecklingen i områden där arbetslösheten, bidragsberoendet, brottsligheten och servicen utvecklas negativt - med dåligt rykte och tomma lägenheter som följd. Eva Öresjö har gått igenom de senare årens forskning, beskriver och kommenterar resultaten.

  • 80.
    Öresjö, Eva
    Blekinge Institute of Technology, Department of Spatial Planning and Civil Engineering.
    Bostadsområdet: etnicitetens arena1996Conference paper (Refereed)
  • 81.
    Öresjö, Eva
    Blekinge Institute of Technology, Department of Spatial Planning and Civil Engineering.
    Det gäller att inte ge upp!1997In: Stadslandskapet: sönderfall eller läkning / [ed] Nyström, Louise, Karlskrona: Stadsmiljörådet : Boverket , 1997, p. 79-83Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det finns ingen dunderhonung! Det finns ingen lösning med stort L! I de mest utsatta förortsmiljöerna lurar ständigt nya faror runt hörnet. Beredskapen nåste därför vara ständigt hög och angreppssätten flexibla. De måste spänna över ett brett register av både fysiska, sociala och kulturella faktorer. Det måste finnas både kontinuitet och förnyelse. Det gäller att inte rasera det man lyckas bygga upp. Samtidigt får man inte fastna i gamla hjulspår och tankesätt utan hela tiden tänka nytt och ta nya tag för att skapa de positiva motkrafter som denna typ av områden så väl behöver.

  • 82. Öresjö, Eva
    Lokalt områdesarbete i socialt utsatta stadsmiljöer. Exemplet Råslätt1997In: Välfärdens operatörer: social planering i brytningstid, Umeå: Boréa [i samarbete med] Byggforskningsrådet , 1997, p. 159-186Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Att arbeta med socialt områdesaarbet i utsatta stadsmiljöer det är som att arbeta i ständigt pågående samhällsarbet. Det finns ingen "dunderhonung". Det finns ingen lösning med stort L, som ei ett trollslag löser stadsbyggandets problem. I denna typ av miljöer tycks ständigt nya faror "lura runt hörnet". Beredskapen måste därför vara ständigt hög och angreppssätten flexibla. De måste spänna över ett brett register av både sociala, kulturella och fysiska aspekter.

  • 83. Öresjö, Eva
    Neighbourhood Integration and Mobilization1997In: Swedish Planning: Towards Sustainable Development / [ed] Guinchard, Claes Göran, Gävle: Swedish Society for Town and Country Planning , 1997, p. 42-46Chapter in book (Other academic)
  • 84. Öresjö, Eva
    Råslätt: ett av miljonprogrammets invandrartäta områden1996In: Etnicitet, segregation och kommunal planering / [ed] Bohm, Kerstin; Khakee, Abdul, Stockholm: Nordiska institutet för samhällsplanering , 1996, p. 64-77Chapter in book (Other academic)
  • 85. Öresjö, Eva
    Råslätt. Igår-idag-imorgon. En retrospektiv studie i ett storskaligt miljonprogramsområde1996Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En solig aprildag 1973 besökte jag för första gången förortsområdet Råslätt i Jönköping. Besöken har därefter varit otaliga liksom kontakterna med olika grupper av Råslättsbor och Råslättsverksamma. I närmare åtta år efter detta, mitt första besök, hade jag en kontinuerlig och fortlöpande kontakt, dels genom mitt avhandlingsarbete, dels som projektsekreterare i Bostadssociala delegationens för-söksverksamhet i området, dels genom ett utredningsuppdrag för fritidsförvaltningen i Jönköpings kommun. Därefter gick det 7 år innan jag en gråmulen septemberdag 1988 ånyå besökte Råslätt. Det var vid det tillfället, som idén väcktes att vända åter för att i en retrospektiv studie beskriva och analysera det arbetsätt som utvecklats på lokal områdesnivå och som de, som jag sammanträffade med, uppfat-tade som så positivt för utvecklingen i området. Av olika skäl skulle det dock dröja ytterligare drygt fyra år innan idén från 1988 kunde omsättas i ett konkret forskningsarbete. Under de senaste två åren har så Råslätts utveckling ånyå upptagit mitt intresse. Resultatet av detta arbete finns redovisat i denna rapport, där Råslätts historia är tecksnad alltsedan de första besluten fattades att exploatera Råslätts Gård för bostadsbebyggelse. Men den nu föreliggande rapporten visar också att 80-talets positiva utvecklingsspiral har brutits. Hos mig som forskare väcker det frågor kring välfärdsuppbyggnad och bostadssociala kvaliteter, om strukturellt betingad arbetslöshet och etnisk segregering. Även i fortsättningen kommer därför Råslätt att vara en följeslagare i mitt forskningsarbete. Jag kommer ånya att intervjua de som bor och de som arbetar i området och som alltid välvilligt ställt sin tid till mitt förfogande. Ett varmt tack till Er alla, som hjälpt mig att genomföra mitt forskningsarbete!

  • 86.
    Öresjö, Eva
    Blekinge Institute of Technology, Department of Spatial Planning and Civil Engineering.
    Staden och den sociala hållbarheten1997In: Urban, ISSN 1400-2868 , no 13, p. 9-11Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Detta nummer av Urban är en dokumentation av Stadsmiljörådets årskonferens "Från bostadsbyggande till stadspolitik", som ägde rum i Stockholm den 22 november 1997. I artikeln "Staden och den sociala hållbarheten" berörs två frågeställningar, nämligen - Varför har den sociala hållbarheten tillkommit på dagordningen - Vad innebär social hållbarhet och hur kan man arbeta för att stärka den

  • 87. Öresjö, Eva
    Stadsutveckling och välfärdsuppbyggnad i ett internationellt perspektiv1997In: Välfärdens operatörer: social planering i brytningstid, Umeå: Boréa [i samarbete med] Byggforskningsrådet , 1997, p. 211-222Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det är inte bara välfärdsstaten som hamnat i en återvändsgränd. Detsamma gäller även själva stadsbyggandet. Uppbrottet från det funktionalistiska stadsplanetänkandet har skapat ett tomrum. Det finns inte längre någon bärande metateori för den moderna staden. Med hjälp av interntionella utblickar diskuteras konsekvenserna av detta för utsatta grupper.

  • 88. Öresjö, Eva
    Sverige: bostadspolitik mot segregation1997In: Boligpolitik mod segregation, København: Nordisk Ministerråd : Nordisk Råd , 1997, p. 193-253Chapter in book (Other academic)
  • 89.
    Öresjö, Eva
    Blekinge Institute of Technology, Department of Spatial Planning and Civil Engineering.
    There is no panacea1996In: Swedish building research, ISSN 1400-6995, no 1, p. 2-4Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Many Swedish high-rise housing estates are creaking at the seams today, especially those which have a difficult immigrant situation. There is a great risk that we may try and apply easy solutions, says Eva Örsjö. These do not exist, but there is an approach to problem areas which works. It is based on reinforcing the positive forces and counteracting the negative ones.

  • 90. Öresjö, Eva
    et al.
    Alkebäck, Rolf
    Gerdemark, Tommy
    Hedström, Edit
    Heglert, Håkan
    Löfgren, Ronnie
    Norrsell, Johan
    Samuelsson, Thomas
    Trendbrott i ett bostadsområde under stress1997In: Bostadsområden under stress, SABO , 1997, p. 11-29Chapter in book (Other academic)
12 51 - 90 of 90
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf