Change search
Refine search result
123456 51 - 100 of 274
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Brennan, Ciara
    et al.
    University of Iceland, ISL.
    Rice, James Gordon
    University of Iceland, ISL.
    Traustadóttir, Rannveig
    University of Iceland, ISL.
    Anderberg, Peter
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    How can states ensure access to personal assistance when service delivery is decentralized?: A multi-level analysis of Iceland, Norway and Sweden2017In: Scandinavian Journal of Disability Research, ISSN 1501-7419, E-ISSN 1745-3011, Vol. 19, no 4, p. 334-346Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Article 19 of the United Nations (UN) Convention on the Rights of Persons with Disabilities requires states to ensure that persons with disabilities have access to a range of support services, including personal assistance. The Convention is an agreement between state parties and the UN. However, in practice, disability services are often implemented at the local level. Drawing on the findings of qualitative research in Iceland, Norway and Sweden, this paper examines a paradox whereby states commit to ensure access to support services, but decentralize responsibility to autonomous and independent local governments. A multi-level governance framework is applied to analyse the findings of qualitative inquiry with policy-makers, local government officials and leaders of independent living organizations in all three Nordic countries. A multi-level analysis highlights the tensions and contradictions between decentralization and human rights commitments. © 2016 Nordic Network on Disability Research

  • 52. Brennan, Ciara
    et al.
    Traustadóttir, Rannveig
    Rice, James
    Anderberg, Peter
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Negotiating independence, choice and autonomy: experiences of parents who coordinate personal assistance on behalf of their adult son or daughter2016In: Disability & Society, ISSN 0968-7599, E-ISSN 1360-0508, Vol. 31, no 5, p. 604-621Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Article 19 of the UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities requires states to provide personal assistance services. This article is based on qualitative research in Iceland, Norway and Sweden, carried out between 2012 and 2013. The overall study focused broadly on the implementation of Article 19. This article, however, reports findings based on a particular group of participants within the larger study: non-disabled parents who coordinate personal assistance schemes for their adult son or daughter. The article examines the various ways in which the parents, the majority of whom were mothers, negotiate principles of independence, choice and autonomy for their adult son or daughter who requires intensive support, including assistance with communicating. The aim is to explore, in the context of the Convention and the principles of the independent living movement, how to acknowledge and conceptualise personal assistance schemes that require another person to manage on behalf of the user. © 2016 Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group

  • 53.
    Brunström, Albert
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Mathiasson, Viktor
    Blekinge Institute of Technology.
    Om jag inte skrattar, gråter jag!: En litteraturstudie om upplevelsen av humor i omvårdnaden ur ett patientperspektiv2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Humor är ett mångfacetterat begrepp som har en god psykologisk och fysiologisk påverkan på patienterna. Trots sina positiva effekter har humor länge varit ett svårt ämne inom hälso- och sjukvård. Humor i vården handlar bland annat om att lätta upp den allt som oftast allvarliga stämning som kan finnas. Humor har en stor roll i etableringen av en god vårdrelation som i sin tur påverkar patienters upplevelse av vården.Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av humor mellan sjuksköterska och patient i omvårdnaden.Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats som grundades på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet presenteras två huvudkategorier. Den första Humor kan förbättra omvårdnaden med tillhörande underkategorier Upplevelse av att humor stärker vårdrelationen, Upplevelse av att humor förbättrar kommunikationen, Upplevelse av att kunna hantera känslor och situationer med hjälp av humor, Upplevelse av att bli stärkt och må bättre av humor, Upplevelse av humor som en lämplig del i omvårdnaden. Den andra huvudkategorin Humor kan försämra omvårdnaden med tillhörande underkategorier Upplevelse av humor som en olämplig del i omvårdnaden samt Upplevelse av negativa konsekvenser av humor.Slutsats: Patienter upplever att humor är en essentiell del i omvårdnaden. Humor upplevdes ha flera terapeutiska fördelar. Den sågs även stärka den mellanmänskliga vårdrelationen och bidrog till kommunikativa fördelar mellan sjuksköterskan och patienten. Genom att etablera humor i vården kan sjuksköterskan skapa en bättre och mer personcentrerad omvårdnad.

  • 54.
    Carlsson, Lisa
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Glimsjö, Jenny
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    De är antingen våra eller deras, aldrig bådas: Sjuksköterskors upplevelser av samverkan kring de mest sjuka äldre vid akut försämring i hemmet - En kvalitativ studie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background: Reduced general condition at home among the most frail elderly are common. Collaboration of care is necessary as many different health care providers often are involved. Since nurses often meet the most frail elderly in their home in these situations they dependent ona well-functioning collaboration between the health care providers. Aim of this study was to elucidate nurses experiences of collaboration of care around the mostfrail elderly when reduced general condition at home. Method: Qualitative focusgroupinterviews with fifteen nurses from community based care,primary care, ambulance care and emergency care with experience of caring for the most frailelderly and collaboration of care in the elderly’s home. According to the qualitative contentanalysis described by Bernard (1996) the focusgroupinterviews were analysed. Result: The result consists of the two main categories Alone in the team and The pursuit forinformation and the six subcategories To represent the most frail elderly, Absence of medicalassessment, Interaction between colleges, The importance of information, Absence of shared ITsystem and The want of sharing information. Conclusion: Nurses consider collaboration of care as necessary amongst the most frail elderlywhen reduced general condition at home. The result indicate that collaboration of care is difficultto achieve. To meet the needs of the most frail elderly in these situations nurses desires a changein structure to provide for team collaboration, approvement in communication and in sharinginformation. According to nurses, this would benefit collaboration of care and the personcentered care.

  • 55.
    Christensson, Ylva
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Wickström, Emelie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Upplevelsen av återhämtning efter en kranskärlsoperation: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom är globalt sett, den dominerande orsaken till mortalitet. Tack vare de allt mer utvecklade behandlingsmetoderna, är det idag fler som överlever. En av dessa behandlingsmetoder är kranskärlsoperation, vilken är nödvändig vid förekomst av komplicerad kranskärlssjukdom. Det är en omfattande operation som kan resultera i såväl fysiska som psykiska konsekvenser för en individ. För att sjuksköterskan ska förstå individens upplevelse av återhämtningsprocessen, krävs god kunskap om operationens innebörd och likaså förståelse för vilka faktorer som spelar in under återhämtningsprocessen.

    Syfte: Syftet med denna studie var, att beskriva individers upplevelse av återhämtning efter en kranskärlsoperation.

    Metod: För att besvara studiens syfte, har en litteraturstudie med kvalitativ design använts. Studien är baserad på 13 vetenskapliga artiklar, som har sökts fram i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. 

    Resultat: Resultatet visade att olika upplevelser under återhämtningsprocessen kan påverka individerna. Ur analysen framkom tre kategorier som visade hur återhämtningsprocessen kunde upplevas. Dessa var begränsningar i vardagen, behovet av stöd och tillbaka till livet.

    Slutsats: Efter en kranskärlsoperation är det många faktorer som påverkar en individs upplevelse av återhämtningsprocessen. Genom en god förståelse av individens situation, tydlig information och praktisk vägledning, kan sjuksköterskan bidra till en gynnsam återhämtningsprocess i individens vardag.  

  • 56.
    Christiansen, Line
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Fagerstrom, Cecilia
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Nilsson, Lina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Nurses' Use and Perception of an Information and Communication Technology System for Improving Coordination During Hospital Discharges A Survey in Swedish Primary Healthcare2017In: Computers, Informatics, Nursing, ISSN 1538-2931, E-ISSN 1538-9774, Vol. 35, no 7, p. 358-363Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    To facilitate communications between care levels and improve coordination during hospital discharges, there is great potential in using information and communication technology systems, because they can significantly help to deter unnecessary readmissions. However, there is still a lack of knowledge about how often nurses use information and communication technology and the indicators related to its use. The aims of this study were to describe the indicators related to nurses' use of an information and communication technology system for collaboration between care levels and to estimate whether the level of use can be related to nurses' perceptions of the information and communication technology system's contribution to improve coordination during hospital discharges. A quantitative survey of 37 nurses from 11 primary healthcare centers was performed in a county in southern Sweden. The data were analyzed using descriptive and comparative analyses. The results showed that perceptions concerning the information and communication technology system's usability and time consumption differed between nurses who used the system and those who did not. Simultaneously, the nurses were rather unaware of the ability of the information and communication technology system to improve coordination during patient discharges.

  • 57.
    Clarelid, Andreas
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjösvärd, Evelina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Att leva med en tarmstomi: En kvalitativ litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Antalet personer med stomi har ökat. Tarmstomi innefattar ileostomi och kolostomi. Vid tarmstomi skapas en öppning i buken och en del av tarmen sys upp utvärtes på huden. Avföring och gasbildning avlägsnas därmed från kroppen via öppningen i buken. Att erhålla en tarmstomi medför en förändrad kroppsfunktion och därmed en förändring i vardagen, upplevelsen av att leva med en tarmstomi kan variera och upplevas både positivt och negativt.

    Syfte: Studiens syfte var att belysa personers upplevelse av att leva med en tarmstomi.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskats utifrån Forsberg och Wengströms granskningsmall för kvalitativa artiklar. Dataanalysen är baserad på Graneheim och Lundmans innehållsanalys.

    Resultat: I resultatet framkom det tre kategorier: en förändrad kropp, stomins påverkan på det sociala livet och att anpassa sig till en ny livssituation. I resultatet framkom det att leva med en tarmstomi innebär en stor förändring som påverkar individernas liv på olika sätt.

    Slutsats: Upplevelsen av att leva med en tarmstomi kan variera. Upplevelsen kan vara att personerna har svårt att acceptera den nya livssituationen och anpassa sig till en förändrad kropp medan andra upplevde tarmstomin som en befrielse och var tacksamma över förändringen.

  • 58.
    Dahlgren, Marcus
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Hessbo, Charlotta
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Personers upplevelser av återhämtningsperioden efter en hjärtinfarkt: vägen mot en hälsosam transition2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de vanligaste sjukdomarna och innebär livsomvälvande förändringar. Tiden efter hjärtinfarkten präglas av sårbarhet och att anpassa sig till den nya livssituationen. Återhämtningsperioden efter hjärtinfarkten är en transition i livet, som innebär att gå från ett tillstånd till ett annat, och påverkas av inre och yttre faktorer i personens liv. För att kunna ge ett bra stöd och främja en hälsosam transition är det viktigt att sjuksköterskan har en god förståelse för vad som påverkar återhämtningsperioden i en positiv eller negativ riktning.

    Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av återhämtningsperioden efter en hjärtinfarkt för att uppmärksamma vad som främjar och hämmar en hälsosam transition.

    Metod: För att svara på syftet gjordes en systematisk litteraturöversikt med inspiration från Roséns (2017) beskrivning. Nio kvalitativa artiklar inkluderades i analysen som genomfördes enligt Elo och Kyngäs (2008) beskrivning av deduktiv innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet visade att det som främjar en hälsosam transition handlar om positiv livshantering, välgörande livsstil och stödjande socialt nätverk. Vidare visade resultatet att det som hämmar en hälsosam transition handlar om negativa känslor, begränsad fysisk kapacitet och problematik i socialt nätverk.

    Slutsats: För att kunna se personens unika förutsättningar för att uppnå en hälsosam transition, är det viktigt att sjuksköterskan ökar sin kunskap om den transition som personen genomgår och har en god och öppen relation med personen.

  • 59.
    Dalago, Haline Renata
    et al.
    Fed Univ Santa Catarina UFSC, BRA.
    Schuldt Filho, Guenther
    Fed Univ Santa Catarina UFSC, BRA.
    Rodrigues, Monica Abreu
    Paulista Univ UNIP, BRA.
    Renvert, Sterfan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Bianchini, Marco Aurelio
    Fed Univ Santa Catarina UFSC, BRA.
    Risk indicators for Peri-implantitis: A cross-sectional study with 916 implants2016In: Clinical Oral Implants Research, ISSN 0905-7161, E-ISSN 1600-0501, Vol. 28, no 2, p. 144-150Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objectives: The aim of this study was to identify systemic and local risk indicators associated with peri-implantitis. Material and methods: One hundred eighty-three patients treated with 916 osseointegrated titanium implants, in function for at least 1 year, were included in the present study. The implants were installed at the Foundation for Scientific and Technological Development of Dentistry (FUNDECTO) - University of Sao Paulo (USP) - from 1998 to 2012. Factors related to patient’s systemic conditions (heart disorders, hypertension, smoking habits, alcoholism, liver disorders, hepatitis, gastrointestinal disease, diabetes mellitus I and II, hyperthyroidism or hypothyroidism, radiation therapy, chemotherapy, menopause, osteoporosis, active periodontal disease, history of periodontal disease and bruxism), implant’s characteristics (location, diameter, length, connection, shape, and antagonist), and clinical parameters (wear facets, periodontal status on the adjacent tooth, plaque accumulation on the adjacent tooth, modified plaque index, sulcus bleeding index, probing depth, bleeding on probing, width of keratinized tissue and marginal recession). Results: An increased risk of 2.2 times for history of periodontal disease (PD), 3.6 times for cemented restorations compared to screw-retained prostheses, 2.4 times when wear facets were displayed on the prosthetic crown and 16.1 times for total rehabilitations when compared to single rehabilitations were found. Logistic regression analysis did not show any association between the implant’s characteristics and peri-implantitis. Conclusions: A history of periodontal disease, cemented prostheses, presences of wear facets on the prosthetic crown and full mouth rehabilitations were identified as risk indicators for peri-implantitis. Implants’ characteristics were not related to the presence of peri-implantitis. © 2016 John Wiley & Sons A/S.

  • 60.
    Damevska, Daniella
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Saxmo, Fanny
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Yngre personers upplevelser av rehabilitering efter en stroke: En studie av patografier2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:  Stroke innebär inte endast ett tillstånd utan består utav flera olika tillstånd med samma symtombild (Appelros, 2012). Stroke uppstår antingen som en blödning eller en propp i hjärnan och leder till att en del av hjärnan skadas på grund utav en nedsatt blodcirkulation (Ericson & Ericson, 2012). När ett blodkärl i hjärnan brister uppstår en blödning och det bildas en lokal tryckökning (Jönsson, 2016). Blödningen som orsakas av kärlbristningen kan i det akuta skedet ge upphov till medvetslöshet och kan även leda till döden.

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka yngre personers upplevelse av rehabiliteringen efter en stroke.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på patografier har använts och patografierna har analyserats i enlighet med Graneheim och Lundmans (2003) innehållsanalys.

    Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier: Varierande känslor i samband med rehabilitering samt miljöns betydelse för rehabilitering. Personerna i resultatet upplevde många olika känslor i samband med rehabiliteringen såsom orkeslöshet, rädslor och glädje. Vidare belyste personerna sina upplevelser angående den rehabilitering de hade att tillgå.

    Slutsats: I resultatet framkom en upplevelse av att inte få den rehabilitering som var nödvändig vilket ledde till att rehabiliteringsprocessen upplevdes som ineffektiv. Vidare framkom det även att ett flertal olika känslor kunde relateras till rehabiliteringen, såsom orkeslöshet, trötthet och även glädje i samband med olika rehabiliteringsmoment.

  • 61.
    Danielsson, Johan
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Elmgren, Tommy
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Det dagliga livet under rehabiliteringen efter insjuknandet i stroke: En kvalitativ litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige lever ungefär 100 000 personer med någon form av komplikation av stroke. Efter insjuknande i stroke kan personen uppleva förändring som osäkerhet, oro eller att personens kropp känns främmande. Komplikationer som kan uppkomma vid tillfälligt begränsad syretillförsel till hjärnan är afasi, minnespåverkan, halvsidesförlamning och begränsningar i synen.

    Syfte: Syftet var att beskriva personer som insjuknat i stroke upplevelser av deras dagliga liv under rehabilitering efter utskrivning ifrån sjukhus.

    Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa artiklar. Artiklarna har granskats efter Critical Appraisal Skills Programme bedömningsmall. Analysen utfördes med hjälp av Graneheim och Lundsmans beskrivning av innehållsanalys.

    Resultat: Dataanalysen resulterade i sex olika kategorier som berör deltagarnas fysiska komplikationer efter en stroke samt de begränsningar insjuknandet i stroke kan medföra. Deltagarna utvecklade strategier för att klara av rehabiliteringen och det dagliga livet samt den osäkerhet och de rädslor som deltagarna levde med. Sociala relationer kan påverkas efter insjuknandet i stroke vilket skapar förändring och en osäkerhet inför framtiden.

    Slutsats: Strategier för att klara av det dagliga livet och rehabiliteringen blev betydande för deltagarna. Det beskrevs även att de blev beroende av sina anhöriga för att klara det dagliga livet samt de ekonomiska problem som kan följa efter en stroke. Behovet av att patienten får berätta sin berättelse blev mer självklart eftersom alla som insjuknar i stroke får olika komplikationer efter insjuknandet. 

  • 62.
    Davidsson, Tove
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Gunnarsson, Amanda
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Kvinnors upplevelser av att leva med MS: En litteraturstudie baserad på patografier2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:  Multipel skleros (MS) är en neurologisk sjukdom som påverkar hela centrala nervsystemet, hjärnan och ryggmärgen. De individer som får diagnosen MS kan känna förtvivlan av sjukdomen och utveckla ihållande depressioner. Symtomen av sjukdomen kan göra så att individerna påverkas både psykiskt och fysiskt. Sjuksköterskan har en central roll att vårda individer med sjukdomen MS och försöka minska obalansen av hälsan som kan påverkas av den förändrade livssituationen.  

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med MS.

    Metod: Metoden som användes för att besvara studiens syfte var en kvalitativ litteraturstudie baserad på patografier. Dataanalysen i studien gjordes med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Fyra huvudkategorier framkom och åtta stycken underkategorier: Motstridiga tankar och känslor, sjukdomens påverkan, när vardagen kommer tillbaka och när livet vänder. Kvinnorna upplevde att livet inte kunde fortsätta som tidigare, de kunde inte undvika att sjukdomen påverkade deras liv och de upplevde ibland att sjukdomen höll på att sluka dem helt och hållet. Gemensamt för kvinnorna var att de började känna en rädsla över vilka konsekvenser sjukdomen skulle medföra i deras liv och då var kvinnornas närstående ett stort stöd för dem. Två av kvinnorna påbörjade en behandling vilket gav dem hopp och tacksamhet för framtiden. Sjukdomen MS krävde en omställning i livet och kvinnorna behövde nu försöka anpassa sig till sin nya vardag.

    Slutsats: Att insjukna i MS gav kvinnorna olika upplevelser i stort mångfald där de handskas med olika tankar och känslor som resulterar i ett nytt perspektiv om livet. Trots kvinnornas nya omställning i livet menade de att livet ändå kunde levas bra i förhållande till sjukdomen MS. Denna litteraturstudie visar på att kvinnorna behöver stöd från andra för att klara av det dagliga livet. Mer forskning behövs för att sjuksköterskan skall kunna tillgodose individens behov utifrån personcentrerad omvårdnad.

  • 63.
    Edlund, Linnea
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Karlsson, Amanda
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    När en familjemedlem vårdas i livets slutskede - anhörigas upplevelser: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Palliativ vård delas in i en tidig och en sen fas. Den sena fasen definieras som livets slutskede där målsättningen är att bland annat lindra lidande, bidra till god livskvalité samt erbjuda stöd till anhöriga. Anhöriga har ofta en betydande roll i livets slutskede och det är därför av betydelse att beskriva anhörigas upplevelser när deras familjemedlem är i livets slutskede för att sjukvårdspersonalen på somatiska vårdavdelningar ska få ökad kunskap och förståelse.

    Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser när en familjemedlem vårdas i livets slutskede på en somatisk vårdavdelning.

    Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. De vetenskapliga artiklarnas resultatdelar analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.

    Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; betydelsen av information beskriver att anhöriga upplevde att det var betydelsefullt att få information, betydelsen av omsorg som beskriver anhörigas upplevelser av omsorg från sjukvårdspersonalen, betydelsen av stöd som beskriver att anhöriga kunde uppleva en osäkerhet och att stödet var av betydelse samt betydelsen av att vara tillsammans där anhöriga upplevde ett behov av att vara tillsammans med sin familjemedlem och att det kunde hjälpa dem hantera situationen.

    Slutsats: Det är av betydelse att de anhöriga får information, omsorg och stöd från sjukvårdspersonalen men även att de anhöriga får tillbringa tid tillsammans med sin familjemedlem som vårdas i livets slutskede på en somatisk vårdavdelning. Ytterligare sammanställningar kan behövas för att beskriva anhörigas upplevelser när deras familjemedlem vårdas i livets slutskede. 

  • 64.
    Einarsson, Maria
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Lennartsson, Lina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Att leva med Amyotrofisk lateralskleros: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är ett samlingsnamn för en rad olika neurodegenerativa sjukdomar. Gemensamt och karaktäristiskt för dessa sjukdomar är att de är progressiva och successivt bryter ner det motoriska nervsystemet. För att kunna tillgodose dessa personers omvårdnadsbehov så är det av vikt att sjuksköterskan besitter kunskaper om hur det är att leva med ALS. Sammanställning av litteraturen om personers upplevelse av sin sjukdom är betydelsefull och kan hjälpa sjuksköterskor till att bättre möta omvårdnadsbehoven och bidra till en mer personcentrerad omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelse av att leva med amyotrofisk lateralskleros. Metod: En litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna analyserades med en manifest innehållsanalys beskriven av Graneheim och Lundman. Resultat: Resultatet speglar personers upplevelse av att leva med amyotrofisk lateralskleros genom tre kategorier innehållande underkategorier. Kategorierna är Känslomässig påverkan, Existentiella frågor och mening i livet samt Förändrad livssituation. Slutsats: Att leva med ALS visade sig kunna upplevas på många olika sätt och man kan se individuella skillnader i upplevelsen av detta. Insjuknandet i ALS medför en rad olika fysiska förändringar men även förändringar i hur livet värderas, sättet att tänka på sina anhöriga och sättet att utföra vardagliga aktiviteter. Dessa förändringar hos den som insjuknat orsakar en rad olika känslor som måste tas i beaktan för att förstå den specifika individens upplevelser. Föreliggande studie skapar en förståelse för hur det kan kännas att leva med ALS som skulle kunna användas av sjuksköterskor för att utveckla omvårdnaden av denna grupp personer. Vidare forskning krävs för att sjuksköterskor ska bli mer medvetna om hur en person kan uppleva att leva med ALS för att i större utsträckning kunna utföra personcentrerad omvårdnad.

  • 65.
    Eivazzadeh, Shahryar
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Anderberg, Peter
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Larsson, Tobias
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Mechanical Engineering.
    Fricker, Samuel
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Computing, Department of Software Engineering. University of Applied Sciences and Arts Northwestern Switzerland.
    Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Evaluating Health Information Systems Using Ontologies2016In: JMIR Medical Informatics, ISSN 2291-9694, Vol. 4, no 2, article id e20Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: There are several frameworks that attempt to address the challenges of evaluation of health information systems by offering models, methods, and guidelines about what to evaluate, how to evaluate, and how to report the evaluation results. Model-based evaluation frameworks usually suggest universally applicable evaluation aspects but do not consider case-specific aspects. On the other hand, evaluation frameworks that are case specific, by eliciting user requirements, limit their output to the evaluation aspects suggested by the users in the early phases of system development. In addition, these case-specific approaches extract different sets of evaluation aspects from each case, making it challenging to collectively compare, unify, or aggregate the evaluation of a set of heterogeneous health information systems.

    Objectives: The aim of this paper is to find a method capable of suggesting evaluation aspects for a set of one or more health information systems—whether similar or heterogeneous—by organizing, unifying, and aggregating the quality attributes extracted from those systems and from an external evaluation framework.

    Methods: On the basis of the available literature in semantic networks and ontologies, a method (called Unified eValuation using Ontology; UVON) was developed that can organize, unify, and aggregate the quality attributes of several health information systems into a tree-style ontology structure. The method was extended to integrate its generated ontology with the evaluation aspects suggested by model-based evaluation frameworks. An approach was developed to extract evaluation aspects from the ontology that also considers evaluation case practicalities such as the maximum number of evaluation aspects to be measured or their required degree of specificity. The method was applied and tested in Future Internet Social and Technological Alignment Research (FI-STAR), a project of 7 cloud-based eHealth applications that were developed and deployed across European Union countries.

    Results: The relevance of the evaluation aspects created by the UVON method for the FI-STAR project was validated by the corresponding stakeholders of each case. These evaluation aspects were extracted from a UVON-generated ontology structure that reflects both the internally declared required quality attributes in the 7 eHealth applications of the FI-STAR project and the evaluation aspects recommended by the Model for ASsessment of Telemedicine applications (MAST) evaluation framework. The extracted evaluation aspects were used to create questionnaires (for the corresponding patients and health professionals) to evaluate each individual case and the whole of the FI-STAR project.

    Conclusions: The UVON method can provide a relevant set of evaluation aspects for a heterogeneous set of health information systems by organizing, unifying, and aggregating the quality attributes through ontological structures. Those quality attributes can be either suggested by evaluation models or elicited from the stakeholders of those systems in the form of system requirements. The method continues to be systematic, context sensitive, and relevant across a heterogeneous set of health information systems.

  • 66.
    Eivazzadeh, Shahryar
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sanmartin Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Larsson, Tobias
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Mechanical Engineering.
    Fiedler, Markus
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Computing, Department of Technology and Aesthetics.
    Anderberg, Peter
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Most Influential Qualities in Creating Satisfaction Among the Users of Health Information Systems: A Study in Seven EU Countries2018In: JMIR Medical Informatics, Vol. 6, no 4, p. 3-21Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background:

    Several models suggest how the qualities of a product or service influence user satisfaction. Models, such as the Customer Satisfaction Index (CSI), Technology Acceptance Model (TAM), and Delone and McLean Information Systems Success (D&M IS), demonstrate those relations and have been used in the context of health information systems.

    Objective:

    We want to investigate which qualities foster greater satisfaction among patient and professional users. In addition, we are interested in knowing to what extent improvement in those qualities can explain user satisfaction and if this makes user satisfaction a proxy indicator of those qualities.

    Methods:

    The Unified eValuation using ONtology (UVON) method was utilised to construct an ontology of the required qualities for seven e-health applications being developed in the FI-STAR project, a European Union (EU) project in e-health. The e-health applications were deployed across seven EU countries. The ontology included and unified the required qualities of those systems together with the aspects suggested by the Model for ASsessment of Telemedicine applications (MAST) evaluation framework. Two similar questionnaires, for 87 patient users and 31 health professional users, were elicited from the ontology. In the questionnaires, user was asked if the system has improved the specified qualities and if the user was satisfied with the system. The results were analysed using Kendall correlation coefficients matrices, incorporating the quality and satisfaction aspects. For the next step, two Partial Least Squares Structural Equation Modelling (PLS-SEM) path models were developed using the quality and satisfaction measure variables and the latent construct variables that were suggested by the UVON method.

    Results:

    Most of the quality aspects grouped by the UVON method are highly correlated. Strong correlations in each group suggest that the grouped qualities can be measures which reflect a latent quality construct. The PLS-SEM path analysis for the patients reveals that the effectiveness, safety, and efficiency of treatment provided by the system are the most influential qualities in achieving and predicting user satisfaction. For the professional users, effectiveness and affordability are the most influential. The parameters of the PLS-SEM that are calculated allow for the measurement of a user satisfaction index similar to CSI for similar health information systems.

    Conclusions:

    For both patients and professionals, the effectiveness of systems highly contributes to their satisfaction. Patients care about improvements in safety and efficiency, while professionals care about improvements in the affordability of treatments with health information systems. User satisfaction is reflected more in the users' evaluation of system output and fulfilment of expectations, but slightly less in how far the system is from ideal. Investigating satisfaction scores can be a simple, fast way to infer if the system has improved the abovementioned qualities in treatment and care.

  • 67.
    Ekberg, Johanna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Westermark, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Att vara man och sjuksköterska i vården: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva manliga sjuksköterskors upplevelser att vara man och sjuksköterska i hälso- och sjukvård. Litteraturstudien utfördes med en induktiv ansats där forskning och litteratur på området sammanställdes. En sökning av relevanta studier gjordes i två olika databaser och resulterade i tretton studier som valdes till resultatet. Resultatet sammanställdes genom en kvalitativ innehålsanalys där tre huvudkategorier identifierades: Manliga sjuksköterskor upplever svårigheter i vårdandet, Fördomar mot manliga sjuksköterskor och Förväntningar på maskulinitet. Resultatet visar på att det finns många svårigheter att vara man och arbeta som sjusköterska i vården. Flera faktorer pekar på diskriminering, svårigheter att ge omvårdnad och förutfattade meningar om vad som är manligt kontra kvinnligt. Den feminina stämplen på sjuksköterskeyrket skapar ojämlikhet mellan könen och innebär en barriär för manliga sjuksköterskor. 

  • 68.
    Ekerot, Amanda
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Gemfeldt, Lisa
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Diabetes typ 2 och följsamheten till fysisk aktivitet: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som obehandlad eller dåligt skött, kan leda till svåra komplikationer. Emellertid är det en av få sjukdomar som till viss mån, går att kontrollera och styra med livsstilsförändringar, däribland fysisk aktivitet. Sjuksköterskans roll är att stötta, informera och ge individen råd, dock ligger mycket på personens egna vilja, drivkraft och motivation till att genomföra en förändring till ökad motion.

    Syfte: Syftet var att belysa följsamheten till fysisk aktivitet hos personer med diabetes typ 2.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna analyserades med Graneheim och Lundmans tolkning av en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: I resultatet framkom huvudkategorierna brist på motivation och egen drivkraft som motivation med tillhörande underkategorier hotande egenvårdskapacitet, avsaknad av socialt stöd, upplevelsen av att vara begränsad och miljöns betydelse respektive att förstå sin sjukdom, att leva med en rädsla för komplikationer, behov av stöd samt behov av kunskap.

    Slutsats: Det huvudsakliga fyndet som framkom i litteraturstudien berörde motivationens betydelse för följsamheten till fysisk aktivitet, hos personer med diabetes typ 2.

     

  • 69.
    Eklund, Inez
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Arvidsson, Lina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Motiverande samtal vid diabetes typ 2 – patienternas erfarenheter: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar dagligen. För patienterna med denna sjukdom kan det innebära att de behöver genomföra livsstilsförändringar och att de behöver ta ett stort ansvar gällande sin egenvård. Dessa livsstilsförändringar kan lättare genomföras med hjälp av motiverande samtal. Motiverande samtal kan användas av sjuksköterskan och den bygger på att framkalla och stärka patientens egen motivation till förändring och för att hjälpa patienten med sin egenvård.

    Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av motiverande samtal vid diabetes typ 2.

    Metod: En litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ- och mixad metod. Forsberg och Wengströms kvalitetgranskningsmall användes för att kvalitetsgranska de valda artiklarna. Graneheim och Lundmans beskrivning av en innehållsanalys användes vid dataanalysen med manifesta innehåll och med inslag av latent innehåll.

    Resultat: Av dataanalysen framkom fyra kategorier som besvarade studiens syfte. Betydelsen av att få stöd av sjuksköterskan, påvisar att sjuksköterskan med hjälp av stöd och uppmuntran påverkade patienternas motivation. Vikten av eget ansvar, påvisar att patienterna behövde ta eget ansvar under de motiverande samtalen för att de skulle bli motiverade. Betydelse av sjuksköterskans kompetens, beskriver att patienternas erfarenheter av de motiverande samtalen påverkades av sjuksköters kans kompetens gällande diabetes typ 2 och motiverande samtal. Att förstå vikten av att genomföra livsstilsförändringar, påvisar att patienterna behövde förstå hur viktigt det var med livsstilsförändringar samt att vissa patienter kände att det kunde vara svårt om de inte hade den vilja och motivation som krävdes.

    Slutsats: Studiens resultat visar att patienterna med diabetes typ 2 ansåg motiverande samtal som något positivt. Dock fanns det vissa patienter som hade svårigheter med att ta eget ansvar och att förstå vikten av att genomföra livsstilsförändringar vid de motiverande samtalen. Patienterna kände att det var av vikt att sjuksköterskan och patienten arbetade tillsammans samt att sjuksköterskan fanns som stöd för att öka motivationen. Antalet artiklar som framkom vid datainsamlingen visar på att det är ett litet forskningsområde. Det behövs mer forskning för att utöka kunskapen och användandet av motiverande samtal inom diabetes typ 2.

  • 70.
    Eklund Netterberg, Jessica
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Persson, Emelie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt – personers upplevelser: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtinfarkt är ett av de största folkhälsoproblemen i världen och i Sverige insjuknar runt 30 000 personer varje år. Livsstilsförändringar vad gäller rökstopp, förändrade kostvanor och ökad fysisk aktivitet är de råd som sjuksköterskor rekommenderar efter genomgången hjärtinfarkt. En livsstilsförändring mot en hälsosam livsstil kan minska risken för återinsjuknande i hjärtinfarkt och det är därför av betydelse att personer som genomgått hjärtinfarkt får stöd att genomföra livsstilsförändringar.

    Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser vid genomförande av livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt.

    Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sju vetenskapliga artiklar. För att analysera de vetenskapliga artiklarna användes Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.   

    Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier; Oro och rädsla för ny hjärtinfarkt, Förståelse för sjukdomen, Fysiska begränsningar, Stödets betydelse samt Nya vanor och rutiner.

    Slutsats: Vid genomförande av livsstilsförändringar upplevde personer som genomgått hjärtinfarkt aspekter som både hindrade och underlättade deras motivation och förmåga. För att öka personers möjlighet till livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt är det av betydelse att sjuksköterskan i utformning av stödjande omvårdnadsinsatser tar hänsyn till personernas olika behov och önskemål. Ytterligare forskning behövs kring personers upplevelser vid genomförande av livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt i olika åldersgrupper. 

  • 71.
    Ekström, Mimmi
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Maina, Lina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskans upplevelser av vårdrelationen med vuxna patienter som har cancer. En litteraturstudie.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I världen är cancer en av de främsta orsakerna till sjuklighet och dödlighet. De som lever med cancer och de som insjuknar i cancer kommer att bli allt fler. Tidigare studier visar att sjuksköterskor utan specialistutbildning inte alltid känner sig beredda på att möta patienter som har cancer. Dessa patienter har ett stort behov av sjuksköterskors stöd, då de ofta befinner sig i sårbara situationer. Sjuksköterskorna har därför en betydande roll för patienter som har cancer, då den mellanmänskliga relationen med sjuksköterskan kan bidra till att öka patientens känsla av välmående. Att skapa en vårdrelation är därför mycket viktig i omvårdnaden och tillåter sjuksköterskorna att komma närmare deras patienter.

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vårdrelationen med vuxna patienter som har cancer.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design. Artiklarnas resultat analyserades utifrån en manifest innehållsanalys som inspirerades av Graneheim och Lundman (2004).

    Resultat: Efter genomförd analys utformades tre kategorier: Skapa en god vårdrelation, Svårigheter i vårdrelationen och Sjuksköterskans känslomässiga påverkan, med tillhörande underkategorier. Resultatet visar sjuksköterskors upplevelser av vad som behövs för att skapa en god vårdrelation, vilka eventuella svårigheter som kan uppkomma och påverka sjuksköterskor i vårdrelationen och hur vårdrelationen påverkar sjuksköterskorna känslomässigt.

    Slutsats: Cancer är idag en växande folksjukdom och sannolikheten är stor att sjuksköterskan någon gång under sitt yrkesliv kommer att vårda patienter som har cancer. För att sjuksköterskan ska känna sig trygg med att kunna etablera en så god vårdrelation som möjligt med patienter som har cancer behövs en fördjupad kunskap och förståelse om sjuksköterskornas upplevelser av denna vårdrelation. 

  • 72.
    Engdahl, Maria
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Lepping, Sanne
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios i det dagliga livet: En litteraturstudie baserad på bloggar2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Endometrios är en autoimmun sjukdom där livmoderslemhinnan växer på andra ställen i kroppen än livmoderhålan. I Sverige lider cirka var tionde kvinna i fertil ålder av den kroniska sjukdomen som kan ge upphov till smärta, infertilitet och allmänna sjukdomskänslor. Sjuksköterskans roll är att främja hälsa samt stötta och hjälpa personen i att hantera sin ohälsa eller sjukdom. En ökad förståelse och kunskap om hur endometrios påverkar kvinnors dagliga aktiviteter kan förebygga onödigt lidande och bidra till en god omvårdnad.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa hur kvinnors dagliga aktiviteter påverkas av endometrios.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på fem bloggar som analyserades med inspiration av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.

    Resultat: Analysförförandet resulterade i tre huvudkategorier: grundläggande aktiviteter påverkas, arbets- och skollivet påverkas, samt sociala aktiviteter påverkas. Påverkan på grundläggande aktiviteter har underkategorierna svårt att sova, svårt att äta samt svårt att vara fysiskt aktiv.

    Slutsats: Resultatet indikerar på att endometrios har en negativ påverkan på kvinnornas dagliga aktiviteter, vilket främst beror på smärta. Adekvat smärtlindring behövs för att minska kvinnornas lidande och för att göra vardagen mer hanterbar. En ökad förståelse för sjukdomens påverkan på kvinnornas dagliga aktiviteter kan förbättra sjuksköterskans bemötande gentemot dessa kvinnor och minska lidande.

    Nyckelord: blogg, dagliga aktiviteter, endometrios, lidande.

  • 73.
    Englesson, Boel
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Lind, Clara
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Omvårdnadsåtgärder som används för att främja god sömn inom slutenvården2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sömn är ett grundläggande behov och är viktigt för kroppens alla funktioner. Sömnbrist kan leda till flera negativa konsekvenser för människan. Det är många patienter inom slutenvården som uppger att de sover dåligt på sjukhus, detta kan bero på många saker. Det är sjuksköterskans ansvar att främja patienters hälsa och därför är det betydelsefullt att sjuksköterskan kan främja patienters sömn inom slutenvården.

    Syfte: Syftet är att beskriva omvårdnadsåtgärder som används för att främja god sömn inom slutenvården.

    Metod: Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt enligt Friberg (2017) beskrivning, baserad på nio kvalitativa och tre kvantitativa artiklar. Analysen genomfördes i enlighet med Whittemore och Knafls (2005) metod för integrerade studier.

    Resultat: God sömn inom slutenvården kan främjas genom att skapa en god sovmiljö, genom att möta människans individuella behov och genom planera omvårdnaden.

    Slutsats: Inom slutenvården fanns det flera olika omvårdnadsåtgärder som främjade god sömn. Det framkom i denna studie att sjuksköterskan genom enkla omvårdnadsåtgärder kunde påverka miljön positivt och därav främja patienters sömn inom slutenvården. Denna studie påvisar även vikten av att möta patienten individuella behov för att patienten ska känna sig trygg och på så sätt främja sömnen. Det framkom även i denna studies resultat att planering och flexibilitet var avgörande för att patienten ska få en sammanhållen sömn och därmed en god sömn inom slutenvården.

  • 74. Ericson, Åsa
    et al.
    Larsson, Tobias
    Luleå University of Technology.
    Larsson, Andreas
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Mechanical Engineering.
    Larsson, Madelene
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Need driven product development in team-based projects2007Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In this paper, practical activities of Needfinding - an intertwined approach to identifying needs and to visualizing idea concepts in early design - are described and discussed. This is done primarily to gain an increased understanding of the various representations of user needs that are fed into the fuzzy front-end activities of team-based product innovation projects. The empirical basis comes from a study of an eight-month collaborative product development project, performed under realistic conditions by MSc students in close collaboration with their client. Focusing closely on customers and their needs is encouraged within the conceptual framework of Integrated Product Development and is increasingly highlighted as a key enabler in the design of truly innovative products. Despite the fact that identified customer needs are considered as the initial and primary input into such an innovation process, it can be argued that the design teams do not commonly have a sufficient understanding of customer needs and they do not normally interact with customers in their environment. Besides focusing on measurable aspects of user behaviour and requirements, a traditional approach to identifying and managing customer needs usually includes several interpretive stages before being handed over to the design team. In the context of innovative products, the identification and definition of customers and their needs is a non-trivial and difficult exercise. It involves, we suggest, not only Needfinding but also the definition of ‘those who might need the product’, users and customers to co-evolve iteratively in the early phases of design.

  • 75.
    Eriksson, Robin
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Lundin, Nathalie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskors erfarenhet av att främja patienters välbefinnande efter en hjärtinfarkt: En intervjustudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtinfarkt är ett sjukdomstillstånd varpå delar av hjärtat får akut syrebrist. Tillståndet kan leda till bestående komplikationer för patienten, men kan även ha dödliga konsekvenser. Patienter som överlever kan uppleva en krisreaktion och ett nedsatt välbefinnande. Sjuksköterskor kan ha en betydelsefull roll att hjälpa patienter att återfå sitt välbefinnande.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att främja patienters välbefinnande i det icke-akuta skedet efter en hjärtinfarkt.

    Metod: En kvalitativ ansats med intervjuer som metod har använts för att besvara syftet med studien. Datamaterialet har analyserats med hjälp av Graneheim och Lundsmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Sjuksköterskorna ansåg att de hade möjlighet att främja patienters välbefinnande genom en öppen dialog med patienten. Även genom att delge individanpassad information, att uppmuntra patientens delaktighet i sin egenvård samt genom teamsamverkan.

    Slutsats: Enligt sjuksköterskornas erfarenhet var arbetet i att främja en patients välbefinnande efter en hjärtinfarkt individuellt och beroende på den enskilda patienten. Gemensamt var att sjuksköterskorna ville göra dessa patienter, som upplevt nedsatt välbefinnande, trygga i sin nya situation. Huruvida sjuksköterskorna kunde främja patienters välbefinnande berodde på patientens intresse av att samtala, mottaglighet för information samt motivation till och delaktighet i sin egenvård.

  • 76.
    Erixon, Hanna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Rydén, Karin
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskors erfarenheter av motiverande samtal (MI): En litteraturöversikt2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 77.
    Erlandsson, Cecilia
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Svensson, Hanna
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Kvinnors upplevelser av att leva med borderline personlighetsstörning: En kvalitativ studie baserad på patografier2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Borderline personlighetsstörning [BPD] är en av de diagnoser som går under namnet personlighetsstörning. BPD beskrivs som ett mönster av instabilitet i relationer med andra människor, känslostämning och självbild samt en markerande impulsivitet. Det är ungefär 75 procent som är kvinnor med borderline personlighetsstörning.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med borderline personlighetsstörning.

    Metod: En litteraturstudie av patografier utifrån en kvalitativ design har utförts. Data har analyserats med Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.

    Resultat: Under analysens gång framkom tre kategorier; Ett pendlande känsloliv, Behovet av att få lindring samt Strategier för att kunna hantera sjukdomen. Det framkom att kvinnorna i studien upplevde en enorm ångest och en känsla av att allt är mörkt inom dem. De försökte själva hantera ångesten genom att med olika metoder skada sig själva. Med hjälp av engagerade personer kunde de lära sig hantera vardagen.

    Slutsats: En person med BPD kan inom sig känna ett självhat och en tomhet som skapar ångest och kan leda till suicidförsök. Sjuksköterskan kan komma att möta dessa personer inom sjukvården och behöver visa förståelse och vara öppen för att lyssna på personens livsberättelse. Fler studier om personers upplevelser samt anhörigas upplevelser är önskvärt. 

  • 78.
    Erovic Ademovski, Seida
    et al.
    Högskolan Kristianstad, SWE.
    Mårtensson, Carina
    Högskolan Kristianstad, SWE.
    Persson, Gösta Rutger
    Högskolan Kristianstad, SWE.
    Renvert, Stefan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    The long-term effect of a zinc acetate and chlorhexidine diacetate containing mouth rinse on intra-oral halitosis: A randomized clinical trial2017In: Journal of Clinical Periodontology, ISSN 0303-6979, E-ISSN 1600-051X, Vol. 44, no 10, p. 1010-1019Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aim: To evaluate the long-term effects of a zinc acetate and chlorhexidine diacetate mouth rinse (Zn/CHX) on intra-oral halitosis. Materials and methods: Forty-six adults with intra-oral halitosis were randomized into a 6-month, double-blind, placebo-controlled clinical study. The presence of intra-oral halitosis was evaluated at baseline, 3 and 6 months after treatment by assessment of organoleptic score (OLS) and by total volatile sulphur compounds (T-VSC), hydrogen sulphide (H2S) and methyl mercaptan (MM) concentrations in exhaled air. Results: A Zn/CHX mouth rinse provided significantly better control of intra-oral halitosis than a placebo mouth rinse. At 3 and 6 months, individuals rinsing with the Zn/CHX rinse presented with reductions of the OLS, T-VSC (p <.01, respectively), H2S (p <.001), and MM (p <.01) in subjects’ exhaled air. At 6 months, 68.2% of individuals using the Zn/CHX rinse experienced a 1 or 2 category improvement in OLS compared with 19.1% of placebo-treated subjects. 91% of subjects in the Zn/CHX group were categorized as being effectively treated for intra-oral halitosis (i.e. H2S < 112 ppb), compared to 43% in the placebo group. Conclusion: Zn/CHX mouth rinse provides effective long-term efficacy against intra-oral halitosis, assessed both objectively and subjectively. With regular rinsing, the effect was sustained for 6 months. © 2017 John Wiley & Sons A/S. Published by John Wiley & Sons Ltd

  • 79.
    Faal, Angelica
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Yasemani, Sara Jill Maria-Louisa
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Upplevelser av cytostatikabehandling hos kvinnor med bröstcancer: En kvalitativ litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:  Bröstcancer är den vanligaste cancern hos kvinnor. Behandlingen är framförallt kirurgisk men många kvinnor behöver kompletterande behandling med cytostatika. Cytostatika påverkar inte bara cancercellerna utan även friska celler påverkas, vilket kan leda till besvärande biverkningar. Cytostatikabehandling kan upplevas som skrämmande för många kvinnor.

    Syfte:  Syftet med studien var att beskriva upplevelser av cytostatikabehandling hos kvinnor med bröstcancer.

    Metod: För att besvara syftet har det gjorts en kvalitativ litteraturstudie. Resultatet baserades på 10 vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultat analyserades med hjälp av Graneheim och Lundman (2004) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: I resultatet framkom tre kategorier. Dessa var, Fysisk och psykisk påverkan med underkategorierna förlust av hår, illamående/kräkningar, kognitiva förändringar; Behov av stöd; Behov av information.

    Slutsats: Vid cytostatikabehandling upplevde kvinnorna att kroppen blev väldigt påverkad vilket ledde till håravfall, illamående/kräkningar och kognitiva förändringar. Behandlingen påverkade deras identitet och deras sociala liv. Behov av stöd och information var något alla kvinnor upplevde.

  • 80.
    Fagerberg, Joakim
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Neijd, Malin
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Närståendes upplevelser av den anhöriges sjukdomsförlopp vid Amyotrofisk lateralskleros: En kvalitativ studie baserad på patografier2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 81.
    Fagerlund, Hanna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Wimark, Zara
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Psykisk ohälsa hos män: En narrativ studie om mäns upplevelser av att leva med psykisk ohälsa2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i samhället och förväntas vara en av de största folkhälsoutmaningarna inom några år. Statistik visar att bara ca en tredjedel av de som får vård för psykisk ohälsa idag är män samtidigt som ca 70 % av alla suicid begås av män.Detta tyder på att det finns ett dolt vårdbehov för psykisk ohälsa hos män. Normer om maskulinitet och rädsla för att verka svag innebär hinder för hjälpsökande hos män med psykisk ohälsa. Normer om maskulinitet påverkar också vårdpersonalens syn på hur en man ska eller bör bete sig, vilket kan innebära ett hinder för att kunna ge en god, personcentrerad omvårdnad.

    Syfte: Syftet var att belysa mäns upplevelser av att leva med psykisk ohälsa.

    Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats baserad på två patografier. Analysen inspirerades av Graneheim och Lundmans modell för innehållsanalys med meningsenheter, kondensering, koder, kategorier och tema.

    Resultat: Analysen resulterade fyra kategorier; “ensam i sitt lidande”, “kroppsliga reaktioner”, “fångad i sitt huvud” och “negativa känslor som normaltillstånd” med ett huvudtema; ”förändrad vardag”. Resultatet visade att män med psykisk ohälsa kan uppleva att vardagen påverkas och att de inte längre kan leva de liv de vill eller det liv de levde innan de drabbades av psykisk ohälsa.

    Slutsats: Sjuksköterskan behöver ha kunskap om mäns upplevelser av psykisk ohälsa för att kunna lindra och förkorta lidandet hos män med psykisk ohälsa genom att ge en personcentrerad och god omvårdnad.

  • 82.
    Fagerström, Cecilia
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Tuvesson, Hanna
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Axelsson, Lisa
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Nilsson, Lina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    The role of ICT in nursing practice: An integrative literature review of the Swedish context2017In: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, p. 434-448Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: The Swedish healthcare system employs information and communication technologies (ICT) in nursing practice to meet quality-, security- and efficiency-related demands. Although ICT is integrated with nursing practices, nurses do not always feel that they are convenient to use it. We need to improve our knowledge of the role of ICT in healthcare environments and so we decided to complement existing experience of how ICT influences nursing practice. Aim: This study aimed to review and synthesise the available literature on the role of ICT in nursing practice in Swedish healthcare settings. Method: To consolidate previous studies based on diverse methodologies, an integrative literature review was carried out. Three databases were used to search for literature, 20 articles met the inclusion criteria. Results: The literature review indicates that ICT integration into nursing practice is a complex process that impacts nurses’ communication and relationships in patient care, working conditions, and professional identities and development. Nurses are found to express ambiguous views on ICT as a usable service in their everyday practice since it impacts both positively and negatively. Discussion and conclusion: Although ICT cannot replace physical presence, it can be considered a complementary service that gives rise to improved patient care. However, nonverbal communication cues may be missed when ICT is used as mediating tool and ICT can be limiting because it is not always designed to meet nurse and patient needs. The meaning of an encounter appears to change when ICT is used in nursing practice, not only for patient relationships but also for interpersonal communication.

  • 83.
    Fiskbäck, Louise
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Häggqvist, Malin
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att möta hot och våld på en akutmottagning: En kvalitativ litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hot och våld förekommer i stor utsträckning på akutmottagningar och tar sig uttryck såväl verbalt som fysiskt. Det kan ta sig uttryck i, svordomar och patienter som skriker mot sjuksköterskor, samt sparkar och slag.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta hot och våld på en akutmottagning.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar. Studiens analys skrevs på manifest nivå med latenta inslag utifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet genererade i fyra kategorier - Uttryck för hot och våld, erfarenheter av när hot och våld kan förväntas, stödets betydelse och våldets följder. Resultatet visade att förhållanden som ökade risken för hot och våld kunde vara långa väntetider och bristande information, som grundats i dåliga arbetsförhållanden, bristande stöd och höga krav. Utsattheten resulterar i att sjuksköterskor upplevde negativa känslor, såsom frustration och maktlöshet. De erfor även fysiska och psykiska skador efter hot och våldsincidenter av patienter och anhöriga.

    Slutsats: Denna studie kan bidra med förståelse och kunskap hos sjuksköterskor samt allmänheten kring utsattheten av hot och våld som förekommer på akutmottagningar. Genom denna kunskap kan vården utvecklas, vilket leder till en förbättring för både sjuksköterskor och patienter.

  • 84.
    Forsman, Hanna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Anton, Ljunggren
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskors upplevelser av närståendes närvaro vid hjärtstopp: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 10 000 personer varje år av hjärtstopp, cirka 600 av dessa personer överlever. Denna plötsliga död kan vara väldigt påfrestande för närstående och ställer krav på sjuksköterskans omvårdnad av närstående och patient. Närståendes upplevelser av att närvara under HLR var blandade beroende på sjuksköterskans kommunikation i mötet. Vid hjärtstopp krävs ett snabbt agerande för att patienten ska ha en chans att överleva samtidigt som sjuksköterskor ska finnas där för närstående. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av närståendes närvaro vid hjärtstopp. Metod: En litteraturstudie som baserades på nio vetenskapliga kvalitativa artiklar. Artiklarna valdes i databasen CINAHL. Resultatet från artiklarna analyserades med Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: Oro, Ansvar och Lättnad med sammanlagt åtta underkategorier som svarade på syftet. Upplevelserna som identifierades var både positiva och negativa men majoriteten av upplevelserna var negativa. Sjuksköterskor upplevde oro över hur närstående kunde störa HLR-behandlingen, osäkerhet av närståendes närvaro samt närståendes upplevelser av obehag. Sjuksköterskor kände ett ansvar för närstående under HLR, de ville ha en känsla av kontroll innan närstående var närvarande under HLR och kände ett behov av att skapa en relation med närstående. Sjuksköterskor upplevde en lättnad och uppskattning när närstående närvarade vid hjärtstopp. Närståendes insikt av HLR-behandling och kunskapens betydelse för att underlätta kommunikationen mellan sjuksköterska och närstående ansågs vara viktigt för sjuksköterskor för att underlätta närvarandet. Slutsats: Upplevelsen av närståendes närvaro för sjuksköterskor var individuell och präglades av erfarenhet. Vissa sjuksköterskor var positivt inställda till närståendes närvaro, men den övervägande känslan hos de flesta var att de störde arbetet. Det bör forskas mer kring samband mellan sjuksköterskors erfarenhet och upplevelser vid närståendes närvaro.

  • 85.
    Fransson, Annie
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Egal, Anab
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Hur patienter med diabetes mellitus typ 2 upplever stödet från sjuksköterskan i sin egenvård - en litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes mellitus är en kronisk metabol sjukdom och diabetes mellitus typ 2 är den vanligaste formen av diabetes mellitus. Enkla åtgärder i levnadsvanor har visat sig vara effektiva för att förhindra eller fördröja uppkomsten av diabetes typ 2 där sjuksköterskan spelar en betydande roll för patientens förutsättningar att kunna hantera sin sjukdom.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur patienter med diabetes typ 2 upplevde stödet från sjuksköterskan i sin egenvård.

    Metod: En litteraturstudie med sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ design utfördes. Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av kvalitativ innehållsanalys för kvalitativa studier användes för att analysera resultatet. En manifest innehållsanalys med latenta inslag låg till grund för analysen.

    Resultat: Resultatet utmynnade i fem huvudkategorier: Information förbättrade patienters levnadsvanor, stöd från sjuksköterskor motiverar patienter att ta hand om sin egenvård, sjuksköterskans tillgänglighet leder till trygghet i vardagen, sjuksköterskans roll är betydande när förändringar i egenvården sker, delaktighet leder till självbestämmande. Huvudkategorin "sjuksköterskans tillgänglighet leder till trygghet i vardagen" fick underkategorin, att sjuksköterskan lägger ner tid leder till bättre förståelse för sin sjukdom.

    Slutsats: Slutsatsen som kunde dras utifrån föreliggande reslutat var att, stöd från sjuksköterskan är betydande i patienters egenvård. Information, delaktighet och självbestämmande är tre återkommande begrepp som patienterna upplevde som avgörande för att de skulle känna att de hade kontroll över sin egenvård. Patienterna hade olika stort behov av stöd från sjuksköterskan beroende på sjukdomsförloppet, behovet av stöd ökade framförallt vid diagnostisering eller försämring i sjukdomstillståndet. Tillgänglighet och att sjuksköterskan gav sig tid till att lyssna, samt att besvara frågor, var en trygghet för patienterna. 

  • 86.
    Fraude, Marie
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Nyberg, Sofie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Betydelsen av distriktssköterskans specialistkompetens i kommunal hemsjukvård.: En intervjustudie med distriktssköterskor.2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Andelen patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov ökar allt mer i den kommunala hemsjukvården. Distriktssköterskans komplexa och mångfacetterade roll är inte jämförbar med någon annan sjuksköterskeroll och därför är det viktigt att distriktssköterskans kompetens används. Trots detta råder det bristande kunskaper om vad distriktssköterskans yrkesroll innebär i den kommunala hemsjukvården.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa betydelsen av distriktssköterskans specialistkompetens i kommunal hemsjukvård - sett ur ett distriktssköterskeperspektiv. 

    Metod: Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer. Totalt deltog nio distriktssköterskor från kommunal hemsjukvård. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: I resultatet framkom det att distriktssköterskornas specialistkompetens har betydelse för en ökad trygghet att fatta beslut, såsom att göra komplexa bedömningar och leda den allt mer avancerade vården i hemmet. Distriktssköterskorna besatt kompetenser som gjorde det möjligt för dem att arbeta ännu mer självständigt, vilket ledde till fördelar för patienterna, arbetsgivaren och kollegor. Alla distriktssköterskorna var överens om att deras kompetens ansågs kvalitetssäkra vården kring patienten och bidra till ökad patientsäkerhet, vilket skulle leda till en kvalitetsutveckling av den kommunala hemsjukvården.

    Slutsats: Resultatet av denna studie har tydliggjort betydelsen av distriktssköterskornas specialistkompetens i den kommunala hemsjukvården. Samtliga distriktssköterskor som deltog i studien var överens om att deras specialistkompetens hade betydelse för den komplexa och patientnära vården samt kvalitetsutvecklingen av den. Däremot uttryckte de att de upplevde att kommunen som arbetsgivare saknade kunskaper om betydelsen av distriktssköterskans specialistkompetens och vad deras yrkesroll innebar.

  • 87. Fridlund, Bengt
    et al.
    Andersson, Ewa K.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Bala, Sidona-Valentina
    Dahlman, Gull-Britt
    Ekwall, Anna K.
    Glasdam, Stinne
    Hommel, Ami
    Lindberg, Catharina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Persson, Eva I.
    Rantala, Andreas
    Sjöström-Strand, Annica
    Wihlborg, Jonas
    Samuelson, Karin
    Essentials of Teamcare in Randomized Controlled Trials of Multidisciplinary or Interdisciplinary Interventions in Somatic Care: A Systematic Review2015In: Open Journal of Nursing, ISSN 2162-5336, E-ISSN 2162-5344, ISSN 2162-5344, Vol. 12, no 5, p. 1089-1101Article, review/survey (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Teamcare should, like all patient care, also contribute to evidence-based practice (EBP). Randomized controlled trials (RCTs) focusing on teamcare have been performed but no study has addressed its essentials. How far this EBP has progressed in different health aspects is generally established in systematic reviews of RCTs. Aim: The aim is to determine the essentials of teamcare including the nurse profession in RCTs of multi- or interdisciplinary interventions in somatic care focusing on the stated context, goals, strategies, content as well as effectiveness of quality of care. Methods: A systematic review was performed according to Cochrane review assumptions to identify, appraise and synthesize all empirical evidence meeting pre-specified eligibility criteria. The PRISMA statement guided the data selection process of 27 articles from PubMed and CINAHL. Results: Eighty-five percent of RCTs in somatic care showed a positive effectiveness of teamcare interventions, of which interdisciplinary ones showed a greater effectiveness compared with the multidisciplinary approach (100% vs 76%). Also theory-based RCTs presented higher positive effectiveness (85%) compared with non-theory-based RCTs (79%). The RCTs with positive effectiveness showed greater levels for professional-centered ambition in terms of goals and for team-directed initiatives in terms of strategy, and a significantly higher level for patient-team interaction plans in terms of content was shown. Conclusions: Teamcare RCTs are still grounded in the multidisciplinary approach having a professional-centered ambition while interdisciplinary approaches especially those that are theory-based appear to be essential with regard to positive effectiveness and preferable when person-centered careis applied.

  • 88.
    Frögren, Joakim
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Quitana, M.
    Anderberg, Peter
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sanmartin Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Designing a model app for older persons with cognitive impairment: insights from a usability perspective2018In: Gerontechnology, ISSN 1569-1101, E-ISSN 1569-111X, Vol. 17, p. 80-Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose Research indicates that health-oriented applications on mobile units such as smartphones and PDAs, so called mHealth applications, can be useful to support older persons with cognitive impairment and their informal caregivers1. However, several studies suggest that a prerequisite for older persons to start using computer-based technology is that it offers individual customization according to personal preference 2,3,4. In the ongoing Horizon 2020 project SMART4MD (Support, Monitoring And Reminder Technology for older persons with Mild Dementia), an health-oriented model app has been developed through a user-centered process involving stakeholders in six European countries and with an emphasis on customization to allow for the various needs of older persons with cognitive impairment and their informal caregivers. The aim of this study is to gain insights about the specific needs of the target group and success factors related to the user-centered design process. Method Within the frames of the SMART4MD project, an initial Feasibility study was conducted in two countries (Spain and Sweden) simultaneously, in which in total nineteen persons with cognitive impairment aged 66-93, and their respective informal caregivers, performed a taskbased usability test of the SMART4MD model app individually in a clinical setting, followed by a four-week testing of the app in their home environment. Finally, a usability evaluation was done through individual structured interviews. Results & Discussion The result indicates that less exposure to similar technology affects both ability and self-esteem when confronted with the model app, and that evaluating usability with the target group using standard forms within usability testing requires pre-cautions. © 2018 International Society for Gerontechnology.

  • 89.
    Fyhr, Sandra
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Osman Fares, Karvan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Hälsorelaterad livskvalité hos äldre i Blekingesom är omedvetna respektive medvetna om sitt förmaksflimmer.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Förmaksflimmer är den vanligaste behandlingskrävande hjärtrytmstörningen ochden ökar i prevalens när befolkningen åldras. Många äldre i Sverige har förmaksflimmer uta natt veta om det, att förmaksflimmer upptäcks är ofta en ren slump när personen genomgår en läkarundersökning av annan orsak. Förmaksflimmer ger i många fall diffusa symtom, vilka varierar mellan ålder och kön, och kan resultera till minskad livskvalité. Det finns ett tydligt samband mellan nedsatt hälsorelaterad livskvalité och förmaksflimmer hos äldre personer och sjuksköterskan kan genom personcentrerad vård uppmärksamma dessa personers behov och skapa en förutsättning för att främja hälsa.

    Syfte: Att jämföra hälsorelaterad livskvalité hos äldre personer (60+) i Blekinge som är omedvetna respektive medvetna om sitt förmaksflimmer.

    Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie baserat på data ifrån SNAC Blekinge (The Swedish National study on Aging and Care), syftet besvarades med hjälp av deskriptiv och analytisk statistik. För att undersöka om studien har en signifikans har Mann-Whitney U använts.

    Resultat: I resultatet framkom att det ej förekommer någon statistisk signifikans mellan desom var omedvetna respektive medvetna om sitt förmaksflimmer, relaterat till både fysisk och mental hälsorelaterad livskvalité.

    Slutsats: Resultatet visade ingen statistisk signifikant skillnad i jämförelse av de tvågrupperna, relaterat till både fysisk och mental hälsorelaterad livskvalité. Dock visade studienatt den grupp som var omedveten om sitt förmaksflimmer var större än den som varmedveten, vilket kan vara av ett stort intresse för sjuksköterskan i det kliniska arbetet för att identifiera dessa personer, främja hälsa och förebygga ohälsa i den personcentrerade vården.

  • 90.
    Gardesten, Daniel
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Svensson, Albert
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Kvinnors upplevelser av symtomen vid en hjärtinfarkt: En Litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är idag ett av de vanligaste folkhälsoproblemen iSverige. I dagens hjärtsjukvård finns det mest forskning på männen och de får därför oftastmer specialiserade behandlingar och bättre uppföljning efteråt. Kvinnor har mer diffusasymtom än män och upplevelserna av sjukdomen kan därför skilja sig markant. Dåsjukdomen oftast ses som mansdominerad så kommer kvinnan i skymundan. Somsjuksköterska är det därför viktigt att vara införstådd i symtomen hos kvinnor och ta del avderas upplevelser av symtomen vid en hjärtinfarkt.Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av symtomen vid en hjärtinfarkt.Metod: Litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Elva artiklar analyserades med Elo &Kygnäs manifesta innehållsanalys med en induktiv ansats.Resultat: I analysen kom det fram två stycken huvudkategorier som var förnekelse avsymtomen och delades in i två subkategorier: förminskning av symtomen och coping för attklara av vardagslivet. Misstanke om symtomens allvarlighet delades in i två subkategorier:Något är fel och förståelse över symtomens allvarlighet. Kvinnor upplever diffusa symtomsom oftast till en början förnekas eller tolkas som något annat. Detta resulterar i enfördröjning i att söka vård.Slutsats: Mer forskning behövs för att få en bättre förståelse och kunskap kring vad justkvinnor har för upplevelser av symtomen vid en hjärtinfarkt. Vidare krävs också forskningsom ger omvårdnadspersonalen bättre förutsättningar att kunna ge en personcentrerad ochjämlik omvårdnad.

  • 91.
    Ghani, Zartashia
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Jarl, Johan
    Lunds universitet, SWE.
    Sanmartin Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Andersson, Martin
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Industrial Economics.
    Anderberg, Peter
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    The Cost Effectiveness of M-health Interventions for Older Adults: Protocol for a Systematic Review2018Manuscript (preprint) (Other academic)
    Abstract [en]

    Background: Many studies reported effectiveness of mhealth interventions targeting middle aged and older adults to improve healthcare delivery process, efficacy and management of chronic diseases. However, the knowledge about their cost-effectiveness is important to implement mhealth interventions at large scale for proper allocation of scarce resources. This systematic review will summarize the results from identified studies for the cost effectiveness of mhealth interventions aimed for middle aged and older adults.

    Method: mhealth interventions aimed to improve healthcare delivery process, efficacy and delivering training will be included in this systematic review. A comprehensive electronic search strategy will be used to identify health economic evaluations, published since 2007, and indexed in Pubmed, Scopus and CINAHL. The search strategy will include terms (and synonyms) for the following mhealth devices: mobile phone, smartphone, mhealth. Middle aged and older adults will be used to identify all mhealth interventions introduced to middle aged and older adults. Terms such as economic evaluation, cost effectiveness, cost utility etc will be used to identify economic evaluations of all mhealth interventions.

    Discussion: This systematic review will report evidence on cost effectiveness of mhealth interventions targeting middle aged and older adults.

  • 92.
    Ghani, Zartashia
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Rydell, Helena
    Department of Clinical Sciences, Lund, SWE.
    Jarl, Johan
    Department of Clinical Sciences, Lund, SWE.
    THE EFFECT OF PERITONEAL DIALYSIS ON LABOR MARKET OUTCOMES  COMPARED WITH INSTITUTIONAL HEMODIALYSIS2019In: Peritoneal Dialysis International, ISSN 0896-8608, E-ISSN 1718-4304, Vol. 39, no 1, p. 59-65Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

     ♦ Background: The aim of this study is to compare the impact of peritoneal dialysis (PD) and institutional hemodialysis (IHD), the 2 most common dialysis modalities, on employment, work income, and disability pension in Sweden.  ♦ Methods: Included in this study were 4,734 patients in IHD and PD, aged 20 – 60 years, starting treatment in Sweden during 1995 – 2012, and surviving the first year of dialysis therapy. Both “intention to treat” and “on treatment” analyses were performed by including transplant patients into the former and censoring them at the date of transplant in the latter analysis. A reduced bias treatment effect of PD vs IHD on labor market outcomes was estimated while accounting for non-random selection into treatment.  ♦ Results: Peritoneal dialysis was found to be associated with a 4-percentage-point increased probability of employment compared with IHD in the “on treatment” analysis. Also, PD was associated with a reduced disability pension by 6 percentage points, as well as increased work income (EUR 3,477 for employed) compared with IHD during the first year of treatment. The “intention to treat” analysis tended to give higher effect sizes compared with “on treatment.”  ♦ Conclusions: The results indicate that PD is associated with a treatment advantage over IHD in terms of increased employment, work income, and reduced disability pension in the Swedish population after controlling for non-random selection into treatment.

  • 93.
    Gonzalez, Nicolas
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Blad, Alexandra
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Att leva med en dödlig sjukdom: En kvalitativ litteraturstudie baserad på patografier2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år dör cirka 90 000 människor i Sverige med ungefär 80 % som är i behov av palliativ vård. Palliativ vård blir aktuellt när en persons sjukdom konstateras vara obotlig och leder till döden. Den palliativa vården inriktar sig i att förbättra den lidandes livskvalité och inte att bota sjukdomen. Den palliativa vården omfattar psykiska, fysiska, existentiella, sociala samt närståendes behov. Sjuksköterskor bör vara medvetna om personers känslomässiga tillstånd och upplevelser för att kunna bedriva en god omvårdnad.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med en dödlig sjukdom.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på fyra patografier som har analyserats med Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av en innehållsanalys.

    Resultat: Ur analysen framkom fyra huvudkategorier med åtta underkategorier. Dessa var huvudkategorin Att inte känna igen sig själv underbyggt av Kroppsliga förändringar och En identitetsförlust. Huvudkategorin Emotionella svårigheter under sjukdomsförloppet underbyggt av känslor av frustration och ilska, känslor av sorg och ångest och känsla av förtvivlan. Huvudkategorin Lycka trots dödlig sjukdom underbyggt av känsla av glädje, känsla av hopp och att hitta värde i livet samt huvudkategorin Att acceptera framtiden och döden.

    Slutsats: Personer som drabbas av en dödlig sjukdom upplever många svårigheter under hela sjukdomsprocessen. Sjukdomen skapar begränsningar i personers livsvärld. Trots dessa begränsningar så upplever personer lycka vilket kan vara en förutsättning för personerna i dessa situationer att kunna hantera och bearbeta sin förändrade tillvaro och tillslut kunna acceptera döden.

  • 94.
    Granberg, Hanne
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Johansson, Evelina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Ungdomars upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1: En kvalitativ litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år får cirka 7 000-8 000 barn och ungdomar i Sverige diabetes typ 1. Ungdomstiden kan ses som en kritisk period för både hälsa och välbefinnande. Under ungdomstiden är det mycket som sker, både fysiskt och psykiskt. När en ungdom får en sjukdom som diabetes typ 1, kan mycket komma att förändras i ungdomarnas vardag. Diabetes typ 1 innebär ett stort ansvarstagande vilket leder till att ungdomarna introduceras för nya rutiner och vanor i vardagen.

    Syfte: Syftet med den föreliggande studien var att belysa ungdomars upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1.

    Metod: Metoden var en litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats har granskats och resultatet analyserats. Analysmetoden som användes var inspirerad av Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys.

    Resultat: I resultatet framkom fem kategorier: Positiva upplevelser av en sjukdom, negativa upplevelser av en sjukdom, förändringar i det dagliga livet, stöd och inflytande från omgivningen och känsla av att vara annorlunda. Till kategorin förändringar i det dagliga livet framkom även två underkategorier i form av acceptans och ansvarstagande samt injicering. Resultatet visade att ungdomarna upplevde sjukdomen på olika sätt, både positivt och negativt. Några ungdomar kände att sjukdomen givit dem erfarenheter av olika slag, samtidigt som andra ungdomar kände att de aldrig kunde slappna av och en känsla av hopplöshet avspeglades vid tanken av att leva med sjukdomen resten av livet.

    Slutsats: Den föreliggande studien visar att en sjukdom som diabetes typ 1 kan innebära både lidande och välbefinnande. Sjukdomen är en både en utmaning och en lärdom för ungdomarna. Den föreliggande studien kan bidra med ökad förståelse av ungdomarnas upplevelse av att leva med diabetes typ 1, vilket är viktigt för en kommande roll som sjuksköterska.

  • 95.
    Granbom, Marianne
    et al.
    Lunds Universitet, SWE.
    Kristensson, Jimmie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sandberg, Magnus
    Lunds Universitet, SWE.
    Effects on leisure activities and social participation of a case management intervention for frail older people living at home: A randomised controlled trial2017In: Health & Social Care in the Community, ISSN 0966-0410, E-ISSN 1365-2524, Vol. 25, no 4, p. 1416-1429Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Frailty causes disability and restrictions on older people's ability to engage in leisure activities and for social participation. The objective of this study was to evaluate the effects of a 1-year case management intervention for frail older people living at home in Sweden in terms of social participation and leisure activities. The study was a randomised controlled trial with repeated follow-ups. The sample (n = 153) was consecutively and randomly assigned to intervention (n = 80) or control groups (n = 73). The intervention group received monthly home visits over the course of a year by nurses and physiotherapists working as case managers, using a multifactorial preventive approach. Data collections on social participation, leisure activities and rating of important leisure activities were performed at baseline, 3, 6, 9 and 12 months, with recruitment between October 2006 and April 2011. The results did not show any differences in favour of the intervention on social participation. However, the intervention group performed leisure activities in general, and important physical leisure activities, to a greater extent than the control group at the 3-month follow-up (median 13 vs. 11, P = 0.034 and median 3 vs. 3, P = 0.031 respectively). A statistically significantly greater proportion of participants from the intervention group had an increased or unchanged number of important social leisure activities that they performed for the periods from baseline to 3 months (93.2% vs. 75.4%, OR = 4.48, 95% CI: 1.37-14.58). Even though statistically significant findings in favour of the intervention were found, more research on activity-focused case management interventions is needed to achieve clear effects on social participation and leisure activities. © 2017 John Wiley & Sons Ltd.

  • 96.
    Granqvist, Ida
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Rüsslander, Sofie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Personers upplevelser i samband med en bariatrisk kirurgi: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Övervikt och fetma anses idag som ett av våra allvarligaste folkhälsoproblem, med en ständig ökning världen över. Forskning visar på att övervikt och fetma är riskfaktorer kopplad till en mängd olika följdsjukdomar och dödlighet. Detta skulle till stora delar kunna undvikas genom förändrade levnadsvanor, då övervikt och fetma beskrivs som påverkningsbara riskfaktorer. Bariatrisk kirurgi är ett samlingsnamn för kirurgiska magtarmingrepp i viktreducerande syfte. Ingreppet beskrivs som en effektiv behandlingsmetod för personer med fetma, då adekvata viktminskningsförsök ej lyckats resultera till en viktminskning. Operationen innebär en process följt av ett flertal steg, inkluderande en grundlig utredning, avvägning, information och krav på personen både före och efter operationen. 

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser i samband med en bariatrisk kirurgi.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserades på tio vetenskapliga artiklar och analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av innehållsanalys.

    Resultat: Ur resultatet framkom kategorierna omgivningens betydelse, identitet och livsstilsförändringar med tillhörande underkategorier samhällets betydelse, familj och närståendes betydelse, hälso- och sjukvårdens betydelse, självbild och självförtroende. Resultatet visade att behovet av stöd från omgivningen var av stor betydelse, men där brister av stöd påvisades. Före operationen upplevdes en dålig självbild, självkänsla samt stigmatisering från samhället. En fysisk förbättring efter operationen påvisades, däremot visade sig kost och matintag vara problematisk, vilket även beskrevs som en psykologisk kamp. 

    Slutsats: Personer som genomgår en bariatrisk kirurgi framlyfter ett starkt behov av stöd, då personerna genomgår stora livsstils- och beteendeförändringar. Många personer upplever bristande stöd och information från hälso- och sjukvården, vilket indikerar på att en bättre omvårdnad av sjukvårdspersonalen bör tillämpas. 

  • 97.
    Gustafsson, Markus
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health. Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health. Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Bohman, Doris M
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Gunilla, Borglin
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Challenges of conducting experimental studies within a clinical nursing context2014In: Applied Nursing Research, ISSN 0897-1897, E-ISSN 1532-8201, Vol. 27, no 2, p. 133-136Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In recent years, several distinguished scholars have advocated for nursing research that may carry strong evidence for practice. Their advocacy have highlighted that nursing science has reached a point where as nurse researchers we need to develop the questions we ask and design studies that have the power to produce solid, translational, evidence-based knowledge. To do so, we need to carry out experimental tests on complex, everyday nursing interventions and activities. We also need to create public space to present accounts of our endeavours pursuing this type of design in clinical practice. This paper will discuss some of the most important insights gained from conducting a quasi-experimental study in which the aim was to investigate the effect of a theory-based intervention, targeting knowledge and attitudes among registered nurses regarding cancer pain management. The importance of careful practical and methodological planning is emphasised and the need for participation-friendly interventions is discussed.

  • 98.
    Hadarsson, Jennifer
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Korse, Caisa
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt: en litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtsvikt anses vara ett folkhälsoproblem globalt och det ökar ständigt. Personer som lever med hjärtsvikt får en påverkan på det dagliga livet så som sociala, psykiska och fysiska begränsningar i vardagen. För att personerna ska uppmärksamma sina symtom för att undvika försämring av tillståndet behöver sjuksköterskan informera och vägleda personerna.  

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt.

    Metod: En litteraturstudie genomfördes med kvalitativ ansats som baserades på nio vetenskapliga artiklar. Analysen inspirerades av Lundman och Hällgren-Graneheims tolkning av innehållsanalys och gjordes med en manifest innehållsanalys med latenta budskap.

    Resultat: Det blev tre kategorier med sju underkategorier. Kategorierna var En förändrad livsstil, Känslomässiga reaktioner och Livet har en mening.

    Slutsats: Det framkom att personerna upplevde en tilltagande trötthet som medgav stora begränsningar i fysisk aktivitet och det hindrade dem från att leva sina vardagliga liv. Det fanns dock också positiva aspekter. Vidare forskning i Sverige kan ge en bättre förståelse för hur personer i Sverige upplever sin hjärtsvikt. Det kan också behövas forskning på hur yngre personer upplever att leva med hjärtsvikt. 

  • 99.
    Hallström, Eva-Lena
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Reinholdsson, Victoria
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Hot och våld på akutmottagningar ur sjuksköterskans perspektiv: en litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar, tillhör en av de yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården som löper störst risk att utsättas för såväl, hotfulla som våldsamma situationer i sin arbetsmiljö. Detta för med sig en rad negativa konsekvenser för sjuksköterskan och kan i sin tur ha negativa effekter på hälso- och sjukvården i sin helhet.

    Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av hot och våld på akutmottagningar ur ett sjuksköterskeperspektiv 

    Metod: En litteraturstudie som baserades på nio stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Analysen av texten genomfördes som en manifest innehållsanalys med latenta inslag med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av innehållsanalys.

    Resultat: Analysprocessen resulterade i sju kategorier samt tre underkategorier till en av kategorierna. Resultatet visar på sjuksköterskornas upplevelse av vilka olika orsaker som kunde leda till patienters och anhörigas våldsamma eller hotfulla beteende. Akutmottagningen upplevdes ur flera avseenden som en otrygg och osäker arbetsplats för sjuksköterskorna, vilket ledde till olika reaktioner hos dem. Sjuksköterskorna ansåg att de saknade tillräcklig beredskap för att kunna hantera våldsamma situationer. Dessutom upplevde de även en brist på stöd från organisationens sida. För att kunna hantera sin utsatthet blev istället kollegorna viktiga i detta sammanhang. Sjuksköterskorna betonade även vikten av en god kommunikation gentemot patienten, vilket kunde ses som nyckeln till att undvika att vissa situationer urartade. Det var dock inte alla sjuksköterskor som stördes av att hot och våld var en återkommande företeelse i deras arbetsmiljö. Vissa ansåg på ett eller annat sätt att det var en del av deras arbetssituation.

    Slutsats: Hot och våld upplevs främst som ett negativt inslag i sjuksköterskans arbetsmiljö på akutmottagningen. Det finns ett behov av förbättringar på detta område i flera avseenden. Förbättringarna skulle kunna innebära att sjuksköterskor blev bättre rustade att möta hot och våld på sin arbetsplats. Detta skulle kunna ske genom tillhandahållande av lämpliga utbildningar och kontinuerlig riksinventering på arbetsplatsen. Ett bättre stöd från arbetsgivarens sida skulle också kunna vara önskvärt. 

  • 100.
    Hallström, Hadar
    et al.
    Centre for Oral Health Sciences Malmö, SWE.
    Persson, Gösta Rutger
    Högskolan Kristianstad, SWE.
    Lindgren, Susanne
    Halland Hospital, SWE.
    Renvert, Stefan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Open flap debridement of peri-implantitis with or without adjunctive systemic antibiotics: A randomized clinical trial2017In: Journal of Clinical Periodontology, ISSN 0303-6979, E-ISSN 1600-051X, Vol. 44, no 12, p. 1285-1293Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aims: To investigate clinical, radiographic and microbiological outcome over 12 months following open flap debridement of peri-implantitis with or without antibiotics. Materials and methods: Peri-implantitis was surgically treated with or without Zithromax® in 19 control and 20 test individuals. Probing pocket depth (PPD), gingival inflammation (BOP), intra-oral radiographs and microbial samples were studied. Per protocol and intent-to-treat analyses were performed. Results: The mean difference (reduction) in PPD values between baseline and month 12 in the test and control groups was 1.7 mm (SD ± 1.1, 95% CI: 1.1, 2.3, p <.001) and 1.6 mm (SD ± 1.5, 95% CI: 0.8, 2,4, p <.001), respectively. Data analysis failed to show study group differences for BOP, PPD, radiographic bone level and microbial load. Successful treatment (per protocol: PPD ≤ 5 mm, no BOP, no suppuration and no bone loss ≥0.5 mm) at 12 months in test and control groups was 7/15 (46.7%) and 4/16 (25.0%). Bacterial load reduction was similar in study groups with a temporary reduction following treatment. Conclusions: Surgical treatment of peri-implantitis with adjunctive systemic azithromycin did not provide 1-year clinical benefits in comparison with those only receiving open flap debridement. © 2017 John Wiley & Sons A/S. Published by John Wiley & Sons Ltd

123456 51 - 100 of 274
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf