Change search
Refine search result
12345 51 - 100 of 246
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Damevska, Daniella
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Saxmo, Fanny
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Yngre personers upplevelser av rehabilitering efter en stroke: En studie av patografier2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:  Stroke innebär inte endast ett tillstånd utan består utav flera olika tillstånd med samma symtombild (Appelros, 2012). Stroke uppstår antingen som en blödning eller en propp i hjärnan och leder till att en del av hjärnan skadas på grund utav en nedsatt blodcirkulation (Ericson & Ericson, 2012). När ett blodkärl i hjärnan brister uppstår en blödning och det bildas en lokal tryckökning (Jönsson, 2016). Blödningen som orsakas av kärlbristningen kan i det akuta skedet ge upphov till medvetslöshet och kan även leda till döden.

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka yngre personers upplevelse av rehabiliteringen efter en stroke.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på patografier har använts och patografierna har analyserats i enlighet med Graneheim och Lundmans (2003) innehållsanalys.

    Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier: Varierande känslor i samband med rehabilitering samt miljöns betydelse för rehabilitering. Personerna i resultatet upplevde många olika känslor i samband med rehabiliteringen såsom orkeslöshet, rädslor och glädje. Vidare belyste personerna sina upplevelser angående den rehabilitering de hade att tillgå.

    Slutsats: I resultatet framkom en upplevelse av att inte få den rehabilitering som var nödvändig vilket ledde till att rehabiliteringsprocessen upplevdes som ineffektiv. Vidare framkom det även att ett flertal olika känslor kunde relateras till rehabiliteringen, såsom orkeslöshet, trötthet och även glädje i samband med olika rehabiliteringsmoment.

  • 52.
    Danielsson, Johan
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Elmgren, Tommy
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Det dagliga livet under rehabiliteringen efter insjuknandet i stroke: En kvalitativ litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige lever ungefär 100 000 personer med någon form av komplikation av stroke. Efter insjuknande i stroke kan personen uppleva förändring som osäkerhet, oro eller att personens kropp känns främmande. Komplikationer som kan uppkomma vid tillfälligt begränsad syretillförsel till hjärnan är afasi, minnespåverkan, halvsidesförlamning och begränsningar i synen.

    Syfte: Syftet var att beskriva personer som insjuknat i stroke upplevelser av deras dagliga liv under rehabilitering efter utskrivning ifrån sjukhus.

    Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa artiklar. Artiklarna har granskats efter Critical Appraisal Skills Programme bedömningsmall. Analysen utfördes med hjälp av Graneheim och Lundsmans beskrivning av innehållsanalys.

    Resultat: Dataanalysen resulterade i sex olika kategorier som berör deltagarnas fysiska komplikationer efter en stroke samt de begränsningar insjuknandet i stroke kan medföra. Deltagarna utvecklade strategier för att klara av rehabiliteringen och det dagliga livet samt den osäkerhet och de rädslor som deltagarna levde med. Sociala relationer kan påverkas efter insjuknandet i stroke vilket skapar förändring och en osäkerhet inför framtiden.

    Slutsats: Strategier för att klara av det dagliga livet och rehabiliteringen blev betydande för deltagarna. Det beskrevs även att de blev beroende av sina anhöriga för att klara det dagliga livet samt de ekonomiska problem som kan följa efter en stroke. Behovet av att patienten får berätta sin berättelse blev mer självklart eftersom alla som insjuknar i stroke får olika komplikationer efter insjuknandet. 

  • 53.
    Davidsson, Tove
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Gunnarsson, Amanda
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Kvinnors upplevelser av att leva med MS: En litteraturstudie baserad på patografier2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:  Multipel skleros (MS) är en neurologisk sjukdom som påverkar hela centrala nervsystemet, hjärnan och ryggmärgen. De individer som får diagnosen MS kan känna förtvivlan av sjukdomen och utveckla ihållande depressioner. Symtomen av sjukdomen kan göra så att individerna påverkas både psykiskt och fysiskt. Sjuksköterskan har en central roll att vårda individer med sjukdomen MS och försöka minska obalansen av hälsan som kan påverkas av den förändrade livssituationen.  

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med MS.

    Metod: Metoden som användes för att besvara studiens syfte var en kvalitativ litteraturstudie baserad på patografier. Dataanalysen i studien gjordes med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Fyra huvudkategorier framkom och åtta stycken underkategorier: Motstridiga tankar och känslor, sjukdomens påverkan, när vardagen kommer tillbaka och när livet vänder. Kvinnorna upplevde att livet inte kunde fortsätta som tidigare, de kunde inte undvika att sjukdomen påverkade deras liv och de upplevde ibland att sjukdomen höll på att sluka dem helt och hållet. Gemensamt för kvinnorna var att de började känna en rädsla över vilka konsekvenser sjukdomen skulle medföra i deras liv och då var kvinnornas närstående ett stort stöd för dem. Två av kvinnorna påbörjade en behandling vilket gav dem hopp och tacksamhet för framtiden. Sjukdomen MS krävde en omställning i livet och kvinnorna behövde nu försöka anpassa sig till sin nya vardag.

    Slutsats: Att insjukna i MS gav kvinnorna olika upplevelser i stort mångfald där de handskas med olika tankar och känslor som resulterar i ett nytt perspektiv om livet. Trots kvinnornas nya omställning i livet menade de att livet ändå kunde levas bra i förhållande till sjukdomen MS. Denna litteraturstudie visar på att kvinnorna behöver stöd från andra för att klara av det dagliga livet. Mer forskning behövs för att sjuksköterskan skall kunna tillgodose individens behov utifrån personcentrerad omvårdnad.

  • 54.
    Edlund, Linnea
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Karlsson, Amanda
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    När en familjemedlem vårdas i livets slutskede - anhörigas upplevelser: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Palliativ vård delas in i en tidig och en sen fas. Den sena fasen definieras som livets slutskede där målsättningen är att bland annat lindra lidande, bidra till god livskvalité samt erbjuda stöd till anhöriga. Anhöriga har ofta en betydande roll i livets slutskede och det är därför av betydelse att beskriva anhörigas upplevelser när deras familjemedlem är i livets slutskede för att sjukvårdspersonalen på somatiska vårdavdelningar ska få ökad kunskap och förståelse.

    Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser när en familjemedlem vårdas i livets slutskede på en somatisk vårdavdelning.

    Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. De vetenskapliga artiklarnas resultatdelar analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.

    Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; betydelsen av information beskriver att anhöriga upplevde att det var betydelsefullt att få information, betydelsen av omsorg som beskriver anhörigas upplevelser av omsorg från sjukvårdspersonalen, betydelsen av stöd som beskriver att anhöriga kunde uppleva en osäkerhet och att stödet var av betydelse samt betydelsen av att vara tillsammans där anhöriga upplevde ett behov av att vara tillsammans med sin familjemedlem och att det kunde hjälpa dem hantera situationen.

    Slutsats: Det är av betydelse att de anhöriga får information, omsorg och stöd från sjukvårdspersonalen men även att de anhöriga får tillbringa tid tillsammans med sin familjemedlem som vårdas i livets slutskede på en somatisk vårdavdelning. Ytterligare sammanställningar kan behövas för att beskriva anhörigas upplevelser när deras familjemedlem vårdas i livets slutskede. 

  • 55.
    Einarsson, Maria
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Lennartsson, Lina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Att leva med Amyotrofisk lateralskleros: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är ett samlingsnamn för en rad olika neurodegenerativa sjukdomar. Gemensamt och karaktäristiskt för dessa sjukdomar är att de är progressiva och successivt bryter ner det motoriska nervsystemet. För att kunna tillgodose dessa personers omvårdnadsbehov så är det av vikt att sjuksköterskan besitter kunskaper om hur det är att leva med ALS. Sammanställning av litteraturen om personers upplevelse av sin sjukdom är betydelsefull och kan hjälpa sjuksköterskor till att bättre möta omvårdnadsbehoven och bidra till en mer personcentrerad omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelse av att leva med amyotrofisk lateralskleros. Metod: En litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna analyserades med en manifest innehållsanalys beskriven av Graneheim och Lundman. Resultat: Resultatet speglar personers upplevelse av att leva med amyotrofisk lateralskleros genom tre kategorier innehållande underkategorier. Kategorierna är Känslomässig påverkan, Existentiella frågor och mening i livet samt Förändrad livssituation. Slutsats: Att leva med ALS visade sig kunna upplevas på många olika sätt och man kan se individuella skillnader i upplevelsen av detta. Insjuknandet i ALS medför en rad olika fysiska förändringar men även förändringar i hur livet värderas, sättet att tänka på sina anhöriga och sättet att utföra vardagliga aktiviteter. Dessa förändringar hos den som insjuknat orsakar en rad olika känslor som måste tas i beaktan för att förstå den specifika individens upplevelser. Föreliggande studie skapar en förståelse för hur det kan kännas att leva med ALS som skulle kunna användas av sjuksköterskor för att utveckla omvårdnaden av denna grupp personer. Vidare forskning krävs för att sjuksköterskor ska bli mer medvetna om hur en person kan uppleva att leva med ALS för att i större utsträckning kunna utföra personcentrerad omvårdnad.

  • 56.
    Eivazzadeh, Shahryar
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Anderberg, Peter
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Larsson, Tobias
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Mechanical Engineering.
    Fricker, Samuel
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Computing, Department of Software Engineering. University of Applied Sciences and Arts Northwestern Switzerland.
    Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Evaluating Health Information Systems Using Ontologies2016In: JMIR Medical Informatics, ISSN 2291-9694, Vol. 4, no 2, article id e20Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: There are several frameworks that attempt to address the challenges of evaluation of health information systems by offering models, methods, and guidelines about what to evaluate, how to evaluate, and how to report the evaluation results. Model-based evaluation frameworks usually suggest universally applicable evaluation aspects but do not consider case-specific aspects. On the other hand, evaluation frameworks that are case specific, by eliciting user requirements, limit their output to the evaluation aspects suggested by the users in the early phases of system development. In addition, these case-specific approaches extract different sets of evaluation aspects from each case, making it challenging to collectively compare, unify, or aggregate the evaluation of a set of heterogeneous health information systems.

    Objectives: The aim of this paper is to find a method capable of suggesting evaluation aspects for a set of one or more health information systems—whether similar or heterogeneous—by organizing, unifying, and aggregating the quality attributes extracted from those systems and from an external evaluation framework.

    Methods: On the basis of the available literature in semantic networks and ontologies, a method (called Unified eValuation using Ontology; UVON) was developed that can organize, unify, and aggregate the quality attributes of several health information systems into a tree-style ontology structure. The method was extended to integrate its generated ontology with the evaluation aspects suggested by model-based evaluation frameworks. An approach was developed to extract evaluation aspects from the ontology that also considers evaluation case practicalities such as the maximum number of evaluation aspects to be measured or their required degree of specificity. The method was applied and tested in Future Internet Social and Technological Alignment Research (FI-STAR), a project of 7 cloud-based eHealth applications that were developed and deployed across European Union countries.

    Results: The relevance of the evaluation aspects created by the UVON method for the FI-STAR project was validated by the corresponding stakeholders of each case. These evaluation aspects were extracted from a UVON-generated ontology structure that reflects both the internally declared required quality attributes in the 7 eHealth applications of the FI-STAR project and the evaluation aspects recommended by the Model for ASsessment of Telemedicine applications (MAST) evaluation framework. The extracted evaluation aspects were used to create questionnaires (for the corresponding patients and health professionals) to evaluate each individual case and the whole of the FI-STAR project.

    Conclusions: The UVON method can provide a relevant set of evaluation aspects for a heterogeneous set of health information systems by organizing, unifying, and aggregating the quality attributes through ontological structures. Those quality attributes can be either suggested by evaluation models or elicited from the stakeholders of those systems in the form of system requirements. The method continues to be systematic, context sensitive, and relevant across a heterogeneous set of health information systems.

  • 57.
    Eivazzadeh, Shahryar
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sanmartin Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Larsson, Tobias
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Mechanical Engineering.
    Fiedler, Markus
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Computing, Department of Technology and Aesthetics.
    Anderberg, Peter
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Most Influential Qualities in Creating Satisfaction Among the Users of Health Information Systems: A Study in Seven EU Countries2018In: JMIR Medical Informatics, Vol. 6, no 4, p. 3-21Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background:

    Several models suggest how the qualities of a product or service influence user satisfaction. Models, such as the Customer Satisfaction Index (CSI), Technology Acceptance Model (TAM), and Delone and McLean Information Systems Success (D&M IS), demonstrate those relations and have been used in the context of health information systems.

    Objective:

    We want to investigate which qualities foster greater satisfaction among patient and professional users. In addition, we are interested in knowing to what extent improvement in those qualities can explain user satisfaction and if this makes user satisfaction a proxy indicator of those qualities.

    Methods:

    The Unified eValuation using ONtology (UVON) method was utilised to construct an ontology of the required qualities for seven e-health applications being developed in the FI-STAR project, a European Union (EU) project in e-health. The e-health applications were deployed across seven EU countries. The ontology included and unified the required qualities of those systems together with the aspects suggested by the Model for ASsessment of Telemedicine applications (MAST) evaluation framework. Two similar questionnaires, for 87 patient users and 31 health professional users, were elicited from the ontology. In the questionnaires, user was asked if the system has improved the specified qualities and if the user was satisfied with the system. The results were analysed using Kendall correlation coefficients matrices, incorporating the quality and satisfaction aspects. For the next step, two Partial Least Squares Structural Equation Modelling (PLS-SEM) path models were developed using the quality and satisfaction measure variables and the latent construct variables that were suggested by the UVON method.

    Results:

    Most of the quality aspects grouped by the UVON method are highly correlated. Strong correlations in each group suggest that the grouped qualities can be measures which reflect a latent quality construct. The PLS-SEM path analysis for the patients reveals that the effectiveness, safety, and efficiency of treatment provided by the system are the most influential qualities in achieving and predicting user satisfaction. For the professional users, effectiveness and affordability are the most influential. The parameters of the PLS-SEM that are calculated allow for the measurement of a user satisfaction index similar to CSI for similar health information systems.

    Conclusions:

    For both patients and professionals, the effectiveness of systems highly contributes to their satisfaction. Patients care about improvements in safety and efficiency, while professionals care about improvements in the affordability of treatments with health information systems. User satisfaction is reflected more in the users' evaluation of system output and fulfilment of expectations, but slightly less in how far the system is from ideal. Investigating satisfaction scores can be a simple, fast way to infer if the system has improved the abovementioned qualities in treatment and care.

  • 58.
    Ekberg, Johanna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Westermark, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Att vara man och sjuksköterska i vården: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva manliga sjuksköterskors upplevelser att vara man och sjuksköterska i hälso- och sjukvård. Litteraturstudien utfördes med en induktiv ansats där forskning och litteratur på området sammanställdes. En sökning av relevanta studier gjordes i två olika databaser och resulterade i tretton studier som valdes till resultatet. Resultatet sammanställdes genom en kvalitativ innehålsanalys där tre huvudkategorier identifierades: Manliga sjuksköterskor upplever svårigheter i vårdandet, Fördomar mot manliga sjuksköterskor och Förväntningar på maskulinitet. Resultatet visar på att det finns många svårigheter att vara man och arbeta som sjusköterska i vården. Flera faktorer pekar på diskriminering, svårigheter att ge omvårdnad och förutfattade meningar om vad som är manligt kontra kvinnligt. Den feminina stämplen på sjuksköterskeyrket skapar ojämlikhet mellan könen och innebär en barriär för manliga sjuksköterskor. 

  • 59.
    Ekerot, Amanda
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Gemfeldt, Lisa
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Diabetes typ 2 och följsamheten till fysisk aktivitet: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som obehandlad eller dåligt skött, kan leda till svåra komplikationer. Emellertid är det en av få sjukdomar som till viss mån, går att kontrollera och styra med livsstilsförändringar, däribland fysisk aktivitet. Sjuksköterskans roll är att stötta, informera och ge individen råd, dock ligger mycket på personens egna vilja, drivkraft och motivation till att genomföra en förändring till ökad motion.

    Syfte: Syftet var att belysa följsamheten till fysisk aktivitet hos personer med diabetes typ 2.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna analyserades med Graneheim och Lundmans tolkning av en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: I resultatet framkom huvudkategorierna brist på motivation och egen drivkraft som motivation med tillhörande underkategorier hotande egenvårdskapacitet, avsaknad av socialt stöd, upplevelsen av att vara begränsad och miljöns betydelse respektive att förstå sin sjukdom, att leva med en rädsla för komplikationer, behov av stöd samt behov av kunskap.

    Slutsats: Det huvudsakliga fyndet som framkom i litteraturstudien berörde motivationens betydelse för följsamheten till fysisk aktivitet, hos personer med diabetes typ 2.

     

  • 60.
    Eklund, Inez
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Arvidsson, Lina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Motiverande samtal vid diabetes typ 2 – patienternas erfarenheter: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar dagligen. För patienterna med denna sjukdom kan det innebära att de behöver genomföra livsstilsförändringar och att de behöver ta ett stort ansvar gällande sin egenvård. Dessa livsstilsförändringar kan lättare genomföras med hjälp av motiverande samtal. Motiverande samtal kan användas av sjuksköterskan och den bygger på att framkalla och stärka patientens egen motivation till förändring och för att hjälpa patienten med sin egenvård.

    Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av motiverande samtal vid diabetes typ 2.

    Metod: En litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ- och mixad metod. Forsberg och Wengströms kvalitetgranskningsmall användes för att kvalitetsgranska de valda artiklarna. Graneheim och Lundmans beskrivning av en innehållsanalys användes vid dataanalysen med manifesta innehåll och med inslag av latent innehåll.

    Resultat: Av dataanalysen framkom fyra kategorier som besvarade studiens syfte. Betydelsen av att få stöd av sjuksköterskan, påvisar att sjuksköterskan med hjälp av stöd och uppmuntran påverkade patienternas motivation. Vikten av eget ansvar, påvisar att patienterna behövde ta eget ansvar under de motiverande samtalen för att de skulle bli motiverade. Betydelse av sjuksköterskans kompetens, beskriver att patienternas erfarenheter av de motiverande samtalen påverkades av sjuksköters kans kompetens gällande diabetes typ 2 och motiverande samtal. Att förstå vikten av att genomföra livsstilsförändringar, påvisar att patienterna behövde förstå hur viktigt det var med livsstilsförändringar samt att vissa patienter kände att det kunde vara svårt om de inte hade den vilja och motivation som krävdes.

    Slutsats: Studiens resultat visar att patienterna med diabetes typ 2 ansåg motiverande samtal som något positivt. Dock fanns det vissa patienter som hade svårigheter med att ta eget ansvar och att förstå vikten av att genomföra livsstilsförändringar vid de motiverande samtalen. Patienterna kände att det var av vikt att sjuksköterskan och patienten arbetade tillsammans samt att sjuksköterskan fanns som stöd för att öka motivationen. Antalet artiklar som framkom vid datainsamlingen visar på att det är ett litet forskningsområde. Det behövs mer forskning för att utöka kunskapen och användandet av motiverande samtal inom diabetes typ 2.

  • 61.
    Eklund Netterberg, Jessica
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Persson, Emelie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt – personers upplevelser: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtinfarkt är ett av de största folkhälsoproblemen i världen och i Sverige insjuknar runt 30 000 personer varje år. Livsstilsförändringar vad gäller rökstopp, förändrade kostvanor och ökad fysisk aktivitet är de råd som sjuksköterskor rekommenderar efter genomgången hjärtinfarkt. En livsstilsförändring mot en hälsosam livsstil kan minska risken för återinsjuknande i hjärtinfarkt och det är därför av betydelse att personer som genomgått hjärtinfarkt får stöd att genomföra livsstilsförändringar.

    Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser vid genomförande av livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt.

    Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sju vetenskapliga artiklar. För att analysera de vetenskapliga artiklarna användes Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.   

    Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier; Oro och rädsla för ny hjärtinfarkt, Förståelse för sjukdomen, Fysiska begränsningar, Stödets betydelse samt Nya vanor och rutiner.

    Slutsats: Vid genomförande av livsstilsförändringar upplevde personer som genomgått hjärtinfarkt aspekter som både hindrade och underlättade deras motivation och förmåga. För att öka personers möjlighet till livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt är det av betydelse att sjuksköterskan i utformning av stödjande omvårdnadsinsatser tar hänsyn till personernas olika behov och önskemål. Ytterligare forskning behövs kring personers upplevelser vid genomförande av livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt i olika åldersgrupper. 

  • 62.
    Ekström, Mimmi
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Maina, Lina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskans upplevelser av vårdrelationen med vuxna patienter som har cancer. En litteraturstudie.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I världen är cancer en av de främsta orsakerna till sjuklighet och dödlighet. De som lever med cancer och de som insjuknar i cancer kommer att bli allt fler. Tidigare studier visar att sjuksköterskor utan specialistutbildning inte alltid känner sig beredda på att möta patienter som har cancer. Dessa patienter har ett stort behov av sjuksköterskors stöd, då de ofta befinner sig i sårbara situationer. Sjuksköterskorna har därför en betydande roll för patienter som har cancer, då den mellanmänskliga relationen med sjuksköterskan kan bidra till att öka patientens känsla av välmående. Att skapa en vårdrelation är därför mycket viktig i omvårdnaden och tillåter sjuksköterskorna att komma närmare deras patienter.

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vårdrelationen med vuxna patienter som har cancer.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design. Artiklarnas resultat analyserades utifrån en manifest innehållsanalys som inspirerades av Graneheim och Lundman (2004).

    Resultat: Efter genomförd analys utformades tre kategorier: Skapa en god vårdrelation, Svårigheter i vårdrelationen och Sjuksköterskans känslomässiga påverkan, med tillhörande underkategorier. Resultatet visar sjuksköterskors upplevelser av vad som behövs för att skapa en god vårdrelation, vilka eventuella svårigheter som kan uppkomma och påverka sjuksköterskor i vårdrelationen och hur vårdrelationen påverkar sjuksköterskorna känslomässigt.

    Slutsats: Cancer är idag en växande folksjukdom och sannolikheten är stor att sjuksköterskan någon gång under sitt yrkesliv kommer att vårda patienter som har cancer. För att sjuksköterskan ska känna sig trygg med att kunna etablera en så god vårdrelation som möjligt med patienter som har cancer behövs en fördjupad kunskap och förståelse om sjuksköterskornas upplevelser av denna vårdrelation. 

  • 63.
    Engdahl, Maria
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Lepping, Sanne
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios i det dagliga livet: En litteraturstudie baserad på bloggar2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Endometrios är en autoimmun sjukdom där livmoderslemhinnan växer på andra ställen i kroppen än livmoderhålan. I Sverige lider cirka var tionde kvinna i fertil ålder av den kroniska sjukdomen som kan ge upphov till smärta, infertilitet och allmänna sjukdomskänslor. Sjuksköterskans roll är att främja hälsa samt stötta och hjälpa personen i att hantera sin ohälsa eller sjukdom. En ökad förståelse och kunskap om hur endometrios påverkar kvinnors dagliga aktiviteter kan förebygga onödigt lidande och bidra till en god omvårdnad.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa hur kvinnors dagliga aktiviteter påverkas av endometrios.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på fem bloggar som analyserades med inspiration av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.

    Resultat: Analysförförandet resulterade i tre huvudkategorier: grundläggande aktiviteter påverkas, arbets- och skollivet påverkas, samt sociala aktiviteter påverkas. Påverkan på grundläggande aktiviteter har underkategorierna svårt att sova, svårt att äta samt svårt att vara fysiskt aktiv.

    Slutsats: Resultatet indikerar på att endometrios har en negativ påverkan på kvinnornas dagliga aktiviteter, vilket främst beror på smärta. Adekvat smärtlindring behövs för att minska kvinnornas lidande och för att göra vardagen mer hanterbar. En ökad förståelse för sjukdomens påverkan på kvinnornas dagliga aktiviteter kan förbättra sjuksköterskans bemötande gentemot dessa kvinnor och minska lidande.

    Nyckelord: blogg, dagliga aktiviteter, endometrios, lidande.

  • 64.
    Englesson, Boel
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Lind, Clara
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Omvårdnadsåtgärder som används för att främja god sömn inom slutenvården2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sömn är ett grundläggande behov och är viktigt för kroppens alla funktioner. Sömnbrist kan leda till flera negativa konsekvenser för människan. Det är många patienter inom slutenvården som uppger att de sover dåligt på sjukhus, detta kan bero på många saker. Det är sjuksköterskans ansvar att främja patienters hälsa och därför är det betydelsefullt att sjuksköterskan kan främja patienters sömn inom slutenvården.

    Syfte: Syftet är att beskriva omvårdnadsåtgärder som används för att främja god sömn inom slutenvården.

    Metod: Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt enligt Friberg (2017) beskrivning, baserad på nio kvalitativa och tre kvantitativa artiklar. Analysen genomfördes i enlighet med Whittemore och Knafls (2005) metod för integrerade studier.

    Resultat: God sömn inom slutenvården kan främjas genom att skapa en god sovmiljö, genom att möta människans individuella behov och genom planera omvårdnaden.

    Slutsats: Inom slutenvården fanns det flera olika omvårdnadsåtgärder som främjade god sömn. Det framkom i denna studie att sjuksköterskan genom enkla omvårdnadsåtgärder kunde påverka miljön positivt och därav främja patienters sömn inom slutenvården. Denna studie påvisar även vikten av att möta patienten individuella behov för att patienten ska känna sig trygg och på så sätt främja sömnen. Det framkom även i denna studies resultat att planering och flexibilitet var avgörande för att patienten ska få en sammanhållen sömn och därmed en god sömn inom slutenvården.

  • 65. Ericson, Åsa
    et al.
    Larsson, Tobias
    Luleå University of Technology.
    Larsson, Andreas
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Mechanical Engineering.
    Larsson, Madelene
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Need driven product development in team-based projects2007Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In this paper, practical activities of Needfinding - an intertwined approach to identifying needs and to visualizing idea concepts in early design - are described and discussed. This is done primarily to gain an increased understanding of the various representations of user needs that are fed into the fuzzy front-end activities of team-based product innovation projects. The empirical basis comes from a study of an eight-month collaborative product development project, performed under realistic conditions by MSc students in close collaboration with their client. Focusing closely on customers and their needs is encouraged within the conceptual framework of Integrated Product Development and is increasingly highlighted as a key enabler in the design of truly innovative products. Despite the fact that identified customer needs are considered as the initial and primary input into such an innovation process, it can be argued that the design teams do not commonly have a sufficient understanding of customer needs and they do not normally interact with customers in their environment. Besides focusing on measurable aspects of user behaviour and requirements, a traditional approach to identifying and managing customer needs usually includes several interpretive stages before being handed over to the design team. In the context of innovative products, the identification and definition of customers and their needs is a non-trivial and difficult exercise. It involves, we suggest, not only Needfinding but also the definition of ‘those who might need the product’, users and customers to co-evolve iteratively in the early phases of design.

  • 66.
    Eriksson, Robin
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Lundin, Nathalie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskors erfarenhet av att främja patienters välbefinnande efter en hjärtinfarkt: En intervjustudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtinfarkt är ett sjukdomstillstånd varpå delar av hjärtat får akut syrebrist. Tillståndet kan leda till bestående komplikationer för patienten, men kan även ha dödliga konsekvenser. Patienter som överlever kan uppleva en krisreaktion och ett nedsatt välbefinnande. Sjuksköterskor kan ha en betydelsefull roll att hjälpa patienter att återfå sitt välbefinnande.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att främja patienters välbefinnande i det icke-akuta skedet efter en hjärtinfarkt.

    Metod: En kvalitativ ansats med intervjuer som metod har använts för att besvara syftet med studien. Datamaterialet har analyserats med hjälp av Graneheim och Lundsmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Sjuksköterskorna ansåg att de hade möjlighet att främja patienters välbefinnande genom en öppen dialog med patienten. Även genom att delge individanpassad information, att uppmuntra patientens delaktighet i sin egenvård samt genom teamsamverkan.

    Slutsats: Enligt sjuksköterskornas erfarenhet var arbetet i att främja en patients välbefinnande efter en hjärtinfarkt individuellt och beroende på den enskilda patienten. Gemensamt var att sjuksköterskorna ville göra dessa patienter, som upplevt nedsatt välbefinnande, trygga i sin nya situation. Huruvida sjuksköterskorna kunde främja patienters välbefinnande berodde på patientens intresse av att samtala, mottaglighet för information samt motivation till och delaktighet i sin egenvård.

  • 67.
    Erixon, Hanna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Rydén, Karin
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskors erfarenheter av motiverande samtal (MI): En litteraturöversikt2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 68.
    Erlandsson, Cecilia
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Svensson, Hanna
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Kvinnors upplevelser av att leva med borderline personlighetsstörning: En kvalitativ studie baserad på patografier2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Borderline personlighetsstörning [BPD] är en av de diagnoser som går under namnet personlighetsstörning. BPD beskrivs som ett mönster av instabilitet i relationer med andra människor, känslostämning och självbild samt en markerande impulsivitet. Det är ungefär 75 procent som är kvinnor med borderline personlighetsstörning.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med borderline personlighetsstörning.

    Metod: En litteraturstudie av patografier utifrån en kvalitativ design har utförts. Data har analyserats med Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.

    Resultat: Under analysens gång framkom tre kategorier; Ett pendlande känsloliv, Behovet av att få lindring samt Strategier för att kunna hantera sjukdomen. Det framkom att kvinnorna i studien upplevde en enorm ångest och en känsla av att allt är mörkt inom dem. De försökte själva hantera ångesten genom att med olika metoder skada sig själva. Med hjälp av engagerade personer kunde de lära sig hantera vardagen.

    Slutsats: En person med BPD kan inom sig känna ett självhat och en tomhet som skapar ångest och kan leda till suicidförsök. Sjuksköterskan kan komma att möta dessa personer inom sjukvården och behöver visa förståelse och vara öppen för att lyssna på personens livsberättelse. Fler studier om personers upplevelser samt anhörigas upplevelser är önskvärt. 

  • 69.
    Erovic Ademovski, Seida
    et al.
    Högskolan Kristianstad, SWE.
    Mårtensson, Carina
    Högskolan Kristianstad, SWE.
    Persson, Gösta Rutger
    Högskolan Kristianstad, SWE.
    Renvert, Stefan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    The long-term effect of a zinc acetate and chlorhexidine diacetate containing mouth rinse on intra-oral halitosis: A randomized clinical trial2017In: Journal of Clinical Periodontology, ISSN 0303-6979, E-ISSN 1600-051X, Vol. 44, no 10, p. 1010-1019Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aim: To evaluate the long-term effects of a zinc acetate and chlorhexidine diacetate mouth rinse (Zn/CHX) on intra-oral halitosis. Materials and methods: Forty-six adults with intra-oral halitosis were randomized into a 6-month, double-blind, placebo-controlled clinical study. The presence of intra-oral halitosis was evaluated at baseline, 3 and 6 months after treatment by assessment of organoleptic score (OLS) and by total volatile sulphur compounds (T-VSC), hydrogen sulphide (H2S) and methyl mercaptan (MM) concentrations in exhaled air. Results: A Zn/CHX mouth rinse provided significantly better control of intra-oral halitosis than a placebo mouth rinse. At 3 and 6 months, individuals rinsing with the Zn/CHX rinse presented with reductions of the OLS, T-VSC (p <.01, respectively), H2S (p <.001), and MM (p <.01) in subjects’ exhaled air. At 6 months, 68.2% of individuals using the Zn/CHX rinse experienced a 1 or 2 category improvement in OLS compared with 19.1% of placebo-treated subjects. 91% of subjects in the Zn/CHX group were categorized as being effectively treated for intra-oral halitosis (i.e. H2S < 112 ppb), compared to 43% in the placebo group. Conclusion: Zn/CHX mouth rinse provides effective long-term efficacy against intra-oral halitosis, assessed both objectively and subjectively. With regular rinsing, the effect was sustained for 6 months. © 2017 John Wiley & Sons A/S. Published by John Wiley & Sons Ltd

  • 70.
    Faal, Angelica
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Yasemani, Sara Jill Maria-Louisa
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Upplevelser av cytostatikabehandling hos kvinnor med bröstcancer: En kvalitativ litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:  Bröstcancer är den vanligaste cancern hos kvinnor. Behandlingen är framförallt kirurgisk men många kvinnor behöver kompletterande behandling med cytostatika. Cytostatika påverkar inte bara cancercellerna utan även friska celler påverkas, vilket kan leda till besvärande biverkningar. Cytostatikabehandling kan upplevas som skrämmande för många kvinnor.

    Syfte:  Syftet med studien var att beskriva upplevelser av cytostatikabehandling hos kvinnor med bröstcancer.

    Metod: För att besvara syftet har det gjorts en kvalitativ litteraturstudie. Resultatet baserades på 10 vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultat analyserades med hjälp av Graneheim och Lundman (2004) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: I resultatet framkom tre kategorier. Dessa var, Fysisk och psykisk påverkan med underkategorierna förlust av hår, illamående/kräkningar, kognitiva förändringar; Behov av stöd; Behov av information.

    Slutsats: Vid cytostatikabehandling upplevde kvinnorna att kroppen blev väldigt påverkad vilket ledde till håravfall, illamående/kräkningar och kognitiva förändringar. Behandlingen påverkade deras identitet och deras sociala liv. Behov av stöd och information var något alla kvinnor upplevde.

  • 71.
    Fagerberg, Joakim
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Neijd, Malin
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Närståendes upplevelser av den anhöriges sjukdomsförlopp vid Amyotrofisk lateralskleros: En kvalitativ studie baserad på patografier2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 72.
    Fagerlund, Hanna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Wimark, Zara
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Psykisk ohälsa hos män: En narrativ studie om mäns upplevelser av att leva med psykisk ohälsa2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i samhället och förväntas vara en av de största folkhälsoutmaningarna inom några år. Statistik visar att bara ca en tredjedel av de som får vård för psykisk ohälsa idag är män samtidigt som ca 70 % av alla suicid begås av män.Detta tyder på att det finns ett dolt vårdbehov för psykisk ohälsa hos män. Normer om maskulinitet och rädsla för att verka svag innebär hinder för hjälpsökande hos män med psykisk ohälsa. Normer om maskulinitet påverkar också vårdpersonalens syn på hur en man ska eller bör bete sig, vilket kan innebära ett hinder för att kunna ge en god, personcentrerad omvårdnad.

    Syfte: Syftet var att belysa mäns upplevelser av att leva med psykisk ohälsa.

    Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats baserad på två patografier. Analysen inspirerades av Graneheim och Lundmans modell för innehållsanalys med meningsenheter, kondensering, koder, kategorier och tema.

    Resultat: Analysen resulterade fyra kategorier; “ensam i sitt lidande”, “kroppsliga reaktioner”, “fångad i sitt huvud” och “negativa känslor som normaltillstånd” med ett huvudtema; ”förändrad vardag”. Resultatet visade att män med psykisk ohälsa kan uppleva att vardagen påverkas och att de inte längre kan leva de liv de vill eller det liv de levde innan de drabbades av psykisk ohälsa.

    Slutsats: Sjuksköterskan behöver ha kunskap om mäns upplevelser av psykisk ohälsa för att kunna lindra och förkorta lidandet hos män med psykisk ohälsa genom att ge en personcentrerad och god omvårdnad.

  • 73.
    Fagerström, Cecilia
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Tuvesson, Hanna
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Axelsson, Lisa
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Nilsson, Lina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    The role of ICT in nursing practice: An integrative literature review of the Swedish context2017In: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, p. 434-448Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: The Swedish healthcare system employs information and communication technologies (ICT) in nursing practice to meet quality-, security- and efficiency-related demands. Although ICT is integrated with nursing practices, nurses do not always feel that they are convenient to use it. We need to improve our knowledge of the role of ICT in healthcare environments and so we decided to complement existing experience of how ICT influences nursing practice. Aim: This study aimed to review and synthesise the available literature on the role of ICT in nursing practice in Swedish healthcare settings. Method: To consolidate previous studies based on diverse methodologies, an integrative literature review was carried out. Three databases were used to search for literature, 20 articles met the inclusion criteria. Results: The literature review indicates that ICT integration into nursing practice is a complex process that impacts nurses’ communication and relationships in patient care, working conditions, and professional identities and development. Nurses are found to express ambiguous views on ICT as a usable service in their everyday practice since it impacts both positively and negatively. Discussion and conclusion: Although ICT cannot replace physical presence, it can be considered a complementary service that gives rise to improved patient care. However, nonverbal communication cues may be missed when ICT is used as mediating tool and ICT can be limiting because it is not always designed to meet nurse and patient needs. The meaning of an encounter appears to change when ICT is used in nursing practice, not only for patient relationships but also for interpersonal communication.

  • 74.
    Fiskbäck, Louise
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Häggqvist, Malin
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att möta hot och våld på en akutmottagning: En kvalitativ litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hot och våld förekommer i stor utsträckning på akutmottagningar och tar sig uttryck såväl verbalt som fysiskt. Det kan ta sig uttryck i, svordomar och patienter som skriker mot sjuksköterskor, samt sparkar och slag.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta hot och våld på en akutmottagning.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar. Studiens analys skrevs på manifest nivå med latenta inslag utifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet genererade i fyra kategorier - Uttryck för hot och våld, erfarenheter av när hot och våld kan förväntas, stödets betydelse och våldets följder. Resultatet visade att förhållanden som ökade risken för hot och våld kunde vara långa väntetider och bristande information, som grundats i dåliga arbetsförhållanden, bristande stöd och höga krav. Utsattheten resulterar i att sjuksköterskor upplevde negativa känslor, såsom frustration och maktlöshet. De erfor även fysiska och psykiska skador efter hot och våldsincidenter av patienter och anhöriga.

    Slutsats: Denna studie kan bidra med förståelse och kunskap hos sjuksköterskor samt allmänheten kring utsattheten av hot och våld som förekommer på akutmottagningar. Genom denna kunskap kan vården utvecklas, vilket leder till en förbättring för både sjuksköterskor och patienter.

  • 75.
    Forsman, Hanna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Anton, Ljunggren
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskors upplevelser av närståendes närvaro vid hjärtstopp: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 10 000 personer varje år av hjärtstopp, cirka 600 av dessa personer överlever. Denna plötsliga död kan vara väldigt påfrestande för närstående och ställer krav på sjuksköterskans omvårdnad av närstående och patient. Närståendes upplevelser av att närvara under HLR var blandade beroende på sjuksköterskans kommunikation i mötet. Vid hjärtstopp krävs ett snabbt agerande för att patienten ska ha en chans att överleva samtidigt som sjuksköterskor ska finnas där för närstående. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av närståendes närvaro vid hjärtstopp. Metod: En litteraturstudie som baserades på nio vetenskapliga kvalitativa artiklar. Artiklarna valdes i databasen CINAHL. Resultatet från artiklarna analyserades med Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: Oro, Ansvar och Lättnad med sammanlagt åtta underkategorier som svarade på syftet. Upplevelserna som identifierades var både positiva och negativa men majoriteten av upplevelserna var negativa. Sjuksköterskor upplevde oro över hur närstående kunde störa HLR-behandlingen, osäkerhet av närståendes närvaro samt närståendes upplevelser av obehag. Sjuksköterskor kände ett ansvar för närstående under HLR, de ville ha en känsla av kontroll innan närstående var närvarande under HLR och kände ett behov av att skapa en relation med närstående. Sjuksköterskor upplevde en lättnad och uppskattning när närstående närvarade vid hjärtstopp. Närståendes insikt av HLR-behandling och kunskapens betydelse för att underlätta kommunikationen mellan sjuksköterska och närstående ansågs vara viktigt för sjuksköterskor för att underlätta närvarandet. Slutsats: Upplevelsen av närståendes närvaro för sjuksköterskor var individuell och präglades av erfarenhet. Vissa sjuksköterskor var positivt inställda till närståendes närvaro, men den övervägande känslan hos de flesta var att de störde arbetet. Det bör forskas mer kring samband mellan sjuksköterskors erfarenhet och upplevelser vid närståendes närvaro.

  • 76.
    Fransson, Annie
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Egal, Anab
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Hur patienter med diabetes mellitus typ 2 upplever stödet från sjuksköterskan i sin egenvård - en litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes mellitus är en kronisk metabol sjukdom och diabetes mellitus typ 2 är den vanligaste formen av diabetes mellitus. Enkla åtgärder i levnadsvanor har visat sig vara effektiva för att förhindra eller fördröja uppkomsten av diabetes typ 2 där sjuksköterskan spelar en betydande roll för patientens förutsättningar att kunna hantera sin sjukdom.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur patienter med diabetes typ 2 upplevde stödet från sjuksköterskan i sin egenvård.

    Metod: En litteraturstudie med sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ design utfördes. Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av kvalitativ innehållsanalys för kvalitativa studier användes för att analysera resultatet. En manifest innehållsanalys med latenta inslag låg till grund för analysen.

    Resultat: Resultatet utmynnade i fem huvudkategorier: Information förbättrade patienters levnadsvanor, stöd från sjuksköterskor motiverar patienter att ta hand om sin egenvård, sjuksköterskans tillgänglighet leder till trygghet i vardagen, sjuksköterskans roll är betydande när förändringar i egenvården sker, delaktighet leder till självbestämmande. Huvudkategorin "sjuksköterskans tillgänglighet leder till trygghet i vardagen" fick underkategorin, att sjuksköterskan lägger ner tid leder till bättre förståelse för sin sjukdom.

    Slutsats: Slutsatsen som kunde dras utifrån föreliggande reslutat var att, stöd från sjuksköterskan är betydande i patienters egenvård. Information, delaktighet och självbestämmande är tre återkommande begrepp som patienterna upplevde som avgörande för att de skulle känna att de hade kontroll över sin egenvård. Patienterna hade olika stort behov av stöd från sjuksköterskan beroende på sjukdomsförloppet, behovet av stöd ökade framförallt vid diagnostisering eller försämring i sjukdomstillståndet. Tillgänglighet och att sjuksköterskan gav sig tid till att lyssna, samt att besvara frågor, var en trygghet för patienterna. 

  • 77. Fridlund, Bengt
    et al.
    Andersson, Ewa K.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Bala, Sidona-Valentina
    Dahlman, Gull-Britt
    Ekwall, Anna K.
    Glasdam, Stinne
    Hommel, Ami
    Lindberg, Catharina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Persson, Eva I.
    Rantala, Andreas
    Sjöström-Strand, Annica
    Wihlborg, Jonas
    Samuelson, Karin
    Essentials of Teamcare in Randomized Controlled Trials of Multidisciplinary or Interdisciplinary Interventions in Somatic Care: A Systematic Review2015In: Open Journal of Nursing, ISSN 2162-5336, E-ISSN 2162-5344, ISSN 2162-5344, Vol. 12, no 5, p. 1089-1101Article, review/survey (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Teamcare should, like all patient care, also contribute to evidence-based practice (EBP). Randomized controlled trials (RCTs) focusing on teamcare have been performed but no study has addressed its essentials. How far this EBP has progressed in different health aspects is generally established in systematic reviews of RCTs. Aim: The aim is to determine the essentials of teamcare including the nurse profession in RCTs of multi- or interdisciplinary interventions in somatic care focusing on the stated context, goals, strategies, content as well as effectiveness of quality of care. Methods: A systematic review was performed according to Cochrane review assumptions to identify, appraise and synthesize all empirical evidence meeting pre-specified eligibility criteria. The PRISMA statement guided the data selection process of 27 articles from PubMed and CINAHL. Results: Eighty-five percent of RCTs in somatic care showed a positive effectiveness of teamcare interventions, of which interdisciplinary ones showed a greater effectiveness compared with the multidisciplinary approach (100% vs 76%). Also theory-based RCTs presented higher positive effectiveness (85%) compared with non-theory-based RCTs (79%). The RCTs with positive effectiveness showed greater levels for professional-centered ambition in terms of goals and for team-directed initiatives in terms of strategy, and a significantly higher level for patient-team interaction plans in terms of content was shown. Conclusions: Teamcare RCTs are still grounded in the multidisciplinary approach having a professional-centered ambition while interdisciplinary approaches especially those that are theory-based appear to be essential with regard to positive effectiveness and preferable when person-centered careis applied.

  • 78.
    Frögren, Joakim
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Quitana, M.
    Anderberg, Peter
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sanmartin Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Designing a model app for older persons with cognitive impairment: insights from a usability perspective2018In: Gerontechnology, ISSN 1569-1101, E-ISSN 1569-111X, Vol. 17, p. 80-Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose Research indicates that health-oriented applications on mobile units such as smartphones and PDAs, so called mHealth applications, can be useful to support older persons with cognitive impairment and their informal caregivers1. However, several studies suggest that a prerequisite for older persons to start using computer-based technology is that it offers individual customization according to personal preference 2,3,4. In the ongoing Horizon 2020 project SMART4MD (Support, Monitoring And Reminder Technology for older persons with Mild Dementia), an health-oriented model app has been developed through a user-centered process involving stakeholders in six European countries and with an emphasis on customization to allow for the various needs of older persons with cognitive impairment and their informal caregivers. The aim of this study is to gain insights about the specific needs of the target group and success factors related to the user-centered design process. Method Within the frames of the SMART4MD project, an initial Feasibility study was conducted in two countries (Spain and Sweden) simultaneously, in which in total nineteen persons with cognitive impairment aged 66-93, and their respective informal caregivers, performed a taskbased usability test of the SMART4MD model app individually in a clinical setting, followed by a four-week testing of the app in their home environment. Finally, a usability evaluation was done through individual structured interviews. Results & Discussion The result indicates that less exposure to similar technology affects both ability and self-esteem when confronted with the model app, and that evaluating usability with the target group using standard forms within usability testing requires pre-cautions. © 2018 International Society for Gerontechnology.

  • 79.
    Fyhr, Sandra
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Osman Fares, Karvan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Hälsorelaterad livskvalité hos äldre i Blekingesom är omedvetna respektive medvetna om sitt förmaksflimmer.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Förmaksflimmer är den vanligaste behandlingskrävande hjärtrytmstörningen ochden ökar i prevalens när befolkningen åldras. Många äldre i Sverige har förmaksflimmer uta natt veta om det, att förmaksflimmer upptäcks är ofta en ren slump när personen genomgår en läkarundersökning av annan orsak. Förmaksflimmer ger i många fall diffusa symtom, vilka varierar mellan ålder och kön, och kan resultera till minskad livskvalité. Det finns ett tydligt samband mellan nedsatt hälsorelaterad livskvalité och förmaksflimmer hos äldre personer och sjuksköterskan kan genom personcentrerad vård uppmärksamma dessa personers behov och skapa en förutsättning för att främja hälsa.

    Syfte: Att jämföra hälsorelaterad livskvalité hos äldre personer (60+) i Blekinge som är omedvetna respektive medvetna om sitt förmaksflimmer.

    Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie baserat på data ifrån SNAC Blekinge (The Swedish National study on Aging and Care), syftet besvarades med hjälp av deskriptiv och analytisk statistik. För att undersöka om studien har en signifikans har Mann-Whitney U använts.

    Resultat: I resultatet framkom att det ej förekommer någon statistisk signifikans mellan desom var omedvetna respektive medvetna om sitt förmaksflimmer, relaterat till både fysisk och mental hälsorelaterad livskvalité.

    Slutsats: Resultatet visade ingen statistisk signifikant skillnad i jämförelse av de tvågrupperna, relaterat till både fysisk och mental hälsorelaterad livskvalité. Dock visade studienatt den grupp som var omedveten om sitt förmaksflimmer var större än den som varmedveten, vilket kan vara av ett stort intresse för sjuksköterskan i det kliniska arbetet för att identifiera dessa personer, främja hälsa och förebygga ohälsa i den personcentrerade vården.

  • 80.
    Gardesten, Daniel
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Svensson, Albert
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Kvinnors upplevelser av symtomen vid en hjärtinfarkt: En Litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är idag ett av de vanligaste folkhälsoproblemen iSverige. I dagens hjärtsjukvård finns det mest forskning på männen och de får därför oftastmer specialiserade behandlingar och bättre uppföljning efteråt. Kvinnor har mer diffusasymtom än män och upplevelserna av sjukdomen kan därför skilja sig markant. Dåsjukdomen oftast ses som mansdominerad så kommer kvinnan i skymundan. Somsjuksköterska är det därför viktigt att vara införstådd i symtomen hos kvinnor och ta del avderas upplevelser av symtomen vid en hjärtinfarkt.Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av symtomen vid en hjärtinfarkt.Metod: Litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Elva artiklar analyserades med Elo &Kygnäs manifesta innehållsanalys med en induktiv ansats.Resultat: I analysen kom det fram två stycken huvudkategorier som var förnekelse avsymtomen och delades in i två subkategorier: förminskning av symtomen och coping för attklara av vardagslivet. Misstanke om symtomens allvarlighet delades in i två subkategorier:Något är fel och förståelse över symtomens allvarlighet. Kvinnor upplever diffusa symtomsom oftast till en början förnekas eller tolkas som något annat. Detta resulterar i enfördröjning i att söka vård.Slutsats: Mer forskning behövs för att få en bättre förståelse och kunskap kring vad justkvinnor har för upplevelser av symtomen vid en hjärtinfarkt. Vidare krävs också forskningsom ger omvårdnadspersonalen bättre förutsättningar att kunna ge en personcentrerad ochjämlik omvårdnad.

  • 81.
    Ghani, Zartashia
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Jarl, Johan
    Lunds universitet, SWE.
    Sanmartin Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Andersson, Martin
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Industrial Economics.
    Anderberg, Peter
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    The Cost Effectiveness of M-health Interventions for Older Adults: Protocol for a Systematic Review2018Manuscript (preprint) (Other academic)
    Abstract [en]

    Background: Many studies reported effectiveness of mhealth interventions targeting middle aged and older adults to improve healthcare delivery process, efficacy and management of chronic diseases. However, the knowledge about their cost-effectiveness is important to implement mhealth interventions at large scale for proper allocation of scarce resources. This systematic review will summarize the results from identified studies for the cost effectiveness of mhealth interventions aimed for middle aged and older adults.

    Method: mhealth interventions aimed to improve healthcare delivery process, efficacy and delivering training will be included in this systematic review. A comprehensive electronic search strategy will be used to identify health economic evaluations, published since 2007, and indexed in Pubmed, Scopus and CINAHL. The search strategy will include terms (and synonyms) for the following mhealth devices: mobile phone, smartphone, mhealth. Middle aged and older adults will be used to identify all mhealth interventions introduced to middle aged and older adults. Terms such as economic evaluation, cost effectiveness, cost utility etc will be used to identify economic evaluations of all mhealth interventions.

    Discussion: This systematic review will report evidence on cost effectiveness of mhealth interventions targeting middle aged and older adults.

  • 82.
    Ghani, Zartashia
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Rydell, Helena
    Department of Clinical Sciences, Lund, SWE.
    Jarl, Johan
    Department of Clinical Sciences, Lund, SWE.
    THE EFFECT OF PERITONEAL DIALYSIS ON LABOR MARKET OUTCOMES  COMPARED WITH INSTITUTIONAL HEMODIALYSIS2019In: Peritoneal Dialysis International, ISSN 0896-8608, E-ISSN 1718-4304, Vol. 39, no 1, p. 59-65Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

     ♦ Background: The aim of this study is to compare the impact of peritoneal dialysis (PD) and institutional hemodialysis (IHD), the 2 most common dialysis modalities, on employment, work income, and disability pension in Sweden.  ♦ Methods: Included in this study were 4,734 patients in IHD and PD, aged 20 – 60 years, starting treatment in Sweden during 1995 – 2012, and surviving the first year of dialysis therapy. Both “intention to treat” and “on treatment” analyses were performed by including transplant patients into the former and censoring them at the date of transplant in the latter analysis. A reduced bias treatment effect of PD vs IHD on labor market outcomes was estimated while accounting for non-random selection into treatment.  ♦ Results: Peritoneal dialysis was found to be associated with a 4-percentage-point increased probability of employment compared with IHD in the “on treatment” analysis. Also, PD was associated with a reduced disability pension by 6 percentage points, as well as increased work income (EUR 3,477 for employed) compared with IHD during the first year of treatment. The “intention to treat” analysis tended to give higher effect sizes compared with “on treatment.”  ♦ Conclusions: The results indicate that PD is associated with a treatment advantage over IHD in terms of increased employment, work income, and reduced disability pension in the Swedish population after controlling for non-random selection into treatment.

  • 83.
    Gonzalez, Nicolas
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Blad, Alexandra
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Att leva med en dödlig sjukdom: En kvalitativ litteraturstudie baserad på patografier2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år dör cirka 90 000 människor i Sverige med ungefär 80 % som är i behov av palliativ vård. Palliativ vård blir aktuellt när en persons sjukdom konstateras vara obotlig och leder till döden. Den palliativa vården inriktar sig i att förbättra den lidandes livskvalité och inte att bota sjukdomen. Den palliativa vården omfattar psykiska, fysiska, existentiella, sociala samt närståendes behov. Sjuksköterskor bör vara medvetna om personers känslomässiga tillstånd och upplevelser för att kunna bedriva en god omvårdnad.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med en dödlig sjukdom.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på fyra patografier som har analyserats med Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av en innehållsanalys.

    Resultat: Ur analysen framkom fyra huvudkategorier med åtta underkategorier. Dessa var huvudkategorin Att inte känna igen sig själv underbyggt av Kroppsliga förändringar och En identitetsförlust. Huvudkategorin Emotionella svårigheter under sjukdomsförloppet underbyggt av känslor av frustration och ilska, känslor av sorg och ångest och känsla av förtvivlan. Huvudkategorin Lycka trots dödlig sjukdom underbyggt av känsla av glädje, känsla av hopp och att hitta värde i livet samt huvudkategorin Att acceptera framtiden och döden.

    Slutsats: Personer som drabbas av en dödlig sjukdom upplever många svårigheter under hela sjukdomsprocessen. Sjukdomen skapar begränsningar i personers livsvärld. Trots dessa begränsningar så upplever personer lycka vilket kan vara en förutsättning för personerna i dessa situationer att kunna hantera och bearbeta sin förändrade tillvaro och tillslut kunna acceptera döden.

  • 84.
    Granberg, Hanne
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Johansson, Evelina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Ungdomars upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1: En kvalitativ litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år får cirka 7 000-8 000 barn och ungdomar i Sverige diabetes typ 1. Ungdomstiden kan ses som en kritisk period för både hälsa och välbefinnande. Under ungdomstiden är det mycket som sker, både fysiskt och psykiskt. När en ungdom får en sjukdom som diabetes typ 1, kan mycket komma att förändras i ungdomarnas vardag. Diabetes typ 1 innebär ett stort ansvarstagande vilket leder till att ungdomarna introduceras för nya rutiner och vanor i vardagen.

    Syfte: Syftet med den föreliggande studien var att belysa ungdomars upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1.

    Metod: Metoden var en litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats har granskats och resultatet analyserats. Analysmetoden som användes var inspirerad av Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys.

    Resultat: I resultatet framkom fem kategorier: Positiva upplevelser av en sjukdom, negativa upplevelser av en sjukdom, förändringar i det dagliga livet, stöd och inflytande från omgivningen och känsla av att vara annorlunda. Till kategorin förändringar i det dagliga livet framkom även två underkategorier i form av acceptans och ansvarstagande samt injicering. Resultatet visade att ungdomarna upplevde sjukdomen på olika sätt, både positivt och negativt. Några ungdomar kände att sjukdomen givit dem erfarenheter av olika slag, samtidigt som andra ungdomar kände att de aldrig kunde slappna av och en känsla av hopplöshet avspeglades vid tanken av att leva med sjukdomen resten av livet.

    Slutsats: Den föreliggande studien visar att en sjukdom som diabetes typ 1 kan innebära både lidande och välbefinnande. Sjukdomen är en både en utmaning och en lärdom för ungdomarna. Den föreliggande studien kan bidra med ökad förståelse av ungdomarnas upplevelse av att leva med diabetes typ 1, vilket är viktigt för en kommande roll som sjuksköterska.

  • 85.
    Granbom, Marianne
    et al.
    Lunds Universitet, SWE.
    Kristensson, Jimmie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sandberg, Magnus
    Lunds Universitet, SWE.
    Effects on leisure activities and social participation of a case management intervention for frail older people living at home: A randomised controlled trial2017In: Health & Social Care in the Community, ISSN 0966-0410, E-ISSN 1365-2524, Vol. 25, no 4, p. 1416-1429Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Frailty causes disability and restrictions on older people's ability to engage in leisure activities and for social participation. The objective of this study was to evaluate the effects of a 1-year case management intervention for frail older people living at home in Sweden in terms of social participation and leisure activities. The study was a randomised controlled trial with repeated follow-ups. The sample (n = 153) was consecutively and randomly assigned to intervention (n = 80) or control groups (n = 73). The intervention group received monthly home visits over the course of a year by nurses and physiotherapists working as case managers, using a multifactorial preventive approach. Data collections on social participation, leisure activities and rating of important leisure activities were performed at baseline, 3, 6, 9 and 12 months, with recruitment between October 2006 and April 2011. The results did not show any differences in favour of the intervention on social participation. However, the intervention group performed leisure activities in general, and important physical leisure activities, to a greater extent than the control group at the 3-month follow-up (median 13 vs. 11, P = 0.034 and median 3 vs. 3, P = 0.031 respectively). A statistically significantly greater proportion of participants from the intervention group had an increased or unchanged number of important social leisure activities that they performed for the periods from baseline to 3 months (93.2% vs. 75.4%, OR = 4.48, 95% CI: 1.37-14.58). Even though statistically significant findings in favour of the intervention were found, more research on activity-focused case management interventions is needed to achieve clear effects on social participation and leisure activities. © 2017 John Wiley & Sons Ltd.

  • 86.
    Granqvist, Ida
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Rüsslander, Sofie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Personers upplevelser i samband med en bariatrisk kirurgi: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Övervikt och fetma anses idag som ett av våra allvarligaste folkhälsoproblem, med en ständig ökning världen över. Forskning visar på att övervikt och fetma är riskfaktorer kopplad till en mängd olika följdsjukdomar och dödlighet. Detta skulle till stora delar kunna undvikas genom förändrade levnadsvanor, då övervikt och fetma beskrivs som påverkningsbara riskfaktorer. Bariatrisk kirurgi är ett samlingsnamn för kirurgiska magtarmingrepp i viktreducerande syfte. Ingreppet beskrivs som en effektiv behandlingsmetod för personer med fetma, då adekvata viktminskningsförsök ej lyckats resultera till en viktminskning. Operationen innebär en process följt av ett flertal steg, inkluderande en grundlig utredning, avvägning, information och krav på personen både före och efter operationen. 

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser i samband med en bariatrisk kirurgi.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserades på tio vetenskapliga artiklar och analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av innehållsanalys.

    Resultat: Ur resultatet framkom kategorierna omgivningens betydelse, identitet och livsstilsförändringar med tillhörande underkategorier samhällets betydelse, familj och närståendes betydelse, hälso- och sjukvårdens betydelse, självbild och självförtroende. Resultatet visade att behovet av stöd från omgivningen var av stor betydelse, men där brister av stöd påvisades. Före operationen upplevdes en dålig självbild, självkänsla samt stigmatisering från samhället. En fysisk förbättring efter operationen påvisades, däremot visade sig kost och matintag vara problematisk, vilket även beskrevs som en psykologisk kamp. 

    Slutsats: Personer som genomgår en bariatrisk kirurgi framlyfter ett starkt behov av stöd, då personerna genomgår stora livsstils- och beteendeförändringar. Många personer upplever bristande stöd och information från hälso- och sjukvården, vilket indikerar på att en bättre omvårdnad av sjukvårdspersonalen bör tillämpas. 

  • 87.
    Gustafsson, Markus
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health. Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health. Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Bohman, Doris M
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Gunilla, Borglin
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Challenges of conducting experimental studies within a clinical nursing context2014In: Applied Nursing Research, ISSN 0897-1897, E-ISSN 1532-8201, Vol. 27, no 2, p. 133-136Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In recent years, several distinguished scholars have advocated for nursing research that may carry strong evidence for practice. Their advocacy have highlighted that nursing science has reached a point where as nurse researchers we need to develop the questions we ask and design studies that have the power to produce solid, translational, evidence-based knowledge. To do so, we need to carry out experimental tests on complex, everyday nursing interventions and activities. We also need to create public space to present accounts of our endeavours pursuing this type of design in clinical practice. This paper will discuss some of the most important insights gained from conducting a quasi-experimental study in which the aim was to investigate the effect of a theory-based intervention, targeting knowledge and attitudes among registered nurses regarding cancer pain management. The importance of careful practical and methodological planning is emphasised and the need for participation-friendly interventions is discussed.

  • 88.
    Hadarsson, Jennifer
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Korse, Caisa
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt: en litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtsvikt anses vara ett folkhälsoproblem globalt och det ökar ständigt. Personer som lever med hjärtsvikt får en påverkan på det dagliga livet så som sociala, psykiska och fysiska begränsningar i vardagen. För att personerna ska uppmärksamma sina symtom för att undvika försämring av tillståndet behöver sjuksköterskan informera och vägleda personerna.  

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt.

    Metod: En litteraturstudie genomfördes med kvalitativ ansats som baserades på nio vetenskapliga artiklar. Analysen inspirerades av Lundman och Hällgren-Graneheims tolkning av innehållsanalys och gjordes med en manifest innehållsanalys med latenta budskap.

    Resultat: Det blev tre kategorier med sju underkategorier. Kategorierna var En förändrad livsstil, Känslomässiga reaktioner och Livet har en mening.

    Slutsats: Det framkom att personerna upplevde en tilltagande trötthet som medgav stora begränsningar i fysisk aktivitet och det hindrade dem från att leva sina vardagliga liv. Det fanns dock också positiva aspekter. Vidare forskning i Sverige kan ge en bättre förståelse för hur personer i Sverige upplever sin hjärtsvikt. Det kan också behövas forskning på hur yngre personer upplever att leva med hjärtsvikt. 

  • 89.
    Hallström, Eva-Lena
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Reinholdsson, Victoria
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Hot och våld på akutmottagningar ur sjuksköterskans perspektiv: en litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar, tillhör en av de yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården som löper störst risk att utsättas för såväl, hotfulla som våldsamma situationer i sin arbetsmiljö. Detta för med sig en rad negativa konsekvenser för sjuksköterskan och kan i sin tur ha negativa effekter på hälso- och sjukvården i sin helhet.

    Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av hot och våld på akutmottagningar ur ett sjuksköterskeperspektiv 

    Metod: En litteraturstudie som baserades på nio stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Analysen av texten genomfördes som en manifest innehållsanalys med latenta inslag med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av innehållsanalys.

    Resultat: Analysprocessen resulterade i sju kategorier samt tre underkategorier till en av kategorierna. Resultatet visar på sjuksköterskornas upplevelse av vilka olika orsaker som kunde leda till patienters och anhörigas våldsamma eller hotfulla beteende. Akutmottagningen upplevdes ur flera avseenden som en otrygg och osäker arbetsplats för sjuksköterskorna, vilket ledde till olika reaktioner hos dem. Sjuksköterskorna ansåg att de saknade tillräcklig beredskap för att kunna hantera våldsamma situationer. Dessutom upplevde de även en brist på stöd från organisationens sida. För att kunna hantera sin utsatthet blev istället kollegorna viktiga i detta sammanhang. Sjuksköterskorna betonade även vikten av en god kommunikation gentemot patienten, vilket kunde ses som nyckeln till att undvika att vissa situationer urartade. Det var dock inte alla sjuksköterskor som stördes av att hot och våld var en återkommande företeelse i deras arbetsmiljö. Vissa ansåg på ett eller annat sätt att det var en del av deras arbetssituation.

    Slutsats: Hot och våld upplevs främst som ett negativt inslag i sjuksköterskans arbetsmiljö på akutmottagningen. Det finns ett behov av förbättringar på detta område i flera avseenden. Förbättringarna skulle kunna innebära att sjuksköterskor blev bättre rustade att möta hot och våld på sin arbetsplats. Detta skulle kunna ske genom tillhandahållande av lämpliga utbildningar och kontinuerlig riksinventering på arbetsplatsen. Ett bättre stöd från arbetsgivarens sida skulle också kunna vara önskvärt. 

  • 90.
    Hallström, Hadar
    et al.
    Centre for Oral Health Sciences Malmö, SWE.
    Persson, Gösta Rutger
    Högskolan Kristianstad, SWE.
    Lindgren, Susanne
    Halland Hospital, SWE.
    Renvert, Stefan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Open flap debridement of peri-implantitis with or without adjunctive systemic antibiotics: A randomized clinical trial2017In: Journal of Clinical Periodontology, ISSN 0303-6979, E-ISSN 1600-051X, Vol. 44, no 12, p. 1285-1293Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aims: To investigate clinical, radiographic and microbiological outcome over 12 months following open flap debridement of peri-implantitis with or without antibiotics. Materials and methods: Peri-implantitis was surgically treated with or without Zithromax® in 19 control and 20 test individuals. Probing pocket depth (PPD), gingival inflammation (BOP), intra-oral radiographs and microbial samples were studied. Per protocol and intent-to-treat analyses were performed. Results: The mean difference (reduction) in PPD values between baseline and month 12 in the test and control groups was 1.7 mm (SD ± 1.1, 95% CI: 1.1, 2.3, p <.001) and 1.6 mm (SD ± 1.5, 95% CI: 0.8, 2,4, p <.001), respectively. Data analysis failed to show study group differences for BOP, PPD, radiographic bone level and microbial load. Successful treatment (per protocol: PPD ≤ 5 mm, no BOP, no suppuration and no bone loss ≥0.5 mm) at 12 months in test and control groups was 7/15 (46.7%) and 4/16 (25.0%). Bacterial load reduction was similar in study groups with a temporary reduction following treatment. Conclusions: Surgical treatment of peri-implantitis with adjunctive systemic azithromycin did not provide 1-year clinical benefits in comparison with those only receiving open flap debridement. © 2017 John Wiley & Sons A/S. Published by John Wiley & Sons Ltd

  • 91.
    Hansson, Felicia
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Weinmer, Mathilda
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskans upplevelse av att samtala med patienten om sexuell hälsa: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sexuell hälsa är ett tillstånd av emotionellt, fysiskt, socialt och mentalt välbefinnande relaterat till sexualitet. Varje sjuksköterska har ett ansvar att adressera den sexuella hälsan hos patienter, oberoende av patientens ålder och kultur. Sexuell hälsa är ett utmanande område inom omvårdnad och bör bli adresserat på ett sätt som respekterar patientens integritet samtidigt som behoven undersöks. I omvårdnaden som sjuksköterskan utför ingår samtal som är en del av den mänskliga kommunikationen och innefattar kontinuerlig påverkan med gemensamma handlingar.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att samtala med patienten om sexuell hälsa.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar. En innehållsanalys av artiklarnas resultat gjordes med inspiration från Graneheim och Lundman.

    Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; Otillåtande arbetsmiljö, Undvikande av sexuell hälsa, Otrygghet i ämnet och Medvetenhet om patientens sexuella hälsa.

    Slutsats: Från studien framkom det en tydlig problematik i sjuksköterskans samtal om patientens sexuella hälsa. Det framkom flera faktorer som utgjorde om samtalet utfördes eller inte. Det kunde grundas i en okunskap och att det inte upplevdes vara deras ansvar, dock belystes en medvetenhet hos vissa sjuksköterskor om att det var deras ansvar att samtala om den sexuella hälsan. 

  • 92.
    Hartman, Daniel
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Niklasson, Tina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskans upplevelse av stress i relation till arbetsmiljön i primärvården: En metaetnografi2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Stress och hög arbetsbelastning i kombination med dåliga arbetsvillkor är anledningar till att sjuksköterskor väljer att lämna yrket. Arbetet som sjuksköterska i primärvården är stundtals krävande och utmanande med skiftande arbetsuppgifter i skiftandemiljöer. Både sjuksköterskor och distriktssköterskor arbetar inom primärvården. Stress kan upplevas på olika sätt och leda till kroniska hälsoproblem hos de sjuksköterskor som är utsatta.Syfte: Syftet med denna metaetnografi är att genom att integrera kvalitativ internationell forskning skapa en förståelse av sjuksköterskans upplevelser av stress i relation till arbetsmiljön i primärvården.Metod: Arbetet gjordes som en metaetnografi enligt Noblit och Hares (1988) metod med 14 stycken artiklar i syntesen. Studierna som ingick var framtagna i databaserna CIHNAL och PubMed. De inkluderade studiernas kvalité bedömdes med kvalitetsbedömningsinstrumentet CASP.Resultat: Syntesen ledde fram till fem teman: Ständiga krav skapar utsatthet, tidsbrist en ständig följeslagare, frustration till följd av organisatoriska faktorer, otillräcklig kommunikation med övrig vårdpersonal skapar osäkerhet samt frustration till följd av praktiska förutsättningar.Slutsats: Att som sjuksköterska inte känna sig tillräcklig och att inte leva upp till sina förväntningar var något som ofta förekom. Likaså uppstod känslor som att inte kunna handla utifrån de värden som ansågs vara bra beroende på externa och interna hinder. För att reducera känslor som stress hos sjuksköterskor däribland distriktssköterskor är det nödvändigt med rimliga krav, tillgång till tid, god teamsamverkan, tillgång till praktiska förutsättningar samt goda organisatoriska förutsättningar. Detta i sin tur kan bidra till ökad trivsel, engagemang samt motivation i det dagliga arbetet.

  • 93.
    Hasanli, Aynur
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnad av patienter med blodsmitta: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskor utsätts dagligen för risken att smittas av infektionssjukdomar genom skär- och stickskador. Årligen sker två miljoner skär- och stickskador hos vårdpersonal runt omkring i världen. God arbetsteknik och basala hygienrutiner kan reducera risken för skär- och stickskador. Dock känner sjuksköterskor vanligtvis ängslan att bli smittade av hepatit-B, hepatit-C samt HIV och studier visar att det förekommer otrygghet samt ovisshet hos vårdpersonal till patienter med blodsmitta. Studier visar också att patienter med blodsmitta upplever att de blir nonchalerade samt särbehandlade då vårdpersonal känner sig osäkra samt otrygga vid omvårdnad av patienter med blodsmitta.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnad av patienter med blodsmitta.

    Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design grundades på åtta vetenskapliga studier. Sökningarna genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Willman, Bahtsevani, Nilsson och Sandströms mall för kvalitetsgranskning tillämpades. Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys har använts för att analysera resultatet.

    Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: Ovilja att ge omvårdnad, Ont om tid, Bristande tillämpning av skyddsredskap, Risk för smitta samt Brist på enhetlig omvårdnad. Sjuksköterskorna upplevde ovilja att ge omvårdnad till blodsmittade patienter, bland annat på grund av deras sexuella läggning. På grund av många krav i arbetet, som exempelvis ökat ansvar, upplevde sjuksköterskorna belastning och stress. Av denna anledning ansåg sjuksköterskorna att patienterna erhöll bristfällig omvårdnad. Sjuksköterskorna upplevde att säkerhetsrutiner inte tillämpades vilket medförde att omvårdnaden inte genomfördes på adekvat vis. Sjuksköterskorna upplevde även ängslan att bli smittade av patienterna. Dock menade sjuksköterskorna att patienter ska få lika omvårdnad och bemötande, oavsett diagnos.

    Slutsats: Med utgångspunkt i ovilja att ge omvårdnad och brist på enhetlig omvårdnad finns det stor risk att sjuksköterskor bemöter patienter med blodsmitta annorlunda. Det är av stor vikt att sjuksköterskor erhåller mer stöd och utbildning om blodsmitta, detta för att patienter inte ska få bristfällig omvårdnad eller ta med sig dåliga erfarenheter från den omvårdnad de fått. Genom att erhålla stöd och utbildning kan sjuksköterskor troligen få ett nytt perspektiv på omvårdnad vid blodsmitta.

  • 94. Hellström, A.
    et al.
    Nilsson, C.
    Nilsson, A.
    Fagerström, Cecilia
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Leg ulcers in older people: A national study addressing variation in diagnosis, pain and sleep disturbance2016In: BMC Geriatrics, ISSN 1471-2318, E-ISSN 1471-2318, Vol. 16, article id 25Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Leg ulcers commonly emerge as a symptom of other comorbidities, often in older people. As a consequence of the ulcer, pain and sleep disturbances might occur. Due to the complex illness, the responsibility of treatment is unclear between health caregivers. The interaction between ulcer type, sleep and pain has not previously been investigated. This study aimed to explore pain in older men and women (65 years and older) with different diagnoses of leg ulcers and to investigate the associations of sleep disturbances and pain in people with leg ulcer diagnosis. Methods: The study used a cross-sectional design and data from the Swedish Registry of Ulcer Treatment, collected between May 2009 and December 2013. One thousand and eight hundred and twenty four people were included, and 62.9 % were women. The mean age was 83.4 years (SD 8.8). For the analyses, the chi-square test, Mann-Whitney U-test, t-test, one-way ANOVA and logistic regression was performed. Pain was measured by the Numeric Rating Scale (NRS), and sleep disturbances was assessed dichotomously. Results: We found the prevalence of pain intensity ≥ 5 on the NRS to be 34.8 % in those reporting pain. Additionally, the pain intensity was associated with the number of ulcers (p = 0.003). Sleep disturbances were associated with pain (p < 0.001) and were found in 34.8 % of the total sample. Although more women than men reported pain and scored higher on the NRS, no significant gender difference in sleep disturbances was found (p = 0.606). The mean NRS scores did not differ significantly between the ulcer types; however, arterial and venous-arterial ulcers increased the risk of sleep disturbances, as did higher pain scores. Conclusions: The majority of the participants were of advanced age (>80 years) and frequently suffered from pain and sleep disturbances. Further research is needed regarding pain, sleep and wound healing in the oldest old with leg ulcers. Ulcer pain sometimes appears to receive less attention in ulcer management, as do sleep disturbances, implying that individual needs might not be satisfactorily met. National guidelines in managing leg ulcers, which also consider consequences such as sleep disturbances, pain and discomfort, are needed. © 2016 Hellström et al.

  • 95.
    Hermansson, Amanda
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Andrade Callizaya, Warita
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Personers upplevelse av att leva med hjärtsvikt: en litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtsvikt är en sjukdom som påverkar både individen, dess familj och det sociala nätverket. Det är vanligt förekommande bland befolkningen och de personer som får hjärtsvikt blir påverkade på ett flertal sätt. Hjärtsvikt som finns i fyra olika grader där symptomen har varierande allvarlighet för varje grad. Sjuksköterskan har en betydande roll i omvårdnaden där personernas symptom och bekymmer kan uppmärksammas och lindras.

    Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt grad II till IV enligt NYHA.

    Metod: Litteraturstudie med en kvalitativ ansats som grundades på tolv vetenskapliga artiklar. Innehållsanalysen gjordes utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av Krippendorfs innehållsanalys för kvalitativa artiklar.

    Resultat: Resultatet presenterades i form av tre huvudkategorier med sju underkategorier. Kategorierna var En förändrad livsstil med underkategorierna En begränsad fysisk aktivitet, Trötthet och Ett anpassat liv. En ny social roll i livet med underkategorierna Behov av hjälp och Isolering. Känslomässiga reaktioner med underkategorierna Rädsla och otrygghet, samt Frustration.

    Slutsats: Det framkom att personerna upplevde att det var komplext att leva ett vardagligt liv. De hade det svårt med den sociala delen i livet och hade ett flertal känslor som påverkade deras situation. Det fanns dock positiva aspekter då de fick möjlighet till att förändra sina liv. Det kan behövas ytterligare forskning som berör skillnaden i kvinnor och mäns upplevelser samt hur yngre personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt.

  • 96.
    Hjelm, Markus
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Holst, Göran
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Willman, Ania
    Bohman, Doris
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Kristensson, Jimmie
    The work of case managers as experienced by older persons (75+) with multi-morbidity – a focused ethnography2015In: BMC Geriatrics, ISSN 1471-2318, E-ISSN 1471-2318, Vol. 15, article id 168Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background

    Complex health systems make it difficult for older persons (75+) with multi-morbidity to achieve continuity of care. Case management could be one way to address this difficulty. Currently, there is a need to extend the knowledge regarding case management as experienced by those utilising the services, namely older persons (75+) with multi-morbidity. The study aimed to explore older persons’ (75+) with multi-morbidity experiences of case managers.

    Methods

    The study design was qualitative and used a focused ethnographic approach. Data was collected through individual interviews with 13 older persons and by participant observations with accompanying field notes, all conducted in 2012–2013.

    Results

    The data revealed four themes illustrating the older persons’ experiences of case managers:

    1) Someone providing me with a trusting relationship; 2) Someone assisting me; 3) Someone who is on my side; and 4) Someone I do not need at present.

    Conclusions

    This study illustrates the importance of establishing trusting relationships between older persons and their case managers in order to truly provide assistance. The older persons valued the case managers acting as informed but unbiased facilitators. The findings could be of help in the development of case management interventions better designed for older persons with multi-morbidity.

  • 97.
    Hofflander, Malin
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Nilsson, Lina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Eriksén, Sara
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Computing, Department of Creative Technologies.
    Borg, Christel
    Healthcare managers’ experiences of leading the implementation of video conferencing in discharge planning sessions: An interview study2016In: Computers, Informatics, Nursing, ISSN 1538-2931, E-ISSN 1538-9774, Vol. 34, no 3, p. 108-115Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article describes healthcare managers’ experiences of leading the implementation of video conferencing in discharge planning sessions as a new tool in everyday practice. Data collection took place through individual interviews and the interviews were analyzed using qualitative content analysis with an inductive approach. The results indicate that managers identified two distinct leadership perspectives when they reflected on the implementation process. They described a desired way of leading the implementation and communicating about the upcoming change, understanding and securing support for decisions, as well as ensuring that sufficient time is available throughout the change process. They also, however, described how they perceived that the implementation process was actually taking place, highlighting the lack of planning and preparation as well as the need for support and to be supportive, and having the courage to adopt and lead the implementation. It is suggested thatmanagers at all levels require more information and training in how to encourage staff to become involved in designing their everyday work and in the implementation process. Managers, too, need ongoing organizational support for good leadership throughout the implementation of video conferencing in discharge planning sessions, including planning, start-up, implementation, and evaluation. Copyright © 2016 Wolters Kluwer Health, Inc. All rights reserved.

  • 98.
    Hoffman, Jaco
    et al.
    North West University, ZAF.
    Roos, Vera
    North West University, ZAF.
    Stols, Anneke
    North West University, ZAF.
    Bohman, Doris
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Older people's user patterns of mobile phones in South Africa2018In: Conference Issue. Abstracts of the 11th World Conference / [ed] W, Boot, G. Gutman, W. Kearns, J. Fozard, S. Leong, International Society for Gerontechnology , 2018, Vol. 17Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose Globally and in South Africa a growth in population ageing will consequently result in increasing care needs for older persons1. Given the deep penetration of mobile technology in developing countries (in Sub-Saharan Africa) it is expected to potentially play a more prominent role in social and health care provision2. The aim of this study is to explore older persons' user patterns and how intrdintergenerational relations manifest through the use of mobile phones in a South African context. Method A convergent parallel mixed methods design was employed3. Participants were representative of a broad range of different socio-economic levels based on the Living Standards Measure (LSM) scale. Quantitative data was collected by using a selfconstructed questionnaire (n=125), which was analysed using descriptive statistics and a chi- square test. Qualitative data were gathered by using semi-structured (n=23) and group interviews (n=10) as well as the Mmogo-methoda4, a visual data-collection method (n=19) and analysed thematically. Results & Discussion Findings indicated that the majority of older persons mainly use two functions of their mobile phones: to make and receive calls and sms' (texting) contact mostly in relation to their children and grandchildren. The limited knowledge and skill and in some instances negative attitude of older persons hamper full utilisation of their phones. Older persons across all LSM groups resort to other people to assist them, based on their assessment of the other person's knowledge, skill and attitude - constituting mobile use by older persons as an essentially intrdintergenerational project. Suitable interventions should include appropriate educational opportunities for all older persons, despite their level of knowledge and skills, but the importance of people who are perceived as competent is highly appraised by the older persons and interventions should also focus on this possibility. © 2018 International Society for Gerontechnology.

  • 99.
    Holmström, Amanda
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Berglund, Agnes
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskestudenters sunda levnadsvanor med fokus på fysisk aktivitet och inställning till hälsofrämjande arbete: En enkätstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskan ska främja och återställa hälsa genom bland annat uppmuntran till sunda levnadsvanor genom rådgivande hälsosamtal. En av de levnadsvanor som bidrar till för tidig död är otillräcklig fysisk aktivitet, vilken står för 5,5% av sjukdomsbördan i Europa. För att sjuksköterskan ska kunna bedriva god vård och hälsofrämjande omvårdnad bör även sjuksköterskan ha sunda levnadsvanor och god hälsa. Syfte: Undersöka sjuksköterskestudenters sunda levnadsvanor med fokus på fysisk aktivitet samt deras inställning till det hälsofrämjande arbetet gällande fysisk aktivitet med målet att upprätthålla god hälsa. Metod: Enkätstudie av tvärsnittstyp med kvantitativ ansats baserad på en egenkonstruerad enkät. Urvalet bestod av sjuksköterskestudenter på ett lärosäte i södra Sverige och resultatet bygger på de 44 studenter som valde att svara på enkäten. Resultat: Resultatet presenteras med kategorierna BMI-fördelning, Hälsosam och sund livsstil, Hälsofrämjande arbete och Fysisk aktivitet. Cirka två tredjedelar av respondenterna hade enligt BMI normalvikt och majoriteten uppfyllde rekommendationer för deltagande i fysisk aktivitet. Respondenterna hade positiv inställning till sin egen livsstil och hur viktigt det är att leva ett hälsosamt och sunt liv. Drygt fyra femtedelar av respondenterna ansåg att Hälso- och sjukvården i hög/mycket hög utsträckning bör ställa krav på befolkningen gällande regelbunden fysisk aktivitet. Endast fyra respondenter ansåg att hälsosamtal inte är självklart vid kontakt med Hälso- och sjukvård. Majoriteten av respondenterna ansåg att de i hög utsträckning hade förmåga att föra ett hälsosamtal om fysisk aktivitet. Slutsats: Inställningen av hälsosam och sund livsstil speglas inte i sjuksköterskestudenternas BMI utan i deltagande i fysisk aktivitet. Fortsatta studier om sambandet mellan BMI och andra levnadsvanor hade bidragit till en större förståelse för detta. Hälsosamtal ansågs inte som självklart vid kontakt med Hälso- och sjukvården för alla sjuksköterskestudenter och inte heller att det var Hälso- och sjukvårdens angelägenhet att ställa krav på befolkningens hälsosamma liv. Då detta är en del av Hälso- och sjukvårdens skyldigheter bör mer konkreta studier om det faktiska utövandet göras för kartläggning av om de personliga åsikterna påverkar det hälsofrämjande arbetet.

  • 100.
    Holst, Adelheid
    et al.
    Faculty of Professional Studies Nord University Bodø, NOR.
    Skär, Lisa
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Formal caregivers' experiences of aggressive behaviour in older people living with dementia in nursing homes: A systematic review2017In: International Journal of Older People Nursing, ISSN 1748-3735, E-ISSN 1748-3743, Vol. 12, no 4, article id e12158Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aim: The purpose of this study was to investigate formal caregivers' experiences of aggressive behaviour in older people living with dementia in nursing homes. Background: Aggressive behaviour symptoms among older people living with dementia are reported to be prevalent. As aggressive behaviour includes both verbal and physical behaviours, such as kicking, hitting and screaming, it causes an increased burden on formal caregivers. Professionals experiencing this aggression perceived it as challenging, causing physical and psychological damage, leading to anger, stress and depression. Methods: A systematic review was conducted. A search of published research studies between 2000 and 2015 was conducted using appropriate search terms. Eleven studies were identified and included in this review. Results: The analysis resulted in four categories: formal caregivers' views on triggers of aggression, expressions of aggression, the effect of aggressive behaviours on formal caregivers and formal caregivers' strategies to address aggression. The results show that aggressive behaviour may lead to negative feelings in formal caregivers and nursing home residents. Conclusion: The results of this study suggest that having the ability to identify triggers possibly assists caregivers with addressing aggressive behaviour. Aggressive behaviour might also affect quality of care. Implications for practice: Results from this systematic review indicate that caregivers prefer person-centred strategies to handle aggressive behaviour among older people, while the use of pharmaceuticals and coercion strategies is a last resort. © 2017 John Wiley & Sons Ltd.

12345 51 - 100 of 246
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf